Sammanfattning. Diskussion om kvalitet i grundutbildning

Transkript

1 Sammanfattning Diskussion om kvalitet i grundutbildning

2 Vad är kvalitet? Kvalitetsbegreppet behöver definieras. Fokus för UKÄs utvärdering var hur målen uppfylldes enligt högskoleförordningen, vilket inte nödvändigtvis betyder hög kvalitet. Behöver inte betyda att vi levererar rätt studenter till arbetslivet. Vem ska definiera kvalitet, SBU, enskilda lärosäten, näringslivet? Näringslivet viktigare för samhällsbyggnad, än många andra ingenjörsämnen. Identifiera vad som är god kvalitet, så att kvalitetsarbetet ger ett resultat. Vilka är de specifika och de gemensamma delarna. Några nyckelpunkter som följs upp. Högskolorna har sina krav, SBU skulle kunna identifiera vad som saknas. Gemensamma kvaliteter, muntlig och skriftlig kommunikation. Vad ska vi uppnå, och hur gör vi det? UKÄs utvärdering nyttig och bra men behöver kompletteras med specifika mål för samhällsbyggnadsområdet.

3 Skillnad på master- och civilingenjörsexamen, master ges på engelska, vilket ofta är en fördel. Nackdel kan vara att de saknar den svenska vokabulären. Ska de tre första åren vara likadana? Vad kan vi göra i samverkan? Möjlighet att läsa kurser från varandras utbilningar, utveckling av distanskurser. Fungerar i forskarutbildningen. SBU kan se till att täcka upp för ämnesområden som saknas eller behöver förstärkas. Upplägg för gu-kurser ungefär som för doktorandkurser. Samordna studiebesök, som kan vara en del av undervisningen. Att läsa kurser på andra lärosäten sker enklast på distans. Vad finns det för utbud? Distansundervisning bra som komplement, men inte bara.

4 Specialisering? Ska vi göra allting överallt, specialisering? Behöver vara kopplat till en tydlig forskarmiljö. Från ledningshåll saknas beslutsamhet om att dra streck, möjligheten att förnya underutnyttjas. Kan vara svårt med bostad om man ska läsa på ett annat lärosäte. Problemen att läsa kurser på olika lärosäten är nog i första hand administrativa. Flytta lärare istället för studenter. Studenter måste vilja höja sig själva, det viktigaste nu är ofta att bara klara kurserna. Trycka på näringslivet att bara anställa studenter som har examen. Social kompetens värderas högre än kunskap inom ett teknikområde, vid rekrytering. Hur hanteras detta i utbildningen? Betyget speglar även sociala faktorer, exempelvis samarbete i projekt. Både bredd och spets behövs.

5 Sammanfattning Diskussion om kvalitet i forskarutbildning

6 HSV:s definition av kvalitet torde ha sin utgångspunkt i högskoleförordningens krav och de överensstämmer knappast med vår sin på kvalitet. Vi har ämnesspecifika krav som inkluderar nytta för byggsektorn och ytterst för skattebetalarna. Det är viktigt att de personer inom våra högskolor, personer som får chansen att möta HSV tidigt för fram dessa tankar så att kvalitetsbegreppet kan breddas. De olika högskolorna arbetar alla för att höja kvaliteten, men på olika sätt. Chalmers har infört ett system där betygsnämnden skall ge klartecken till disputation 12 veckor i förväg. KTH har ett system med en kvalitetsgranskare som skall godkänna avhandlingen innan den får gå till tryckning. Man arbetar nu med en ytterligare formalisering av denna process. LTU använder en lång individuell studieplan (ISP) där HSV:s mål är citerade och där man skall ange hur dessa uppfylls. En del har en ordning med obligatoriska seminarier före disputationen. ISP är ett viktigt verktyg för processen och ännu viktigare ifall problem uppstår, t.ex. önskemål om byte av handledare och olika syn på andelen arbetstid som läggs på forskarstudierna. Hur stor bör kursdelen vara, vad skall den innehåll och bör den likformas inom SBU? Flera frågor, färre svar. En begränsad mängd kurser som ger doktoranden stöd i avhandlingsarbetet gagnar kvaliteten medan kurser om etik, social hållbarhet, genusvetenskap m.fl. främst utvecklar doktoranden som medarbetare, framtida chef och människa men tar tid från avhandlingsarbetet. Alla högskolorna har obligatoriska kurser i vetenskapsteori, forskningsmetodik och vetenskapligt skrivande, men likriktning torde vara svår eftersom det också finns önskemål om likriktning inom den enskilda högskolans alla ämnen. SBU:s roll vad gäller kvalitet är att hålla en kontinuerlig diskussion om kvalitetsfrågor. Då kan vi även ge varandra goda exempel. En mycket begränsad enkät bland våra emeriti ger vid handen att kvaliteten på våra doktorsavhandlingar (sett till medelavhandlingen ) stigit under de senaste 40 åren. Den närmaste förklaringen till det är att vi gått från monografier till sammanläggningsavhandlingar där artiklarna granskas separat.

7 Fråga 1 Vilka frågor finns idag på den politiska agendan som vi skulle kunna adressera i vårt inspel? Hur kan samhällsbyggnadssektorn bidra till att lösa frågorna eller möta utmaningarna. Varför behövs FoI-satsningar för detta? Hur skulle ökad kunskap eller nya innovationer bidra Tänk brett! Både aktuella frågor och utmaningar som har självklara kopplingar till vår sektorn, och sådana som man inte tänker på i första hand. De nya oväntade kopplingarna till samhällsbyggnad är särskilt intressanta.

8 Fråga 1 Politiska frågor på agendan: 1. Bostadsbrist 2. Föråldrad infrastruktur 3. Urbanisering 4. Migration 5. Skolan 6. Tidsåtgång och kostnader innan byggstart 7. Klimatförändring 8. Energiförsörjning 9. Jämstäldhet, genus, mångfald 10. Åldrande befolkning

9 Fråga 1 Samhällsbyggnadssektorns bidrag: Flexibla byggnader - bostäder, kontor, infrastruktur- som lätt kan byggas om eller flyttas vid behov. (frågor 3,4,5 och 10) Enklare byggregler (1 och 6) Mer pedagogiskt utformade skolbyggnader (5) Energieffektivare byggnader och byggmaterial (7 och 8) Etik i branschens företag jämstäldhet osv.; utformning av områden (9)

10 Fråga 2 Erfarenheter från program och projekt (utlysnings- och finansieringsformer, upplägg, beslutsprocesser, täcker vi FoIkedjan?, etc) Ur ert perspektiv: Vad har varit lyckade satsningar efter förra propositionen, varför? Vilka brister finns/har funnits i nuvarande satsningar gällande former och strukturer? (ex. Formas satsning på hållbart samhällsbyggande, E2B2, SIO, Bygginnovationen, Utmaningsdriven innovation osv.) Ser ni behov av nya typer av satsningar? I vilka former?

11 Erfarenhet från program och projekt Lyckat att branschen samlade sig: riktade utlysningar exempel: TRUST Brist att fria medel fortfarande fattas Pengar till allmännyttig forskning Medfinansiering dränerar fria medel Breda projekt blir tungrodda och splittrade Mycket pengarna till administration Satsningar på infrastruktur/lab (inkl. drift) fattas Tydligare struktur för medel från Trafikverket utanför befintliga branschprogram

12 Fråga 3 Tematiska områden Finns det några tematiska områden som bör lyftas fram specifikt? Kartläggningen som gjordes i IQ Samhällsbyggnads utskott för två år sen kan användas som inspiration. Om det finns flera områden som bör lyftas fram, prioritera.

13 Sammanfattning grupp 3 nya tematiska områden sid 1 Effektsamband utav stora samhällsförändringar Åldrande befolkning, vård hemma, fler resor eller e- hälsa Mer fokus på storregioner innebär längre resor till jobbet Förtätning innebär en rad utmaningar såsom ökade bullernivåer, minskade grönytor, mer transporter, tätare bebyggelse (brandrisk), man bygger hus ovanför vägar och drar vägar under huset viket innebär säkerhetsrisker, bullerstörningar, vibrationer etc. Smarta städer, digitalisering av den byggda miljön

14 Sammanfattning grupp 3 nya tematiska områden sid 2 Robusthet, säkerhet, sårbarhet Samhället rustar ned sin krisberedskap, tex insatser vid skogsbränder, förorenat vatten, Färskvattenförsörjning, avlopp och dagvatten, vad händer vid klimatförändring? Vad händer med de nya lågenergihusen när det uppkommer skador? De är inte robusta och svåra att reparera. Nya material Hur testar vi dessa så att de håller den funktion vi önskar Standardiserade tester, Testbäddar, living lab Mer experimentell forskning, tillgång till fullskaleförsök, nedmonteringen av labbresurser är ett problem

15 Sammanfattning grupp 3 nya tematiska områden sid 3 Innemiljö/hälsa/medicinska aspekter Beteendefrågor såsom: Hur designar vi självinstruerande hus? Hur ska folk från andra kulturer förstå hur de ska använda husen, tex lågenergihus. Varmvattenproduktion och distribution Kunden/användaren i centrum Konstruktionsforskning Byggprocessen, specifikt ansvar och kvalitet. Tidiga skeden Behovsidentifiering och planering och analys BIM informationshantering Forskning med andra dicipliner

16 Fråga 4 Högre utbildning Den forskningspolitiska propositionen kommer att omfatta forskning, högre utbildning och forskningsrelaterad innovation. Vad vill SBU föra fram relaterat till högre utbildning?

17 Högre utbildning Några stolpar från diskussion vid Sveriges Bygguniversitets höstmöte

18 Vad menas med högre utbildning Propositionen kommer att innehålla högre utbildning Gissningar kring vad som detta kommer att handla om: Anknytning mellan forskning och högre utbildning Frågan om hur forskningsresultat kan göra nytta inom högre utbildning

19 Vårda och värna Sverige som utbildningsnation Bevara Sveriges konkurrenskraft inom utbildningen. Öka interaktionen med andra föredömliga länder. Att i de mål som formuleras för högre utbildning även ta med aspekten innovationsfärdigheter. Tänka på att medelsfördelningen till högskolan ska behålla sitt värde för att högskolan ska behålla sin nivå. Problem med studenternas förkunskaper i matematik och naturvetenskap från gymnasiet gör att den högre utbildningen måste ha tillräckliga resurser.

20 Produktivitet Produktivitetsökningen i verkstadsindustrin ställer krav på ökad produktivitet även i undervisningen. Men, är det rimligt från statens sida att ställa krav på att utbildningen ska ske till för vart år allt lägre kostnader?

21 Forskningsrelaterad innovation Vad kan göras för att förbereda studenterna för att ta till sig forskningsrelaterad innovation? Läsa forskningspublikationer? Skapa förståelse för vad forskning är? Detta kan också bidra till möjligheterna att rekrytera studenter för doktorandstudier.

22 Stimulera det livslånga lärandet Ge resurser för att ge vidareutbildning Sök former för kurser för yrkesverksamma Korta kurser? Välformulerade mål

23 Att göra högre utbildning relevant Det gäller att i utbildningen kunna adressera till samhällsbehov, och att skapa resurser i samhället. Utveckla möjligheterna till ett arbetsintegrerat lärande Genom vår utbildning kan vi ge en förståelse för att forskning inte bara är att laborera och publicera Att underlätta för lärare går ut och arbeta i branschen kan ge resultat.

24 Laboratorieresurser Att göra utbildningen relevant! Hur kan vi säkerställa att det finns laboratorier för utbildningen

25 Bolognaprocessen Finns det krav på att följa Bolognaprocessen? Möjligen kommer ett tvång?