UTGIVEN AV SVENSKA FÖRSVARSUTBILDNINGFÖRBUNDET l 2006 l CIVIL KRISHANTERING

Transkript

1 UTGIVEN AV SVENSKA FÖRSVARSUTBILDNINGFÖRBUNDET l 2006 l CIVIL KRISHANTERING

2 DÄRFÖR BEHÖVER VI BLI BÄTTRE PÅ KRISHANTERING Den 1 januari 2006 blev vi Försvarsutbildarna. Med våra medlemmar är vi Sveriges största frivilliga förening för försvarsutbildning. Namnbytet är inte en kosmetisk förändring, utan ett led i en strategisk förändringsprocess. I takt med att hoten mot Sverige bytt skepnad, så måste vår krisberedskap förändras. Försvarsutbildarna vill vara med i den förändringen. Förr har hela vårt fokus legat på militär utbildning. Nu anpassar vi oss till Försvarsmaktens förändring och nya behov, men vidgar samtidigt vår verksamhet till att stödja samhällets krisberedskap och krishantering. Vi har lång tradition av att anordna och leda utbildning. Vi har många specialkompetenser i våra led och vi finns över hela landet. I det civila krishanteringssystemet finns det behov av att stärka främst uthållighet vid långvariga förlopp. Det som efterfrågas på alla nivåer är människor med engagemang och kompetens. De förmågor som idag efterfrågas återfinns främst inom informations-, stabs- och kommunikationsområdet. Det är behov som passar väl ihop med de kunskaper som finns hos medlemmarna inom våra förbund. Vi kan och vill göra mer för civil krishantering än vad vi hittills gjort. Detta arbete börjar i kommunerna. Denna skrift är tänkt som en hjälp för dig som fått uppdraget av ditt förbund att arbeta med stöd till samhällets krishantering. Våra medlemmar behövs i det civila krishanteringssystemet. Behoven i det civila krishanteringssystemet öppnar upp för våra medlemmar att fortsätta vara engagerade där de gör nytta. Lycka till! Leif Tyrén

3 DET BEHÖVS FRIVILLIGA De frivilliga pekas ut som en viktig, men många gånger outnyttjad, resurs i kommunernas förmåga att hantera kriser. Förmågan att kunna ta emot och på ett bra sätt använda frivilliga vid krishanteringsinsatser är viktig, skriver Krisberedskapsmyndigheten (KBM) i en rapport till regeringen KBM vill därför att kommuner och landsting ska bygga upp strukturer för att använda frivilliga vid allvarliga kriser. Frivilliga som är utbildade och organiserade innan något inträffar ger oerhört mycket mer effekt vid kriser än frivilliga som dyker upp på plats. Detta är frivilligrörelsens styrka. Vem utbildar de frivilliga? Civilförsvarsförbundet har fått i uppdrag av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) att utbilda FRG-ansvariga och medlemmar i FRG (36-timmars FRG-medlemsutbildning) samt att utforma en ledarskapsutbildning för ledare inom FRG. Du kan läsa mer om utbildningen på: Vad är FRG? FRG står för frivillig resursgrupp och är en form för samarbete mellan en kommun och frivilliga. Syftet med FRG är att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid kriser och att nyttja den specialkompetens och de personliga färdigheter som finns bland de frivilliga. En FRG består av personer från olika frivilligorganisationer och intresseföreningar. Till FRG kan också enskilda som inte är medlemmar i någon frivilligorganisation knytas. Medlemmar i FRG får en gemensam grundutbildning på 36 timmar omfattande bl. a. kommunkunskap, krisinformation, hjärt/lungräddning och brandskydd. Vad är RRG? RRG står för regionala resursgrupper och är ett koncept med frivilliga som skall stödja en Länsstyrelse vid svåra påfrestningar för samhället. Konceptet består av en till två ansvariga samt tre grupper med uppgifter inom lägesinformation, stab och samband samt information till allmänhet. Vilka kompetenser behövs? Det går inte att ge ett generellt svar på. Det är ytterst kommunen som bestämmer behovet. Erfarenheten från större kriser visar att uppgifter som frivilliga kan behövas till är bl. a: information, stabsoch ledningsstöd, samband, transporter, övervakning och omhändertagande. Utser ansvariga Bakgrunden till FRG är att många kommuner vill ha en enda inkörsport till frivilligorganisationerna och att deltagarna ska ha en utbildning som svarar mot kommunens behov. När kommunen beslutat sig för att bilda en FRG utses FRG-ansvariga, personer från någon frivilligorganisation som ska rekrytera, planera och genomföra utbildningar för en FRG. Civilförsvarsförbundet har fått ett uppdrag från KBM att utveckla konceptet med FRG och också att utbilda ledare till FRG. RRG är ett påbörjat projekt och under 2007 kommer det att ske utbildning och rekrytering till grupperna. Försvarsutbildarna har också erbjudit sina tjänster till KBM för att sköta RRG-utbildning gemensamt med Civilförsvarsförbundet.

4 DET NYA KRISHANTERINGSSYSTEMET Under det senaste decenniet har ett nytt krishanteringssystem vuxit fram i Sverige. I det nya systemet betonas den vardagliga verksamhetens förmåga att klara kriser och att den som har ansvaret för en verksamhet i vanliga fall ska ha det även i kris. Tänkandet utgår ifrån att nästan allt som händer, händer i en kommun och att ansvaret för att kommunen klarar en kris framför allt vilar på kommunen själv. Om krisen blir större än vad kommunen klarar av, så får man bygga på med andra insatser på högre nivå. Alla myndigheter har ett eget verksamhetsansvar för sitt eget verksamhetsområde. På varje nivå finns en aktör som har ett huvudansvar för samverkan med andra för krisförberedelser inom det geografiska området. På nationell nivå är det ytterst regeringen som har ansvaret. KBM har till uppgift att vara motor i systemet. Kommunerna har en central roll Kommunernas roll i det nya civila krishanteringssystemet är central. Sedan den 1 januari 2003 gäller lagen om extraordinära händelser för kommuner och landsting. Lagen fastställer att varje kommun skall ha en beredskap för att hantera konsekvenserna av allvarliga kriser i samhället. Verksamhetsansvaret innebär att kommunen har ett ansvar för sin egen verksamhet; skola, omsorg, vatten, socialtjänst etc. och att alla som vistas i kommunen får det stöd de behöver vid en större kris. Kommunen har också ansvaret för informationen till medborgarna. Landstingen är inte bara sjukvård Landstingen omfattas också av den nya lagen. De har en viktig roll i krishanteringssystemet framför allt genom sitt ansvar för hälso- och sjukvården inte minst den medicinska katastrofsjukvården men också för kollektivtrafik etc. Landstingen inkallar vid större olyckor s.k. PKL-grupper, grupper med utbildad personal som har ansvar för psykologiskt stöd till de drabbade och deras anhöriga vid större olyckor. Däremot har landstingen inget samordningsansvar inom sitt län på samma sätt som länsstyrelserna. Landstingen är inte en prioriterad grupp för Försvarsutbildarna. Lagen om extraordinära händelser Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) säger att varje kommun ska inrätta en särskild krisledningsnämnd, som har möjlighet att ta över beslutanderätten från nämnder och styrelser när så behövs. Varje kommun ska också ta fram en plan för hur man tänker hantera eventuella extraordinära händelser. Denna plan bör bygga på s.k. risk- och sårbarhetsanalyser i kommunen. Vad är en extraordinär händelse? Med extraordinär händelse menar man en händelse som avviker från det normala, som innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Det är kommunen som avgör vad som är allvarligt nog för att definieras som en extraordinär händelse, närmare bestämt ordförande i krisledningsnämnden.

5 Samordning och samverkan vid kriser i fred Central nivå Departement och sektorsmyndigheter Regeringen Regional nivå X 21 länsstyrelser Lokal nivå X 290 kommuner Länsstyrelsen en länk mellan lokalt och centralt Länsstyrelsen är regeringens förlängda arm ute i landet. I vart och ett av landets 21 län finns en länsstyrelse. Den fungerar som en länk mellan den lokala nivån kommunerna och den centrala nivån. Länsstyrelsen har ansvar för att samverkan i krisfrågor sker inom länet och för att ge stöd till kommunerna. Vid en större kris blir länsstyrelserna ofta spindeln i nätet i krishanteringen. Länsstyrelserna är också tillsynsmyndighet för olika frågor. Överenskommelse ger statsbidrag Regeringen har träffat en överenskommelse med Svenska Kommunförbundet om kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem. Under år 2006 kommer det att bli en skyldighet för kommunerna att göra risk- och sårbarhetsanalyser och att verka för samordning av det krishanteringsarbete som utförs av de olika aktörerna inom kommunens geografiska område. Kommunerna blir också skyldiga att öva och utbilda förtroendevalda och tjänstemän och att rapportera till länsstyrelserna. Ett nytt statsbidrag börjar betalas ut fr.o.m. den 1 januari För en kommun på invånare är statsbidraget för att hålla en god krisberedskap cirka kr per år. För dig som vill veta mer detaljer om det nya krishanteringssystemet rekommenderas Krisberedskapshandboken som finns digitalt på Krisberedskapsmyndighetens hemsida,

6 VEM ARBETAR MED KRISFRÅGOR TILL VARDAGS? Kommunerna navet i krishanteringen Sverige har 290 kommuner, som alla enligt tradition arbetar med stor självständighet, det s.k. kommunala självstyret. Deras arbete styrs av kommunallagen och viss speciallagstiftning, t. ex. socialtjänstlagen. Förr när kriget var vårt största hot hanterades kommunens förberedelser för kriser och krig av beredskapshandläggare. Det var inte ovanligt att dessa satt på en undanskymd plats i organisationen och arbetade med planeringsfrågor, som inte fick stor uppmärksamhet. Med den nya tidens kriser t. ex. elavbrott, översvämningar, terroristhot och smitta och vår ökade sårbarhet, har krisfrågorna fått en större betydelse och flyttat närmare kommunledningen. Lagen om extraordinära händelser stadgar till exempel att en särskild nämnd, en krisledningsnämnd, ska inrättas i varje kommun och att kommunfullmäktige ska anta en plan för att hantera extraordinära händelser för varje ny mandatperiod. I verkligheten klassas dock inte de flesta olyckor och kriser som extraordinära händelser. De hanteras enligt ordinarie lagstiftning. Trots det kan speciella resurser, organisering och prioriteringar krävas. Frivilliga krafter kommer att behövas både vid vardagsolyckor och vid större, extraordinära händelser. Lagen om skydd mot olyckor En annan lag som har stor betydelse är Lagen om skydd mot olyckor (LSO) från Den ersatte Räddningstjänstlagen och innehåller bestämmelser om de åtgärder som stat, kommun och enskilda ska vidta för att förebygga olyckor. LSO styr också kommunens skyldighet att bedriva räddningstjänst. Enligt LSO ska varje kommun ha ett handlingsprogram för förebyggande arbete och ett för räddningstjänst. Socialtjänstlagen styr kommunens ansvar att erbjuda stöd i kris till människor som i vanliga fall inte har behov av socialtjänstens insatser. Inom detta ansvar ligger kommunernas arbete med s.k. Posom-grupper. Posom står för Psykiskt och socialt omhändertagande och grupperna ansvarar ofta för att sätta upp kriscentra dit ortsbor kan vända sig för att få tröst, sällskap och information. Posom består av en ledningsgrupp, som brukar bestå av representanter för socialtjänst, skola, kyrka, räddningstjänst m.fl och stödpersoner. De sistnämnda är ofta frivilliga från olika organisationer eller enskilda. POSOM Under år 2006 kommer en ny lag att ersätta lagen om extraordinära händelser och lagen om civilt försvar. Nuvarande bestämmelser i lagen om extraordinära händelser inarbetas i den nya lagen. Socialtjänst Räddningstjänst Polis Skola Trossamfund mfl Ledningsgrupp Resurs-/stödgrupper/personer Socialtjänst Trossamfund Friv.org Polis Skola Sjukvård mfl

7 Vem är rätt person att vända sig till? Som framgår av föregående sida så kan det vara många som arbetar med krisförberedelser på en kommun. För att underlätta för kommunernas handläggare så ta i första hand kontakt med Civilförsvarsförbundets verksamhetsledare. De har kunskap om såväl FRG-ansvariga som hur kommunen arbetar med krishantering. Länsstyrelserna samverkar Länsstyrelsens roll vid en kris är inte så mycket att leda krisen, som att verka för att nödvändig samverkan sker. I kriser som omfattar flera kommuner kan länsstyrelserna hjälpa till med prioriteringar och samordning av åtgärder. Länsstyrelserna kan också ha ansvar för räddningstjänst i vissa fall. På många håll är det länsstyrelsen som leder planeringsarbetet inför kriser genom att initiera planeringsträffar för kommunerna, utbildning, övning etc. Därför kan länsstyrelsen vara en viktig samarbetspartner för dig som arbetar med frivilligfrågor. Vem är rätt person på länsstyrelsen? Den inre organisationen på länsstyrelserna ser olika ut. På vissa ställen finns försvarsdirektörerna kvar, på andra ställen heter befattningen säkerhetsdirektör. För att underlätta även här skall vi i första hand arbeta med RRG-konceptet. Den som utses som ansvarig kommer att vara den man skall vända sig till.

8 VAD KAN FÖRSVARSUTBILDARNA ERBJUDA Försvarsutbildarna finns över hela landet och är organiserade i regionala förbund och förbund med särskilda kompetenser. Det innebär att vi har ett unikt kontaktnät av kompetens som kan användas i olika typer av kriser. Våra medlemmar är utbildade för det värsta tänkbara, kriget. Det innebär att vi är vana att arbeta och fatta beslut i svåra situationer där det är brist på information och infrastruktur. Det här är exempel på vad Försvarsutbildarna kan göra i en kommun eller i ett län: bistå med medlemmar eller ställa upp med FRGansvarig, anordna lokal och regional utbildning utifrån önskemål, bistå med specialister inom t. ex. NBC, kriskommunikation och tolkstöd, öka uthålligheten i kommunernas och länsstyrelsernas krisstaber, t. ex. i upplysningscentraler, utföra bevakning, transporter, räddning och röjning, ge stöd vid övningar; t. ex. ledning och planering eller medie- och informationsspel.

9 TVÅ GODA EXEMPEL Region syd Försvarsutbildarna i Ystad har tillsammans med den lokala Civilförsvarsföreningen byggt upp ett beredskapscenter med frivilliga till stöd för bland annat kommunerna i Ystad och Skurup. Beredskapscentret stödjer kommunerna med både FRG-grupper och kvalificerad materiel såsom bandvagnar och ledningsfordon. Vidare har man utbildat en FRG grupp till Region Skåne, avdelningen för Katastrof och Ambulans Beredskap, KAMBER. Beredskapscentret är en verksamhet som växer hela tiden och det finns i dagsläget även förfrågningar från Länsstyrelsen i Skåne om ett samarbete. Växjö kommun Under stormen Gudrun kom den kommunala insatsstyrkan i Växjö en lokal anpassning av en FRG att få en avgörande betydelse för hur kommunen klarade krisen. Insatsstyrkan som utbildats och övats sedan 1997 arbetade i 4½ vecka i januari 2005 med att stödja kommunen. Inledningsvis gav styrkan stöd till räddningstjänsten genom att t. ex. undsätta 40 passagerare i en buss som fastnat och att eskortera ambulanser genom att röja väg med motorsåg. Senare arbetade man bl. a. tillsammans med kommunens omsorgspersonal och sökte upp människor som isolerats i sina utkylda hem för att leverera varm mat och dryck, ved och pannlampor. I samband med den stora oljesaneringen utanför Skånes sydkust 2005 kom både materiel och människor till användning. Insatsstyrkan i Växjö består av frivilliga från 11 organisationer, vilka alla har uppdrag från KBM. All ledande personal i styrkan tillhör Försvarsutbildarna.

10 SÅ HÄR GÅR DU TILL VÄGA Inventera vilken kompetens ni har i din förening/ditt förbund. Undersök även om det finns medlemmar ur förbunden med särskild kompetens i ditt förbund. Ta reda på vilka behov som finns, hur kommunen ställer sig till FRG-verksamhet och undersök hur långt de har kommit i detta arbete. Enklast är att kontakta den regionala verksamhetsledaren i Civilförsvarsförbundet. Namnuppgifter på verksamhetsledare finns på Det finns därefter tre möjligheter att arbeta vidare med de frivilliga resursgrupperna. Oavsett vilken modell som väljs så är det alltid bäst att kontakta kommunerna med ett brett spektra av kompetenser vilket sannolikt innebär att kontakt måste etableras med andra frivilliga försvarsorganisationer. Om FRG finns: Kontakta FRG-ledaren och se vilka kompetenser som efterfrågas och hjälp till att utveckla FRG. Om FRG inte finns eller är i startfasen och Civilförsvarsförbundet är aktiva på orten: Kontakta verksamhetsledaren i Civilförsvarsförbundet och hjälp till att starta upp FRG. Kontakta kommunen med hjälp av Civilförsvarsförbundet. Om det inte finns någon verksamhet på orten: Gå samman via FOS för att skaffa ett brett underlag av kompetenser och kunskap. För därefter en diskussion med kommunen om upprättandet av en frivillig styrka till stöd för kommunen. Om FRG redan finns i kommunen, finns statliga medel beviljade för utbildning. Om det saknas FRG i kommunen och kommunen vill ha hjälp att dra igång en sådan verksamhet, finns möjlighet att via Civilförsvarsförbundet ordna finansiering för detta. Om kommunen har ett antal FRG-medlemmar som behöver utbildas kan kommunen och Försvarsutbildarna gemensamt ta upp detta med Krisberedskapsmyndigheten. I vissa län kan det vara idé att ordna regionala informationsträffar om era tjänster eller regionala utbildningar, t. ex. i civil krisberedskap, kommunikation/information, kriskommunikation, samverkan vid svåra påfrestningar i samhället eller utbildning till FRG-ansvarig. Då är länsstyrelsen eller RRG-ansvarig rätt kontakt för er. Du är alltid välkommen att ta kontakt med Försvarsutbildarnas Kansli för att få stöd i arbetet och för att samråda kring lokala och regionala utbildningsbehov.

11 INFORMATIONSMATERIAL Civil krishantering är ett område som är under stark utveckling. Det pågår ett antal utredningar som syftar till att stärka samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar. De frivilligas roll i samband med detta är därmed också under kontinuerlig förändring. I samband med detta arbetar regeringen och flera myndigheter fram informations- och arbetsmaterial efter hand. För att du skall kunna hålla dig uppdaterad om detta så kan du gå in och titta på deras hemsidor. Där kan du även beställa skrifter eller ladda ner informationsmaterial som pdf-filer. På vår egen hemsida hittar du också uppdateringar och information. Du är naturligtvis också välkommen att ringa oss på kansliet. Viktigare hemsidor: Regeringen KBM Räddningsverket Civilförsvarsförbundet Per Klingvall Informationschef

12 CIVIL KRISHANTERING UTGIVEN AV SVENSKA FÖRSVARSUTBILDNINGFÖRBUNDET l 2006 l Box Stockholm Tel info@forsvarsutbildarna.se