Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn"

Transkript

1 Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn

2 FÖRORD DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en undersökning som syftar till att ge en övergripande bild av kompetensförsörjningsfrågorna inom byggbranschen i Dalarna. Undersökningen har initierats av Karriärcentrum Samhällsbyggnad och beställts i samarbete med Byggutbildning Star, Byggdialog Dalarna, Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Dalarnas Gymnasieskolor med Bygg- och Anläggningsprogram, Högskolan Dalarna, Region Dalarna, Falun Borlänge Regionen, Energi- och Miljökompetenscentrum, samt projektet Stanna i Dalarna. PriFloat AB har genomfört undersökningen. DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en sammanställning av enkätundersökningar som riktats till Dalarnas: niondeklassare gymnasieelever på Bygg- och Anläggningsprogrammet gymnasieelever på Naturvetenskapligt och Tekniskt program högskolestudenter vid Byggarbetsledarutbildning högskolestudenter vid Byggingenjörsutbildningen bygg- och anläggningsföretag. Totalt erbjöds elever och studenter i Dalarna att besvara enkäten svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 60 %. Generellt anser vi resultatet vara representativt för målgrupperna i undersökningen. Undantaget är gruppen Byggarbetsledare på högskolan där svarsfrekvensen endast blev 33 %. Företagsenkäten skickades till totalt 473 personer i 296 företag i Dalarna. 94 personer i 64 företag besvarade enkäten. Det innebär en svarsfrekvens på 22 % på företagsnivå och 20 % på individnivå. Som datainsamlingsmetod användes e-postenkäter. Fyra påminnelser gjordes och dessutom kontaktades de företag/organisationer via telefon som vi var extra angelägna om att få med i undersökningen. Den relativt låga svarsfrekvensen gör att resultatet ej bör ses som generellt representativt för alla företag och organisationer i Dalarna. Däremot kan det utgöra en god indikation på rådande förhållanden och attityder. Eftersom är en så kallad nollmätning finns inga historiska data att relatera till för att analysera trend och utveckling. Det finns inte några direkta motsvarigheter i andra undersökningar. Därför finns inte heller jämförbara referensdata för andra län etc. 1

3 Reflektionerna i rapporten är istället framtagna utifrån interna jämförelser mellan olika faktorer och grupper inom undersökningen. Exempelvis inom vilka områden man är mest respektive minst nöjd och hur olika grupperingar av svarspersoner skiljer sig åt. Teresa Bergkvist KarriärCentrum Samhällsbyggnad

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 1 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 5 Stora rekryteringsbehov!... 5 Hur lockar vi Dalaungdomen till bygg?... 5 Hur bra är länets byggutbildningar?... 6 Vart vill Dalaungdomen helst jobba?... 7 Hur lockar vi Dalaungdomen till Bygg?... 9 Potentiella byggstudenter Karriärmål och yrkesval hos länets niondeklassare Karriärmål, drivkrafter och yrkesval på NV/Te- programmet Kännedom om länets byggföretag Byggstudenter är blivande byggare Drivkrafter, karriärmål och yrkesval hos Dalarnas byggstudenter Ranking av länets byggföretag Vart kommer Dalarnas ungdom arbeta i framtiden? Niondeklassare Gymnasielever och högskolestudenter Framtidstro Förberedda inför arbetslivet Möjlighet att få jobb efter utbildningen Sannolikheten att hitta drömjobbet Utveckling av framtidtro under studietiden Omdömen om länets byggutbildningar Gymnasieskolans BA-program

5 Elevernas nöjdhet Företagens nöjdhet med BA-programmet Högskolans byggutbildningar Studenternas nöjdhet Företagens nöjdhet med Högskolan Dalarnas Byggutbildningar Länets byggutbildningar jämfört med landet i övrigt Rekryteringsbehov hos Dalarnas Bygg- och Anläggningsföretag Nuvarande utbildnings-/kompetensprofil Behov av nya medarbetare Framtida rekrytering nya erfarna medarbetare Framtida rekrytering nyutexaminerade medarbetare Rekrytering utanför Dalarna Sannolikheten att hitta rätt kompetens Efterfrågade yrkesroller Hinder för tillväxt Efterfrågade egenskaper

6 SAMMANFATTNING Dalarnas Byggbransch är beroende av att kunna rekrytera kompetens på både kort och lång sikt. Hela 57 % av de tillfrågade företagen tror att kompetensbrist kommer att orsaka hinder för deras tillväxt. STORA REKRYTERINGSBEHOV! Företagen upplever framför allt att det är svårt att rekrytera erfaren personal. Ju högre utbildningsnivå man söker, desto svårare blir det. På hantverkarnivå är det 51 % som anser att det är Ganska eller Mycket svårt att hitta nya erfarna medarbetare. För arbetsledare är motsvarande siffra 61 %, för högskoleingenjör 76 % och för Civilingenjörer hela 80 %. När det gäller nyutexaminerad kompetens upplevs det något lättare, framför allt vid rekrytering av lärlingar. Även här blir det svårare ju högre utbildning man efterfrågar. 26 % upplever att det är Ganska eller Mycket svårt att hitta nyutexaminerade lärlingar från gymnasieskolans Bygg- och Anläggningsprogram. För högskoleutbildade arbetsledare är motsvarande siffra 36 %, för högskoleingenjörer 41 % och för civilingenjörer 70 %. Företag med verksamhet inom anläggning upplever att de har betydligt svårare att rekrytera hantverkare och arbetsledare jämfört med sina kollegor på hussidan. Skillnaden är som störst vid rekrytering av lärlingar där 70 % av anläggningsföretagen anser att det är ganska eller mycket svårt. Motsvarande siffra på hussidan är 10 %. Även sannolikheten att man kommer att gå utanför länet för att rekrytera nya medarbetare ökar ju högre krav man har på utbildningsnivå. Cirka % av företagen uppger att de kommer att gå utanför länet för att rekrytera Högskoleutbildade arbetsledare, Högskoleingenjörer och Civilingenjörer. Trots att många räknar med att gå utanför Dalarna för att rekrytera är det en betydande andel som inte tror att de kommer att hitt hitta rätt kompetens över huvud taget. Detta gäller i stort sett i lika grad Högskoleutbildade arbetsledare, Högskoleingenjörer och Civilingenjörer där ungefär 40 % inte tror att de kommer att hitta rätt kompetens. HUR LOCKAR VI DALAUNGDOMEN TILL BYGG? Den stora och breda basen för rekryteringen till byggbranschen finns i de ungdomar som fortfarande har sina inriktningsval framför sig. För Bygg- och Anläggningssektorn är det framför allt niondeklassarna och eleverna på gymnasieskolans Naturvetenskapliga och Tekniska program (NV/Te) som är intressanta. Byggbranschen 5

7 behöver skapa ett intresse och en nyfikenhet hos eleverna som gör att de vill söka sig till utbildningar inom Bygg- och Anläggning för att sen börja jobba i branschen. Potentialen att locka länets niondeklassare till byggsektorn är stor; likväl killar som tjejer. Både Tekniskt Arbete och Bygg- och Anläggning kommer i topp bland tänkbara och önskvärda jobb i framtiden. 43 % av tjejerna och 54 % av killarna svarar att det tycker att det verkar ganska roligt eller jätteroligt att jobba inom Bygg- och Anläggningsbranschen. Eleverna värderar god ekonomi och en bra balans mellan jobb och fritid när de svarar på vad som är viktigt när de ska välja jobb i framtiden. Till skillnad från niondeklassarna är eleverna på gymnasieskolans NV/Te- program inte lockade av att jobba inom Bygg- och Anläggning, men däremot av att jobba med Tekniskt arbete (ingenjör, tekniker, arkitekt). Kanske kopplas begreppet Bygg- och Anläggning till hantverkaryrket och Tekniskt arbete till byggjobb med krav på eftergymnasial utbildning. Jämför man eleverna på det naturvetenskapliga programmet med dem på teknikprogrammet framkommer att teknikeleverna i större utsträckning är intresserade av att jobba inom samhällsbyggnadssektorn. Eleverna på båda programmen är samstämmiga i att det är mer attraktivt att jobba med Byggnader än med Infrastruktur. Även NV/Te-elever värderar en god ekonomi när de ska söka jobb i framtiden. Men det är framför allt intresset för ämnesområdet som driver dem i valet av utbildning. De ungdomar som valt att gå en byggutbildning i Dalarna bekräftar detta. Intresset för ämnesområdet är det som framför allt gjort att de sökt sig till sin utbildning. För byggstudenterna på Högskolan är den personliga utvecklingen på jobbet också en stark drivkraft. För eleverna på BA-programmet är friheten i jobbet viktig. Relativt få på byggutbildningarna anger att de vill uppnå ledande befattningar eller att de vill starta företag. Även hos länets byggelever har anläggningssektorn lägre attraktionskraft än hussidan. Länets potentiella byggstudenter, dvs. niondeklassare och gymnasieelever på de naturvetenskapliga och tekniska programmen, har fått ange vilka företag de upplever att de hört talas om. Samstämmigheten mellan de olika elevgrupperna är stor. På listan finner vi en variation av företag, både gällande storlek, verksamhet och geografisk lokalisering. Vi noterar dock att vissa av länets större företag inom sektorn inte är speciellt kända för målgruppen. HUR BRA ÄR LÄNETS BYGGUTBILDNINGAR? För att de ungdomar som är inne i en byggutbildning ska ta sig vidare in i byggbranschen krävs att de har ett genuint intresse för ämnet, att de är nöjda med sin utbildning och de känner sig lockade av branschen. 6

8 För att byggstudenterna ska få anställningar i branschen krävs bland annat att deras utbildningar speglar vad branschen upplever att de behöver. Överlag är Dalarnas byggelever nöjda med sina utbildningar. På gymnasieskolans BAprogram är elevernas omdömen väldigt goda, även om de varierar per kommun. Mest nöjda elever finner vi i Malung och Rättvik. Företagen är inte lika nöjda med den kompetens som kommer ut ur BA-programmet. Företagen ser ett stort värde i att ta emot APU-elever, men tycker att samverkan mellan skola, lärare, handledare och företag bör bli bättre. Byggstudenterna på Högskolan Dalarna är också nöjda med sin utbildning. Ca 70 % anger att utbildningen till stor del eller helt motsvarar deras förväntningar. En tydlig iakttagelse är att högskolestudenterna är mer nöjda i början av sin utbildning än i slutet. Gällande företagens attityder till länets högskoleutbildning ser vi ett helt annat mönster än attityderna till gymnasieutbildningarna. Samtliga typer av företag ser ett stort värde för sitt företag/organisation att vara delaktiga i högskolestudenternas utbildning. Flera av företagen anger att utbildningarna bör varvas med mer tid ute hos företagen. VART VILL DALAUNGDOMEN HELST JOBBA? Vi ser en trend bland länets ungdomar att de tror att de kommer att flytta från Dalarna i början av sin karriär (undantaget är arbetsledarstudenterna). Eleverna på Bygg- och Anläggningsprogrammet räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb i Dalarna för att sedan flytta utanför länet. Det samma gäller studenterna på Byggingenjörsutbildningen. Eleverna på NV/Te räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb utanför Dalarna. Efter tre år räknar de flesta av dem som stannat kvar i Dalarna att flytta. Ungdomarna på länets byggrelaterade utbildningar känner sig ganska säkra på att få ett kvalificerat jobb efter sin utbildning. Ca 80 % svarar att det är ganska eller mycket sannolikt att de fått ett jobb inom sitt yrke inom sex månader efter avslutad utbildning. På frågan om vilka företag de kommit i kontakt med under sin utbildning svarar eleverna på BA-programmet i första hand de rikstäckande entreprenadföretagen, med Peab, Byggpartner och Skanska i topp. Här ser vi dock att undersökningen behöver kompletteras med en mer lokalt förankrad undersökning, då utbildningarna i stor utsträckning samarbetar med lokala företag som inte funnits med som alternativ i DalaBarometerns länsfokuserade undersökning. Studenterna på Högskolan Dalarnas byggutbildningar har kommit i kontakt med en större variation av företag. Även här ligger rikstäckande entreprenadföretag med i toppen (Skanska och NCC hos arbetsledarna och Peab hos ingenjörerna), men även projekterande och förvaltande företag finns med på topp tio. Fiskarhedenvillan och WSP utmärker sig. 7

9 När eleverna fått ange vart de helst vill jobba i framtiden finner vi även här de stora entreprenadföretagen i topp. På BA-programmet och på byggingenjörsutbildningen ligger Peab i topp och hos byggarbetsledarna är det Skanska som gäller. Det är värt att notera att Fiskarhedenvillan kommer högt i topp hos alla elever. WSP är det konsultföretag som flest byggingenjörer angett att de helst vill jobba hos (plats 3). På högskolestudenternas topp tio listor på vart de helst vill jobba återfinns företag med verksamhet inom såväl Hus, Anläggning, Projektering och Entreprenad. Hos arbetsledarna finns även förvaltande organisationer med i toppen. 8

10 DEL 1 HUR LOCKAR VI DALAUNGDOMEN TILL BYGG? 9

11 I Sverige fattar vi vårt första beslut gällande utbildningsinriktning när vi är på väg att lämna grundskolan. Av de tillfrågade niondeklassarna svarar 99 % att de tänker gå vidare i sin utbildning. Vill byggsektorn säkerställa en stor rekryteringsbas på lång sikt är man beroende av att eleverna redan i grundskolan fattar beslut om utbildningsinriktningar som kan leda dem till byggsektorn. Det är framför allt tre gymnasieutbildningar som leder vidare till bygg. Bygg- och Anläggningsprogrammet (BA-programmet) är en yrkesförberedande utbildning där man går ut i arbete som hantverkarlärling direkt efter avslutad utbildning sökte 386 elever till Dalarnas BA-program som sitt förstahandsval. 253 av dessa antogs. Högskolan Dalarna antar ca 35 byggingenjörer och 25 byggarbetsledare årligen sökte 56 respektive 37 personer utbildningarna som sitt förstahandsval. Av dessa antogs 38 resp. 27. Ett studieförberedande program inom Naturvetenskap- eller Teknik (NV/Te program) är den vanligaste gymnasiebakgrunden hos dem som läser till ingenjör inom byggteknik i Dalarna (ca 65 % vid 2011 års antagning). Cirka 50 % av dem som antas till Högskolan Dalarnas Byggarbetsledarutbildning har gått gymnasieskolans BA-program. Vill man plugga till civilingenjör inom Byggteknik hänvisas man till Högskolor och Universitet utanför Dalarna. För att komma in på dessa utbildningar behöver man ha utbildning i matte, fysik och kemi som motsvarar gymnasieskolans NV/Te program. 10

12 POTENTIELLA BYGGSTUDENTER Till gruppen potentiella byggare räknar vi dem som kommer att ställas inför ett utbildningsbeslut som kan leda dem till Bygg. I DalaBarometern har vi fokuserat på länets niondeklassare samt de elever som går gymnasieskolans NV/Te program. Byggbranschen vill locka niondeklassarna att gå BA-programmet eller Natur/Teknisk på gymnasiet. Och branschen hoppas att de som går Natur och Teknisk på gymnasiet bestämmer sig för att läsa en vidareutbildning inom Bygg- och Anläggning. I bästa fall har de som mål att vidareutbilda inom Bygg- och Anläggning redan när de går in gymnasieutbildningen. För att få en ökad förståelse kring och insikt i hur Dalarnas potentiella byggstudenter resonerar, känner och fungerar har vi valt att ställa en del frågor kring hur de ser på utbildning och jobb. Karriärmål och yrkesval hos länets niondeklassare Karriärmål När vi frågade niondeklassarna vad de tycker är viktigast då de ska välja jobb i framtiden anger ungefär 7 av 10 en bra balans mellan arbete och fritid och en hög lön. Dessa båda faktorer ses som absolut mest viktiga. Att leda projekt och utveckla nya produkter ses som minst viktigt. Andelen totalt i undersökningen som angav att det var vikigt att starta eget företag var lika för tjejer och killar (20 %). Andelen som angett att det är viktigt att leda projekt är lågt; endast 7 % av tjejerna och 11 % av killarna. Fler har markerat att det är viktigt att så småningom kunna arbeta som ledare, 22 % respektive 26 %. 11

13 Bra balans mellan arb. och fritid En hög lön Jobba kreativt Jobba fritt och självständigt Jobba praktiskt med händerna Ett jobb med stora utmaningar Resa och arbeta utomlands Bidra till att utveckla samhället Att få jobba utomhus Starta eget företag Leda projekt Utveckla/skapa nya produkter Prova olika jobb inom företaget Småningom arbeta som ledare Bli specialist inom ett område Annat I stort sett följs resultaten för killar och tjejer väl åt. De mest påtagliga skillnaderna är att tjejer tycker det är viktigare att få röra på sig genom att resa och arbeta utomlands samt att prova på olika typer av jobb inom företaget samt att få jobba med sådant som utvecklar samhället. Killarna lägger mer vikt vid en hög lön samt att utveckla och skapa nya produkter, jobba utomhus och jobba praktiskt med händerna. Sett ur ett samhällsbyggnadsperspektiv kanske detta kan tolkas som att tjejerna skulle ha större dragning åt planering och projektering medan killarnas intressen harmonierar mer med produktionsrelaterade arbetsuppgifter. Utbildningslängd Slutsatsen i föregående stycke stöds av att 44 % av killarna men endast 27 % av tjejerna tror att deras utbildningsväg kommer att sluta efter yrkesförberedande gymnasium. Andelen tjejer som tror att de kommer att gå högskoleutbildning är också betydligt högre. 29 % av tjejerna och 21 % av killarna tror att de kommer att gå en längre (4-5 år) högskoleutbildning. Eftersom det bara var 22 deltagande elever i nionde klass som har båda sina föräldrar födda utomlands har vi valt att inte exponera gruppen invandrares svar generellt i undersökningen. Däremot särredovisar vi invandrares svar för ett par relevanta frågor. En av de frågorna är just frågan om utbildningslängd. Det är intressant att konstatera att två av de tillfrågade invandrarungdomarna tänker sluta skolan efter grundskolan medan ingen av de övriga 373 niondeklassare som besvarat enkäten markerat detta alternativ. Det är också intressant att se att den andra ytterligheten där 45 % av 12

14 invandrarungdomarna (def: båda föräldrarna födda utomlands) tänker sig en längre högskoleutbildning. Motsvarande för övriga är 24 %. Yrkesval Med vad vill då niondeklassare jobba i framtiden? Här är det glädjande att de svarsalternativ som starkast kopplas samman med samhällsbyggnad, Tekniskt arbete och Bygg och anläggning, placerar sig i absolut topp, tillsammans med Säkerhetsarbete (brandman, polis, väktare etc.). 19 % har angett Tekniskt arbete som det de allra helst vill jobba med. Som jämförelse kan nämnas att Industriell tillverkning endast fick 4 %. Någonting att uppmärksamma är kanske att Reparatör, installationstekniker fick tredje sämst resultat med 6 %. Studerar man resultatet lite djupare, vilka grupper som valt Bygg och anläggning som det område de allra helts vill jobba med i framtiden, framgår att det är killar (31 %) och svenskfödda som väljer detta främst. Tjejer (7 %) och invandrarungdomar (9 %) väljer inte primärt bygg och anläggning. För svarsalternativet Tekniskt arbete ser det ungefär lika ut med en viktig skillnad. Här har 32 % av invandrarungdomarna angett att de allra helst vill jobba med detta i framtiden. De vill alltså jobba med tekniskt arbete som ingenjör, tekniker, arkitekt etc. men inte inom bygg- och anläggningsbranschen. En av frågorna i enkäten som ställdes till niondeklassare mätte deras attityd till att jobba inom det som brukar kallas Bygg- och anläggningsbranschen. Andelen elever som tyckte att detta verkade Ganska roligt eller Jätteroligt var 51 %. Killar var mer positiva (60 %) än tjejer (43 %) och invandrarungdomarna var betydligt mindre 13

15 positiva (27 %) än övriga. Notera dock att 43 % av tjejerna i nian tycker att detta verkar spännande. Karriärmål, drivkrafter och yrkesval på NV/Te- programmet Drivkrafter Vilka drivkrafter ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram? De naturvetenskapliga och tekniska programmen på gymnasiet leder inte fram till ett yrke, utan ska förbereda eleverna för framtida studier som i sin tur ska leda till en anställning. Ekonomi och intresse är de drivkrafter som eleverna tycker är störst. Men det framkommer också att många olika drivkrafter spelar in. Anmärkningsvärt är skillnaden mellan natur och teknik gällande viljan att skapa. 33 % av teknikeleverna har markerat detta som en viktig drivkraft. Motsvarande siffra hos natureleverna är 13 %. 14

16 INTRESSE Jag är väldigt intresserad av det här ämnesområdet FRIHET Jag vill ha ett jobb med stor frihet EKONOMI Jag vill ha ett jobb med hög lön och bra förmåner SKAPANDE Jag vill ha ett jobb där jag får utveckla/skapa nya produkter/tjänster PERSONLIG UTVECKLING Jag vill ha ett jobb med spännande utmaningar och få möjligheter att ständigt utvecklas MÄNNISKOR Jag vill ha ett jobb där jag får arbeta med många trevliga och spännande människor SAMHÄLLSNYTTA Jag vill arbeta med saker som skapar nytta för människor och samhället ANDRA FAKTORER Det var andra faktorer som själva skolan, lärarna, orten, kompisar etc. som var viktigast för mig På naturvetenskapliga programmet följs resultaten för killar och tjejer relativt väl åt. Noterbart är dock att tjejer i högre grad angett samhällsnytta och andra faktorer som viktiga drivkrafter och att killar i högre grad angett intresse och skapande som drivkrafter. Även killarna på teknisk har angett intresse i större utsträckning än sina kvinnliga klasskamrater. Det samma gäller andra faktorer. Tjejerna har gett högre värden för personlig utveckling och för att jobba med människor. Karriärmål När vi frågade eleverna på gymnasiets naturvetenskapliga och tekniska program vad de tycker är viktigast då de ska välja jobb i framtiden överensstämmer svaren ganska väl med svaren från länets niondeklassare och med deras drivkrafter vid val av utbildning; god privatekonomi och balans mellan privatliv och karriär kommer i topp. Det framkommer dock skillnader mellan dem som går teknisk och dem som går natur. För teknikerna är en god privatekonomi det absolut mest viktiga. Naturvetarna värdesätter balansen mellan jobb och fritid mer. Teknikerna är också betydligt mer intresserade av att utveckla nya produkter. Andelen elever som angett att det är viktigt att starta eget företag är 9 % hos tjejerna och 15 % hos killarna. I båda fallen är det lägre än hos länets niondeklassare där 20 % angett att det är viktigt. Att få leda projekt i sin framtida karriär anses inte vara speciellt viktigt. Framför allt inte hos tjejerna där endast 9 % angett det som ett viktigt karriärmål. Motsvarande siffra för 15

17 killarna är 15 %. När det gäller målet att uppnå en ledande befattning är situationen den motsatta. Tjejerna har ett högre värde än killarna, men nivån är fortfarande låg (14 respektive 10 %). Jämvikt mellan privatliv och karriär Bygga upp en god privatekonomi Självständig arbetsroll Arbete med allt större utmaningar Arbeta internationellt Bidra till samhällsutvecklingen Starta eget företag Leda projekt Utveckla nya produkter Byta tjänst inom företaget Uppnå ledande befattning Få specialistkompetens Annat På naturprogrammet svarar tjejerna i större grad än sina manliga klasskamrater att balans mellan privatliv och karriär är viktigt. Det samma gäller möjligheten att få arbeta självständigt och internationellt. De är däremot inte lika viktigt för tjejerna att få utveckla specialistkompetens eller att få utveckla nya produkter som det är för killarna. På teknikprogrammet kan man se samma tendenser. Tjejerna värdesätter balans mer än killarna och är inte lika intresserade av att utveckla specialistkompetens. Däremot skiljer sig inte tjejerna på teknikprogrammet från killarna när det gäller hur viktigt de tycker att det är att få utveckla nya produkter. 28 % av killarna och 27 % av tjejerna har svarat att det är viktigt. Yrkesval Vad vill då eleverna på natur och teknisk jobba med i framtiden? Glädjande är det hela 62 % som helst vill arbeta med tekniskt arbete, d v s som ingenjör, tekniker, arkitekt etc. Det är nästan dubbelt så många som Data/IT vilket kommer på andra plats med 34 %. Därefter kommer naturvetenskapligt arbete med 29 %. 16

18 En intressant iakttagelse är att andelen som vill jobba inom Bygg och anläggning endast är 13 %. Det leder till slutsatsen att de flesta vill jobba med tekniskt arbete men inte inom Bygg- och anläggningsbranschen. Detta kan kännas paradoxalt men är nog att se som ett tecken på att studenterna i stor utsträckning inte förknippar Bygg och Anläggning med tekniskt arbete utan mer med den hantverksmässiga delen av jobbet. Vilken gren inom samhällsbyggnadssektorn är då mest attraktiv, byggnader eller infrastruktur? 57 % (inkl båda är lika intressanta ) av eleverna på teknisk svarar Byggnader och 37 % (inkl båda är lika intressanta ) svarar Infrastruktur. Motsvarande siffror hos det naturvetenskapliga programmet är 37 % respektive 27 %. Värt att notera är att 47 % av eleverna på Natur uppger att inget av det intresserar dem. Motsvarande siffra hos eleverna på teknikprogrammet är 24 %. Det är tydligt att samhällsbyggnadssektorn har en högre attraktivitet på Teknikprogrammet än på det Naturvetenskapliga programmet. Anläggningssidan har en lägre attraktionskraft än Hussidan. Kännedom om länets byggföretag Rankningen av arbetsgivare har genomförts med ett länsperspektiv. I denna rapport redovisas de 20 högst rankade företagen i nedanstående tabell. Vilka företag/organisationer har du HÖRT TALAS OM? Länets potentiella byggstudenter, niondeklassare och gymnasieelever, på de naturvetenskapliga och tekniska programmen har fått ange vilka företag de upplever att de hört talas om. Samstämmigheten mellan de olika eleverna är stor. På listan finner vi en variation av företag, både gällande storlek, verksamhet och geografisk lokalisering. 17

19 Det är intressant att notera vilka företag och organisationer som kommer högst i ranking. Det är lika intressant att studera vilka som INTE kommer med på topp-20. Exempelvis kommer Ramböll först på plats 47 med en kännedom på endast 2%, HMB Construction på plats 45 med 4% och WSP på plats 33 med 8%. Överlag verkar kännedomen om de större konsultföretagen vara låg hos de potentiella byggstudenterna. TOTALT 9:OR GRUNDSKOLAN NV/Te GYMNASIET FÖRETAG rank % rank % rank % Skanska 1 78% 1 76% 1 79% Trafikverket 2 77% 2 75% 2 78% Peab 3 61% 3 59% 3 61% Borlänge Energi 4 56% 4 56% 4 54% Fiskarhedenvillan 5 48% 6 45% 5 49% Falu Energi och Vatten 6 45% 5 46% 6 45% NCC 7 45% 7 45% 7 43% Byggpartner 8 43% 8 43% 8 41% Sweco 9 37% 11 32% 9 40% Tunabyggen 10 36% 10 35% 12 35% KopparStaden 11 36% 12 30% 10 40% BraHus 12 36% 9 36% 11 36% Ludvika Hem 13 32% 13 29% 12 35% HSB 14 28% 14 25% 14 29% Leksandsbostäder 15 26% 15 23% 15 28% Kommun Fastighetsförvaltning 16 18% 16 21% 23 14% InfraNord 17 17% 18 17% 19 17% Landstingsfastigheter 18 17% 17 20% 22 15% Riksbyggen 19 17% 22 14% 18 17% Byggtjänst i Falun 20 16% 19 16% 17 17% 18

20 BYGGSTUDENTER ÄR BLIVANDE BYGGARE Så vad säger de som redan valt att ge sig in i en byggrelaterad utbildning? Vad kan vi dra för lärdom av dem när vi vill locka potentiella byggstudenter till länets byggutbildningar. Drivkrafter, karriärmål och yrkesval hos Dalarnas byggstudenter Drivkrafter Eleverna på BA-programmet anger att den viktigaste drivkraften när de sökte till utbildningen var intresse (65 %). Därefter kommer god ekonomi (52 %) och jobb med stor frihet (41 %). Studenterna vid Högskolan Dalarnas byggutbildningar har inte varit lika drivna av ekonomi och frihet, utan snarare av personlig utveckling i jobbet. Men även för dem var intresset för ämnesområdet den viktigaste drivkraften. INTRESSE Jag är väldigt intresserad av det här ämnesområdet FRIHET Jag vill ha ett jobb med stor frihet EKONOMI Jag vill ha ett jobb med hög lön och bra förmåner SKAPANDE Jag vill ha ett jobb där jag får utveckla/skapa nya produkter/tjänster PERSONLIG UTVECKLING Jag vill ha ett jobb med spännande utmaningar och få möjligheter att ständigt utvecklas MÄNNISKOR Jag vill ha ett jobb där jag får arbeta med många trevliga och spännande människor SAMHÄLLSNYTTA Jag vill arbeta med saker som skapar nytta för människor och samhället ANDRA FAKTORER Det var andra faktorer som själva skolan, lärarna, orten, kompisar etc. som var viktigast för mig Karriärmål När vi frågat länets byggelever om deras karriärmål för framtiden visar det sig att svaren varierar ganska kraftigt beroende på vilken utbildning de går. Eleverna på BAprogrammet, som utbildar sig till hantverkare, är väldigt tydliga med att en god privatekonomi står högst i kurs (hela 81 %). Hos byggarbetsledarna, som kommer att arbeta som produktionsledare efter sin examen, har svaren varierat en del. Högst värden får att bygga upp en god 19

21 privatekonomi (43 %), att ha en jämvikt mellan privatliv och karriär (40 %) och att ha ett arbete som erbjuder allt större utmaningar (40 %). Byggingenjörerna anger också många olika karriärmål som viktiga. Det som sticker ut är att 31 % anger att de vill få specialistkompetens. Motsvarande siffra för de andra utbildningarna är 8 respektive 10 %. Byggingenjörerna vill också i större utsträckning bidra till samhällsutvecklingen (32 %). Noterbart är att relativt få har angett att det är ett viktigt mål att uppnå en ledande befattning eller att leda projekt. Andelen som har som mål att starta eget företag är också lågt. På högskolans byggutbildningar är det endast 10 resp. 11 % som angett det som ett viktigt karriärmål. Jämvikt mellan privatliv och karriär Bygga upp en god privatekonomi Självständig arbetsroll Arbete med allt större utmaningar Arbeta internationellt Bidra till samhällsutvecklingen Starta eget företag Leda projekt Utveckla nya produkter Byta tjänst inom företaget Uppnå ledande befattning Få specialistkompetens Annat Yrkesval Vilken gren inom samhällsbyggnadssektorn är då mest attraktiv för dem som gett sig in i en byggutbildning, byggnader eller infastruktur? 86 % (inkl båda är lika intressanta ) av eleverna på BA-programmet svarar Byggnader och endast 17 % svarar Infrastruktur. På högskolan är skillnaderna inte lika dramatiska. 77 % av Byggarbetsledarna svarar Byggnader och 50 % Infrastruktur medan 62 % av Byggingenjörerna svarar Byggnader och 45 % Infrastruktur. Det är tydligt att anläggningssektorn har en lägre attraktionskraft på elever och studenter än hussidan. Tjejer som läser BA-programmet vill bli målare och killar vill bli husbyggare. Det är värt att notera att uppemot 10 % av eleverna på BA-programmet har angett att de vill ha en yrkesroll som kräver högskoleutbildning (t.ex arkitekt, konstruktör och 20

Dalabarometern. Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn

Dalabarometern. Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn FÖRORD DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en undersökning som syftar till att ge en övergripande bild av kompetensförsörjningsfrågorna

Läs mer

DALABAROMETERN. Dalabarometern. Bygg och anläggning 2013 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn

DALABAROMETERN. Dalabarometern. Bygg och anläggning 2013 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn DALABAROMETERN Dalabarometern Bygg och anläggning 2013 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn FÖRORD DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en undersökning som syftar till att ge en övergripande bild

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Byggbranschen är betydligt sämre än börsbolagen på att rekrytera kvinnliga chefer. I börsbolagens styrelser är andelen kvinnor 22,7 procent, mot endast

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Om undersökningen Onlineundersökning i Universums regi mellan 13 maj och 4 juni 2014. Cirka 1100 svarande. Utgångspunkt är motsvarande undersökning

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 Respondenterna Om Placement report Placement Report är marknadsundersökning som genomförts av studenter i årskurs

Läs mer

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten som attraktiv arbetsgivare Rapportserie 2013:9 Arbetsgivarverket Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten

Läs mer

Sveriges Byggindustrier Bransch- och Arbetsgivarorganisation för den privata byggindustrin

Sveriges Byggindustrier Bransch- och Arbetsgivarorganisation för den privata byggindustrin Sveriges Byggindustrier Bransch- och Arbetsgivarorganisation för den privata byggindustrin www.bygg.org Andreas Brendinger BI:s verksamhet 2011-2012 2 Prioriterat projekt: Ett modernt Medarbetaravtal Prioriterat

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut?

Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut? Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut? 1,6 Beveridgekurva i Sverige 1987-2012 Vakanser och arbetslöshet, andel av arbetskraft V a k a n s e r 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 1990 1987 2008

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Samhällsbyggnadssektorn och ung arbetskraft

Samhällsbyggnadssektorn och ung arbetskraft Samhällsbyggnadssektorn och ung arbetskraft 1. Bakgrund...4 Generationsskifte och arbetskraftsbrist...4 Ett omfattande undersöknings- och analysarbete...4 2. Så har undersökningarna och arbetet gått till...5

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Mars 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultat

Läs mer

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning

PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Generation Ordning 1 PERSONA 80-90-TALIST Att leda den unga generationen: Företaget måste förtjäna lojalitet Ifrågasätter auktoriteter Frågar varför Kräver insyn och transparens Förväntar sig tillit Vill ha varierande arbetsuppgifter

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Lars Andrén. Samhällsnyttan säkrar kompetensen i den statliga sektorn

Lars Andrén. Samhällsnyttan säkrar kompetensen i den statliga sektorn Lars Andrén Samhällsnyttan säkrar kompetensen i den statliga sektorn En liten sektor med kända verksamheter Sveriges minsta arbetsmarknadssektor 250 000 anställda (kommunoch landsting ca 1,1 miljoner,

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola RAPPORT 2014-11-04 1(8) UTVECKLINGSCHEF BO GERTSSON Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola Bättre resultat i Staffanstorp! Sammanfattning Bättre resultat 2014 i Staffanstorps kommun jämfört med föregående

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Bilaga 4 till rapport Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar (2015:13) Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Enkätundersökningar utformning och bortfall Statskontoret har

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Företagarens vardag i Luleå 2014

Företagarens vardag i Luleå 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag i Luleå 2014 www.pwc.se/sma-medelstora-foretag SammanfattningResultat av den nationella undersökningen:

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET ÖSBY - EN NATURLIG SKOLA ATT VÄXA PÅ

OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET ÖSBY - EN NATURLIG SKOLA ATT VÄXA PÅ HUSBYGGNAD BYGG OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET ÖSBY - EN NATURLIG SKOLA ATT VÄXA PÅ BYGG - EN UTBILDNING MITT I VERKLIGHETEN! Tänk dig att få gå upp på morgonen och åka till en byggarbetsplats med massor av

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

VEM ÄR STUDENTEN? Akademin Utbildning, hälsa och samhälle Omvårdnad Högskolan Dalarna. Sammanfattning 1. Antagning till sjuksköterskeprogrammet

VEM ÄR STUDENTEN? Akademin Utbildning, hälsa och samhälle Omvårdnad Högskolan Dalarna. Sammanfattning 1. Antagning till sjuksköterskeprogrammet Akademin Utbildning, hälsa och samhälle Omvdnad Högskolan Dalarna VEM ÄR STUDENTEN? Innehåll S A M M A NFAT T N I N G Sammanfattning 1 Antagning till sjuksköterskeprogrammet Var bor studenterna? 2 Studieavbrott

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 2014-05-05 1 (17) Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Key Findings Jobbiga tankar

Key Findings  Jobbiga tankar Key Findings 48 procent av Sveriges unga känner sig antingen oroliga och ångestfyllda eller ledsna och nedstämda vid tanken på framtiden. 21 procent känner inget särskilt och endast 31 procent känner sig

Läs mer

Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping

Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping Vart tar studenterna vägen 2011? Undersökning av 2007 års svenska alumner från Högskolan i Jönköping Jan Johansson, Högskoleservice November 2011 Innehåll 1. Population och metod 3 2. Bostadsort före och

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Så rekryterar företagen medarbetare Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 2

Så rekryterar företagen medarbetare Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 2 Så rekryterar företagen medarbetare s rekryteringsenkät 2010 del 2 Inledning Hur hittar företagen de medarbetare de behöver? Och vilka rekryteringsvägar fungerar bra? Mot bakgrunden av att vart femte rekryteringsförsök

Läs mer

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14 Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett

Läs mer

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Branschundersökning och GAP-analys genomförd av Utbildningsnämnden Stockholm, September 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Syfte och metod 2. Bakgrundsbeskrivning

Läs mer

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014 Vara kommun Fritidsgårdar Våren 24 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NFI (Nöjd Fritidsgård Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som besöker Vara

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

En bättre matchning mellan utbud och efterfrågan vad krävs? Anna Dyhre för

En bättre matchning mellan utbud och efterfrågan vad krävs? Anna Dyhre för Regional kompetensdag 2013 Från samverkan till samhandling 18 december, 2013 En bättre matchning mellan utbud och efterfrågan vad krävs? Anna Dyhre för Copyright Comborama Text & Layout 2010 Intresse,

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Den ljusnande framtid är vår?

Den ljusnande framtid är vår? Den ljusnande framtid är vår? Hur unga och näringsliv ser på ungdomsarbetslösheten i Sverige En rapport från Sveriges största privata ungdomsarbetsgivare i samarbete med TNS Sifo 1 Korta fakta från undersökningen

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2014

Gysam Verksamhetsplan 2014 2014-01-27 Gysam Verksamhetsplan 2014 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen

Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen EIO 2012 1 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 5 1 Inledning... 6 2 Anställda i EIO:s medlemsföretag... 6 3 Resultat

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer