Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn
|
|
- Peter Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn
2 FÖRORD DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en undersökning som syftar till att ge en övergripande bild av kompetensförsörjningsfrågorna inom byggbranschen i Dalarna. Undersökningen har initierats av Karriärcentrum Samhällsbyggnad och beställts i samarbete med Byggutbildning Star, Byggdialog Dalarna, Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Dalarnas Gymnasieskolor med Bygg- och Anläggningsprogram, Högskolan Dalarna, Region Dalarna, Falun Borlänge Regionen, Energi- och Miljökompetenscentrum, samt projektet Stanna i Dalarna. PriFloat AB har genomfört undersökningen. DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en sammanställning av enkätundersökningar som riktats till Dalarnas: niondeklassare gymnasieelever på Bygg- och Anläggningsprogrammet gymnasieelever på Naturvetenskapligt och Tekniskt program högskolestudenter vid Byggarbetsledarutbildning högskolestudenter vid Byggingenjörsutbildningen bygg- och anläggningsföretag. Totalt erbjöds elever och studenter i Dalarna att besvara enkäten svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 60 %. Generellt anser vi resultatet vara representativt för målgrupperna i undersökningen. Undantaget är gruppen Byggarbetsledare på högskolan där svarsfrekvensen endast blev 33 %. Företagsenkäten skickades till totalt 473 personer i 296 företag i Dalarna. 94 personer i 64 företag besvarade enkäten. Det innebär en svarsfrekvens på 22 % på företagsnivå och 20 % på individnivå. Som datainsamlingsmetod användes e-postenkäter. Fyra påminnelser gjordes och dessutom kontaktades de företag/organisationer via telefon som vi var extra angelägna om att få med i undersökningen. Den relativt låga svarsfrekvensen gör att resultatet ej bör ses som generellt representativt för alla företag och organisationer i Dalarna. Däremot kan det utgöra en god indikation på rådande förhållanden och attityder. Eftersom är en så kallad nollmätning finns inga historiska data att relatera till för att analysera trend och utveckling. Det finns inte några direkta motsvarigheter i andra undersökningar. Därför finns inte heller jämförbara referensdata för andra län etc. 1
3 Reflektionerna i rapporten är istället framtagna utifrån interna jämförelser mellan olika faktorer och grupper inom undersökningen. Exempelvis inom vilka områden man är mest respektive minst nöjd och hur olika grupperingar av svarspersoner skiljer sig åt. Teresa Bergkvist KarriärCentrum Samhällsbyggnad
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 1 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 5 Stora rekryteringsbehov!... 5 Hur lockar vi Dalaungdomen till bygg?... 5 Hur bra är länets byggutbildningar?... 6 Vart vill Dalaungdomen helst jobba?... 7 Hur lockar vi Dalaungdomen till Bygg?... 9 Potentiella byggstudenter Karriärmål och yrkesval hos länets niondeklassare Karriärmål, drivkrafter och yrkesval på NV/Te- programmet Kännedom om länets byggföretag Byggstudenter är blivande byggare Drivkrafter, karriärmål och yrkesval hos Dalarnas byggstudenter Ranking av länets byggföretag Vart kommer Dalarnas ungdom arbeta i framtiden? Niondeklassare Gymnasielever och högskolestudenter Framtidstro Förberedda inför arbetslivet Möjlighet att få jobb efter utbildningen Sannolikheten att hitta drömjobbet Utveckling av framtidtro under studietiden Omdömen om länets byggutbildningar Gymnasieskolans BA-program
5 Elevernas nöjdhet Företagens nöjdhet med BA-programmet Högskolans byggutbildningar Studenternas nöjdhet Företagens nöjdhet med Högskolan Dalarnas Byggutbildningar Länets byggutbildningar jämfört med landet i övrigt Rekryteringsbehov hos Dalarnas Bygg- och Anläggningsföretag Nuvarande utbildnings-/kompetensprofil Behov av nya medarbetare Framtida rekrytering nya erfarna medarbetare Framtida rekrytering nyutexaminerade medarbetare Rekrytering utanför Dalarna Sannolikheten att hitta rätt kompetens Efterfrågade yrkesroller Hinder för tillväxt Efterfrågade egenskaper
6 SAMMANFATTNING Dalarnas Byggbransch är beroende av att kunna rekrytera kompetens på både kort och lång sikt. Hela 57 % av de tillfrågade företagen tror att kompetensbrist kommer att orsaka hinder för deras tillväxt. STORA REKRYTERINGSBEHOV! Företagen upplever framför allt att det är svårt att rekrytera erfaren personal. Ju högre utbildningsnivå man söker, desto svårare blir det. På hantverkarnivå är det 51 % som anser att det är Ganska eller Mycket svårt att hitta nya erfarna medarbetare. För arbetsledare är motsvarande siffra 61 %, för högskoleingenjör 76 % och för Civilingenjörer hela 80 %. När det gäller nyutexaminerad kompetens upplevs det något lättare, framför allt vid rekrytering av lärlingar. Även här blir det svårare ju högre utbildning man efterfrågar. 26 % upplever att det är Ganska eller Mycket svårt att hitta nyutexaminerade lärlingar från gymnasieskolans Bygg- och Anläggningsprogram. För högskoleutbildade arbetsledare är motsvarande siffra 36 %, för högskoleingenjörer 41 % och för civilingenjörer 70 %. Företag med verksamhet inom anläggning upplever att de har betydligt svårare att rekrytera hantverkare och arbetsledare jämfört med sina kollegor på hussidan. Skillnaden är som störst vid rekrytering av lärlingar där 70 % av anläggningsföretagen anser att det är ganska eller mycket svårt. Motsvarande siffra på hussidan är 10 %. Även sannolikheten att man kommer att gå utanför länet för att rekrytera nya medarbetare ökar ju högre krav man har på utbildningsnivå. Cirka % av företagen uppger att de kommer att gå utanför länet för att rekrytera Högskoleutbildade arbetsledare, Högskoleingenjörer och Civilingenjörer. Trots att många räknar med att gå utanför Dalarna för att rekrytera är det en betydande andel som inte tror att de kommer att hitt hitta rätt kompetens över huvud taget. Detta gäller i stort sett i lika grad Högskoleutbildade arbetsledare, Högskoleingenjörer och Civilingenjörer där ungefär 40 % inte tror att de kommer att hitta rätt kompetens. HUR LOCKAR VI DALAUNGDOMEN TILL BYGG? Den stora och breda basen för rekryteringen till byggbranschen finns i de ungdomar som fortfarande har sina inriktningsval framför sig. För Bygg- och Anläggningssektorn är det framför allt niondeklassarna och eleverna på gymnasieskolans Naturvetenskapliga och Tekniska program (NV/Te) som är intressanta. Byggbranschen 5
7 behöver skapa ett intresse och en nyfikenhet hos eleverna som gör att de vill söka sig till utbildningar inom Bygg- och Anläggning för att sen börja jobba i branschen. Potentialen att locka länets niondeklassare till byggsektorn är stor; likväl killar som tjejer. Både Tekniskt Arbete och Bygg- och Anläggning kommer i topp bland tänkbara och önskvärda jobb i framtiden. 43 % av tjejerna och 54 % av killarna svarar att det tycker att det verkar ganska roligt eller jätteroligt att jobba inom Bygg- och Anläggningsbranschen. Eleverna värderar god ekonomi och en bra balans mellan jobb och fritid när de svarar på vad som är viktigt när de ska välja jobb i framtiden. Till skillnad från niondeklassarna är eleverna på gymnasieskolans NV/Te- program inte lockade av att jobba inom Bygg- och Anläggning, men däremot av att jobba med Tekniskt arbete (ingenjör, tekniker, arkitekt). Kanske kopplas begreppet Bygg- och Anläggning till hantverkaryrket och Tekniskt arbete till byggjobb med krav på eftergymnasial utbildning. Jämför man eleverna på det naturvetenskapliga programmet med dem på teknikprogrammet framkommer att teknikeleverna i större utsträckning är intresserade av att jobba inom samhällsbyggnadssektorn. Eleverna på båda programmen är samstämmiga i att det är mer attraktivt att jobba med Byggnader än med Infrastruktur. Även NV/Te-elever värderar en god ekonomi när de ska söka jobb i framtiden. Men det är framför allt intresset för ämnesområdet som driver dem i valet av utbildning. De ungdomar som valt att gå en byggutbildning i Dalarna bekräftar detta. Intresset för ämnesområdet är det som framför allt gjort att de sökt sig till sin utbildning. För byggstudenterna på Högskolan är den personliga utvecklingen på jobbet också en stark drivkraft. För eleverna på BA-programmet är friheten i jobbet viktig. Relativt få på byggutbildningarna anger att de vill uppnå ledande befattningar eller att de vill starta företag. Även hos länets byggelever har anläggningssektorn lägre attraktionskraft än hussidan. Länets potentiella byggstudenter, dvs. niondeklassare och gymnasieelever på de naturvetenskapliga och tekniska programmen, har fått ange vilka företag de upplever att de hört talas om. Samstämmigheten mellan de olika elevgrupperna är stor. På listan finner vi en variation av företag, både gällande storlek, verksamhet och geografisk lokalisering. Vi noterar dock att vissa av länets större företag inom sektorn inte är speciellt kända för målgruppen. HUR BRA ÄR LÄNETS BYGGUTBILDNINGAR? För att de ungdomar som är inne i en byggutbildning ska ta sig vidare in i byggbranschen krävs att de har ett genuint intresse för ämnet, att de är nöjda med sin utbildning och de känner sig lockade av branschen. 6
8 För att byggstudenterna ska få anställningar i branschen krävs bland annat att deras utbildningar speglar vad branschen upplever att de behöver. Överlag är Dalarnas byggelever nöjda med sina utbildningar. På gymnasieskolans BAprogram är elevernas omdömen väldigt goda, även om de varierar per kommun. Mest nöjda elever finner vi i Malung och Rättvik. Företagen är inte lika nöjda med den kompetens som kommer ut ur BA-programmet. Företagen ser ett stort värde i att ta emot APU-elever, men tycker att samverkan mellan skola, lärare, handledare och företag bör bli bättre. Byggstudenterna på Högskolan Dalarna är också nöjda med sin utbildning. Ca 70 % anger att utbildningen till stor del eller helt motsvarar deras förväntningar. En tydlig iakttagelse är att högskolestudenterna är mer nöjda i början av sin utbildning än i slutet. Gällande företagens attityder till länets högskoleutbildning ser vi ett helt annat mönster än attityderna till gymnasieutbildningarna. Samtliga typer av företag ser ett stort värde för sitt företag/organisation att vara delaktiga i högskolestudenternas utbildning. Flera av företagen anger att utbildningarna bör varvas med mer tid ute hos företagen. VART VILL DALAUNGDOMEN HELST JOBBA? Vi ser en trend bland länets ungdomar att de tror att de kommer att flytta från Dalarna i början av sin karriär (undantaget är arbetsledarstudenterna). Eleverna på Bygg- och Anläggningsprogrammet räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb i Dalarna för att sedan flytta utanför länet. Det samma gäller studenterna på Byggingenjörsutbildningen. Eleverna på NV/Te räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb utanför Dalarna. Efter tre år räknar de flesta av dem som stannat kvar i Dalarna att flytta. Ungdomarna på länets byggrelaterade utbildningar känner sig ganska säkra på att få ett kvalificerat jobb efter sin utbildning. Ca 80 % svarar att det är ganska eller mycket sannolikt att de fått ett jobb inom sitt yrke inom sex månader efter avslutad utbildning. På frågan om vilka företag de kommit i kontakt med under sin utbildning svarar eleverna på BA-programmet i första hand de rikstäckande entreprenadföretagen, med Peab, Byggpartner och Skanska i topp. Här ser vi dock att undersökningen behöver kompletteras med en mer lokalt förankrad undersökning, då utbildningarna i stor utsträckning samarbetar med lokala företag som inte funnits med som alternativ i DalaBarometerns länsfokuserade undersökning. Studenterna på Högskolan Dalarnas byggutbildningar har kommit i kontakt med en större variation av företag. Även här ligger rikstäckande entreprenadföretag med i toppen (Skanska och NCC hos arbetsledarna och Peab hos ingenjörerna), men även projekterande och förvaltande företag finns med på topp tio. Fiskarhedenvillan och WSP utmärker sig. 7
9 När eleverna fått ange vart de helst vill jobba i framtiden finner vi även här de stora entreprenadföretagen i topp. På BA-programmet och på byggingenjörsutbildningen ligger Peab i topp och hos byggarbetsledarna är det Skanska som gäller. Det är värt att notera att Fiskarhedenvillan kommer högt i topp hos alla elever. WSP är det konsultföretag som flest byggingenjörer angett att de helst vill jobba hos (plats 3). På högskolestudenternas topp tio listor på vart de helst vill jobba återfinns företag med verksamhet inom såväl Hus, Anläggning, Projektering och Entreprenad. Hos arbetsledarna finns även förvaltande organisationer med i toppen. 8
10 DEL 1 HUR LOCKAR VI DALAUNGDOMEN TILL BYGG? 9
11 I Sverige fattar vi vårt första beslut gällande utbildningsinriktning när vi är på väg att lämna grundskolan. Av de tillfrågade niondeklassarna svarar 99 % att de tänker gå vidare i sin utbildning. Vill byggsektorn säkerställa en stor rekryteringsbas på lång sikt är man beroende av att eleverna redan i grundskolan fattar beslut om utbildningsinriktningar som kan leda dem till byggsektorn. Det är framför allt tre gymnasieutbildningar som leder vidare till bygg. Bygg- och Anläggningsprogrammet (BA-programmet) är en yrkesförberedande utbildning där man går ut i arbete som hantverkarlärling direkt efter avslutad utbildning sökte 386 elever till Dalarnas BA-program som sitt förstahandsval. 253 av dessa antogs. Högskolan Dalarna antar ca 35 byggingenjörer och 25 byggarbetsledare årligen sökte 56 respektive 37 personer utbildningarna som sitt förstahandsval. Av dessa antogs 38 resp. 27. Ett studieförberedande program inom Naturvetenskap- eller Teknik (NV/Te program) är den vanligaste gymnasiebakgrunden hos dem som läser till ingenjör inom byggteknik i Dalarna (ca 65 % vid 2011 års antagning). Cirka 50 % av dem som antas till Högskolan Dalarnas Byggarbetsledarutbildning har gått gymnasieskolans BA-program. Vill man plugga till civilingenjör inom Byggteknik hänvisas man till Högskolor och Universitet utanför Dalarna. För att komma in på dessa utbildningar behöver man ha utbildning i matte, fysik och kemi som motsvarar gymnasieskolans NV/Te program. 10
12 POTENTIELLA BYGGSTUDENTER Till gruppen potentiella byggare räknar vi dem som kommer att ställas inför ett utbildningsbeslut som kan leda dem till Bygg. I DalaBarometern har vi fokuserat på länets niondeklassare samt de elever som går gymnasieskolans NV/Te program. Byggbranschen vill locka niondeklassarna att gå BA-programmet eller Natur/Teknisk på gymnasiet. Och branschen hoppas att de som går Natur och Teknisk på gymnasiet bestämmer sig för att läsa en vidareutbildning inom Bygg- och Anläggning. I bästa fall har de som mål att vidareutbilda inom Bygg- och Anläggning redan när de går in gymnasieutbildningen. För att få en ökad förståelse kring och insikt i hur Dalarnas potentiella byggstudenter resonerar, känner och fungerar har vi valt att ställa en del frågor kring hur de ser på utbildning och jobb. Karriärmål och yrkesval hos länets niondeklassare Karriärmål När vi frågade niondeklassarna vad de tycker är viktigast då de ska välja jobb i framtiden anger ungefär 7 av 10 en bra balans mellan arbete och fritid och en hög lön. Dessa båda faktorer ses som absolut mest viktiga. Att leda projekt och utveckla nya produkter ses som minst viktigt. Andelen totalt i undersökningen som angav att det var vikigt att starta eget företag var lika för tjejer och killar (20 %). Andelen som angett att det är viktigt att leda projekt är lågt; endast 7 % av tjejerna och 11 % av killarna. Fler har markerat att det är viktigt att så småningom kunna arbeta som ledare, 22 % respektive 26 %. 11
13 Bra balans mellan arb. och fritid En hög lön Jobba kreativt Jobba fritt och självständigt Jobba praktiskt med händerna Ett jobb med stora utmaningar Resa och arbeta utomlands Bidra till att utveckla samhället Att få jobba utomhus Starta eget företag Leda projekt Utveckla/skapa nya produkter Prova olika jobb inom företaget Småningom arbeta som ledare Bli specialist inom ett område Annat I stort sett följs resultaten för killar och tjejer väl åt. De mest påtagliga skillnaderna är att tjejer tycker det är viktigare att få röra på sig genom att resa och arbeta utomlands samt att prova på olika typer av jobb inom företaget samt att få jobba med sådant som utvecklar samhället. Killarna lägger mer vikt vid en hög lön samt att utveckla och skapa nya produkter, jobba utomhus och jobba praktiskt med händerna. Sett ur ett samhällsbyggnadsperspektiv kanske detta kan tolkas som att tjejerna skulle ha större dragning åt planering och projektering medan killarnas intressen harmonierar mer med produktionsrelaterade arbetsuppgifter. Utbildningslängd Slutsatsen i föregående stycke stöds av att 44 % av killarna men endast 27 % av tjejerna tror att deras utbildningsväg kommer att sluta efter yrkesförberedande gymnasium. Andelen tjejer som tror att de kommer att gå högskoleutbildning är också betydligt högre. 29 % av tjejerna och 21 % av killarna tror att de kommer att gå en längre (4-5 år) högskoleutbildning. Eftersom det bara var 22 deltagande elever i nionde klass som har båda sina föräldrar födda utomlands har vi valt att inte exponera gruppen invandrares svar generellt i undersökningen. Däremot särredovisar vi invandrares svar för ett par relevanta frågor. En av de frågorna är just frågan om utbildningslängd. Det är intressant att konstatera att två av de tillfrågade invandrarungdomarna tänker sluta skolan efter grundskolan medan ingen av de övriga 373 niondeklassare som besvarat enkäten markerat detta alternativ. Det är också intressant att se att den andra ytterligheten där 45 % av 12
14 invandrarungdomarna (def: båda föräldrarna födda utomlands) tänker sig en längre högskoleutbildning. Motsvarande för övriga är 24 %. Yrkesval Med vad vill då niondeklassare jobba i framtiden? Här är det glädjande att de svarsalternativ som starkast kopplas samman med samhällsbyggnad, Tekniskt arbete och Bygg och anläggning, placerar sig i absolut topp, tillsammans med Säkerhetsarbete (brandman, polis, väktare etc.). 19 % har angett Tekniskt arbete som det de allra helst vill jobba med. Som jämförelse kan nämnas att Industriell tillverkning endast fick 4 %. Någonting att uppmärksamma är kanske att Reparatör, installationstekniker fick tredje sämst resultat med 6 %. Studerar man resultatet lite djupare, vilka grupper som valt Bygg och anläggning som det område de allra helts vill jobba med i framtiden, framgår att det är killar (31 %) och svenskfödda som väljer detta främst. Tjejer (7 %) och invandrarungdomar (9 %) väljer inte primärt bygg och anläggning. För svarsalternativet Tekniskt arbete ser det ungefär lika ut med en viktig skillnad. Här har 32 % av invandrarungdomarna angett att de allra helst vill jobba med detta i framtiden. De vill alltså jobba med tekniskt arbete som ingenjör, tekniker, arkitekt etc. men inte inom bygg- och anläggningsbranschen. En av frågorna i enkäten som ställdes till niondeklassare mätte deras attityd till att jobba inom det som brukar kallas Bygg- och anläggningsbranschen. Andelen elever som tyckte att detta verkade Ganska roligt eller Jätteroligt var 51 %. Killar var mer positiva (60 %) än tjejer (43 %) och invandrarungdomarna var betydligt mindre 13
15 positiva (27 %) än övriga. Notera dock att 43 % av tjejerna i nian tycker att detta verkar spännande. Karriärmål, drivkrafter och yrkesval på NV/Te- programmet Drivkrafter Vilka drivkrafter ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram? De naturvetenskapliga och tekniska programmen på gymnasiet leder inte fram till ett yrke, utan ska förbereda eleverna för framtida studier som i sin tur ska leda till en anställning. Ekonomi och intresse är de drivkrafter som eleverna tycker är störst. Men det framkommer också att många olika drivkrafter spelar in. Anmärkningsvärt är skillnaden mellan natur och teknik gällande viljan att skapa. 33 % av teknikeleverna har markerat detta som en viktig drivkraft. Motsvarande siffra hos natureleverna är 13 %. 14
16 INTRESSE Jag är väldigt intresserad av det här ämnesområdet FRIHET Jag vill ha ett jobb med stor frihet EKONOMI Jag vill ha ett jobb med hög lön och bra förmåner SKAPANDE Jag vill ha ett jobb där jag får utveckla/skapa nya produkter/tjänster PERSONLIG UTVECKLING Jag vill ha ett jobb med spännande utmaningar och få möjligheter att ständigt utvecklas MÄNNISKOR Jag vill ha ett jobb där jag får arbeta med många trevliga och spännande människor SAMHÄLLSNYTTA Jag vill arbeta med saker som skapar nytta för människor och samhället ANDRA FAKTORER Det var andra faktorer som själva skolan, lärarna, orten, kompisar etc. som var viktigast för mig På naturvetenskapliga programmet följs resultaten för killar och tjejer relativt väl åt. Noterbart är dock att tjejer i högre grad angett samhällsnytta och andra faktorer som viktiga drivkrafter och att killar i högre grad angett intresse och skapande som drivkrafter. Även killarna på teknisk har angett intresse i större utsträckning än sina kvinnliga klasskamrater. Det samma gäller andra faktorer. Tjejerna har gett högre värden för personlig utveckling och för att jobba med människor. Karriärmål När vi frågade eleverna på gymnasiets naturvetenskapliga och tekniska program vad de tycker är viktigast då de ska välja jobb i framtiden överensstämmer svaren ganska väl med svaren från länets niondeklassare och med deras drivkrafter vid val av utbildning; god privatekonomi och balans mellan privatliv och karriär kommer i topp. Det framkommer dock skillnader mellan dem som går teknisk och dem som går natur. För teknikerna är en god privatekonomi det absolut mest viktiga. Naturvetarna värdesätter balansen mellan jobb och fritid mer. Teknikerna är också betydligt mer intresserade av att utveckla nya produkter. Andelen elever som angett att det är viktigt att starta eget företag är 9 % hos tjejerna och 15 % hos killarna. I båda fallen är det lägre än hos länets niondeklassare där 20 % angett att det är viktigt. Att få leda projekt i sin framtida karriär anses inte vara speciellt viktigt. Framför allt inte hos tjejerna där endast 9 % angett det som ett viktigt karriärmål. Motsvarande siffra för 15
17 killarna är 15 %. När det gäller målet att uppnå en ledande befattning är situationen den motsatta. Tjejerna har ett högre värde än killarna, men nivån är fortfarande låg (14 respektive 10 %). Jämvikt mellan privatliv och karriär Bygga upp en god privatekonomi Självständig arbetsroll Arbete med allt större utmaningar Arbeta internationellt Bidra till samhällsutvecklingen Starta eget företag Leda projekt Utveckla nya produkter Byta tjänst inom företaget Uppnå ledande befattning Få specialistkompetens Annat På naturprogrammet svarar tjejerna i större grad än sina manliga klasskamrater att balans mellan privatliv och karriär är viktigt. Det samma gäller möjligheten att få arbeta självständigt och internationellt. De är däremot inte lika viktigt för tjejerna att få utveckla specialistkompetens eller att få utveckla nya produkter som det är för killarna. På teknikprogrammet kan man se samma tendenser. Tjejerna värdesätter balans mer än killarna och är inte lika intresserade av att utveckla specialistkompetens. Däremot skiljer sig inte tjejerna på teknikprogrammet från killarna när det gäller hur viktigt de tycker att det är att få utveckla nya produkter. 28 % av killarna och 27 % av tjejerna har svarat att det är viktigt. Yrkesval Vad vill då eleverna på natur och teknisk jobba med i framtiden? Glädjande är det hela 62 % som helst vill arbeta med tekniskt arbete, d v s som ingenjör, tekniker, arkitekt etc. Det är nästan dubbelt så många som Data/IT vilket kommer på andra plats med 34 %. Därefter kommer naturvetenskapligt arbete med 29 %. 16
18 En intressant iakttagelse är att andelen som vill jobba inom Bygg och anläggning endast är 13 %. Det leder till slutsatsen att de flesta vill jobba med tekniskt arbete men inte inom Bygg- och anläggningsbranschen. Detta kan kännas paradoxalt men är nog att se som ett tecken på att studenterna i stor utsträckning inte förknippar Bygg och Anläggning med tekniskt arbete utan mer med den hantverksmässiga delen av jobbet. Vilken gren inom samhällsbyggnadssektorn är då mest attraktiv, byggnader eller infrastruktur? 57 % (inkl båda är lika intressanta ) av eleverna på teknisk svarar Byggnader och 37 % (inkl båda är lika intressanta ) svarar Infrastruktur. Motsvarande siffror hos det naturvetenskapliga programmet är 37 % respektive 27 %. Värt att notera är att 47 % av eleverna på Natur uppger att inget av det intresserar dem. Motsvarande siffra hos eleverna på teknikprogrammet är 24 %. Det är tydligt att samhällsbyggnadssektorn har en högre attraktivitet på Teknikprogrammet än på det Naturvetenskapliga programmet. Anläggningssidan har en lägre attraktionskraft än Hussidan. Kännedom om länets byggföretag Rankningen av arbetsgivare har genomförts med ett länsperspektiv. I denna rapport redovisas de 20 högst rankade företagen i nedanstående tabell. Vilka företag/organisationer har du HÖRT TALAS OM? Länets potentiella byggstudenter, niondeklassare och gymnasieelever, på de naturvetenskapliga och tekniska programmen har fått ange vilka företag de upplever att de hört talas om. Samstämmigheten mellan de olika eleverna är stor. På listan finner vi en variation av företag, både gällande storlek, verksamhet och geografisk lokalisering. 17
19 Det är intressant att notera vilka företag och organisationer som kommer högst i ranking. Det är lika intressant att studera vilka som INTE kommer med på topp-20. Exempelvis kommer Ramböll först på plats 47 med en kännedom på endast 2%, HMB Construction på plats 45 med 4% och WSP på plats 33 med 8%. Överlag verkar kännedomen om de större konsultföretagen vara låg hos de potentiella byggstudenterna. TOTALT 9:OR GRUNDSKOLAN NV/Te GYMNASIET FÖRETAG rank % rank % rank % Skanska 1 78% 1 76% 1 79% Trafikverket 2 77% 2 75% 2 78% Peab 3 61% 3 59% 3 61% Borlänge Energi 4 56% 4 56% 4 54% Fiskarhedenvillan 5 48% 6 45% 5 49% Falu Energi och Vatten 6 45% 5 46% 6 45% NCC 7 45% 7 45% 7 43% Byggpartner 8 43% 8 43% 8 41% Sweco 9 37% 11 32% 9 40% Tunabyggen 10 36% 10 35% 12 35% KopparStaden 11 36% 12 30% 10 40% BraHus 12 36% 9 36% 11 36% Ludvika Hem 13 32% 13 29% 12 35% HSB 14 28% 14 25% 14 29% Leksandsbostäder 15 26% 15 23% 15 28% Kommun Fastighetsförvaltning 16 18% 16 21% 23 14% InfraNord 17 17% 18 17% 19 17% Landstingsfastigheter 18 17% 17 20% 22 15% Riksbyggen 19 17% 22 14% 18 17% Byggtjänst i Falun 20 16% 19 16% 17 17% 18
20 BYGGSTUDENTER ÄR BLIVANDE BYGGARE Så vad säger de som redan valt att ge sig in i en byggrelaterad utbildning? Vad kan vi dra för lärdom av dem när vi vill locka potentiella byggstudenter till länets byggutbildningar. Drivkrafter, karriärmål och yrkesval hos Dalarnas byggstudenter Drivkrafter Eleverna på BA-programmet anger att den viktigaste drivkraften när de sökte till utbildningen var intresse (65 %). Därefter kommer god ekonomi (52 %) och jobb med stor frihet (41 %). Studenterna vid Högskolan Dalarnas byggutbildningar har inte varit lika drivna av ekonomi och frihet, utan snarare av personlig utveckling i jobbet. Men även för dem var intresset för ämnesområdet den viktigaste drivkraften. INTRESSE Jag är väldigt intresserad av det här ämnesområdet FRIHET Jag vill ha ett jobb med stor frihet EKONOMI Jag vill ha ett jobb med hög lön och bra förmåner SKAPANDE Jag vill ha ett jobb där jag får utveckla/skapa nya produkter/tjänster PERSONLIG UTVECKLING Jag vill ha ett jobb med spännande utmaningar och få möjligheter att ständigt utvecklas MÄNNISKOR Jag vill ha ett jobb där jag får arbeta med många trevliga och spännande människor SAMHÄLLSNYTTA Jag vill arbeta med saker som skapar nytta för människor och samhället ANDRA FAKTORER Det var andra faktorer som själva skolan, lärarna, orten, kompisar etc. som var viktigast för mig Karriärmål När vi frågat länets byggelever om deras karriärmål för framtiden visar det sig att svaren varierar ganska kraftigt beroende på vilken utbildning de går. Eleverna på BAprogrammet, som utbildar sig till hantverkare, är väldigt tydliga med att en god privatekonomi står högst i kurs (hela 81 %). Hos byggarbetsledarna, som kommer att arbeta som produktionsledare efter sin examen, har svaren varierat en del. Högst värden får att bygga upp en god 19
21 privatekonomi (43 %), att ha en jämvikt mellan privatliv och karriär (40 %) och att ha ett arbete som erbjuder allt större utmaningar (40 %). Byggingenjörerna anger också många olika karriärmål som viktiga. Det som sticker ut är att 31 % anger att de vill få specialistkompetens. Motsvarande siffra för de andra utbildningarna är 8 respektive 10 %. Byggingenjörerna vill också i större utsträckning bidra till samhällsutvecklingen (32 %). Noterbart är att relativt få har angett att det är ett viktigt mål att uppnå en ledande befattning eller att leda projekt. Andelen som har som mål att starta eget företag är också lågt. På högskolans byggutbildningar är det endast 10 resp. 11 % som angett det som ett viktigt karriärmål. Jämvikt mellan privatliv och karriär Bygga upp en god privatekonomi Självständig arbetsroll Arbete med allt större utmaningar Arbeta internationellt Bidra till samhällsutvecklingen Starta eget företag Leda projekt Utveckla nya produkter Byta tjänst inom företaget Uppnå ledande befattning Få specialistkompetens Annat Yrkesval Vilken gren inom samhällsbyggnadssektorn är då mest attraktiv för dem som gett sig in i en byggutbildning, byggnader eller infastruktur? 86 % (inkl båda är lika intressanta ) av eleverna på BA-programmet svarar Byggnader och endast 17 % svarar Infrastruktur. På högskolan är skillnaderna inte lika dramatiska. 77 % av Byggarbetsledarna svarar Byggnader och 50 % Infrastruktur medan 62 % av Byggingenjörerna svarar Byggnader och 45 % Infrastruktur. Det är tydligt att anläggningssektorn har en lägre attraktionskraft på elever och studenter än hussidan. Tjejer som läser BA-programmet vill bli målare och killar vill bli husbyggare. Det är värt att notera att uppemot 10 % av eleverna på BA-programmet har angett att de vill ha en yrkesroll som kräver högskoleutbildning (t.ex arkitekt, konstruktör och 20
Dalabarometern. Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn
Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn FÖRORD DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en undersökning som syftar till att ge en övergripande bild av kompetensförsörjningsfrågorna
Läs merDALABAROMETERN. Dalabarometern. Bygg och anläggning 2013 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn
DALABAROMETERN Dalabarometern Bygg och anläggning 2013 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn FÖRORD DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en undersökning som syftar till att ge en övergripande bild
Läs merDalaBarometern. Region Dalarna Falun
DalaBarometern 2016 Region Dalarna Falun 2016-10-28 Förord Arbetsgivare i Dalarna upplever svårigheter att rekrytera individer med rätt kompetens och svårigheterna ökar. Utvecklingen är oroande eftersom
Läs merHur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval
Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet
Läs merYrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla?
Läs merYrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb
Läs merFler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merYrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 3 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville
Läs merYrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb
Läs merManpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012
Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker
Läs merLivsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning
Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna
Läs merHalmstad 14 september. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Halmstad 14 september Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte
Läs merVarannan svensk är nära sitt drömjobb
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra
Läs merVad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer?
@ungdomsb Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? Intresse för ämnesinriktningen Att det ger många valmöjligheter efter gymnasiet Att det ger kunskaper jag tror jag behöver i framtiden
Läs merMer regionalt samarbete kring yrkesutbildning - Uddevalla 14 oktober. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Mer regionalt samarbete kring yrkesutbildning - Uddevalla 14 oktober Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle
Läs merUndersökning bland deltagare i Volvosteget 2013
Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3
Läs merTechnology Management Lunds Universitet
Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2013 1 TM arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning år 2013. Årets undersökning är den andra i raden som kartlägger
Läs merPaloma in Sweden AB FÖRETAGSPRESENTATION
FÖRETAGSPRESENTATION Bästa jobbet Tävlingen om Dalarnas mest attraktiva arbetsplats Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft ökar och är en aktuell utmaning. Inom Falun Borlänge regionen AB arbetar vi
Läs merArbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan
Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan 2017 Myndigheten för yrkeshögskolan Dnr: MYH 2018/737 ISBN-nr: 978-91-88619-31-0 Västerås 180312 Diagram är utarbetade av Myndigheten
Läs merKTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.
Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka
Läs merU T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A
UPPFÖLJNING AV VUXENUTBILDNING G Ö T E B O R G S R E G I O N E N S T O C K H O L M S S TAD M AL M Ö S TAD U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A 2 0 1 6 R A P P O R T D E C E M B E R 2 0 1 7 1 I N N
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande
Läs merTechnology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management
Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden
Läs merutvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)
PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och
Läs merMålgruppsundersökning Tekniksprånget 2016
8 juni 2016 Målgruppsundersökning Tekniksprånget 2016 Sammanfattning I samband med ansökningsprocessen för höstens praktikperiod 2016 har IVA-Tekniksprånget genomfört en målgruppsundersökning hos de personer
Läs merKompetensbåten 2017 ETG
Kompetensbåten 2017 ETG Svårt att hitta nya medarbetare En bra utbildning enligt Svenskt Näringsliv? Samverkan Ledarskap och lärare Resultat Kvalitet Attraktionskraft 3 Samverkan med skolor eller utbildningssamordnare
Läs merAPRIL När föräldrarna själva får välja. Attityder och åsikter om barnens gymnasieval
APRIL 2018 När föräldrarna själva får välja Attityder och åsikter om barnens gymnasieval Författare: Johan Olsson Förord Gymnasievalet är ett viktigt val för ungdomar. Ofta är det första gången de, helt
Läs merGubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen
Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Byggbranschen är betydligt sämre än börsbolagen på att rekrytera kvinnliga chefer. I börsbolagens styrelser är andelen kvinnor 22,7 procent, mot endast
Läs merBert Karlsson, entreprenör
@ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre
Läs merFigur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006
Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna
Läs merSlutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012
Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...
Läs merArbetslivsundersökning 2011
Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad
Läs merUppföljning och rapport
Uppföljning och rapport Vuxenutbildningen i Göteborgsregionen 09 408 Mars 09 Henrik Löfving/Björn Schéle Om undersökningen Undersökningens genomförande Syfte: Syftet med undersökningen var att via enkäter
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merElektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är
Läs merSökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19
Skolverket 1 (10) Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19 I denna promemoria redovisas elevernas förstahandsval av gymnasieprogram inför läsåret 2018/19, samt andelen som var behöriga respektive
Läs merRapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola
Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är en del av det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former av uppföljningar. Inom den gemensamma gymnasieregionen
Läs merMålgruppsutvärdering
Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of
Läs merVal av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg
Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av
Läs merDalaBarometern 2012. Reflektioner. Reflektionsrapport DalaBarometern 2012 Sidan 1 av 32
DalaBarometern 2012 Reflektioner Reflektionsrapport DalaBarometern 2012 Sidan 1 av 32 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattande reflektioner... 3 Bakgrund och förutsättningar... 6 Förklaringar... 6 Fakta om
Läs merVad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?
Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?
Läs merUngdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå
Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå Högskoleförberedande program (HP) Antal elever på HF (andel av elever på nat. prog.): Könsfördelning på HF: 187.056
Läs merungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014
78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner
Läs merSökande till gymnasieskolan En jämförelse mellan ansökningar i februari och juli
Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Sökande till gymnasieskolan 2015 - En jämförelse mellan ansökningar i februari och juli s officiella statistik över vilka gymnasieprogram ungdomar har
Läs merVägen in i arbetslivet
Vägen in i arbetslivet En rapport om inträdet på arbetsmarknaden efter yrkesförberedande gymnasieprogram Unga män som gått fordonsprogrammet på gymnasiet står som vinnare. För dem som avslutat omvårdnadsprogrammet
Läs merLupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats
Läs merMålgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Läs merAttitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun
Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA
Läs merBilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Läs merBerättelser från att jobba inom skogsindustrin...
Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som
Läs merFörsöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan
Avd/Enhet/Arbetsgrupp, etc Handläggare/Författare RAPPORT 14--1 1(12) Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan Denna rapport redovisar utifrån registerdata studiedeltagande och studieresultat
Läs mer(Framsida) Unga om drömjobbet. Studenter och unga yrkesverksamma om attraktiva jobb
(Framsida) Unga om drömjobbet Studenter och unga yrkesverksamma om attraktiva jobb januari 2011 1 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning... 5 Sammanfattning... 6 Det här tycker SKTF...
Läs merANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.
@ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har
Läs merLön och karriär för utlandsfödda ingenjörer
Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk
Läs merPubliceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018
Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna
Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna En undersökning av Studentum om val till högskola och kvalificerad yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merBygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Bygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i
Läs merRanking i Sverige vid sammanvägning av indikatorer Genomsnitt i Stockholms län 117, Tyresös resultat 92. Stockholm Österåker
Öppna jämförelser Gymnasieskola 2009 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har för andra året publicerat en rapport som jämför olika resultat- och resursindikatorer för gymnasieskolan. I rapporten redovisas
Läs merArbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?
Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09
PM Enheten för utbildningsstatistik 2009-12-18 Dnr 71-2009-73 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09 Eleverna som gick ut från gymnasieskolan våren 2009 var fler än någonsin. Såväl betyg
Läs merVill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen
Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom
Läs merBert Karlsson, entreprenör
@ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre
Läs merSocialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13
Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca
Läs merSida i svenskarnas ögon 2010
Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört
Läs merPraktiken gav anställningsbara ingenjörer
Praktiken gav anställningsbara ingenjörer Publicerad: 2012-11-19 10:13 Regeringen har på försök återinfört gymnasieingenjörsexamen på tjugo skolor. Praktiken får toppbetyg av de flesta elever under det
Läs merRAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.
RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar
Läs merSvenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda
Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda Sysselsättning sektorvis Ingen tillväxt av privata jobb sedan 1950 Rekryteringsförsök de
Läs merTCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21
TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO
Läs merEnkät i gymnasieskolan
Enkät i gymnasieskolan Rapporten innehåller totalresultatet för åk i Stockholms stad för både kommunala och fristående skolor /1/ SIDAN 1 Fakta om undersökningen På uppdrag av nästan samtliga länets kommuner
Läs merUng Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1
Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet
Läs merjanuari 2015 Vision om en god introduktion
januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar
Läs merUngas attityder till företagande
Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merEffektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merFöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund
analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.
Läs merLUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet
LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad
Läs merSökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2017/18
Analysavdelningen Gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Dnr: 2017:557 1 (10) Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2017/18 I denna promemoria redovisas elevernas förstahandsval av gymnasieprogram
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merEnkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13
Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i
Läs mer@GR Ungdomsbarometern AB 2019
@GR 190605 Ungdomsbarometern AB 2019 Ungdomsbarometern AB 2019. Samtliga resultat och slutsatser häri presenterade är och får ej spridas externt utan Ungdomsbarometerns skriftliga tillåtelse. Ungdomsbarometern
Läs merFler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp
Läs merMIX, RECEPT, FÖRUTSÄTTNING...
MIX, RECEPT, FÖRUTSÄTTNING... En bra mix, ett gott recept, rätt förutsättningar. Det spelar ingen roll hur vi beskriver det eftersom det är många saker som gör ett företag till ett spännande ställe att
Läs merSKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?
SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och
Läs merHÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE
HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Om undersökningen Onlineundersökning i Universums regi mellan 13 maj och 4 juni 2014. Cirka 1100 svarande. Utgångspunkt är motsvarande undersökning
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans
Läs merTjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse
Läs merStudentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad
Studentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad sammanställning och kommentarer Mats Lind, har genomfört undersökningen Johannes Sandén, har sammanställt resultatet 2018-03-21 Avser studenter som var registrerade
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen
Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merStatistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre
Läs merStudentuppföljning 2017 Högskolan i Halmstad
Studentuppföljning 2017 Högskolan i Halmstad sammanställning och kommentarer Mats Lind, har genomfört undersökningen Johannes Sandén, har sammanställt resultatet 2017-03-23 Inledning och bakgrund Ända
Läs merPraktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt
Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen - Studenter anser att praktik är viktigt Bakgrund Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 390 000 unika besökare varje
Läs merTjänsteskrivelse Enkät till gymnasiet åk 2, 2014
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-0-19 DNR UN 2014.049 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 0-5 52 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse
Läs merEnkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen
OBS! Enkätsvaren ska skannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 Bakgrund Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen 1. Hur gammal är du? Under 25 år 25-29 år 30-34 år 35-39
Läs merapril 2014 Unga om drömjobbet Studenter och unga yrkesverksamma om attraktiva jobb
april 2014 Unga om drömjobbet Studenter och unga yrkesverksamma om attraktiva jobb Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Drömjobbet Där jag har intressanta arbetsuppgifter, bra arbetskamrater
Läs merTeknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Teknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin helhet i Skolverkets
Läs merOm rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14
Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merSammanställning av svar från Early Alert-enkäten En jämförelse avseende åren med en diagrampresentation avseende åren
Sammanställning av svar från Early Alert-enkäten En jämförelse avseende åren 1997-2011 med en diagrampresentation avseende åren 2005-2011 Att notera i svaren: 1. 1997 ingår endast V, Bi, L, E och D Programmen
Läs merSmåföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag
Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen
Läs mer