Institutionen Bygg & miljöteknologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen Bygg & miljöteknologi"

Transkript

1 Institutionen Bygg & miljöteknologi Strategiöversikt 28 januari 2008 / Lars Bengtsson Institutionen Bygg & miljöteknologi har gjort upp en strategisk plan över verksamheten 5-10 år fram i tiden. Avsikten är att peka ut varthän olika verksamheter strävar, peka mot framtida forskningsinriktningar såväl inom enskilda ämnen som gemensamt för institutionen, diskutera förnyelse av verksamheten. Upprätthållande av pågående aktiviteter eller aktiviteter av ny art kräver bibehållande respektive förnyelse av kompetens. Behovet av rekrytering och kompetensuppbyggnad ses över. Risk för att verksamheter inte skall kunna drivas ses över och åtgärder föreslås. Institutionen idag Institutionen Bygg & miljöteknologi bedriver forskning och undervisning inom byggteknik och samhällsbyggande, vatten och miljö, brandteknik och riskhantering. Inom institutionen ryms en rad kärnämnen för undervisningen inom Väg- och vattenbyggnadsprogrammet, Ekosystemteknikprogrammet, Brandingenjörs- och Riskhanteringsprogrammen. Institutionen är formellt indelad i tre enheter (Bygg, Vattenresurslära, Brandteknik och Riskhantering). Byggenheten omfattar fyra avdelningar (Konstruktionsteknik, Byggnadsmaterial, Byggnadsfysik, Installations och klimatlära). Alla ämnen har stor del i grundundervisningen. Institutionen har en dominerande del i V-programmet, en mycket stor del av W-programmet, är helt dominerande inom Brandingenjörs- och inom Riskhanteringsprogrammen. Det finns ett särskilt magisterprogram i vattenresurslära (Water Resources) och ett särskilt i Riskhantering (Disaster Management). Institutionen har en viktig roll för byggteknikutbildningen vid ingenjörsskolan i Helsingborg. Bland nio styrkeområden på LTH/LU har man i sin gamla strategiska plan fört fram Luft / Vatten Mark / Miljö samt Byggteknik, vilka ligger inom institutionens verksamhetsområden. Man har signalerat satsningar på Innemiljö och på Riskhantering, verksamheter som är koncentrerade till institutionen Bygg & miljöteknologi. Samtliga ämnen kom väl ut i den av Formas nyligen genomförda utvärderingen av svensk byggforskning. Likaså kom ämnena väl ut i LTHs expertutvärdering av forskning, undervisning och relevans (Team of Advisors, Revising LTH, 2001), speciellt teknisk vattenresurslära och byggnadsmaterial. Institutionen Bygg & miljöteknologi täcker in större delen av byggämnena på LTH. Till institutionen direkt närliggande ämnen finns vid institutionen för Byggvetenskaper. Byggnadsmekanik ger den teoretiska grunden till konstruktionsteknik. VA-teknik finns institutionen för Kemiteknik. Fysiken i VA-system behandlas vid institutionen Bygg & miljöteknologi. Brandteknik är helt koncentrerat till institutionen. På institutionen finns ungefär 100 anställda. Budgeten är på 80 miljoner. Enheten Bygg med sina fyra avdelningar och sex professorer undervisar och forskar om byggnaders och anläggningars konstruktion, funktion, säkerhet och livslängd. Detta kräver förmåga att kombinera och utveckla kunskap om byggnadsmekanik, byggnadsfysik och byggnadsmaterial. Branschen genomgår en teknikutveckling mot industriellt byggande. LTH specialiserade sig tidigt mot husbyggnad. Fuktsäkerhet och innemiljö-komfort är viktiga delar och därmed också materialval, värme och ventilation. Byggande i trä och betong som material är specialiteter. För närvarande är arbetsmarknaden mycket god. För att täcka in hela bredden inom byggnadsforskningen och undervisningen har ett samarbete 1

2 mellan landets fyra tekniska högskolor påbörjats med syfte att nationellt täcka hela området på hög internationell nivå. Byggforskningen på LTH har genomgått en förändring till sin karaktär de senaste 10 år, från tillämpad forskning av mera utredningskaraktär till mer grundläggande forskning. Omställningen innebar en nedgång i aktiviteten främst inom byggnadsfysik, men man har nu mycket externa forskningsmedel och är i en expansionsfas. Konstruktionsteknik Området Konstruktionsteknik omfattar principer och metoder för design av konstruktioner för byggnader och anläggningar. Målsättningen är att skapa byggnader med adekvat säkerhet och funktion under inverkan av laster och påverkningar under byggnadsverkets livstid. Vid avdelningen för Konstruktionsteknik på LTH pågår i huvudsak forskning inom konstruktioners säkerhet och statistisk lastmodellering, konstruktioner av träbaserade material samt metoder för utformning av robusta konstruktionssystem. Inom flertalet projekt finns det medverkan från industrin. Förutom inom institutionen sker samarbete med Matematisk statistik. Forskningen vid avdelningen finansieras av forskningsråd, stiftelser samt industri, EU samt fakultetsmedel. Totalt FFU från externa medel: 8,5 Mkr, FFU från fakultetsmedel: 2.0 Mkr. All administration sköts av en sekreterare, som också ansvarar för TVRLs ekonomi. Vid avdelningen finns i december 2007: 2 professorer, 2 lektorer (?) och 3 övriga disputerade, 8 forskarstuderande varav 4 industridoktorander. Två av doktoranderna kommer att disputera under Handledare (formella) vid avdelningen är Sven Thelandersson samt Annika Mårtensson; övriga disputerade forskare fungerar som biträdande handledare. En person under 60 år har docentkompetens och är professor. Förutom Sven Thelandersson är samtliga disputerade under 60 år. Avdelningen har fått nya stora forskningsmedel. Nya doktorander anställs. Handledarkompetensen behöver ökas. Extern rekrytering behövs särskilt för att sköta externa kontakter, eftersom Sven Thelandersson snart pensioneras. Övriga seniora forskare måste ges möjlighet till att arbeta med sin forskarkarriär, dvs docent- och professorsmeritera sig. Grundutbildningen fungerar väl. Det finns reservlärare för samtliga kurser. Byggnadsfysik Byggnadsfysik behandlar klimatskalets funktion och tillstånd, dvs utformandet och funktionen av t.ex. väggar, fönster, tak och grund, som utgör gräns mellan det inre och det yttre klimatet. Ett fungerande klimatskal är viktigt för att byggnader skall uppfylla funktionskrav avseende hälsosam innemiljö, termisk komfort, energieffektivitet, beständighet, fuktsäkerhet och lufttäthet. Basen för forskning och utbildning inom byggnadsfysik är värme- och fukttransport samt luftströmning. Fuktsäkert, energieffektivt byggande blir allt viktigare, både i Sverige och internationellt. Vid avdelningen finns två definierade forskargrupper: Fuktgruppen och Energigruppen. Man är inne i en expansionsfas, med ökande anslag, ökade åtaganden, ökande förväntningar från industri och samhälle. Personalen är i dagsläget hårt utnyttjad. Installationsteknik och Byggnadsfysik samarbetar mycket nära. Man har gemensam administration. Man leder Fuktcentrum. Utanför institutionen är man en del av Energiportalen och man har projekt tillsammans med att Miljöpsykologi. Internationellt omfattar kontaktnätet förutom Europa delar av Mellanöstern. Man har projektsamarbete med flera av de stora byggföretagen. 2

3 Totalt FFU från externa medel: 5 Mkr, FFU från fakultetsmedel: 2 Mkr. Administrationen inklusive ekonomihantering mm sköts av en högskolesekreterare på deltid samt av byråassistent. Vid avdelningen finns i december 2007: 2 professorer, 3 lektorer, 7 forskarstuderande varav 4 industridoktorander (2 passiva). Två av dessa kommer att disputera under 2008 och en under Handledare (formella) vid avdelningen är Jesper Arfwidsson och Johan Claesson; övriga disputerade forskare vid avdelningen fungerar som biträdande handledare. En person under 60 år har docentkompetens och är professor. Av övriga disputerade är en person under 60 år. Avdelningen har fått nya stora forskningsmedel. Behovet av nyanställning är stort. Nya doktorander anställs. Handledarkompetensen behöver ökas. Extern rekrytering behövs. Grundutbildningen fungerar väl, men lärarkapaciteten på avdelningen är otillräcklig, så man hyr in lärare. Det finns dock reservlärare för samtliga kurser. Installationsteknik och klimatlära Installations- och klimatlära arbetar nära byggnadsfysik vad gäller forskning och i ännu större utsträckning inom grundutbildningen. Man har gemensam administration. Det är ett litet men viktigt ämne inom V-programmet vid LTH. Byggkostnader utgörs till mycket stor del av kostnader för VVS. Inom ämnet Installationsteknik och klimatlära strävar man efter att åstadkomma bästa möjliga innemiljö. Installationssystemen är för uppvärmning, kylning, ventilation, sanitet och elektricitet. Forskningen vid LTH omfattar ventilation av värme och kyla och beskrivning av temperaturfördelning i byggnader. Man har ett omfattande näringslivskontaktnät. Utvecklingen inom Installations- och klimatlära går mot en samlad syn på innemiljö människa. Totalt FFU från externa medel: 2 Mkr, FFU från fakultetsmedel 1 Mkr. Avdelningen räknar med att framgent arbeta i en miljö där material, funktion, upplevelse och komfort integreras i forskningen. Inom avdelningen finns idag 1 professor, en lektor och en adjunkt. Det finns ingen under 60 år med docentkompetens. Det finns två forskarstuderande, vilka båda beräknas disputera inom två år. Ämnet är för litet idag. Rekrytering behövs. Byggnadsmaterial Ämnet Byggnadsmaterial behandlar byggmaterials egenskaper, funktion och beständighet i olika miljöer. Ämnet spänner över ett stort område, från tillverkningsprocesser, via samband mellan sammansättning, struktur och egenskaper till långtidsbeteende i hundraårsperspektiv. Tillämpningarna är många både för byggnader och för byggnadsverk och anläggningar. Under de senaste decennierna har ämnet utvecklats mot materialvetenskap, dvs att klargöra sambanden mellan materialens egenskaper och hur de är sammansatta och vilken struktur de har. Materialens beteende kvantifieras i ökad utsträckning genom teoretisk modellering. Betydelsen av materialval för innemiljön har accentuerats under senare år liksom materialens påverkan på den yttre miljön. Vid LTH är verksamheten i byggnadsmaterial ganska grundläggande med forskning rörande sorptions- och transportprocesser, mikrobiologi på materialytor och materialmekanik. De viktigaste tillämpade forskningsområdena är fuktsäkerhet och inneluftkvalitet, puts och murverk, cementbaserade material, beständighet och livslängd, men en hel del 3

4 tillämpningar ligger också utanför byggområdet. För respektive grundläggande och tillämpade forskningsområde är avdelningen organiserad i små forskargrupper med seniorer och doktorander, varav de flesta tillhör mer än en grupp. Ämnet är i högsta grad laborativt. Det finns laboratorielokaler med stor bredd i den experimentella utrustningen, från betongstation till sorptionskalorimetrar. Många frågeställningar kräver ett stort mått av tvärvetenskapliga insatser; samverkan finns med grupperingar med kompetens inom fysik, kemi, biologi och medicin. Det finns ett nära samarbete med SP. Man har ett omfattande industriellt nätverk inte minst i form av industridoktorander. Avdelningen är en av samarbetsparterna i Fuktgruppen LU. Man driver två tekniska plattformar, en om kalorimetri och en om sorptions- och transportprocesser. Man medverkar i LTH-portalen FPP. LTH är helt dominerande i den svenska universitetsvärlden inom ämnesområdet byggnadsmaterial. Internationellt är man mycket aktiv inom de europeiska nätverket NanoCem. Totalt FFU från externa medel: 12 Mkr, FFU från fakultetsmedel 2 Mkr. Administrationen sköts av högskolesekreterare och byråassistent. Inom avdelningen Byggnadsmaterial finns idag 1 professor, 4 lektorer (idag ungefär 3 aktiva tjänster) och ytterligare två disputerade forskare. Det finns 9 doktorander av vilka 6 är industridoktorander. Antalet förväntade disputationer under 2008 är 2. Det finns en person under 60 år med docentkompetens. Fyra seniorer fungerar som handledare. Grundutbildningen fungerar väl. Det finns reservlärare för samtliga kurser, men åtgärder behöver vidtagas för att så skall vara fallet också efter det att de idag som är över 60 år pensionerats. Teknisk vattenresurslära Teknisk vattenresurslära utgör egen enhet. TVRL utgör egen enhet inom B&M. Vattenresurslära är ett kärnämne inom ekosystemteknik och V-programmen. Det finns en särskild masterutbildning Water Resources. Utvecklingen inom Teknisk vattenresurslära kan förväntas grundforskningsmässigt gå mot en starkare koppling mellan fysikaliska och biologiska processer (förutsättningar för sådan forskning finns inom Lunds universitet) och tillämpat mot infrastrukturuppbyggnad för vattenförsörjning och översvämningsskydd i olika klimat. Teknisk vattenresurslära är brett. Ämnet täcker in hydrodynamik, hydrologi, geohydrologi samt en rad discipliner inom respektive av dessa ämnen, vilka internationellt betraktas som självständiga ämnen. Vattnets rörelse spelar roll förr processer inom geologi, biologi, meteorologi, mm. Infrastruktur i våra städer relateras till vatten såväl vad gäller försörjningssystem som den fysiska planeringen. Forskningen vi LTH är uppdelad på kusthydraulik, sjöars fysik, urban hydrologi, flodavrinning, markvattenprocesser och deponihydrologi. Is och snöprocesser behandlas såväl inom urban hydrologi som flodavrinning. Forskningen är ganska grundforskningsinriktad med som övergripande mål att beskriva processer i naturen hydrodynamiskt korrekt. Verksamheten bedrivs i en mycket internationell atmosfär med gästforskare, internationella samarbetsprojekt och examensarbeten utomlands. Mastersutbildningen läses främst av internationella studenter. Många av doktoranderna finns inom sandwichprogram. Det finns en internationell SIDA-kurs. Förutom med USA 4

5 och EU bedrivs omfattande samarbete med Kina, Japan, Sydostasien, Sydamerika och Mellanöstern. De direkta industrikontakterna är begränsade men det finns nära kontakter och samarbete med SMHI och SGI och med kommuner. Inom universitetet ges kurser i samverkan med limnologi. Visst forskningssamarbete finns med naturgeografi och med teknisk geologi. Forskningen vid avdelningen finansieras av forskningsråd, SIDA-Sarec, US Corps, EU samt fakultetsmedel. Totalt FFU från externa medel: 6 Mkr, FFU från fakultetsmedel: 4 Mkr. Administration sköts genom gemensamt utnyttjande av institutionens sekreterare. En rad logistiska uppgifter ligger på forskningsingenjör. Vid avdelningen finns i december 2007: 5 professorer, 3 lektorer 1 övrig disputerat, 19 forskarstuderande varav 15 är av karaktär sandwhichdoktorander eller industridoktorander. Till detta tillkommer 40% aktiv adjungerad professor. Fem av doktoranderna beräknas disputera 2008 och lika många Samtliga professorer, en adjungerad professor, samtliga lektorer och två lektorer emeritus fungerar som handledare. Det finns 7 personer under 60 år med docentkompetens. Nyrekrytering av doktorander behövs. Nuvarande finansiering är dock dålig. Avdelningen storlek har minskat kraftigt (med fem lektorer de senaste 4 åren). Behovet av forskning är dock ökande såväl vad gäller översvämningar och skydd mot dessa, som vad gäller vattenförsörjning och samhällsplanering i torra områden. Grundutbildningen fungerar väl. Det finns reservlärare för samtliga kurser. Brandteknik och riskhantering Brandteknik och riskhantering utgör egen enhet/avdelning. Verksamhetsområdet är till karaktären ämnesövergripande. Avdelningen ansvarar för kärnan i utbildning av brandingenjörer och för utbildning av civilingenjörer i riskhantering. Tillsammans med Köpenhamns universitet deltager avdelning i en masterutbildning i Disaster Management och en magisterutbildning inom krisberedskap vid Försvarshögskolan. Avdelningen står för forskarutbildning inom brandområdet och inom riskhanteringsområdet. Nära samarbete sker med Statens Räddningsverk (SRV) och Krisberedskapsmyndighten (KBM). Den enda andra brandforskningsaktören av vikt i Sverige är Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), som har en huvudinriktning mot tillämpad brandteknik. Avdelningen utvecklar på olika sätt kunskap som behövs inom brandsäkerhet, risk- och krishantering och fyller således en funktion mot ett aktuellt samhällsbehov. Därför satsas på kompetensöverföring via extern kursverksamhet. Laboratorieförsök är viktiga för brandforskningen. Brandteknik innefattar beskrivning av brandförlopp, mänskligt beteende vid brand, släckningsteknik och släckmedel, industriellt brandskydd, brandteknisk dimensionering och samhällets räddningstjänst. Riskhanteringsforskning omfattar bl a risk- och sårbarhets analys av komplexa sociotekniska system samt kritiska infrastrukturers förmåga vid kriser. Exempel på sådana infrastrukturer är energiförsörjning, transport och logistik, vatten och annan livsnödvändig försörjning. Ett annat viktigt område är förmågebedömning av de responssystem som samhället sätter in vid storskaliga olycker eller kriser.. Vid LTH har avdelningens verksamhet expanderat och kontinuerligt omfattat nya deldiscipliner. Viktig utveckling är mot nya dimensioneringsregler som tar hänsyn till nya byggnadsmaterial och nya risker. En utveckling kan förväntas mot ytterligare disciplinöverskridande forskning. Räddningsverket och SP 5

6 deltar i många av avdelningens forskningsprojekt. Inom universitetet sker samarbete med flera ämnen inom LUCRAM. Avdelningen är med i flera portaler och är engagerad inom FN-organisationer. Forskningen vid avdelningen finansieras av forskningsråd, statliga myndigheter och fakultetsmedel. Totalt FFU från externa medel: 6 Mkr, FFU från fakultetsmedel 3 Mkr. Administration sköts av en sekreterare. Vid avdelningen finns i januari 2008: 2 professorer, 3 lektorer och 1 fo ass (dessutom deltidsarbetar 2 pensionerade professorer), 2 adjunkter, 11 forskarstuderande varav 1 industridoktorand. Dessutom finns gästlärare. Tre disputationer förväntas under 2008 och 2 lic presentationer, och en disputation under Samtliga seniorer är under 60 år, men det finns ingen utanför professorskretsen som har docentkompetens. Grundutbildningen fungerar mycket bra. Det finns reservlärare för samtliga kurser utom en även om back-up i flera kurser är ganska svag. Utbildning Institutionen menar att kurserna inom grundutbildningen löper bra. Undervisningen i Helsingborg är betungande i relation till de inkomster den inbringar. Avsaknaden av harmoni mellan köpare och betalare av undervisningen gör det svårt ta fram kurser såsom vi vill. Inom Brand ser man behov av flera nya kurser. Institutionen menar att byggämnen i ökad utsträckning måste komma in i A-utbildningen. Byggnadsfysik bygger upp en masterutbildning i Kairo, som man gärna ser kommer till stånd också på LTH. Externutbildning behövs för att föra ut nya forskningsrön men också för att tillföra institutionen pengar. Fuktcentrum ger extern kurs. På byggsidan borde det finnas stora möjligheter att ge externa kurser. Brand medverkar i kurser tillsammans med räddningsverket samt ger egna kurser. Problemet med externa kurser är bristen på kontinuitet. Lokalbehov Trots att ämnena konstruktionsteknik och byggnadsfysik expanderar sin verksamhet så har institutionen inget behov av ytterligare kontorslokaler i den närmaste framtiden utan vill snarare minska kontorsutrymmena. Vi har fortsatt behov av stora laboratorielokaler, särskilt i ämnena brandteknik, byggnadsmaterial och konstruktionsteknik. En möjlighet för framtiden är att utveckla samarbetet med övriga relevanta högskolor och med SP vad gäller experimentell utrustning. (Detta har vi inte utvecklat, ska vi?). Detta är dock inte möjligt vad gäller grundkurser. Laboratorielokalerna för brandteknik är lagom anpassade till verksamheten som tyvärr sker på två ställen vilket gör det kostsamt. Vattenresurslära har vissa övningar i fält och skulle därför behöva bygga upp ett mindre instrumenterat övningsområde. Undervisningssalarna är inte i bästa skick. Administration mm Institutionen måste ta viktiga beslut angående den framtida administrativa organisationen inom institutionen. Av institutionens administrativa personal så är flertalet i åldersintervallet över 60 år. Den administrativa personalen fungerar väl tillsammans. Viss samordning har skett mellan avdelningarna under senare år. Ytterligare specialisering av de administrativa uppgifterna kan komma att ske, men samtliga avdelningar anser det viktigt 6

7 att det finns personal centralt på avdelningarna. Inskolning av ny personal kan ta ganska lång tid. De stora laboratorierna servas av tekniker och ingenjörer. Det finns 8 personal varav motsvarande knappt 2 tjänster specialiserat sig mot data. Fem av den tekniska personalen är över 60 år. Nyanställning behövs på TVRL inom fem år. Övriga? Framtida profileringar Nedanstående är taget från gamla strategidokumentet o behöver diskuteras Det är ganska klart att de tre enheterna inom institutionen Bygg & miljöteknologi var för sig är viktiga för LTHs olika utbildningsprogram och tillhör eller utgör sådan områden som LU sagt sig vilja satsa på. Inom varje enhet finns möjlighet till flera satsningar och tillsammans finns också fokusområden. 1. Byggnadsteknik Industriellt byggande: byggsystemfrågor, produktutveckling (i samverkan med andra forskargrupper inom LTH inklusive vid M och A). Innemiljö: komfort, materialval, energieffektivitet (i samverkan med flera andra grupper inom V och A). Husbyggnad: värme o fukttransport, fuktsäkerhet, beständighet. 2. Vattenresurslära Kusthydraulik och sjöars fysik: samspel fysikaliska och biologiska processer, materialtransport, omblandningsprocesser, föroreningsspridning, översvämningsskydd, utnyttjande av reservoarer. Urban hydrologi: nya dagvattensystem, skörd av regn och dagvatten. 3. Brandteknik och riskhantering Riskbaserad brandteknisk projektering. Samhällets krishantering vid svår påfrestning; ledningssystem, metodfrågor Riskanalysmetoder; nätverksanalys, adaptiva metoder 4. Risk och sårbarhet i den fysiska infrastrukturen Forskningen om säkerhet som bedrivs av konstruktionsteknik rörande byggnader och av vattenresurslära rörande översvämningar kan länkas samman med den riskforskning som bedrivs vid inom brandteknik och riskhantering och som också involverar andra grupper inom LU. Personalplanering I dagsläget är kombinationen av äldre och yngre god inom institutionen, men många är över 60 år, så situationen blir annorlunda inom kort tid om inte åtgärder vidtages. Detta gäller kanske speciellt inom enheten Bygg, eftersom man förväntar sig viss expansion av den externa forskningen. Administrationen kan inte reduceras mycket. Något mer specialisering är möjlig. I varje fall tre nya administrativ personal måste anställas inom mindre än fem år. Behovet av teknisk personal måste ses över, vilket kräver en analys av framtida laborativ verksamhet. Teknisk 7

8 personal behövs som stöd för doktorander; det skulle ta lång tid för doktorander att återupptäcka laborativa metoder. Teknisk personal måste utnyttjas över avdelningsgränser. Eventuell samordning av datastöd behöver utredas. Av sex professorer inom enheten Bygg är 4 över 60 år. Förutom de resterande två professorerna finns endast en person under 60 år med docentkompetens och alltså full handledarkompetens. Det finns således behov av kompetensuppbyggnad. Personal måste ges möjlighet till kompetensuppbyggnad. Eftersom endast en av de sex professorerna är kvinna och det finns kvinnor bland lektorer och forskarassistenter finns möjlighet till särskild satsning på kompetensuppbyggnad här. Handledarkompetensen är såpass eftersatt att extern rekrytering måste göras. Sådan rekrytering av professor i konstruktionsteknik skall påbörjas snarast. Inom byggnadsfysik behövs dessutom extern rekrytering av lärare för grundutbildningen. Rekrytering av lektor har påbörjats. För bibehållen kapacitet inom byggnadsmaterial behövs tre tillsättningar på professors eller lektorsnivå av personer med docentkompetens. (Byggmtrl själv säger 5-8 men räknar kanske då in 1 sek + 2 tekn? JA!). Teknisk vattenresurslära har reducerad sin lärarpersonal kraftigt under senare år. De finns ändå mycket god lärar och handledarkapacitet. Det finns inget behov av rekrytering. Trots att det fins många kvinnliga doktorander så finns endast en (av fem) kvinnliga professorer och endast två (av nio) kvinnliga akademisk personal. Det finns många doktorander, men nästan alla beräknas disputera inom två år. Rekrytering av nya doktorander behövs. Brandteknik och riskhantering har rekryterat sina två professorer externt. Övrig akademisk personal har växt in i verksamheten. De är unga. Dessa måste ges möjlighet att höja sin vetenskapliga kompetens, så att de kan fungera som handledare. Största sårbarhet Samtliga avdelningar är extremt beroende av externa medel. Seniora forskare måste i stor utsträckning koncentrera sig på att finna medel för sin egen försörjning. Tid och ekonomiska medel att stötta yngre forskare blir allt mindre. Samtidigt är majoriteten av de seniora lärarna över 60 år, varför viss nyrekrytering med friskt blod och nya idéer utifrån behövs. Om brist på medel uppstår finns stor risk att nya forskare i början av sin karriär inte kan anställas eller måste avskedas. Brandteknik och riskhantering är något sårbara vad gäller att finna lärare till några kurser. Personal med handledarkapacitet behövs inom enheten Bygg för att hålla igång forskarutbildningen och leda den externa forskningen. Utan sådan personal kan vi inte utföra god forskning med de stora externa medel vi nyligen erhållit. Omedelbar nyrekrytering behövs. Inom vattenresurslära finns risk att avskedanden måste göras, vilket skulle göra det svårt att vidmakthålla det internationella kontaktnätet. Det är många som disputerar i vattenresurslära, men risken är stor att det förutom någon SIDA-sandwhich doktorand inom två år endast finns någon enstaka doktorand i ämnet. Man kan stå inför val mellan lärare och doktorand. Brandteknik och riskhantering har länge varit expanderande. Avdelningen har mycket undervisning och verksamheten är känslig för sjukdom bland personal. Främst ämnena brandteknik, byggnadsmaterial och konstruktionsteknik kräver tillgång till laboratorium för sin verksamhet. Om laboratoriekostnaderna blir mycket höga, kan viss 8

9 forskning inte utföras på ett meningsfullt sätt. Man måste avstå från forskningsuppdrag och dra ner på verksamheten inom ämnena. 9

Delegationsordning och organisation Institutionen Bygg & Miljöteknologi (IB&M), LTH (beslutad av institutions-styrelsen 26 januari, 2009)

Delegationsordning och organisation Institutionen Bygg & Miljöteknologi (IB&M), LTH (beslutad av institutions-styrelsen 26 januari, 2009) Inst Bygg & Miljöteknologi, 19 januari, 2009, rev. 23 februari, 2009, rev. (redaktionella ändringar) 4 juni, 2009 Delegationsordning och organisation Institutionen Bygg & Miljöteknologi (IB&M), LTH (beslutad

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Inkomst- och kostnadsnivåer samt preliminära kostnadstak per institution, enhet och kostnadsställe (tkr) - nov 2006

Inkomst- och kostnadsnivåer samt preliminära kostnadstak per institution, enhet och kostnadsställe (tkr) - nov 2006 Inkomst- och kostnadsnivåer samt preliminära kostnadstak per institution, enhet och kostnadsställe (tkr) - nov 26 Institution / Enhet / Kostnadsställe Inkomst 4 Inkomst 5 Inkomst 6 Preliminärt Diff Tak-

Läs mer

Studieplan för forskarutbildning Brandteknik, LTH

Studieplan för forskarutbildning Brandteknik, LTH 98026BR/SEM/AB Studieplan för forskarutbildning Brandteknik, LTH 1. Ämnesbeskrivning De två huvudområden för forskning är brand och brandförlopp samt risker och riskhantering främst inom räddningstjänstens

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Hösten 2014 startas en magisterutbildning med huvudområdet byggteknik och inriktning hållbart samhällsbyggande på Högskolan i Borås. Metodutveckling av kurser

Läs mer

Examensarbeten och utlandsstudier inom civilingenjörsutbildning vid LTH 2000-2004

Examensarbeten och utlandsstudier inom civilingenjörsutbildning vid LTH 2000-2004 Examensarbeten och utlandsstudier inom civilingenjörsutbildning vid LTH 2000-2004 Sammanställning av enkätundersökning som underlag inför Högskoleverkets programutvärdering 2005 Gerd Olsson Per Warfvinge

Läs mer

Lantmätarutbildningen på LTH & forskning om fastighetssamverkan FREDRIK WARNQUIST

Lantmätarutbildningen på LTH & forskning om fastighetssamverkan FREDRIK WARNQUIST Lantmätarutbildningen på LTH & forskning om fastighetssamverkan FREDRIK WARNQUIST Fredrik Warnquist Civilingenjör i Lantmäteri LTH 2005 FLM Lantmäteriet Ystad 2005-2007 (2008) Lärare & forskare Fastighetsvetenskap

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Programbeskrivning för doktorsprogram

Programbeskrivning för doktorsprogram Programbeskrivning för doktorsprogram i Teknik och Hälsa vid KTH Programbeskrivningen är fastställd av Lars-Åke Brodin, Ewa Wigaeus Tornqvist, Svein Kleiven 2010-09-10, ändrad: 2010-09-10 Programbeskrivning

Läs mer

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Reg.nr 641-5485-11 SAKKUNNIGAS YTTRANDE 2012-05-22 Granskning av ansökan

Läs mer

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp Kurs-PM Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Björn Mattsson och Anders Olsson Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4BY105 Syftet med kursen Syftet

Läs mer

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR Anställning och befordran av lärare vid högskolor och universitet regleras i Högskoleförordningen. Behörig att anställas

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Meritportfölj för lärare/forskare vid Malmö högskola

Meritportfölj för lärare/forskare vid Malmö högskola MAH / Rektor 1(5) 2005-06-23 Dnr PA 41-2005/205 Meritportfölj för lärare/forskare vid Malmö högskola - Vägledning för dokumentation och värdering av meriter INLEDNING I Malmö högskolas anställningsordning

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand

Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand Margaret Simonson McNamee Teknisk projektledare Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand SP-koncernen

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SYSTEMKUNSKAP Ämnet systemkunskap behandlar hur VVS-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem fungerar och är uppbyggda. Det behandlar också betydelsen av underhåll av systemen. I ämnet behandlas dessutom

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Dränkbara byggnader? DR. EVA FRÜHWALD HANSSON, AVD. FÖR KONSTRUKTIONSTEKNIK, LTH

Dränkbara byggnader? DR. EVA FRÜHWALD HANSSON, AVD. FÖR KONSTRUKTIONSTEKNIK, LTH Dränkbara byggnader? DR. EVA FRÜHWALD HANSSON, AVD. FÖR KONSTRUKTIONSTEKNIK, LTH Att skydda byggnader mot vatten 1. Bygg inte där det kan bli översvämmat / bygg högt http://hooge.de/ 2. Skydda huset mot

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Utbildningsplan Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Ladokkod: TGBYI Version: 1.0 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden 2014-10-22 Gäller från:

Läs mer

Kurs. A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) Nivå (G, A, F)

Kurs. A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) Nivå (G, A, F) IH Kurs Hp Nivå (G, A, F) A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) HU nämt i mål HU nämt i innehåll Litteratur med HU HU examineras Nära kontakter med samhället Affärssystem/Applikationer 7,5

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Introduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Introduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Introduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik Värme Luft Fukt Energieffektivitet Ventilation Fuktsäkerhet Byggnadsfysik Till de traditionella byggnadsfysikaliska tillämpningarna

Läs mer

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola Brandforskning i Sverige Anlagd brand Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola Brandteknik och riskhantering Forskning inom: Brandskydd Riskhantering Sårbarhetsanalyser Krishantering www.brand.lth.se

Läs mer

Lunds Tekniska Högskola

Lunds Tekniska Högskola Demografisk enkät inför studiestart Helsingborg october 2009 William Grevatt & Associates Helsingborg Number of Surveys: 256 2. Hemorten ligger i: Skåne 79% Blekinge 2% Småland 3% Halland 2% Göteborg

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Tekniska åtgärder mot anlagd brand

Tekniska åtgärder mot anlagd brand Tekniska åtgärder mot anlagd brand Patrick van Hees, Nils Johansson Foto: Polisen Gotland Lunds Tekniska Högskola Margaret McNamee, Lars-Gunnar Klason SP Brandteknik Projektgrupp Lunds Tekniska Högskola:

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Institutionen för strålningsvetenskaper. Beslutad: 2012-02-06

Verksamhetsplan 2012 Institutionen för strålningsvetenskaper. Beslutad: 2012-02-06 1 Verksamhetsplan 2012 Institutionen för strålningsvetenskaper Beslutad: 2012-02-06 2 1 Bakgrund Målen i verksamhetsplan 2012 utgår från Umeå universitets verksamhetsplan, med prioriterade mål och verksamhetsuppdrag.

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige Jes la Cour Jansen Överblick Va-forskning inom VA-teknik bedrivs på flera institutioner på Lunds Tekniska Högskola och på flera andra högskolor och universitet

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag PROLUMA omgång 2 beslutsförslag Bakgrund För att möta de utmaningar som sjukvården står inför i form av stora pensionsavgångar, snabb medicinsk och teknisk utveckling samt framtida konkurrensutsättning

Läs mer

International Passive House Association

International Passive House Association www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet International Passive House Association Plattform för kompetens, utbildning, projekt och komponenter IG Passivhus

Läs mer

Hi5 (High-five) En heltäckande och förbättrad infrastruktur för ökat industriellt genomslag av forskning

Hi5 (High-five) En heltäckande och förbättrad infrastruktur för ökat industriellt genomslag av forskning Hi5 (High-five) En heltäckande och förbättrad infrastruktur för ökat industriellt genomslag av forskning A Holistic and Improved Infrastructure for Increased Industrial Impact of research Agendan Deltagare,

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen i området solenergiteknik

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen i området solenergiteknik Handläggare Joakim Palestro 08-563 086 08 joakim.palestro@uk-ambetet.se BESLUT Reg.nr 2013-06-25 42-65-13 Högskolan Dalarna Rektor Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen i området solenergiteknik

Läs mer

Fukttransport i vattenbyggnadsbetong

Fukttransport i vattenbyggnadsbetong Fukttransport i vattenbyggnadsbetong Doktorandprojekt Martin Rosenqvist 2011.03.30 DAGORDNING EXAMENSARBETE KUNSKAPSLUCKOR DOKTORANDPROJEKT PLANERING DELSTUDIER 2 Fukttransport i vattenbyggnadsbetong Martin

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden för NT vid MdH, 2002-02-00, reviderad 2007-06-14.

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Revinge/Revingehed. Ett nationellt Center of Excellence för risk och säkerhet

Revinge/Revingehed. Ett nationellt Center of Excellence för risk och säkerhet Revinge/Revingehed Ett nationellt Center of Excellence för risk och säkerhet Ett nationellt Center of Excellence för risk och säkerhet Världsunikt kompetensnätverk I Skåne finns unika förutsättningar

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Klimat- och miljöforskning i Grekland

Klimat- och miljöforskning i Grekland Klimat- och miljöforskning i Grekland BULGARIEN NAVARINO ENVIRONMENTAL OBSERVATORY TURKIET Forskningsstationen inrymmer bostäder, arbetsplatser och andra faciliteter som är nödvändiga för forskning och

Läs mer

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget!

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget! Sikte på utlandet Våga ta steget! Hur fungerar ett utbyte? Vad finns det egentligen för möjligheter för dig som student vid LTH när du har sikte på utlandet? LTH:s Internationella avdelning tillsammans

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad, 300 högskolepoäng

Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad, 300 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 7 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad, 300 högskolepoäng Master Program in Civil Engineering and Urban Development, 300 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING. anställning och befordran av lärare. reviderad 2013-02-18

ANSTÄLLNINGSORDNING. anställning och befordran av lärare. reviderad 2013-02-18 ANSTÄLLNINGSORDNING anställning och befordran av lärare reviderad 2013-02-18 Styrdokument: Beslut US 2013-02-18 Dnr C 2013/295 Ersätter Dnr C 2012/258 Giltighetstid fr o m 2013-02-18 T o m Tillsv. Ansvarig

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10 Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Kvalitetssystem, Institutionen för psykologi 2009

Kvalitetssystem, Institutionen för psykologi 2009 Sid 1 (6), Institutionen för psykologi 2009 1. Målsättningen med kvalitetsutvecklingsarbetet Eftersom de resurser som ställs till institutionens förfogande är begränsade innebär detta arbete att prioriteringar

Läs mer

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Lions forskningsfond mot folksjukdomar Lions forskningsfond mot folksjukdomar Ett 30-årigt samarbete mellan Lions och Linköpings universitet Johan Dabrosin Söderholm Professor i kirurgi, överläkare Dekanus, Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Agenda för 20 februari 2013 09.30-10.00 Inledning (dekaner) 10.00-10.20

Läs mer