Skärpning politiker! Om behovet av långsiktighet i samhällsbyggande och arbetskraftsförsörjning.

Transkript

1 2012 Skärpning politiker! Om behovet av långsiktighet i samhällsbyggande och arbetskraftsförsörjning.

2 2

3 Förord Uppdraget från Byggnads har varit att försöka få en bild av byggarbetskraftsbehovet på lite längre sikt med tanke på stora förestående pensionsavgångar och ett ökande samhällsbyggnadsbehov. För att bättre kunna bedöma arbetskraftsbehovet har byggbehovet på kort och längre sikt studerats. Jämförelser görs av vad som faktiskt byggs idag. Detta har framförallt skett genom litteraturstudier, men också genom intervjuer med många aktörer inom byggbranschen under några månader i början av Rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande för branschutvecklingen och förslagen till slutsatser är författarens egna. De kan förhoppningsvis tjäna som underlag för Byggnads engagemang i debatten om samhällsbyggandets framtid och hur en bättre framförhållning och satsning på byggarbetskraftsutbildning säkrar ett kvalitetsmässigt byggande med god produktivitet. juni 2012 Anita Normark 3

4 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Byggverksamhet och byggbehov Prognoser för byggandet Viktiga samhällsbyggnadsbehov Bostadsbrist Miljonprogram Energieffektivisering Hinder och förslag till lösningar Infrastruktur Regeringens förslag Slutsatser om byggandet 13 3 Framtida behov och rekrytering av byggarbetskraft Bakgrund Prognoser om byggarbetskraftsbehov och sysselsättning Pensionsavgångarna Antalet i arbetsför ålder minskar konkurrensen om arbetskraften tilltar Ohälsa och arbetsmiljörisker ökar tidiga avgångar Rekrytering av ungdomar, kvinnor, utlandsfödda Vad säger företag och andra i branschen om arbetskraftsbehov och rekrytering? 16 4 Yrkesutbildningarna Bakgrund Synpunkter på yrkesutbildningar Slutsatser om rekrytering och yrkesutbildning 23 4

5 Skärpning politiker! Ur Byggnads bostadspolitiska program: Få branscher är så beroende av politiska beslut som byggbranschen. Byggandet och tillgången på byggnadsarbetare styrs nästan helt av politiska beslut. Bostäder, skolor, sjukhus, vägar och annat som ska byggas beslutas om i riksdag, landsting och kommunala byggnadsnämnder. 1 Sammanfattning Sverige står inför stora utmaningar när det gäller samhällsbyggandet: Bostadsbrist råder i alla tillväxtområden, och hushållens skuldsättning ökar orimligt på grund av bostadsbristen. Behoven av nya bostäder ökar kraftigt i flertalet av de större kommunerna. Bostadsbristen innebär också ett allvarligt hinder för rekrytering av arbetskraft. De äldre bostäderna inte minst inom det s k miljonprogrammet har akuta behov av upprustning. Investeringarna för ombyggnad i de äldre flerbostadshusen behöver tredubblas. Samtidigt ska energianvändningen minskas i hela det befintliga byggnadsbeståndet. Riksdagen har ( i linje med beslut inom EU) beslutat om nationella mål för energianvändningen i bebyggelsen. Å r 2050 ska energianvändningen vara halverad och redan 2020 ska den ha minskat med 20 procent jämfört med Dessutom måste det ske en snabb utbyggnad och upprustning av infrastrukturen. Man talar idag om ett underhållsberg när det gäller t ex vatten-, avlopps- och elnät, men också beträffande vägar och järnvägar. Prognoserna för byggandet är mycket kortsiktiga. Samtidigt finns uppenbara långsiktiga behov som måste planeras för att kunna genomföras det gäller både miljonprogram och infrastruktur. Utmaningarna är stora, behoven är eftersatta sedan mycket lång tid det krävs politisk samverkan, långsiktighet och samsyn på hur man löser dessa frågor. Byggande kräver långsiktiga och hållbara spelregler annars uteblir investeringarna. Arbetskraftssituationen inom samhällsbyggnadssektorn kännetecknas i Sverige av kompetent, kunnig och produktiv arbetskraft jämfört med många andra länder. Men vi står inför stora pensionsavgångar inom branschen de närmaste åren och behovet av planering och framförhållning är akut. Avgörande för arbetskrafts- och utbildningsbehovet inom byggbranschen är naturligtvis det planerade byggandet. Brist på politiska beslut och agerande när det gäller samhällsbyggandet förvärrar också byggarbetskraftssituationen eftersom yrkesutbildningen tar flera år. Rekrytering av utländsk arbetskraft kan inte täcka det ökande arbetskraftsbehovet, och konkurrensen om kompetenta yrkesarbetare ökar snabbt inte minst inom Europa. Byggbranschen svänger...säger man, inte minst med konjunkturens upp- och nedgångar men nu finns en stor frustration bland alla aktörer inom bygg- och bostadsmarknaden över bristen på framförhållning och politisk framsynthet och om värdet av att mera långsiktigt satsa på samhällsbyggnadssektorn. Satsningarna borde också göras i tider av lågkonjunktur för att bibehålla kompetens och skapa jobb åt unga. Därför krävs det att samtliga aktörer på byggmarknaden politiker på alla nivåer och i samtliga partier och samtliga verksamma inom branschen (inklusive finansmarknaden) hittar långsiktiga och gemensamma lösningar. Hindren för nödvändigt samhällsbyggande sägs ofta bero på brist på politiska initiativ, oklara regler, tillämpningar och brist på finansieringsmöjligheter. Om de akuta och nödvändiga byggbehoven ska kunna tillgodoses i tid måste åtgärder till snarast för att undanröja dessa hinder. Det finns många goda exempel och förslag men det krävs större övergripande satsningar. I rapporten redovisas ett antal förslag som kan utgöra grund för Byggnads framtida ställningstaganden. 5

6 Det finns inte bara sega gubbar i byggbranschen. Just nu finns mycket nytänkande när det gäller lösningar på bostadsproblem, byggmetoder och material, logistik, livscykelperspektiv och energisparande, arbetskraftskompetens och säkerhet på byggarbetsplatsen. Samtidigt ger bristen på politisk långsiktighet och samsyn i samhällsplaneringen och i politiska regler en grogrund för ryckighet och oseriositet och t o m kriminalitet i branschen. Fuskbyggare har ingen plats om det finns klara bygg-, energi- och skatteregler, tillförlitliga upphandlingsmetoder, tillförlitlig information om seriösa företag och metoder och bra samarbete mellan alla parter inom byggprocessen. Jobbmöjligheterna finns i byggbranschen, också på sikt. Många ungdomar är intresserade och söker sig till byggutbildningarna. Det kommer att behövas åtskilligt fler om man ska klara generationsväxlingen och utmaningarna i samhällsbyggnadssektorn. Kompetenskraven ökar för samtliga i byggbranscher på grund av ny teknik, nya metoder och material. Byggnadsarbetare i Sverige har högre kompetens än i många andra länder men den måste bibehållas och utvecklas. Yrkesutbildningarna behöver ses över med tanke på nya krav på arbetsmarknaden, behovet av kompetensutveckling och vidareutbildning, kvalitetssäkring av utbildningarna och tillgodoseende av den arbetsplatsförlagda utbildningen för yrkesbevisen. Idag går tusentals lärlingar från byggprogrammet arbetslösa, det måste lösas genom partssamarbete snarast. Utländsk arbetskraft och utländska företag ökar på svenska byggarbetsplatser, liksom rekrytering via bemanningsföretag det måste ske genom att likvärdiga arbetsvillkor skapas. Rekryteringen av unga till byggbranschen beror på om framtidsutsikterna är tillräckligt stabila (politiska beslut) och på arbetsförhållanden, lön och utvecklings- och karriärmöjligheter (branschen). Klart är att bristerna när det gäller planering och framförhållning av samhällsbyggandet redan leder till en bristsituation när det gäller kompetent arbetskraft inom byggområdet. Byggnads har bl a i sitt Bostadsprogram och i den allmänna debatten pekat på nödvändigheten att ta tag i de eftersatta byggbehoven. För Byggnads är det också självklart vilken inriktning den nationella byggsektorn måste välja. Visionen är en bransch som bygger på yrkeskunskap, goda anställningsvillkor och varaktiga relationer mellan anställda och arbetsgivare. En byggindustri som är kapitalintensiv och tekniskt dynamisk. De anställda är välutbildade och har goda anställningsvillkor. Kostnaden för yrkesutbildning, hälsovård och arbetsmiljö samt förmåner vid arbetslöshet finansieras via skatter eller branschgemensamma system. Det är dags att tänka långsiktigt om byggande och byggarbetskraftsförsörjning! 2 Byggverksamhet och byggbehov 2.1 Prognoser för byggandet Prognoserna för bygg- och anläggningsverksamhet är i regel mycket kortsiktiga och följer BNP utvecklingen. Detta försvårar naturligtvis planering och framförhållning, och byggandets roll som en viktig motor för jobb och ekonomi i lågkonjunkturer utnyttjas inte i särskilt hög grad. De kraftiga svängningarna gör det naturligtvis särskilt svårt för små- och medelstora företag inom byggbranschen som inte, som de stora företagen, kan balansera verksamheten mellan olika byggområden. Det skapar också stora problem när det gäller arbetskraftsförsörjningen. Flera bedömare tror ändå att byggverksamheten kommer att öka väsentligt p g a de stora samhällsbyggnadsbehoven. I Konjukturinstitutets långsiktsscenario fram till 2035 sägs att: Byggbranschens andel av sysselsättningen antas öka i förhållande till tidigare år vilket är en konsekvens av att bygginvesteringarna stiger relativt snabbt när de totala investeringarnas andel av BNP antas öka till 20 procent Källa: Konjunkturinstitutet Sveriges ekonomi: Ett långsiktsscenario fram till år För 2012 beräknas de totala bygginvesteringarna stå för ca 9 procent. Jämfört med andra EU länder ligger byggnadsinvesteringarnas andel av BNP i Sverige mycket lågt. 6

7 Det oroliga finasiella läget globalt påverkade byggverksamheten kraftigt negativt. Nu finns många finansiella orosmoln för flera länder inom EU. Boverkets bedömning är att konjunkturavmattningen påverkar bostadsbyggandet. De mera kortsiktiga bedömningarna visar på en kraftig nedgång av nyproduktion av bostäder. Husbyggnadssektorn hänvisar till en kraftig nedgång på grund av finansiella problem. För 2012 skrivs prognosen ned till bostäder, från Lokalinvesteringarna stiger något, medan anläggningsinvesteringarna utvecklas svagt eller minskar på grund av minskat infrastrukturbyggande. Offentliga anläggningsinvesteringar har hjälpt anläggningsföretagen att behålla en lönsamhet och en relativt stabil sysselsättningsnivå, även i tider av lågkonjunktur. 2.2 Viktiga samhällsbyggnadsbehov Bostadsbrist Enligt Boverket saknas bostäder till 60 procent i hälften av landets kommuner och 80 procent av landets kommuner uppger att de har brist på hyreslägenheter. Och situationen blir värre, ord som bostadsinfarkt används t e x om situationen i Stockholm på grund av eftersatta behov under lång tid. Bostadsbyggandet i Sverige är bland de lägsta inom EU. Det behöver byggas ungefär mellan och nya lägenheter per år ungefär fem år framåt, bara för att vi ska kunna få en rimlig balans på de större tillväxtorterna. Bostadsbristen påverkar redan tillgången på arbetskraft i många regioner och den nödvändiga rörligheten på arbetsmarknaden liksom utbildningarna. Det måste också vara bostäder som folk har råd att bo i ca 80% av kommunerna har för få hyresrätter. Bostadsbristen drabbar särskilt unga. Boverket pekar i en rapport 2012 på att det finns brist på bostäder för unga i 154 kommuner. Den stora ungdomsgenerationen som föddes i slutet på 1980 och början på 1990-talet håller nu på att etablera sig på bostadsmarknaden. Antalet har, med enstaka undantag, ökat kontinuerligt under perioden Bristen är särskilt utbredd i storstadsregionerna och andra större städer, dit många ungdomar flyttar, men finns även i mindre kommuner Miljonprogrammet Debatten om upprustningen av det s k miljonprogrammet har intensifierats. Över två miljoner svenskar, mer än en femtedel av landets befolkning, bor i så kallade miljonprogramshus. Behoven av renoveringar är akuta och många bedömningar är samstämmiga: Hälften av landets alla lägenheter har akut behov av renovering. Inte bara husen under miljonprogrammet utan även husen byggda innan miljonprogrammet. Avloppsstammarna är slut och badrummens tätskikt läcker. Av lägenheter från finns det lägenheter att renovera. Mer än hälften, lägenheter behöver rustas inom 5 år. Av dessa lägenheter har 75 procent akuta byggtekniska renoveringsbehov med fasader, fönster och våtrum. Samtidigt har riksdag och regering accepterat skärpta energieffektiviseringskrav i byggnader (se nedan). För att renovera dessa lägenheter under 5 år behöver takten vara lägenheter per år. Renoveringstakten från dagens ca lägenheter per år behöver mer än tredubblas för att rädda husen från fuktskador. Olika bedömningar görs av renoveringskostnaderna. En bedömning är att kostnaderna för lägenheter, bedöms uppgå till ca 300 miljarder exklusive utvändig försörjning av el-, vatten-/avlopps- och fjärrvärmenät under en 10 års period. Renovering av en lägenhet beräknas kosta mellan kronor upp till en miljon kronor, beroende på behov. Det visar sig att stora samhällsekonomiska vinster kan göras om renoveringar och energieffektiviseringar går hand i hand med sociala och yttre miljöförbättringar särskilt i s k problemområden. 7

8 Renoveringarna måste också omfatta offentliga byggnader och lokaler. Många offentliga byggnader skolor, dagis, kontorshus och sjukhus mm är uppförda under efterkrigstiden. Renoveringsbehovet för alla dessa byggnader är stort i dag. Det behövs nya finansieringsmodeller. De flesta bedömare anser att det behövs någon form av nationell lånegaranti eftersom investeringarna för ett radikalt renoveringsprogram i många fall inte kommer att kunna bäras av varken de boende eller genom den kommunala skattebasen. Sådana statliga garantier finns t ex i Tyskland genom en särskild bank, KfW. Förslag kring förändring av skatteregler, utökat ROT-avdrag etc måste också ses över omgående. Finansieringsmodellerna måste ta hänsyn både social sociala vinster och energibesparingar. Samordningen mellan olika aktörers intressen och kompetens måste samordnas, det gäller branschens aktörer såväl som partier på statlig och kommunal nivå. Det krävs en kraftig ökning av satsningarna för att utveckla kompetens och utbildning och för stödja samtliga aktörer och beslutsfattare i byggföretag, bostadsbolag och inom kommunerna. En långsiktig planering måste läggas fast så att behovet av kompetent arbetskraft kan tillgodoses och yrkesutbildningen kan planeras. Brist på kompetent arbetskraft är redan idag en hindrande faktor. Kommunernas bostadsbolag De kommunala bostadsbolagen äger knappt hälften av de lägenheterna i miljonprogrammen. Men flera av de allmännyttiga bostadsbolagen har redan en svag ekonomi och anser att finansiering av renoveringar genom att kraftigt höja hyran är omöjligt eftersom en stor del av de boende har låga inkomster. Avsättningar till renoveringsfonder har inte skett i tillräcklig utsträckning, enligt de allmännyttiga bostadsföretagen p g a ogynnsamma skatteregler.dessutom har vissa kommuner täckt övriga behov genom uttag av fastighetsbolagens överskott. I framförallt Storstockholmsområdet sker en allt snabbare utförsäljning av de allmännyttiga bostadsbestånden för att finansiera renoveringarna. Köpare saknas inte, men många ställer sig tveksamma om nya ägare kommer att prioritera renoveringar och framförallt nödvändiga enerrgieffektiviseringar. Dessutom diskuteras nu begreppet gentrifiering allt oftare, det är en social förändringsprocess som består i att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av individer ur lägre sociala klasser eller från etniska minoriteter (def.ne). Det kan vara positiv process förutsatt att det inte betyder att personer med sämre betalningsförmåga tvingas flytta från sina bostadsområden. För de kommunala fastighetsbolagen tillkom en ny lagstiftning 2011 om att de ska drivas enligt affärsmässiga principer. Något som ofta innebär ytterligare försiktighet i renoveringsinvesteringar p g a de svårigheter man ser att få rimlig återbetalningstid för energieffektivisering av flerbostadshus och lokaler. Regeringen har tagit bestämt avstånd från bidrag till renoveringar och energieffektiviseringar man anser att det är fastighetsägarnas ansvar. Konsekvenserna av eftersatt underhåll Många pekar på allvarliga konsekvenser av eftersatt underhåll av bostäder och infrastruktur, listan är lång: kapitalförstöring av byggnader; det blir dessutom dyrare över tid ju längre man skjuter underhållsinsatserna framför sig. Sammantaget innebär eftersatt underhåll ökade samhällskostnader. stora skador och extrakostnader p g a bristande underhåll av VA- och elnät: den tekniska livslängden på badrum och installationer är redan passerad eller närmar sig slutet för över 1 miljon lägenheter översyn och underhåll av vatteninstallationer och vattenkvalitet är helt nödvändig gamla elledningar riskerar överbelastning brandrisk, olycksfallsrisk 8

9 ca 3 miljoner svenskar har allergiska och astmatiska besvär. Astma utvecklas bland annat av dåliga inomhusmiljöer, exempelvis hus med fuktproblem bristande framkomlighet på vägar, järnvägar och andra kollektiva trafiklösningar hinder i arbetskraftstillgång och tillväxt större samhällsekonomiska problem i många bostadsområden och minskad trygghet. Samtidigt visar renoveringsinvesteringar i t ex Familjbostäders bestånd i Stockholm på en avsevärd sänkning av fuktskador i bostäderna. De anser att även om renoveringarna kanske inte kan räknas hem på kort sikt så betalar sig underhållsåtgärderna på många andra sätt. Många kommuner tar goda initiativ och exempel på lyckade renoveringar finns: Göteborgsförorten Gårdsten var i mitten av 90-talet ett hårt nedslitet område med 600 tomma lägenheter och stora sociala problem. Efter en omfattande renovering finns det inte längre några tomma lägenheter och bostadskön växer. En analys av KTH-professorerna Stellan Lundström och Hans Lind visar att renoveringen har gett samhällsekonomiska vinster motsvarande 300 miljoner kronor genom minskad kriminalitet och ökad sysselsättning. I Alingsås har renoveringen av 300 lägenheter byggda i början av 70-talet betytt att energianvändningen för de boende har minskat med 75 procent. Ett av de största pågående renoveringsinitiativen finns i Hammarkullen i Göteborg. Efter den renoveringen kommer de 700 lägenheter som berörs att dra procent mindre energi än de gör idag. Nya, ljusa fasader och uppfräschade fönster ska också ge området ett nytt ansikte utåt. Med upprustningen blir Hammarkulletorget ett mer attraktivt boende samtidigt som vi gör stora miljövinster. Trots den stora upprustningen blir hyreshöjningarna bara marginella. I Stockholm har Svenska Bostäder tagit initiativ till att, under en tioårsperiod, renovera och energieffektivisera lägenheter i Järva. Satsningen har också inneburit att boende i området fått lämna sina förslag på förbättringar av bostäderna, renoveringarna kommer därför att utförs på de boendes villkor. De stora byggbolagens koncept för renovering av miljonprogramsbostäder Byggjättarna NCC, Peab och Skanska har tagit fram helhetslösningar för renovering av miljonprogramsområden. Koncepten skiljer sig åt, men alla är överens om en sak: en lyckad renovering måste föregås av ordentliga inventeringar och kartläggningar innan några investeringsbeslut tas. Byggbolagen rekommenderar kunderna att genomföra så många som möjligt av åtgärderna samtidigt när man ändå är igång. Affärsidén för samtliga tre är att bidra till: attraktivare boendemiljöer med ökad trygghet och trivsel energieffektivare och mer lättunderhållna fastigheter ökad delaktighet för de boende effektiv och ekonomisk produktion för fastighetsägaren. NCC satsar på partneringavtal med beställaren i Hållbar renovering För NCC:s är det framförallt samarbetsformen som sticker ut. Samtliga projekt inom Hållbar renovering genomförs i partneringavtal med beställaren.ncc har tagit fram en egen modell för att beräkna lönsamhet i projektet. Den utgår från direktavkastning och har också ambition att ge en energibesparingsgaranti på utförda åtgärder. 9

10 Skanskas Miljonhemmet marknadsförs som landets största kunskapsbank för renovering av miljonprogrammet. Kunskapsbanken har vuxit fram i nära samarbete mellan Skanskas olika regioner. Företagets erfarenheter av miljonprogramsrenoveringar samlas i form av arbetsmetoder, checklistor, analyser, kalkyler, utvärderingar och forskningsresultat. För närvarande har företaget ett 30-tal pågående projekt i olika storlekar. Det vanligaste är att fastighetsägare vill ha hjälp med stambyten och nya tätskikt i våtrum, eller ventilation som inte längre fungerar som den ska helt enkelt tekniska installationer som har gjort sitt. Många vill också ha nya klimatskal och hjälp att installera hissar eller annat som gör husen mer tillgängliga.fler fastighetsägare rustar också upp utemiljön för att öka trivseln i områdena. Peab tar socialt ansvar i Bolyftet Peab är den aktör som mest aktivt lyfter fram socialt ansvarstagande i sitt erbjudande. Ett exempel är Peab-skolan i Södertälje, en vuxenutbildning där boende under 1,5 år får lära sig byggande och renovering för att sedan erbjudas lärlingsplatser i företaget. Liknande riktade satsningar görs på flera håll. Att rusta upp lägenheter och hus så att fler äldre och funktionshindrade ska kunna bo kvar i området längre perioder är en annan del av Bolyftets sociala sida. Men Peab erbjuder också ekonomisk samverkan för att hitta nya finansieringsmodeller. Ur samhällsekonomisk synvinkel kan det ofta vara lönsamt att göra kraftigare energieffektiviseringar och ta större sociala grepp än vad en enskild fastighetsägares ekonomi mäktar med. Det har lett till att diskussionen redan kommit igång om alternativa finansieringslösningar där fastighetsbolag, byggherrar kommuner och andra kan gå ihop för att se helheten i större projekt. Men det tar lång tid att utarbeta fullt fungerande ekonomiska lösningar. Problemet är att det kommer vara brist på arbetskraft för att åtgärda allt som behövs. (Källa: NCC, Peab, Skanska) Energieffektivisering Målen 20/20 och 20/50 Riksdagen har ställt sig bakom EUs miljömål att energianvändningen 2020 ska ha minskat med 20 procent jämfört med 1995 och 2050 ska energianvändningen vara halverad. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ska öka kontinuerligt. Energianvändningen i byggnaderna i Sverige står för procent av landets totala energianvändning. Nybyggandet motsvarar cirka en procent per år av de befintliga husen. Det innebär att 70 procent av det totala byggnadsbeståndet 2050 utgörs av hus som finns redan idag. Hur lågt energibehov nya hus än kan komma att ha, kommer vi inte i närheten av det satta målet genom att enbart satsa på att alla nya byggnader ska klara 2050-målen. Slutsatsen är, att ska vi kunna minska energianvändningen måste vi vidta kraftfulla åtgärder i våra befintliga byggnader. För att nå energisparmålen krävs styrmedel från samhällets sida. Framför allt måste dessa utgå från en helhetssyn på bebyggelsen och inte bara styras av vad som är ekonomiskt ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv. Vinsterna finns inte bara på marknadens sida utan också i hög grad på samhällets. Många är nu mycket kritiska och tveksamma till om målen kommer att uppnås i Sverige, ett av de rikaste länderna inom EU. Samtidigt är det välkänt att den största energisparpotentialen i alla EU länder finns i det befintliga byggbeståndet och i energieffektivt nybyggande. Drygt 35 procent av Sveriges totala energianvändning finns i fastighetssektorn. Samhällsbyggnadssektorns aktörer har svårt att förstå ansvarsfördelningen inom regeringen och upplever en bristande samordning av olika initiativ mellan olika departement och myndigheter. 10

11 Byggherrarnas VD Mats Björs: Sveriges riksdag har ställt sig bakom EU:s mål när det gäller energieffektivisering. Det finns en vilja och en tydlig inriktning Sverige som nation vill vara med och bidra till att minska växthuseffekten, minska den globala uppvärmningen och på sikt rädda jorden. Men om den nu föreslagna tolkningen att NNE-byggnader,( nära noll-energibyggnader), i Sverige ska vara lika med BBR (Boverkets byggregler) 2012 kommer vi inte att nå riksdagens mål kan man konstatera redan nu. Detta trots att det finns kunskap om hur det kan göras på ett kostnadseffektivt sätt! Det saknas tydliga signaler om energieffektivisering vid väsentliga ombyggnationer från ledningen i kommuner, landsting, bostadsföretag och i staten. Det råder även brist på kunskap om såväl traditionell som energibesparande teknik som den nya teknikens möjligheter på både planerings-, bygg- och underhållssidan. Användarna är också oinformerade. (BI) Men andra aktörer som SABO och HSB är mera tveksamma till möjligheterna att klara energieffektiviseringsmålen inom den utsatta tiden. SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretags Organisation, pekar på komplicerande faktorer av miljonprogrampmbyggnad och energieffektivisering, bland annat att hyresgästerna i miljonprogrammet ofta har en svag ekonomi och inte klarar inte av höga hyreshöjningar som en följd av stora upprustningar. Men de pekar också på olika förutsättningar att spara energi i husen, energileverantörernas priser och taxor och svårigheterna att bedöma vad som är bästa sättet att renovera. Men SABOs slutsats är ändå att energianvändningen i landets bostadsbebyggelse måste minska och menar att det är hög tid att politiker från alla partier, byggbranschen, energikonsulter, kommunala och privata energileverantörer samt fastighetsägare möts och gemensamt diskuterar fram hållbara lösningar som gör det möjligt att nå målet Hinder och lösningar för renoveringar Huvudsakliga hinder för att genomföra renoveringar och upprustningar av i synnerhet flerfamiljshusen, särskilt de djupare renoveringar som leder till energibesparingar är sammanfattningsvis: Finansieringsproblem i synnerhet för kommunal allmännyttiga bostadsföretag Kostnadsökningar för boende i första hand hyresgäster med lägre inkomster; Brist på ekonomiska incitament för fastighetsägare Brist på kompetent arbetskraft! Lösningar Många aktörer inom samhällsbyggnadssektorn har förslag till både praktiska och politiska lösningar för renovering/energirenovering. Förslagen omfattar bl a: Ett statligt garantisystem med lånegarantier för upprustning av lägenheter En kraftig sänkning av byggmomsen. Införande av en låg moms på bostadshyror. Ökning avsättningarna för underhåll genom lagkrav, skatteavdrag etc. Införande av skattefria underhållsfonder för hyresrätten. Införande av ROT avdrag för flerbostadshus Slopad fastighetsskatt på flerbostadshus. Hyresrätten är idag missgynnad i skattesystemet. Beskattningen av bostäder bör förändras med målet att skapa en skatteneutralitet mellan boendeformerna. Koppla fastighetsavgiften till energianvändningen så att en energieffektiv byggnad får en lägre avgift. Införande av individuell mätning av värme och varmvatten. 11

12 Oversyn av plan och bygglag och byggregler och deras tillämpning.nya skärpta byggregler som styr mot de nationella målen och som gäller vid såväl nyproduktion som renovering. Politiker och myndigheter måste tydligt kommunicera till alla berörda målgrupper vad energisparmålen faktiskt kräver i konkreta åtgärder. Förbättring av energistatistiken, energideklarationerna och uppföljningen av energikraven. Utbilda beställarna och de boende så att de efterfrågar energieffektiva bostäder. Oversyn av tillämpningen av Lagen om offentlig upphandling, LOU och ratificering av ILOs konvention 94 om arbetstagarklausuler i offentliga kontrakt. Införande av sk vita certifikat, som finns i flera andra europeiska länder. Det ger energibolagen ansvar för att uppnå en viss nivå på effektivisering. Öka den finansiella sektorns kunskap om energieffektiva byggnader Att stöd riktas till boende/konsumenterna så att de har möjlighet att betala hyror som höjs till följd av upprustningar. Återinrätta ett statligt byggforskningsprogram, samhällsbyggnads-utmaningarna kräver ökad kunskap. Sveriges Bygguniversitet är ett nyligen startat samarbete mellan de fyra högskolorna Chalmers, KTH i Stockholm, Lunds tekniska högskola och Luleå tekniska universitet. Flera av förslagen återfinns t ex i rapporten 15 förslag för att få fart på energieffektiviseringen av befintliga flerbostadshus rapport från samhällsbyggnadssektorns energieffektiviseringsprojekt. I rapporten pekas på statens stora betydelse för att klara renoverings- och energieffektiviseringbehov: Samhällsbyggnadssektorn och staten har ett gemensamt ansvar för att nå energimålen. Eftersom det är staten som satt upp målen är det rimligt att staten slår fast förutsättningarna innan man kan förvänta sig något samlat agerande från bygg- och fastighetsbranschen. Idag finns vissa aktörer som går före trots stora osäkerheter kring mål, regler och ekonomi, men många avvaktar. Om staten visar mer handlingskraft och skapar bättre förutsättningar, t.ex. genom att genomföra de föreslagna åtgärderna och genom att vara tydliga och ha en god framförhållning när det gäller framtida skärpningar av byggreglernas energikrav, kan dock dödläget troligtvis brytas och de möjligheter som energiutmaningen medför kan realiseras. Möjligheterna består bl.a. i en avsevärt ökad sysselsättning, ökad omsättning inom samhällsbyggnadssektorn, ett bättre byggnadsbestånd, lägre energianvändning och minskade koldioxidutsläpp. Renoverings- och energisatsningar skapar jobb. Exempel från andra länder i Europa som t ex Tyskland där samtliga partier ställt sig bakom aktiva renoverings- och energisparåtgärder i det befintliga bostadsbeståndet och satsningar på förnybar energiteknik visar att hundratusentals nya jobb skapas inom bygg- och bostadssektorn. Inom EU finns beräkningar på omkring två miljoner jobb med motsvarande satsningar Infrastruktur Också inom området anläggningsverksamhet finns eftersatt underhåll, ofta kallat ett underhållsberg. Anläggningsverksamheten består ju av byggnation, drift och underhåll av vägar, gator, broar, tunnlar, järnvägar, flygfält, hamnar, bevattningssystem, avloppssystem, industrianläggningar, rörledningar, elledningar, idrottsanläggningar och liknande. Om man jämför investeringsutvecklingen inom anläggningsbranschen och bostadsbyggnadsbranschen visar det att nivån av anläggningsinvesteringar har varit mera stabil även i tider av lågkonjunktur. Under samma perioder har byggnadsinvesteringarna minskat kraftigt. Exempel på det är oljekrisen som sträckte sig en bit in på 1980-talet, lågkonjunkturen i början av 1990-talet, samt den senaste finanskrisen Under alla dessa perioder minskade nybyggnation av bostäder kraftigt medan anläggningsinvesteringarna var stabila eller ökande. Trots detta krävs en uppgradering av befintlig infrastruktur som är så omfattande att det förhindrar de nyinvesteringar som behövs inom infrastrukturen. Konkurrenstrycket på de stora nationella aktörerna inom anläggningsverksamheten har ökat under de senaste åren då flera utländska företag kommit in på den svenska marknaden och deltagit i stora 12