Rethink LEDARSKAP. Stora Enso 2011 VOLYM 2 INNOVATION & LEDARSKAP

Transkript

1 Rethink LEDARSKAP Stora Enso 2011 VOLYM 2 INNOVATION & LEDARSKAP Bortom fantasins gränser Den här papperskonsten bär man på huvudet. En framtid byggd i trä Trä har en avgörande roll i nya stadsmiljöer där människor bestämmer själva. Mikrofibrillär cellulosa för nybörjare Tror du att du kan allt om massaproduktion? Bilaga Stora Enso Fakta & siffror 2011

2 Rethink VolYm 2 innovation & ledarskap Certifierad excellens. Den här årsrapporten är tryckt på LumiArt och LumiSilk konstpapper. Lumi-serien är avsedd för trycksaker där kraven på text- och bildåtergivning är extra höga. Eller med andra ord: ett konstpapper för dig som sätter excellens i fokus. Lumi-serien är certifierad enligt kraven från EU Ecolabel EU:s officiella miljömärkning och det främsta miljömärket i Europa. Lumi är sedan tidigare miljöcertifierade enligt FSC (Forest Stewardship CounciI) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Scheme). Lumis produkter är banbrytande både vad gäller hållbarhet och kvalitet. Ledare Ett språng in i framtiden 4 Företeelser Återvinning i staden 6 Nyheter Innovation och inspiration 8 Tillbakablick Hälsningar från Langerbrugge Bruk 11 Från juicekartong till bildelar 12 Dags att vakna upp 18 Flexibilitet och fokus på framtiden 22 Intervju Bortom fantasins gränser 24 Mikrofibrillär cellulosa för nybörjare 26 Tillbakablick Arbetet med bombröjning fortsätter 29 ledarskap Ledarskap Nya vägar in i framtiden 33 Ledarskap på en stabil grund 34 Vägen framåt 36 Kolumn Mer än bara ord 37 DAniel loewe Från juicekartong till bildelar Spanska dryckeskartonger får nytt liv efter att de har kastats i återvinningen. 12 Mjölk ger kraft! 38 Enkät Hur tänkte du i nya banor under 2011? 41 En framtid byggd i trä 42 Med passion för säkerhet 48 Säkerheten först Mot noll olyckor 51 Ett unikt recept 52 Smarta hem år Företeelser Havets vandrare 58 Färska perspektiv 66 En ny början 68 En dagbok från Uruguay 72 Betraktelser Fem tankar om kreativa förpackningar 74 lasse ARViDson ett unikt recept PrimaPress är det första verkliga alternativet till bestruket journalpapper. 52 Bilaga Stora Enso Fakta & siffror 2011 Omslag: LumiArt 170 g/m 2 Stora Enso, Oulu Bruk (ISO certifierat) Inlaga: LumiArt 115 g/m 2 och LumiSilk 100 g/m 2 Stora Enso, Oulu Bruk (ISO certifierat) Bild LUMI PHOTOGRAPHIC ART AWARDS Fotograf: Hedersomnämnda Wawi Navarroza Ur serien Dominion Det bör uppmärksammas att vissa uppgifter nedan inte utgör historiska fakta. Det gäller bland annat, men inte begränsat till, förväntningar på marknadstillväxt och -utveckling; förväntningar om tillväxt och lönsamhet; uttalanden som föregås av tror, förväntar och förutser eller liknande uttryck är exempel på framåtriktade uttalanden som faller inom Stora Enso Rethink 2011 United States Private Securities Litigation Reform Act of Dessa uttalanden bygger på befintliga planer, uppskattningar och projektioner, de innebär risk och osäkerhet, vilket Chefredaktör Lauri Peltola Koncept kan & medföra design Miltton att det Oy faktiska utfallet avviker substantiellt från dessa framåtriktade uttalanden. Till dessa faktorer hör bland annat följande: (1) verksamhetsmässiga faktorer, såsom instituto baleia JubARte Tryck fortsatt Libris Oy framgångsrik tillverkning och uppnående av avsedd effektivitet därvidlag, fortsatt framgångsrik produktutveckling, gynnsamt mottagande av koncernens produkter och Omslagsfoto tjänster Med från benäget nyckelkundgrupper, tillstånd av Paper-Cut-Project framgång i befintliga och framtida samarbeten, förändringar av affärsstrategi, utvecklingsplaner eller mål, förändringar av det skydd som Stora Enso Oyj Box 309, FI Helsingfors, Finland koncernens patent och andra immaterialrätter erbjuder, tillgång till kapital på rimliga villkor; (2) branschmässiga havets villkor, såsom vandrare efterfrågan på produkterna, graden av konkurrens, Besöksadress Kanalkajen 1, tel nuvarande och framtida prisnivå på koncernens produkter samt därtillhörande press på prissättning, prisfluktuationer på råvaror, finansiella villkor för koncernens kunder och Stora Enso AB Box 70395, SE Stockholm, Sverige Fartyg med massatransporter väjer för knölvalar som Besöksaddress konkurrenter, World konkurrenters Trade Center, Klarabergsviadukten införande av potentiella 70, tel alternativa produkter eller tekniker; samt (3) allmänna ekonomiska omständigheter, såsom generell ekonomisk tillväxt på storaenso.com, koncernens group.communications@storaenso.com huvudmarknader och fluktuationer i valutakurser och räntor. varje år vandrar till Brasiliens kust för att föda. 58 Stora Enso 3

3 Ledare Ett språng in i framtiden Jag är övertygad om att Asien inte kommer att följa länderna i väst utan har redan tagit språnget in i framtiden! Jenni-Justiina Niemi CEO Jouko Karvinen utmanar oss alla att tänka i nya banor. Bästa läsare av Rethink 2011, tack för att du tar dig tid att läsa den här tidningen. Ännu ett spännande och utmanande år är till ända. För oss på Stora Enso innebar det först och främst ett år av nya insikter! Men vad har vi då lärt oss? För det första fick vi en påminnelse om att varje dag är en ny dag, även om vi tror att vi har förändrat och åstadkommit så mycket inom Stora Enso de senaste åren. Det som har varit saknar betydelse. Oavsett om det handlar om problemen i de uppenbart och allvarligt försvagade ekonomierna i flera europeiska länder, vilket kommer att påverka oss under en överskådlig framtid, eller den digitala omställning som redan har förändrat och inte bara kommer att förändra våra marknader och framför allt de konsumentmarknader som vi idag betjänar tillsammans med våra kunder, finns det ingen tid att slå sig till ro. Rapporten för förra året är tvetydig. Operativt kunde vi reagera redan när vi fick de första signalerna på att våra marknader var på väg att försämras, vilket Fine Paper visade i maj med sitt strukturella kostnadsförbättringsprogram för finpapper. Detta följdes av produktionsbegränsningar, insatser för att reglera kostnader och lagernivåer i andra delar av verksamheten. Om jag ska vara ärlig är jag inte heller nöjd med rörelsekapitalutvecklingen under Vi kan bättre. Varje dag är en ny dag, och vi måste ständigt tänka i nya banor för att förbättra våra kostnader, vår flexibilitet och vår efterfrågekedja. Vi har inte nått målet ännu, utan det här är bara början på vår resa. I början av 2012 ändrade vi strukturen för våra affärsområden och gav dem även nya namn. Den underliggande tanken var och är att förenkla, fokusera, klargöra ansvarsområden och få alla att koncentrera sig på de externa kunderna och inte fastna i den interna leveranskedjan. Vi har nu ett nytt globalt affärsområde som heter Biomaterials, en verksamhet som de flesta som varit med länge i branschen kallar för massaproduktion, men som för oss innebär ett löfte om många nya idéer bortom de traditionella marknaderna för pappers- och kartongråvara. Flera tusen människor jobbar i detta nu oerhört hårt vid anläggningen i Punta Pereira i Uruguay för att se till att vårt samriskföretag Montes del Plata blir klart i tid till Att bygga upp någonting som vi, vår partner Arauco och det lokala samhället kan vara stolta över står givetvis högst upp på dagordningen. Och i framtiden kommer det att hända ännu mer. Jag har bett mitt team leverera något extraordinärt, oavsett om det gäller nya nanoteknikinnovationer utöver dem som vi redan har inom mikrofibrillär cellulosa (MFC) eller någonting annat riktigt nyskapande. Förpackningsverksamheten inom affärsområdet Packaging, eller numera Renewable Packaging, är det område som brukar vara enklast att förklara, men kanske också det mest utmanande området i vår verksamhet. Vissa förpackningssegment ökar med 25 % per år på de marknader vi kallar tillväxtmarknader inte att förväxla med utvecklingsmarknader. Till exempel kommer 1,5 miljarder fler kunder år 2020 vilja ha kostnadseffektivt förpackade livsmedel och drycker i förnybara förpackningar. Det är ett race som vi vill vinna. När en tredjedel, i vissa länder till och med hälften, av den mat som produceras kastas i soporna varje dag är jag säker på att ni också tycker att någonting måste ändras. Det finns goda argument för det. Vi måste alla, inte bara vi på Stora Enso utan även du som läser detta, börja fundera över de hundra miljoner ton plast som hamnar på soptippen eller i havet varje år. Vi kanske inte oroar oss över det, men det gör våra barn med rätta. Idag finns det en ny ö av flytande avfall i norra Stilla havet som kallas för Plastkontinenten. Vill vi verkligen lämna den efter oss till våra barn? Affärsområdet Building and Living, före detta Wood Products, bygger på samma logiska grund: gör det som är bra för konsumenten och det gynnar alla intressenter. Eller är det bara önsketänkande? Absolut inte. Det första beviset, och flera andra efter det runtom i Europa, är det åttavåningshus i korslimmat trä (CLT) som uppförts i Hackney i London. Du kanske inte tycker att det är så märkvärdigt att kostnaderna för betong matchas eller att tidsåtgången är mindre än när man bygger ett hus i betong. Men vad säger du om att kunna bygga dubbelt så många våningar tack vare att vikten reduceras med närmare hälften? Och räcker inte det för att övertyga dig: enligt beräkningar av Centre of Sustainable Development vid Cambridge University kan byggnaden förses med värme och ljus i 29 år tack vare den positiva kolsänkeeffekten från Stora Ensos CLT. Häftigt, säger jag. Och vad säger du? Eller dina barn? Vår pappersverksamhet heter nu Printing and Reading för att signalera att vi fokuserar på slutmarknaden, alltså konsumenten. När det gäller konsumtion av nyheter, mobila e-medier, demografi och sociala medier har flera andra förändringar i konsumenternas beteende påverkat de nordamerikanska och europeiska marknaderna redan i tio års tid. Jag är övertygad om att Asien inte kommer att följa länderna i väst utan har redan tagit språnget in i framtiden! Ändå är det många som tvistar om det kommer att ske en förändring eller inte. Det kommer det inte, eftersom den redan har ägt rum. Och vi är redo för att anta utmaningen att vara vinnare även med ett sådant scenario. Det kommer att bli annorlunda, stordriftsfördelar och storlek kommer att vara mindre viktigt medan det kommer att vara så mycket mer betydelsefullt att vinna kundernas lojalitet och behålla den vilket Rethink och vårt kvalitetsmätningssystem Net Promoter Score redan har visat. Vi har vid upprepade tillfällen kritiserats för att lokala samhällen upplever vår verksamhet som någontig negativt. Intressant nog har den mesta kritiken framförts i Norden. Jag tycker verkligen att det är tråkigt, särskilt som jag själv har haft äran att besöka, prata med och lyssna på lokalbefolkningen. Jag hoppas att en del av artiklarna i den här tidningen kan fungera som en ögonöppnare för vilka positiva effekter vårt arbete har. Och det är genom handling och inte ord, lokalt och regionalt, som vi gör fortsatta förbättringar och visar alla intressenter att vi är här för att stanna. Vi finns där för att dela med av det mervärde som vår verksamhet innebär även för lokalsamhällen. Vi är inte perfekta, men vi är på väg mot rätt riktning. Avslutningsvis vill jag ta upp en fråga som är oerhört viktig för såväl oss alla på Stora Enso som för mig personligen. Många av våra kollegor jobbar med stora maskiner, tunga produkter och i svåra miljöer. Trots säkerhetsutbildning och säkerhetsutrustning har vi i flera år haft allt för många olyckor, till och med dödsolyckor. Det måste vi ändra på. Och det kan vi. Läs bara artikeln om en av våra kollegor som på sitt bruk har visat hur 347 medarbetare har kunnat jobba i mer än fyra år utan en enda olycka. Det är det målet vi måste ha nu, noll olyckor, inte bara en minskning med en viss procent. Jag är övertygad om att vi alla, både vi själva och våra kollegor, vill komma hem till våra familjer oskadda. Varje dag, året runt. Bästa läsare, välkommen att ta ett språng in i framtiden med oss! 4 Rethink Stora Enso 5

4 Företeelser Återvinning i staden Varje timme flyttar omkring kineser permanent från landsbygden in till städerna. Av alla tillväxtekonomier är det Kina som urbaniseras snabbast. Fram till år 2020 beräknas antalet invånare i Kinas städer ha ökat till 800 miljoner. Vid den tidpunkten väntas Kina också ha vuxit till världens största ekonomi. Urbaniseringen tvingar Kina att utveckla sin infrastruktur på ett helt nytt sätt. Det nya livet i städerna tillsammans med den starka ekonomiska tillväxten innebär en modern livsstil, ökad konsumtion och större mängder avfall. Varje dag bärs mat hem i miljarder förpackningar. Som tur är finns det allt fler helt återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara alternativ till livsmedelsförpackningar. Sådana alternativ är till nytta för både kineser och hela vår planet. Corbis 6 Rethink Stora Enso 7

5 nyheter nyheter Text Niina Streng Mätning av vattenfotavtrycket 80 miljoner euro spenderade Stora Enso på forskning och utveckling under stora enso Upptäck InnoMould Föreställ dig en yoghurt- eller dessertburk. Precis som många liknande produkter är den för det mesta gjord av polypropylen. Syftet med burken är att den ska skydda innehållet och vara attraktiv. Bägare tillverkade av Stora Ensos InnoMould-papper gör allt det och mer därtill, samtidigt som mängden icke förnybart material som används minskar. InnoMould är en ny produktinnovation som gör plastbehållare lättare och mer miljövänliga genom att en pappersetikett ersätter plastfilmsetiketten, berättar Eckhard Kallies, ansvarig för försäljningen av Stora Ensos specialpapper. InnoMould-papper har en enorm potential eftersom det lämpar sig för alla polypropylenförpackningar som tillverkas genom formsprutning, det vill säga miljontals förpackningar varje dag. Genom att plastfilmsetiketter med information om varumärket och produkten byts ut mot InnoMould minskar man användningen av fossilbaserade material och får även stadigare förpackningar. Tack vare att produkten blir starkare kan bägarens väggar tillverkas med upp till 50 % mindre material. Utmärkta tryckegenskaper är en annan stor fördel som gör att InnoMould passar perfekt till att skapa ett realistiskt intryck som fångar konsumenternas uppmärksamhet. stora enso Säg nej till giftigt trä Visste du att fram till nu har det vanligaste träslaget med lång livslängd som används i produkter för utomhusbruk varit skadligt för naturen? Stora Enso Building and Living har tagit fram en ny metod för behandling av trä som ger lång livslängd vid utomhusbruk men är säker, giftfri och miljövänlig. Den nya behandlingen som har fått namnet Q-Treat gör träet hårt, brandsäkert och väderbeständigt samt får det att hålla länge. Det behandlade träet gör Q-Treat-produkter idealiska för trädgårds- och utomhusbruk, till exempel fasader, terrasser, bryggor och kajer, lekplatser, lyktstolpar, staket, elstolpar och till och med för att läggas under järnvägsspår. Det behandlade träet kan också användas till vackra och stadiga trägolv, paneler och brandsäkra trappor i fastigheter och bostäder. Försäljningen av Q-Treat-produkter börjar under våren storaenso.com/buildingandliving papper bara tre klick bort Från och med sommaren 2012 blir det enklare att få svar på frågor om företagets säljrepresentanter, hållbarhet och certifikat inom finpapper via Stora Ensos webbplats. storaenso.com/printingandreading Brist på vatten börjar konkurrera med klimatförändringarna som ett av de viktigaste globala problemen. Tanken att mäta en produkts vattenfotavtryck utvecklades från början åt jordbruket för att se hur mycket vatten som förbrukas i olika faser av livsmedelsproduktionen. Men konsumenterna blir allt mer intresserade av hur förpackningsmaterial inverkar på vattenfotavtrycket. Stora Ensos Skoghall Bruk i Sverige har börjat mäta vattenfotavtrycket för sin vätskekartong med hjälp av en metod som tagits fram av Water Footprint Network. Den första studien av vattenfotavtrycket som utfördes i samarbete med Alliance for Beverage Cartons och Världsnaturfonden WWF publicerades år Läs mer om studien av vattenfotavtrycket i Stora Ensos Global Responsibility Stakeholder Magazine 2011 på storaenso.com (på engelska). shutterstock lasse ARViDson är det totala antalet godkända patent inom Stora Enso. Kommandot över leveranskedjan Stora Enso stärker sin ledande position inom wellpappförpackningar på tillväxtmarknader i centrala och östra Europa genom att modernisera kapaciteten för wellråvara (containerboard) vid Ostrołęka Bruk i Polen. Wellråvara håller hög kvalitet och tillverkas av returfiber. Produktionen vid den nya maskinen ska inledas i början av Företaget tar en mer aktiv roll i hela leveranskedjan för wellpappförpackningar, hela vägen från insamlingen av returfiber. I dagsläget samlas endast 40 % in i Polen, så det finns stor potential att öka insamlingen. Med den här investeringen kan vi säkra ett konkurrenskraftigt inflöde av råvara till Stora Ensos andra enheter för wellpappförpackningar, förklarar Anna-Maria Tuominen-Reini som ansvarar för leveranskedjan och affärsutveckling inom Corrugated Packaging. För Stora Enso ger wellråvara med hög prestanda effektiva förpackningar med tanke på väl fungerande leveranskedja, tryckbarhet och hållbarhetsfördelar. Efterfrågan på wellpappförpackningar av hög kvalitet ökar snabbt. Kunder som lagerhåller varor till exempel i kylrum uppskattar särskilt förpackningarnas styrka och kostnadseffektivitet. 8 Rethink Stora Enso 9

6 nyheter Tillbakablick Vad har hänt sedan Rethink 2010? 30 är det totala antalet patent och patentansökningar som Stora Enso lämnade in och fick godkända under taisto saari Problemfri drift Varkaus och Veitsiluoto Bruk har de senaste åren genomfört lyckade tester med en metod där operatörerna själva övervakar maskinernas skick. Operator Driven Reliability handlar om att operatörerna inte bara förlitar sig på sina sinnesintryck utan regelbundet läser av data från olika mätpunkter i produktionen och registrerar sina observationer med hjälp av behändiga handdatorer. Operatörerna som känner till processen väl är de första som upptäcker förändringar i maskinerna genom regelbunden övervakning och kan ingripa för att förhindra oplanerade driftstopp. Att förebygga driftstopp leder till stora kostnadsbesparingar och gör samtidigt operatörernas arbete mer mångsidigt. stora enso Odla en biljett till Brasilien Stora Enso i Sverige har lanserat en odlingstävling för universitetsstudenter. Den som har fått sin granplanta att växa högst på tre månader vinner en resa till Brasilien med besök till Stora Ensos anläggningar där. facebook.com/storaensosverige Diamanter sparar energi Det går åt mycket energi för att tillverka mekanisk massa genom malning. I augusti 2011 började Stora Ensos Maxau Bruk använda en ny malningsprocess där det går åt 25 % mindre energi för att producera samma mängd massa. Den betydande energibesparingen åstadkoms genom att man ersätter den traditionella keramiska slipstenen med en stålcylinder med industridiamanter noga fästa vid ytan i ett homogent mönster. Efter ombyggnationen är kontrollen av malningsprocessen bättre, eftersom det inte längre finns några individuella skillnader mellan maskinerna och användningen kan optimeras. Maskinernas högre produktionskapacitet har på motsvarande sätt ökat energieffektiviteten. Slutprodukten håller dessutom en jämnare kvalitet eftersom diamanterna slipar veden exakt och utan att bli slöa. Stora Enso har utvecklat den nya malningsprocessen tillsammans med fyra andra företag inom branschen. stora enso Bättre förpackningsmaterial för choklad Stora Enso Renewable Packaging har nyligen lanserat förbättrade versioner av Performa-kartong. Tack vare ett flertal tekniska nyheter vid Fors Bruk under 2011 har produkterna som används i choklad- och konfektyrförpackningar nu utmärkt släthet samt förbättrad styrka och visuella egenskaper. Efter att ha lyssnat på tryckerier och varumärkesägare har vi fokuserat utvecklingsarbetet på de viktigaste egenskaperna, det vill säga styrka och tryckbarhet. Kundernas synpunkter har kombinerats med de möjligheter som den ombyggda kartongmaskinen erbjuder, säger Eva Lundqvist, produktchef vid Fors Bruk. Hälsningar från Langerbrugge Bruk langerbrugge Bruk i Belgien och de två tyska bruken Maxau och Sachsen satsar stort på att öka insamlingen av återvunnet papper. Under 2011 inledde Stora Enso ett projekt för att påminna de boende i området om att återvinning innebär mer än bara sopsortering. I den bästa av världar används lokalt insamlat returpapper som råvara vid tillverkning av nya pappersvaror vid det närmaste pappersbruket. Det är helt klart det bästa sättet att använda returpapper på. Men idag transporteras returpapper rutinmässigt över hela Europa, alldeles för långa avstånd, även till och från Langerbrugge. Det som oroar mig mest är att 20 % av allt returpapper som samlas in i Europa hamnar långt härifrån, till exempel i Kina. Det äventyrar verkligen framtiden för de lokala bruken, säger brukschef Chris De Hollander. Projektet omfattar lobbyarbete och kommunikationsinsatser från annonskampanjer till sociala medier. Syftet är att sprida kunskap om hur viktigt och hållbart det är att lokalt samla in returpapper samt att övertyga de boende om att lokal återvinning verkligen har en effekt. Människor som slänger sitt returpapper i lokala återvinningscontainrar förtjänar att veta att de inte bara återvinner utan att de faktiskt gör skillnad, konstaterar Chris. storaenso.com/rethink youtube.com/storaenso teemu kuusimurto Smak för avfall I förra årets Rethinktidning fanns en artikel om Stora Ensos Langerbrugge Bruk, ett av de främsta bruken i världen när det gäller användning av returpapper. 10 Rethink Stora Enso 11

7 Det är en sen fredagsförmiddag i Barcelona. Olga Roger sitter på sin balkong som vetter mot en gård i den eleganta stadsdelen Eixample. Olga är drygt 40 år och urtypen för den energiska, moderna kvinnan som alltid har mycket på gång. Hon arbetar med kommunikation och har två jobb, ett i Barcelona och ett i Madrid. Dessutom har hon nyligen lagt fram sin doktorsavhandling och föreläser nu regelbundet på universitetet. Vi har stämt träff med Olga för att tala om hennes vanor när det gäller konsumtion och återvinning. På grund av sitt späckade schema konsumerar hon mängder av färdigförpackad mat och drycker. Men samtidigt representerar hon den miljömedvetna konsumenten som vet vad hon köper och varför. Till frukost äter jag rostat bröd, ost och marmelad och dricker apelsinjuice, säger hon. Hon plockar upp ett juicepaket från bordet och sticker ned ett sugrör. Den här juicen i enportionsförpackning är min favorit. När jag har bråttom tar jag bara med mig en. Att Olga vill leva praktiskt betyder inte att hon alltid gör rationella val. Marknadsundersökningar visar att vi påverkas av mängder av känslor, begär och vanor när vi handlar, och många av dem är vi inte ens medvetna om. Jag vill ha min apelsinjuice och min grönsakssoppa i kartong och min Coca-Cola i en aluminiumburk. Jag köper dem alltid så, säger hon. Hon tittar på juicepaketet i sin hand och kramar försiktigt ihop det. Jag tror att många människor har tydliga preferenser när det gäller förpackningar, även om de aldrig tänker på det. Man köper det som känns rätt. Jag gör det i alla fall. En personlig fråga För allt fler konsumenter känns det som kan återvinnas också som det rätta. För Olga är det en avgörande faktor. Jag återvinner alltid de förpackningar jag köper. Det finns en återvinningsstation precis utanför mitt hus så det är lätt att lämna förpackningarna där när jag går ut med hunden, säger hon. Men det som låter som en enkel personlig vana är ingen liten fråga när man ser det i ett större sammanhang. Europas konsumenter förbrukar totalt över en miljon ton dryckeskartonger per år. Ifall kartongen återvinns har en stor betydelse för miljön och klimatet. Även om Olga själv är noga med att återvinna ser hon inte det direkt ur den synvinkeln. Det är klart att jag bryr mig om klimatförändringen. Men uppriktigt sagt så känns det diffust och avlägset för mig. Det jag verkligen bryr mig om är det som ligger nära mig, säger hon. Den äkta Enligt ett modernt ordspråk är det bästa sättet att lära känna en kvinna att shoppa tillsammans med henne. Tyvärr har Olga Roger precis hunnit komma hem från mataffären. Text Eeva Taimisto Foto Daniel Loewe Från juicekartong till bildelar Inför en hektisk dag För Olga Roger innebär frukosten en stunds avkoppling. 12 Rethink Stora Enso 13

8 Barcelonabon Olga tittar oroligt ut över gården. Många kanske tänker att Barcelona är en trevlig stad, och visst är den det, men den är också förorenad. Det är väldigt bullrigt och skräpigt på många ställen. När jag kliver ut på gatan märker jag det. Det handlar om mitt liv och min stad. Återvinning är en personlig fråga, säger hon. Många konsumenter som bor i storstäder har i likhet med Olga insett problemet. Skräp i städerna och växande avfallsberg på återvinningsstationer utanför städerna är ingen vacker syn. I Spanien samlas för närvarande 55 % av de använda dryckeskartongerna in en siffra som ständigt ökar. Det globala avfallsproblemet handlar ändå om mycket mer än så. Enligt Europeiska kommissionen och OECD är den viktigaste frågan idag hur vi använder våra naturresurser när naturen inte kan hålla jämna steg med den ökande konsumtionen. Politikerna vill att resurserna ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Det som är viktigt för konsumenter är vilka slags förpackningsmaterial de väljer att köpa, om de är förnybara och hur effektivt de kan återvinnas. Skräpiga hemligheter För Olgas kartonger börjar ett nytt liv efter att hon har kastat dem i återvinningen. Avfallet hämtas och körs till en kommunal sorteringsanläggning. Efter sorteringen säljs och transporteras de använda dryckeskartongerna till Stora Ensos Barcelona Bruk. Transportsträckan är kort eftersom bruket ligger endast 20 kilometer från stadens centrum. Vi närmar oss bruket sida vid sida med en annan lastbil. Båda verkar ha bråttom att lossa sin last. När vi kommer närmare området börjar vi förstå betydelsen av återvinnare som Olga. Mängden av avfall som vi ser får oss att tappa hakan. Vi tar emot cirka två miljarder begagnade dryckeskartonger per år inom en radie av kilometer, berättar brukschefen Juan Vila. Han står ute på gårdsplanet och ser nöjd ut när han ser lastbilar komma och gå. Balarna med kartong de lämnar vid bruket ser smutsiga ut. Vissa av dem inhyser en hel armé av flugor. Det här är vår råvara, förklarar han med ett leende. Juan har all anledning att vara nöjd. Återvinningen av begagnade dryckeskartonger i Barcelona är något unikt i hela världen. Med hjälp av specialteknik kan alla delar av kartongen återanvändas vid anläggningen. Utan att något går till spillo får kartongen nytt liv i form av energi eller råvara. Jag ska ge er några basfakta till att börja med, säger Juan medan vi går över planen. Kartongen består av fibrer, plast och aluminium. Cirka 75 % är fibrer, 20 % plast och 5 % aluminium. Han plockar upp en kartong från marken och river upp den. Här på juicekartongens insida finns plast och aluminium. Att återvinna allt detta, fibrer, plast och aluminium kräver speciella knep. Juan går fram till ett transportband som forslar förpackningar och annat pappersavfall till en stor massaupplösare. Det är här allt börjar, förklarar han. Här skiljs fibrerna i dryckeskartongen från plast och aluminium. Fibrerna tvättas och vi tillverkar ny kartong av dem. Kartongen används i livsmedelsförpackningar, till exempel i paket för frukostflingor. Det används aldrig i förpackningar som har direktkontakt med matvaror, exempelvis juice- eller mjölkpaket. Juan pekar på en smutsig hög med plast- och aluminiumavfall bredvid massabehållaren. Men det revolutionerande är faktiskt vad som händer med den här högen av aluminium och plast när fibrerna avlägsnats, berättar han och fortsätter, Förut slängdes allt på tippen men idag kan vi återanvända allt. Av plasten genererar vi energi. Aluminiumet gjuter vi till block och säljer till aluminiumföretag. Värme och aluminium När Juan förklarar hur de olika lagren i dryckeskartongen återvinns låter det hur enkelt som helst. tero pajukallio tero pajukallio Innovativt koncept Juan Vila, brukschef vid Barcelona Bruk, är stolt över brukets unika återvinningsprocess. Högar med råmaterial Barcelona Bruk samlar in sitt råmaterial från en radie av km. Från skräp till råvara Använda dryckesförpackningar blir till nytt kartongmaterial, värme och aluminiumblock. Men historien visar att vägen har kantats av en del svårigheter. Stora Enso experimenterade med processen i flera år vid Varkaus Bruk i Finland, men trots mycket forskning lyckades man inte återvinna aluminiumet utan att det oxiderade. Det kanske inte hade fungerat i Barcelona heller om man inte börjat använda den innovativa tekniken som kallas för pyrolys. Tekniken belönades av Europeiska unionen förra året för att den innebär stora miljöfördelar. Bruket i Barcelona är det första i världen som använder pyrolystekniken i stor skala. Pyrolys fungerar så att man hettar upp plasten och aluminiumet till 500 C, men utan något syre. Då brinner inte plasten. I stället omvandlas den till gas och olja som ger energi till bruket, förklarar Juan. Han promenerar till en hög av perfekt formade aluminiumblock som glittrar i solen. Och det här är vad det blir av dryckeskartongens aluminium när det behandlats med värme i en pyrolysprocess. Det återuppstår så gott som på nytt. Han plockar upp ett block och räcker fram det. De här säljer vi vidare till aluminiumföretag som tillverkar nya aluminiumprodukter av dem, exempelvis stötfångare till bilar. Vi stannar upp ett tag för att fundera över juicekartongens livscykel. En gång var den ett träd som växte någonstans i Sverige eller Finland. Sedan blev den till en juiceförpackning i din kyl. Efter återvinning blev den en annan förpackning, kanske en kartong för frukostflingor eller en parfymflaska. Men den blev också till energi för ett bruk och aluminium för nya produkter. Vi tycker det här är fantastiskt. Juan ler brett och håller med, Ja, juiceförpackningen du köpte igår kan inom några veckor vara en del i en bil. Tänk på det nästa gång du dricker juice! Nya spelregler Med tanke på all den kartong som bruket bearbetar har det en verklig och avgörande positiv inverkan på miljön. Vi går in på Juans kontor och han visar oss siffrorna. Genom att återvinna plast och aluminium sparar vi cirka ton avfall per år. Utan pyrolys skulle allt hamna på soptippen. Det låter som ett lysande resultat, men vi ifrågasätter att bruket satsar så här mycket enbart för att rädda miljön. Det stämmer. Vi tjänar också pengar på det, medger Juan. Han plockar fram papper och penna för att visa. För det första slipper vi tippavgifter. För det andra producerar vi aluminium och kan sälja det. För det tredje producerar vi gas och olja som kan omvandlas till energi i form av ånga eller till och med elektricitet. Han visar ett diagram. För 14 Rethink Stora Enso 15

9 närvarande täcker vi cirka 20 % av vårt behov av ånga med energi som vi får från plasten i begagnad dryckeskartong. Det är en hel del. Innovationer kommer sällan som en blixt från en klar himmel, så hur kom man på det här med pyrolys? Vi och Alucha jobbade hårt med det, säger Juan. Han berättar att ursprunget till innovationen är Alucha Recycling Technologies, ett företag som bildades av en grupp studenter för att utveckla användningen av pyrolys. Tillsammans med Stora Enso testade och utvecklade Alucha tekniken i industriell skala. Juan ringer Hans Cool, en av Aluchas grundare, och ber honom att komma förbi sitt kontor. Hans som ursprungligen är från Nederländerna anländer efter några minuter. Han ser upptagen ut men är full av energi. Han berättar hur Alucha startade. Jag och min vän Gijs Jansen studerade tillsammans på ett MBA-program här i Barcelona. En annan vän hade en bekant vid Cambridge, Carlos Ludlow, som studerade pyrolys och skrev sin doktorsavhandling om det. Carlos och jag slog våra påsar ihop och startade företaget tillsammans. Studenterna hade en affärsidé om att separera plast från aluminium men var inte säkra på hur det skulle fungera. De kontaktade Juan som blev intresserad. Det ledde till att Stora Enso och Alucha testade och ändrade tekniken i sex år med förhoppningen att den till slut skulle ge resultat. Under hela den tiden satte Aluchas unga entreprenörer sina framtidsutsikter på spel. Så är det med innovationer, säger Hans och fortsätter: Världen är full av fina idéer. Men fungerar de i praktiken? Kan man förverkliga dem AluChA Lång väg Det är ingen enkel sak att ta fram en industriprocess utifrån en innovation. För oss tog det nästan åtta år, säger Hans Cool, en av utvecklarna för pyrolystekniken vid Barcelona Bruk. Tillbaka till frukostbordet Kartong som tillverkas av gamla dryckesförpackningar används bland annat för frukostflingor, säger Juan Vila. i stor skala? Kommer de verkligen att förändra tillvaron? Hans kliar sig i pannan. Vi var inte säkra när det gällde pyrolys och kartong. Vi var nyutexaminerade akademiker och hade lagt alla våra ägg i samma korg, och vi fick jobba hårt innan allt gick i lås. Juan nickar. Jag är stolt över att vi var så uthålliga med det här projektet, både Alucha och Stora Enso. Vi gjorde något helt nytt och vi fick kämpa för det. Han avbryter sig och tittar ut genom fönstret. Jag tror att det är nyckeln till allt här i livet. Säg aldrig att du skulle vilja göra något. Du ska helt enkelt bara se till att det verkligen händer och aldrig ge upp. Aldrig någonsin. El från plast Sett ur Barcelona Bruks perspektiv börjar Olgas frukostvanor att se lite annorlunda ut. Hennes konsumtionsmönster påverkar inte bara miljön utan bidrar också till innovation: de val som människor som hon gör i mataffären och på återvinningsstationen har verklig betydelse. Det är häpnadsväckande hur mycket värde som kan skapas utifrån något så enkelt och oattraktivt som avfall. Möjligheterna med kartong är nästintill oändliga och det finns fortfarande så mycket vi kan göra, säger Juan. Processen vid Barcelona Bruk kan exempelvis utvecklas ytterligare. Vi skulle kunna förbättra kvaliteten på aluminiumet ytterligare och göra folie av det. Och en dag kan aluminium från begagnade dryckeskartonger kanske återanvändas i dryckeskartonger. Juan funderar också över energi. Man skulle kunna producera elektricitet av plasten i dryckeskartong. Eller också skulle man kunna göra bilbränsle av den. Pyrolys skulle även kunna användas för att generera energi från papperstillverkning. Man kunde separera organiska ämnen och mineraler från pappersslam och göra bioenergi av det organiska materialet. Alucha håller redan på att testa metoden, förklarar Juan. Juans framtidsdrömmar är ännu mer högtravande. Samhället måste lära sig att återvinna och återanvända allt som ännu inte kan återanvändas, säger han. Allt som vi tar från naturen måste återvinnas. Vi har fortfarande inte all den teknik som krävs, men en dag kommer vi att ha det. Juan lutar sig framåt i stolen och inspirationen lyser i hans ögon. Kom ihåg att vi gör affärer med avfall som till helt nyligen hade mycket litet värde och som många inte ens visste hur man återvinner. Och nu är vi här, säger han och flinar. Det här är förbaskat spännande. nytt liv för pyrolys pyrolys (pyros är grekiska för eld) innebär att ett material hettas upp utan syre till över C. Själva processen har funnits i århundraden och används ofta inom oljeindustrin. Vid Barcelona Bruk tillämpas en befintlig idé i ett nytt sammanhang. Vid Barcelona Bruk används pyrolys som en återvinningsteknik för att behandla plast- och aluminiumlaminat. Under processen bryts de långa kedjorna av polyetylen slumpvis, vilket bildar gaser som butan och metan samt tyngre oljor som kan användas som energi vid bruket. Tekniken gör aluminiumet ooxiderat och kan därför återvinnas och smältas på nytt utan svårighet. Stora Ensos Barcelona Bruk är det första och enda i världen som använder pyrolys i industriell skala för återvinning av polyetylen och aluminium. Tekniken är inte den första i sitt slag för att separera aluminium från plast. Stora Ensos Varkaus Bruk experimenterade med en liknande process i cirka tio år med hjälp av en annan teknik. Processen man testade i Varkaus krävde större mängder syre, vilket gjorde att aluminiumet oxiderade. Det minskade värdet på det återvunna aluminiumet och gjorde det svårare att återvinna. Stora Enso och Alucha Recycling Technologies fick 2011 LIFE-programmets miljöutmärkelse Best of the Best för projektet. Utmärkelsen delas ut av Europeiska kommissionen och är ett erkännande till de absolut bästa miljöprojekten i Europa. tero pajukallio 16 Rethink Stora Enso 17

10 Dags att vakna upp Mediescenen förändras. Hur fort det går råder det oenighet om, men inte åt vilket håll: mot digitalt innehåll. I det mest extrema scenariot kan papperskonsumtionen ha halverats fram till år Text Jarno Forssell Illustration Shutterstock/Miltton i iden första scenen av en YouTube-video som har visats över tre miljoner gånger fingrar ett entusiastiskt litet barn på en ipad: Den här fungerar! Sedan försöker hon desperat få en tidning att fungera på samma sätt. Hon vänder på sidorna och skrynklar ihop dem, men bilderna blir inte större och hon kan inte öppna dem. Är den trasig, eller? I slutet av videon kastar hon tidningen och går tillbaka till det gränssnitt där hon kan använda fingrarna. Är det här framtiden för tryckta medier med tanke på att den unga generationen, som föds in i den digitala världen, kommer att vara vuxna om 20 år? Förändringen kan faktiskt gå ännu snabbare än vi tror. Medieföretagens övergång till att börja producera digitalt innehåll har pågått redan länge. Vid sidan av tryckta medier har internetbaserade tjänster idag ett starkt fotfäste: publikationer online, mobilt innehåll och nu senast applikationer för surfplattor som ipad blir allt mer populära. De flesta konsumenter vande sig aldrig riktigt vid att läsa text på en dataskärm. Men med surfplattor är det annorlunda. Många användare tycker att det är lika, om inte mer, bekvämt att läsa på en platta som att läsa tryckt material, säger konsulten Alex Bhak som har följt utvecklingen på medie- och teknikområdet i 15 år. Alex är partner på det Londonbaserade globala konsultföretaget Bain & Company. Han menar att förändringarna vi ser inom medievärlden är tydligast på mogna marknader. Den digitala övergången började på marknader som till exempel den amerikanska. Vi pratar om en långsiktig utveckling med långtgående effekter. Makten har förflyttats till konsumenterna som nu kan välja när, hur och var de vill konsumera information, förklarar Alex. Tidningar påverkas mest Övergången till digitala medier är mest tydlig för de tryckta medierna. I en rapport som publicerades hösten 2011 av branschorganisationen World Association of Newspapers and News Publishers (WAN-IFRA) beskrivs hur försäljningen av dagstidningar i Nordamerika samt Central-, Öst- och Västeuropa har minskat kraftigt under de senaste åren. Värdet av vanliga nyheter har minskat i och med att konsumenter har tillgång till ett flertal nyhets- 18 Rethink Stora Enso 19

11 källor utan kostnad. Utgivare av tryckta tidningar har därför tvingats utveckla en kombination av nyheter, redaktionella kommentarer och analyser, säger Alex. Tidningar är också snabbt på väg över till den digitala världen. Till exempel i Storbritannien erbjuder de flesta nationella dagstidningar appar för surfplattor utöver sina tjänster på nätet. Många tidningar erbjuder också sina annonsörer paket där annonsering i både tryckta och digitala kanaler ingår. Vissa publicister har lyckas kombinera både tryckta och digitala medier. De upprepar inte bara det tryckta innehållet på webben. I stället erbjuder de ett mervärde utöver den tryckta versionen. Utgivare med ett integrerat synsätt lyckas bättre än de som inte har det, menar Alex. Den digitala övergången har också påverkat tidskrifterna, men i något mindre utsträckning än dagstidningar. Glossiga livsstilsmagasin både känns och ser exklusiva ut. De erbjuder en läsupplevelse som är svårare att kopiera i digitala medier än det nyhetsflöde som finns i dagstidningar och som uppfattas som en vardaglig basvara. Men det digitala innehållet ligger ändå hack i häl med det tryckta innehållet, även inom tidskriftsvärlden. Enligt en undersökning som publicerades i slutet av 2011 läser omkring en tredjedel av konsumenterna till de tidskrifter som ges ut av Time Inc., det största tidskriftsförlaget i USA, både tryckt och digitalt innehåll. 55 % av dem läste bara tryckta tidskrifter och 15 % använde endast digitala kanaler. (American Magazine Study, hösten 2011.) Tryckta former av direktutskick som broschyrer och kataloger har klarat sig bättre än tidskrifter. Inom det här området har den digitala övergången varit dämpad eftersom ramarna för digital annonsering inte har utvecklats tillräckligt. För att lyckas med digital marknadsföring handlar det om att effektivt nå målkonsumenterna och att kunna mäta effekterna på rätt sätt. Dessa faktorer håller på att växa fram men är fortfarande i sin linda och outvecklade. Tills en förändring sker kommer efterfrågan på papper för s.k. push-marknadsföring att förbli relativt högre än för andra tryckta former, gissar Alex. Snabbare anpassning I alla tider har man trott att nya medier ska ersätta gamla. Tv skulle tränga undan radio och biografer, men det blev tvärtom. Ända sedan PC och internet blev allmän egendom har röster höjts för att tryckta medier skulle dö ut. Än så länge är det i stället så att digitala medier fungerar som ett komplement till de tryckta. Vid något skede kan det komma en vändpunkt då digitala kanaler börjar ersätta eller kannibalisera på konsumtionen av icke digitala medier, misstänker Alex. Och det scenariot kanske inte ligger så långt fram i tiden. Förut ändrades konsumenternas beteenden ganska sakta långsammare än den tekniska utvecklingen. Men under den senaste tiden har folk börjat ta till sig ny teknik allt snabbare. Det tog ungefär 20 år innan hälften av USA:s befolkning hade en egen dator. För mobila enheter tog det cirka 15 år, men för pekskärmar tar det bara uppskattningsvis fem till sju år. Och i framtiden kommer anpassningen till ny teknik att gå ännu snabbare. I dagsläget föredrar konsumenterna dock fortfarande tryckta medier. En undersökning i Västeuropa kan pappers konsumtionen minska med % fram till år Sociala medier har fått fotfäste snabbare än någon annan media % av befolkningen i USA som använder tekniken/tjänsten bain & CompAnY DVD-spelare Television Radio Mobiltelefon PC Telefon År efter produktlansering Leveranser globalt Antal 60 milj Apple ipad Apple iphone + itouch Nintendo Wii Nintendo DS Sony PSP Apple ipod RIM Blackberry Kvartal efter produktlansering Apples beräkning Verkligt antal Framtiden beror på vad folk gör med sina surfplattor blir de bara ett experiment, eller kommer konsumenterna att använda dem som en daglig nyhetskälla? genomförd på uppdrag av Two Sides som jobbar med att främja användningen av tryckta medier och papper visar att 80 % av de europeiska konsumenterna föredrar att läsa på papper hellre än på en skärm. Inom yngre åldersgrupper är andelen till och med något högre. Halverad papperskonsumtion? Bain & Company har tagit fram två scenarion som förutser en mediarevolution och utvecklingen för efterfrågan på papper utifrån tre viktiga faktorer, nämligen: teknikutveckling, framför allt utvecklingen av de allt populärare surfplattorna, ändrat konsumentbeteende till förmån för digitala medier och annonsutvecklingen som går mot ökad annonsering i digitala medier. Vid en måttlig utveckling för Västeuropa kan papperskonsumtionen minska med % fram till år Med det här scenariot blir surfplattor som tv-apparater, med andra ord vanlig hemelektronik, och konsumenternas beteende förändras sakta. I ett mer aggressivt förändringsscenario har alla konsumenter en egen surfplatta och digitalitet är ett naturligt inslag i deras vardag. I det här fallet kommer papperskonsumtionen nästan att halveras i Västeuropa, säger Alex. I det värsta tänkbara scenariot ser vi globalt en minskning med 25 % i efterfrågan på papper för dagstidningar, tidskrifter och finpapper fram till år Framtiden för tryckta och digitala medier beror på vad folk gör med sina surfplattor. Kommer de bara att bli ett experiment, eller kommer konsumenterna att använda dem som en daglig nyhetskälla? Men det handlar inte bara om surfplattor. Alex räknar också med att information ska kunna konsumeras på andra sätt, med ännu bättre gränssnitt, under de närmaste tio åren. Och förändringstakten kan bli ännu snabbare både när det gäller tekniska trender och konsumentbeteendet. Jag tror att när konsumenterna väl har fått smaka på valfriheten kommer förändringen att vara mer eller mindre permanent, säger Alex. Utöver teknik, konsumentbeteenden och ramar för annonsering finns det en fjärde faktor som påverkar konsumtionen av tryckta medier: sociala medier som har en betydande räckvidd. Facebook med sina 750 miljoner användare kallas redan världens tredje största nation. Det är svårt att förutse sociala mediers direkta inverkan på konsumtionen av tryckta medier. En central fråga är hur sociala medier kommer att påverka den digitala annonseringen. Kommer de att möjliggöra bättre och mer målgruppsinriktad marknadsföring än vad den digitala annonseringen har kunnat hittills? Tryckta medier ökar i öst Även om den digitala övergången har drabbat tidningarna hårt på mogna marknader är tryckta medier globalt sett ingen bransch på nedgång. Enligt rapporten från WAN-IFRA har tidningsupplagorna ökat i Afrika, Asien och Sydamerika under de senaste fem åren. Idag finns de största tidningsmarknaderna i Indien, Kina och Japan. Hur framtiden ser ut återstår att se. Det är inte alls omöjligt att konsumenterna på tillväxtmarknader hoppar över en fas i medieutvecklingen och går direkt över till digitala tjänster. Det har funnits tecken på det åtminstone i Kina där väggtidningsläsare har börjat använda smarta telefoner och skippat fasen med tryckta medier. Konsumenter i Kina har både tekniska möjligheter och en inställning som krävs för att snabbt ändra sitt beteende. Detta beror bland annat på att det inte funnits någon annan beteendefas före den här och att människor har tillgång till ett mycket bättre utbud på nätet än tidigare, avslutar Alex. 20 Rethink Stora Enso 21

12 I början av 2012 förnyade Stora Enso sin affärsområdesstruktur och gav dem nya namn. Produktinriktningen ersattes med fokus på slutanvändning. De fyra nya affärsområdena kallas nu för Biomaterials, Printing and Reading, Renewable Packaging och Building and Living. Text Lauri Peltola Foto Stora Enso Flexibilitet och fokus på framtiden Pappersverksamheterna är nu samlade under ett affärsområde, eftersom de är mer lika varandra än de övriga affärsområdena. Samtidigt ville företaget öka insynen i massaverksamheten och se till att det i den finansiella rapporteringen framgår tydligt för alla intressenter hur marknadsmassa påverkar det finansiella resultatet. I den nya affärsområdesindelningen blir verksamheternas olika omfattning och fokus tydligare än förut. Vi organiserar nu våra verksamheter i enlighet med de olika marknader och kunder de betjänar. Avsikten är att öka konkurrenskraften, flexibiliteten och snabbheten i vår organisation samt att tydliggöra ansvar och minimera beroendet mellan de olika verksamheterna. På så sätt kan vi säkerställa att vi har kapaciteten och smidigheten att ta tillvara de möjligheter som uppstår i takt med att den globala ekonomin förändras, säger CEO Jouko Karvinen. Affärsområdena har fått nya namn eftersom de gamla namnen var alltför produktinriktade. Världen förändras snabbt och verksamheterna har en mycket mer mångsidig uppgift och vision än bara produkterna. Därför beslöt företaget att ge affärsområdena namn med mer fokus på framtiden och konsumenterna. Ett av Stora Ensos strategiskt definierade tillväxtområden är massa från hållbart brukade trädplantager. Det nya affärsområdet Biomaterials kommer att fokusera på tillväxten och de innovativa möjligheterna hos fiber som en förnybar råvara. Det nya affärsområdet kommer också att öka transparensen i den finansiella rapporteringen, eftersom försäljningssiffrorna för marknadsmassa tidigare var uppdelade mellan flera olika rapporteringssegment. Affärsområdet Biomaterials består av samriskföretag som massabruken i Brasilien (Veracel) och Uruguay (Montes del Plata) med tillhörande plantager, Skutskärs massabruk i Sverige samt bruken Enocell och Sunila i Finland. Dessutom omfattar det nya affärsområdet plantagerna i Rio Grande do Sul i Brasilien och försöksplantagerna i Laos och Thailand. Den allmänna efterfrågan på massa ökar i världen, i synnerhet i Asien. Även om marknaden är föränderlig och prisförändringar är vanliga ökar den totala efterfrågan hela tiden. Massa är en mycket hållbar råvara. Den kan användas för många syften, även sådana som vi inte ens kan föreställa oss i dag. Därför tror vi att det finns en stor potential. Genom att samla verksamheterna i ett eget affärsområde får vi en bättre möjlighet att utveckla affärsverksamheten och betjäna våra kunder, säger Juan Bueno, chef för affärsområdet Biomaterials. Att ta tillvara möjligheterna Avsikten är att öka vår konkurrenskraft, flexibilitet och snabbhet för att säkerställa att vi har kapaciteten och smidigheten att ta tillvara de möjligheter som uppstår i takt med att den globala ekonomin förändras. Nya namn Stora Enso har förnyat strukturen för sina affärsområden och rapporteringssegment. Koncernen har slagit ihop rapporteringssegmenten Newsprint and Book Paper, Magazine Paper och Fine Paper till ett affärsområde och rapporteringssegment som fått namnet Printing and Reading. Rapporteringssegmenten Consumer Board och Industrial Packaging har blivit affärsområdet och rapporteringssegmentet Renewable Packaging. Dessutom har det upprättats ett nytt affärsområde och rapporteringssegment som kallas Biomaterials och som i huvudsak består av företagets samriskbolag för massabruk, fristående massabruk och trädplantager. Affärsområdet Wood Products har bytt namn till Building and Living. 22 Rethink Stora Enso 23

13 Intervju Det stämmer. Den hjärtformade peruken på omslaget är faktiskt gjord av papper. Bakom Amy Flurrys och Nikki Nyes specialtillverkade papperskonst ligger en kärlek till den inneboende elegansen och nyansrikedomen hos det här till synes enkla materialet. Vi bad Amy berätta lite om deras arbete. Text Niina Streng Foto Caroline Petters Bortom fantasins gränser Historieberättare Vi kom på att vi båda gillar mode och fantasi när vi berättar historier, säger Nikki Nye (till vänster) och Amy Flurry, med en kakaduamask i sin hand. Ert företag Paper-Cut-Project skapar papperskonst. Hur började det hela? Vår idé var från början att tillsammans skapa ett stort skyltfönster, något som inte fanns i Atlanta. Nikki hade jobbat med papper sedan hon gick på college och kände till materialet väl. Vi bestämde oss för att vårt signum skulle bli tredimensionella pappersskulpturer med konstnärlig prägel. Vi gjorde vår första skyltfönsterinstallation i januari 2010, och efter bara en månad tog Hermès kontakt med oss. Sedan dess har vi fått erbjudanden om nya jobb hela tiden! Idag skapar vi skyltfönsterinstallationer, modevisningar, kataloger och reklamkampanjer. Vad är det med papper som lockar? Till skillnad från andra material har papper en fantastisk förmåga att behålla formen. Med hjälp av lim, vatten eller på andra sätt kan vi få fram ett resultat som ligger långt ifrån den traditionella plana pappersytan. Hittills har vi bara jobbat med Bristol-papper som är en tjock, obestruken kartong som ofta används för att måla och teckna eller till vykort. Men jag kan tänka mig att vi även kan börja använda oss av andra råmaterial inom den närmaste framtiden, på samma sätt som vi nyligen slutade jobba med enbart vitt och tog med en del svarta inslag i kollektionen. Varifrån fick ni inspiration till perukerna? Perukerna består av små bitar som tillsammans har ett seriöst budskap. Frisyrer kan ofta vara konstnärliga och spännande att studera. Pappersperukerna löste dessutom ett problem som många butiker har: hur ska man täcka huvudet på en flintskallig skyltdocka utan att den ser dum eller billig ut. Är perukerna tillräckligt bekväma för att användas? Alla delar sitter ordentligt fast och det är absolut tanken att man ska använda dem! Mannekänger har promenerat på catwalken och värdar för påkostade fester har välkomnat sina gäster iklädda våra peruker. För skyltdockor kan vi anpassa storleken efter huvudet. Sammantaget kan man säga att våra peruker är ganska funktionella, oavsett om man väljer en större uppsättning eller en enstaka accessoar. Vad gör ni mer än pappersperuker? Vi kan göra vad som helst som vi kan fantisera ihop och rita! Vi har till exempel gjort kronor, manschetter, slängkappor, ballerinakjolar och masker. Jag hoppas att vi ska kunna skapa en smyckeskollektion i framtiden, smycken som kan användas en gång och sedan visas upp som konstverk! Är alla era verk unika? Ja, vi gör bara ett av varje. Någon gång har vi gjort två exemplar, bland annat av en ugglemask. Men då har vi ändå sett till att de är utformade på olika sätt och att de får ett lite annorlunda utseende. Det enkla faktumet att Nikki och jag skär ut varje bit för hand gör att kreationerna alltid blir unika. Vad har ni för råd till andra som vill jobba med papperskonst? Experimentera dig fram och lek med materialet för att upptäcka på hur många olika sätt papperet kan hanteras. Och jobba alltid med vassa verktyg. paper-cut-project.com 24 Rethink Stora Enso 25

14 Tror du att du kan allt om massaproduktion? Förbered dig på att tänka i nya banor. mikrofibrillär cellulosa för nybörjare Text Eeva Taimisto Foto Shutterstock Spännande möjligheter Mikrofibrillär cellulosa öppnar upp för helt nya användningsområden för träfiber. Fram till nyligen sågs ord som massa och innovation sällan i samma mening. Massaproducenter har ständigt kritiserats för bristande kreativitet, och det är inte många som kunde förutse att det skulle förändras. Men bakom kulisserna har forsknings- och utvecklingsarbetet pågått länge. För många var det därför en överraskning när Stora Enso år 2011 meddelade att företaget skulle investera i en förkommersiell anläggning för en innovation som heter mikrofibrillär cellulosa (MFC). Allmänheten fick anstränga sig för att förstå vad innovationen handlade om. Man pratade om revolutionerande nya möjligheter, men det fanns få konkreta exempel på vad de kunde vara. Alla svåra ord nanoteknik, mikrofibriller var inte heller till någon stor hjälp. För att gå till botten med saken träffade vi två pionjärer inom MFC, Mikael Hannus, Vice President vid Stora Enso Biorefinery och Jan Lif, chef för R&D and Innovation vid Stora Enso Renewable Packaging. I slutet av 2011 inleddes pilotproduktion av MFC vid Stora Ensos Imatra Bruk i Finland. I början fanns fibriller För att förstå var mikrofibrillär cellulosa handlar om måste man börja från början. Först måste man veta vad en fiber är, säger Jan som kan allt om utvecklingsprocessen bakom innovationen. När MFC tillverkas sönderdelas cellulosafibrerna i sina beståndsdelar, fibriller. Fibrillerna är väldigt små och kan inte ses med blotta ögat. En cellulosafiber är 1 3 mm lång, medan längden på en fibrill är från ett par till flera hundra mikrometer förklarar han. När fibrer processas till de här små fibrillerna får man MFC. Är detta då en nanoteknikprodukt? Nej, svarar Jan. Inte enligt den vanliga definitionen. Mikro är ett längdmått som är tusen gånger större än nano. Fibriller är naturliga fiberkomponenter i mikrostorlek. Men innovationen bygger på nanoteknik. MFC upptäcktes som en biprodukt vid forskning av nanoteknik, berättar Jan. Så visst kan man säga att vi har nanotekniken att tacka för det här. MFC tillverkas av trämassa genom att fibrerna sönderdelas i sina beståndsdelar i mikrostorlek, i fibriller. Men vad är det då som är så speciellt med produkten? Vilka är de egenskaper hos MFC som skiljer det från traditionell massa? MFC har liknande egenskaper som traditionell massa, och mer därtill, säger Jan. Han visar en bild på produkten. Jämfört med traditionell massa, som är vit och liknar snö, är MFC genomskinlig och ser ut som gelé. Det är ett fantastiskt material som kan användas till en mängd olika saker, fortsätter han. Just nu testas det i några av våra förpackningar och medieprodukter. I framtiden kan det komma att användas i en rad olika helt nya produkter. MFC kan också användas i stället för icke förnybara material som plast, metaller och kemikalier. Det öppnar upp många nya möjligheter för Stora Enso. Revolution för mjölkpaket? En del av de nya möjligheterna förverkligas nu inom Stora Enso. Med MFC går det att göra mer slitstarka och lättare förpackningsprodukter av hög kvalitet och med mindre råmaterial, berättar Jan. Materialet i förpackningslösningar används med andra ord mer effektivt. Materialeffektivitet innebär att en tillverkare kan producera en given mängd produkter av en given mängd råvaror. Enligt Europeiska kommissionen och OECD är resurseffektivitet oerhört viktigt i en värld med en växande befolkningsmängd och begränsade råvaruresurser. För ett företag som Stora Enso innebär det också betydande kostnadsbesparingar. Vi sparar in råvara eftersom vi och våra kunder inte behöver så mycket av det, förklarar Jan. Samtidigt är det en verklig hållbarhetsförbättring. Utvecklingen av materialeffektivitet har varit enastående inom förpackningsbranschen. På 1970-talet krävdes det mer än dubbelt så mycket råmaterial som idag för att tillverka en mjölkkartong. I och med MFC tar resurseffektiviteten inom förpackningar ytterligare ett stort kliv framåt. De resultat vi nått och de framsteg vi gjort med MFC för att minska användningen av råmaterial skulle normalt ta mer än tio år av forsknings- och utvecklingsarbete, berättar Jan. Man skulle kunna kalla det för en revolution i ett mjölkpaket. Men om det är en revolution, så är det en tyst sådan. Den minskade mängden råmaterial i kartongen är ingenting som konsumenterna märker. Det går inte att se någon skillnad om man tar en MFC-baserad kartong och river upp den, säger Jan. Det här är väldigt viktigt. Man får ut 26 Rethink Stora Enso 27

15 mer av mindre, men det försämrar inte kvaliteten utan gör den bara bättre. MFC förbättrar förpackningarna på många olika sätt. Man kan till exempel få bättre mekaniska egenskaper genom att göra förpackningen stadigare att hålla i, förklarar Jan. Det innebär att den inte blir lika lätt intryckt när man håller i den. För våra kunder är MFC ett fantastiskt verktyg som vi kan erbjuda när de tittar på hur de bäst kan förbättra sina produkter och sin verksamhet. Gummidäck och muffins Förutom att kunna användas i förpackningar innebär MFC även helt nya möjligheter. För Stora Enso är inte nya användningsområden för MFC någon fantasi som ligger långt in i framtiden utan en del av företagets verksamhet i detta nu. Jan och Mikael vill inte gärna prata om pågående projekt men medger att de finns och att de är hemligstämplade. Vi har bara börjat vår resa, men det finns områden där MFC är högintressant, säger Mikael som har varit involverad i Stora Ensos forsknings- och utvecklingsarbete kring innovationen ända sedan starten. Bland dem finns specialkemikalier och applikationer där man måste modifiera en vätskas viskositet. Gummiprodukter är också intressanta, framför allt inom däckindustrin, där man skulle kunna minska vikten på produkterna med hjälp av MFC. En annan stor möjlighet är att ersätta icke förnybara material och minska användningen av kemikalier och syntetiska material. Ett naturligt användningsområde skulle kunna vara MFC som förnybart bestrykningsmaterial i livsmedelsförpackningar. Det skulle också kunna användas för att ersätta eller minska användningen av plast, till exempel i plastpåsar, eller kemikalier i målarfärg, begrundar Mikael. MFC kan också bli ett bra material för produkter som måste vara lätta och hårda som exempelvis sportutrustning. I en del tänkbara användningsområden finns allt annat än traditionella fiberbaserade produkter. Man skulle kunna använda det i bageriprodukter, till exempel i bröd och muffins för att få dem fluffigare, och för att hålla produkten saftig, säger Mikael. Eller så kunde det användas inom helt andra industrier som vi ännu inte ens har kunnat tänka på. Det låter som om MFC skulle kunna utnyttjas i stort sett var som helst. Vi vill inte begränsa oss i det här stadiet, slår Mikael fast. Vi ska inte säga var det inte kan användas. Man måste ha ett öppet sinne med ett så här mångsidigt material. Jan håller med: Sedan är det förstås en helt annan sak att tänka sig vad man faktiskt kan genomföra och inom vilken tidsram. En del MFCbaserade produkter kommer att nå marknaden snabbare än andra. Kunden bestämmer Med MFC tar Stora Enso ett stort kliv mot något som kan komma att förändra företagets verksamhet. I stället för att vänta välkomnar koncernen alla möjligheter som innovationen innebär och alla de kostnadsbesparingar och fördelar för miljön den för med sig. Det stämmer, säger Jan. Men vi har fortfarande en lång väg att vandra. Vad som är viktigast nu är att inrikta vårt forsknings- och utvecklingsarbete på produkter som skapar värde för såväl våra kunder som oss själva. Mikael instämmer: Det är våra kunder som bestämmer om det här blir en succé eller inte. Vi utvecklar inga produkter enbart för sakens egen skull. Vi är här för att få fram produkter som gör skillnad för våra kunder och vår planet. När våra kunder är nöjda har vi lyckats. Tillbakablick Vad har hänt sedan Rethink 2010? Arbetet med bombröjning fortsätter Under Vietnamkriget släpptes över 2 miljoner ton bomber över Laos. Många av dessa detonerade aldrig, vilket gör området farligt än idag. I Rethink 2010 beskrev Stora Enso företagets arbete i Laos med att röja mark från odetonerade bomber så att man kan plantera eukalyptus. En del av den säkrade marken avsätts också för lokalbefolkningens risodlingar. Det här värdefulla arbetet fortsatte under Antalet familjer som odlar sitt ris mellan Stora Ensos plantager ökade från 162 till över 300 under Intresset för att samarbeta med Stora Enso har också växt i och med att byborna har märkt att det nya odlingssättet ger större risskördar och därmed mer mat på bordet. På längre sikt kan den effektivare planteringsmodellen också leda till att fler barn får gå i skolan när föräldrarna inte är lika beroende av att barnen hjälper till i hemmet eller letar efter mat i skogen. Under 2011 planterade Stora Enso över 400 hektar eukalyptus och nu uppgår plantagerna till totalt 800 hektar. Samtidigt har företaget arbetat aktivt med att röja marken. Under året hittade och röjde vi mer än 200 odetonerade bomber, från klusterbomber som är lika stora som tennisbollar till bomber på upp till 250 kilo eller mer. Inga olyckor har inträffat på röjd mark, men tyvärr inträffade två dödsolyckor i några grannbyar där vi inte arbetar. Det visar verkligen att vårt arbete här behövs, säger Stora Ensos hållbarhetsexpert Helena Axelsson. storaenso.com/rethink youtube.com Finns det några risker? Mikrofibrillär cellulosa (MFC) tillverkas genom att cellulosafibrer processas till fibriller, träfibrernas naturliga mikrostora beståndsdelar. Det finns en del hälso- och miljörelaterade frågor kring produkter som tas fram med nanoteknik. Forskare har kommit fram till att nanopartiklar i vissa fall kan tränga in i huden eller lungorna och skada människors hälsa. Risken gäller inte produkter tillverkade av mikromaterial, eftersom partiklarna bearbetas i en skala som är tusen gånger större än nanostorleken. MFC och dess tillämpningar är föremål för kontinuerlig och öppen forskning. I forskningen och den efterföljande produktutvecklingen ingår att hitta och dämpa alla tänkbara risker kopplade till framtida användningsområden. Hittills finns inga indikationer på några hälso- och säkerhetsrisker relaterade till MFC. Mat till bordet Stora Enso har röjt närmare 800 hektar mark i Laos. Marken är nu säker för både trädplantager och risodling. petri ARttuRi AsikAinen 28 Rethink Stora Enso 29

16 Ledarskap 3.0 Världen förändras snabbare än någonsin. För att vara bland de främsta måste företagen nå resultat på kort sikt samtidigt som de förbereder sig för framtiden. Det är ingen enkel uppgift, men den utmaningen står alla ledare inför. Text Päivi Kauhanen Foto Juha Rahkonen och IMD Pathfinders Utmaningarna omvandlas till nya affärsmöjligheter. är det som förbereder oss för framtiden. Ledarskap inte bara kan göra skillnad, det måste göra och gör det, säger professor Thomas Malnight från IMD Ledarskap Business School. Thomas leder också Stora Ensos ledarskapsprogram Pathfinders. Han menar att det idag finns två typer av företag: de som försöker lyckas genom att hålla sig fast vid det gamla, och de som tror på framtiden. En stor fråga som vi inom IMD ofta möter när vi jobbar med företag och ledare runtom i världen är hur vi kan hjälpa dem att gå bortom traditionella sätt att arbeta, traditionella definitioner av produkter och marknader, traditionella sätt att leda människor och traditionella definitioner av framgång. Å ena sidan finns ett naturligt motstånd mot förändringar, å andra sidan finns entusiasm inför möjligheten att lära och förändra. Men det finns inget som kan ersätta ett starkt ledarskap i den värld vi lever och verkar i idag, säger Thomas. Pathfinders utmanarna För Stora Enso råder det ingen tvekan om att ledarskap står högst på dagordningen. Vi inom Stora Enso har åtagit oss att utmana och förnya allt vi gör, och vi är långt ifrån klara. Om Rethink verkligen ska kunna förändra hur vi agerar i slutändan och hur våra kunder ser på oss måste vi verkligen visa prov på ledarskap, understryker CEO Jouko Karvinen. Och det är till exempel därför jag är övertygad om att våra Pathfinders en grupp som vi utsåg i höstas och som består av tolv medarbetare med olika yrkesbakgrunder från olika delar av värden verkligen kan göra skillnad. Jag har bett våra Pathfinders att vara uppriktiga, konstruktiva och modiga, och att utmana allt och alla, inklusive mig själv, koncernledningen (Group Executive Team) och naturligtvis varandra! Att ifrågasätta gamla sätt att arbeta och hitta nya lösningar som tilltalar våra kunder, aktieägare och medarbetare det är den resa som våra Pathfinders och koncernen nu har påbörjat, säger Jouko. Livet i en VUCA-värld Idag är den kortsiktiga pressen och förväntningarna på att leverera resultat ständigt närvarande. Men vi lever också i en VUCA-värld, en global värld som är allt mer volatil, osäker, komplex och mångtydig (Volatile, Uncertain, Complex, Ambiguous). En sådan miljö utmanar företag och deras ledare att ständigt och på ett genomgripande sätt tänka i nya banor kring vad som kan bli framgångsrikt i framtiden, förklarar Thomas. Enligt Thomas är ingenting som förr. Framgångsrecept som har fungerat förut är vardagsmat och allt fler globala aktörer upptäcker nya innovationer i allt snabbare takt. Samtidigt som det finns utmaningar på kort sikt 30 Rethink Stora Enso 31

17 Ledarskap hjälper företaget att göra framsteg genom att skapa nya verksamheter, möjligheter och förmågor som inte fanns tidigare. Thomas Malnight, IMD Business School IMD finns det också ett starkt och växande behov av att förbereda för framtiden och att hantera de utmaningar och möjligheter som alla företag står inför på längre sikt. Framtidens trendsättare Precis som vi ofta får erfara i det verkliga livet är ledarskap inte lätt, och det finns inget beprövat recept för att lyckas. Det är viktigt att ledarskap på olika nivåer och runtom i hela organisationen följer den framtidsinriktade vägen. Vi får inte glömma varför ledarskap är viktigt. Ledarskap är den enskilt starkaste drivkraften för att nå resultat och skapa en kultur. Det kanske låter som ord man hittar i vilken ledarskaps- eller managementbok som helst, men det är faktiskt sant. Ledarskap är det som driver resultat och företagskultur i såväl goda som dåliga tider, säger Stora Ensos HR-chef Lars Häggström. Vad förväntas då av en ledare på Stora Enso? Under flera dagar diskuterade vi inom Group Executive Team vad som förväntas av ledare inom Stora Enso. Med tanke på de unika utmaningar och möjligheter vi står inför kom vi fram till de beteenden som vi anser bäst kan driva upp resultatet och hjälpa oss att skapa den företagskultur vi vill ha. De fem ledarskapsteman är: kundernas behov, affärsmannaskap, gör det rätta, inspirera och motivera samt personalledning. Dessutom enades vi om att medlemmarna i Group Executive Team själva måste vara föredömen när dessa ord omsätts i handling. Två konkreta exempel är den s.k utvärderingen som vi genomförde i början av 2011 och beslutet att lansera Pathfinders-programmet, säger Lars. Bättre än du Jouko Karvinen är väldigt tydlig med vad han anser är allra viktigast för en ledare inom Stora Enso nämligen förmågan att anställa medarbetare som är bättre än en själv. För att vinna behöver du människor som är bättre än du själv. Kanske en skrämmande tanke, men det är verkligen viktigt. Det är också så jag testar mitt eget ledarskap. Jag utvärderar mitt team utifrån vilka personer de kan anställa, behålla och utveckla. Enligt Jouko ställer duktiga ledare fler frågor än de besvarar. Jag begär alltid det omöjliga och mina medarbetare säger ofta att jag är väldigt krävande. Men jag tackar och lovordar också dem som har lyckats med det nästintill omöjliga. Det här är något jag kräver av hela mitt team. Även om Jouko hyser stor respekt för hela sitt team ser han också flera områden som kan bli bättre. Uppriktigt sagt har vi varit rätt dåliga på att ta risker med våra medarbetare. Och satsat på alltför säkra kort när vi har anställt och befordrat människor. En annan viktig egenskap hos en stark ledare är förmågan att bygga upp ett team med personer som har olika bakgrunder för att blanda många olika synsätt. Vi behöver både unga talanger och erfaren äldre personal från olika delar av världen om vi ska lyckas tänka i nya banor i vårt sätt att arbeta. Vi måste också skapa en organisation som utvecklar talanger och se till att vi alltid kan rekrytera internt när vi tillsätter högre befattningar. Det betyder inte att vi alltid gör så, men vi ska alltid tänka på den möjligheten, fortsätter Lars. Varför? Jo, eftersom det ofta är det bästa alternativet, och eftersom vi vill att människor ska veta att Stora Enso är ett företag man kan utvecklas inom. Ledarskap Nya vägar in i framtiden Text Hanne Karrinaho Foto Peter Knutson Behov av förändring. Skapa möjligheter. Mod. Flexibilitet. Är det här början på en ny revolution? Ja, på sätt och vis. Ord som de här nämndes ofta när tre av Stora Ensos Pathfinders berättade om sina idéer om företagets inriktning i framtiden. En stigfinnare, en Pathfinder, måste ha tillräckligt med mod för att våga utmana högsta ledningen, konstaterar Elina Gerdt. Vi måste förändras ganska drastiskt och ta oss in på nya områden för att kunna växa. Som Pathfinders kan vi hjälpa till med den här förändringen, tillägger Duncan Mayes. Stora Ensos Pathfinders ska fungera som en skuggledningsgrupp och lämna spännande, innovativa och tänkvärda förslag till Group Executive Team med fokus på två utvalda utmaningar, nämligen innovation och globalt ansvar. Idéerna sprudlar Det råder ingen brist på idéer hos Stora Ensos Pathfinders om vilken väg företaget ska ta. De ser en risk i att vi är för bundna av tunga tillgångar. I en global ekonomi blir flexibilitet allt viktigare. Nu är det läge att förändra företaget så att vi snabbare kan anpassa oss till förändringarna i affärsklimatet, säger Duncan. På säljsidan kan det finnas fler synergier. En av våra viktigaste tillgångar är att vi har en global säljorganisation. Men utnyttjar vi den fullt ut?, undrar Louie Wang. Ofta tittar vi bara på den aktuella produktionen. Vi måste lyssna mer på såväl kunder som konsumenter och bli ett regelrätt konsumentinriktat företag i stället för att fokusera på produktutbudet. Vi måste utveckla bredden på vår portfölj. Vi skulle lätt kunna erbjuda kunderna en mängd olika lösningar, från energiproduktion och träoch pappersprodukter till förpackningar, och till och med ha en utställning med våra produkter, säger Duncan. Ett annat område där Stora Enso skulle kunna göra mycket bättre ifrån sig är en mer effektiv användning av synergier i exempelvis FoU och innovation. När vi utbyter idéer inom företaget får vi nya tankar från en bredare grupp av människor som känner till verksamheten ur olika perspektiv, fortsätter han. Stora Ensos Pathfinders inledde sin sex månader långa resa i oktober med att studera några av världens mest framgångsrika företag. Och trots att Elina, Duncan och Louie hittade flera förbättringsområden för Stora Enso insåg de också att vi har många styrkor. En kultur präglad av mångfald och mycket kompetenta medarbetare är en av Stora Ensos starka sidor, säger Duncan. Och vi har ett starkt erbjudande. Våra kunder väljer oss för vårt gedigna tekniska kunnande. Hållbarhet och fokus på värdekedjan är andra starka faktorer inom vår organisation. Vi har kritiskt granskat våra processer under en lång tid. Frågan är: hur kan vi fortsätta att differentiera oss på det området? begrundar Elina. Stora förväntningar Ett av målen med Pathfinderprogrammet är att hjälpa Group Executive Team att tänka i helt nya banor i sin syn på hur företaget fungerar. Ett annat är att företagets Pathfinders ska ges tillfälle att utveckla och förverkliga sin potential. En framstående ledare måste ha en stark vision. Många av våra ledare kan lösa även de allra svåraste problemen. Men det vi ofta saknar är modet att växa, att tänka annorlunda, säger Louie. När resultatet av programmet har analyserats ska Stora Enso fortsätta tänka utanför ramarna genom att hitta nya och innovativa lösningar för att utveckla sitt ledarskap. Och vem vet, det kanske kommer en ny generation Pathfinders. Vi har fått en unik möjlighet att lära oss något nytt och fördjupa vår förståelse för de utmaningar som finns omkring oss. Men det är inte bara Pathfinders som måste börja se med nya ögon, det måste vi alla, avrundar Elina. Pathfinder-programmet Nytänkande ledarutvecklingsprogram Över 150 medarbetare har ansökt genom en koncernomfattande öppen process 12 deltagare från Finland, Sverige, Storbritannien, Polen, Kina och Brasilien Programmet genomförs i samarbete med IMD Business School i Lausanne i Schweiz Skapa möjligheter Med bra ledare är ingen rädd för att göra misstag, säger Duncan Mayes, SVP, Strategy and Innovation, Building and Living. Behov av förändring De flesta är inte längre rädda för förändringar. Man märker att det finns en ny inställning, säger Elina Gerdt, Tax manager. Vidgade vyer Jag ser Rethink som en pånyttfödelse för Stora Enso. Pathfinders-programmet ger oss tid att verkligen tänka i nya banor, säger Louie Wang, Managing Director, China Sales. 32 Rethink Stora Enso 33

18 Ledarskap Ledarskap på en stabil grund Stora Ensos fem ledarskapsteman är resultatet av ett genomgripande nytänkande av vad som är viktigast för företaget när det gäller ledarskap. De visar tydligt vilka förväntningar som ställs på företagets ledning. Vi vill åstadkomma win-win-situationer genom att hela tiden leta efter nya möjligheter att samarbeta med och skapa värde för våra trogna kunder. Vår förmåga att leverera är avgörande. När vi levererar rätt kvalitet och rätt volymer vid rätt tidpunkt kommer kunderna att välja oss igen. Att vi har många produktionsanläggningar gör vårt erbjudande flexibelt. Vi kan sköta leveranserna pålitligt och med kort varsel, vilket gör att våra kunder kan ha lägre lagernivåer, något som är positivt för hanteringen av deras rörelsekapital. Att ytterligare anpassa våra processer produktion, kvalitet, försäljning till processerna hos våra partners är ett exempel på vår ständiga strävan att tänka i nya banor för att saker ska bli till det bättre. Utgångsläget för att motivera medarbetare vid Imatra Bruk har på sista tiden varit besvärligt. Under de senaste tre åren har två maskiner stängts och nästan en tredjedel av personalstyrkan har sagts upp. Alla på bruket måste ha en realistisk bild om brukets framtidsutsikter. Tillsammans har vi kommit fram till vilka saker vi verkligen kan påverka och det har vi också gjort. Genom att ta fram och kommunicera en gemensam historia ser vi till att bruket kan drivas vidare i decennier framöver. Med ett gemensamt mål satsar människor mycket mer på sitt jobb än med en strategi som kommer ovanifrån. Kommunikation och framtida mål måste vara baserade på frågor som är viktiga för medarbetarna på en personlig nivå, till exempel säkerhet på jobbet och effekten av det egna arbetet för att nå ett gemensamt mål. Att berätta en gemensam historia kräver mycket tid och engagemang av bruksledningen. Medarbetarna måste få Affärsmannaskap Att skapa värde Inspirera och motivera Att skapa rätt stämning Vi följer våra kunder och tittar på hur det går för dem och deras kunder på marknaden. Nya aktörer i branschen kan erbjuda god lönsamhet på kort sikt, men vi strävar inte efter partnerskap om det inte finns goda möjligheter att skapa värde på lång sikt. Herbert Jöbstl, Building and Living, Österrike Kundernas behov Att överträffa förväntningarna Jag har många slags kunder, och så finns det kundernas kunder, och alla har särskilda behov: grossister, tryckerier, tryckeriernas kunder och slutanvändare som läser det tryckta materialet. Vi kan inte bara förlita oss på produkternas utmärkta kvalitet. Vi måste också veta hur kundernas tryckprocesser fungerar en chans att prata med cheferna och känna att alla sitter i samma båt. Ari-Pekka Määttänen, Imatra Bruk, Finland På grund av drastiska förändringar har vår bruksledning haft fullt upp och inte kunnat kommunicera alla förändringar på ett tydligt sätt. På senaste tiden har cheferna informerat öppet om utmaningarna och uppmuntrat oss att jobba mot en bättre morgondag med en gemensam historia. Jag har insett att de flesta problem beror på bristande kommunikation. Att jobba mot ett gemensamt mål och att samarbeta är något vi som organisation måste satsa på mer effektivt. Fortfarande hamnar olika grupper alltför ofta i konflikt med varandra. Jouni Hakkarainen, Imatra Bruk, Finland I Latinamerika är en viktig aspekt av våra projekt den inverkan vi har på lokalsamhällen där vi bedriver vår verksamhet. Framför allt vid Veracel är fattigdomen hög i intilliggande områden. När vi går in i en sådan region har vi ett särskilt ansvar som samhällsmedborgare vi måste ta hänsyn till den enorma inverkan vi eventuellt har på samhället och de fördelar vi för med oss. Enligt våra normer är det långt ifrån tillräckligt att bara uppfylla de krav lagen ställer. Hela samhället måste tjäna på att ha en stor arbetsgivare i så att de kan vara säkra på att vi kan hjälpa dem om de har problem, även med sådant som inte rör papprets kvalitet. Våra kunder betygsätter oss och vill trygga sin verksamhet genom att välja en tillförlitlig partner som erbjuder en helhetslösning som är konkurrenskraftigt under flera år framöver. I slutändan handlar det om människor. Det viktigaste är att ha en daglig dialog med kunderna. Utmärkt service innebär att vi kan lösa varje problem, till och med innan kunden upptäcker att det finns ett. Det är så man skiljer sig från mängden. Heli Ristola, Printing and Reading, Finland Det finns många arbetstillfällen i Kina och folk byter ofta jobb. Det är en utmaning att behålla medarbetarna om de inte ser några utvecklingsmöjligheter. Så vi måste motivera dem med ersättning, erkännande, utbildning och befordran. När vi väl har anställt starka talanger tar vi fram ett utbildningsprogram och var och en får sin egen coach. Vi uppmuntrar och hjälper också människor att lära sig nya saker utifrån företagets behov. En ledare måste sätta upp och kommunicera en tydlig vision och leva efter den själv, eftersom både tydliga gemensamma mål och specifika individuella mål motiverar människor och får en enhet att arbeta som en helhet. Varje Gör det rätta Att förespråka och tillämpa vår uppförandekod Personalledning Att få människor att utvecklas och överträffa sig själva regionen. Därför söker vi aktivt efter mer djupgående projekt som kommer större grupper av människor till godo. I mindre skala har vi till exempel hittat andra användningsområden för marken utöver plantagerna. Förutom skogsbruk försörjer sig människor på boskapsskötsel och jordbruk. I Latinamerika verkar vi i en helt annan miljö än i Europa och USA. Jag anser att Stora Enso har rätt inställning och att alla är väl medvetna om den ansvarsnivå vi har satt. Det är ett av anledningarna till att kunderna ser oss som ett etiskt företag, men det är inte lätt att få det förtroendet. Vi satsar extra resurser på att utbilda våra medarbetare så att de förstår riskerna för företaget om de inte följer vår uppförandekod. Vårt budskap är tydligt: ingen affärsmöjlighet är så viktig att man får tänja på reglerna. Juan Bueno, Biomaterials, Brasilien månad ser vi över våra mål. Om vi inte har nått dem tar vi fram åtgärdsplaner för att rätta till situationen. Men vi firar också framgångar varje gång det finns anledning att göra det. Det viktigaste för en ledare är att stödja medarbetarna och hjälpa dem att växa och vara framgångsrika. Zili Wang, Suzhou Bruk, Kina 34 Rethink Stora Enso 35

19 Ledarskap Ledarskap förbättras inte utan konkreta åtgärder. Inom Stora Enso finns det tre prioriteringsområden: lärande på jobbet, återkoppling och coachning samt utbildningsprogram. Interkulturell kompetens från jobb i olika länder och olika funktioner är en viktig del när man ska utveckla nya ledare öka den internationella affärsmedvetenheten. Forskning visar att så mycket som 70 % av det man lär sig kommer från jobbet. Kolumn Mer än bara ord Vägen framåt Jenni-Justiina Niemi Malin Bendz Renewable Packaging Juha Rahkonen Per Bülund Karlstad Research Centre Jag har min bakgrund inom HR. Jag inledde min karriär inom Stora Enso med att jobba med HR-utveckling och senare som personalchef i Sverige. Nästa steg i karriären blev ett jobb på en ny marknad. Jag fick en tjänst som personaldirektör för Stora Enso Latin America under en tid då företagets verksamhet växte där. Mina fyra år i Brasilien var fantastiska. Det har varit min i särklass största utmaning, men också den mest givande. När jag kom hem från Brasilien ville jag skaffa mig en större förståelse för verksamheten. Först fick jag ett jobb inom Purchasing där jag arbetade med funktionens förändringsprocess. Just nu jobbar jag inom affärsområdet Renewable Packaging med utveckling och implementering av vårt kunddrivna kvalitetssystem. Nu har jag Under min karriär har jag jobbat i Nya Zeeland, Sydafrika, Indonesien och Kina. Jag har bland annat haft ansvar för processutveckling, projektledning samt forskning och utveckling. Nu är jag baserad i Sverige, men reser ofta till Asien och Latinamerika. För att jag ska klara mitt jobb är det en förutsättning att ha en mångkulturell bakgrund, eftersom medarbetarna i mitt team kommer från en rad olika länder som Kina, Kanada, Australien, Finland, Sverige och Frankrike. När man leder sådana här team är det viktigt att kommunikationen är klar och tydlig i och med att de flesta inte pratar på sina modersmål. Det är viktigt att acceptera att man inte kan förändra människors kulturella arv, men samtidigt får man inte låta de kulturella skillnaderna överskugga det gemensamma målet. Lösningen är att hitta ett gyllene tillfälle att lära mig mer om kunder och strategisk marknadsföring. Tack vare min erfarenhet kan jag se saker ur olika perspektiv jag har en större uppsättning verktyg jag kan använda i mitt nuvarande jobb. Men den viktigaste lärdomen är att det sätt på vilket vi kommunicerar och interagerar påverkar resultatet i alla projekt, särskilt om det finns intressenter från olika länder. För att ett samarbete ska lyckas är det viktigt att lyssna mer och lösa problem tillsammans. Jag tycker att Stora Enso är bra på att uppmuntra medarbetarna att lära sig nya saker på jobbet. Men du måste själv ta initiativ och visa att du verkligen vill lära dig något nytt. Och du måste bevisa att du har lärt dig något så att du är värd den investering företaget gör. en gemensam nämnare och förstå hur människor kan bidra på bästa sätt som en del av ett team. Stora Enso är fortfarande ett mycket Europacentrerat företag, men tyngdpunkten är på väg att flyttas till Asien och Latinamerika. Eftersom många av de internationella jobben är i projektform är det inte lätt att hitta medarbetare som vill lämna sina fasta jobb under några år utan att veta vad som väntar dem när de kommer tillbaka. Till mitt nuvarande projekt fick jag rekrytera externt. Det är en utmaning som Stora Enso måste ta itu med om vi vill få med de bästa människorna till nya utvecklingsprojekt. Stora enso Lars Häggström Stora Ensos chef för Group HR När man väl har fastställt vad som förväntas av en ledare inom Stora Enso, hur ser man då till att det blir mer än bara vackra ord? Att bli bättre på att ge, ta och reagera på feedback är helt klart den viktigaste delen av lösningen. Genom att lämna feedback vill vi ge våra ledare ökad självkännedom och möjlighet att bli ännu bättre. Det är helt enkelt omöjligt att vara en bra ledare utan att veta hur du uppfattas av dina kollegor och överordnade, och utan att hela tiden försöka utvecklas. Därför har vi tagit fram ett feedbackverktyg, en s.k utvärdering, som bygger på våra fem ledarskapsteman. Eftersom ledarskap börjar från toppen var Stora Ensos ledningsgrupp Group Executive Team först ut med att använda verktyget under vilket vår CEO, andra personer i koncernfunktioner och direktrapporterande medarbetare gav feedback utifrån ett antal fasta frågor kopplade till våra ledarskapsteman. Det var inte första gången jag deltog i en 360 -undersökning, men den här gången fick jag verkligen konkret feedback som jag kan använda mig av. Efter att ha tagit del av resultaten och haft ett uppföljningsmöte med min coach bestämde jag mig för att i min personliga utveckling inrikta mig på Kundernas behov och Personalledning. Valet av Kundernas behov gjorde jag eftersom det var uppenbart ett område där jag måste förbättra mig för att kunna samarbeta bättre med människor i vår organisation. Allt vi gör börjar med kunden och om jag inte kan förstå dynamiken på marknaden, behoven hos nuvarande och framtida kunder och hur vi samarbetar för att tillgodose dessa behov kan jag helt enkelt inte ge bra råd eller fokusera på det som i slutändan gör det här företaget ännu mer framgångsrikt. För att göra så måste jag tillbringa mer tid med våra kunder och kollegor med kundkontakter. Under 2012 kommer jag därför att göra flera kundbesök och ha möten med kollegor inom försäljning. Jag har också valt att satsa på Personalledning, inte nödvändigtvis för att det var något särskilt svagt område för mig, men för att jag anser att jag som chef för Human Resources inom Stora Enso helt enkelt ska sikta så högt som möjligt. Jag måste särskilt bli bättre på att delegera, eftersom andra ibland upplever att jag försöker göra alldeles för mycket själv. Denna egenskap kan hämma både mig och mitt team när jag berövar de andra möjligheten att växa genom utmanande arbetsuppgifter. Jag ska också bli bättre på att ge feedback. Jag har ofta tillfälle att ge beröm eller konstruktiv kritik, men missar helt enkelt att ta dem tillvara. Jag har mycket att tacka dem för som har vågat och kunnat ge mig feedback, både positiv och negativ, så jag måste helt enkelt göra detsamma för andra. Kommer jag att lyckas med att omvandla feedbacken och mina planer till konkret handling? Det återstår att se senare i år, när jag har för avsikt att göra 360 -utvärderingen en gång till. 36 Rethink Stora Enso 37

20 Sannolikheten för att du aldrig skulle ha hållit i en Elopakförpackning är ganska liten. Under 2010 såldes över 12 miljarder kartongförpackningar över hela världen. Men hur når man de unga och törstiga konsumenterna med hälsosamma produkter? När det gäller Elopak har den polska kampanjen Bästa skolmjölken varit ett sätt att se till att eleverna får färsk mjölk i en hållbar förpackning. Text Jonas Nordlund Foto Elopak Mjölk ger kraft! Över hela världen anses skolmjölken vara ett viktigt inslag i barnens dagliga kost. Mjölk och mejeriprodukter är det bästa sättet att öka kalciumintaget, vilket är bra för tänderna och skelettet och minskar risken för att man ska utveckla osteoporos senare i livet. Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation FAO instämmer och avslöjar att över 50 % av medlemsländerna har nationella riktlinjer för rekommenderat dagligt intag av mjölk för barn. Jag tror att mjölk i skolan kan ge långsiktiga fördelar. Om man börjar dricka mjölk i tidig ålder kan det hjälpa till att skapa en sund vana som man tar med sig in i vuxenvärlden och behåller livet ut, säger Geoff Platt, redaktör för tidskriften Dairy Innovation. I de nordiska länderna serverar skolorna sina elever lunch med mjölk kostnadsfritt, men i de flesta skolor i resten av världen är lunchen och mjölken avgiftsbelagd vissa elever dricker den och vissa gör det inte. De första pilotprojekten för att få skolbarnen att dricka mer mjölk i Polen genomfördes 1996 i samarbete med tre mejerier, utan något externt ekonomiskt stöd. Elopak var det första privata företag som deltog i programmet som såg till att eleverna fick en daglig portion mjölk i skolan i en fiberbaserad kartongförpackning. Under 2000 bildades stiftelsen Mjölk i skolan, mjölk för hälsan som sammanförde ett nätverk av näringsspecialister och tekniska experter för att stödja Elopaks arbete i skolorna. Sedan EU började stödja skolprojekt 2004 har alltfler mejerikooperativ beslutat att medverka i den polska statens initiativ. Idag producerar totalt 15 mejerier i hela Polen mejeriprodukter för skolan och det är en sektor som växer snabbt. Först när vi började år 1996 var det mycket svårt att få produkten erkänd. Det största problemet var att samla in pengar till mjölk. Elopak levererade den första mjölken till skolorna i samarbete med tre mejerier långt innan Polen blev medlem i EU. Men i och med att det statliga 38 Rethink Stora Enso 39