Yttrande över kapacitetsutredningen de första etapperna dubbelspår Gävle- Sundsvall och Norrbotniabanan Umeå- Luleå
|
|
- Jonas Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Yttrande över kapacitetsutredningen De fem nordliga länen är positiva till ansatsen att se över de stora kapacitetsproblem som råder i järnvägssystemet. De stora åtgärdsbehoven inryms dock inte i någon av utredningens föreslagna ambitionsnivåer. Norrlandslänen ser en satsning på ökad kapacitet som helt nödvändig och måste ske i ett systemperspektiv där hela Botniska korridoren ses som ett gemensamt stråk, med stor betydelse för svensk tillväxt. Norra Sverige är ursprunget till en betydande del av landets godstransporter och drabbas hårt av stora störningar och kapacitetsproblem. I vårt yttrande pekar vi på de allvarligaste bristerna och föreslår åtgärder, de viktigaste är de första etapperna dubbelspår Gävle- Sundsvall och Norrbotniabanan Umeå- Luleå. Kapacitetsutredningen (KU) tar avstamp i en situation med stark industriell expansion och en kraftig ökning av persontrafik på järnväg vilket sammantaget ger ett mycket brydsamt och svårhanterat läge. Vi är i grunden positiva till ansatsen att verkligen se över och förstärka kapaciteten i det svenska järnvägsnätet. Det finns dock problemställningar och lösningar som vi är kritiska till. Vi har följande mer generella synpunkter på utredningen och dess slutsatser: 1. Slutsatserna som KU drar kring problemen är inte alltid synkroniserade mot föreslagna åtgärder och det finns för få alternativ till insatser. 2. Det är viktigt att notera att landets godstransporter i sin karaktär är långa och om trafik kan styras bort genom avgifter etc. så finns en uppenbar risk att problem flyttas till en annan plats, i järnvägssystemet eller i att nya problem uppstår för andra trafikslag. 3. KU bör ange ett alternativ 2021 där alla akuta (röda) åtgärdsbehov är släckta. Det är rimligt att politiken får avgöra ambitionsnivån och inte Trafikverket. 4. Tidsperspektivet måste analyseras ytterligare, i många fall ligger större strukturella åtgärder, som t ex Ostkustbanan och Norrbotniabanan, alldeles för sent i tid för att möta dagens och kommande års stigande efterfrågan på järnvägstransporter. 5. Flera företag vittnar om att kapacitetsproblemen är så stora att industrin inte ser järnvägen som ett alternativ, man kommer helt enkelt inte in på banan, och Trafikverket tolkar därmed inte denna efterfrågan som ett behov. Dessutom får konjunkturskiftningar stort genomslag när det gäller godstransporter som kan ge en oriktig bild av förutsättningarna, det bör därför tydliggöras att KU har tagit hänsyn till trender och inte efterfrågan enskilda år. Vi har också ett antal mer specifika frågeställningar och synpunkter på utredningen och dess förslag: 1. Bilden KU lyfter fram med mycket stora förseningsstörningar i norra Sverige överensstämmer väl med vår bild. Situationen är prekär och störningar för gods- och persontransporter är omfattande. 2. Vi konstaterar att det är positivt att Ostkustbanan lyfts fram som ett högt prioriterat objekt. Vi anser dock att skrivningen avseende åtgärder, när i tiden de planeras och den finansiella ramen måste tydliggöras. 3. Vi ställer oss mycket frågande till beskrivningen av den situation som råder mellan Umeå och Luleå. Denna bandel är en primär transportled för den strategiska svenska exportindustrin och betraktas av transportaktörerna som ett av landets värsta flaskhalsar med mycket lite tillgänglig kapacitet och oacceptabelt mycket störningar. Denna sträcka bör uppgraderas till röd nivå utifrån ett kapacitetsperspektiv. 4. Förslagen avseende Malmbanan är otvetydigt otillräckliga och en separat utredning pågår kring detta, något som bör poängteras i utredningen. De stora nationella åtgärdsbehoven ryms inte i någon av de av KU föreslagna ambitionsnivåerna. Mer statliga resurser måste skjutas till. Det är mycket viktigt att konstatera att även om det är positivt att regeringen avser att åtgärda de mest akuta kapacitetsbristerna i det nationella järnvägsnätet så krävs ytterligare investeringar i dessa stråk. Investeringar som kommer att bidra till en utveckling av såväl inlandet som kustlandet i norra Sverige. Det är också investeringar som är nödvändiga för att uppnå klimatmålen. Näringslivets utveckling kräver dessutom satsningar som inte i första hand har med kapacitetsbrister att göra utan är mer kopplade till att möjliggöra en utveckling. Vi förutsätter att kommande revideringar av den nationella planen och de regionala planerna ger utrymme för sådana satsningar.
2 Det pågår en mycket kraftig industriell expansion i norra Sverige. Bara i Norrbotten ska 200 miljarder kronor investeras de närmaste tio åren. Siffran kan jämföras med de 71 miljarder kronor som hela den svenska industrin investerade Tillväxten är näst högst i landet efter Stockholm i BRP, enligt Statistiska centralbyrån. I Storuman, Västerbotten, investeras 22 miljarder under samma period och listan kan göras ännu längre. Idag utvinns malm för ca 30 miljarder kronor per år som vidareförädlas till ett värde av 550 miljarder i det svenska industrisystemet. Skogsindustrins produktionsvärde uppgår till ca 220 miljarder per år. Merparten av produkterna exporteras drog exporten av skog och mineraler in 125 miljarder till landet, vilket kan jämföras med verkstad och fordon som drog in 59 respektive 4 miljarder. Norrland är en ekonomisk pulsåder för Sverige. Tyvärr möter inte transportinfrastrukturen industrins behov. Besöksnäringen är en basindustri med stor potential och där persontrafiken spelar stor roll för norra Sverige. Exportvärdet har mellan 2000 och 2010 ökat med drygt 115 procent. Värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige (exportvärdet) var nästan 87 miljarder under 2010 och genererade cirka helårsverken. Antalet sysselsatta i turistnäringen har ökat med drygt heltidsarbeten sedan Bara i Jämtlands län har sysselsättningen i besöksnäringen ökat med arbetstillfällen de senaste tio åren. En viktig aspekt att beakta i detta sammanhang är att det inte är enbart inhemskt (svenskt) gods som kan bli aktuellt att frakta på det svenska järnvägsnätet. Internationaliseringen som generellt pågår globalt, uppbyggnaden av transnationella transportkorridorer, etableringen av strategiska kombiterminaler medför att internationellt transitgods genom Sverige bedöms öka avsevärt inom en överskådlig framtid. Transport på järnväg är ofta det enda alternativet för basindustrin eftersom godsslag, tillförlitlighet, leveransfrekvens och tidsfaktorn för kapitalbindning är avgörande. Europas basindustri fraktar högvärdiga och strategiska produkter med tåg, från råvara i norr med successiv förädling i andra delar i Sverige och till de stora marknaderna i söder. Godstransporterna är en kritisk faktor om Sverige ska kunna konkurrera och vara en del av Europas gränsöverskridande produktions- och förädlingskedjor. Kapacitetsbristen på järnväg är i flera fall akut och ett stort hot mot tillväxten i Sverige, och i Europa. Det är en allvarlig brist i systemet att långa sträckor är enkelspåriga och därmed ytterst känsliga för avbrott kommer svaveldirektivet att få konsekvenser för sjötransporterna. En överföring av gods från den svenska sjöfarten till järnväg och väg bedöms som trolig men även tillkommande transporter via Sverige från den finska sjöfarten är möjlig. Här måste planeringen ske i ett systemperspektiv där både den nord-sydliga och de öst-västliga järnvägsstråken tas med. En höjd kilometerskatt och ökande bränslepriser kan ytterligare förstärka denna överflyttning med påföljande kapacitetsproblematik. Transporterna av gods är något av en utvecklingsförutsättning för Sverige och dess finansiella tillväxt. Svensk basindustri ropar efter mer kapacitet på järnvägen. Därför är stora satsningar i det strategiska godsjärnvägsnätet en av de viktigaste långsiktiga investeringarna som Sverige kan göra för svensk ekonomi. Kapaciteten behöver höjas med 50 % innan 2025 för att möta industrins behov. En nationell godsstrategi för att säkra upp järnvägsnätets funktion för godstransporter behövs. Utifrån detta nationella perspektiv bör ett strategiskt nät prioriteras. Företagen planerar för en 50-procentig trafikökning detta är inget framtidsscenario utan en reell situation som kraftigt kommer att förvärra dagens redan allvarliga kapacitetsbrist. Idag finns det ett antal viktiga stråk som inte finns med i den aktuella planen: Utbyggnad av dubbelspår på Ostkustbanan, Bergslagen både väster om Vänern och godsstråket genom Bergsslagen, Norrbotniabanan Umeå-Luleå, förstärkt kapacitet Malmbanan, dubbelspår hela vägen Mjölby Hallsberg samt åtgärder in mot Göteborg är några exempel.
3 Botniska korridoren utgör pulsådern i det svenska godstransportsystemet. Korridoren är samlingsnamnet för godsstråket mellan Mjölby i söder och Haparanda i norr och omfattar Godsstråket genom Bergslagen, Ostkustbanan, Botniabanan, Norrbotniabanan samt stambanorna. Vi vill betona betydelsen av en systemsyn där Botniska korridoren/malmbanan utgör en godspulsåder för den svenska industrin, kompletterad av de andra huvudstråken i norr. Den svenska regeringen driver inom EU att korridoren ska ingå i det prioriterade Core network vid revideringen av TEN-T. Det är därför viktigt att svenska regeringen även tillskjuter de medel och resurser som behövs för att göra Botniska korridoren till en fungerande godstransportkorridor på hela sträckan inom en rimlig tidshorisont. Ostkustbanan Gävle-Härnösand Sträckan Gävle-Härnösand är landets mest belastade enkelspåriga järnväg och utgör en allt besvärligare flaskhals. Banan är av stor strategisk betydelse både för person- och godstrafik. 1. Redan idag är kapacitetsproblemen mycket stora. Nuvarande enkelspår klarar inta av att leverera dagens person- och godstrafik på 65 tåg per dygn utan störnings- och förseningsproblem. Trafikprognosen för 2020 är 100 tåg per dygn. Fortsatt utveckling av gods- och persontrafik omöjliggörs av nuvarande kapacitetsbrist. 2. Situationen kommer att förvärras ytterligare när Botniabanan tas fullt i drift vid årsskiftet då en överflyttning av godstrafik borde ske från den överbelastade Norra Stambanan för att dra fördel av möjlighet till ökad tågvikt, högre hastighet och kortare transportväg. Botniabanans investering är beroende av kapacitet på anslutande banor för att fungera effektivt och nå sin fulla potential. Sträckan Gävle-Sundsvall är en av Sveriges tre mest lönsamma persontrafiksträckor. Samtidigt har regionaltågstrafiken (länsöverskridande) på samma sträcka haft en mycket expansiv utveckling den senaste 10-årsperioden, vilket har varit avgörande för den regionala utvecklingen. Dagens kapacitetsbrist innebär att restiderna med X2000 mellan Sundsvall och Stockholm har ökat med 20 % från 1997 till idag; från 3 timmar till 3 timmar och 40 minuter. Det är orimligt att brist på transportkapacitet ska begränsa utbudet från svensk basindustri och samtidigt hämma regional utveckling i en stor del av landet. Ett dubbelspår på Ostkustbanan Gävle- Sundsvall-Härnösand är en grundläggande förutsättning för att erhålla nödvändig kapacitet för godstransporterna från basindustrin i norr, genom Sverige och till den Europeiska marknaden. För att komma tillrätta med problemen måste en genomtänkt etappvis dubbelspårsutbyggnad påbörjas snarast möjligt (i samordning med redan beslutade nya mötesstationer). Nödvändiga utrednings- och planeringsarbeten har påbörjats och bör absolut intensifieras omgående så att en dubbelspårsutbyggnad i etapper kan påbörjas 2015 och vara helt färdig till De första etapperna av denna dubbelspårsutbyggnad måste genomföras under planperioden vilket också föreslås i KU:s förslag C4 men detta bör förtydligas ytterligare. Norrbotniabanan första etappen Piteå-Skellefteå Den beskrivning som KU lägger fram om att det idag råder en balanserad situation (grön sträcka) på järnvägen mellan Luleå och Umeå är en uppfattning som varken vi eller marknadsaktörerna delar. Behovet av Norrbotniabanan blir därför allt mer akut. En mycket stor andel av det godstransportarbete som utförs i det svenska järnvägsnätet har sitt ursprung norr om Umeå och näringslivet vill öka transporterna, men kapaciteten och leveranssäkerheten är inte acceptabel. Näringslivet känner väl till bristerna i kapacitet och kvalitet och avstår därför från att söka tider på järnvägen till förmån för logistiskt sämre alternativ. Att företag idag måste avstå från utveckling och i förlängningen tillväxt för hela Sverige är i sig ett tecken på kapacitetsbrist. Under den kommande tioårsperioden investerar näringslivet, bara i Norrbotten, cirka 200 miljarder kronor och exporten från länet ökade mellan 2009 och 2010 med hela 43 procent. Det handlar om en mycket viktig tillväxt för hela Sverige och idag finns ingen beredskap på järnvägssidan för att möta kraftiga volymökningar. Vi anser det uppenbart att prognoserna för 2015 och 2021 i KU inte speglar de investeringar som näringslivet har gjort och fortsättningsvis gör för att öka produktionen. Trafikverkets generella prognosmodeller med små årliga uppskrivningar fungerar inte där investeringstakten är mycket hög
4 och fluktuationerna i exporten varierar kraftigt mellan hög- och lågkonjunktur. Trafikverkets beräkningar för kapaciteten på Stambanan genom övre Norrland bygger på teoretiska uppskattningar sett över hela dygnet medan den verkliga kapaciteten och kvaliteten på banan enligt oss är något helt annat. Enkelspåret norr om Vännäs ger oacceptabla effekter. Trafikverkets utredning om rälsbrottet i Grötingen, som vid den aktuella tidpunkten motsvarade ett enkelspår, visade på kostnader på 15 miljoner kronor för skadat spår och vagnar. En djupare analys visar att näringslivets uteblivna intäkter uppgick till 67 miljoner kronor utöver de direkta kostnaderna på 9 miljoner kronor. Den största skadan är det minskade förtroendet hos näringslivet och dess kunder för järnvägens möjligheter och leveranssäkerhet. För att möta kapacitetsbristen måste järnvägsplanen för Norrbotniabanans första etapp, Skellefteå-Piteå snarast påbörjas och bygget färdigställas inom nuvarande planperiod Vännäs-Hällnäs (Stambanan genom övre Norrland) I närtid krävs kapacitetshöjningar på Stambanan genom Övre Norrland delen Vännäs-Boden, problemen är främst koncentrerade till sträckan Vännäs-Hällnäs där problemen är akuta. Omfattningen på kapacitetsåtgärderna är helt beroende på när Norrbotniabanan färdigställs i sin helhet. Motivet är både existerande kapacitetsbrister som ökar genom en starkt utvecklad dagtågtrafik mellan Umeå och Luleå/malmfälten samt ökade godstransporter. I närtid kommer bland annat en terminal att driftsättas i Bastuträsk som bedöms generera kraftigt ökade vedtransporter på > årston. Transporternas slutdestination är pappers- och massaindustri i Norrbotten och södra Västerbotten och norra Västernorrland, där Botniabanan skapat förutsättningar för dessa godsflöden. Oavsett det genomförs omfattande kapacitetsåtgärder mellan Vännäs och Boden kan dessa på grund av bland annat sträckans låga tågvikter inte ersätta bygget av Norrbotniabanan. Stambanan genom övre Norrland delen Vännäs Boden har däremot en viktig funktion som dubbelspår till Norrbotniabanan. Kilafors-Holmsveden (Norra Stambanan) Norra stambanan är i huvudsak enkelspårig, men har under senare år snabbtågsanpassats för att möjliggöra kortare restider. De stora investeringar som gjorts under senare år för att snabbtågsanpassa Norra Stambanan kan idag inte utnyttjas fullt ut på grund av kapacitetsproblem på banan. Då Botniabanan tas i full drift kommer trafiken på såväl Ostkustbanan som Norra stambanan att öka ytterligare. Det är av största vikt att bägge dessa banor får kapacitet att ta emot den ökade trafik som kan förutses. Ostkustbanan och Norra stambanan utgör ida godstrafiken i nord-sydlig riktning. Denna funktion är viktig att behålla för att ha tillräcklig kortare sträckning alltid att vara förstahandsalternativet när det gäller dagtåg mellan Jämtland och södra Sverige. Den kraftigt växande turistnäringen i Jämtlands län ställer därför krav på ökad kapacitet på Norra stambanan. -åtg Holmsveden tidigareläggs från till Detta är en helt nödvändig åtgärd för att undvika trafikinfarkter på banan i närtid. Vår bedömning är att denna åtgärd inte är tillräcklig då vi anser att de framtida trafikmängderna på banan har underskattats i utredningen. Ytterligare kapacitetshöjande åtgärder i form av fler mötesstationer och mer dubbelspår behövs för att både trygga godstransporterna framöver och möjliggöra snabbare persontrafik på banan. Utöver de angelägna kapacitetsbristerna i den Botniska korridoren finns det ett antal andra strategiska objekt som har en mycket stor betydelse för effektiviteten och systemperspektivet: Boden-Riksgränsen (Malmbanan) Kapacitetsbristen på Malmbanan är redan idag mycket besvärande och på väg att bli ännu värre och resulterar i landets högsta merförseningar för såväl gods- som persontrafik. Restiden mellan Luleå-
5 Kiruna har ökat från 3 timmar och 10 minuter till 3 timmar och 40 minuter, vilket ställer krav på omedelbara och kraftfulla kapacitetsåtgärder i form av långa mötesspår och partiella dubbelspårssträckor. Den ansats som redovisas i utredningen är således helt otillräcklig och gör att Sverige riskerar att gå miste om mycket omfattande skatteintäkter om inte LKAB, Northland med flera erbjuds tillräcklig transportkapacitet vid en utökad verksamhet. KU bör starkare markera de uppenbara brister som finns sett utifrån den mycket starka industriella expansion som just nu sker. Storuman-Hällnäs (Tvärbanan) Tvärbanan Storuman-Hällnäs är prioriterad som en viktig systemkoppling för öst-västliga transporter inom ramen för NLC-korridoren. Utredningen visar att många kapacitetsbrister finns och kommer att kvarstå För att påbörja arbetet med upprustningsåtgärder behöver en förstudie inledas av Trafikverket snarast. Nyland-Långsele (Ådalsbanan) Ett triangelspår i Nyland ingick i huvudavtalet om Ådalsbanans upprustning i samband med bygget av Botniabanan. Denna åtgärd är ännu inte utförd. Den skulle få mycket stor betydelse för kapacitet och flexibilitet för järnvägstransporterna i nord-sydlig och öst-västlig riktning för järnvägstransporterna i norra Sverige. Utöver detta krävs en upprustning av bandelen Nyland-Långsele. Sammantaget skulle dessa åtgärder kunna fungera som en mycket viktig kapacitetshöjning, som är nödvändig under den tid som krävs för Ostkustbanans kapacitetshöjning genom dubbelspår. Ånge-Sundsvall (Mittbanan) Mittbanestråket Sundsvall Östersund Trondheim är och kan utvecklas ytterligare till en viktig östvästlig transportkorridor, där kommunikationerna är viktiga, inte minst för besöksnäringen. Det finns även en ökande efterfrågan av att frakta gods på Mittbanan via Meråkersbanan till Atlanten. Om dessutom svaveldirektivet drivs igenom 2015 räknar vi med att efterfrågan på att transportera gods kommer att öka ytterligare från skogsindustrin vid kusten. Den delsträcka som uppvisar den största kapacitetsproblematiken och behov av kapacitetsåtgärder är mellan Ånge och Sundsvall där hastigheterna är låga och möteskapaciteten är begränsad. Malandstriangeln och Bergsåkerstriangeln (Sundsvall) Malandstriangeln samt Bergsåkerstriangeln är inte utpekade i utredningen. Båda objekt har en NNK på 2,0 respektive 2,1. Dessa finns med i befintlig plan men ligger allt för sent i planperioden då dessa redan idag skapar stora kapacitetsproblem både på Ostkustbanan och på Ådalsbanan. Här måste det ske en tidigareläggning till för att klara av den kommande ökningen av gods från näringslivet, samt persontrafikstarten på Botniabanan. Storvik-Gävle (Bergslagsbanan) För att godset ska kunna transporteras vidare söderut på Botniska korridoren så kommer den bl.a. passera den nuvarande enkelspåriga bergslagsbanan som redan idag har en kapacitetsbrist. Bergslagsbanan utgör en viktig transportled som får allt större betydelse och kommer inom de närmaste åren transportera malm från Bergslagen till Gävle hamn. Planer på att utöka den redan täta regionala persontrafiken där resandeutvecklingen varit positiv de senaste åren är inte möjlig och kompletterande investeringar är nödvändiga för att kunna öka kapaciteten både för gods- och persontrafik. Det är positivt att kapacitetsutredningen uppmärksammat detta behov. Men nya mötesspår Storvik-Gävle behöver absolut byggas redan , alltså tidigare än vad som anges i förslaget. Likaså behöver utredningar påbörjas för flera kapacitetshöjande åtgärder på Bergslagsbanan , bland annat för att hamna i fas med planerna på ökad gruvdrift i Bergslagen. Terminalfrågan kommer att vara central i utvecklingen av transporter i vårt land. Redan idag är terminalerna tillväxtmotorer i utvecklingen och skapar tillväxt. Beroende på dess funktion och nytta så kommer nya terminaler skapa kapacitetsbrist beroende på den transporttillväxt de genererar. Det är därför av synnerligen stor vikt att regionernas satsningar på dessa strategiska centraler stöds av motsvarande satsningar inom den statliga infrastrukturen.
6 Nyttan med pågående investering på Haparandabanan riskerar att äventyras om man inte i närtid skapar en gemensam finsk/svensk terminal vid befintlig bangård i Haparanda som eliminerar spårviddsskillnaden via spårviddsväxling, omaxling och omlastning. Haparandabanan och en gemensam terminal ger förutsättningar för kostnadseffektiva och utökade järnvägstransporter i öst-västlig riktning. För att öka förutsättningarna för intermodala transporter via Umeå hamn investeras i nuläget över 200 mkr. Banverkets tidigare förstudie visar att detta ställer krav på att spårkapacitetsfunktionerna på överlämningsbangården i Holmsund måste åtgärdas och att signalregleringsåtgärder måste utföras för att trafiken mellan Holmsunds bangård och Hillskär ska fungera effektivt och konkurrensneutralt. Sundsvall hamn och logistikpark är ett intermodalt nav för skogsindustri- och energiprodukter. I direkt anslutning till hamnen planeras de närmaste 10 åren investeringar i containerhamn, biogasverk kombiterminal och industrier för 11 miljarder. Investeringarna är helt beroende av triangelspår i Maland/Bergsåker samt elektrifiering av det befintliga spåret som skapar stora kapacitetsvinster. Gävle hamn är inne i ett mycket expansivt skede, med både genomförda, pågående och kommande investeringar i hamnområdet för totalt Mkr, troligtvis ännu mer beroende på gruvnäringens transporter. Effekterna av de stora investeringarna och intermodaliteten begränsas av att järnvägsinvesteringen till Gävle hamn dröjer. Ett nytt järnvägsspår samt elektrifiering av det befintliga spåret, skapar stora tidsvinster och därmed lönsamhet. Trimningsåtgärder Inom ramen för Norrtågsförsöket sker en mycket stor satsning på uppbyggnad av persontrafik i norra Sverige. Detta är nödvändigt för att kunna utvidga arbetsmarknadsregioner och skapa regional utveckling men det förvärrar en redan ansträngd kapacitetssituation. Norrtåg har analyserat alla banor och föreslår i en utredning ett antal trimningsåtgärder som kan ge betydande kapacitetsförstärkningar för trafiken. Detta åtgärdspaket passar mycket väl i in KU och bör genomföras. VI ser en modern järnväg i norra Sverige som en nyckel för fortsatt tillväxt i Sverige. Järnvägen i norr är en integrerad del av det nationella och internationella järnvägssystemet. Kapacitetsbrister i norr är allvarliga för de nationella transporterna och brister i söder påverkar godstransporter från norr. Systemsynen är avgörande. De brister och störningar som finns i norra Sverige är mycket allvarliga redan idag och med tanke på den industriella expansion som pågår så måste dessa behov stillas om inte den framtida svenska tillväxten ska hämmas. Vi förutsätter att KU är inledningen till en fördjupad dialog och samarbete mellan stat och regionala aktörer om hur tillväxten i landet kan säkras genom förbättringar av infrastrukturen Anna-Lena Österborg tf Landshövding Gävleborgs län Sven-Åke Thoresen Ordförande Region Gävleborg Britt Bohlin Landshövding Jämtlands län Robert Uitto Regionråd Regionförbundet Jämtlands län Bo Källstrand Landshövding Västernorrlands län Per Wahlberg Landstingsråd Västernorrlands län Chris Heister Landshövding Västerbottens län Erik Bergkvist Regionråd Region Västerbotten Per-Ola Eriksson Landshövding Norrbottens län Karl Petersen Ordförande Kommunförbundet Norrbotten Kent Ögren Landstingsråd Norrbottens läns landsting
Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)
2012-03-27 Till Trafikverket Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten har beretts möjligheter att yttra sig över kapacitetsutredningen.
Läs merInledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge
Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Yttrande över Trafikverkets rapporter Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till
Läs merYttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen
Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen Kapacitetsutredningen är ett bra initiativ som i flera avseenden kommer rätt, men på avgörande punkter underskattar
Läs merYttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).
2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt
Läs merKapacitetsutredningen
Kapacitetsutredningen Inspel från planupprättarna i Västerbotten och Norrbotten Hearing 22 mars 2012 Skellefteå Bo-Erik Ekblom, Länsstyrelsen Norrbotten Mårten Edberg, Region Västerbotten Gruvnäringen
Läs merTal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad
1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande
Läs merYttrande över Trafikverkets förslag på transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder till 2025, och med utblick mot 2050
Trafikverket Yttrande över Trafikverkets förslag på transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder till 2025, och med utblick mot 2050 Sammanfattning Kapacitetsutredningen ger en bra helhetsbild
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merYttrande 2012-03-27. Dnr: 341-1301-12
Yttrande över Trafikverkets rapport Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050 Med anledning av erhållna remisshandlingar lämnar
Läs merYttrande över Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet
PM-Yttrande N2017/05430/TIF Sven Magnusson, VD SLPAB-2017-00072 Yttrande över Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sundsvall Logistikpark AB har fått möjlighet att
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merInfrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman
Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Ostkustbanan 2015 AB Org nr. 559021-6262 Dnr N 2015/4305/TIF Till Regeringen Remissvar: Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 BAKGRUND Trafikverket
Läs merYttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet
N2017/05430/TIF Näringsdepartementet Yttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Yttrandet lämnas gemensamt av och. Det är oerhört glädjande att Norrbotniabanan återigen tar
Läs merKort historia. Norrtågstrafiken
Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter
Läs merYttrande över förslag till Nationell transportplan
Yttrande över förslag till Nationell transportplan 2018-2029 Trafikverket har lämnat förslag till Nationell transportplan 2018-2029 till regeringen. Västernorrlands län, det vill säga Landstinget Västernorrland,
Läs merYttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning
Kommunstyrelsen 2009-10-12 186 490 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 196 422 Dnr 09.534-50 oktks15 Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning
Läs merYttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304
2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag
Läs merYttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet
Läs merväg E 45 Älvängen-Trollhättan x x väg Riksväg 73 Älgviken-Fors x x järnväg Haparandabanan x x 1015
Promemoria 2008-09-12 Näringsdepartementet Regeringens närtidssatsning på vägar och järnväg 2009-2010 Regeringen anser att det är viktigt att sätta fart på förbättringarna i trafiksystemet så att resultat
Läs merYttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet
2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans
Läs merPositionspapper från kommunikationspolitiska rådet i Norrbottens län infrastrukturplaneringen, perioden
Positionspapper från kommunikationspolitiska rådet i Norrbottens län infrastrukturplaneringen, perioden 2010-2019. Infrastrukturplanering 2010-2019 För att skapa en hållbar utveckling med en tryggad välfärd
Läs merINFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB
INFRASTRUKTUREN I NORR Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB UTMANINGAR VI SER Utgångspunkten är tillträde till marknaderna för basindustrins produktion. Kapacitetsbrister i stora
Läs merInfram ger godset en röst 27 mars 2019
Godstransporter i Sverige Krister Sandberg Infram ger godset en röst 27 mars 2019 Godsmängd per trafikslag 2016 Tusentals ton 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inrikes Utrikes Totalt Sjöfart
Läs merTrosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.
Hans-Erik Eriksson Koordinator för Ostlänken 0156-520 35 hans-erik.eriksson@trosa.se Datum 2016-03-11 Diarienummer KS 2016/14 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se
Läs merYttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen
Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen Kapacitetsutredningen är ett bra initiativ som i flera avseenden kommer rätt, men på avgörande punkter underskattar
Läs merMILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK
MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering
Läs merDen bredare korridoren
Den bredare korridoren Förslag till samverkan i Mellersta norden, Mo i Rana 12 november 2015 Göran Hallin Håkan Ottosson Jonas Hugosson Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig
Läs merDEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne
Läs merRätt spår 2 FULL TRIM!
Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet augusti Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kompl. med bilder 31 augusti 2017 Modernt, effektivt och hållbart transportsystem 2 Uppdrag och utgångspunkter
Läs merTågtrafik till Norrland
Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan
Läs merINFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter Logistikdag Norr Luleå
INFRASTRUKTUREN I NORR Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter Logistikdag Norr 20171101 Luleå EUROPAS INDUSTRIELLA KORNBOD Sjömatindustrin i Norge växer starkt Utsikter för ökad mineralutvinning
Läs merEffektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)
Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merYttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet
Yttrande Sida 1 av 8 Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025 Med anledning av erhållna remisshandlingar lämnar Västernorrlands län, det vill säga, Landstinget Västernorrland
Läs merSCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt
Läs merStambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen
Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Fyrstegsprincipen 1. Åtgärd som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt.
Läs merEffektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby)
PM Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...4 1.3
Läs merYttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen
2008-08-13 Dnr 1479-08 Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunikationer 971 86 Luleå Kopia: ÅF/Infraplan Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen Sammanfattande synpunkter
Läs merSundsvalls kommuns yttrande för trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet
Yttrande l (6) Kommunstyrelsen 2017-10-25 KS-2017-00659 Strategisk samhällsutveckling Martin Södergårds Sundsvalls s yttrande för trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029
Läs merYttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet
REGIONUTVECKLINGSUTSKOTTET YTTRANDE Sida 1 (6) Dnr: 03363-2017 Regeringskansliet Näringsdepartementet Dnr: N2017/05430/TIF Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Region
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg
Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens
Läs merNTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010
NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.
Läs merFuture Rail Sweden. 21 januari 2010
Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre
Läs merRemissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg
Kommunstyrelsen 2007-05-14 89 181 Plan- och tillväxtutskottet 2007-04-23 49 90 Banverket, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen 07.39 21 majks19 Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner
Läs merFakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och
Läs merFRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE
Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt där regional tillgänglighet påverkar arbetsmarknad,
Läs merTyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg
Läs merEffektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)
PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Läs merRemiss kapacitetsutredning Trafikverket
Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott
Läs merTrafikverkets genomförandeplan. Thomas Eriksson, Trafikverket
Trafikverkets genomförandeplan Thomas Eriksson, Trafikverket 1 Från ägarens mål till genomförande Strategisk dialog banarbeten Tidig dialog banarbeten Fastställd tågplan Transportpolitiska mål 12 års sikt
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs mernorrstyrelsen Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur
norrstyrelsen rapport 2009: 20 Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen
Läs merRyggrad för svensk exportindustri, innovativa regioner och besöksnäring. Remissvar, diarienummer: N2017/005430/TTIF
Remissvar, diarienummer: N2017/005430/TTIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen, Region
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs mer2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell
2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören
Läs merREMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF)
REMISSVAR ANGÅENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2018-2029 (N2017/05430/TIF) Västsvenska Handelskammaren har tagit del av Trafikverkets förslag till nationell plan för 2018-2029. Förslaget
Läs merMinnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå
1/5 Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå Närvarande: - Kommunrepresentanter o Haparanda/Torneå, Göran Wigren o Kalix, Magnus Wiklund o Boden,
Läs merÅdalsbanan. - den viktiga länken
Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.
Läs merGemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner
Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står
Läs merK2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar
K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3
Läs merRAPPORT Järnvägens kapacitet 2017
RAPPORT Järnvägens kapacitet 2017 Yta för bild Trafikverket 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel: Järnvägens kapacitetsutnyttjande
Läs merExportindustrin och besöksnäringens behov av transporter
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2993 av Peter Helander och Daniel Bäckström (båda C) Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer
Läs merNorrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling
2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg
Läs merTrafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet , N2013/2942/TE
Green Cargo AB Box 39 171 11 Solna Remissyttrande 2013-09-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025, N2013/2942/TE Inledning Vi
Läs merDelrapport 1: Systemanalys norra Sverige. Framtida resande med tåg och flyg
Framtida resande med tåg och flyg Juni 2019 Titel på rapport: På uppdrag av: Projekt Botniska korridoren Kontaktperson: Joakim Berg, projektledare Tel: 070-239 54 60 E-post: joakim.berg@norrtag.se Medverkande
Läs merSverigeförhandlingen, utveckling av järnvägssystemet i norra Sverige 1 april 2015
Sverigeförhandlingen, utveckling av järnvägssystemet i norra Sverige 1 april 2015 Nils Alm Stefan Karlsson Agenda Inledning och presentation Sverigeförhandlingen redovisar sitt uppdrag Regionen och regionens
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Kompl. med bilder Sven Hunhammar KNEG, 20170918 Uppdrag och utgångspunkter Transportpolitiska mål, infrastrukturproposition
Läs merYttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025
2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30
Läs merÅtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden
Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merYttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet
2017-10-16 Dnr 1381-2017 N2017/05430/TIF Näringsdepartementet Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Östersunds kommun är en del av Mittstråket, som med alla fyra transportslagen,
Läs merRemiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl
Läs merHearing inriktningsproposition 30 mars
Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)
Läs merYttrande över Nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE 2009-10-27 Dnr N2009/6374/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Trafikverken (Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen)/Näringsdepartementet
Läs merNorrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 2
Norrtågs kvalitetsredovisning År 215 Kvartal 2 1 Innehållsförteckning Stabilt resande... 3 8 % av alla förseningar är direkt kopplade till infrastrukturen... 8 Regulariteten var 98 % kvartal 2... 1 2 Stabilt
Läs merUtmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter
till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda
Läs merYttrande avseende Nationell plan för transportsystemet för perioden
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Kommunledningskontoret 2017-11-06 Avdelningen för tillväxt och hållbar utveckling Patrik Möller 044-135178 patrik.moller@kristianstad.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Yttrande avseende
Läs merYttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet
Rasmus L Persson, 0322-600 658 rasmus.persson@vargarda.se YTTRANDE 1(5) Er referens N2017/05430/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 105 33 Stockholm n.regestrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se
Läs merStora investeringar i ny järnväg i närtid
Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår
Läs merBesök från trafikutskottet 30 mars Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB
Besök från trafikutskottet 30 mars 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB Nyköping- Östgötalänken AB Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet
Läs merTrafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28
Trafikverkets arbete med Nationell plan 2014-2025 2013-02-28 Jörgen Einarsson Britta Johnson Innehåll Trafikverkets uppdrag Tidplan Ekonomiska ramar Regeringens direktiv Innehåll i nuvarande plan Medfinansiering
Läs merInfrastruktur i Blekinge
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1682 av Peter Jeppsson och Magnus Manhammar (båda S) Infrastruktur i Blekinge Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merSammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.
2016-02-25 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/4305/TIF Yttrande avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Bakgrund Partnerskap
Läs merRemiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet
6. STOHAB 2017-10-17 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Remiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2019 Ärendet Stockholms Hamnar har tagit emot remissen av Förslag till nationell
Läs merYttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)
Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning
Läs merProtokoll - medlemsmöte. Tid 31 mars 2017 kl Hotell Rådmannen, Alvesta
2 april 2017 Protokoll - medlemsmöte Tid 31 mars 2017 kl. 10-12 Plats Hotell Rådmannen, Alvesta Närvarande Alvesta Hässleholm Kalmar Lund Nässjö Tranås Växjö Älmhult Ola Agermark Lena Wallentheim, ordförande
Läs merHelena Sjögren Remiss nr: N2013/2942/TE Stockholm
2013-09-26 Näringsdepartementet Helena Sjögren Remiss nr: N2013/2942/TE helena.sjogren@skogsindustrierna.org 08-762 72 35 103 33 Stockholm 072-585 72 35 Förslag till nationell plan för transportsystemet
Läs merett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.
ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till
Läs merKunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan
Kunskap om Norrbotniabanan 2009 Kunskap om Norrbotniabanan Faktaunderlag Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturresursers betydelse för hållbar tillväxt. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten,
Läs merJärnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake 2 Hur ser bilden av Norrland ut? 3 Trafikslagsövergripande stråk För ett sammanhängande transportsystem Missing links Möjligheter
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merUtdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering , förslag till nationell plan för järnvägen
1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2003-01-15 F 03-10/SA20 Banverket 781 85 BORLÄNGE Utdrag ur Remissyttrande över infrastrukturplanering
Läs merRemissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF
Läs merBild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige
Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste
Läs merKunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan
Kunskap om Norrbotniabanan 2008 Kunskap om Norrbotniabanan Faktaunderlag Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturresursers betydelse för hållbar tillväxt. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten,
Läs merREMISSVAR AVSEENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET (N2017/05430/TIF) Synpunkter som Region Västmanland vill framföra:
1 (5) Regionkontoret Centrum för regional utveckling Jessica Cedergren REMISSVAR AVSEENDE FÖRSLAG TILL NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2018-2029 (N2017/05430/TIF) Region Västmanland lämnar följande
Läs merInfrastruktur för framtiden
Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag
Läs merKommunikationspolitisk plattform för Norrbotten. För ökad tillgänglighet och en konkurrenskraftig region
Kommunikationspolitisk plattform för Norrbotten För ökad tillgänglighet och en konkurrenskraftig region 1 Inledning Det kommunikationspolitiska rådet bestående av politiker från regionen är ett forum för
Läs mer