FISK VAR DAG. Äkta vara. Möt forskaren som utgår från de äldres verklighet. Lotta Lundgren från Landet Brunsås MAT FÖR ÄLDRE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FISK VAR DAG. Äkta vara. Möt forskaren som utgår från de äldres verklighet. Lotta Lundgren från Landet Brunsås MAT FÖR ÄLDRE"

Transkript

1 OM KOST OCH NÄRING, NUMMER MAT FÖR ÄLDRE Äkta vara Vi reder ut begreppen Populär matprofil Lotta Lundgren från Landet Brunsås Möt forskaren som utgår från de äldres verklighet FISK VAR DAG om de boende på Styrsöhemmet själva får välja MEDLEMSTIDNING FRÅN EN BRANSCHFÖRENING INOM LEDARNA 1

2 Fortimel Compact Mindre volym, mer nutrition Nya smaker! Skogsbär och Aprikos Volymen kan vara ett hinder för att uppnå den fulla effekten av kosttillägg. Nya Fortimel Compact ger i en enda 125 ml flaska all den energi och näring du skulle ha fått i en 200 ml flaska med Fortimel Energy. Det är 300 kcal och 12 g protein i 40 % mindre volym. Ge dina patienter Fortimel Compact och hjälp dem att få den näring de behöver i en volym som de orkar med. Nutricia Nordica AB Tel:

3 10 Ulla Gurner hävdar att mål tiden till äldre är så mycket mer än den näringsberäknade matlådan. Innehåll NÄRINGSVÄRT #3 10 Näringsvärt möter: Ulla Gurner Utredare på äldrecentrum som arbetar för att förbättra de äldres tillvaro. 22 Fokusgrupp Medlem Att locka nya medlemmar till Kost och Näring är den största utmaningen för fokusgrupp Medlem som vill stärka föreningens varumärke och satsa mer på marknadsföring. 26 Kommunalt slår privat Härnösands kommun får fortsätta att driva kostverksamheten i egen regi. 38 Månadens kostprofil Programledaren och matskribenten Lotta Lundgren: Matens främsta uppgift är att smaka gott. TEMA MAT FÖR ÄLDRE 12 Matglädje i Göteborg Måltid Göteborg är ett förändringsarbete med syfte att höja kvaliteten på de kommunala måltiderna. Resan med att inspirera och sprida matglädje har redan fått positiva effekter. 20 Äkta vara! Hur långt ska vi gå kring märkningen av våra livsmedel? 18 Pär Bergkvist reser landet runt och testar skolmatsalar. 17 Undernäring hos äldre Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition och metabolism anser att maten är en viktig del i den medicinska behandlingen av äldre och ska därför vara en likvärdig del i vården av gamla och sjuka människor. ALLTID I NÄRINGSVÄRT 6 Insändare och debatt Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande i LRF är kritisk till att billig importmat gynnas i offentlig mat hållning och att inköp av mat till skolor och äldreboenden sker på orättvisa villkor. 7 Noterat Lyckliga skolkockar från Skövde kammade hem segern på Gastro Nord. 27 Krönika Professor Claude Marcus efterlyser mer kostkunskap bland landets vårdgivare för att de ska kunna ge rätt kostråd till personer med typ 2-diabetes. 36 Föreningsinformation Hur tänker egentligen SKL när de inte vill ge sitt stöd till en yrkesgrupp som är ansvariga för att landets skolor och äldreboenden dagligen får näringsriktig mat som håller god kvalitet. 3

4 Barnens favoriter Rejäl mat utan onödiga tillsatser. Innehåller inte heller smakförstärkare. Det är filosofin bakom Lasse s sortiment av färdiglagad husmanskost och högförädlade köttprodukter. Lasse s näringsriktiga produkter är gjorda av nötkött och passar därför även dem som inte äter griskött. Allt är färdiglagat så att tillagningen blir så enkel och säker som möjligt för dig. Färdiglagat Enbart nötkött Inga smakförstärkare Tulip Food Company AB, Box 4103, Lisa Sass gata 1, Hisings Backa Tel , Fax ,

5 LEDARE REDAKTION ANSVARIG UTGIVARE Karin Lidén Tfn REDAKTÖR/ PROJEKTLEDARE Monica Lindman ART DIRECTOR Sofia Nilsson REDAKTIONSRÅD Annika Larsson-Vessby Karin Lidén Inger Månson PRENUMERATIONSÄRENDEN OCH MEDLEMSANSÖKAN Britt-Mari Lundgren Tfn MEDLEMSÄRENDEN Tfn ANNONSER Ad4you media AB Tommy Flink Tfn TRYCK Trydells, Laholm Medlemstidningen Näringsvärt ges ut med sex nummer per år av Kost och Näring en branschförening inom Ledarna. Produceras av Åkesson & Curry. Medlem av Sveriges Tidskrifter ISSN TS-kontrollerad Maj-Britt Hagward en av de boende på Styrsöhemmet i Göteborgs Södra Skärgård. Foto Christian Hagward Äldre dam söker nya vägar JAG ÄR NU INNE på mitt femte år som ordförande i Kost och Näring. Det är tveklöst det mest stimulerande uppdrag jag haft i mitt yrkesliv, alla mina befattningar inkluderade. Jag har fått vara med om saker som jag aldrig skulle ha fått göra om jag inte haft detta uppdrag, jag har lärt mig oerhört mycket och jag har så roligt. Tyvärr tar det väldigt, väldigt mycket tid i anspråk och utan mina fantastiska underbara medarbetare och en förstående chef hemma i Kramfors skulle det aldrig fungera. Jag tycker själv att vi har utvecklat föreningen på ett bra sätt under dessa år, vi har blivit mycket mer synliga och är med i debatten på ett sätt som vi inte varit tidigare. Men allt eftersom tiden gått har jag börjat undra över de resurser vi borde ha, och som vi inte har. Ska vi synas och ta plats går det inte att fortsätta arbeta på det sätt som jag (och fler med mig) gör. Ständigt ha dåligt samvete för att inte vara på jobbet och samma dåliga samvete för att inte vara där det händer. Att jag inte beställt biljetter i tid och köper för dyra, och när Sveriges största mathändelse Gastro Nord genomförs sitter jag hemma på budget beredning, när jag i själva verket borde vara i Stockholm. Jag blir också sur när andra får ta åt sig äran när vi har krattat manegen, när jag har tipsat och aningslöst berättat hur jag ser på saker och ting och vips, har någon annan stulit det och använder det som sitt. Och vi varken syns eller hörs! Matakuten är ett sådant exempel. Min vision är att vi borde ha en heltidsanställd ordförande, vi bör ha råd att kunna köpa avsevärt mycket mer pr-tjänster än vad vi gör idag och borde ha mer tid att lägga på föreningen. Jag tror inte att vi kan kräva att min efterträdare ska kunna hålla på så som jag gjort. Och hur blir det då med vår förening? Kort sagt; vi skulle definitivt behöva mer resurser än vi har. Trots att vi är den av Ledarnas föreningar som har högst medlemsavgift behövs det starkare ekonomi om vi på allvar ska kunna var med i matchen. Jag har nämligen under de här åren sett att vi kostchefer gör stor nytta! Jag tänker först och främst på arbetet med skollagen, som till sist gav resultat. Där jobbade vi tillsammans med andra och det ska vi naturligtvis fortsätta med framåt också. Men vi måste ha tid att både förarbeta och efterarbeta det vi gör, strategiskt och slugt. Nu går det mest på lust, och ibland alldeles för snabbt. Vid vår konferens på Djurönäset i februari skrev vi en skrivelse till SKL (den fjärde i ordningen) och krävde att det skulle tillsättas en samordnare för kostfrågor. Denna gång har SKL faktiskt svarat (heder åt dem!) med exakt det svar vi hade förväntat oss; tyvärr, vi tänker inte prioritera denna fråga. Jag skäms å SKLs vägnar! Vad värre är, jag tror orsaken är att det på SKL råder så mycket okunskap kring matfrågorna och dess organisation, att man helt enkelt inte vet hur det ska hanteras. Och då gör man som strutsen; syns det inte, finns det inte. Det är att göra det lätt för sig! Och då börjar jag fundera; tänk om det är vi som ska vara den samordnade funktionen? Tänk om Kost och Näring skulle kunna vara den organisation som tar det ansvaret. Det känns som det är vi som skulle kunna göra det, men hur ska det gå till? Finns det något svar i I det nya matlandet Sverige vår vän Eskil? Kort sagt: Vad ska det bli av oss? En snart 90 årig dam söker ny inriktning! Trevlig sommar! Själv ska jag plocka smörblommor. Näringsvärt c/o Åkesson & Curry Sveavägen 62, Stockholm Karin Lidén, ordförande Kost och Näring 5

6 INSÄNDARE & DEBATT BILLIG IMPORTMAT GYNNAS I OFFENTLIG MATHÅLLNING Mer än nio av tio anser att offentlig sektor ska ställa samma krav på importerad mat som på den svenska då den köps in till skolor och äldreomsorg. Tre av fyra anser att en sådan reform skulle få ganska eller mycket stor effekt på sysselsättningen i Sverige. Det visar en undersökning som LRF gjort under våren. INKÖP AV NÄRPRODUCERAD mat existerar knappt inom kommunal måltidsverksamhet. En förklaring är att inköpen av mat till landets skolor och äldreboenden sker på orättvisa villkor. En av de viktigaste frågorna i höstens val är hur Sverige ska få fart på tillväxten och skapa fler jobb. Därför borde det vara självklart att kraven på offentlig upphandling ökar och att det är ett löfte i alla lokala valmanifest, oavsett partifärg. Kommunerna måste därför bli bättre på att ställa krav! Enligt vår undersökning anser 96 procent att den offentliga sektorn ska ställa samma krav på den importerade maten som på den svenska då de gör sina inköp, 73 procent uppger att det skulle få ganska eller mycket stor effekt på sysselsättningen i Sverige. Nästan varannan person, 44 procent, tycker att det är viktigt att veta om maten är närproducerad. Det kan jämföras med ekologisk mat, som är betydligt vanligare att kommuner köper in. Knappt en av fyra, 23 procent, tycker att det är viktigt att veta om maten är ekologisk. Självklart ska kommunerna i sina upphandlingar kunna köpa även importerad mat, men de bör först säkerställa att den importerade maten motsvarar de miljö- och djurskyddsregler som vi ställer i Sverige. Jag är övertygad om att vi då får bättre mat på både skolor och äldreboenden, samtidigt som det skapar sysselsättning runt om i landet. Det finns kommuner som idag har särskilda krav på exempelvis djurskydd när de gör sina upphandlingar. Melleruds kommun i Dalsland är ett sådant exempel. Men genom att följa Miljöstyrningsrådets kravspecifikationer skulle fler kommuner på ett enkelt sätt kunna motsvara de krav och förväntningar som en majoritet av Sveriges befolkning har på maten. Det går att åstadkomma genom att kommunerna delar upp upphandlingen i flera delar. På så sätt blir de mer flexibla och mer differentierade i sin upphandling och tar ansvar för att den mat som serveras till barn och äldre håller god kvalitet och lever upp till de regler vi ställer på miljö och djurskydd i Sverige. Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande i LRF Undersökningen gjordes av Sifo på uppdrag av LRF personer tillfrågades under mars månad Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna. Medlemsantalet ökar stadigt och uppgår idag till medlemmar. Gemensamt för medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Nästan alla lantbrukskooperativa företag, som till exempel Arla och Lantmännen, är medlemmar i LRF. Tillsammans driver de företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Foto: Ester Sorri En av de viktigaste frågorna i höstens val är hur Sverige ska få fart på tillväxten och skapa fler jobb. Därför borde det vara självklart att kraven på offentlig upphandling ökar och att det är ett löfte i alla lokala valmanifest, oavsett partifärg. 6

7 NOTERAT Juni/juli 2010 ROSENKNOPP I TOPP! Den bästa skolmaten lagas i Skövde. Det blev klart under SkolmatsGastron, en av höjdpunkterna under den välbesökta storköksmässan Gastro Nord. Många företag fanns på plats för att visa upp sig, tävla och göra affärer. TEXT MALIN OTTOSSON FOTO SOFIA NILSSON VI HADE ALDRIG trott att vi skulle vinna, vi ville bara inte komma sist, sa Martin Karlsson, en av de segrande skolkockarna. De andra var Carina Andersson och Susanne Dahl. Laget som kommer från tre olika skolor i Skövde hade övat minst 15 gånger på sina rätter och kunde arbeta lugnt under tävlingen. Juryn motiverade segern med att rätterna bland annat hade klassiska smaker och mycket bra finish. Stämningen var hög under tävlingen. Rosenknopparna hade med sig ett tjugotal personer med röda flaggor som hejade fram dem till segern, men som emellanåt blev överröstade av en betydligt större supporterskara från Annerstaskolan i Huddinge. Efter att ha fått höga placeringar både av gäst juryn och av samtliga expertdomare fick de överlyckliga Rosenknopparna ta emot förstapriset av skolminister Jan Björklund. Välbesökt mässa Över personer besökte Gastro Nord i Älvsjö utanför Stockholm under fem dagar. Många företag med storköksutrustning, arbetskläder och kaffemaskiner fanns representerade liksom en rad livsmedelsföretag. Förutom Årets Skolkockar korades också bland annat Årets Diskare, Årets Kockelev, en svensk mästare i Pizzabakning och en ny FN-bakelse. 150 personer från kommuner och landsting bänkade sig för att höra på föreläsningar under den populära storköksfrukosten som ordnades av Mässan och tidningen Restaurangvärlden. Många företag presenterade sina nya, mer miljövänliga och näringsriktiga produkter. Småskalighet och produkter från gårdsbutiker var också populärt att visa upp. Besökarna fick smakprov på allt från nya pastavarianter och smaksatt salt till handgjorda praliner och nyöppnade ostron. Under mässan visades också en fotoutställning kallad Framtidens Restaurang som handlade om matglädje och fest i de offentliga köken. De vackra svartvita fotografierna är tagna bland annat under en Nobellunch på Alfaskolan i Solna och under en Supéafton på Vegahusen, Tre Stiftelsers äldreboende i Göteborg. Bilderna ackompanjerades av miljöljud från bestick mot tallrikar, stolskrap, skratt och småprat. Samtidigt med Gastro Nord pågick dryckesmässan Vinordic i mässhallen intill. På fredagen öppnades mässan för allmänheten och många passade på att först smaka sig fram på Gastro Nord för att sedan slinka över till vinmässan på fredag eftermiddag. Vi hade aldrig trott att vi skulle vinna, vi ville bara inte komma sist. Här är rätterna som gav skolkockarna från Skövde segern: 1. Potatissoppa med örtolja serverad med baconbröd. 2. Husets pannbiff med rotfruktsallad serverad med pepparsås, inlagd gurka och rårörda lingon. 3. Vegetarisk lasagne med matkornsallad serverad med fetaostkräm på ruccolabädd. 7

8 NOTERAT Förbjudet påstå att fett är bra för hjärnan Livsmedelsverket sätter ner foten och förbjuder företag att påstå att vissa ämnen i livsmedel är bra för hälsan om det inte finns vetenskapligt stöd för det. Med stöd av experter vid EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet (Efsa), förbjuds nu nio olika påståenden om att ämnen i mat ger positiva hälsoeffekter. Fem av dem är riktade till barn. Det blir bland annat förbjudet att i märkning och marknadsföring påstå att omega-3-fettsyrorna DHA och EPA samt omega-6-fettsyran ARA ökar barns förmåga till tänkande, koncentration och inlärning. Andra hälsopåståenden som bannlyses är att vissa extrakt med mjölksyrabakterier bidrar till att minska mag- och tarmbesvär. Foto: Björn Tesch / merpotatis.nu De slår ett slag för svensk potatis Det går att laga många och varierande rätter med potatis. Branschföreningen Svensk Potatis vill därför slå ett slag för detta värdefulla livsmedel. Genom ökad kunskap vill de inspirera oss att laga fler potatisrätter. Kampanjen är finansierad med stöd från EU och LRF och riktar sig till flera olika målgrupper, däribland Storhushåll. Hushållningssällskapet Väst och Fomaco AB står bakom recept och tillagnings anvisningar till denna målgrupp. I ett pilotprojekt ingår Ystad, Falköping, Mjölby och Huddinge kommun som under våren har provlagat och testat recepten som tillagats på olika potatissorter utifrån sina speciella egenskaper och anpassa dem för storkök. Lagom till Kost och Närings kompetensdagar den september kommer det att finnas en broschyr med alla recepten Svensk Potatis är en konkurrensneutral branschorganisation vars främsta uppgift är att informera och marknadsföra potatis. Läs mer på: Foto: Procordia Genombrottet Madeleine Dahlberg och Monica Hirvelä. Monica Hirvelä och Madeleine Dahlberg är två undersköterskor som har arbetat aktivt med att förbättra situationen för äldre i hemtjänst och särskilt boende i Falkenbergs kommun. Metoden de arbetat efter kallas Genombrottet. Genom metoden har vi blivit mer lyhörda för äldres olika behov och önskemål, säger Monica Hirvelä. Avgörande för att det ska bli bättre både för de äldre och för personal är att alla är med och följer det som är bestämt. På ett boende var det till exempel viktigast att minska på nattfastan. Där började man med att kvällsmaten serverades senare och man introducerade en sängfösare med extra mycket energi. Till frukosten avdelades en personal som frukostvärdinna som serverar frukost direkt när de äldre vaknar. Vi som personal måste försöka sätta oss in i situationen för en gammal människa och måste bli bättre på att anpassa behovet för varje enskild person. Vid matbordet kan upplevelsen av maten vara som att äta med solglasögon, hörlurar och lovikavantar, säger Madeleine Dahlberg. 8

9 Boktips: Tips till personal om mat till äldre Hemtjänstens personal möter ofta äldre som av någon anledning inte får i sig tillräckligt med näringsrik mat. Orsaken kan vara allt från dåligt sammansatt kost till svårigheter att tugga och svälja. I boken Och vad kan jag göra? som ges ut av Senior Göteborg, får anställda inom hemtjänsten tips och råd om mat och måltider till äldre. Aktuell forskning visar att en tredjedel av dem som flyttar in på äldreboende lider av undernäring. Ytterligare en tredjedel befinner sig i riskzonen. Foto: Helena Bevengut-Lasson Hälsosam livsstil och det goda livet Den mat som har bäst vetenskapligt belägg för att vara hälsosam kommer från länderna kring Medelhavet. Här används mycket baljväxter, olivolja, nötter, grönsaker och frukt. I boken Hälsosam livsstil förmedlar livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellenius på ett lustfyllt sätt matens och rörelsens betydelse för vår hälsa. Utan pekpinnar får vi ta del av hennes egna recept, erfarenheter och kunskaper om att Medelhavsinspirerad mat kan ge ett friskare liv och till och med kan vara långt mer effektivt än traditionell medicinsk behandling. Fyrtiotalisterna och maten Ju mer vi är tillsammans är en populärvetenskaplig bok om fyrtiotalisterna och deras matvanor. Mappies. Silver rävar, det grå guldet, jätteproppen Orvar medievärlden har många namn på den rekordstora generationen som snart går i pension. I boken ges en fördjupad bild av några grupper fyrtiotalister och om maten i deras liv. Här överbryggs avståndet mellan mediernas oövervinnerliga äventyrare och vård- och omsorgsforskningens bräckliga, sjuka och utsatta människor som är i behov av vård, omsorg och beskydd. Boken bygger på material som samlats in i projektet Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteende hos konsumenter 55+ och ges ut av Carlssons bokförlag. Arla Foods Guldko 2010 Det prestigefyllda priset Arla Foods Guldko gick i år till Skebo Herrgård i Uppland, Östergårdsskolan i Halmstad, Nicklagården i Älmhult, Wiggo i Stockholm och Coop Konsum i Sollefteå som tog hem segern i var sin kategori. De fem kategorierna är Bästa Miljöarbete, Bästa Matglädjeskola, Bästa Seniorservering, Bästa Snabbmål och Bästa Matglädjebutik. Nytänkande, kvalitetshöjande insatser av olika slag, speciellt personalengagemang och ett kundorienterat tänkande var viktiga kriterier när juryn valde ut vinnarna som fick ta emot den fina statyetten Guldkon tillverkad i brons hos Herman Bergman Konstgjuteri i Stockholm. Hälsokoll på Apoteket Nu går det att kolla hälsan på Apoteket! Det är aldrig för sent att ändra livsstil menar Apoteket som med Hälsokollen vill få människor att själva uppmärksamma sin hälsostatus och inspirera till livsstilsförändringar. Provtagningen görs av hälsocertifierade farmaceuter som mäter blodtryck, kolesterol och midjemått. Bokar tid gör man direkt på Apoteket eller via nätet. Innan man gör själva Lund bäst på ekologiskt igen hälsokontrollen fyller man i en webbaserad hälsoenkät. Apoteket ställer ingen diagnos och om proverna visar förhöjda värden måste man själv ansvara för att ta det vidare till sjukvården. Hittills är det 40 Apotek som erbjuder tjänsten och inom ett år räknar man med att 100 Apotek kan utföra Hälsokollen som kostar 250 kronor. Tjänsten finns enbart på apotek som ingår i Apoteket AB. Läs mer på Med sina 34 procent är Lunds kommun bäst på inköp av ekologiska livsmedel, därmed toppar de Ekomatsligan för andra året i rad, det visar EkoMatCentrums årliga undersökning. Uppsala kom på andra plats med 28 procent. I år var det 27 kommuner som klarade det hårda kravet för att komma med i Ekomatsligan minst 16 procents ekologiskt. Enligt Kerstin Andersson, projektledare i Lunds kommun är det de första tio procenten som är svårast. Endast en handfull kommuner har klarat det nationella målet 25 procent för Det lär bli fler innan året är slut. Totalt sett utgjorde de offentliga inköpen 2009 av tio procent ekologiska livsmedel. Motsvarande andel i den privata konsumtionen i detaljhandeln var tre procent. 9

10 Äta bör man annars dör man Som utredare på äldrecentrum står hon självklart på de äldres sida. Målet är att förbättra deras tillvaro, och maten är viktig om vård och omsorg ska fungera. Vi har mött Ulla Gurner, som arbetar med Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre på SKL. TEXT MALIN OTTOSSON FOTO JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX JAG HAR STUDERAT vård och omsorg för äldre med sammansatta behov i flera olika sammanhang och mat har alltid dykt upp som ett problem för dem som inte längre klarar av att handla eller laga sin egen mat, säger Ulla Gurner. För några år sedan var hon medförfattare till rapporterna Doften av stekt falukorv och Maten som serviceinsats som handlade om hur insatsen mat är organiserad i hemtjänsten och hur den uppfattades av de äldre själva. Rapporterna utgick från det faktum att många äldre som bor hemma lider av eller ligger i riskzonen för undernäring. Intervjuerna med de äldre hemtjänstmottagarna visade bland annat att färdiglagad mat som serveras i ensamhet får den äldre att mista aptiten. Både personal och äldre ansåg att vällagad mat som äts i lugn och ro, helst med sällskap vid måltiden, däremot ökar aptiten. Det som saknades i verksamheten var tillräckligt Lästips Tillsammans med Mats Thorslund har Ulla Gurner skrivit boken Dirigent saknas i vård och omsorg för de äldre (Natur och Kultur) där de beskriver nödvändigheten av samordning för den multisjuka grupp av äldre som ännu bor kvar hemma. Ulla Gurner är också medförfattare till rapporten Äldreteam, vision och verklighet, uppföljning av ett samverkansavtal för multisjuka/multisviktande äldre mellan primärvården, Gävle kommun och Gävle sjukhus av Gurner, Norén, Bowin, Brinne (Stiftelsen Äldrecentrum). med tid och en uppföljning av insatserna. Hemtjänsten är fel organiserad om om det inte sker någon uppföljning av att de äldre äter eller när insatsen sägs upp av den enskilde fast man i biståndsbedömningen beskriver att personen inte själv klarar att laga sin mat, säger Ulla Gurner. Maten visar hur det står till Hon hävdar bestämt att maten inte kan hanteras som vilken insats som helst. Måltiden kan och behöver ge de äldre så mycket mer än den näringsberäknade matlådan. Äta bör man annars dör man, säger hon. Maten är en bra indikator för hur det står till med livet i stort för de äldre. Visst går det att äta matlåda några dagar i veckan, men inte varje dag. Ulla Gurner gillar inte de lösningar där hemtjänsten som har uppdraget hos den äldre i sin tur anlitar underentreprenörer för till exempel matlagning och städning. Det gör att den äldre möter ännu fler olika nya personer. Det är så ogenomtänkt att det inte är klokt. Även om samtliga som kommer har ett gott bemötande så blir avsaknaden av meningsbärande möten faktiskt kränkande, säger Ulla Gurner. Utlånad till SKL Vi träffar Ulla Gurner på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) på Södermalm i Stockholm. Hon kilar raskt uppför trapporna till personalkaféet där utsikten är hänförande över Stockholm men också över den grönskande innergården i SKLhuset. Ulla Gurner är just nu utlånad från Äldrecentrum som projektansvarig för en kartläggning och uppföljning av multisjuka äldre som utförs i 12 landsting och drygt 30 kommuner. Kunskapen kan sedan användas till att bearbeta systembrister och förbättra samarbetet kring de multisjuka och multisviktande som bor kvar hemma. Uppföljningsmetoden har Ulla Gurner varit med om att utveckla. Det innebär att man ritar en verklighetens karta, säger hon. Genom att utgå ifrån den äldres situation genom intervjuer, register och journaldata går det att få en överblick som saknas när vi betraktar behov, problem och lösningar ur ett verksamhetsperspektiv. Vi ser i det område som senast studerats att en multisjuk äldre i medeltal, under de 18 månader de följs upp, har träffat fyra olika läkare på vårdcentral, sju specialister, varit på akuten sex gånger, träffat 14 distriktssköterskor, vårdbiträden och dessutom ett antal personer inom landstingets nattliga jourverksamhet. 10

11 ULLA GURNER ÅLDER 62 år. BOR Vallentuna. FAMILJ Ja. Man och 2 utflugna barn, ett barnbarn på åtta månader. BOK Läser just nu en biografi om Hitler. FRITID Gammalt släkthus på Orust. Vandrar i bergen och simmar i havet. STORKÖKSMINNE Härom veckan besökte jag Örebro Universitetssjukhus, det är så vackert! Jag gillar de flesta matsalar på sjukhus. Det är lugnt och strukturerat. Där finns tanter i mössor i köket och maten ligger på lit de parade i glasdiskar. Där finns inte så mycket kommers och för mig betyder det mycket trygghet. Med så många olika kontakter orkar de multisjuka, eller de sköra äldre som Ulla Gurner kallar dem, i regel inte upprepa hela sin situation och vårdhistoria för varje nytt ansikte. Även om samtliga ständigt är beredda att rycka ut så leder denna organisering till en stor otrygghet för den äldre, säger hon. Otryggheten ger också kostnader i form av ökad belastning på sjukvården. Kunde inte äta Ulla Gurner ger ett exempel på en patient som rasade i vikt. Ingen kunde förstå varför, tills någon till slut tittade in i munnen på kvinnan och upptäckte att hon hade svåra inflammationer i tandköttet. Inte konstigt att kvinnan hade svårt att få i sig maten. Det här är ingen enskild persons fel utan handlar om systembrister, säger Ulla Gurner. Vi utgår ifrån de verksamheter vi Det räcker inte med ett avtal om samverkan, man måste styra, leda och arbeta för det också. har istället för ifrån personens behov. Varje verksamhet lever under sparbeting och måste se till gränser för sitt ansvar. Budget i stuprör befrämjar inte samarbete. Det här är en problematik som Ulla Gurner bland annat beskriver i boken Dirigent saknas från 2003 att det saknas ansvar för helheten. Och någon som har hela bilden utifrån den enskilde äldre. Det räcker inte med ett avtal om samverkan, man måste styra, leda och arbeta för det också, säger Ulla Gurner. Det behövs inga organisationsförändringar, Politiker och ledning kan komma överens istället för att flytta olika revirgränser. Viktigt med relationer De äldre själva klagar sällan. Många säger man får vara nöjd med det man får. Tränger man lite djupare i sina frågeställningar och undersökningsmodeller kommer man bakom artigheterna. Många vill till exempel inte ha en människa som man inte känner som medsittare när man äter. Ska någon sitta med och putta på när man äter så krävs det att man har en relation, annars är risken stor att man tackar nej till den erbjudna hjälpen. Ulla Gurner skulle helst se att någon tog ansvar för helheten, där en viktig del är en läkare som tar ett samlat grepp om de läkemedel som skrivs ut från olika håll. Jag tror egentligen inte att det råder någon större oenighet om hur det borde vara. Det finns redan lagar, riktlinjer och samverkansavtal. Det gäller bara att få till det och hitta gemensamma lösningar. 11

12 TEMA mat för äldre Gerd Andersson och Maj-Britt Hagward, boende på äldreboendet Styrsöhemmet, njuter i vårsolen i den vackra skärgårdsmiljön. Kostchefen Trine Paulsen ansvarar för kommunal måltidsservice till sex öar i Göteborgs Södra Skärgård. Matglädje i Göteborg Som kostchef för Göteborgs Södra Skärgård är det Trine Paulsens ansvar att se till att maten som serveras till äldre, barn i förskola och skola och till funktionshindrade också inspirerar och sprider matglädje. TEXT MONICA LINDMAN FOTO CHRISTIAN HAGWARD VI HAR STARTAT en resa tillsammans för att lyfta matkvaliteten inom kommunal måltidsverksamhet. Ett arbete som stundtals varit provocerande. Vi har än så länge inte den bästa maten eller organisationen och därför är det viktigt att vi tydliggör gränsdragningen i vårt uppdrag. Målet är att den mat vi serverar de äldre ska läggas upp i karotter och uppläggningsfat så att var en tar sin mat själv och att det finns kryddor på varje bord. Vi vill också att personalen sitter med vid bordet och deltar i måltiden. Uppnår vi dessa mål har vi kommit en bra bit på väg och några steg på vägen är vår nutritionsutbildning och våra matråd. Det här handlar om respekt, det är inte bara en måltid utan det blir ett möte mellan människor också. Maten är något centralt och måste få ta plats, säger Trine Paulsen. Hennes arbete bygger på logistik, flexibilitet, kunskap, erfarenhet och lojalitet och respekt för brukaren. Rent befolkningsmässigt är Södra Skärgården Göteborgs minsta stadsdelsområde, men när det gäller logistiken är det nog bland det svåraste området. För här är man helt beroende av att transporterna fungerar eftersom tid och temperatur är nyckeln när mat ska transporteras långa sträckor. Vi träffar Trine på Styrsö en dag i mitten av maj. När vi kliver av den vita skärgårdsbåten möts vi av Fisk måsarnas skriande och den unika naturen med kala klippor som kännetecknar Göteborgs skärgård. Ön är inbäddad i en spirande grönska och solen skiner från en nästan klarblå himmel. Vid bryggorna i småbåtshamnen håller några fritidsbåtsägare på att rusta sina båtar för årets första tur. En sådan härlig dag är det svårt att föreställa sig hur det kan vara här på vintern. 12

13 Transporterna av maten här ute är själva knäckfrågan för oss som jobbar med måltidsverksamhet i Södra Skärgården. Nu kan vi inte påverka transportfrågan, men knäcker vi den nöten kommer det att bli betydligt bättre, säger Trine. Färre båtturer I år har det varit särskilt svårt då årets stränga vinter gjorde att det bara var tre båtar i omlopp i stället för de sex ordinarie båtturerna. Då handlar det om att ha duktiga medarbetare som lärt sig att vara flexibla och som med stor uppfinningsrikedom och erfarenhet ser till att arbetet flyter på ändå, understryker Trine. Södra Skärgården omfattar öarna Asperö, Brännö, Donsö, Köpstadsö, Styrsö, och Vrångö. Omkring 900 personer inom förskola och skola, äldreomsorg och funktionshindrade får mat genom den kommunala servicen. Den bofasta befolkningen uppgår till personer, som under sommaren ökar till människor. Efter 32 år i kommunal verksamhet kan Trine sitt jobb och har byggt upp stor kunskap inom både barn- och äldreomsorg. Jag är förskollärare i botten, som jag sedan kompletterat med en kostekonomutbildning. Jag har dessutom erfarenhet av sjukvård och det är en bra kombination som jag har stor nytta av i mitt jobb som kostchef. Målet är att den mat vi serverar de äldre ska läggas upp i karotter och uppläggningsfat så att var en tar sin mat själv och att det finns kryddor på varje bord. Förändringsarbete Hon tycker att Måltid Göteborg är en bra satsning och det är ett viktigt förändringsarbete som nu påbörjats för att höja kvaliteten på maten. Projektet ställer ökade krav på personalen att ge bättre service till brukaren. Att lyfta matfrågan har betydelse både för brukaren och för den yrkeskår som jobbar inom storkökssektorn. Det här är ett enormt stort projekt som omfattar rektorer, enhetschefer inom äldreomsorgen, kostkonsulenter, samarbetspartner och upphandlingsbolag. Måltid Göteborg har betytt mycket för mig i min yrkesroll och de båda projektledarna, Barbro Mellgren och Göran Lindersson, har varit tillgängliga och funnits där och stöttat mig både karriärmässigt och som problemlösare, säger Trine. Som en följd av arbetet med måltid Göteborg har hon infört matråd med de äldre på öarna. Några gånger om året får de möjlighet att träffa henne utan att personalen är med. Det gör att de vågar tala mer fritt och vara öppna och ärliga och säga vad de tycker om maten. Det blir både ris och ros. Och det är bra! När de till exempel tyckte att kålen i kåldolmarna upplevdes som seg så föreslog några av dem att vi skulle göra kålpudding istället och det blev ett mycket bättre resultat. Det kändes väldigt bra att vi kommit fram till detta beslut gemensamt, säger Trine. Styrsöhemmet Styrsö är skärgårdens centralort där en stor del av den kommunala servicen är koncentrerad. Här finns äldreboen- 13

14 TEMA mat för äldre det Styrsöhemmet som har 40 boende. Styrsöhemmet är ett bra exempel på hur Måltid Göteborg öppnat nya möjligheter att samverka över gränserna. Trine framhåller gärna det goda samarbete hon har med Sven Andersson, som är enhetschef på äldre boendet och som hon kan dryfta olika frågor med. Många av dem som bor på äldreboendet har levt under tider då det varit fri tillgång på fisk och det har inte varit ovanligt att de ätit fisk fem dagar i veckan. Helst skulle de vilja ha fisk tre gånger i veckan, men det är inte alltid det går. När vi serverade sej med persiljesås tyckte de att det var gott, men undrade samtidigt varför de inte fick torsk istället. De tror inte på mig när jag säger att det inte går på grund av att torsken håller på att bli utfiskad. Vi delar helt enkelt inte samma världskarta och jag hinner aldrig i kapp eftersom det kan vara svårt att förklara att miljöskäl ligger bakom våra beslut när de genom sina anhöriga, som ofta är yrkesfiskare, får veta att det finns rikligt med torsk i havet. Helst skulle de vilja ha fisk tre gånger i veckan, men det är inte alltid det går. När vi serverade sej med persiljesås tyckte de att det var gott, men undrade samtidigt varför de inte fick torsk istället. Laga mat från grunden Idag lagas 66 procent av maten till de äldre från grunden och 63 procent i förskola och skola. Den traditionella husmanskosten är fortfarande den mest populära kosten bland de äldre. Men även rätter som till exempel bakpotatis med olika skaldjursvarianter är andra favoriträtter. Idag kan vi erbjuda fler alternativ till de äldre och eleverna i södra skärgården kan välja mellan två rätter, vilket är den största kvalitetshöjande insats som jag gjort hittills. Tack vare att vi nu har ett produktionskök på Donsö kan vi dessutom servera barnen hemlagat potatismos, säger Trine. Miljöförvaltningen har sina regler och det är skälet till att alla kök inte är godkända. Det är anledningen till att det fortfarande är några öar som saknar egna produktionskök. Allt går inte lika snabbt som jag skulle önska att det gjorde. Som tur är har jag många skickliga medarbetare med särskild kompetens. Vi har haft sex driftstopp under vintern. Det har varit strömavbrott, det har regnat in och frysrum har gått sönder. Men man är van, det finns ett tänk i personalgruppen och de är lojala med sitt uppdrag. Det är det som är den största tillgången att alla vill göra ett bra jobb, avslutar Trine Paulsen. Huvudmålet som serveras mitt på dagen är det viktigaste målet. Karin Karlsson, 97 år, en av de boende på Styrsöhemmet, har stor erfarenhet av matlagning efter att tidigare ha arbetat som kokerska i många år. 14

15 VISIONÄRA KONSULTER Barbro Mellgren och Göran Lindersson har varit projektledare för Måltid Göteborg, ett projekt som de arbetat med i tre år. I dagarna har de lämnat sin slutrapport om projektet. Vad har man då uppnått med projektet? Tidigare fanns det totalt sju kostchefer inom de 20 olika stadsdelsförvaltningarna inom Göteborgs stad, nu har vi en kostchef i varje stadsdel. Det finns alternativa rätter att välja mellan och kvaliteten på maten har avsevärt höjts genom bättre råvaror och ökad samverkan mellan kostchefer, skol chefer, enhetschefer inom äldreomsorgen och olika leverantörer, säger Barbro Mellgren och Göran Lindersson. Deras gemenamma och långa erfarenhet av att driva och utveckla projekt inom offentlig sektor och det privata näringslivet har gjort dem särskilt lämpade för uppdraget. Barbro har arbetat med förändringsprocesser i 30 år, 20 år som chef inom olika kommuner och verksamheter och 10 år som konsult. Göran har varit ansvarig för Volvos samtliga måltidsfrågor och varit verksam i flera olika länder och världsdelar. Han har även jobbat som kock och varit vd för restaurangverksamheten på SAS Arlanda. Vi har arbetat med ett helhetstänkande kring måltiden. Maten som är på tallriken är 50 procent av det som vi erbjuder brukaren, resten är miljön runt omkring, säger Barbro som tillsammans med Göran organiserat och samordnat alla utbildningsinsatser i projektet. Hittills har cirka 300 personer inom storkök och omsorg utbildats i Matglädje för äldre, Skolrestauranger för skola och Rätt, rätt för förskolan. Här har man arbetat med fem aspekter runt måltiden: Personalens bemötande skapar matglädje för brukaren Flera alternativa rätter ger brukaren valmöjligheter Salladsbuffén ska vara omfångsrik och varierad Dukning och dekoration ska vara årstidskopplad Helst ska man använda riktigt glas och porslin istället för plasttallrikar Egentligen ser de ingen skillnad mellan kommunal och privat verksamhet. Vi har bara olika styrinstrument. Kostchefer vill så gärna utveckla sin verksamhet och det här är ett gyllene tillfälle för den här yrkesgruppen att förädla processen i arbetet och skapa möjligheter att öka samarbetet över gränserna, säger Barbro Mellgren. Med stor entusiasm berättar hon om alla de positiva effekter som projektet fört med sig. Genom att koppla ihop drift och verksamhet kan man korta ledtiderna när det gäller inköp av råvaror. Vi har arbetat med ett helhetstänkande kring måltiden. Maten som är på tallriken är 50 procent av det som vi erbjuder brukaren, resten är miljön runt omkring. Och det går att laga mat från grunden, menar Barbro. Prefabricerad fisk är till exempel bannlyst i vissa skolor och kontaktstekning är på många håll på väg tillbaka. I Lindåsskolan i Askim serverar man färsk fisk tre gånger i veckan och det har blivit möjligt tack vare att leverantören filear fisken. Ett annat exempel är Hjällboskolan i Lärjedalen som förra året var bäst på inköp av ekologisk mat. Med rätt styrinstrument går det att kvalitetssäkra arbetet för dem som arbetar i kommunal service. Men det är viktigt att alla förstår sin roll och uppgift, säger Göran, som tagit fram en checklista med ett 10-punktsprogram för hur man arbetar med att styra och hitta bra lösningar i det vardagliga arbetet. Nästa steg Från och med 2011 införs en ny organisation som innebär att de 20 stadsdelsförvaltningarna blir 10 i stället. Den nya organisationen byggs upp med en strategisk chef för varje stadsdel och som har en samordnande befattning. De ska också kunna kvalitetssäkra sitt arbete genom TQN som är en internationell modell som står för Teknisk meny, kvalitetssystem och nyckeltal. Det gör det möjligt för dem att få fram exakta siffror på kostnaderna för råvaran och man kan dessutom mäta kvalitet och avläsa hur man själv ligger till i produktionskedjan, vilket är helt nya styrinstrument för dem som arbetar inom offentlig sektor, säger Göran Lindersson. 15

16 TEMA mat för äldre Måltid Göteborg PROJEKTET INNEHÅLLER SEX STEG: Kartläggning och analys av organisation och kompetens, matproduktion och logistik samt service och bemötande vid brukarmötet. Samordning och koordination för att uppnå effektivitet. Produktutveckling och kvalitetssäkring av matproduktion och måltidssituation. Intern kommunikation för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling. Uppföljning. Genomförande (utveckling och förändring pågår kontinuerligt under projekttiden). Utvärdering. Marina leder det politiska uppdraget DISKUSSIONEN OCH DEBATTEN kring äldres mat med långa transporter och matlådor med dålig kvalitet ledde till det politiska uppdraget att se över hela måltidsverksamheten och att minska klimatpåverkan. Vi började med att göra en kartläggning av flera förbättringsområden och att se över hela leverantörskedjan eftersom en upphandling av 20 olika köttbullar inte är okej. Med färre sorters matvaror kan man dessutom få bättre pris. Att utse en kostchef i varje stadsdel som har måltidsansvaret och att kompetensutveckla personalen var andra förbättringar vi ville göra, säger Marina Johansson (s) kommunalråd i Göteborgs stad med ansvar för äldre, unga, funktionshindrade och personal frågor. Är du nöjd med projektet och vad händer nu? Vi har åstadkommit ett stort engagemang, där erfarenhetsutbyte och samordning mellan olika yrkesgrupper har skapat bra nätverk. Vi har sett över hela processen kring kommunal måltidsverksamhet och fått ett mandat att gemensamt fortsätta att driva frågorna: Att måltiden ska vara en av dagens höjdpunkter Att se till att minska transporterna Att se måltiden som en del av den pedagogiska verksamheten Att skapa lugn och ro kring måltiden och få skolcheferna att inse detta Att få transporterna av mat inom äldreomsorgen att fungera Att skapa inflytande och valfrihet i hemmet eller i gemenskap Att få inflytande i hemtjänsten hur de äldre vill använda sin tid Träffpunkt för äldre Trots att många äldre som bor kvar hemma kan få hjälp via hemtjänsten att handla och laga mat, är det få som väljer att göra det idag. Från och med den 1 september 2010 inför alla stadsdelar Träffpunkt för äldre som innebär att hemtjänsten ska gå med den äldre och äta en gemensam måltid på de olika träffpunkter som finns runt om i Göteborg. Alla partier är eniga om beslutet, Göteborgs stad driver frågan tillsammans med dem som jobbar inom äldreomsorgen. Det finns så mycket känslor kring mat och de sociala aspekterna är inte minst viktigt. Vi behöver fler mötesplatser för de äldre och de får gärna vara generationsöverskridande. Här samverkar vi med föreningsliv och frivillighetsorganisationer. De mångkulturella frågorna i äldreomsorgen är ett annat oerhört viktigt område så det finns mycket kvar att göra, säger Marina Johansson. 16

17 UNDERNÄRING HOS ÄLDRE mat för äldre TEMA I en studie som utfördes av den internationella nutritionsorganisationen ESPEN mättes näringsintaget hos över personer på äldreboenden och sjukhus runt om i Europa. 160 patienter på Akademiska sjukhuset i Uppsala deltog i studien, som visade att var fjärde patient som är inlagd på sjukhus eller äldreboende är undernärd eller riskerar att bli det. TEXT MONICA LINDMAN FOTO ISTOCKPHOTO NYLIGEN HAR RUTINER införts på Akademiska sjukhuset för att undersöka patienterna för undernäring redan när de skrivs in på sjukhuset för att kunna se om de befinner sig i riskzonen. Undernäring hos äldre är ett stort problem i vården. Vi måste bejaka förekomsten samtidigt som det är vår viktigaste uppgift att lösa problemet, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition och metabolism, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Han är också verksam som geriatriker på Akademiska sjukhuset i Uppsala och har i sin forskning tittat på äldre, kroniskt sjuka människors muskelförlust och vilka konsekvenserna blir och hur det kan relateras till mat. Att muskelmassan minskar är en naturlig del i åldrandet. Vi ser det inte från en dag till en annan utan det är ett förlopp. Får vi då inte tillräckligt med näring och rörelse riskerar musklerna att förtvinas. Vid stor viktnedgång påverkas också de inre organen och vårt immunförsvar. Med rätt och näringsriktig kost kan vi förebygga och bromsa förloppet, säger Tommy Cederholm. Mat viktig del i behandlingen Att det här är en angelägen fråga visar flera svenska forskningsprojekt och inter- nationella studier. Som läkare och forskare skulle Tommy Cederholm gärna önska att den kommunala måltidsverksamheten underställdes samma krav och villkor som sjukvården. Bra kost har stor betydelse för de äldres hälsa och överlevnad. Maten är därmed en viktig del i den medicinska behandlingen av äldre och ska vara en självklar del i vården av gamla och sjuka människor så att olika följdsjukdomar kan undvikas, säger Tommy Cederholm. Att äldre får för lite eller fel slags mat kan ha många orsaker. Bristande kunskap bland beslutsfattare och vårdpersonal är en orsak liksom att aptiten minskar hos äldre på grund av sjukdom och medicinering. Tugg- och sväljsvårigheter och att man helt enkelt saknar sällskap när man äter kan också bidra. Idag finns ett flertal vällovliga initiativ som många eldsjälar ligger bakom. Inom äldreomsorgen och sjukvården pågår många projekt som handlar om matens betydelse för sjuka och äldre och hur man ska komma tillrätta med problematiken kring undernäring, säger Tommy Cederholm. Han nämner några exempel: Livsmedelsverkets projekt Bra mat för äldre och studier vid den egna enheten som görs kring de fem aspekterna; Mötet, Rummet, Produkten, Styrsystemet och Stämningen, som alla är viktiga faktorer för att lyfta måltidens sociala och medicinska innehåll. Varaktigt förändringsarbete kan inte baseras på eldsjälar och det gäller att stå på en fast vetenskaplig grund. För att nå varaktiga förändringar så måste processerna utvärderas med samma metodik som inom traditionell forskning, säger Tommy Cederholm. Höja statusen En god början är att implementera bra måltidrutiner inom äldreomsorgen och att omvandla kunskap om matens betydelse till praktiska åtgärder. Det här är också ett utmärkt sätt att höja statusen för den yrkeskår som arbetar med kost och näringsfrågor inom storkökshushåll och äldreomsorg. Statusen höjs om det finns vetenskapliga studier och belägg som visar på att det går att förbättra äldres aptit och måltider genom relativt små och enkla förändringar. När måltidsmiljön upplevs bra, smakar också maten bättre säger Tommy Cederholm. Fakta Vid enheten för Klinisk nutrition och metabolism, Folkhälsoinstitutionen, Uppsala universitet bedrivs forskning som belyser samspelet mellan mat och hälsa. Övervikt, diabetes, åderförfettning, osteoporos och cancer är exempel på stora folkhälsoproblem för barn, ungdomar, medelålders och äldre som har starka samband med vad vi äter. Hos äldre och sjuka är undernäringsproblem en vanlig orsak till dålig livskvalitet och nedsatt funktionsförmåga. Fettsyrametabolism, kostfaktorer, kostvanor, övervikt, metabola syndromet, energiomsättning, kroppssammansättning, oxidativ stress, inflammation, aptitreglering och genetik och kostrelaterad ohälsa är exempel på specifika forskningsfält som drivs vid enheten. 17

18 HAN ÄTER SIG GENOM SVERIGE På bloggen 100 skolkök på 1 år testar Pär Bergkvist skolkök från Ystad i söder till Kiruna i norr. Näringsvärt följde med på ett av Pärs besök. TEXT JON ANDERSSON FOTO MICHAEL STEINBERG KLOCKAN ÄR 12 och i matsalen på Samskolan i Saltsjöbaden utanför Stockholm pågår elevernas lunch för fullt. Vid ett bord sitter Pär Bergkvist med en portion spagetti och vegetarisk sås. Jag brukar välja vegetariskt eftersom det ofta är gjort lite med vänsterhanden. Är det vegetariska bra då vet jag att köttfärs såsen är ännu bättre, säger Pär. Idén till bloggen föddes förra hösten när Pär var i slutfasen av ett annat matprojekt, som gick ut på att testa krogar med stjärnor i Michelinguiden. En av Pärs döttrar tyckte att han skulle prova maten på hennes skola och inte bara äta massa lyxmat. Nu gör Pär sitt sjuttionde skolköksbesök och maten har varit allt från jättebra till jättedålig. Det mesta ligger dock någonstans mitt emellan. Jag tycker inte det är okej att 90 procent av maten är acceptabel. Det borde vara mycket bättre än så, säger Pär. För att skolmaten ska bli bättre måste matlagningen präglas mer av intresse, kunskap och passion menar Pär. Och för att uppnå det krävs att personalen får bättre verktyg att arbeta med. Det kan handla om allt från att anställa fler utbildade kockar till att öppna fler tillagningskök. Man kan inte förvänta sig att personal som bara får tina upp mat och skära grönsaker ska ha någon passionerad inställning till mat. Sen tror jag att kostcheferna måste involveras mer. De måste få ägna sig mer åt mat och mindre åt politik och ekonomi. I oktober börjar nästa fas i Pärs arbete för att förbättra skolmaten i Sverige. Då drar ett samarbetsprojekt igång där skolor, kommuner, livsmedelsindustrin och eventuellt Kost och Näring deltar. Sen tror jag att kostcheferna måste involveras mer. De måste få ägna sig mer åt mat och mindre åt politik och ekonomi. De här hundra luncherna måste vara början på något. Inte slutet, säger Pär som ännu inte vill avslöja närmare vad projektet kommer att gå ut på. Hur blev då omdömet för Samskolan i Saltsjöbaden? Ganska bra faktiskt: Mitt besök på Samskolan var över genomsnittet; både själva maten och den stora ljusa matsalen med egen uteservering, står det på bloggen dagen efter besöket. 100 skolkök på 1 år Under ett års tid testar Pär Bergkvist 100 skolmatsalar runt om i landet. Omdömen om maten och atmosfären samt en hel del annat som rör ämnet skolmat publiceras sedan på bloggen 18

19 Nyhet! Utbildning i livsmedelshygien och HACCP. Välj mellan lärarledda eller webbaserade utbildningar hos Inspectera. Vi har mer än nöjda kursdeltagare. Vi kan även hjälpa er med hygiensäkring, provtagningar, skadedjurskontroller, m.m. Mer information om Inspectera, våra lokalkontor och våra tjänster hittar du på vår hemsida. Ring eller maila oss gärna för mer information. Först i världen med regler som verkligen ger klimatsmart mat Tel: KRAV finns i Uppsala. Du når oss på tel , eller via Du får mer 14 oktober d Fullspäckad seminariedag med branschens hetaste talare d Prisutdelning till Årets Kostprofil d Pär Bergkvist avslöjar listan över Sveriges bästa skolrestauranger d Dagen avslutas med årets branschmiddag Moderator: Lotta Lundgren Läs mer och anmäl dig på 19

20 Äkta vara eller oäkta vara, det är frågan Göran Anér, chefsjurist på Livsmedelsverket hjälper oss att reda ut begreppen kring märkningen av livsmedel. TEXT EMMA BEHRENDTZ FOTO ISTOCKPHOTO INTRESSET FÖR LIVSMEDELSINDUSTRIN har vuxit de senaste åren och konsumenterna blir alltmer medvetna. Numera är det svårt att hitta en produkt på hyllan helt utan märkning i form av till exempel svanen, krav eller nyckelhål. Men hur långt ska vi gå när det kommer till information kring våra livsmedel och behövs det verkligen en märkning som talar om vad maten INTE innehåller. Föreningen Äkta vara startade 2006 med syfte att upplysa konsumenterna om de produkter som är fria från tillsatser och industriella ingredienser. Upplysningen skulle ske i form av en ny märkning som skulle gå under namnet äkta vara. Förutom själva märkningen ville föreningen även skapa ett forum för konsumenterna och väcka debatt genom sin sajt för att sätta press på livsmedelsindustrin. Förhoppningen var att märkningen skulle leda till fler livsmedel helt utan tillsatser. Men trots att intentionen är god så är inte alla överens om att märkningen är bra. Livsmedelsverket hör till dem som anser att det kan skapa missförstånd och medföra risker som resulterar i att konsumenterna blir vilseledda. Konsumenterna får inte reda på vad ordet äkta står för. Det är många variabler och värderingar som är avgörande för ordets betydelse, menar Göran Anér, chefsjurist på Livsmedelsverket. Grundregeln i märkning av livsmedel är att endast de ingredienser som finns i den aktuella produkten ska anges, inte de ingredienser som inte ingår. Vad säger det om produkten att den innehåller mindre socker, för att ta ett exempel, säger Göran Anér. Livsmedelsverket tycker däremot att märkningen skulle kunna vara till nytta i de fall då ett livsmedel ändrat recept. Den skulle då tillåtas under en kortare period för att markera att en eller flera ingredienser tagits bort. Som till exempel när en tillverkare slutar att använda natriumglutamat i buljong, när alla andra använder det. Konsumenterna får inte reda på vad ordet äkta står för. Det är många variabler och värderingar som är avgörande för ordets betydelse. Livsmedelsverkets invändningar på märkningen Man får inte ange vad som inte finns i en produkt. Äkta vara tillåter bakpulver och fruktpektin men säger ändå att produkterna är utan tillsatser. Produkter som skyddas av så kallade standarder- exempelvis grädde, falukorv, sylt, måste följa vissa regler för att få säljas. Några oäkta versioner kan inte finnas. 20

snabbaste Vägen till hållbara måltider i offentlig förvaltning Nu lyfter vi den offentliga måltiden!

snabbaste Vägen till hållbara måltider i offentlig förvaltning Nu lyfter vi den offentliga måltiden! snabbaste Vägen till hållbara måltider i offentlig förvaltning Nu lyfter vi den offentliga måltiden! Jo, alla kommuner kan! Det bubblar av aktivitet inom den offentliga måltidsverksamheten i Sverige. I

Läs mer

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg Nationellt kompetenscentrum Projektgruppen Lena Forsman Anna-Karin Quetel Eva Sundberg Inger Stevén Regeringens

Läs mer

Äntligen skollunch! Vi vill bjuda dig på lunch. www.fazeramica.se

Äntligen skollunch! Vi vill bjuda dig på lunch. www.fazeramica.se Vi vill bjuda dig på lunch Det bästa sättet att förklara för dig hur vi tänker och arbetar är att träffa dig under en lunch på några av våra restauranger. Då får du smaka, dofta och uppleva våra värderingar

Läs mer

Matglädje. för både elever och seniorer

Matglädje. för både elever och seniorer Matglädje för både elever och seniorer Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, augusti 2010 1 Matglädje i skola och omsorg! Måltiden har en central betydelse i våra liv. Näringsrik mat som smakar bra ger

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Kostpolicy Norrtälje kommun. Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016

Kostpolicy Norrtälje kommun. Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016 Kostpolicy Norrtälje kommun Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016 1 Vår vision är att erbjuda goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider som lagas nära gästen och bidrar till hållbar utveckling. Inledning

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

framtidens mat i västerås

framtidens mat i västerås framtidens mat i västerås Västerås stad vill göra skillnad Framtidens mat ska främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn, ungdomar och äldre och med hänsyn till miljön och klimatet. En av mänsklighetens

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Här får du veta mer om portionsmaten

Här får du veta mer om portionsmaten Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se

Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- Maria Almström Svensson

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se

Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Vi ska laga och servera god mat till växande barn & ungdomar som ska orka

Läs mer

Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim

Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat Mia Prim En hållbar måltid når magen får era gäster att orka lära in och lära ut får skolans verksamhet att fungera En klimatsmart måltid som inte

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

Riktlinjer för måltidsverksamheten. Inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för måltidsverksamheten. Inom förskola, grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för måltidsverksamheten Inom förskola, grundskola och gymnasieskola 1 Riktlinjer för måltidsverksamheten Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Mål...3 Riktlinjer för måltidsverksamheten...4

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Skolkocken vår nya idol!

Skolkocken vår nya idol! Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad Författningssamling i Borlänge kommun Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige 2012-09-18 Reviderad 2016-02-09 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Kostpolicy Dokumenttyp Policy Omfattar Kommunen Dokumentägare

Läs mer

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Kostpolicy för Bjuvs kommun Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring

Läs mer

Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan?

Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan? Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan? Maten har alltid varit ett omdiskuterat område om det gäller hemma, om

Läs mer

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig

Läs mer

Tjänsteskrivelse Yttrande angående kostpolicy för Vallentuna kommun

Tjänsteskrivelse Yttrande angående kostpolicy för Vallentuna kommun VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-09-24 DNR SN 2014.162 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Måltiden. en del i lärandet

Måltiden. en del i lärandet Måltiden en del i lärandet Ett gott samarbete mellan måltidspersonal, pedagoger och deras chefer gynnar alla. Måltiden blir en naturlig och njutningsfull del av dagen och kan också användas som ett pedagogiskt

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Kostpolicy för Höörs kommun

Kostpolicy för Höörs kommun Kostpolicy Ett styrande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltiderna i Höörs kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fastställdes 2014-10-13, BUN 59 Diarienr BUN 2014/97 Kostpolicy för Höörs

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd

Läs mer

Nu lyfter vi den offentliga måltiden! SNABBASTE VÄGEN TILL HÅLLBARA MÅLTIDER I

Nu lyfter vi den offentliga måltiden! SNABBASTE VÄGEN TILL HÅLLBARA MÅLTIDER I Bilaga Nu lyfter vi den offentliga måltiden! SNABBASTE VÄGEN TILL HÅLLBARA MÅLTIDER I OFFENTLIG VERKSAMHET Broschyr_8sid_ FM.indd 1 2010-08-10 16:31:44 Jo, alla kommuner/stadsdelar kan! Det bubblar av

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Karlskrona språkfriskola 2015/2016

Karlskrona språkfriskola 2015/2016 KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona språkfriskola 2015/2016 2015-06-15 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 4 Sockerpolicy...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden Författningssamling i Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat och måltider i förskola

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Författningssamling i Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat i förskola och skola Dokumenttyp Riktlinje

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Sammanfattning En motion har inkommit till kommunsstyrelsen som remiterat vidare till äldreomsorgsnämnden för yttrande.

Sammanfattning En motion har inkommit till kommunsstyrelsen som remiterat vidare till äldreomsorgsnämnden för yttrande. 1 (3) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Angående deltagande i projekt för att höja kvaliteten på och minska klimatpåverkan på den offentliga maten

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola KOSTPOLICY mat i förskola och skola Denna broschyr är framtagen av Catarina Åsberg, konsult, i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och IDEFICS i Partille kommun under hösten 2011. Övriga källor:

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Hemlagade middagar till dörren

Hemlagade middagar till dörren Hemlagade middagar till dörren Det nystartade företaget Ellens gryta erbjuder vällagade middagar med fokus på traditionellt långkok, inspirerade av mormor Ellens goda grytor. Vi träffade grundaren Ann-Louise

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%)

kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%) kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%) Besvarad av: 24 (11%) Ej besvarad av: 186 (89%) "Fisken torr ibland" "Ibland mindre bra" "Tycker

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Kostpolicy. Robertsfors kommun 2016

Kostpolicy. Robertsfors kommun 2016 Kostpolicy Robertsfors kommun 2016 Detta är ett övergripande styrdokument för hur Robertsfors kommun ska arbeta med kost och nutrition för att säkerställa god kvalitet vid måltider. Innehåll Inledning

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun 2012-04-11 Beslutad av kommunfullmäktige 6/2012 MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-11, 6 2 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg i Bräcke kommun Innehållsförteckning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Klimatanpassa din matlagning

Klimatanpassa din matlagning Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ

Läs mer

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104 Kostpolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd

Läs mer

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 KOSTPOLICY För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 Bakgrund och syfte Kostenheten inom Förvaltningen för

Läs mer

Regional rapport. Fokus Matglädje. Östermalms stadsdel Stockholms stad 2012

Regional rapport. Fokus Matglädje. Östermalms stadsdel Stockholms stad 2012 Regional rapport Fokus Matglädje Östermalms stadsdel Stockholms stad 2012 Fotograf: Bengtsson Regional projektledare Ellinor Moberg, matkonsult Hushållningssällskapet, Uppsala 1 Innehållsförteckning Sidan

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2015-10-26, 81 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Stoppa undernäringen av äldre

Stoppa undernäringen av äldre Stoppa undernäringen av äldre Vi har ett viktproblem i Sverige, som drabbar över en tredjedel av patienter på våra sjukhus, varannan boende i äldreboenden och var fjärde patient i den specialiserade äldresjukvården,

Läs mer

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus

Läs mer

08-550 264 68 Gabriel.bozyel@sodertalje.se

08-550 264 68 Gabriel.bozyel@sodertalje.se Södertälje U kommun l (6) 2009-03-30 Tjänsteskrivelse Dm DN 09/09 Kontor Utbildningskontoret Handläggare Gabriel Bozyel 08-550 264 68 Gabriel.bozyel@sodertalje.se Utbildningsnämnden Förslag till Kostpolicy

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 2 Inledning I Lunds kommun är

Läs mer

Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 Inledning I Lunds kommun är engagemanget

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer