Marieby skola. F-åk 5 Fritidshem. Lena Medin

Transkript

1 Marieby skola F-åk 5 Fritidshem Lena Medin

2 Innehållsförteckning 1. Beskrivning av den egna verksamheten 4 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbete 5 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 8 4. Utvecklingsområden Områden i skolans/fritidshemmets läroplan Normer och värden Kunskaper och lärande Elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden A Måluppfyllelse förskoleklassen B Måluppfyllelse fritidshemmet C Bedömning och betyg 20 6 Hälsa och livsstil 22 7 Uppföljning av arbete med likabehandlingsplanen 23 8 Situationen för elever i behov av särskild stöd 23 9 Rektors ansvar Rektors samlade bedömning samt rektors analys av 25 prioriterade utvecklingsområden 2

3 Skollag (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. 3

4 1. Beskrivning av den egna verksamheten 1. Marieby skola På skolan finns 55 elever samt ca 30 fritidshemsbarn. Till alla klassrum finns separata ingångar.. Skolan omges av vacker natur med närhet till skogen och Storsjön. 2. Personal Personalen utgörs av behörig personal; tre lärare, två fritidspedagoger, en förskollärare samt en resurs i skolan/fritidshemmet. 3. Ekonomi Budgeten omfattar för skola/fritidshem totalt ca 5 miljoner kronor. De olika verksamheterna har delegerat ekonomiansvar. 4. Ledningen Utgörs av rektor Lena Medin, med ansvar för Storvikenskolan/fritidshem samt Marieby skola/fritidshem. Rektorerna i Brunflo ingår i ett verksamhetsområde tillsammans med rektorer i Torvalla och på Frösön. Ansvarig för verksamhetsområdet är Britta Gyllebring. Skoladministratör är Harriet Hamberg. 5. Organisation Marieby skola har en förskoleklass, åk 1-2, åk 3, åk 4, åk 4-5 samt en fritidsavdelning. Organisationen ändras från år till år beroende på hur barngrupperna ser ut 6. IT utrustning Skolorna har interaktiva projektorer i alla klassrum utom i ett (köps in under 2013). Varje klass har ett antal bärbara datorer, ca 1 dator/ 3 elever. Dessutom finns ett antal ipads på skolan. 4

5 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet September Maj Kontinuerlig uppföljning av uppsatta mål och revidering av handlingsplaner Mars-april Enkät hem till barn/elever och föräldrar. Enkät till åk 5 September Kvalitetsredovisning till förvaltningen KVALITETSÅR Maj Kvalitetsredovisning i arbetslagen. Bearbetning och analys av enkäter samt nationella prov etc Augusti Uppstart med arbete utifrån arbetsplanen. Juni Nya mål i arbetsplan utifrån kvalitetsredovisning, utvärderingar, enkätsvar samt nationella prov 5

6 Forum En tydlig och kommunikativ organisation med olika forum för ständigt lärande och utveckling Utvecklingsgrupp Se nästa sida Samverkansgrupp Krisgrupp Arbetslag Praktisk planering etc Elevhälsoteam Elevråd Föräldraråd Konferenser Pedagogiska frågor, pedagogisk delgivning etc Tre PBSgrupper (problembaserad skolutveckling) Utifrån läroplanens huvudområden 6

7 Utvecklingsgruppens uppdrag Bedriva ett gemensamt utvecklingsarbete, förskoleklass/skola och fritidshemför att nå ökad måluppfyllelse, utifrån Storviken-Mariebys arbetsplan Utvecklingsledarens roll: Verka för att utvecklingsarbete enligt arbetsplanen kontinuerligt efterföljs i arbetslaget. Se till att arbetslaget följer upp och ansvarar för att ny personal delges viktig information, t ex läroplan och plan för lärande, arbetsplan, sekretess, vikariepärm och polispapper Hjälpa arbetslaget att se helhet och samband Signalera till rektor om stöd till arbetslaget behövs. Tydligt leda arbetslagets träffar genom att: verka för en öppen och rak kommunikation upprätta, följa dagordning samt se till att minnesanteckningar förs. se till att alla aktivt deltar se till att alla kommer till tals 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet 3.Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan Fortsatt arbete med utvecklingsområden med speciellt fokus på : Engelska, internationalisering, kommunikation, IT och värdegrundsfrågor. Se vidare arbetsplan för

8 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning, sammanfattning Fortsätta att diskutera värdegrundsfrågornas innebörd i personalgruppen Utveckla samarbetet med vänskapsskolan i Tanzania Tydliggöra fritidshemmets mål på ht föräldramöte, bl a genom fritidshemsbroschyren Fortsatt arbete med utvecklingsområden med speciellt fokus på : Engelska, internationalisering, kommunikation, IT och värdegrundsfrågor. Tydliggöra rutiner för kommunikation med föräldrar Gemensam planering för all fritidshemspersonal Arbeta mer med läsförståelsen i engelska Arbeta mer med rimlighet och att uppskatta i matematik samt att allmänt sätt arbeta mer med praktisk problemmatematik Fortsätta att utveckla den strukturerade lästräningen Gemensamt tema på föräldramöten under vt 11 Fortsätta att utveckla IUP med omdömen i alla ämnen Utveckla analysarbetet hos pedagogerna, kring resultaten av nationella proven Fortsätta att utveckla arbetet kring lokal pedagogisk planering 8

9 4. Utvecklingsområden Vi i Världen Prioriterat utvecklingsarbete för Storviken-Marieby skolor/fritidshem Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där Utdrag ur Läroplan 2011 Utvecklingsarbetet, Vi i Världen, syftar till att tydliggöra det internationella perspektivet inom alla skolans ämnen samt på fritidshemmet. Utvecklingsarbetet planeras utifrån Läroplan 2011, tre delar: Vision Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål & riktlinjer Utvärdering sker Kursplaner kontinuerligt genom: Elevernas veckoutvärderingar Enkäter Föräldraråd Elevråd/fritidsråd Utvecklingssamtal Nationella prov och diagnoser Kvalitetsredovisning Skolkonferens för personal/arbetslagsmöten/ut -vecklingssamtal Eleven är m edveten om sitt eget kulturarv och närsam hälle i relation till ett internationellt perspektiv Eleven känner respekt och em pati så väl m ed m änniskor i sin närhet, som m ed m änniskor i andra delar av världen Eleven är förberedd för ett sam hälle m ed täta kontakter över kultur- och nationsgränser Arbetsområden :(1-3 ansvaras av tre olika PBS grupper, 4-5 ansvaras av utvgruppen) 1. Engelska 2. IKT (information - kommunikation - teknik) 3. Värdegrund 4. Storviken- Marieby skolors hemsida 5. Tematisk planering för förskoleklass - åk 5 & fritidshemmet StorvikenMarieby skolor/fritidshem, arbetar i övrigt parallellt utifrån 2011 års Läroplans allmänna intentioner samt med samtliga ämnens centrala innehåll och mål 9

10 Områden i skolans läroplan Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsarbetets upplägg och innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade i skolans läroplan, dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen som formulerats i nämndens budget varje år. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Budgetmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. 10

11 5.1. Normer och värden Verksamhetens mål/resultat: Att elever respekterar andra, trivs och känner sig trygg på skolan/fritidshemmet anser vi vara i stort sett uppnått. Att eleven visar intresse och utvecklar förståelse för den kulturella mångfalden i Sverige och andra länder anser vi vara uppnått. Att varje enskild personal har ett respektfullt bemötande mot arbetskamrater, elever och föräldrar anser vi vara uppnått vad gäller bemötandet mot arbetskamrater. Insatser för att nå målen: Värdegrundsdokumentet är redviderat och finns under ikonen lokala arbetsplaner och mål; planer skola på zonline Storviken-Marieby. Vi har gjort en inventering om vilka värdegrundsmaterial vi använder. Det finns ett gemensamt material som ligger under ikonen EQ-verkstaden på zonline Storviken- Marieby. En enklare dokumentationsmall har utarbetats, för uppföljning av likabehandlingslag. Arbetet med utveckling av rastverksamheten och en trygg utemiljö på skolan har påbörjats. Vi konstaterar att vi använder olika material. Fortbildning för all personal i samarbete med utvecklingsgruppen genomfördes. En plan för Internationell vecka på öppet hus har genomförts. Materialet från Unicefs skolmaterial har presenterats för skolorna. Analys lärdomar: Vi använde två PBS möten till att revidera dokumentet och processen startade i Persåsåen då vi började fördjupa oss i nya läroplanen LGR 11. Svårigheten är att förankra och ha det som ett levande dokument för all personal. Vi konstaterar att vi använder olika värdegrundsmaterial, men det finns ett gemensamt material. Vi har tittat på ett material som heter husmodellen från diskrimineringsombudsmannen, där vi kunde få utbildning. Tyvärr fanns inte utbildningen tillgänglig under detta läsår. Vi arbetar vidare med detta under hösten Dokumentationsmall för likabehandlingsplanen. Dokumentationsmallen upplevdes som väldigt omfattande och vi utarbetade ett förenklat dokument, en incidentrapport för enskilda händelser. Vi har diskuterat om att arbeta förebyggande mot kränkande behandling genom att göra en kartläggning av varje enskild elevs situation på skola/fritids. Svårigheten är att hinna med att kartlägga alla elever och göra en bra uppföljning. Utveckling av rastverksamheten. Vi tittade igenom en modell som kallas husmodellen. Vi lämnade över rastverksamheten till elevrådet. Det fortsatta arbetet skjuts upp till höstterminen Vi har inte besökt några andra skolor av samma anledning som ovan. Ett enhetsmöte där vi arbetade med vår vision runt värdegrundsarbetet genomfördes. Delar av värdegrundsgruppen var på en utbildning i tematiska föräldramöten ledd av elevhälsan som delgavs på en konferens. Ett intressant sätt att ha föräldramöten som vi får fundera mer över. 11

12 Internationell vecka öppet hus. Vi har presenterat en modell och inhämtat ideér från personalen och påbörjat en planering inför våren Vi har inlett ett samarbete med Birka folkhögskola, Afrika linjen. De har besökt Storviken-Mariebys alla klasser och pratat om Afrika. Vi har planerat in ett fortsatt samarbete till hösten där övrig personal och föräldrar ingår. Vi har ansökt om pengar i syftet att besöka vår vänskola i Tanzania, men fick avslag. Vi fick ta del av materialet från Unicef väldigt sent på terminen. Det blev dåligt presenterat och försen att arbeta med inför FN dagen. Materialet var dessutom riktat till äldre elever. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi inleder verksamhetsåret med att titta igenom värdegrundsdokumentet för att hålla det levande. Vi gör en årsplanering. Vi fortsätter arbetet med att utveckla rastverksamheten och se över utbildning på husmodellen eller liknande utbildning. Arbeta vidare med Internationell vecka öppet hus och samarbetet med Birka folkhögskola. Vi skriver en ny ansökan till Internationella Programkontoret i syftet att besöka vår vänskola Himo Primiry School i Tanzania Kunskaper Verksamhetens mål: Eleven når delmålen i engelska i åk 1-5 Eleven tycker att engelska är roligt, viktigt och intressant Lärarna har utvecklat sina kunskaper och metodik kring ämnet Eleven har arbetat i enlighet med temaplanen och tycker att det är roligt, viktigt och intressant Insatser för att nå målet: Inventera läromedel Introducera Storviken-Mariebys skolors konkretiserade lokala arbetsplan 2011 i engelska Studiebesök Inleda samarbete med Charlton Manor primary school i London, för elever i åk 4-5 Påbörja arbete med Etwinning; EU:s IKT program för elever i Europeiska skolor Fortsätta att utveckla tematisk brevväxling för f kl - åk 5, med Korona prim school i Tanzania Initiera fortbildning för lärarna gällande undervisning med mycket kommunikation Utveckling av påbörjad tematisk planering som utgår från alla ämnen i kursplanen. 12

13 Sv/eng *Tematisk brevväxling med England & Tanzania So *Samhällsskikt *Religioner *Resurser *FN:s barnkonvention Ma/No/Te *Klimat *Energi *Teknik * Miljö Sl/mu/id/bi/ *Olika material att bygga med/ sy med *Bilder/foto *Musikstilar Resultat: Eleverna når de flesta delmålen i engelska. Vi kan dock se att elever i åk 3-5 inte vågar kommunicera i större grupp så där är målet endast delvis uppnått. Ett par elever i åk 5 Storviken klarar inte delmålen i engelska när det gäller att skriva och läsa. Efter utvärderingar med eleverna, muntligt och skriftligt, så upplevs engelskan som rolig, viktig och intressant så målen är uppnådda. Lärarna har till viss del nått målen i att utveckla sina kunskaper och metodik i engelska. Vi har inventerat läromedel och beslutat oss för ett gemensamt läromedel för f-klass- åk 5 Storviken och Marieby. Under läsåret har vi följt vår nya konkretiserade lokala arbetsplan. Vi har genomfört ett studiebesök på Johannes skola i Stockholm och där tagit del av deras undervisning i engelska. Övrig personal har tagit del av studiebesöket via redovisning. Övriga planerade insatser för att nå målen är ännu inte påbörjade. Eleverna har nått målen i temaplaneringen genom att vi har brevväxlat med elever från Tanzania. Analys lärdomar: Eleven når delmålen i engelska i åk 1-5 Målen nåddes inte fullt ut. Vi måste utveckla vårt arbete när det gäller muntlig kommunikation, att få eleverna att våga! Läromedlet vi valt till hösten uppmuntrar till detta i stor utsträckning. Vi jobbar med engelska varje vecka med början i f-klassen. Några klasser arbetar med engelska varje dag en stund. Vi bör ge stöd till elever med särskilda behov även i engelska under tidigare årskurser framför allt när det gäller att våga kommunicera. Eleven tycker att engelska är roligt, viktigt och intressant. Målen är uppnådda genom varierad undervisning t ex film, lekar, ramsor, sagor, spel, böcker, sång och musik. Engelska används spontant i klassrummet mer än tidigare. Lärarna har utvecklat sina kunskaper och metodik kring ämnet. Vi har till viss del nått målen. Vi har fått avsatt tid var tredje vecka för fördjupade kunskaper och analyser av vår undervisning därför är vi nu på god väg för en bättre måluppfyllelse i engelska. Behov finns av fortbildning och kurser. Alla insatser är inte påbörjade ännu och de kanske var för många för ett läsår. Eleven har arbetat i enlighet med temaplanen och tycker att det är roligt, viktigt och intressant. Vi har skickat brev till Tanzania från våra skolor, däremot är responsen från Korona school väldigt liten. 13

14 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi kommer att arbeta för att stärka elevernas självkänsla så att de vill/vågar kommunicera mer i klassrummet. Vi jobbar med ett nytt läromedel till hösten som vi hoppas ska ge en bättre kontinuitet, bidra till mer kommunikation mellan elever och skapa en röd tråd mellan årskurserna. Vi fortsätter att fördjupa oss i ämnet nästa läsår i lärgruppen engelska för att tillsammans utveckla arbete med t ex det läromedel vi valt att använda. Vi måste fundera vidare på hur vi kan arbeta med en utveckling av engelskan i ett internationellt perspektiv. 5.2 Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål: Alla elever: Alla elever tar ansvar för den inre och yttre miljön Målkriterier: Alla uteleksaker finns kvar efter inventering i slutet på varje månad. Det är bortplockat och kläder upphängde. Alla elever är rädda om skolans material. Insatser för att nå målet: Klassråd och elevråd. Muntliga framställningar inför klass/grupp. Tydliggöra målen inom respektive skolämne/verksamhet. Planeringsbok. Arbeta kontinuerligt med ordningsreglerna. Kontaktbok för elever med behov av kontinuerlig kontakt. Utvärdering av skolarbetet. Ansvarsområden för inre och yttre miljön t ex kompostering, sortering, ordning på uteleksaker. Klassrumsregler Matregler för en god matro. Stående punkt gällande raster och klassrumssituation vid klassråd. Inköp av uteleksaker som märktes upp. Två fritidspersonal tillsammans med en personal tittar varje dag runt på skolgården så det inte finns några leksaker kvar. Utlåningssystem för märkta leksaker. Städstund varje dag. Reviderat ordningsreglerna tillsammans med föräldrar och elever. Resultat: Målet är delvis uppnått Analys lärdomar: Vi har inget klotter eller annan åverkan i den inre miljön. Eleverna är rädda om den yttre miljön, men dock kan åverkan ske under kvällar och helger av äldre barn/ungdomar. 14

15 Eleverna är rädda om sina läromedel samt gemensamma lekmaterial. Vi arbetat fokuserat med att utveckla elevernas IUP samt arbetat med kunskapsmålen. Elevens val har gett utrymmer för eleverna att öva sig att samarbeta med andra elever. Eleverna har insikt i ett demokratiskt förhållningssätt. Eleverna har större insikt kring förutsättningarna för en god arbetsmiljö. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Utveckla formen för elevråd/klassråd, planeringsbok. Fortsätta att utveckla formen för elevens val. Ständigt aktualisera ordningsreglerna. Förändringar av rutiner kring lunchen. Samsyn kring skolans regler mellan lärare- lärare och lärare- elev Skola och hem Verksamhetens mål: Föräldrar upplever att de har bra insyn i sitt barns kunskapsutveckling, bra kommunikation med skolans/fridshemmets personal samt upplever ett gott bemötande Insatser för att nå målet: Föräldramöten, Öppet Hus, utvecklingssamtal, föräldrafika, föräldraråd, planering/utvärderingsböcker, veckobrev, spontana samtal (tamburkontakt), Resultat: Målet är delvis uppnått (övervägande andel nöjda ). Analys lärdomar: Föräldrar efterfrågar manlig personal Vissa i f-klass och åk 3 upplever att det stundvis är dålig arbetsro. Fler föräldrar efterfrågar mer utevistelse/uteaktiviteter på fritidshemmet. Föräldrar upplever att det är bristfällig information om barnets dag vid hämtning på förskolan (efter kl 17.00). Många vill ha en bättre utemiljö. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Manlig personal är anställd from hösten 2012 EHT är inkopplad i f-klass samt åk 3 i arbetet med att förbättra arbetsmiljön i klassrummet. Fritidshemmet har satt upp ett mål att främja elevernas vilja att vistas utomhus. Personal förtydligar att pedagoger alltid kontaktar föräldrar vid allvarligare händelser. Pedagogerna ser över utemiljön. 15

16 5.3. Övergång och samverkan Verksamhetens mål. Ett bra överlämnande från tidigare- till senaredelsskolan Insatser för att nå målet: Vid ett flertal tillfällen har eleverna, i samband med elevens val och liknade, ätit lunch på blivande skola. Enskilda intervjuer med alla elever för att för att kartlägga elevernas tankar och önskemål inför överflytt till senare del. Överlämnande samtal om alla elever till mottagande skolas rektor och specialpedagog av elevernas lärare, fritidspedagog och specialpedagog. Elever i behov av särskilt stöd har under hela vårterminen fått besöka blivande skola under flertal tillfällen tillsammans med personal från överlämnade skola. Besöken har gjorts enskilt och i mindre grupp. Besöken har planerats och genomförts tillsammans med mottagande skolas specialpedagog. Eleverna har fått möta sin blivande skolmiljö, de har även fått tagit del av situationer som för dem skapat oro. Eleverna har även besökt skolan tillsammans med lärare och föräldrar för att träffa blivande klasslärare. Gemensam träff med nuvarande och blivande rektorer och specialpedagoger, kurator, skolsköterska, nuvarande lärare, för att göra en gruppering av nya klasser. Blivande specialpedagoger besökte klassen i deras nuvarande miljö. Besök på blivande skola i de nya klasserna. Resultat: Målet att ge eleverna ett bra överlämnande från tidigareskolan till senaredelsskolan har uppnåtts Analys lärdomar: Överlämnandet har var individuellt utifrån elevers olika förutsättningar vilket har bidraget till att målet är nått. Mottagande skola har inte tagit tillvara på den kunskap som finns hos överlämnade skola,om elever i behov av särskilt stöd, för att underlätta deras skolstart. Svårt att påverka men måste vara möjligt att förändra. Det behövs mer tid kring arbetet med klassindelning för att skapa de bästa mest trygga elevgrupperna. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Revidera överlämnanden och arbeta utifrån årets överlämnade som vi anser var lyckosam. Sträva mot att säkerställa en trygg övergång genom att en personal från överlämnade skola får finnas med under början av skolstarten/terminen i blivande skola. 16

17 5.4. Skolan och omvärlden Verksamhetens mål: Eleven tycker att IKT är roligt och intressant Pedagogen har utvecklat sina IKT kunskaper Eleven har i olika sammanhang använt IKT i undervisningen och på fritidshemmet Insatser för att nå målet: Kunskaper om Etwinning, ev söka pengar via Internationella programkontoret. Studiebesök arbetat med John Bauer. Fortbildning för pedagoger via AV media. Samarbeta med elever på ITgymnasiet, John Bauer, i Östersund. Använda metoden skriva sig till läsning. Utveckla samarbetet med Lugnvikskolan. Resultat: Eleverna som har fått arbetat med John Bauer tycker att IKT är roligt och intressant enligt utvärderingar som vi tagit del av. Målet är uppnått för de eleverna. De mål som vi hade satt upp enligt läroplanen i bild Åk 3-5 har vi delvis uppnått. Vi har påbörjat arbete med ASL men inte utvärderat tillsammans med elever eller pedagoger. Målet är delvis uppnått, utifrån våra muntliga utvärderingar. Pedagoger har utvecklat sina IKT-kunskaper är delvis uppnått genom: Studiebesök till Bräcke lärare Inga-Lisa Lundqvist som visade oss ASL, AV-medias representant Helena Fredriksson med föreläsning om ipad, kamera samt olika appar. Tagit del av föreläsning av IT-användandet i hemmamiljö med Helena Fredriksson och Mattias Olsson, datasupport, It och läroplanen. IT- fortbildning av Monika Andersson vid flera tillfällen. Målet uppnått i undervisningen och fritids. Analys lärdomar: Målen är delvis uppnådda. Pedagoger, elever och fritidsbarn har fått möjlighet att prova olika IKT- områden utifrån vår grundfråga- Hur gör vi för att behålla barnens nyfikenhet av omvärlden vid liv? Vi lyckades för att vi vågade prova nya vägar. Vi har fått mycket stöd av vår rektor. Vi ville bilda ett nätverk med skolor som arbetar med ASL i Östersund kommun. men pga tidsbrist inte hunnit. Viktigt att använda IKT i den dagliga arbetet. Nu har vi verkligen satt igång med IKT- användandet. Tillgängligheten och användandet har ökat i alla klasser pga inköp av datorer samt att de finns stationerade i alla klassrum. Kunskaper och söka pengar med E-twinning har vi inte prioriterat. 17

18 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsatt fortbildning och våga prova nya områden inom IKT. Vi måste vara mer delaktig i planeringen med samarbetet med John Bauer. Vi bildar ett nätverk till hösten med skolor som arbetar med ASL. Utveckla ipad användandet bland de lägre åldrarna. 5.7A Måluppfyllelse förskoleklass Förskoleklassens mål: Att utveckla läs och skrivutvecklingen samt den sociala träningen. Insatser för att nå målet: Pedagogerna använder handdockor i undervisningen varje vecka. Pedagogerna använder handdockan som ett verktyg för att lättare och på ett lekfullt sätt nå ett specifikt mål i svenska eller i den sociala utvecklingen. Alla barn gör en handdocka under det första läsåret. Barnen gör böcker till dockan. Skriver brev till dockorna Pedagogens handdockan skriver utmaningar, brev eller uppdrag till barnen, (svenska och matematik). Barnen gör egna teaterpjäser för att bearbeta sociala dilemman. Resultat: Vi har nått målen utifrån barnens nivå Analys lärdomar: Alla barn har kommit igång med skrivandet utifrån sin egen utveckling. Vi utvecklar barnens fantasi, nyfikenhet och kreativitet genom handdockan. Vi tränar barnens sociala samspelet genom handdockan. Barnen kommer igång med skrivandet och de har en mottagare genom pedagogens handdocka. Barnen har lättare att samtala genom sin egen handdocka. Barnen får bekräftelse och uppmärksamhet vid speciella tillfällen som tex födelsedagar. Träna på att lyssna på varandra. Vi nådde målet. Vi tror på dockan som ett pedagogiskt verktyg. Beroende på gruppens sammansättning kan processen se olika ut. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Barnen gör klart handdockan tidigare under läsåret för att utveckla undervisningen och använda den som ett pedagogiskt verktyg. 18

19 5.7B Måluppfyllelse fritidshem Fritidshemmets mål: Barnet har fått önska en aktivitet inom varje period och tycker att det har varitroligt,viktigt och intressant Utveckling av påbörjad temaplan Vecka Världens lekar: T ex leka lekar som barn på Himo school leker Vecka 2-9 Hantverksá T ex sy afrikanska kläder till handdockorna Vecka 4-51 Sagolanden: T ex läsa sagor från olika länder rita och måla till Vecka Det våras för musiken: T ex spela ukelele, olika melodier från olika länder Målkriterie: Barnet har fått önska en aktivitet inom varje period och tycker att det har varit roligt, viktigt och intressant. Insats: Vi har introducerat svenska lekar från förr. Samt lekar från andra länder. Vi har läst sagor för barnen. Barnen har även själva skapat samt dramatiserat sagor. Barnen har ritat och målat till sagor. Eleverna har skapat afrikanska landskap, dockor och masker. Storvikenskolans fritidshem har haft ukulelekurs samt sjungit med eleverna. Insatser för att nå målet: Samtliga pedagoger på fritidshemmen har varit ansvariga för planeringen av temaarbetet. Temaarbetet pågick en gång/vecka under läsåret Resultat: Målet är delvis uppnått. Analys lärdomar: Pg a begränsade resurser har samtliga elever vid vissa tillfällen tilldelats aktiviteter, vilket inneburit att barnen inte alltid haft möjlighet att själva välja aktivitet. Barnen har inte varit delaktiga i planeringen av temaarbetet. Pedagogerna borde har varit mer lyhörd för barnens egna önskemål. Barnen har tyckt att det varit roligt, viktigt och intressant att delta i de nya aktiviteterna Åtgärder För utveckling som kommer att vidtas det närmaste året. Inför nästa temaarbete bör barnen vara mer delaktiga i planeringen, och ha möjlighet att styra aktiviteterna i högre grad. Inför kommande temaarbete utgår vi från personalens kompetenser och barnens intresse / önskemål. 19

20 5.7 C Bedömning och betyg Redovisning nationella prov åk3 Marieby skola TOTALT Ämne ANTAL NÅTT MÅLEN I EJ NÅTT MÅLEN I ELEVER ÅK 3 ÅK 3 Antal Antal Procent Antal Procent Bild Flickor % 0% Pojkar % 0% TOTALT % 0 0% Engelska Flickor % 0% Pojkar % 0% TOTALT % 0 0% Hem- och konsumentkunskap Flickor % 0% Pojkar % 0% TOTALT % 0 0% Idrott och hälsa Flickor % 0% Pojkar % 0% TOTALT % 0 0% Matematik Flickor % 0% Pojkar % 0% TOTALT % 0 0% Musik Flickor % 0% Pojkar % 0% TOTALT % 0 0% NO/te Flickor % 0% Pojkar % 0% TOTALT % 0 0% Slöjd Flickor % 0% Pojkar % 0% TOTALT % 0 0% SO Flickor % 0% Pojkar % 0% TOTALT % 0 0% Svenska Flickor % 0% Pojkar % 0% TOTALT % 0 0% 20

21 Svenska Alla elever uppnådde målen Eleverna har lyckats mindre bra med att skriva en faktatext. Övriga delprov gick bra Matematik Alla elever uppnådde målen Bråktal del av hel innebar svårigheter. Problemlösning med skriftlig huvudräkning var svårt för några. Analys och lärdomar: Svenska, åk 3 har arbetat för lite med att läsa och skriva faktatexter. Matematik, åk 3 måste starta tidigare under läsåret med bråkräkning och jobba mycket med problemlösningstal. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Svenska, skriva texter med hjälp av stödord. Läsa och förstå faktatexter. Matematik, ta in bråkräkning i vardagssituationer kontinuerligt och träna på problemlösningar i större utsträckning. 21