WWW. Folkbildningens IT-mönster. f b r Folkbildningsrådet. Inger Landström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WWW. Folkbildningens IT-mönster. f b r Folkbildningsrådet. Inger Landström"

Transkript

1 Informationsteknik IT har under det senaste decenniet förändrat våra liv hemma, på jobbet och i skolan. I den här rapporten presenteras resultatet av en undersökning om IT-användningen i folkhögskolor och studieförbund. Det visar sig att informationsteknik i hög grad finns och används i både folkhögskolor och studieförbund.men det finns också skillnader.studieförbunden har i användningen av IT en större tonvikt på styrning av verksamheten och administration.folkhögskolorna använder IT i högre utsträckning även för kommunikation och för pedagogiska ändamål. Rapporten ger en bred belysning av IT-användningen i svensk folkbildning utifrån en rad frågeställningar. Men studien reser också viktiga frågor inför framtiden frågor som har med den nya informationsteknikens relation till makt och demokrati att göra. Inger Landström är doktorand och verksam inom Mimer Nationellt program för folkbildningsforskning, på Institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet. Där håller hon på att slutföra en avhandling om yrkesinriktningen i folkhögskolans kursutbud. Inger Landström har tidigare genomfört studier med inriktning på kvaliteten i folkhögskolans verksamhet och utbildningens betydelse utifrån deltagarnas perspektiv. Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet utvärderar No WWW Inger Landström En kartläggning och analys av nuläge och förutsättningar att använda modern informationsteknik f b r Folkbildningsrådet

2 En kartläggning och analys av nuläge och förutsättningar att använda modern informationsteknik 1

3 En kartläggning och analys av nuläge och förutsättningar att använda modern informationsteknik Inger Landström Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Internet: Studien är genomförd vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet Grafisk form: Thomas Östlund Produktion ab Omslag: Gunnar Falk Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm Stockholm, februari 2004 isbn:

4 Inger Landström En kartläggning och analys av nuläge och förutsättningar att använda modern informationsteknik F O L K B I L D N I N G S R Å D E T 3

5 Innehåll Studiens bakgrund 11 Kartläggningens syfte 12 En strukturerad enkät till ett urval anordnare 13 Urvalsundersökningens kriterier 13 Rörelser och huvudmän som ägare bakom verksamheten 14 Geografisk belägenhet 14 Vem har besvarat undersökningens frågor? 14 Folkhögskoleurvalet 15 Folkhögskolor som ingår i kartläggningen 15 Hög svarsfrekvens bland folkhögskolorna och få av enkätens frågor lämnades obesvarade 17 Studieförbundsurvalet 17 Glesbygdsverksamhet och särskilda bidrag 18 Studieförbundsavdelningarna i urvalet 19 Studieförbundens avdelningar utprickade på den geografiska kartan 20 Alla utvalda studieförbundsavdelningar intervjuades och besvarade flertalet frågor, inget bortfall att tala om 20 I begreppen IT och IT-stött lärande inryms många aspekter 21 Vad står IT och begreppet IT-stött lärande för? 22 Tekniken i folkhögskolornas kursutbud data, IT och kurser på distans? 23 Kartläggningens frågeområden 24 Redovisningen av resultaten 24 Nästa kapitel 25 Informationstekniken och folkhögskolan 26 Vad undersökningen visat om hur folkhögskolorna använder IT idag 26 4

6 Intranät för informationsutbyte, kommunikation och samverkan åtta av tio ingår i Folkbildningsnätet, sex av tio har eget eller med samverkande skolor 26 Hemsida för utåtriktad information, marknadsföring och rekrytering men elektronisk kursanmälan erbjuds av få 27 Majoriteten använder IT som stöd i närundervisning och för särskilda grupper vanligen som läromedel eller verktyg och mer sällan som diskussionsforum 28 I flertalet folkhögskolor har all personal och alla elever tillträde till intranätet 28 Stora skillnader mellan hur mycket olika grupper använder IT ledningen flitigast men den moderna tekniken används också dagligen av majoriteten lärare och elever 29 Datatekniken samt teknisk och pedagogisk kompetens som interna förutsättningar för pedagogisk IT-användning 30 Alla folkhögskolor har Internetuppkoppling men uppkopplingen varierar 30 Datortillgången och standarden tillfredsställande för lärare och elever på sju av tio folkhögskolor 30 Majoriteten folkhögskolor bedömer sin IT-kapacitet som tillräcklig 31 Mer än åtta av tio folkhögskolor har intern teknikkompetens (datasupport) 31 Flertalet, sju av tio skolor, har lärare med IT-kompetens för undervisningen 32 Vid mer än hälften av skolorna har flertalet lärare deltagit i fortbildning 32 Nästan alla folkhögskolorna har deltagit i särskilda IT-projekt 32 För mer än hälften har tidigare IT-projekt stor betydelse för dagens verksamhet 33 Mer än hälften av folkhögskolorna har distanskurser 33 Målsättningen inför framtiden 34 Ungefär sju av tio folkhögskolor har ingen IT-plan eller annat målsättningsdokument 34 Mer än åtta av tio anser det angeläget att utveckla IT-verksamhet 34 Majoriteten planerar att under 2003 använda IT i det interna arbetet och att stärka både sina tekniska och 5

7 pedagogiska IT-förutsättningar 34 De viktigaste vinsterna med IT i studierna vidgat kunskapsunderlag, snabba kommunikationer, minskade läromedelskostnader och flexibilitet i studierna 35 De största pedagogiska riskerna med IT som redskap i undervisningen teknikfixering, förlorade sociala sammanhang, utanförskap samt resursslukande teknik 36 Inställningen till IT motiverande faktorer för att använda IT i den pedagogiska verksamheten? 37 Faktorer som påverkar om folkhögskolorna väljer att integrera IT eller ej 38 Nästan åtta av tio integrerar IT ganska mycket i undervisningen eleverna efterfrågar IT som redskap men ej distansutbildning 38 Samtliga anser det nödvändigt att följa med i teknikutvecklingen majoriteten ser en positiv utmaning i att utveckla verksamheten med hjälp av IT 38 Egna verksamhetsnivåambitioner, extra resurser till tekniken och projektbidrag har för flertalet haft stor eller helt avgörande betydelse för IT-användningen idag 38 Viktigaste faktorerna för framtida IT-användning är tillgång till egen teknik, hög anslutningskapacitet samt lärarnas kompetens 39 Hårda och mjuka fakta både underlättande faktorer och svåra hinder för integrering av IT i folkhögskolans verksamhet 39 Mjuka fakta den viktigaste förutsättningen för att använda IT kompetens den viktigaste faktorn 40 Mjuka och hårda förutsättningar lika svåra hinder för att integrera IT attityder och ekonomi mest hindrande faktorerna 40 IT-integrerad utbildning för att möta olika målgrupper och utbildningsbehoven i mindre centrala orter? 42 Lågutbildade, invandrare, funktionshindrade, kvinnor och medlemmar i huvudmannens organisationer är grupper som prioriteras i verksamheten som helhet 42 Målgruppsprioritering argument för flexibel utbildning på distans? 42 En sammanfattande bild av folkhögskolornas IT-användning 43 6

8 Datatekniken samt teknisk och pedagogisk kompetens som interna förutsättningar för pedagogisk IT-användning 43 En motiverande inställning till IT för framtida mål? 44 Faktorer som påverkar om folkhögskolorna väljer att integrera IT eller ej 44 Hälften av folkhögskolorna har verksamhet på flera orter 45 Studieförbunden i nästa kapitel 45 Informationstekniken och studieförbunden 46 Vad undersökningen visat om hur studieförbundsavdelningarna använder IT idag 46 Det interna nätet för administrativa syften och styrning nästan nio av tio ingår i rörelsens eller studieförbundets eget nät, knappt hälften är med i Folkbildningsnätet 46 Hemsida för utåtriktad kommunikation, marknadsföring och rekrytering 47 Begränsad användning av IT i cirkelarbetet 47 Stora skillnader mellan hur mycket olika grupper använder IT 48 Datatekniken samt teknisk och pedagogisk kompetens som interna förutsättningar för att använda IT i studieverksamheten 48 Samtliga har Internetuppkoppling 48 Datortillgången och standard tillfredsställande i hälften av avdelningarnas cirkellokaler men få cirkelledare har tillgång till egen datorarbetsplats 48 Sex av tio har tillräcklig IT-kapacitet i relation till den verksamhet man önskar bedriva 49 Mer än hälften av avdelningarna har intern teknikkompetens (datasupport) 49 Hälften har cirkelledare med IT-kompetens för studiecirkelarbete 50 En tredjedel av avdelningarna har deltagit i IT-projekt 50 För hälften av de få som deltagit har tidigare IT-projekt fått stor betydelse för dagens verksamhet 51 Majoriteten, mer än sju av tio avdelningar, har inga distanscirklar idag 51 Målsättningen inför framtiden 51 7

9 Sju av tio saknar IT-plan eller annat målsättningsdokument 51 Fyra av tio anser det angeläget att utveckla verksamhet där IT används 52 Majoriteten planerar år 2003 använda IT externt men mindre än hälften pedagogiskt, fler planerar stärka pedagogiska kompetensen än tekniken 52 De viktigaste vinsterna med IT i studierna ses i läromedlet för kunskapssökande och möjligheten till individualiserade studier 52 Hälften framhåller minskade mänskliga möten och kommunikativa risker med IT i cirkelverksamheten 53 Inställningen till IT motiverande faktorer för att använda IT i studieverksamheten? 53 Faktorer bakom studieförbundsavdelningarnas val att integrera IT eller ej 54 Begränsad IT-användning i studieverksamheten och bristande efterfrågan från cirkeldeltagare 54 En positiv utmaning att arbeta med IT och en nödvändighet i teknikutvecklingen 55 Betydelsen av bibehållen verksamhetsnivå viktigare än extra resurser för IT-användningen idag 55 Cirkelledarnas kompetens och tekniktillgången avgörande för framtida IT-användning 55 Underlättande faktorer och svåra hinder för integrering av IT i verksamheten, en fråga om tillgång eller brist 56 Mjuka fakta lyfts fram starkast som förutsättning för att använda IT den faktor som nämns oftast är kompetens 56 Den enskilda faktor som oftast lyfts fram som ett hinder är ekonomi 57 Avdelningarnas prioriterade målgrupper och verksamheten utspridd på olika mindre och större orter motiv för att använda IT i cirkelverksamheten? 58 Prioriterade målgrupper i studieförbundens verksamhet som helhet 58 Prioriterade målgrupper i distansverksamheten 58 Avdelningsverksamhet på flera orter 59 Sammanfattande om studieförbundsavdelningarnas IT-användning 60 8

10 IT-stöd används mest för administration och marknadsföring 60 Datatekniken samt teknisk och pedagogisk kompetens som interna förutsättningar för pedagogisk IT-användning 60 Avgörande skillnader mellan IT-förutsättningarna för personal och studiecirkelledare både vad gäller teknik och kompetens 61 Inställningen till IT motiverande faktorer för att använda IT i studieverksamheten? 61 Faktorer som påverkar om studieförbundsavdelningarna väljer att integrera IT eller ej 62 Prioriterade målgrupper och verksamhet på många orter motiv för att använda IT i cirkelverksamheten? 63 IT-användningen i folkhögskolor och studieförbund i sammandrag 64 Kort om undersökningen och datamaterialet 64 Jämförande om IT i folkhögskolor och studieförbund 65 Ett internt nät för det inre arbetet, främst administrativ informationshantering 65 Hemsidan för utåtriktad information och marknadsföring, att synas utåt 65 Informationstekniken som läromedel eller verktyg i studieverksamheten 66 Grupper med tillträde till nätet och deras IT-användning 66 Interna förutsättningar för att använda IT datatekniken samt teknisk och pedagogisk kompetens 66 Datortillgång och teknisk standard 66 Datasupport och teknisk kompetens 67 Kompetens för pedagogisk användning av IT 67 Strategiska val och förutsättningar för framtiden 68 Mål för framtiden i formella planer och inställningen till vikten av att använda IT 68 Faktorer som har påverkat folkhögskolorna och studieförbundens avdelningar att använda IT-stöd idag 68 Pedagogiska vinster och risker med att använda IT inställningen till IT som framtidsinriktning? 68 9

11 Kompetens den viktigaste underlättande faktorn för den framtida användningen av IT, ekonomi och attityder de största hindren 69 Målgruppsprioritering och verksamhet på olika orter argument för att använda IT-stöd i arbetet och flexibel utbildning på distans? 70 Slutsatser och sammanfattande diskussion 71 Skillnader i tillgång, tillträde och användning av tekniken 71 IT-användningens ändamål skiljer sig åt 72 Vad beror skillnaderna på? 72 Strategiska val och förutsättningar för att i framtiden använda IT-stöd i verksamheten inställningen en förutsättning för att använda IT-stöd? 73 Underlättande åtgärder och undanröjande av hinder 74 Slutsatser om strategiska förhållningssätt till IT 75 Avslutande reflektioner 77 Referenslista 80 Bilagor Bilaga 1: Studieförbundsavdelningar som ingår i datamaterialet 82 Bilaga 2: Folkhögskolornas syfte med hemsidan 84 Bilaga 3: Vinster med att använda IT i undervisningen 85 Bilaga 4: Risker med att använda IT i undervisningen 87 Bilaga 5: Underlättande och hindrande IT-förutsättningar 89 Bilaga 6: Folkhögskolor med verksamhet på flera orter 92 Bilaga 7: Studieförbundsavdelningarnas syfte med hemsidan 93 Bilaga 8: Tidigare deltagande i särskilda IT-projekt 95 Bilaga 9: Vinster med att använda IT i studieverksamheten 97 Bilaga 10: Risker med att använda IT i studieverksamheten 99 Bilaga 11: Underlättande faktorer samt svåra hinder för att använda IT i avdelningens verksamhet 101 Bilaga 12: Avdelningar med verksamhet på flera orter 106 Rapporter från Folkbildningsrådet

12 Studiens bakgrund Under flera år har en omfattande projektverksamhet med den nya informationstekniken pågått inom hela utbildningsområdet. Folkbildningen har, i likhet med övriga anordnare; statliga, kommunala eller privata, fått extra resurser för att utveckla lärande med IT-stöd. Projekt har skett i såväl högskola som ungdomsskola, och ibland i kommunprojekt även vid arbetsplatsförlagd utbildning. Redan i början av 1980-talet satsade staten genom studieförbunden på lärande om datatekniken, dess användning och konsekvenser. 1 Under talet intresserade sig olika statliga utredningar alltmer för distansutbildningens möjligheter. Förväntningar på användning av IT-stöd ökade allteftersom, och genomfördes i studieförbund och folkhögskolor 35 distansutvecklingsprojekt. 2 Året därpå bedrevs 36 lokala projekt. När projektsatsningarna för IT-stött lärande därefter utökades, så fick folkbildningen extra resurser även Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutveckling (KKS) initierade verksamheten och ställde de särskilda resurserna till förfogande, men Distansutbildningsmyndigheten/Centrum för Flexibelt Lärande (Distum/CFL) och Folkbildningsrådet fördelade projektbidragen till anordnarna. Den senaste satsningen hade avrapporterats i lokala slutrapporter, och därutöver hade en utvärdering gjorts om satsningen som helhet. Dokumentationen var således rätt omfattande om IT inom ramarna för de särskilda satsningarna. 3 1 Proposition 1982/83:100, Bilaga 2. 2 Åström, Eva Utvärdering av distansutvecklingsprojekt med IT-stöd. SOU 1998:57. Delbetänkande av Utredningen om Distansmetoder inom utbildningen (DUKOM, Distansutbildningskommittén). Stockholm: Fritzes. (s 22-26, 63, 89 ff) 3 Andersson, Per IT-stött lärande i folkbildningen. En utvärdering av utvecklingssatsningar Folkbildningsrådet utvärderar No Stockholm: Folkbildningsrådet. 11

13 Däremot saknades kunskap om det flexibla lärande som sker allmänt i folkbildningen utanför projektverksamheten. Kunskapen var också fragmentarisk om de faktiska förutsättningarna för folkhögskolor och studieförbund att arbeta med IT-stöd. Folkbildningsrådet ansåg detta otillfredsställande ur ett nationellt IT-strategiskt perspektiv och initierade därför den här kartläggningen. 4 I kartläggningsarbetet har begreppet informationsteknik och förkortningen IT använts eftersom det är inarbetat på folkbildningsfältet. Det är det begrepp som jag därför också använder i rapporten. IT är i sig ett verktyg för informationshantering. Men tekniken som används för att sprida, organisera och inhämta kunskap handlar ju också om kommunikation mellan människor. Detta är betydelsefullt att understryka inte minst i folkbildningens sammanhang. Kommunikationsaspekten har därför varit central i hela arbetet, från de överväganden som gjorts om studiens uppläggning och utformningen av enkäten och till rapportskrivandet. Begreppet informations- och kommunikationsteknik, och förkortningen IKT, är i sig mer beskrivande, men IT används här med samma innebörd. Kartläggningens syfte Den här rapporten handlar om hur folkhögskolor och studieförbund har tagit till sig och använder den nya tekniken för information och kommunikation idag. Studiens syfte är att ge kunskaper om hur IT integreras i den reguljära verksamheten (utanför de särskilda IT-projekten). Information om den allmänna IT-användningen i folkbildningens ordinarie verksamhet har samlats in, databearbetats och analyserats för att ge kunskaper som underlag för IT-strategiska ställningstaganden i folkbildningen framöver. Undersökningens övergripande frågor gällde IT-användningen, organisationernas förutsättningar att bedriva verksamhet med IT-stöd, och deras strategiska förhållningssätt till IT. På vilka sätt, för vilka syften, och i vilken omfattning används IT i verksamheten? Hur ser anordnarnas förutsättningar att arbeta med IT-stöd ut, vilka möjligheter och hinder finns? Vilka strategiska förhållningssätt, eller attityder, uppvisar anordnarna till informationstekniken och att använda den? Det som fokuseras är folkhögskolornas och studieförbundens användning av IT-stöd i såväl inre arbete, utåtriktad kommunikation som studieverksamhet. 4 Folkbildningsrådet. Anne-Christine Utterström och Björn Garefelt. Utkast

14 En strukturerad enkät till ett urval anordnare Kunskapsluckorna hade konstaterats vara större för studieförbunden än för folkhögskolorna som har mer formaliserade och lättillgängliga källor och dokument. Studieförbundens verksamhet är mer diversifierad i mindre avdelningar som löser sina verksamhetsfrågor lokalt och saknar samlad och öppen dokumentation. Ett urval folkhögskolor och studieförbundsavdelningar togs ut för att ingå i studien. Som datainsamlingsmetod för kartläggningen valdes en strukturerad enkät med fasta svarsalternativ, kompletterad med plats för kommentarer och ett antal öppna frågor. 5 Enkäten bearbetades för elektronisk distribution och hantering. I det elektroniska verktyget finns vissa restriktioner inbyggda som medförde vissa begränsningar vid frågekonstruktionen. Det får i sin tur motsvarande konsekvenser vid databearbetningen och tolkningen. För folkhögskolornas del distribuerades och besvarades enkäten över Folkbildningsnätet. 6 När det gäller studieförbunden besvarades enkäterna i form av (halv)strukturerade telefonintervjuer. Intervjuaren fyllde då i det elektroniska enkätformuläret. Genom den personliga kontakten gavs utrymme att förklara och diskutera vissa frågeställningar som svarspersonerna fann besvärliga, men det var ändå enkätformulärets svarsalternativ som användes. Urvalsundersökningens kriterier En totalundersökning var inte möjlig att utföra med studiens tidsramar och personella resurser, vilket gjorde ett urval nödvändigt. I landet finns totalt 147 folkhögskolor. Antalet studieförbund är tio, vart och ett med centrala kanslier och förbundsledning. Studieförbundens verksamhet organiseras i ett antal distrikt (avdelningar) som verksamhetsåret 2003 bedriver verksamhet i totalt 510 lokalavdelningar (lokalkontor). Men urvalet behövde också anpassas 5 Se: Folkbildningsrådet. Enkät till Folkhögskola. Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och studieverksamhet [även enkätversion anpassad till studieförbundsavdelningarna]. 6 Folkbildningsnätet är den vanligaste tekniska plattformen för distansstudier i folkbildningen. Det är ett elektroniskt konferenssystem och pedagogiskt verktyg, som kan användas av folkhögskolor och studieförbundsenheter för att skapa egna intranät (interna konferens- och informationsforum). Det är öppet för enskilda användare verksamma inom folkbildningen, för projektgrupper och för deltagare i distansstudier mm. Smidigast är att använda gratisprogrammet FirstClass klient, men man kan också använda de vanliga webbläsarna, Explorer eller Netscape. Se: Axelsson, Lars-Erik m fl (red) folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. Stockholm: Folkbildningsrådet & Distum. (s 75, 77, 80) 13

15 till datainsamlings- och databearbetningsmetoder, bland annat typen av frågor och frågornas antal. Verksamheternas ägare och huvudmän samt utbildningsanordnarnas (kultur)geografiska förhållanden var två viktiga faktorer som bestämdes att utgöra utgångspunkt för urvalet. Rörelser och huvudmän som ägare bakom verksamheten Man kan anta att användningen av informationsteknik på olika sätt har koppling till ägarens ekonomiska och ideologiska förutsättningar. Huruvida anordnarna integrerar IT-stöd eller ej i kursverksamheten, kan delvis antas ha att göra med ägarens intressen och den allmänna profilen. Exempelvis om enskilda folkhögskolor och studieförbund har datainriktning eller andra ämnen som särskilt påkallar IT-stöd i sitt kursutbud, eller om man vänder sig till särskilda målgrupper. Därför gjordes urvalet i proportion till de olika rörelser och huvudmän som står bakom de enskilda anordnarna. Urvalets representativa spridning är ett sätt att försöka fånga upp eventuella olikheter mellan olika grupper av skolor när det gäller hur de integrerar informationstekniken i sina respektive verksamheter. Detsamma gäller tänkbara olikheter mellan studieförbunden. Geografisk belägenhet Också den geografiska belägenheten kan förmodas ha betydelse för IT-användningen, vilket gör det viktigt med geografisk spridning till gles- och landsbygd, tätort och storstad. Kulturgeografiska skillnader mellan regionerna i allmän utbildningsnivå och arbetsmarknadskaraktär (exempelvis olika industribranscher eller starkt utvecklad service- och tjänstesektor) kan antas påverka beredskapen att ta till sig den nya tekniken. Infrastrukturen i bygden och förutsättningar som tillgång till bredband, datorer och lokaler skiljer sig åt mellan olika regioner och kan därför också antas medföra eventuella skillnader i IT-användning. Det är viktigt att få reda på hur möjligheten till fasta uppkopplingar och bredband påverkar användningen av informationsteknikens möjligheter. Vem har besvarat undersökningens frågor? I folkhögskolorna var det rektor i sin egenskap av verksamhetsledare som tillsändes enkäten, och också ofta besvarade enkäten själv. Men uppgiften delegerades också till enskilda medarbetare eller grupper som var särskilt insatta i just denna del av verksamheten, till exempel IT- eller dataansvariga. I studieförbunden var det avdelningens verksamhetsledare som i intervjuform besvarade enkätfrågorna. 14

16 Folkhögskoleurvalet För folkhögskolornas del bedömdes 30 skolor, eller 20 procent vara ett lämpligt urval. Av de totalt 147 folkhögskolorna ägdes 44 av offentliga organisationer som kommun eller landsting. 7 Övriga 103 hade folkrörelser eller organisationer som sina huvudmän. 8 För att datamaterialet skulle bli så rikt på innebörder som möjligt, och samtidigt representera den spridda verksamheten, så togs skolorna ut i proportion till olika typer av skolor. Utgångspunkten var en indelning i fyra huvudmannakategorier: 1) landstingsskolor, 2) arbetar- och nykterhetsrörelseskolor, 3) religiösa skolor (frikyrkliga och kyrkliga skolor) samt 4) övriga rörelse- och organisationsskolor. Folkhögskolor som ingår i kartläggningen Ett någorlunda slumpmässigt urval gjordes av 30 folkhögskolor där alla delar av landet representeras, men också med hänsyn till folkhögskolornas olika huvudmän. De 30 urvalsskolorna har fördelats på landets 21 län med utgångspunkt från folkhögskoletätheten som också speglar befolkningstätheten i landet. Urvalet gjordes med hjälp av Folkhögskoleguiden 2001 som indelar landets 147 folkhögskolor länsvis, samt den numrering av skolorna som finns där. 9 Var femte skola togs ut med början på nummer 1 (skola nr osv). Men för att få med minst en skola även i län med få folkhögskolor, och som med detta förfarande hamnade utanför urvalet, så bedömdes det poängfullt, att göra ett par kvalitativt övervägda byten. Genom att Lidingö (nr 51) ersattes av Hästsporten (nr 67), som ligger geografiskt närmast Stockholms län, och som förlorar en skola på bytet, så kom en av Västmanlands fyra folkhögskolor med i urvalet. Och genom att Österlen (nr 146) byttes mot Markaryd (nr 124), så kom Kronoberg att representeras av den av sina tre skolor som ligger närmast Skåne. Genom denna manöver blev också balansen mellan urvalets huvudmän bättre. Alla län kom sålunda att representeras av minst en skola, förutom Gotland som har en enda skola med kommunen som huvudman. 10 I studien ingår därmed nio landstingsskolor (30 procent), fyra som tillhör arbetarrörelsen (13 procent), åtta religiösa rörelseskolor (27 procent) och nio 7 Gällde läsåret 2001/02. Emellertid pågår en utveckling då många landsting gör sig av med sina skolor, vilka övertas av olika rörelser och organisationer (ibland går även kommunen in i samarbetet om en skola). 8 Folkbildningsrådet: Folkhögskolor ( ). 9 Folkhögskoleguiden Stockholm: Folkhögskolornas informationstjänst. 10 [Tanken var att Gotland skulle ersätta en undersökningstrött skola med samma typ av huvudman och ämnesinriktning, men av något skäl blev det inte så.] 15

17 som drivs av övriga rörelser och organisationer (30 procent). Det stämmer ganska väl överens med huvudmännens andelar av de 147 folkhögskolorna. 11 Utvalda folkhögskolor Skola: Huvudman: 1 Framnäs Arbetarrörelsen (A) 6 Sverigefinska Sverigefinska riksförbundet (R/O) 11 Solvik EFS (R) 16 Bäckedal Landstinget (L) 21 Mellansel EFS (R) 26 Malung Landstinget (L) 31 Forsa Landstinget (L) 36 Ingesund Landstinget (L) 41 Biskops Arnö Föreningen Norden (R/O) 46 Botkyrka SMF, Syrisk ortodoxa kyrkan (R) (51 Lidingö SMF (R)) 56 Runö LO, ABF (A) 61 Stadsmissionen Stockholms Stadsmission (R) 66 Södertörn Stiftelse ABF, Medborgarskolan (R/O) => 67 Hästsporten Ridsport Trav o Galoppförbund (R/O) 71 Fellingsbro Landstinget (L) 76 Eskilstuna Landstinget (L) 81 Åsa Landstinget (L) 86 FiA Folkhögskolefören i Angered (R/O) 91 Helliden Blåbandsrörelsen (A) 96 Ljungskile Kristet ekumenisk (R/O) 101 Bona Bona fhsk ek förening (A) 106 Vadstena Svenska Kyrkan (R) 116 Mullsjö Sv Alliansmissionen (R) 121 Värnamo Landstinget (L) => 124 Markaryd Skogsindustrin (R/O) 126 Katrineberg Landstinget (L) 131 Valjeviken NHR Neurologiskt Handikappade (R/O) 136 Hvilan Stödförening (R/O) 141 S:ta Maria Katolska Kyrkan (R) (146 Österlen Förening, kommun m fl) (R/O) 11 Landstingets skolor 30 procent (44), arbetar(och nykterhets)rörelsens 14 procent (17+4), de religiösa (frikyrko-, och kyrko-) rörelsernas 25 procent (15+22) samt övriga rörelse- och organisationsskolor 31 procent (45). [Om urvalet ej hade modifierats, så skulle de religiösa skolorna blivit överrepresenterade med nio skolor (30 procent) och övriga rörelser underrepresenterade med åtta (27 procent).] 16

18 Hög svarsfrekvens bland folkhögskolorna och få av enkätens frågor lämnades obesvarade 25 av urvalets 30 folkhögskolor besvarade enkäten. 9 landstingsskolor; 16 skolor med rörelser eller organisationer som huvudman; tre som ägs av arbetareller nykterhetsrörelsen; 7 religionsbaserade rörelseskolor samt 6 som drivs av övriga föreningar eller intresseorganisationer. Svarsfrekvensen är 83 procent vilket är mycket bra för en postenkät. Samtliga 5 som inte svarade var rörelseskolor, 2 av arbetarrörelsens, 2 religiösa och 1 med intresseorganisation som huvudman. Det är känt att åtminstone 3 av dem tidigare deltagit i ITprojekt. Vid uppföljning efter att den elektroniska enkäten stängdes, framgick hög arbetsbelastning som orsak till varför man inte svarat, annat hade prioriterats på grund av tidsbrist. I något fall verkade uppgiften efter delegering från rektor ha fallit mellan stolarna. Av de namngivna personer som besvarade enkäten var 6 kvinnor och 19 män. Troligtvis speglar detta mer könsfördelningen i folkhögskolornas ledning, än ett könsbundet intresse för IT, även om rektor ibland delegerade enkäten till en data- eller IT-ansvarig medarbetare. Det interna bortfallet i enkäten är inte stort, genomgående ett eller två ej svar per fråga. För ett fåtal frågor blev bortfallet något större, ibland därför att de är följdfrågor som inte skulle besvaras. Studieförbundsurvalet I undersökningen ingår 51 av 510 lokalavdelningar (10 procent). Antalet avdelningar per förbund bestämdes utifrån studieförbundens relativa storlek mätt i studietimmar och statsbidrag för cirkelverksamheten. Avdelningarna fördelades i landets 21 län utifrån samma princip som folkhögskolornas geografiska täthet, så gott det gick med tanke på studieförbundens mer komplexa verksamhet. På så sätt gjordes urvalet någotsånär slumpmässigt och alla delar av landet representeras, samtidigt som hänsyn tagits till de olika rörelserna och organisationerna bakom förbunden. Urvalet komplicerades av att varken Folkbildningsrådet eller Statistiska Centralbyrån har utarbetat sammanställningar eller kartor över den totala verksamheten i landet och länen. Avdelningarna valdes ut med ledning av förbundens egna hemsidor och uppgifter om lokalavdelningar. IT-förutsättningarna kan antas skifta mellan olika regioner. En av avsikterna med kartläggningen är att försöka fånga variationerna. För att komma åt materiella samhällsvillkor som kan vara begränsande, eller underlättande, för IT-användningen, så prioriterades delvis avdelningar i mindre städer och orter, samt i glesbygden. Områden där utbildning annars är svårt att få. I stor- 17

19 stadsområdena är förutsättningarna för verksamheten annorlunda och kanske också villkoren för att använda informationstekniken. I kartläggningen av teknikens möjligheter och begränsningar är det viktigt att få med bredden. Storstädernas avdelningar kan underrepresenteras något utan att mångfalden förloras eftersom alla förbunden har en stor andel av sin verksamhet där många människor bor. Däremot har inte alla förbunden avdelningar på alla håll i landet. Glesbygdsverksamhet och särskilda bidrag Utgångspunkten var således utbildningsverksamhetens omfattning. Folkbildningsrådets statsbidragsfördelning till studieförbunden för 2003 gav ett bra underlag för urvalets proportioner. 12 Basbidraget utgår till största delen från respektive studieförbunds relativa andel studietimmar beräknat på tre år (95/ 96, 97 och 98). Men med tanke på det flexibla lärandet och distansutbildningens sammanhang, och bristande tillgång till utbildning i glesbygd och långa avstånd, så beaktades också det tidigare glesbygdsbidragets relativa andel trots att detta numera har bakats in i basbidraget. I statsbidragsunderlaget redovisas emellertid mer och mindre tilldelning av de särskilda stimulansmedlen till olika studieförbund vilket man kan anta borde återspeglas i förbundens respektive glesbygdsverksamheter. Tre förbund, ABF, SISU och SV, hade större andel glesbygdsbidrag, och får man därför förmoda större glesbygdsverksamhet, än sin andel studietimmar totalt. Fyra med mindre andel glesbygdsbidrag var FU (som inte skulle få med någon avdelning alls om urvalet gjordes helt utifrån andelen glesbygdsbidrag), Mbsk, Sfr och TBV. Tre förbund har ungefärlig jämvikt mellan andel studietimmar och glesbygdsbidrag, FS, NBV och Sensus. Det bör innebära att ABF, SISU och SV har mer geografiskt spridd verksamhet till mindre och mer avlägsna orter än de övriga, är det så? Och hur ser det ut bakom siffrorna var finns studieförbunden, hur organiseras verksamheten? På förbundens hemsidor finns uppgifter om ABF och FU som det största (17) respektive det minsta (0) glesbygdsförbundet. De visar sig skilja sig åt i geografisk spridning enligt antagandet ovan. FU är i hög uträckning ett stadsfenomen med merparten av verksamheten i mellersta och södra Sverige (6 avdelningar norr om Uppsala, knappt 10 procent av förbundets samtliga). ABF har däremot mycket verksamhet även i norra delarna av landet, och mer spridda 12 Folkbildningsrådets styrelse , beslutsunderlag, Statsbidragsfördelningen till folkhögskolor och studieförbund 2003, Bilaga

20 avdelningar (63 av förbundets avdelningar, eller närmare 30 procent, finns i Dalarna och Gävleborg och norröver). 13 Studieförbundsavdelningarna i urvalet Urvalet av de 51 enskilda studieförbundsavdelningarna gjordes sålunda med kvantitativa utgångspunkter enligt (I) den relativa andelen studietimmar, men med hänsyn till (II) deras relativa andel glesbygdsbidrag. Studieförbundens andel: I) studie- II) glesbygds- antal timma bidrag avdelningar (procent): (procent): I): II) ABF 28,16 (33,14) 14 (17) FS 4,87 (6,31) 3 (3) FU 6,29 (0,86) 3 (0) Mbsk 8,55 (4,42) 4 (2) NBV 5,50 (5,55) 3 (3) Sfr 12,12 (9,38) 6 (5) SISU 5,46 (7,67) 3 (4) Sensus* 6,70 (7,52) 3 (4) sv 17,24 (22,62) 9 (12) TBV 5,11 (2,52) 3 (1) Summa 51 *inkl 1,30 procent respektive 1,80 procent som tillförts från KMS. Om en avdelning av någon anledning inte kunde medverka, så ersattes den i urvalsprocessen av någon annan. Datamaterialet kom så småningom att omfatta uppgifter om förhållandena i 14 ABF-avdelningar, 9 avdelningar i Studieförbundet Vuxenskolan, 7 i Studiefrämjandet, 4 i Medborgarskolan, 3 i TBV, NBV, Folkuniversitetet SISU idrottsutbildarna och Sensus (gamla Sveriges Kyrkliga studieförbund och KFUK/KFUM:s studieförbund) samt 2 i Studieförbundet Bilda (gamla Frikyrkliga Studieförbundet) ABF har skapat ett virtuellt studierum (DVS) som lanseras stort. Den virtuella avdelningen organiseras med hjälp av en central administratör. 14 Bilaga 1: Studieförbundsavdelningar som ingår i datamaterialet. 19

Inger Landström. Folkbildningens IT-mönster. Inger Landström

Inger Landström. Folkbildningens IT-mönster. Inger Landström Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet 581 83 Linköping Telefon: 013-28 58 55 Folkbildningens IT-mönster en kartläggning och analys av nuläge och förutsättningar att använda modern

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett folkbildning.net 02-03-26 07.34 Sida 77 ett gemensamt pedagogiskt verktyg av Tore Persson I är ett elektroniskt konferenssystem och ett pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund. Nätet är

Läs mer

Frågeställning Ja I viss mån Bättre förutsättningar för fortsatta studier 13 3 0 Bättre förutsättningar på arbetsmarknaden 9 6 1 Ökat självförtroende 12 3 1 Större intresse för samhällsfrågor 4 8 4 Mer

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

f b r Folkbildningsrådet

f b r Folkbildningsrådet Sammanställning, studieförbundsenkät om Folkbildningsnätet, februari 2000 1 f b r Folkbildningsrådet Stockholm den 9 mars 2000 Studieförbunden och Folkbildningsnätet Under februari år 2000 gjordes en enkät

Läs mer

Söktryck vid folkhögskola ht 2005

Söktryck vid folkhögskola ht 2005 Söktryck vid folkhögskola ht 2005 Stockholms län 3901 1018 1469 4033 1352 1313 552 462 456 0117005 Runö folkhögskola 231 110 111 78 66 46 0 0 0 0120002 Lillsved Gymnastik o idrottsfol 38 20 20 196 72 71

Läs mer

Folkbildningens IT-mönster en uppföljning

Folkbildningens IT-mönster en uppföljning Folkbildningens IT-mönster en uppföljning Tore Mellberg 1 Folkbildningens IT-mönster en uppföljning Innehåll STUDIENS BAKGRUND... 5 Tidigare kartläggning... 5 Syfte med uppföljningen... 7 Det flexibla

Läs mer

Folkhögskolor och antal platser

Folkhögskolor och antal platser Utlandsstudier Folkhögskolor och antal platser Offentliga utbildningar Studiefinansiering Län Folkhögskola Antal platser Stockholm Alma folkhögskola 161 Birkagårdens folkhögskola 0 Bosöns idrottsfolkhögskola

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

1. Har skolan eget bibliotek? 5. Erbjuder er skola distansutbildningar?

1. Har skolan eget bibliotek? 5. Erbjuder er skola distansutbildningar? 1 Folkhögskolornas bibliotek 2006 omfattning, ansvar, ev samarbete med DU på skolorna. En sammanställning av en enkät utförd av projektet Verktyg & Vision läsåret 2005/2006 1. Har skolan eget bibliotek?

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Allmän kurs inkl extraplatser ,8 Särskilda kurser ,3 Långa kurser ,1

Allmän kurs inkl extraplatser ,8 Särskilda kurser ,3 Långa kurser ,1 Antal sökande personer Planerat för antal deltagare Antal deltagare 15e kursdag Sökande per planerad plats Allmän kurs inkl extraplatser 21 276 11 817 11 356 1,8 Särskilda kurser 35 627 15 392 14 101 2,3

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT

KK-Stiftelsen 1999 Användning och attityder till IT. Användning och attityder till IT 1 Innehåll 1. Förord...3 2. Metodsammanställning...4 3. Användning och attityd till IT...6 4. Elever och IT...34 5. Rankinglistor...38 6. Publiceringsregler...57 2 1. Förord Denna rapport innehåller delar

Läs mer

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2010

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2010 Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2010 Innehåll Sökande höstterminen 2010 3 Allmän kurs 3 Särskilda kurser 3 Exempel på inriktningar som ökat/minskat 3 Deltagargrupper 4 Verksamhet med deltagare med

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926 Foto: Marit Jorsäter Vuxenutbildning Studieförbund 372 I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans

Läs mer

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare

Läs mer

Folkhögskola Planerade platser, sökande och studerande efter 15e kursdagen Ht 2010

Folkhögskola Planerade platser, sökande och studerande efter 15e kursdagen Ht 2010 FBR/TÖ 2010-10-08 Folkhögskola Planerade er, och studerande efter en Ht 2010 01 Alma folkhögskola 50 150 49 80 213 73 Birkagårdens folkhögskola 105 225 110 250 885 256 Bosöns idrottsfolkhögskola 74 90

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

18 Studieförbunden. Innehåll. List of tables

18 Studieförbunden. Innehåll. List of tables Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Studieförbunden 18 Studieförbunden Innehåll Fakta om statistiken... 394 Kommentarer till statistiken... 396 18.1 Studiecirklar under 2011. Fördelade efter studieförbund,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40

1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3. 3. Användning och attityd till IT...5. 4. Elever och IT...32. 5. Rankinglistor...40 KK-Stiftelsen Användning och attityder till IT Elever, lärare, skolledare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till IT...5 4. Elever och IT...32 5. Rankinglistor...40

Läs mer

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2008

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2008 Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2008 Innehåll Sökande höstterminen 2008 3 Allmän kurs 3 Särskild kurs 3 Verksamhet med funktionshindrade, invandrare och arbetslösa 4 Målgruppsverksamhet 4 Kommentarer

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Gemensamma mål - mätning halvår & kvartal 3

Gemensamma mål - mätning halvår & kvartal 3 Gemensamma mål - mätning halvår & kvartal 3 Sammanfattning De fyra gemensamma målen som förbundsstyrelsen fastslagit efter dialog med avdelningsordförandena har konkretiserats av förbundsledningen tillsammans

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Bakgrund Motsvarande statistik togs fram 2013 och föreliggande undersökning är en jämförelse mellan åren. Denna sammanfattande rapport inleds

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Kultur, nöje & fritid 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 Glaseramera Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 2. Projektets syfte Projektets syfte var att ta fram ett fritt och webbaserat undervisningsmaterial om keramikglasyrer.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung Rapport 214 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 214-2- Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Statligt stöd till våra 70 idrotter

Statligt stöd till våra 70 idrotter Att samarbeta med Statligt stöd till våra 70 idrotter Basbidrag Storleksbidrag (antalet medlemmar) Verksamhetsbidrag - LOK stöd - Utbildning, SF + SISU Idrottsutbildarna - Elitstödet Stödorganisationer

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Folkuniversitetet 2013-01-09 Henrik Hermansson henrik.hermansson@folkuniversitetet.se 036-166401 2. Projektets syfte Tidigare har vi med stöd av Folkbildningsrådet

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 21 april 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 BARN OCH UNGAS RÄTT

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001 PROJEKTMATERIAL Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med 2013-02-19 Föreningar i Örebro län Det finns drygt 3 100 föreningar i Örebro län. Nästan hälften av alla vuxna är aktiva i en förening. Största engagemanget

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Folkbildnings- verksamhet med asylsökande

Folkbildnings- verksamhet med asylsökande 2016-11-21 Folkbildnings- verksamhet med asylsökande 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen Studieförbund Folkhögskolor Svenska från dag ett Vardagssvenska Svenska från dag ett Svenska från dag ett

Läs mer

Studieförbundens ekonomi

Studieförbundens ekonomi Studieförbundens ekonomi 2009 Inledning Folkbildningsrådet har sedan 2005 sammanställt uppgifter om studieförbundens samlade ekonomi på samtliga organisationsnivåer: nationell, regional- och lokal nivå.

Läs mer

Yttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor

Yttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Yttrande från UHR:s sakkunniga för bedömning av ansökningar om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Inledning Universitets- och högskolerådets grupp av sakkunniga har bestått

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Medlemsutvecklingen

Medlemsutvecklingen Medlemsutvecklingen 150101 150831 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000 Stockholm Uppsala Sörmland Östgöta Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Bohus Älvsborgs

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

Klubbledarpärm. 21. Bidragsinformation. 1. LOKstöd 2. SISU. 3. RF anläggningsbidrag. 4. Idrottslyftet. 5. SISU Kulturarrangemang. 6.

Klubbledarpärm. 21. Bidragsinformation. 1. LOKstöd 2. SISU. 3. RF anläggningsbidrag. 4. Idrottslyftet. 5. SISU Kulturarrangemang. 6. 21. Bidragsinformation 1. LOKstöd 2. SISU 3. RF anläggningsbidrag 4. Idrottslyftet 5. SISU Kulturarrangemang 6. Kommunala bidrag 7. Arvsfonden 8. Svenska Spel 9. RF avtal 1 1. LOKstöd Förkortningen LOK

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Skolbibliotek. Informationsblad

Skolbibliotek. Informationsblad Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund Rapport Datum 2013-01-15 Dnr 101-4716-2011 Version 1.0 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Kulturarvslyftet rapport till Kulturdepartementet i anslutning till årsredovisningen 2012

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.

Läs mer

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31

1. Förord Metodsammanställning IT-baserade läromedel Skolbok i tiden Kollegiet.com ITIS 31 KK-Stiftelsen IT-baserade läromedel Elever, lärare Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. IT-baserade läromedel...5 4. Skolbok i tiden.23 5. Kollegiet.com 26 6. ITIS 31 7. Publiceringsregler...35

Läs mer