SVENSKA TECKNARE ÅRSMÖTESHANDLINGAR Blastophaga psenes

Transkript

1 SVENSKA TECKNARE ÅRSMÖTESHANDLINGAR 2013 Blastophaga psenes

2 Hornsgatan 103, plan 9, Stockholm SVENSKA TECKNARE ÅRSMÖTESHANDLINGAR 2013 Form & omslag: Anna Handell, Tryck: Katarina Tryck,

3 INNEHÅLL KALLELSE TILL ÅRSMÖTE, SID 4 HANDLEDNING INFÖR ÅRSMÖTET, SID 5 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA TECKNARE, SID 10 STYRELSENS FÖRSLAG TILL STADGEÄNDRINGAR, SID 16 DU VET VÄL ATT DU KAN NOMINERA?, SID 19 I mars kommer fler handlingar, bland annat: Styrelsens verksamhetsberättelse Revisorernas berättelse Förslag till styrelse och andra instanser som ska väljas Förslag till budget

4 KALLELSE TILL SVENSKA TECKNARES ÅRSMÖTE 19 APRIL 2013 Alla medlemmar i Svenska Tecknare kallas till årsmöte den 19 april Årsmötet hålls på Hornsgatan 103 i STIM:s hörsal, klockan Alla som är medlemmar har rätt att delta på årsmötet och har då rösträtt. De som bor långt bort kan få resebidrag, som utgörs av en milersättning. Man kan dock inte få arvode för att gå på årsmötet. FÖRSLAG TILL DAGORDNING SVENSKA TECKNARES ÅRSMÖTE 2013 Tid: Fredagen den 19 april, klockan Mötets öppnande 2. Upprop och fastställande av röstlängd 3. Val av mötesordförande 4. Val av mötessekreterare 5. Val av justerare tillika rösträknare 6. Fråga om stämmans behöriga utlysande 7. Fastställande av dag- och arbetsordning 8. Styrelsens verksamhetsberättelse 9. Revisorernas berättelse 10. Fastställande av resultat- och balansräkningar 11. Styrelsens ansvarsfrihet 12. Verksamhetsplan för Budget för Behandling av förslag till stadgeändringar 15. Övriga inkomna motioner 16. Val av styrelse 17. Val av revisorer 18. Val av styrelse till konflikt- och rättshjälpsfonden 19. Val av styrelse för Tecknarnas Fotokopieringsfond 20. Val av ledamöter till Författarfondens referensgrupp 21. Val av ledamöter till referensgrupp för Kavalla-stipendiet 22. Val av valberedning 23. Övriga frågor 24. Mötets avslutande 4

5 HANDLEDNING INFÖR ÅRSMÖTET VAD ÄR ÅRSMÖTET? Föreningens årsmöte är den högsta beslutande instansen. Det betyder att allt som bestäms på årsmötet gäller, oavsett vad styrelsen eller kansliet eller så tycker. Årsmötet kan fatta beslut om vad som helst, men för att alla ska ha lika möjligheter att påverka, så finns det ett regelverk för hur besluten ska gå till (stadgarna) och en praxis framarbetad i föreningsverksamhet i allmänhet. VEM KAN GÅ PÅ ÅRSMÖTET? Alla som är medlemmar har rätt att delta på årsmötet och har då rösträtt. De som bor långt bort kan få resebidrag, som utgörs av en milersättning. Man kan dock inte få arvode för att gå på årsmötet. VAD SKA BEHANDLAS PÅ ÅRSMÖTET? Årsmötet måste alltid välja styrelse, revisorer och valberedning. Sen brukar vi i Svenska Tecknare också utse ytterligare några styrelser och grupper på årsmötet. Vilka framgår av dagordningen. Skriftliga förslag från valberedningen skickas ut i förväg. Årsmötet måste också ta upp frågan om ansvarsfrihet för styrelsen, revisionsberättelse och styrelsens verksamhetsberättelse. Det går ut på att man går igenom ekonomin, samt vad föreningen gjort under året. Det kommer att skickas ut skriftligt innan årsmötet. Medlemmarna har rätt att skriva motioner till årsmötet. Dessa behandlas också på årsmötet. Den här gången kommer också förslag till verksamhetsplan och förslag till ändring av stadgarna beslutas. HUR FATTAR MAN BESLUT PÅ ÅRSMÖTET OCH HUR KAN JAG PÅVERKA? Alla medlemmar har närvaro- yttrande- och förslagsrätt på årsmötet. Kansliets personal har yttranderätt. Om man vill prata begär man ordet. Antingen sker detta genom att man räcker upp handen, eller genom en särskild begära- ordet-lapp. Då hamnar du på en talarlista och får prata när det är din tur. Är det mycket som ska hinnas med kan det finnas en talartidsbegränsning, så att varje inlägg får vara till exempel max tre minuter. Den här typen av ordningsfrågor är det årsmötet som beslutar om. 5

6 Allmänt gäller att du skriver motioner till årsmötet på ändringar av verksamhetsplanen, eller andra frågor du vill lyfta. Om det bara finns ett förslag styrelsens när vi kommer till årsmötete, så är det inte så mycket att rösta om. När man fattar beslut på årsmötet går det ganska formellt till. Det är viktigt för att man ska ha möjlighet att bevaka sina rättigheter och göra sin röst hörd även om man inte känner alla från början, eller om man inte är den som pratar hela tiden. De flesta beslut sker genom öppen omröstning. Då brukar man börja med något som kallas acklamation, det vill säga att man röstar genom att ropa JA på det förslag man vill ska vinna. Då låter det så här: Mötesordföranden: - Det finns två förslag till beslut. Styrelsens förslag om att fast ställa medlemsavgiften till kronor per år, och Gretas förslag om att fastställa medlemsavgiften till kronor per år. Är det årsmötets mening att bifalla Gretas förslag? Några medlemmar: - JA! Mötesordföranden: - Att bifalla styrelsens förslag? Andra medlemmar: - JA! Mötesordföranden: - Finner bifall styrelsens förslag. Efter detta gör ordföranden en kort paus på en sekund eller så, sen slås klubban i bordet, och beslutet är fattat. Om man tycker att mötesordföranden hörde fel, att det egentligen var fler som röstade på Gretas förslag, då ropar man innan klubban faller: VOTERING! Mötesordföranden: - Votering är begärd och ska verkställas. Vi börjar med försöks votering (som betyder att rösträknarna inte kallas fram). De som bifaller styrelsens förslag räcker upp händerna nu. Tack, ta ner. De som bifaller Gretas förslag räcker upp handen nu. Tack ta ner. Jag finner fortfarande bifall styrelsens förslag. Efter detta gör ordföranden på nytt en kort paus på en sekund eller så, sen slås klubban i bordet, och beslutet är fattat. Om man tycker att mötesordföranden inte bara hörde fel, utan också såg fel på vilket förslag som hade flest armar i luften, ropar man: VOTERING! Mötesordföranden: - Votering är begärd och ska verkställas. Får jag be rösträknarna komma fram. Och så görs det hela om igen. Fast den här gången får man hålla upp handen så länge att rösträknarna hinner räkna alla röster. Därefter går rösträknarna fram till mötesordföranden och berättar vilket förslag som vunnit. Mötesordföranden: - Med röstsiffrorna 57 mot 21 finner jag att årsmötet har beslutat bifalla styrelsens förslag. Och så pang, faller klubbslaget, och beslutet är klart. Men man fattar beslut på lite olika sätt på olika frågor på årsmötet. Vi tar dem en och en. 6

7 FORMALIAPUNKTERNA Val av mötesordförande, sekreterare, justerare och så vidare brukar i de flesta föreningar klaras av väldigt snabbt, och utan stridigheter. Men man har så klart rätt att förslå ett annat förslag än det styrelsen förberett, till mötesordförande eller till rösträknare till exempel. Man kan dock inte förslå nya punkter på dagordningen på årsmötet. Om man vill ta upp en fråga som inte finns med under någon av de föreslagna dagordningspunkterna är det bästa att skriva en motion om det. Då kommer den upp under inkomna motioner. EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSPUNKTERNA Styrelsens verksamhetsberättelse skickas ut i förväg. Det gäller även revisionsberättelse och ekonomisk redovisning. Detta är dokument som årsmötet inte beslutar om. Men de ligger till grund för att årsmötet beslutar om styrelsens ansvarsfrihet. Att bevilja ansvarfrihet betyder att man inte längre kan framställa skadeståndskrav eller väcka talan mot den avgående styrelsen. Om man tror att styrelsen brutit mot lagar, stadgar eller andra bestämmelser, ska man inte bevilja ansvarsfrihet. Verksamhets- och revisionsberättelse ska förhoppningsvis visa för medlemmarna att det inte finns skäl att misstänka oegentligheter. Revisorerna, som granskat ekonomi och förvaltning, är de som rekommenderar årsmötet ett beslut att fatta. VERKSAMHETSPLAN Man kan föreslå vilka ändringar man vill i verksamhetsplanen. Men man måste göra det genom en motion. Det kommer mer senare om hur man gör för att skriva en motion. Styrelsen kommer också att lämna ett yttrande för varje motion till årsmötet. Om det till exempel står i verksamhetsplanen att Svenska Tecknare ska ha temat Professionalism för året, så kan man skriva en motion som istället föreslår att temat ska vara Bättre betalt. Då kommer styrelsen att behandla förslaget på sitt möte i mars. De kan välja att förslå bifall, då drar de därmed tillbaka sitt gamla förslag. De kan välja att föreslå avslag, då står styrelsens förslag mot motionen. Eller de kan välja att anse motionen besvarad, till exempel med hänvisning till att man tycker att professsionalism och bättre betalt betyder samma sak (fast det vore snurrigt). Styrelsen kan också föreslå bifall med ändring. De kanske tycker att motionärern har en poäng, men tycker att det går att formulera bättre. Då föreslår styrelsen årsmötet att bifalla motionen med ändringen att det istället ska heta suveränt betalt. På årsmötet blir det sedan dags att besluta. För att inte ägna onödig tid åt att fatta beslut om frågor där alla är överens, så måste man lyfta de motioner där styrelsen föreslår avslag eller besvarad. Om man alltså tycker att styrelsens yttrande är fel, och motionen har rätt, då yrkar man bifall på motionen. Om styrelsen ändrat åsikt när motionerna kommit, och istället tycker som motionen, och man själv tycker att det var bättre som styrelsen tyckte från början, då yrkar man bifall på styrelsens ursprungsförslag. Man kan också yrka bifall med en ändring. Men den ändringen måste i så fall vara liten, eller språklig. Man får inte på årsmötet komma dragandes med helt nya förslag, som medlemmarna inte kunnat granska i förväg. 7

8 På årsmötet går vi igenom hela verksamhetsplanen och fattar beslut. Skulle det bli trassligt med formuleringarna kan man utse en redaktionskommitté, som går iväg en stund, och kommer tillbaka med ett förslag till skrivning. När alla beslut är fattade antar årsmötet verksamhetsplanen med gjorda ändringar i sin helhet. BUDGET Budgeten skickas ut samtidigt med motioner och motionssvar, och man kan inte skriva motioner på den. Man kan dock föreslå ändringar på årsmötet. Om det är ändringar av större karaktär, som till exempel att lägga ner Tecknaren, eller starta ett bokförlag, så hör de inte riktigt hemma här. Då ska man istället skriva en motion. STADGAR Den här gången skickar styreslens ut förslag till förändringar av stadgarna. Det går bra att skriva motioner med egna förslag till förändringar. Det fungerar likadant som med verksamhetsplanen, med skillnaden att stadgeändringarna måste tas på två på varandra följande årsmöten. MOTIONER Medlemmarna kan väcka motioner om vad som helst, och få dem behandlade under denna punkt. Beslut fattas likadant som på verksamhetsplanen, fast i det här fallet är det inte textbehandling det vanligtvis handlar om, utan beslut som står mot varandra. De flesta frågor hör nog mest hemma i verksamhetsplanen. Men man kanske vill ta upp en principfråga, som att alla mat som Svenska Tecknare köper ska vara ekologisk, eller att inga förtroendevalda får sitta i mer än två arbetsgrupper, eller vad man nu vill. Styrelsen kommer att lämna yttranden på alla motioner till årsmötet. VAL Du kan nominera, det vill säga föreslå vilka som ska väljas till olika saker på årsmötet. Dels styrelse, men också revisorer, valberedning, styrelser för stiftelser och referensgrupper. Skicka in ditt förslag senast den 1:a mars, och använd gärna formuläret. Nomineringar (förslag) skickas till: valberedningen@svenskatecknare.se Eller så skickar du dem per post till: Valberedningen, Svenska Tecknare, Hornsgatan 103, Stockholm Valberedningen kommer sen att ta fram förslag till vilka som ska väljas. Det skickas ut innan årsmötet. På årsmötet berättar valberedningen om sitt förslag, och sen lämnas ordet fritt. Om det finns fler förslag än vad som ska väljas är det ju några som inte kommer att finnas med på valberedningens förslag. Men man kan fortfarande rösta på dem på årsmötet. Du kan också på årsmötet plädera, det vill säga tala för, någon som du tycker ska bli vald. 8

9 Om det finns fler föreslagna än vad som ska väljas, så sker slutna val med valsedel. Då stryker man alla namn utom dem man vill ska väljas. Man får inte rita eller skriva något på valsedeln. Den får inte innehålla fler ostrukna namn än vad som ska väljas. Sen räknas rösterna, och de som fått flest röster väljs. Val av valberedning bereds istället av styrelsen, och du skickar dina nomineringar till kansliet: I Svenska Tecknare väljs bara halva styrelsen varje årsmöte. De har alltså tvååriga mandatperioder, och det är bara fyra i styrelsen vars mandatperiod går ut det här årsmötet. Samma gäller Tecknarnas Fotokopieringsfond. ORDNINGSFRÅGA Om man har synpunkter på hur själva mötet går till, så kan man ropa ORDNINGSFRÅGA! Då får man ordet föra nästa talare. En ordningsfråga kan till exempel vara streck i debatten. Om det bara går runt och runt i argumentationen, och tiden börjar bli knapp, så föreslår mötesordföranden eller någon annan streck i debatten. Först lämnar ordföranden ordet fritt i ordningsfrågan. Sen beslutar man om det ska sättas streck eller inte. Ordföranden läser sen upp de yrkanden som kommit in. Då är sista chansen att lämna in ett yrkande, och efter det justeras yrkandelängden. Sen fastställs talarlistan. Alla namn som står läses upp, den som vill får chansen att sätta upp sig, och efter fastställandet kan ingen mer sätta upp sig i den frågan. Sen går man igenom talarlistan och går till beslut. Mötesordföranden avgör om frågan som väcks är en ordningsfråga, eller om den som pratar får sätta upp sig på den vanliga talarlistan. ATT SKRIVA MOTIONER En motion är ett förslag till årsmötet. Den kan antingen vara ett förslag till ändring av något av styrelsens förslag, till exempel ändring, strykning eller tillägg i verksamhetsplanen, eller så kan det vara ett helt eget förslag. En motion ska formuleras enligt vissa principer. Den ska innehålla: Rubrik: Rubriken är en tydlig beskrivning av vad det handlar om Brödtext: I brödtexten presenterar du dina argument för det du vill att årsmötet ska bestämma. Yrkande: Efter brödtexten skriver du till exempel jag yrkar därför. Att-sats: Yrkandet måste formuleras som en att-sats. Den får inte innehålla argument, utan bara exakt vad man vill att årsmötet ska bestämma. Några exempel på godkända att-satser: - Att årsmötet beslutar att stryka ordet smör på rad 14, sid 3 i verksamhetsplanen - Att ordet motorcykel läggs till sist på rad 12, sid ett i verksmhetsplanen - Att hela 1 i stadgarna stryks - Att all mat som serveras av Svenska Tecknare framöver ska vara ekologisk 9

10 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA TECKNARE UTMANINGAR Verksamheten det kommande året är en del av en längre process för att skapa bättre villkor för yrkesverksamma inom våra verksamhetsområden främst grafisk design, illustration. Den stora strategiska uppgiften vi har framför oss är att på sikt påverka arvodesnivåer och villkor för de som säljer grafisk form, illustration och liknande tjänster. Det kräver att vi skapar ett läge där det vi som organisation säger om arvoden och villkor blir vägledande på marknaden. Det i sin tur kräver att de som är yrkesverksamma inte lägger sig under våra rekommendationer, så att det blir vi som skapar en branschstandard. Att nå dit kräver mycket hög lojalitet och organiseringsgrad från de yrkesverksamma och att vi även bland köpare och icke medlemmar har stor trovärdighet, tyngd och en självklar ställning i branschen. Det ställer krav på att vi utveckla rådgivning, strategiska samarbeten, omvärldsbevakning, vår kommunikation och vårt påverkansarbete. Svenska Tecknare har sedan starten 1955 gått igenom flera större förändringar och omorienteringar. Den senaste initierades kring 2007 med strategiska diskussioner och beslut i den dåvarande styrelsen, som handlade bland annat om att bygga en organisation som kunde erbjuda en mer komplett service till medlemmarna, och att skapa en struktur som innebar att föreningen kunde växa sig starkare både i sitt arbete gentemot omvärlden och gentemot medlemmarna. I den förändringsprocessen befinner vi oss nu i ett skede då vi börjat skörda resultatet. Vi har kunnat vrida upp volymen på verksamheten på flera viktiga områden, till exempel när det gäller medlemmarnas möjlighet till fortbildning och support i yrkesrollen. För att kunna gå vidare och bygga en långsiktig stabilitet i förändringen, samtidigt som vi ökar vår påverkan på samhället, blir fler medlemmar och utvecklar vårt medlemserbjudande, är det viktigt att vi som förening klarar av att göra gemensamma prioriteringar och fokuseringar. De kostnader vi haft under de två senaste åren har varit något högre än intäkterna, vilket är en viktig fråga att åtgärda under 2013, då utgifter och inkomster ska balanseras. Det innebär ett visst kostnadsfokus. Ytterligare en viktig fråga som aktualiserats under året är den tecknade bildens sprängkraft och samhällspåverkan. I denna diskussion ska Svenska Tecknare hitta former för att dels kunna föra debatten till en bättre nivå, och dels ta vara på tillfället att föra breda samhälleliga diskussioner om gestaltning och illustration. Våra prioriteringar ska utgå från våra strategiska utgångspunkter, vilket innebär att vi alltid har följande frågor i fokus när vi planerar och genomför den dagliga verksamheten i Svenska Tecknare. Starkare medlemserbjudande Högre organiseringsgrad Större genomslag för avtals- och arvodesrekommendationer 10

11 Bättre omvärldsbevakning Långsiktig utveckling av strategiska samarbeten Aktivare samhällspåverkan Balanserad budget 2013 ÅRS FOKUSOMRÅDEN Temat för 2013 är påverkan. Den utövas genom att vi koncentrera oss på att för oss själva och för omvärlden formulera hur vi vill förändra marknaden och regelverken för dem som är yrkesverksamma inom grafisk design, illustration, serier och animation. Temat förra verksamhetsåret var professionalism. Verksamheten inriktades därför på att bli ett bättre stöd i yrkeskompetensutvecklingen för våra medlemmar med införande av en medlemsexklusiv kurskatalog samt uppföljning av 2011 års medlemsundersöknings önskemål om utbildningar och support kring programvaror och digitala frågor. Detta arbete kommer att fortsätta som en integrerad del av verksamheten och utvecklas framöver. Vi ska också göra tydligt för omvärlden vad Svenska Tecknare är: en intresseorganisation för yrkesverksamma inom grafisk design, illustration, serier och animation. Kännedomen om detta är för låg, vi behöver bli synligare och tydligare både för potentiella medlemsgrupper och för uppdragsgivare och andra som vi vill påverka. Slutligen ska vi utveckla vår rådgivning och marknadspåverkan genom: Omfördelning av personalresurser Utökat samarbete och omvärldsbevakning Bättre system för återkoppling från medlemmarna om arvodesnivåer och villkor. TEMA PÅVERKAN Vi arbetar med påverkan av omvärlden utifrån skilda perspektiv. Vi vill påverka: Närings- utbildnings- och kulturpolitiken, som sätter ramar och villkor för dem som arbetar i branschen. Marknaden för våra tjänster och skapa rimliga villkor, avtal och arvoden. Hur marknaden ser ut, det vill säga öka medvetenheten om de värden grafisk design och illustration kan tillföra verksamheter, och skapa förståelse för villkor och avtal hos nya grupper av köpare. Våra verktyg för att nå ut är främst våra viktigaste kontaktytor mot omvärlden: Kolla! Bokmässan Medlemmarna och deras kontaktytor mot branschen och uppdragsgivare. Vår egen kommunikation Tidningen Tecknaren Samtalsserien 11

12 För att bli bättre i vårt politiska arbeta och påverkan av villkoren för företagare och andra utövare inom illustration och form, så behöver vi också formulera och förankra våra krav på utbildningssystem och näringspolitik tydligt. Detta blir en viktig uppgift för verksamhetsåret. Grunden lades under 2012 med beslutet att tillsätta en utbildningspolitisk och en näringspolitisk arbetsgrupp, som ska ta fram idédokument eller program för vår politiska agenda, som kan ligga till grund för en bredare diskussion. Årets bokmässa blir en vidareutveckling av hur vi arbetade med förra årets bokmässa, där utrymmet och tillfället används till att ge röst åt våra medlemmar, synliggöra deras yrken och yrkeskunskaper och lyfta fram bredden i branschen och nyttan av de tjänster våra medlemmar säljer. Med några mindre justeringar, som större monter och bättre samordning med seriescenen, så kommer konceptet med samtal med medlemmarna att kunna göras ännu bättre. Genom att våra medlemmar kommer till tals och får möjlighet att interagera med varandra i vår monter får vi också kraft och energi i diskussionen om yrkesvillkor, metoder, arbetssätt, marknaden, svårigheter och möjligheter. Vi stärker varandra och vårt yrkesområde. Kolla! kommer utåt att fungera som vanligt, men inom en betydligt minskad kostnadsram, genom att arbetsuppgifterna som hänger samman med att producera tävlingen tas över av kansliet. Det betyder att kansliets interna arbetsfördelning och vad man gör där kommer att se annorlunda ut än tidigare. Kolla! ska under 2013 på förslag av referensgruppen ha temat På jobbet. Kolla! blir ytterligare en viktig del i synliggörandet av yrkets villkor, nyttan av grafisk design och illustration och för att nå ut till viktiga grupper av yrkesutövare och köpare. Under 2012 har den tecknade bilden genomgått en sällan skådad granskning. Vi har haft Tintin-debatt, debatt om Kalle Anka, Manga-målet och debatten om Lilla hjärtat. Gemensamt för samtliga debatter är ett högt tonläge. Illustrationer engagerar, det upprör och har en enorm sprängkraft. Det är synd att vi i samhället i stort inte har större erfarenhet av kritisk granskning av den här uttrycksformen. Illustrationen har länge nog behandlats styvmoderligt. En viktig orsak till detta är att bildningsnivån rörande illustration inte är tillräckligt hög. Det är dags att vi lyfter upp formen och ger debatten den plats den förtjänar. Även inom vår organisation är diskussionen svår. Illustrationer är tolkningar av samhället. Illustrationen gestaltar illustratörens erfarenheter och referensramar som via penna mot papper bildar någonting du tar till dig och tolkar genom dina egna erfarenheter. Ibland sammanfaller inte erfarenheter och ibland krockar slutsatser. Då uppstår en konflikt i tolkningen. För detta behövs ett kunnigt samtal. Det är dags att Svenska Tecknare axlar sitt ansvar för den debatten. Bildens påverkande kraft kommer att innebära fortsatt explosiva samhällsdebatter, och våra medlemmar likväl som initierade och intresserade behöver forum för att lyfta debatten och bryta åsikter och erfarenheter på ett insiktsfullt sätt. En del diskussioner kommer att kunna rymmas inom utbildnings- och seminarieverksamheten, och i den samtalsserie som planeras en del i tidningen Tecknaren men vi kommer också att behöva skapa ett forum t ex på webben för debatt, essäer, artiklar och inlägg. Vi kommer under året ta diskussionen vidare om Tecknarens roll i organisationen och gentemot omvärlden, och på vilket sätt våra målsättningar bäst kan stärkas genom vår tidning. 12

13 MEDLEMSERBJUDANDET Att erbjuda en utökad service till medlemmarna är en del av strategin för att öka vår egen slagstyrka genom ökad organiseringsgrad. Det ska vara naturligt att vara medlem av solidariska skäl, men det ska finnas lika mycket att vinna på medlemskapet för egen del, oavsett om man varit yrkesverksam länge eller är ny i branschen. Medlemserbjudandets kärna är rådgivningen, till detta kommer våra utbildningsprogram samt förmåner kopplade till medlemskapet. Utbildningssatsningarna fortsätter med ungefär samma inriktning med nya steg i kompetensutvecklingen, samt några repetitioner där det finns särskilda önskemål eller behov. Vi använder som huvudprincip för utbildningarna att de ska vara exklusiva för medlemmar och särskilt inbjudna samarbetspartners, kostnadsfria och utgå från de behov vi identifierar, bland annat genom de enkätsvar medlemmarna skrivit med önskemål på utbildningar. De skall hållas i Stockholm, Göteborg och Malmö, om inte särskilda skäl finns, och om möjligt på fler orter. Rådgivningen kommer att utvecklas under året genom att den får ökade resurser. Vi kommer att ha två personer som arbetar huvudsakligen heltid med juridisk rådgivning, avtal, arvodesrådgivning och att utveckla vårt erbjudande, och vår marknadspåverkan på både kort och lång sikt. Rådgivningen har utökats till att omfatta datasupport, t ex Photoshop, Illustrator och InDesign, genom ett system av arvoderade medlemmar som ger råd till andra. Andra satsningar som vi vill se förverkligade genom långsiktigt och kontinuerligt arbete är handböcker för medlemmar, fortsatt utveckling av och kommunikation kring förmånerna samt utveckling av medlemmarnas möjlighet till interaktivitet på webben. FÖRENINGEN En långsiktig målsättning som redan är påbörjad är att öka medlemmarnas delaktighet i föreningen, både den upplevda och den verkliga möjligheten att påverka föreningens inriktning och verksamhet. Att ha tydliga verksamhetsplaner som behandlas på årsmötet, och en tydlig struktur för påverkan och demokratiskt inflytande är viktiga delar. En annan viktig del är att se till att informationen som går ut till medlemmar är attraktiv och engagerande, så att den också blir läst och bra mottagen. Men kanske allra viktigast är forum för samarbeten, samtal, utbyten och diskussioner, och att den möjligheten ska finnas för medlemmar i hela landet. Områden som vi ska sätta i förgrunden för att skapa större delaktighet för medlemmarna är: geografisk spridning på verksamheten möjlighet till deltagande i föreningsverksamhet online möjlighet för aktiva medlemmar att bedriva Svenska Tecknare-verksamhet lokalt interaktivitet medlemmar emellan på webben väl förpackad medlemsinformation Tydliga strukturer och en styrelse som leder föreningen med en strategisk blick, goda kunskaper och långsiktig kontinuitet är en förutsättning för att såväl medlemsdemokratin som verksamheten ska fungera bra. Därför fortsätter vi även att satsa på styrelseutbildning och liknande för både nya och gamla ledamöter. 13

14 SAMARBETEN De samarbeten som vi prioriterar är dels det som handlar om relationsskapande mellan oss och närstående yrkesgrupper och deras organisationer nationellt såväl som internationellt, dels det som kan bidra till att vi når mer tyngd och inflytande i politiska och andra frågor, och dels det som orienterar oss i en önskad riktning när det gäller rådgivning, arvodesfrågor, avtal och liknande, till exempel samarbete med agenter och andra som kan leda till en starkare påverkan av villkor. Slutligen är ett fokus samarbeten där vi kan effektivisera vår egen verksamhet genom utbyte av idéer, verksamhet och resultat. Internationellt Särskilt tre samarbeten ligger i fokus under verksamhetsåret: European Illustrators Forum kommer att behöva ett större engagemang från vår sida det här året. Det är ett värdefullt forum som just behöver hjälp att komma på fötter igen. EIFarbetet kommer därför öka i intensitet under året. Scandinavian Design Alliance är ett viktigt forum för att placera svenska tecknare i rätt sammanhang när det gäller omvärldspåverkan. Grafill i Norge är en organisation som är oss närstående på många sätt. Vi bör under året utveckla det samarbetet vidare, eftersom vi kan få ut mycket av att dela erfarenheter, kunskaper och resultat av olika projekt direkt med varandra. Ett redan initierat samarbete är det projekt med rumänska kulturrådet, som vi inlett under 2012/2013, med deltagande av medlemmar från Svenska Tecknare. Icograda har sitt vartannatårsmöte 2013 i Istanbul i November. Detta bör vi delta i. Då ingen nordisk upphovsmannakonferens är planerad till 2013, så vill vi ändå gärna förverkliga ett årligt NVK-möte, som vi tyckt varit givande. Fristadsarbetet har inletts under föregående verksamhetsår och ska fortsätta. Det internationella arbetet leds av ett internationellt utskott, som väljs av styrelsen. Utskott ansvarar för att förbereda styrelsens beslut i internationella frågor samt att fatta beslut kring internationell representation och liknande, samt att vid behov utverka handlingsplaner med långsiktiga och kortsiktiga mål. Politiskt Vi har idag ett omfattande samarbete med andra organisationer när det gäller politisk påverkan. Det är främst genom dessa samarbetet vi arbetat politiskt, och vi har deltagit med förhållandevis stora arbetsinsatser med huvudsakligt syfte att vara en resurs för det gemensamma. I det arbetet har vi inte kunna lägga fullt fokus på vår egen problemformulering. För att vi ska få ett politiskt arbete som fullt ut gagnar just våra medlemmars intressen, kommer vår prioritering i år att vara att utveckla våra egna politiska ståndpunkter och krav, och formulera den agenda som ska ligga till grund för vårt politiska arbete. Utifrån den ska vi sedan välja att arbete både på egen hand och i samarbeten med de frågor som gör mest nytta för yrkeskåren vi organiserar. 14

15 Några samarbetet är särskilt viktiga att värna mot bakgrund av detta, inte minst gäller det vårt redan idag väl fungerande samarbete med fotografer och författare. Vi fortsätter vårt engagemang i KLYS, Kulturskaparna och Bildupphovsrätt, och räknar med att detta arbete kan få en tydligare målformulering genom en prioritering av att vi formulerar våra egna visioner och behov starkare än idag. Organisatoriskt Under föregående år flyttade alla bildorganisationer till ny adress, med fortsatt samboende. Det innebär för Svenska Tecknares del att vi inte längre delar arbetsplats med Illustratörcentrum, men däremot med KRO/KIF samt Svenska Konstnärsförbundet. Detta kommer att innebära ett ökat organisatoriskt samarbete med KRO/KIF, då vi delar på många resurser och har ett praktiskt samarbete. Men vi ser det som viktigt att i sammanhanget inte förlora det starka samarbete vi haft med Illustratörscentrum, trots att vi nu måste arbeta mer aktivt för att upprätthålla det. Nya samarbeten i samband med utbildningssatsningar och seminarium är en viktig framtidssatsning, till exempel med Kvarnby folkhögskola, yrkesutbildningarna på högskolorna och studieförbunden. STIPENDIER Svenska Tecknares delar ut ett stipendium för vistelse i Kavallahuset i norra Grekland, ett stipendium till minne av Knut V Pettersson, som blivit ett slags hederspris till stora illustratörers livsverk, och cirka 80 stipendier ur fotokopieringsfonden, som är upphovsmannapengar som fördelas ut enligt regler som vi själva skapar. Vi har hittills endast delat ut det i belopp om per person, en gång om året, utan att det blivit en stor sak av det. Styrelsen har under det förra verksamhetsåret diskuterat hur man kan utveckla detta till att också innebära att vi kanske delar ut även en större prissumma, som skulle kunna kombineras med någon form av gala/event. ETT ÅR DÅ VI ÖKAR Sammanfattningsvis kan man säga att blir ett verksamhetsår då vi ytterligare ökar på flera områden. Medlemserbjudandet ska bli starkare, utbildningsverksamheten större och bättre, det politiska arbetet och samarbetet bli mer strategiskt inriktat, rådgivningen ska utvecklas. Allt detta som ett led i en strategi för att påverka villkoren för branschen på ett bättre sätt. Samtidigt ska utgifterna minska. Det ställer krav på att de prioriteringar som görs i verksamhetsplanen har god förankring, eftersom vi inte kommer att ha resurser att utöver det vi bestämt att vi ska satsa på lägga in stora arbetsinsatser på andra områden. Verksamhetsplanen är därigenom ett viktigt dokument som kommer att fungera styrande både för styrelsens avväganden under året, och för kansliets prioriteringar. Genom att gemensamt välja väg och våga prioritera, så kan vi också gemensamt öka genomslagskraften hur Svenska Tecknare och göra mer nytta för alla grafiska formgivare, illustratörer, animatörer och serietecknare. 15

16 STYELSENS FÖRSLAG TILL STADGEÄNRINGAR SVENSKA TECKNARE Styrelsen förslår sedan förra året några ändringar i stadgarna. Dessa måste vi fatta beslut om i år igen för att de ska träda ikraft. De beslutades på förra årsmötet, och detta årsmöte måste besluta igen för att de ska gälla. En stor del av ändringarna handlar om att konsekvent kalla årsmötet för årsmötet. Det har tidigare sett olika ut, dels på olika ställen i stadgarna, men främst i praxis och handlingar. En annan ändring rör medborgarskap och kriterier för medlemskap, samt reglerna för om en medlem gått ur föreningen för att man inte haft råd med medlemsavgiften, och sen vill gå med igen. Det föreslås också en specifikation av hur personval går till, en inskriven motionsrätt till årsmötet, hur eventuella medlemsomröstningar går till och ett namnbyte på valberedningen, som i nuvarande stadgar kallas valnämnd. 2 FÖRENINGENS ORGANISATION 1. föreningsstämma 2 byts ut mot årsmöte 2. Första stycket får nummer 1. Andra stycket får nummer 2. 3 MEDLEMSKAP 1. Ändra svensk medborgare som yrkesmässigt dokumenterat sig som tecknare till person som är yrkesverksam som tecknare 2. På lika villkor kan utländsk föreningen stryks 3. Ändra Rätten till medlemskap avslutande till Vilka utbildningar som berättigar till medlemskap på studerandemeriter, och hur lång tid efter avslutad utbildning detta ska gälla fastslås av styrelsen 4 INTRÄDE För beslut två tredjedels majoritet stryks 2. Ny 4.3 läggs till: Medlem som tidigare utträtt kan inom tre år från utträdet ansöka om återinträde utan att ansökan behöver prövas genom inval Föreningsstämma ändras till 8 Årsmöte Föreningsstämman ändras till Årsmötet föreningsstämma ändras till årsmötet föreningsstämma ändras till årsmötet stämma ändras till årsmöte på två ställen 16

17 9 ARBETSORDNING VID STÄMMA 1. 9 Arbetsordning vid stämma ändras till 9 Arbetsordning vid årsmöte Stämmans ändras till Årsmötets att ange fackliga verksamheten ändras till att ange riktlinjer för föreningens verksamhet föreningsstämma ändras till årsmöte föreningsstämma ändras till årsmöte val av föreningens ordförande läggs till styrelsens förslag (till exempel verksamhetsplan) läggs till inkomna motioner läggs till val av medlemsrepresentanter i denna ändras till val av valberedning stämma ändras till årsmöte stämma ändras till årsmöte 10 RÖSTRÄTT OCH BESLUT VID STÄMMA Rösträtt och beslut vid stämma ändras till 10 Rösträtt och beslut vid årsmöte Stämman ändras till Årsmötet, Sluten omröstning ska hållas om någon så begär. Vid personval där det finns fler föreslagna än vad som ska väljas, sker som regel sluten omröstning genom valsedel. läggs till stämman ändras till årsmötet, 5. Vid personval krävs för att bli vald mer än hälften av vid valet avgivna godkända röster. Om inte tillräckligt antal kandidater uppnår detta röstetal företas omval mellan de ej valda som fått flest röster. I omvalet deltar högst dubbelt så många kandidater som skall väljas. De som i omvalet fått flest röster förklaras valda. Läggs till som punkt. 11. MOTIONSRÄTT 11.1 Motionsrätt skriftlig ändras till Motion till årsmöte kan väckas av medlem. Motion skall vara styrelsen skriftligen tillhanda senast sex veckor före årsmötets genomförande Av styrelsen stämma. Inkomna motioner med styrelsens yttrande samt styrelsens förslag till årsmötet sänds till medlemmar senast tio dagar före årsmötets genomförande 12. STYRELSEN 1. Till styrelsens sammanträden kallas, utöver ordinarie ledamöter och suppleanter, revisorer och valberedning läggs till som punkt. 17

18 13. FÖRENINGENS KANSLI Föreningens kansli 13.3 anställningsvillkor stryks i sin helhet 14. VALNÄMND Valnämnd ändras till 14. Valberedning Valnämnden ledamot ändras till Valberedningen består av 3 ledamöter som utses av årsmötet Ordinarie sammankallande ändras till Valberedningen utser inom sig en sammankallande Valnämnden styrelsen ändras till Valberedningen bereder årsmötets val, med undantag av val av valberedning. Rätt att nominera har medlemmarna. Formerna för nominering fastställs i övrigt av valberedningen Val av ny valberedning bereds av styrelsen eller av särskild valkommitté tillsatt av årsmötet. läggs till. 15 RÅDGIVANDE OMRÖSTNING 1. Sådan omröstning poströstning ändras till Styrelsen fastställer då formerna för omröstningen 16 KALLELSER OCH MEDDELANDEN föreningsstämma ändras till årsmöte föreningsstämma ändras till årsmöte 19 REVISORER föreningsstämma ändras till årsmöte 20 STADGEÄNDRING stämma ändras till årsmöte För ändring förflyta, paragrafen strykes i sin helhet. 21 UPPLÖSNING AV FÖRENINGEN stämmor ändras till årsmöten stämman ändras till årsmötet på rad två och tre stämmorna ändras till årsmötena 18

19 DU VET VÄL OM ATT DU KAN NOMINERA? Svenska Tecknare är en medlemsstyrd organisation som bygger på att medlemmar av alla kategorier, i alla åldrar och från hela landet kommer till tals. Medlemmar i Svenska Tecknare har olika yrkesinriktningar och många gemensamma frågeställningar. Det är nödvändigt att styrelser och arbetsgrupper representeras av olika yrkeskategorier och intressen. För att inte hela styrelser och grupper ska bytas ut på en gång väljs hälften eller en tredjedel av ledamöterna varje år. I vissa fall kan ledamöterna väljas om och i vissa fall ska det vara nyval. Varje år är det ett antal personer som ska utses och nu är det är medlemmarnas chans att föreslå personer. Du kan nominera ända fram till årsmötet. Men för att vi i valberedningen ska ha en chans att gå igenom förslagen, prata med personerna som föreslås, och göra en avvägning mellan de nominerade, så vill vi ha in namnen snart senaste den 1 mars ska du skicka dina förslag om du vill att de ska kunna behandlas ordentligt av valberedningen. Valberedningen går igenom de nominerade och föreslår kandidater sedan beslutar årsmötet vilka som ska väljas. VI SKA VÄLJA LEDMÖTER TILL: 1. Svenska Tecknares styrelse 2 års mandat. (Kan väljas om) 2. Styrelsen för konflikt och rättshjälpsfonden 2 års mandat. (Kan väljas om) 3. Styrelsen för tecknarnas fotokopieringsfond 2 års mandat. (Kan inte väljas om) 4. Författarfondens referensgrupp 3 års mandat. (Kan inte väljas om) 5. Referensgruppen för Kavallastipendiet 3 års mandat. (Kan inte väljas om) 6. Medlemsrevisor och revisorssuppleant väljs på ett år i taget. (Kan väljas om) Skicka din nominering senast den 1/3 till: valberedningen@svenskatecknare.se eller Valberedningen, Svenska Tecknare, Hornsgatan 103, Stockholm NOMINERA OCKSÅ TILL VALBEREDNINGEN Vi ska också välja valberedning, men det valet bereds av styrelsen eller en särskild kommitté, och inte av valberedningen. Vill du nominera till valberedningen skickar du istället det till info@svenskatecknare.se eller Valberedningen, Svenska Tecknare, Hornsgatan 103, Stockholm 19

20 NOMINERA Skicka din nominering senast den 1/3 till: eller Valberedningen, Svenska Tecknare, Hornsgatan 103, Stockholm Du kan kontakta valberedningens ledamöter: Ebba Strid Udikas , Måd Olsson -Wannefors , Alexandra Falagara, JAG VILL NOMINERA:... TILL:... MOTIVERING:... DITT NAMN:... DIN TEL, E-POST:... DEN NOMINERADES TEL, E-POST:... NOMINERA Skicka din nominering senast den 1/3 till: eller Valberedningen, Svenska Tecknare, Hornsgatan 103, Stockholm Du kan kontakta valberedningens ledamöter: Ebba Strid Udikas , Måd Olsson -Wannefors , Alexandra Falagara, JAG VILL NOMINERA:... TILL:... MOTIVERING:... DITT NAMN:... DIN TEL, E-POST:... DEN NOMINERADES TEL, E-POST:... 20