Sjuttio år med Folktandvården

Transkript

1 Sjuttio år med Folktandvården i norrbotten

2 Denna jubileumsskrift är utgiven Norrbottens läns landsting i samband med Folktandvårdens 70-årsjubileum ISBN projektledare: Birgitta Johansson författare: Ulrika Vallgårda foto: Erik Holmstedt Anders Alm Bert Persson formgivning: Tor-Arne Moe tryckeri: Luleå Grafiska, 2010

3 Sjuttio år med Folktandvården i norrbotten Innehåll Jag är stolt över utvecklingen 4 Det var här det började 6 En 70-årig social reform 8 De jobbade bort hela kön 16 Tandvård på andra sidan bron 20 Från hålkort till Facebook 24 Det är vi som är Folktandvården 28 Tandvårdschefens visioner 40 Varför får jag inga bokmärken? 42 Folktandvården 70 år 3

4 Ett föredömligt Min mormor har berättat för mig om sitt första besök hos tandläkaren. Det var i slutet av 1910-talet, hon var 19 år och bodde i en liten by utanför Örnsköldsvik. Besöket resulterade i att hon fick dra ut alla sina tänder. Det kostade för mycket att laga dem, tyckte tandläkaren. Det var naturligtvis fruktansvärt, men det var vanligt på den tiden. Mitt eget första möte med tandvården minns jag tydligt. Det var på 1950-talet. Hela klassen samlades i den lilla byggnad på andra sidan skolgården där skoltandvården fanns. Det kändes som att sitta i en bunker, ett rum fullt av ångestfyllda barn, som kallades in till tandläkaren i bokstavsordning. Väntan var nästan det värsta, för under tiden vi väntade satt vi och lyssnade till de fasansfulla ljuden inifrån tandläkaren. När jag väl kom in till tandläkaren fick jag munnen fullproppad med metallföremål, jag satt käpprak i stolen och gapade så att käkarna höll på att gå ur led. Jag såg snett framför mig drivremmarna som hörde till trampborren röra sig och lyssnade till det gräsliga ljudet. Men till skillnad från mormor fick jag i alla fall mina tänder lagade. Det är en otrolig utveckling som har skett inom Folktandvården under de sjuttio år den har funnits. De medicinska och tekniska framstegen har naturligtvis enorm betydelse, men jag vill också lyfta fram bemötandet. Synen på patienterna. Fortfarande när jag var liten var det tandläkaren och hans borr som var i fokus. Hur patienten upplevde besöket spelade ingen roll, inte ens när det handlade om barn. I dag är det helt annorlunda. Första gången jag var hos en tandläkare utan att det gjorde ont, tänkte jag att det här kan nog inte vara någon riktig tandläkare. Personalen beter sig på ett helt annat sätt än när jag var liten. De berättar och informerar om vad de håller på med och uppträder lugnt och tryggt. Det är patienten som står i fokus. Effektiva bedövningar har dessutom reducerat smärtan till ett minimum. Trots mina skräckfyllda upplevelser som barn är jag numera inte rädd för att gå till tandläkaren. 4 Folktandvården 70 år

5 arbete för folkhälsan Jag är stolt över den utveckling som skett inom Folktandvården i Norrbotten de senaste decennierna. Det är ju naturligtvis inte min förtjänst, utan de vi ska berömma är de medarbetare som arbetar i Folktandvården, både ledningen och de an ställda. Det är när samarbetet mellan ledning och anställda fungerar som vi kan driva verksamheten framåt och genomföra förbättringar. Folktandvården gör ett föredömligt arbete när det gäller folkhälsan. Det gäller alltifrån att förebygga tobaksrökning och undvika socker till att lära ut en god tandborstningsteknik. Redan vid ett års ålder gör norrbottningarna sitt första besök hos Folktandvården. Föräldrarna ska från start veta hur de ska sköta sina barns tänder på bästa sätt. Det gör att karies bland unga har minskat drastiskt och att många 19-åringar i dag över huvud taget inte har några hål. Väntan var nästan det värsta, för under tiden vi väntade satt vi och lyssnade till de fasansfulla ljuden inifrån tandläkaren. Ett annat exempel på Folktand vårdens framsynthet handlar om bemanningen en fråga som vården i hela Norrbotten brottas med. Folktandvården har med vetet och lång siktigt arbetat med rekrytering på bred front, vilket har gjort att vi år 2010 nästan inte har några vakanta tjänster. Folktandvården bedriver också ett bra jämställdhetsarbete, vilket är en förutsättning för en god arbetsmiljö där perso nalen trivs. Folktandvården har huvudansvaret för befolkningens munhälsa och vi finns i alla kommuner. Monica Carlsson Landstingsråd med särskilt ansvar för Folktandvården Folktandvården 70 år 5

6 Den förste patienten hos Folktandvården I maj År 1940 kallades den då sexårige Mårten Johansson in till den nyöppnade tandvårdskliniken i Korpilombolo. Vi hade en överlärare i Korpilombolo som upptäckt att barnen hade väldigt dåliga tänder, berättar han. Överläraren tog kontakt med landstinget och efterfrågade att det skulle öppnas en tandklinik i samhället, som då hade ungefär invånare. Och så blev det. I samma hus som överläraren bodde två kamrater till Mårten Johansson. En dag när han var där och lekte kom överläraren och sade till honom att Mårten, du kan väl börja. Det kändes inget vidare, men vad skulle jag göra. Så kom det sig att han blev Folktandvårdens allra första patient. Han minns det inte som något angenämt besök, utan tvärtom ganska otäckt. Tandläkaren hade dåliga instrument och gick direkt på handling, om man säger så. Visserligen fick han bedövning, men nålen till bedövningssprutan var grov och det gjorde ganska ont. Två hål fick han lagade, innan han skickades hem igen. Nästan alla människor hade ju dåliga tänder i Tornedalen på den tiden, minns han. Länets första folktandvårdsklinik låg i röda skolan i Korpilombolo, en lokal landstinget hyrde av kommunen för kronor per år. Det fanns en privatpraktiserande tandläkare i Övertorneå dit en del åkte när de hade tandvärk. I regel drogs de trasiga tänderna ut. Tandborstning tyckte man var överklassens påfund och han minns inte heller att han fick någon som helst upplysning om vikten av att hålla tänderna rena, varken av tandläkaren eller någon annan. Åtminstone när det gällde karlarna var det nästan ingen som borstade tänderna. Kvinnorna var kanske lite förnuftigare. Under sin uppväxt fick Mårten Johansson ytterligare några hål. Men att han fortfarande i dag har egna tänder i munnen tackar han Folktandvården för. 6 Folktandvården 70 år

7 Folktandvården 70 år 7

8 En social reform i Norrbotten fyller 70 år i år. Folktandvård och fluor har förändrat tandhälsoläget radikalt för länets befolkning. Det förekom att ungdomar fick en helprotes i konfirmationspresent, berättar Tor Svensson, chefstandläkare i Norrbottens läns landsting. En 70-årig historia om tandhälsa Innan tandläkarinstitutet i Stockholm startade 1897 var yrket något man tillägnade sig genom att gå som lärling, berättar Tor Svensson. I Luleå drev Gustav Hjortzberg praktik från 1887 och 50 år framåt. Ytterligare ett par tandläkare verkade i länet under den tiden, men de flesta norrbottningar mötte aldrig någon tandläkare. Tandvärk, varbildningar och infektioner var vanligt förekommande och bya smeden var i många fall det enda alternativ som stod till buds. Det måste ha varit ett stort lidande. I början av 1900-talet fanns 260 tandläkare i hela Sverige och en del av dem insåg nödvändigheten i att inrätta kliniker för folk som inte hade råd att betala, framförallt barnen. Men i riksdagen fick frågan inget gehör. Tidstypiska tand läkarinstrument från folktandvårdens barndom. Tandläkarna började DÅ i samarbete med kommunerna på många håll i landet driva skolkliniker, vid sidan av sina privata mottagningar. I Norrbotten var det Kiruna som fick den första skoltandkliniken Först 1938 beslutade riksdagen om en allmän folktandvård i Sverige. Skolbarnen var en viktig målgrupp, men reformen gällde alla åldrar. Norrbottens landsting prioriterade Pajala och Nederkalix på grund av den stora fattigdomen och arbetslösheten i dessa 8 Folktandvården 70 år

9 Folktandvården 70 år 9

10 områden. Den första kliniken öppnades den 2 maj 1940 i Korpilombolo. Tandvården kostade fem kronor per år för barn upp till femton år under den första tiden, senare blev det gratis för barn. Den stora utmaningen för den nystartade Folktandvården i Norrbotten och i hela landet på 1940-talet var att komma tillrätta med tandläkarbristen. Det bestämdes att de nyutbildade tandläkarnas legitimation det första året bara skulle gälla inom Folktandvården något som inte var populärt bland de unga tandläkarna som kunde tjäna det dubbla på privata kliniker. Många såg det dessutom som en mindre trevlig uppgift att arbeta bland barn och tonåringar som måste få tänderna utdragna. För att lösa problemet med tandläkarbristen rekryterades under och 1950-talen många tandläkare från Finland och Tyskland. Under folktandvårdens första två decennier hann tandläkarna i regel bara med akuta åtgärder. Skadorna hade ofta hunnit bli så stora att de var tvungna att dra ut tänder på patienterna. Det går inte att föreställa sig hur dåliga tänder vi hade på den tiden. Under 1950-talet fick vetenskapen bevis för att det var sockret som var den främsta boven när det gällde hål i tänderna. I den så kallade Vipeholmsundersökningen gav forskarna patienter på ett mentalsjukhus i Skåne en speciell sorts godis flera gånger per dag. Resultatet visade sig bli hål i tänderna. Undersökningen blev världskänd både på grund av sitt resultat och på grund av det etiskt tvivelaktiga med den, berättar Tor Svensson. Nu började man också på allvar inse vikten av att arbeta förebyggande med upplysning och tandborstning Den 2 maj öppnas den första folktandvårds kliniken i Korpilombolo.... bestäms det att tandläkarna måste arbeta i folktandvården sitt första år efter utbildningen. Gunnar Castenfelt, distriktstandläkare i Gammelstad, utnämns till tandvårdsinspektör. Han gör flera rekryteringsresor till de andra nordiska länderna och till Tyskland. inrättas ett ödemarkstillägg för tandläkare som vill arbeta i Norrbotten. 10 Folktandvården 70 år

11 minns du fluortanten? Ann-Sofie Mann ombesörjer fluorsköljning och delar ut tandkräm till skolbarn i Gällivare Hon fortsatte som tandsköterska i Piteå innan familjen 1969 vände tillbaka till hemorten Arvidsjaur. Det förebyggande arbetet, med allt från fluorlack till tandvårdslektioner i skolorna, har alltid legat henne varmt om hjärtat. Jag arbetade som tandsköterska inom Folktandvården i närmare 45 år, fram till min pension för fyra år sedan. Under de åren förändrades otroligt mycket, berättar hon. Prislista från Kostnaden för att dra ut tänderna i båda käkarna var 25 kronor, inklusive bedövning ger staten ett bidrag för fortsatt utbyggnad av tandvårdskliniker, samt för inköp av konstnärlig utsmyckning till väntrummen. anslår landstinget kronor för upplysning och förebyggande verksamhet. introduceras snabborrarna. anslås kronor till bland annat fluorsköljning i skolorna, som nu kommit igång på allvar. startar en tandsköterskeskola i Boden. Folktandvården 70 år 11

12 På 1960-talet kom fluoren och revolutionerade tandhälsovården. Fluors inverkan på tandhälsan hade upptäckts i USA, där man i ett litet samhälle fann att barnen hade betydligt bättre tänder än på andra ställen. Efter att ha studerat alla tänkbara orsaker kom man på att den enda förklaringen var en något högre nivå av fluor i dricksvattnet. Fluortanter började gå runt med fluorsköljningsmuggar i klassrummen och på bara några år blev barnens tänder mycket bättre. Men det var inte helt okontroversiellt de första åren. Många befarade att en hel generation skulle förgiftas av fluor. En välkommen förändring för patienternas del var den nya snabborren som ersatte den remdrivna borrmaskinen. Patienterna fick också börja ligga ner under behandlingarna, så att tandläkarna kunde sitta i stället för att stå och jobba. Rekryteringsläget var fortfarande besvärligt och nu värvades bulgariska tandläkare till Sverige började Tor Svensson själv sin tandläkar bana i Gällivare. Fortfarande på den tiden gick största delen av arbetet åt till akuttandvård. Helproteser på 30- och 40-åringar var ingen ovanlighet och när det gällde upplysningen om tandhygien fanns ännu en del övrigt att önska. Han träffade ofta familjer som bara hade en enda tandborste att dela på. Om en 19-åring kom in med helt oskadade tänder kallades hela klinikens personal dit för att beskåda underverket, berättar han. På 1970-talet pågick en intensiv utveckling av Folktandvården. Nya kliniker byggdes och även specialistkliniker öppnades. Det förebyggande arbetet tog fart. Många tandhygienister anställdes och länet fick en fungerande förskoletandvård. Tandtekniker Gunilla Funck och föreläsaren Erik Björn under en kurs i Luleå Tandläkare Bjöör Wiberg, Gällivare, undervisar om tänder i en skola får varje tandläkare en assistent en tandsköterska eller ett sjukvårdsbiträde. byggs specialistverksamheten ut. anställs den första tandhygienisten. kommer den nya tandvårdsförsäkringen som ger billigare tandvård. anställs den första bettfysiologen i Folktandvården. startar en tandhygienistskola i Luleå. 12 Folktandvården 70 år

13 Tandläkarbristen var tillfälligt avhjälpt kom den första tandvårdsförsäkringen och gjorde tandvården billigare för den vuxna befolkningen. Under slutet av 1970-talet blossade det upp en debatt om oral galvanism en oro fanns att elektriska strömmar uppstod kring fyllningarna och gav upphov till olika sjukdomssymptom. Andra befarade att amalgamet kunde ge kvicksilverförgiftning. Men några belägg för det fick man aldrig, säger Tor Svensson. Tandtekniker Maria Nordlund på laboratoriet i Jokkmokk Elisabeth Gavelin från tandhygienistutbildningen på Björkskatan informerar om tandhälsa inne på Domus år På 1980-talet kom möjligheten till implantatbehandling att med hjälp av titanskruv fästa kronor i käkbenet i stället för att göra helproteser. De senaste decenniernas arbete hade gett resultat och tandhälsan var klart förbättrad bland barn och ungdomar. Några fluortanter behövdes inte mer sedan fluortandkrämen slagit igenom. På 1990-talet blev helproteser mindre vanliga. Amalgamet ersattes helt och hållet med plast. På 2000-talet har det återigen blivit svårt att få tag i tandläkare. Till Norrbotten har landstinget rekryterat från Tyskland, Belgien och Portugal. Datoriseringen har tagit fart och numera är till exempel all röntgen helt digitaliserad. I framtiden kommer troligen inga avgjutningar att tillverkas utan betten kommer att scannas digitalt och sedan kan protesen tillverkas var som helst i världen. Också bokning och betalning görs i framtiden på internet tror Tor Svensson satsas pengar på en oralkirurgisk klinik som ska ägna sig åt att göra implantat. bildar Folktandvården en egen förvaltning i landstinget. genomförs en stor undersökning av norrbottningarnas munhälsa, den första i sitt slag i länet. (Tio år senare följdes den upp och då kunde man visa att tandhälsan förbättrats avsevärt.) införs ett automatiskt databaserat system för patientadministration, Syster Fluorence. Folktandvården 70 år 13

14 År 2010 resulterar hälften av alla tandläkarundersökningar inte i någon lagningsåtgärd. När vuxna måste få sina tänder lagade handlar det oftast om gamla fyllningar som lossnat. Det fanns en tid då man borrade och fyllde igen varje tillstymmelse till hål. I dag vet vi att det alltid är bäst om man kan slippa fyllningar och därför väntar vi in i det längsta med att borra. Över 90 procent av 2010 års fyraåringar och var fjärde 19-åring är helt kariesfria. Att slippa ingrepp i tänder på förskolebarn är en välsignelse för både barn och tandläkare. De som aldrig behöver laga sina tänder i unga år har goda chanser att slippa lagningar även längre fram i livet, eftersom karies huvudsakligen är en barnsjukdom. En förskjutning mellan yrkeskårerna kommer därför att ske så att fler och fler patienter får träffa en tandhygienist i stället för en tand läkare. Samtidigt kommer vi att behöva tandvård högre upp i åldrarna, eftersom allt fler behåller sina egna tänder livet ut. Men trots att tandhälsan förbättrats kontinuerligt genom åren, ser han ett hot mot kommande generationer på grund av den stegrande sockerkonsumtionen i form av lösgodis och läsk. Folktandvården har med all säkerhet en uppgift att fylla även framledes. Med stoppuret i handen tar tandsköterskan Gunhild Edspång tid på fluorsköljande barn i Luleå. Fluorprofylaxen medförde en dramatisk minskning av kariesangrepp i barnamunnarna lanseras frisktandvårdsavtalet, som innebär hälsoinriktad tandvård till fast pris. flyttar käkkirurgen från Folktand vården till Sunderby sjukhus...inleds en omorganisation som leder till att enhetschefer och verksamhetschefer får ansvar för större områden än tidigare. påbörjas en totaldatorisering av hela Folktandvården och en digitalisering av röntgen. 14 Folktandvården 70 år

15 införs fritt vårdval inom barntandvården, vilket innebär att man kan välja privata vårdgivare även för barnen. invigs Tandvårdens kompetenscentrum i Luleå med alla specialiteter samlade under ett tak. introduceras Tobaksfri Duo på bred front i Norrbotten, en riktad kampanj mot ungdomars bruk av tobak....fyller Folktandvården i Norrbotten 70 år. Jubiléet uppmärksammas med en minnesskrift, öppet hus på många kliniker och en tandvårdsdag för de anställda. Folktandvården 70 år 15

16 Det stora lyftet för Överkalix Efter flera år av underbemanning, långa väntelistor och slitna lokaler har Folktandvården i Överkalix fått ett rejält lyft. Lokalerna är nyrustade och två portugisiska tandläkare har hjälpt till att jobba bort hela kön. 16 Folktandvården 70 år

17 I det nymålade väntrummet sitter Sune Isaksson. Han har varit Folktandvårdens patient ända sedan han gick i folkskolan. I dag ska han träffa en av de portugisiska tandläkarna som har tjänstgjort i Över kalix de senaste två åren. Jag tycker att jag blir väldigt väl bemött när jag kommer hit och lokalerna har blivit fina sedan de repade dem, säger han. Claudia Sobrinho och Daniela Ferreira är två av de 17 portugisiska tandläkare som arbetar i Norrbotten. De fick höra talas om möjligheten att komma och arbeta i Sverige redan under sin utbildning. Det var en portugisisk tandläkare i Piteå som besökte skolan och berättade om sina erfarenheter. Jag tänkte att det verkade långt bort och kallt, men sedan erbjöds vi att jobba i Norrbotten på sommaren och då gjorde vi det, berättar Claudia Sobrinho. Edith Hansson sätter sig upp efter undersökningen och bestämmer ett nytt datum för besök hos sin tandläkare Daniela Ferreira. I bakgrunden arbetar Eva Rönnlund, tandsköterska. Hon och Daniela Ferreira placerades båda två i Överkalix och arbetade på kliniken en månad i augusti 2006, då vädret var vackert och varmt och Överkalix visade sig från sin bästa sida. Det var så kul och alla var jättetrevliga och tog hand om oss, berättar Daniela Ferreira. Efter skolan sökte de arbete i Norrbotten. Helst ville de till Överkalix igen. När alla handlingar var färdiga i januari 2008 reste de. Att komma till Överkalix mitt i vintern var lite annorlunda än gången innan. Det första vi gjorde var att köpa skidor, berättar Claudia Sobrinho. I fem veckor fick de intensivundervisning i svenska av en privatlärare. Det var inte så lätt och vi kunde inte prata flytande svenska efteråt. Men efter några månader gick det bättre. Båda två planerar sin framtid i Sverige. I början av året flyttade även Daniela Ferreiras pojkvän till Överkalix. De tycker att Folktandvården är ett bra system och önskar att samma möjligheter fanns i hemlandet. I Portugal finns bara privata tandläkare och eftersom folk Folktandvården 70 år 17

18 Claudia Sobrinho. Daniela Ferreira. inte har så mycket pengar blir det mest akutvård, säger Daniela Ferreira. De tror inte på mig när jag säger att tandvården för barn är gratis i Sverige, berättar Claudia Sobrinho. Innan de började arbeta i Överkalix hade kliniken en väntetid på fyra år. I dag är den in i princip noll och vi har till och med kunnat låna ut våra tandläkare till andra kliniker i Norrbotten, berättar Martin Sandberg, verksamhetschef. Förutom de tre tandläkarna arbetar fyra tandsköterskor och en tandhygienist vid kliniken, som ligger i samma hus som vårdcentralen. Vi har ett bra samarbete med vårdcentralen när det gäller det medicinska, säger han. Som tandvårdspersonal i en glesbygdskommun klarar de det mesta själva. Det är bara ett fåtal vi skickar till specialister, annars tar vi emot alla slags patienter. Personalen ser ljust på framtiden. I mars nyinvigdes kliniken efter en renovering, då bland annat skåpen och golven byttes ut och väggarna målades om. Tidigare var det väldigt trist med nötta golvmattor och väggar. Vi har ju varit här i 26 år, berättar tandsköterskan Siv Johansson. Precis som i övriga länet arbetar de med digitaliserad röntgen, VAS och med det modernaste som finns i tandläkarutrustning, inklusive nya tempurstolar. De är bekväma för patienterna och bra för oss som jobbar. Det behövs bara ett tryck på knappen så ställer stolen om sig till det läge man vill ha den i, säger Siv Johansson. Många av patienterna får sin undersökning utförd hos tandhygienisten Tyra Nilsson. Numera gör vi tandhygienister samma undersökning som tandläkarna. Har patienterna hål får de gå vidare till tandläkaren. 18 Folktandvården 70 år

19 Hon arbetar också förebyggande och går ofta ut utanför huset för att informera om tandhälsa på skolor, förskolor och äldreboenden. I en satsning vi har startat för barn i årskurs sex får de tillsammans med någon vuxen skriva kontrakt om att inte börja röka under hela högstadietiden, berättar hon. Men filmen om tandtrollen Karius och Baktus har hon sorterat undan i ett arkiv. Jag minns sista gången jag visade den på en förskola. Det var en stackars pojke som började gråta när Karius och Baktus spolades ut i havet, säger hon och ler. Sune Isaksson och tandläkaren Claudia Sobrinho har inga större problem att förstå varandra, trots att Claudia bara har varit i Sverige i två år. Men när han pratar fort och mycket dialekt får tandsköterskan hjälpa till att tolka ibland, säger hon. Folktandvården 70 år 19

20 Tandvård på gränsen Varför ska finska patienter behöva resa många mil för att få tandvård, samtidigt som svenska tandvårdskliniker läggs ner på grund av för litet patientunderlag? Så resonerade Anna Marakatt och lät inte nationsgränsen stå i vägen för en rationellt organiserad tandvård.

21 Det är bara en bro som skiljer svenska Karesuando och finska Karesuvanto åt. I Karesuando ligger Folktandvårdens lokaler mitt på bygatan, vägg i vägg med vårdcentralen. I Karesuvanto, som tillhör den finska kommunsammanslutningen Muonio-Enontekiös upptagningsområde, finns ingen tandvårdsklinik närmare än åtta mil bort. Och för patienterna i Kilpisjärvi, som också tillhör Finland, blir det 18 mils resa till närmaste finska tandvårdsklinik. I början av 2000-talet var det flera småkliniker i Norrbotten som lades ner. Det var då Anna Marakatt, enhetschef vid Folktandvården i Karesuando, började fundera över om det var möjligt med ett samarbete mellan finska och svenska sidan. Jag var orolig för att vi också skulle försvinna och att jag skulle bli arbetslös. Anna Marakatt visste att EU gärna Folktandvården 70 år 21

22 understödde samarbetsprojekt över nationsgränserna i det privata näringslivet, så varför skulle det inte gå att få ekonomiskt stöd även till ett tandvårdsprojekt? Jag tänkte att det skulle spara resurser om vi samarbetade. Hon ringde till länsstyrelsen och fick reda på att det fanns pengar att söka till något som kallades gränsöverskridande resursmobilisering. Jag läste på och insåg att mitt förslag var perfekt för ett sådant projekt. Hon stämde träff med tandvårdschefen Klas Tunbrå, som tyckte att idén var värd att testa. Det gjorde också chefen för Muonio-Enontekiös vårddistrikt. Jyrki Uusikartano bor i Kilpisjärvi i Finland och har kört tio mil på förmiddagen till Folktandvården i Karesuando, där han får sin tand lagad av tandläkaren Lars Överby. Tack vare ett finsktsvenskt samarbete slipper han åka ytterligare åtta mil för att laga sin tand. Efter att projektförslaget gått igenom en byråkratisk mangel i olika instanser lyckades de mycket riktigt få loss 1,6 miljoner kronor i EU-medel. Pengarna skulle satsas på att lägga grunden till en gemensam tandvårdsklinik mellan Muonio-Enontekiö och Karesuando, ett område som totalt täcker in 1200 svenska patienter och 400 finska. Anna Marakatt utsågs till ledare för projektet Gränslös tandvård ett samarbete mellan Folktandvården i Norrbotten och Muonio-Enontikiös tandvård. De började med att gå igenom alla lagar och förordningar för att undersöka förutsättningarna för ett samarbete. Anna Marakatt arbetade i två veckor på en finsk klinik för att skaffa sig erfarenhet av deras sätt att jobba. Det är inte så annorlunda jämfört med i Sverige, det är bara vissa små detaljer som skiljer. Skillnaderna handlar mest om organisation och administration, inte så mycket om det medicinska. Bland det svåraste var att få tillgång till den finska folkbokföringen. I Finland är tandvården en kommunal angelägenhet, berättar hon, det finns inga landsting. Och det är bara barnen som kallas till regelbundna tandläkarkontroller, den vuxna befolkningen får själv ringa och beställa tid vid behov. En annan skillnad är tiden finsk tid ligger som bekant en timme före den svenska. En gång hade vi två patienter samtidigt i väntrummet, en svensk och en finsk. Båda hade tid klockan två, berättar hon och skrattar. Den stora utmaningen låg i att kunna hantera de finska patienterna efter den finska ordningen och de svenska efter den 22 Folktandvården 70 år

23 svenska ordningen, men ändå på ett sätt som inte komplicerade arbetet alltför mycket. De började använda två datorer ett med det finska systemet och ett med det svenska, men med en gemensam skärm. Med en knapptryckning skiftar personalen mellan datorerna och mellan det svenska och finska systemet. För enkelhetens skull betalar alla patienter med faktura. En förutsättning för att det ska fungera är att huvuddelen av personalen behärskar både svenska och finska. Anna Marakatt själv talar både svenska, finska och samiska och den finska tandhygienisten som är anställd talar också både svenska och finska flytande. De flesta här omkring är två- eller trespråkiga. Det är bara finsktalande tandläkare som är svåra att hitta i Sverige, men det fungerar om vi andra hjälper till att tolka. Efter de första två åren hade de hittat lösningar på det mesta, men ville ändå gå vidare och sökte därför pengar för ännu ett tvåårigt projekt. Denna gång handlade det om digitaliserad gränslös tandvård. Till det beviljades de ytterligare en miljon kronor som de använde till att digitalisera kliniken i Karesuando. En del av pengarna satsade de också på att införskaffa en ortopantomogramröntgenapparat i Muonio, där det finns en röntgenavdelning. Det gör att de svenska patienterna slipper åka 18 mil till Kiruna för att röntgas. Lärarna på finska sidan är väldigt glada för att barnen bara behöver gå över bron för att komma till tandläkaren, i stället för att vara borta en hel skoldag. När det andra projektet var klart skrevs ett avtal mellan Norrbottens läns landsting och Muonio-Enontekiös kommunsammanslutning blev den gränslösa tandvården permanent. Lärarna på finska sidan är väldigt glada över att barnen bara behöver gå över bron för att komma till tandläkaren, i stället för att vara borta en hel skoldag, berättar hon. Eftersom en fjärdedel av patienterna är finska står den finska tandvården för en fjärdedel av pengarna i budgeten. Varje år görs en avstämning och då finns det möjlighet att ändra fördelningen, men hittills har det stämt varje gång blev den gränslösa tandvården i Karesuando prisbelönat som ett av de tio bästa gränsöverskridande hälsoprojekten inom EU. Anna Marakatt fick åka till Tyskland och ta emot utmärkelsen. Många smålog åt mig i början när jag presenterade min idé och sa att vi kunde ju prova. Sedan har allting blivit så stort och vi har fått en massa uppmärksamhet. Men visst är jag nöjd. Det var en idé som blev verklighet, även om det i början bara handlade om att jag ville behålla mitt jobb, säger Anna Marakatt och ler. Folktandvården 70 år 23

24 I backspegeln går den tekniska utvecklingen fort Tomas Josefsson brukar roa sig med att bläddra i gamla tandläka r- tidningar för att läsa om vad man tänkte för tio, tjugo år sedan om framtidens möjligheter. Hade någon sagt till mig för tjugo år sedan vad vi kan göra i tandvården i dag hade jag inte trott dem, konstaterar han. Tomas Josefsson har arbetat som tandläkare i Folktandvården i Norrbotten sedan 1979 och är i dag chef för länets specialisttandvård. Han har alltid varit tekniskt intresserad och när han började vid protetikkliniken på Björkskatan 1987 fick han chansen att utveckla sitt intresse. Leende berättar han hur det gick till att ta fram statistiskt material på den tiden. Tandsköterskan fyllde i ett gult kort för varje patient och i det klippte hon hål i kanten med en biljetttång. Hålets placering avgjordes av vilken behandling patienten hade fått. I slutet av året stack sköterskan en strumpsticka genom kortbunten och kunde på det sättet fånga upp de patienter som fått samma behandling. Han beskriver det som en extremt primitiv och manuell variant av en hålkortsmaskin benämningen på det som var datorernas föregångare. Det är roligt att titta tillbaka i backspegeln. Tänk att detta var 1987! På Björkskatans protetikklinik fick han vara med om att in föra det första digitala journalsystemet i Norrbotten. Systemet var utvecklat av några dataintresserade tandläkare i Halmstad. 24 Folktandvården 70 år

25 Folktandvården 70 år 25

26 Vi tyckte det var väldigt modernt och användbart, men vilket var typiskt på den tiden systemet var isolerat och gick bara att använda till klinikens egna patienter. I mitten av 1990-talet fick protetikkliniken som första tandvårdsklinik gå över till VAS, som tidigare bara hade funnits i hälso- och sjukvården. Snabbt insåg man de stora fördelarna med att ha ett gemensamt journalsystem för hela landstinget. Hade patienten till exempel fått en medicin utskriven från primärvården såg vi det i journalen. Det ökade den medicinska säkerheten betydligt jämfört med tidigare. I dag anser han att Norrbotten har Sveriges modernaste journalsystem. Som kuriosa kan jag berätta att kollegorna från Halmstad nyss har bestämt sig för att köpa in det till sig. Tomas Josefsson anser att de digitala journalerna, tvärt emot vad många tror, har lett till ökad integritet och patientsäkerhet. Tidigare kunde journalerna ligga framme i högar på skrivborden eller stå i ett arkiv där obehöriga lätt kunde få syn på dem. Risken för att journalerna ska försvinna eller förfaras i en brand är dessutom eliminerade. Ett annat område där utvecklingen på senare år har tagit gigantiska språng är röntgen. Specialisttandvården har i höst investerat i den senaste varianten av volymtomograf. Röntgenapparaten, som står i ett rum på Specialisttandvården, ger tredimensionella bilder. Men inte nog med det man kan vrida och vända på dem hur man vill i datorn och den kan till och med göra tredimensionella utskrifter i akryl. Inte ens för fem år sedan hade jag kunnat drömma om något sådant. Vi kan till och med tillverka nya tänder i förväg och skruva fast dem direkt under operationen. Med hjälp av den nya röntgentekniken går det att förbereda operationer i en virtuell verklighet på datorn. Vi behöver inte skära upp tandköttet för att ta reda på hur det ser ut under. Vi kan ta fram rätt verktyg innan vi börjar och borra exakt där vi vet att skadan finns. Vi kan till och med tillverka nya tänder i förväg och skruva fast dem direkt under operationen. Hela behandlingen är mycket säkrare. Man kan jämföra det med när piloterna på flygplanen började använda autopilot. 26 Folktandvården 70 år