insamling nu Brinna eller brinna upp Engagerade medarbetare behöver tydliga roller

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "insamling nu Brinna eller brinna upp Engagerade medarbetare behöver tydliga roller"

Transkript

1 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 79 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Nyckelord i etisk insamling är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet årgång 12 insamling nu EN TIDNING FRÅN FRII Brinna eller brinna upp Engagerade medarbetare behöver tydliga roller ETIK SID Givandet kartlagt i ny undersökning 4 Så blev insamlingsresultaten ÅTGÄRDER MOT TERRORISM ÖKAR ADMINISTRATION AKTUELLT SID 5 TEMA: Ta tillvara på lokalt engagemang 8 Vi-skogen planterar framtidstro 15

2 friizon Kalendarium MARS FRIIs grundutbildning i Fundraising på Wijk Conference Center APRIL 1.4 Internationell aktionsdag mot okontrollerad vapenhandel och våld mot kvinnor International Conference on Fundraising, Atlanta, USA, mer info: MAJ International Workshop on Resource Mobilisation Bangkok, mer info: FRII håller InsamlingsForum på Wijk Conference Center, Lidingö 30.5 FRIIs årsmöte 31.5 Tobaksfria dagen JULI National Fundraising Convention, London, mer info: OKTOBER International Fundraising Congress, Holland, mer info: Annonsera För information och bokning: kontakta Ulrika Larsson Forsberg, Press Art. Tel , Annonspriser (s/v) Helsida A4: kr Halvsida, liggande: kr 1-spalt, stående: kr 2-spalt, stående: kr Kvartssida: 3000 kr Tillägg för dekorfärg, fyrfärg och placeringskrav. Bilagor offereras separat. Moms utgår ej. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se klicka på Medlem ledaren Givarvilja och förtroende Nya höjder i svensk insamling FRII HAR RAPPORTERAT om rekordinsamlingen i Sverige efter tsunamin som gav minst 1.1 miljarder kronor. Huvuddelen av pengarna strömmade in under en enda månad i januari Lika glädjande är att insamlingen för många medlemmar i FRII som inte är kopplade till tsunamin också tycks ha varit mycket framgångsrik. Jag vet att 2005 naturligt nog inleddes trögt för dessa organisationer. Men att det sedan skulle ta fart andra halvåret var inte självklart. Organisationerna har genom eget hårt insamlingsarbete åstadkommit detta. Jag noterar härliga insamlingsresultat i Cancerfonden, Greenpeace, Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden, Stockholms Stadsmission och Världsnaturfonden. Bara för att nämna några organisationer. JAG TÄNKER SÅ HÄR: kanske har den massiva och folkliga insamlingen förra året hjälpt till att flytta fram positionen rent allmänt för insamling och gåvor? Kanske har våra organisationer blivit synliggjorda i en större omfattning på gator och torg men framför allt i media. Människor ser behoven med egna ögon och vill hjälpa till. Jag är övertygad om att det ligger i vår natur. Det kan gälla katastrofhjälp men även bidrag till en bättre miljö, till en värld utan övergrepp eller till livsviktig forskning. Insamling till organisationen som en av flera finansieringskällor ger oberoende, gör givare delaktiga, är obyråkratiskt, går snabbt att sätta FRII inbjuder leverantörer till InsamlingsForum 2006 Den 9 10 maj 2006 är det återigen dags för InsamlingsForum på Wijk Conference Center på Lidingö. Här möts stora delar av den svenska insamlingsbranschen till två spännande dagar tillsammans. Vill du och ditt företag vara med och visa upp era produkter och ert kunnande? Vi erbjuder möjligheter att på olika sätt finnas med för att presentera ditt företag och berätta vad ni kan hjälpa de deltagande organisationerna med. Ta vara på denna unika möjlighet att träffa både nya och gamla kunder! FRII hälsar våra tidigare utställare hjärtligt välkomna tillbaka och hoppas samtidigt på fler under 2006 års InsamlingsForum! Kontakta mig på telefon eller e-post så hittar vi en form för ett passande samarbete. Claes Anckarman FRII Insamlingsforum 9 10 maj 2006 igång och innebär att organisationen inte lägger alla ägg i en korg. Därför är jag en varm anhängare av insamling och fundraising. VET DU ATT VI NUMERA har svart på vitt att varje svenskt hushåll årligen skänker tusen kronor till våra viktiga ändamål? I sin kartläggning av hushållens utgifter har SCB fått fram denna siffra. Den stämmer väl med siffrorna på givandet i FRIIs egen undersökning i januari. FRIIs ambition är att varje år mäta givarviljan hos svenska folket och lyssna av förtroendet för våra insamlingar. I den senaste rapporten säger endast 41 procent av befolkningen att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för våra insamlingar. Denna siffra ger FRII en mycket tydlig signal om att intensivt arbeta med program som kan stärka förtroende, bygga kvalitet, främja effektivitet och öka öppenheten. FRII har på nyåret haft ett par informella träffar med den nya ledningen i Stiftelsen för Insamlingskontroll SFI. Efter det glapp i kommunikationen som uppstod förra året är jag glad att kunna berätta att vi nu tillsammans tycks vara på banan igen. Jag vill hälsa Eva Birath och Hans Ragnemalm välkomna till vår sektor! ERIK ZACHRISON GENERALSEKRETERARE FRII insamling nu Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd. Redaktör: Peter Rehnfeldt/Press Art. tel: , 2 Redaktion: Claes Anckarman, Peter Rehnfeldt, Eva Nordenstam, Pernilla Norström, Maj Söderman, Helene Thornblad, Erica Mattsson, Erik Zachrison och Marie von Zeipel. Ansvarig utgivare: Therése Engström. Adress: FRII, Box 2054, Stockholm. Besöksadress: Skeppsbron 28 Tel: , fax E-post: Nätet: Grafisk form: Ulrika Larsson Forsberg/Press Art. Tryck: Elanders Tofters, Östervåla 2006 Upplaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSN Om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får användamaterialet i elektronisk version av tidningen.

3 kommenterat: botten toppen Det händer inom SFI Inom Stiftelsen för Insamlingskontroll, SFI har den nya ledningen påbörjat ett arbete med att se över sitt eget regelverk för 90-konton. Målet uppges vara förenklingar och ökad tydlighet. FRII välkomnar dessa initiativ. Krångliga skatteregler I en färsk dom i länsrätten i Stockholm underkänns ett upplägg som Posten AB haft med Handelshögskolan om bidrag till forskning. Även avdrag för sponsring avvisas numera ofta av Skatteverket. FRII efterlyser tydligare och moderna regler på dessa områden. Ideella aktiefonder delar ut Bancos Hjärtefonder delar i år ut tio miljoner kronor mer till de idéburna organisationerna än förra året. Årets Vem blir Årets Insamlare? I SAMBAND MED InsamlingsForum den 9-10 maj offentliggörs Årets Insamlare och det vackra vandringspriset delas ut till en stolt vinnare. Vem tycker du har gjort sig förtjänt av att nomineras till 2005-års Insamlare? Skicka in din motivering och ditt förslag till senast den 15 april! Följande kriterier gäller för nominering till Årets Insamlare: Originell idé och nytänkande i insamlingsarbetet Ger fler effekter än endast pengar Genomförs gärna under medverkan av ideella krafter INSAMLINGSFORUM 2006 belopp är 55 miljoner kronor i ideell utdelning. En mycket imponerande siffra. Grattis. FRIIs marknadsundersökning Nu vet vi mer! Det känns väldigt skönt att FRII tagit fram egna uppgifter i en färsk rapport om människors attityd till organisationernas olika ändamål och om förtroendet för dem. Vi har nu uppgifter om det faktiska och framtida givandet och vet vilka insamlingsmetoder givarna föredrar. Fakta är starkare än tro. Respektera NIX Flera stora insamlingar utan 90-konto som vänder sig till givare med hjälp av telefon väljer att inte kontrollera sitt register mot NIX. Det är oetiskt anser FRII. Att ringa okända människor i insamlingssyfte är en aktivitet som kräver respekt. Välkommen till den 16:e upplagan av InsamlingsForum! 9 10 maj, Wijk Conference Center, Lidingö INSAMLINGSFORUM är till för dig som, på olika sätt, arbetar med kommunikation och insamling. Här får du ta del av ett brett utbud av seminarier och spännande pass som på olika sätt har koppling till insamling. Genom en blandning av teori och praktik får du ny eller fördjupad kunskap i en rad olika ämnen bland annat givarkommunikation, företagssamarbeten, insamlingsteknik och omvärldsspaning. Kan stimulera andra insamlare Ger bra resultat i förhållande till satsat kapital Framgångsrikt arbete i syfte att stärka organisationens varumärke och därmed öka intäkterna Både enskilda personer och organisationer kan komma i fråga för priset Insamlingen måste ha använt 90-konto eller skett inom ramen för en organisation med 90-konto Insamlingen ska ha skett under 2005 Nominera senast den 15 april! Ta del av ett brett utbud av seminarier och spännande pass Möt branschens leverantörer för nya samarbeten Träffa gamla och nya insamlingskollegor Boka in InsamlingsForum 2006 i din kalender! Program och inbjudan går ut i mitten av mars. Vi ser fram emot två inspirerande, utvecklande, roliga och engagerande dagar tillsammans! För mer information kontakta Claes Anckarman på FRII, e-post: Indragna 90-konton STIFTELSEN FÖR Insamlingskontroll, SFI, har beslutat att dra in Insamlingsstiftelsen Barnallergifondens kontrollgirokonto eftersom insamlingsstiftelsen inte följt SFIs föreskrifter. Det har kommit till SFIs kännedom att Insamlingsstiftelsen fortfarande har insamlingsbössor ute med det indragna 90- kontots plusgironummer. På dessa bössor uppger sig Insamlingsstiftelsen för att heta BAF Barnens Allergi Fond. Någon organisation med det senare namnet har aldrig ansökt eller beviljats 90-konto hos SFI. SFI har inte heller beviljat Move & Walk Insamlingsstiftelse förlängd giltighet för kontrollgirokontot på grund av att insamlingsstiftelsen inte följt SFIs anvisningar. Till minne av Lars Sandberg SFIs förre kanslichef Lars Sandberg har lämnat oss. Lars var född 1929 och ledde SFI fram till 2001 då han efterträddes av Kim Österberg. Lars gjorde sin huvudsakliga karriär inom Tandläkarförbundet där han blev förbundsdirektör Möte om samarbete med företag ETT NÄTVERK KRING företagssamarbeten och sponsring inom FRIIs medlemsorganisationer har startats. Ett tiotal intresserade medlemmar har haft ett första möte och de kommer att träffas regelbundet framöver för att tillsammans diskutera aktuella frågor. Resource Alliance till nya lokaler Organisationen The Resource Alliance har flyttat. Ny adress är: Development House Leonard Street, LONDON, UK EC2A 4JX 3

4 aktuellt Svenska ideella sektorn växer EN NY STUDIE vid Handelshögskolan i Stockholm visar att den svenska ideella sektorn expanderar. Privata ideella och idéburna organisationer omsätter årligen cirka 140 miljarder kronor och sysselsätter anställda. Det är främst inom kultur och fritid och i den sociala omsorgen som expansionen skett. Det enda område där en tydlig tillbakagång märks är bland fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Studien visar att en stor del av den ideella sektorns tillväxt har skett i helägda dotterbolag och i ett expanderande stiftelseväsende, säger Filip Wijkström, en av författarna till rapporten. De svenska folkrörelserna och deras organisationer dominerar fortfarande. Men många idéburna organisationer tenderar att anpassa sig till kommersiella krav och kosnadsnivåer. Webblösning för minnesgåvor FRII GÅR NU vidare med projektet kring minnesgåvor. Istället för att samla presentationsmaterial från medlemsorganisationerna i en pärm eller ett häfte för utskick till begravningsbyråerna har man beslutat sig för en webblösning. Organisationernas informationsblad samlas i form av PDF-filer i en katalog på FRIIs hemsida. Fördelarna med en nätversion överväger, säger Claes Anckarman på FRII. Det blir billigare och dessutom lättare att producera och uppdatera. Informationen är tillgänglig även utanför kontorstid och byråerna kan enkelt länka till vår hemsida för att underlätta både för sig själva och för sina kunder. Projektet kommer att genomföras under våren. Ytterligare information med erbjudande om att delta i projektet kommer att skickas till alla FRIIs medlemmar. 4 Ny undersökning Nio av tio bidrog till insamling 2005 Närmare 90 procent av allmänheten gav stöd till en insamlingsorganisation Det genomsnittliga bidraget var cirka 1000 kronor. 85 procent tror att deras stöd kommer att vara lika stort eller större under En tredjedel tror även att avdragsrätt för gåvor i självdeklarationen skulle öka deras givande. Det visar en ny undersökning som FRII presenterar. UNDERSÖKNINGEN HAR genomförts av företaget Exquiro Market Research på uppdrag av FRII personer intervjuades per telefon i december. Sammanställningen av intervjuerna visar att inte mindre än 88 procent av svenska folket gav stöd i någon form till en insamlingsorganisation under procent av givarna har givit en gåva eller fler under de senaste 12 månaderna och snittgåvan var 998 kronor. Undersökningen visar vidare att det är kvinnorna som står för majoriteten av gåvorna (65 procent) och att omkring hälften av givandet kommer från personer i åldern år. Det är människor boende utanför storstäderna som står för två tredjedelar av givandet. En lika stor andel (76 procent) kommer från personer vars inkomst understiger kr/månad. Nya siffror från FRII visar att kvinnor utanför storstäder ger frivilligorganisationerna starkt stöd. GIVANDET I FRAMTIDEN kommer enligt undersökningen att fortsätta att vara högt. 76 procent av de tillfrågade tror att deras bidrag kommer att vara ungefär lika stort eller öka det närmsta året. Endast 6 procent tror att deras bidrag kommer att minska. När det gäller insamlingskanaler svarade 27 procent att de helst vill skänka pengar via plusgiro/bankgiro. 23 procent vill göra det via insamlingsbössor/kollekt, 22 procent via Internet, 14 procent via telefon/sms och 12 procent via autogiro. De intervjuade fick även besvara en hypotetisk fråga rörande deras framtida givande om de kunde minska sin skatt genom att få dra av belopp som de skänkt. Resultaten visar att 30 procent tror att en sådan ändring skulle medföra att de skulle skänka mer pengar till insamlingsorganisationer, 58 procent tror inte att deras givande skulle förändras, medan 1 procent tror att deras givande till insamlingsorganisationer skulle minska. Om de intervjuande fick skänka en gåva skulle 39 procent av dem välja att skänka sin gåva till mottagare och ändamål i annat land än Sverige, 23 procent skulle skänka gåvan till mottagare och ändamål i Sverige och 37 procent av befolkningen uppger att det inte spelar någon roll eller att de är osäkra. NIO PROCENT av de tillfrågade i FRIIs undersökning svarade att de har mycket stort förtroende för landets insamlingsorganisationer. 41 procent svarar att de har stort eller ganska stort förtroende, medan 22 procent har ganska litet eller mycket litet förtroende. Förtroendet för att de pengar som skänks verkligen når fram till de personer och projekt som de är avsedda för är något lägre än förtroendet till insamlingsorganisationerna i allmänhet; 6 procent av svenska befolkningen har mycket stort förtroende för att de pengar som skänks verkligen når fram till de personer och projekt som de är avsedda för, 32 procent har mycket eller ganska stort förtroende, medan 29 procent har ganska eller mycket litet förtroende. CLAES ANCKARMAN Liten kunskap om kostnad för administration MER ÄN HÄLFTEN AV DE tillfrågade i FRIIs undersökning tror att mer än 25 procent av insamlade medel går till organisationernas administration och insamlingskostnader. Bara var tredje tror att organisationerna håller den fastslagna gränsen för administrationskostnader. 17 procent av de tillfrågade är osäkra. De här siffrorna visar än en gång hur viktigt det är att fortsätta att öppet redovisa de verkliga kostnader som varje organisation har, säger FRIIs generalsekreterare Erik Zachrison FOTO: JIM ELFSTRÖM/IKON

5 Nytt regelverk mot terrorism Risk för ökad byråkrati Sverige håller på att införa nya regler för utlandsbetalningar som kan öka administrationen för många medlemmar i FRII. Regeringen vill se till så att inte insamling bland allmänheten bidrar till att stärka aktiviteter utförda av terrorister. DE NYA REGLERNA riskerar att öka byråkratin och därmed kostnaderna för administration bland FRIIs medlemmar. Det finns också en risk att misstänksamhet och diskriminering sprids kring angelägna insamlingar. Reglerna slår främst mot idéburna organisationer med mottagare och ändamål utanför Sverige. Ett internationellt organ som Sverige är medlem i Financial Action Task Force/FATF har beslutat om ett omfattande batteri av åtgärder som Sverige nu måste följa. FATF oroas av att ideella organisationer missbrukas som kanaler för finansiering av terrorism. JUSTITIEDEPARTEMENTET och Thomas Bodström ska nu sjösätta en rad olika åtgärder: inleda en dialog med den ideella sektorn, säkerställa övervakning, etablera en struktur för utredning och inhämtande av information samt kontroll av betalningsströmmar till ändamål i utlandet. Vad gäller utrikesbetalningar kommer bara godkända finansiella kanaler att accepteras. Regelverket kommer om vi tolkat dokumentet rätt endast att tillämpas på de största Holländsk kod för ökad kvalitet FRIIS MOTSVARIGHET i Holland, VFI, har tagit fram en kod för hur insamlingsorganisationer kan öka kvaliteten i sina verksamheter. Den nya koden kallas Corporate Governance och bygger på att varje organisation själv ansvarar för användandet och att man kan förklara orsakerna om något inte efterföljs. Avsikten är att göra de holländska insamlingsorganisationerna mer professionella i sitt arbete och att stärka den ideella sektorns anseende. Ökat förtroende och ökad öppenhet mot givare, allmänhet, myndigheter och media är utgångspunkt. Varje organisation ska enligt koden dessutom ha ett eget organ för ledning och tillsyn. VFIs sammanställning kommer att vara ett av flera underlag i FRIIs fortsatta arbete med att utveckla kvaliteten i insamlingsarbetet, att stärka branschen och att öka öppenheten. CLAES ANCKARMAN insamlingsorganisationerna och organisationer med ett omfattande internationellt program, säger FRIIs generalsekreterare Erik Zachrison. Därför torde Cancerfonden, BRIS, Stockholms Stadsmission och andra med ändamål inom Sverige gå fria. Justitiedepartementet eller det organ som sätts att administrera övervakningen kommer att begära in detaljerad information över inkomna gåvor och givare samt specificerade utgifter. FRÅGAN ÄR VEM SOM får övervakningsuppdraget. Stiftelsen för Insamlingskontroll, SFI är ett tänkbart förslag. Problemet är att SFIs kontroll idag är begränsad till organisationer med 90- konton. Förra året blev två män dömda i Sverige för att ha skickat en miljon kronor till en terrorstämplad organisation i Irak. Vittnen hävdade att insamling av pengar skett i Gävle. Detta rörde inte en 90-konto-insamling. Finansinspektionen kan vara ett annat alternativ. På FRII känner man idag inte till vilken tidplan som gäller för införandet av de nya reglerna. FRII utgår från att vi som branschföreträdare inbjuds att påverka utformningen av de nya reglerna och väntar på en inbjudan från Justitiedepartementet, säger Erik Zachrison. PETER REHNFELDT FOTO: HANS CHRISTIANSEN Stockholms Stadsmission och Fastighetsägarna i Stockholm har startat ett samarbete. Fastighetsägarnas medlemmar kan sedan årsskiftet ansluta sig till Stadsmissionens nattjour, och får därmed möjlighet att kontakta jouren när man finner en människa som av olika anledningar inte är kapabel att ta hand om sig själv.? Samtal om bra bemötande Givarservice och kundtjänstfunktioner stod i centrum när 20 FRII-medlemmar samlades i slutet av januari för att lyssna till Svenska kyrkans InformationsService och diskutera med varandra. FLERA FRII-MEDLEMMAR har uttryckt ett behov av att samtala om hur medlemmar, frivilliga och givare bemöts när de kontaktar organisationerna. Tillgänglighet, professionellt och personligt bemötande är viktigt för att behålla och utöka relationer, men även för att stärka förtroendet för ideella organisationer. På ett startmöte som arrangerades i januari diskuterades flera frågor: Hur är vi tillgängliga för medlemmar/frivilliga/givare? Hur tar en organisation tillvara på erfarenheter, synpunkter och de möjligheter som kontakten med medlemmen, frivilliga, eller givaren ger? Vad är en god servicenivå? Hur kan vi dela med oss av erfarenheter? Går det att samverka i några delar framöver? Kan vi ta fram en gemensam utbildning inom FRII kring dessa frågor? Vilka behov finns då i så fall? ETT FYRTIOTAL personer från ett tjogotal medlemsorganisationer deltog på mötet, som inleddes med att Eva Bûlow och Inga-Lena Brundin från Svenska kyrkans InformationsService berättade hur man arbetar med givarservice- och kundtjänstfrågor. Efter diskussionen var intresset stort för fortsatt utbyte och för att se vad som kan göras gemensamt framöver. Ett resultat av dagen är att en arbetsgrupp inom FRII ska arbeta vidare med att ta fram en givarservice- och kundtjänstutbildning i FRIIs regi. CLAES ANCKARMAN! 5

6 aktuellt Domännamn med siffror tillåts FÖRETAGET NIC-SE godkänner från och med den 15 mars registrering av domännamn under.se med enbart siffror eller siffror och bindestreck. Till exempel ett 90-konto. Vissa undantag finns, bland annat kan inte sifferkombinationer registreras som kan utgöra ett personnummer. Insamling lockar elabonnenter ELFÖRETAGET GODEL har sedan i juni fått kunder hälften av de kunder som bolaget räknar med. Vi hoppades att vi skulle kunna attrahera kunder lättare, tack vare låga priser och löfte om all avkastning till välgörenhet. Det har visat sig bättre än så, säger Stefan Krook, initiativtagare och VD i GodEl. Planerad webbtjänst för givare Samlad analys av frivilligorganisationer Alla som vill ge pengar till ett gott ändamål ska kunna ta del av analyser, utvärderingar och information om olika aktörer inom frivilligsektorn. Charity Rating är en ideell förening som nyligen startat arbetet med att ta fram en kostnadsfri tjänst på Internet. JUST NU JOBBAR vi med att sektorindela de olika organisationerna, och utgår från ett klassifikationssystem som FN rekommenderar, berättar Thomas Sundén, VD för Charity Rating. De hundra största ideella organisationerna i landet analyseras via årsredovisningar och stadgar. En stor del av granskningen genomförs ideellt. Dialogen med de organisationer som vi analyserar är viktig för att kvalitetssäkra den slutgiltiga produkten, berättar Thomas Sundén. Planen är att en webbplats med all samlad information blir klar i höst. Thomas Sundén understryker att informationen på internet inte bara ska handla om pengar. En ren finansiell analys blir lätt klinisk och kall. Det speglar inte hur den här typen av organisationer fungerar. Frivilligsektorn bygger på engagemang och viljan att hjälpa. Målet är att givarna ska få en pedagogisk bild av frivilligsektorn. Det ska underlätta valet av organisation de vill stödja. Charity Rating har frågat om FRII kan ställa upp som bollplank för att bistå med synpunkter. FRII har lovat göra detta och bildat en referensgrupp för ändamålet. EVA NORDENSTAM Snilleblixtar och infallsvinklar Behöver ni ett bollplank när ni planerar insamlingsverksamheten? Eller en extra resurs som kan hjälpa till att genomföra konkreta åtgärder? Vi på Good Company kan bistå er med bred kunskap och nya infallsvinklar på kommunikation och insamling. Vi erbjuder verktyg som kan utveckla organisationen internt och externt på lång sikt och även sådant som underlättar det dagliga arbetet. Vad sägs om ett förutsättningslöst möte? Tel: Greenpeace straffas med böter FRIIs ordförande kritisk till terrorlag Greenpeace har dömts till böter för att ha överträtt en paragraf i den danska terrorlagstiftningen. Bötesbeloppet är danska kronor. DOMEN KRÄNKER yttrandefriheten för organisationer som ibland använder sig av en fredlig form av civil olydnad, säger Lennart Daléus, generalsekreterare för Greenpeace i Norden och ordförande för FRII. Rättegången inleddes efter att 15 Greenpeace-aktivister protesterat mot att danskt lantbruk använder genmanipulerat grisfoder, vilket inte märks ut på matvarorna. Flera fackförbund och organisationer ger Greenpeace sitt stöd. Amnesty International har uttryckt oro över att domen kan hindra organisationsarbete i Danmark. Civil olydnad är ibland Aktionen i Köpenhamn kostar Greenpeace danska kronor. den mest effektiva metoden för att se till att vi lämnar efter oss en god miljö till våra efterkommande, säger Lennart Daléus. Greenpeace kommer nu att samla organisationer och fackförbund för ett upprop. Målet är att lagen mot terrorism inte kan användas mot fredliga former av politisk aktivism. PETER REHNFELDT FOTO: GREENPEACE 6

7 Så mycket pengar samlades in 2005 Efter en händelserik utveckling i insamlingsvärlden är det dags att se över hur mycket pengar som samlats in under Insamling Nu frågade FRIIs medlemmar hur de preliminära resultaten ser ut. I tabellen redovisas de svar som inkommit. Många organisationer såg tidigt att insamlingsresultatet för 2005 skulle bli högre än tidigare år. Flodvågskatastrofen i Sydostasien är den enskilda händelse som påverkat siffrorna mest. Men under året har även andra kampanjer och insamlingar bidragit till det goda resultatet. Dessutom har kanaler som betaltelefon, internet och SMS också slagit igenom på bred front, samtidigt som företag blivit en allt större givargrupp. Med insamlade medel menas här gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund, privata och ideella fonder samt sponsring. Testamenten ingår också liksom donationer, värdet av skänkta varor och tjänster samt intäkter från insamlade medel med gåvobevis, till exempel nål- och brevmärken. Intäkter från Radiohjälpen räknas också som insamlade medel. De flesta siffrorna är preliminära. PETER REHNFELDT fakta insamlat belopp i miljoner kronor FRII-medlem Afrikagrupperna 4,4 3,8 Barncancerfonden Barnfondens Insamlingsstiftelse Bröd till bröder 14 12,1 Cancerfonden Erikshjälpen ECPAT Sverige 1,4 0,8 En rökfri generation 2 3 Forskning utan djurförsök 4 2 Hjärt- Lungfonden Hörselskadades riksförbund Lutherhjälpen Hjärnfonden Hungerprojektet 2 1 Individuell människohjälp Jämtlands läns Cancer- och omvårdnadsfond 1 2 Kooperation utan gränser Läkarmissionen Läkare utan gränser Mentor Sverige Min stora dag 3 2 Neurologiskt handikappades Riksförbund Plan Sverige PMU Interlife Rädda Barnen Stockholms Stadsmission SOS-Barnbyar Svenska kyrkans mission Svenska Röda Korset UNICEF Sverige Vi planterar träd Världsnaturfonden Vi erbjuder system för bl a gåvo- och medlemshantering, betalningshantering, kampanjer och RFM-analyser, samt integrerade verksamhetsportaler med publicering. En leverans från MySoft ger: Effektivisering och konkurrensfördelar Kontinuitet och kompetens Samarbete inom verksamhetsutveckling En trygg investering Låg risk för kostnadsöverskridelser Vi ses på Insamlingsforum! Liljeholmsvägen Stockholm Telefon: Telefax: e-post: 7

8 tema lokalt engagemang Gott samarbete mellan central organisation och lokala krafter är en nödvändighet för många organisationer. Långa avstånd och olika förutsättningar försvårar arbetet. insamling nu har frågat KFUK-KFUM och Rädda Barnen om hur de organiserar samarbetet. Ta vara på lokal KFUK-KFUMs insamlingar bedrivs främst i de de lokala föreningarna, och endast en liten del genom 90-kontot. Ur vårt perspektiv är lokala engagemanget allt, säger Sanna Ameln, informatör på KFUK- KFUM i Stockholm. DE SOM JOBBAR centralt i KFUK-KFUM strävar efter att tillgodose lokalföreningarnas önskemål, knyta kontakter och visa vad andra föreningar har gjort. Våra projektledare är ute mycket. Det är viktigt att hålla kontakten med alla som arbetar lokalt, och att snabbt kunna hjälpa till med material och råd. Organisationen drev tidigare flera olika insamlingar samtidigt. Det har visat sig mer effektivt att minska antalet, och i stället jobba med kvalitetssäkring. En åtgärd som kan skapa synpunkter. Någon kan ha varit på resa och hittat en kontakt som behöver få stöd. Då måste vi säga nej, hur mycket vi än vill säga ja, om det ligger utanför ramarna för bland annat Sidas stöd och våra prioriteringar, säger Sanna Ameln. Ett sätt att öka engagemanget för insamlingarna är att visa ändamålet så tydligt som möjligt. I stället för att tala i svepande termer är det bättre att tala om till exempel en Ungdomsgård i Nicaragua eller gatubarnen i Colombia, säger Sanna Ameln. DEN CENTRALA organisationen fångar upp goda exempel på insamling i kalendarium och artiklar. En idébank håller också på att byggas upp där det ska vara lätt för föreningarna att se hur andra arbetar. Ett ständigt hot mot det lokala engagemanget är att personer kommer och går. Om genomströmningen är stor i en förening blir det svårt att jobba långsiktigt. Men att det lokala engagemanget finns på många platser och bland så många människor är organisationens främsta styrka. När det är lätt att skaffa sig i ett stort kontaktnät och få möjlighet till möten med människor i andra länder, lever vi upp till vårt motto: möjligheternas organisation, säger Sanna Ameln. Sanna Ameln, KFUK-KFUM. THOMAS UNT VID KFUK-KFUM i Malmö har kontakt med många som jobbar lokalt i södra Sverige. Han tror att långa avstånd och begränsad tid är de främsta orsakerna till glapp mellan centralorganisationen och lokala krafter. En del jag möter vet inte ens att det finns en central organisation. Samtidigt är den centrala organisationen väldigt lyhörd, menar Thomas Unt. När något händer uteblir sällan uppmärksamheten. Problemet är snarare att snoka upp alla tankar och idéer som finns. Den som avsatt sin fritid till KFUK- KFUM kanske inte har kraft kvar att dessutom gå på informationsmöten eller ta del av vad som händer i organisationen generellt. När övergripande förändringar och förslag tar lång tid försvinner engagemanget. Vi har jobbat med en alkoholpolicy i flera år. Där kan jag känna att den centrala organisationen borde slå näven i bordet och besluta att så här gör vi. Nu har utredning efter utredning gjorts och intresset för frågan har försvunnit, säger Thomas Unt. Ibland har föreningen synpunkter på organisationens sätt att arbeta. Insamlingshelgen för Världens Barn är ett exempel. Självklart ställer vi upp, även om många hellre vill att insamlingen är mer utspridd med stående bössor vid turneringar och evenemang, säger Thomas Unt. Men den centrala organisationen är en värdefull tillgång. Om kontakter ska knytas med myndigheter, organisationer eller på regeringsnivå är stödet oersättligt. Vi arbetar med ett skolprojekt mot våld, droger och mobbning. Där har vi lyckats få värdefulla kontakter med bland annat brottsförebyggande rådet och allmänna arvsfonden, vilket visar styrkan i den centrala organisationens kontaktnät och kunskap, säger Thomas Unt. MÅNGFALDEN OCH samarbetet mellan alla de engagerade personerna i KFUK-KFUM är organisationens viktigaste tillgång, menar Thomas Unt. Men det är viktigt att ständigt försöka undvika onödig byråkrati, utdragna processer och beslut som kommer för sent, avslutar han. PETER REHNFELDT ILLUSTRATION: ULRIKA L FORSBERG 8

9 Viktigt att åsikter uttrycks och uppmärksammas Centralkontoret samordnar, ger inspiration och gör Rädda Barnens frågor synliga. Lokalföreningarna står för engagemang och lokal förankring. Ofta uppstår dynamiken när centralanställda och lokala frivilliga möts för att planera aktiviteter och kampanjer. kraft RÄDDA BARNENS lokalförening i Vindeln ser som sitt uppdrag att informera om Rädda Barnens arbete och mål och att samla in pengar. Insamlingar, olika träffar och fadderskap för en ny Rädda Barnen-förening i Litauen tar engagemanget i anspråk, berättar lokalföreningens ordförande Gunnel Stenberg. Samordningen som centralkontoret står för ger de lokala insatserna genomslag, och stärker medlemmarnas motivation, anser hon. Det är roligt när man lägger märke till Rädda Barnen i medierna och vi känner att vi är delaktiga. När Gunnel Stenholm tog över som ordförande 2000 tyckte hon att det kom väl många Ulrika Askengren, Rädda Barnen. brev och enkäter från centralkontoret. Men det har minskat. Jag tror att man lyssnat till signalerna från medlemmarna. Det är viktigt att inte lägga på för mycket när det är ideella krafter man har att förlita sig på, säger hon. Att få centralkontoret att lyssna är inte svårt. Men däremot kan Gunnel Stenholm tänka sig att få lokala föreningar tar tillfället att uttrycka sina åsikter. Nog kan vi påverka, men då måste man ju också uttrycka sin åsikt. ULRIKA ASKENGREN har tidigare varit medlemsansvarig på Rädda Barnen i Stockholm. Att så ofta som möjligt komma ut till lokalföreningarna har gjort att jag fått en annan förståelse för vad det är vi jobbar med, säger hon. Det har också gett insikten att planerade projekt inte kan gå så fort när lokalavdelningarna bara har sin fritid till förfogande. Om man missar att man jobbar med folk som lägger ner sin fritid på detta, är det svårare att upptäcka hur engagerade folk är, konstaterar Ulrika Askengren. Hennes ambition var att göra lokalföreningarna så delaktiga det går. Ett sätt är att ta med sig halvfärdigt kampanjmaterial till lokalföreningar för att få synpunkter. Det är ju lokalföreningarna som ska använda det och då måste de känna sig bekväma med materialet, säger hon. Ett annat sätt är att ringa när kampanjer pågår för att uppmuntra. Det har varit bra för alla. Lokalavdelningarna märker att vi uppmärksammar det de gör, säger Ulrika Askengren. Världens Barn är ett lyckat exempel på hur centralkontor och lokalavdelningar kan jobba tillsammans. Vi som varit ute på olika platser kunde förmedla vad som varit framgångsrikt. Inställningen att de lokala avdelningarna är viktiga är A och O. Om de som jobbar ideellt förstår att vi tycker att de är viktiga så blir vår fråga viktig där de finns, säger Ulrika Askengren. ERICA MATTSSON Framgångsrik insamling Eget engagemang ger stöd till Pakistan All insamling sker inte med stöd från organisationer. Zahra Saeed Isaksson Stammler har på egen hand samlat in kronor till jordbävningsoffren i Pakistan. Hur känns det? Det är fantastiskt att kunna göra något för de som har det svårast efter jordbävningen. Men det har varit enormt arbetskrävande och tufft när en liten förening ska dra igång allt själv, jag har nog jobbat 200 procent i fyra månader. Zahra Saeed Isaksson Stammler. Tog ni kontakt med de stora insamlingsorganisationerna? Ja, jag ringde Röda Korset, Läkare utan gränser, Räddningsverket, Sida och TV 4. De tyckte vår tanke var fin men pekade på svårigheter, som transporter och de pakistanska myndigheterna. Men jag ska ta kontakt igen. Vad är målet? Föreningen AAPKI som jag och andra läkare bildat i samband med jordbävningen vill fortsätta samla in pengar. Målet är att köpa in timmerstugor. Har ni funderat på att skaffa 90-konto? Ja, planen är att bilda en insamlingsstiftelse och ansöka om 90-konto. MARIE VON ZEIPEL Att samla in pengar till människor i behov av hjälp är svårt Många uppskattar att skänka pengar till frivilligorganisationer, men få vet vilken organisation de ska välja eller hur de ska gå tillväga. Mervärden för gåvogivaren såsom tillgänglighet via flera kanaler, information om vad som hände med de insamlade medlen m.m. kommer vara avgörande för valet, och viljan att bidra, i framtiden. Vi kan hjälpa dig skapa dessa förutsättningar! Vi erbjuder marknadens mest effektiva CRM system för insamlingsorganisationer med komplexa strukturer inom marknad, insamling, service och uppföljning w w w w w w w w Välkommen att kontakta Abalon AB Krukmakargatan 37 w Stockholm w

10 etik När den goda viljan slocknar Snabba insatser, höga krav och oregelbundna tider. Förutsättningarna för att arbeta i en ideell organisation är inte alltid de bästa. För engagerade medarbetare kan ett högt tempo och ostrukturerade arbetsvillkor skapa stress som i värsta fall leder till utbrändhet. Här berättar anställda i två frivilligorganisationer om sina upplevelser. TEXT: ERICA MATTSSON OCH PETER REHNFELDT HENRIK TITTADE PÅ pappershögarna som täckte skrivbordet på den ideella organisationen och kände hur något inom honom brast. Jag kunde inte sluta gråta. Det gick inte. Det var som om en spärr inom mig dragits ut. Han var vad som brukar kallas utbränd. Efter en längre tid av stress, höga krav och otydliga prioriteringar sa kroppen ifrån. Mitt jobb var som att springa ett konstant maratonlopp: alltid stressad, inga pauser, hela tiden jagad av en gnagande känsla av otillräcklighet, fler och fler uppgifter. Hela organisationen gick samtidigt igenom en svår tid med nedskärningar, omorganisationer och konflikter. Det påverkade både mig och de jag jobbade med. Jag kunde aldrig känna mig nöjd hur mycket jag än jobbade och tog ansvar. Dessutom hade Henriks förtroende för organisationens verksamhet börjat svikta. Han kände att pengarna som samlades in inte användes på rätt sätt, och tog det delvis som ett personligt ansvar. EFTER KONTAKT MED en läkare blev Henrik sjukskriven för utmattningsdepression. Jag kunde inte tänka, inte sortera information, blev väldigt ljus- och ljudkänslig. Bara att ta sig upp på morgnarna var en enorm ansträngning. Kroppen kändes som betong. Dessutom hade jag starka skuldkänslor och hamnade i en identitetskris. Vad är jag värd när jag inte kan prestera? I dag har Henrik gått i terapi en längre tid och har en distanserad bild av sin tidigare arbetsplats. För att en organisation inte ska hamna i otakt med utvecklingen är det oerhört viktigt att visionen hålls levande. Att man regelbundet går igenom verksamhetsidén, sätter upp mål och ser till så att alla har tydliga roller, uppgifter och befogenheter. Henrik menar att de ideella organisationerna har ett extra stort ansvar. Risken finns att människors idealism och goda vilja exploateras. Ledande personer får inte skapa dåligt samvete. Det måste vara okej att gå hem klockan fem, att inte kunna jobba på kvällar eller helger och att inte bli uppringd när som helst. När ledande personer tillsätts på grund av sitt engagemang saknas ibland kunskaper om ledarskap. Henrik anser att det bidrog till problemen på hans arbetsplats. Förut försökte jag alltid vara duktig, trevlig och hjälpsam. Andra sidor av mig själv såg jag som svagheter. I dag är jag mycket mer tolerant mot dessa delar av mig själv. Henrik är inte längre sjukskriven och livet har återvänt. Vetskapen finns också att han aldrig skulle kunna gå tillbaka till samma organisation igen, även om ändamålet med verksamheten är oerhört viktig. FÖR INGELA BLEV det fel på den nya arbetsplatsen redan från början. Efter att ha studerat vid högskolan och känt stark inspiration till att börja arbeta på den ideella organisationen kom snart ett stort bakslag. Min tjänst såg inte ut som vid anställningsintervjun. Förutsättningarna hade förändrats. Min roll och mina uppgifter var väldigt otydliga, berättar hon. Diskussioner uppstod med ledningen. Motsättningar med andra anställda gick inte att undvika. Organisationen var inte effektiv och behövde förändras. Det var orsaken till att jag anställdes. Men jag ansågs förstöra andan. Till sist fick frustrationen henne att reagera fysiskt. Jag kunde inte koncentrera mig. Allting snurrade runt i huvudet. En kväll framför datorn uppstod dessutom ett tryck över bröstet. Jag tappade kontrollen. Jag kunde inte styra över kroppen eller tankarna längre. Förut försökte jag alltid vara duktig, trevlig och hjälpsam. Andra sidor av mig själv såg jag som svagheter. I dag är jag mycket mer tolerant mot dessa delar av mig själv. INGELA GICK TILL en läkare och fick diagnosen utmattningsdepression. Vad var det då för fel i organisationen som gjorde allt detta möjligt? Det är helt och hållet en ledningsfråga, menar Ingela. Det finns en speciell kultur inom den ideella världen. Många tror på verksamhetens idé och ställer därmed upp på dåliga villkor och är beredda att arbeta i tid och otid. Om ledande personer utnyttjar det kan det vålla stor skada. I dag jobbar Ingela på en annan arbetsplats i den ideella sektorn. Hon är inte besviken på någon enskild person. Jag har fått dyrköpt kunskap om hur viktigt det är att ha tydliga mål, förankra beslut, prioritera arbetet och att stämma av. Men känslan av oro finns också kvar. Men i dag ser jag problemen tidigt och kan ta tag i dem direkt. Namnen är fingerade. 10

11 Mätbara mål minskar stressen Tydlig rollfördelning, mätbara mål och teamarbete. Det var receptet när svenska Amnesty i slutet på 1990-talet bestämde sig för att minska risken för utbrändhet bland de anställda. EFTER NÅGRA TUFFA år på 1990-talet bestämde svenska Amnesty att något måste göras åt personalens situation. Otydlig rollfördelning mellan styrelse, anställda och medlemmar och en alltför svävande målformulering bidrog till höjd stressnivå. Ett omfattande arbete som påbörjades 1999 har fallit väl ut. Dan Grundin har varit med under hela processen och är idag kontorschef. Det är nödvändigt att styrelsen uppmärksammar problemen och ger personalen stöd, säger han. fakta åtgärder mot stress Gör en tydlig rollfördelning som dokumenteras. Utbilda medlemmarna i hur organisationen ser ut och de anställdas roller. Följ upp arbetstider och övertid. Bryt ner organisationens övergripande mål i konkreta, mätbara och tidsbundna mål. Att anställda arbetar i team kan göra det lättare att omfördela arbetsuppgifter. Det första var att se över rollfördelningen mellan styrelse, personal och medlemmar. Översynen har resulterat i ett dokument som tydliggör arbetsordning mellan Amnestys styrelse och sekretariat. Att formulera medlemmarnas roll var också viktigt. Det är våra medlemmar runt om i landet som utför Amnestys arbete, och de anställda servar dem. Personalen är ett stöd och ska bygga upp strukturer, men det finns en risk att medlemmarna vill att de anställda också ska genomföra insatser. Om vi inte talar tydligt om detta finns det en risk att personalen känner press att utföra insatser och delta på kvällar och helger, konstaterar Dan Grundin. NU FÖLJER HAN UPP anställdas arbetstider och övertid. Beslutet att jobba i team har också spelat stor roll. Då får man en bättre diskussion om vad som är möjligt och kan stötta varandra och göra prioriteringar inom gruppen, säger Dan Grundin. Att göra verksamhetsmål för arbetet hjälper också personalen att prioritera sina arbetsuppgifter. Många organisationer har utopiska mål som man strävar mot. När den anställde upplever att arbetet blir gränslöst ökar risken för utbrändhet. Därför behövs också verksamhetsmål som är mätbara och möjliga att uppnå, menar Dan Grundin. Svarta listan FRII avråder allmänheten från att ge pengar till följande insamlingar som saknar 90- konto. OBS! Uppgifterna är aktuella i mars 2006, kolla alltid med FRII innan du publicerar denna lista så att du har aktuell version! Baltic 2000 Barn & Katastrofhjälpen Cancer- och Barnhjälpen Cancer- och Miljöfonden CMF FRF-Stiftelsen Fonden för Rehab o medicinsk forskning Hjärtehjälpen Humana Sverige/UFF U-landshjälp från Folk till Folk Jordens Barn Mojahedin Sympatisör Förening MSF Naturskyddsfonden Pilgrimsfolket Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden Stiftelsen Hjälp Barnen SHB Svenska Hjälpfonden Svenska Läkaresällskapet 200-årsfonden Svenska Smärtafonden Telehjälpen enkät viktigt upptäcka signalerna 1. Förekommer det att anställdas arbetsbelastning blir för stor? Clara Ljung, personalansvarig Greenpeace Norden. 1. Väldigt ofta. 2. Vi försöker förebygga genom utbildning, samtal och att låta medarbetare organisera sitt arbete fritt inom ramar. Vi har flexibla arbetstider och man kan jobba hemifrån. 3. Man har själv ansvar för sitt liv och sin hälsa. Människor som är utbrända kan oftast inte skilja mellan arbets- och privatliv. Till och med vänskapskretsen består av kollegor. Som arbetsgivare är det viktigast att förebygga tidigt, också genom en attityd att jobbet inte är och inte bör vara hela livet. 2. Hur jobbar ni för att personalen inte ska bli utbränd? Fredrik Thun, operativ chef. Friends. 1. Det är tufft med många resor och mycket jobb. Men vi ser till att hela tiden hålla frågan levande om hur vi mår. 2. Vi jobbar med handledning i grupp och träffas varje fredag. Min roll är att kolla stressnivån och hur de anställda mår. Om någon känner sig stressad försöker vi omfördela arbetet. 3. Man måste skapa ett klimat där det går att prata om stressnivån. Det är viktigt att kunna offra arbetstid för att prata om hur personalen mår och är en fråga om chefskap. 3. Hur ska utbrändhet minska bland engagerade människor? Ann-Charlotte Carlberg, kanslichef, Riksförbundet FUB. 1. Hos oss har vi inte haft så mycket av denna sorts utbrändhet. I vissa fall har vi tagit hjälp av företagshälsovården och då visade sig problemen mer härröra från företeelser utanför jobbet. 2. En väsentlig sak är att ledningen är flexibel vid uttag av kompledighet, vård av barn etc. Men även att anställda får "påfyllning" genom utbildning, konferenser och studiebesök. Vid toppar i jobbet är det att uppgifterna kan omfördelas. 3. Genom en psykiskt, fysiskt och socialt god arbetsmiljö. 11

12 utblick Debatt om FIOs roll i Norge I FIO FRIIS motsvarighet i Norge pågår diskussioner kring hur framtiden ser ut för den norska frivilligheten. Jan Olav Ryfetten på FIO berättar om läget: I september 2005 bildades ett samlande organ för all frivillig verksamhet i Norge Frinor. Meningen är att nätverksgrupper i Frinor ska tillvarata olika intressen. FIO skulle ingå som en intressegrupp. Men många av FIOs medlemmar är kritiska. Ett medlemsmöte hålls nu i mars där medlemmarna ska diskutera om FIO ska ingå i Frinor eller inte. Latinamerika Fundraising på väg framåt Representanter för fler än 400 frivilligorganisationer från 21 olika länder i Latinamerika samlades till kongress i Mexiko City i slutet på januari. Det var den andra kongressen i regionen. LATINAMERIKA ÄR redo för filantropisk verksamhet. De som arbetar med insamling inom frivilligsektorn måste förstå ansvaret och utmaningarna arbetet innebär, så att den utvecklingen håller jämna steg med utvecklingen av verksamheten, sa Paulette Maehara, chef för the Association of Fundraising Professionals, AFP, som bland annat organiserar professionella insamlare i USA, Kanada, Mexiko och Kina. Deltagarna kunde välja mellan ett 60-tal seminarier som behandlade ämnen som kampanjer, givarmotivation och etik. Förutom att Många kontakter knöts och diskussioner om insamlingsarbete uppstod på Congress on Fundraising, Latin America. kongressen gav utbildning och utrymme för diskussion gav kongressen möjlighet för insamlare att knyta nya kontakter och bilda nätverk. ERICA MATTSSON FOTO: NANCY JO WARWICK Fler medlemmar målet för VaLa i Finland Vi har tittat på flera europeiska länders insamlingsorganisationer i uppbyggnaden av VaLa. Men mest har vi ändå tittat på Sverige. Det säger Aki Temisevä, styrelseordförande i FRIIs finska motsvarighet VaLa. Aki Temisevä, styrelseordförande i FRII:s finska motsvarighet VaLa. ORGANISATIONEN JOBBAR inom tre huvudområden: utbildning, etiska regler för insamling och lobby för skattefria gåvor. Vi har inte 90-konton som i Sverige. Men vi skulle vilja bygga upp något liknande med en oberoende part som granskar oss. VaLa ordnar frukostseminarier i utbildningssyfte med olika ämnen som face to face eller ny teknologi för insamling. Man anordnar också en heldag i maj varje år om insamlingsfrågor. VaLa bildades i maj För närvarande är 12 organisationer med. Men vi saknar landets största organisationer. I Finland känner alla till Unicef, Röda Korset och Finska kyrkans utlandshjälp. Och ingen av dem är med. Att få med dem är ett av målen för VaLa den närmaste tiden. Det blir obalans när media hör av sig till VaLa i insamlingsfrågor och de tre största aktörerna saknas. Det finns inget motstånd mot VaLa hos de stora organisationerna. Men frågan om medlemskap är inte högprioriterad. I Sverige är ni mer vana att jobba tillsammans. Finland är lite annorlunda, det är mer att man ska klara sig själv, säger Aki Temisevä. Än så länge finns ingen anställd på VaLa. Det är styrelsens medlemmar och tillsatta arbetsgrupper som jobbar med olika frågor. Vi har kul när vi jobbar. Det är inga stora bråk och stämningen i styrelsen är väldigt god. Vi vill bli större och vara en röst att räkna med, säger Aki Temisevä. VaLa är en förkortning av de finska orden för ansvarsfullt donerande. EVA NORDENSTAM Som kund hos Nordic Fundraising AB får Du alltid: Hög kvalitet Bra resultat Flexibla kampanjupplägg Fasta priser Med mångårig erfarenhet och småföretagets flexibilitet kan vi anpassa varje insamlingsprojekt efter Era önskemål. Vi erbjuder professionella insamlingskampanjer via face-to-face värvning och telemarketing. Välkommen att kontakta Susanne eller MarieLouise! Nordic Fundraising AB Eriksbergsgatan Stockholm Tel

13 Patrik Haggren är nybliven projektledare för insamling på Svenska Naturskyddsföreningen och bedriver samtidigt internationell omvärldsbevakning av nya insamlingsmetoder och trender. I detta nummer handlar spaningen om företagsgivande, sms-hälsningar och idéer som ni kanske inte testat tidigare: Acorn.org En enkel och tilltalande del av gåvoformuläret som ger givaren en möjlighet att skriva in namnet på sin arbetsgivare om denne ger en motsvarande gåva. Enkel fråga om kontaktuppgifter till arbetsgivaren som i sig påminner varje givare om att involvera arbetsgivaren i sitt givande. Läs under Employer match längst ner på sidan. https://secure.groundspring.org/dn/index.php?id=36 Hälsa via mobilen Efter att ha arbetat med flera sms- och wap-givaraktiviteter under 2005 tror jag att detta blir en typ av givarlösning som kommer att bli populär när sms-givandet blir vedertaget och standardiserat i Sverige. Hälsa eller gratulera någon via mobilen genom bilder, melodier och/eller animationer. Väldigt många insamlingsideér Ibland behöver man en riktigt lång lista med förslag på koncept man inte provat tidigare. Lägg denna i din favoritsamling och gå in när inspirationen tryter och behöver fyllas på. För att kunna fortsätta spaningen kommer jag att gå över till en blog i stället för att skicka månadsrapporter till mina läsare. Bloggen kommer att vara igång i samband med månadsskiftet februari mars och har adressen: Patriks spaning Rysk lag skapar oro President Putins nya fruktade lag som befras sätta käppar i hjulet för organisationer i Ryssland, träder i kraft i april. Byråkratin runt lagen växer enormt, Putin har anställt nya inspektörer. Kraven skärps på att budget och bidrag redovisas i förväg. Fler måste anställas på ekonomi- och administrationsavdelningen, uppger Igor Chestin, generalsekreterare för WWF i Ryssland. kampanj Vasaloppsåkare stöder insamling I år firar IK Livsnerven 10-års jubileum. Föreningen startade som ett samarbete mellan pingstpastorer i Dalarna, Vasaloppet och PMU InterLife. Målet är att engagera fler att motionera, samtidigt som pengar samlas in till utsatta människor runt om i världen. ANNA SIGSTEDT, insamlingsansvarig på PMU InterLife, hur uppmärksammades jubileet? Vi har haft en konsert i Mora kyrka. och en extra satsning på StafettVasan där två lag från PMU InterLife deltog. Vasaloppsgeneralen Rolf Hammar har också besökt PMU InterLife för att tala om insamlingen och inspirera för Vasaloppet. Hur samlas pengarna in? Vi jobbar med sponsringskort. Det är inbetalningskort som deltagarna i tävlingen kan ge till vänner och bekanta. Men insamlingen sker också genom Anna Sigstedt. kollekter. Förra året hölls dessutom en konsert i Filadelfiakyrkan i Stockholm som gav stöd. Har kampanjen sett olika ut under de tio åren? Ja, pengarna som samlats in har gått till olika ändamål. Bland annat till hälsoprojekt i Kina, svältkatastrof i Etiopien och Vid årsskiftet avslutades den insamling som Reumatikerförbundet tillsammans med Bengt Falke genomfört under år Bengt Falke cyklade 160 mil från Trelleborg i Skåne till Avignon i södra Frankrike. FÖR SNART SEX ÅR sedan drabbades Bengt Falke av ledgångsreumatism. Han såg ett liv framför sig i rullstol och utan förmåga att klara ens de enklaste saker på egen hand. Efter att ha provat diverse traditionella mediciner fick Bengt för två år sedan prova de nya biologiska medicinerna (så kallade TNF-alfa blockerare). Efter kort tid försvann stelheten och smärtan och han kunde snart återuppta cykling som motionsform. Cyklandet har sedan gradvis övergått från ett smärtsamt kämpande till att vara en symbol för frihet och självständighet. Förra året föddes så idén om att på något sätt försöka betala tillbaka en del av Under årets Vasaloppsvecka samlade IK Livsnerven in pengar till tsunamidrabbade invånare i Sri Lanka. i fjol liksom i år till Sri Lanka där återuppbyggnaden efter tsunamin fortsätter. Hur mycket pengar har samlats in sedan starten? Livsnerven har sedan starten 1997 samlat in cirka 1,2 miljoner kronor till olika projekt runt om i världen. För vår del handlar det om cirka kronor. Vad är målet för Livsnerven framöver? Vi tror mycket på friskvård i kombination med insamling. Det kan bli en större verksamhet. Bara att två lag representerade PMU InterLife och Pingst vid årets StafettVasa innebar en fördubbling av antalet deltagare från Pingsthuset. Det kan nog bli ännu fler PETER REHNFELDT Reumatiker cyklade hem till forskning allt det stöd och hjälp han fått under den värsta sjukdomstiden. Därför gav han sig ut på cykelkampanjen Cykla för livet för att stödja Reumatikerfonden. Tillsammans med hustrun Ulla Bengt Falke. cyklade Bengt Falke en fem veckor och 160 mil lång triumfresa genom Europa. CYKELTUREN STARTADE den 17 april från Trelleborg och fem veckor och 160 mil senare, nådde paret fram till Avignon i södra Frankrike. Under resan skickade Reumatikerförbundet ut ett insamlingsbrev som via ett kontrollerat 90-nummer nu har resulterat i drygt kronor till forskningen. MAJ SÖDERMAN 13 FOTO: VASALOPPET

14 namn Hallå där... ANN BAKKE, NY KOMMUNIKA- TIONSCHEF PÅ SVENSKA NATUR- SKYDDSFÖRENINGEN Hur känns det att börja på SNF? Det är otroligt spännande samtidigt som det är mycket som är nytt. Jag har aldrig jobbat med insamlingsfrågor eller i en folkrörelse och det känner jag mig ödmjuk inför. Samtidigt är det väldigt kul att lära sig nya saker och en stor förmån att få arbeta med SNF:s frågor. Vad har du gjort tidigare? Jag kommer närmast från Statens väg-och transportforskningsinstitut, VTI, som är ett oberoende transportföretag under Näringsdepartementet. Det liknar SNF så till vida att det är en kunskapsintensiv organisation med många sakkunniga experter och forskare. Tidigare har jag bland annat jobbat med kommuniaktionsfrågor på SAS. Vad tar du med dig för kunskaper in i SNF? På såväl VTI som SAS jobbade jag mycket med varumärkesfrågor och image som en plattform för att vara enhetlig i våra budskap. På SNF vill vi tydligare positionera oss som insamlingsorganisation. Bättre synergier och en tydlig kommunikationsstrategi skall leda till att vi upplevs som en folkrörelse med kraft att förändra. EVA NORDENSTAM Ekumeniska centret i Sundbyberg Gemensamt hus ger fördelar 15 FRIVILLIGORGANISATIONER sitter tillsammans i det Ekumeniska centret i Sundbyberg. Två av dem är med i FRII, Diakonia och Hela människan. Fördelarna med att dela hus är många. De största fördelarna är de praktiska, som gemensam reception och vaktmästeri. Vi delar på data-support också, säger Sofia Svensson, insamlingsansvarig på Diakonia. Jag tror att fördelarna är störst för de små organisationerna, eftersom de kommer med i ett större sammanhang, får arbetskamrater och löser många praktiska problem på ett billigare sätt, än om det bodde för sig själva. Sofia Svensson har själv inte samarbetat med de andra organisationerna. Men visst händer det att vi utbyter erfarenheter inom respektive arbetsområde. HUSET BESTÅR av två våningar och har inte mindre än fyra fikaställen. Men det blir så att man går till det som är närmast den egna arbetsplatsen. Någon konkurrens har Sofia Svensson aldrig känt. För Diakonias del är närhet till andra ideella organisationer inte något nytt, de har tidigare delat lokaler med flera organisationer som i dag finns i Ekumeniska centret i Sundbyberg. MAJ SÖDERMAN På nya stolar Nya namn på nya poster i din organisation? Tala om det för Insamling nu! Mejla till och skriv Nya namn till insamling nu i ärenderaden. Anna Edgren tillträde i februari som programutvecklare på Diakonia med inriktning på barn i fattigdom och social utsatthet. Anna-Maria Broman Ek är tillbaka på Kooperation Utan Gränser som insamlingsledare. Hon ersätter Gustaf Thunqvist under hans föräldraledighet. Veronica Ahlqvistär assistent på kommunikation och insamling. Hon är vikarie för Robert Donáth. Silvia Östberg Morales är Caritas Sveriges nya chef för avdelningen för utvecklingssamarbete. Naturskyddsföreningen som projektledare för insamlig. Magnus Ramstrand slutar på Hoppets Stjärna och blir istället journalist på tidningen Kristdemokraten. Anna Lundbäck är ny tillförordnad direktor för Göteborgs Räddningsmission. Hon efterträder Carl-Erik Ängerheim, som nu lämnar Räddningsmissionen efter drygt åtta år för att bli kriminalvårdschef för Göteborg Syd. Jörgen Ödalen är ny valkampanjansvarig på Djurens Rätt. Tanja Ehrenberg är ny handläggare för Ukraina, Vitryssland och Ryssland på KFUK-KFUM. Lina Jakobsson har nyligen börjat som pressekreterare på Afrikagrupperna. med Världsföräldrar och ersätter Annika Magnusson som går till Diakonia Anna Bergén är kommunikationschef på Barncancerfonden. Ylva Andersson är ny informatör. Hon vikarierar för Johanna Perwe som är föräldraledig. Johan Björkman, tidigare marknadsansvarig på Barncancerfonden är nu ansvarig för företagssamarbeten medan Helen Permats är tillfällig kanslichef. Karin Haulin är ny registrator på Hjärnfonden. Anita Svanberg och Anja Dahlin Price är nya kommunikatörer. PÅ RBU är Mattias Fredricson ny förbundsjurist. Han kommer närmast från Stockholms länsrätt och efterträder Mattias Julia Pietrek. gift är att hålla kontakten med volontärer över hela landet. Ola Mattsson är ny Generalsekreterare på Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen efter Jens Petersson. Håkan Düring är informations- och marknadsansvarig och Gustav Mellberg assistent på Barnfonden när Katarina Andersson och Ulrika Wedin är föräldralediga. AMREF Sweden har fyra nya styrelseledamöter: Charlotte Nordenfalk, Maria Lannér, Charlotta Rapacioli samt John Eckerberg. Nya 90-konton Insamlingsstiftelsen Heidrun Insamlingsstiftelsen Khao Lak Min Första Bibel Marie Hammargren är tillfällig chef för Cancerfondens kommunikationsavdelning. Marie ansvarade tidigare för press och pr. Patrik Haggren lämnar Svenska Röda Korset och börjar på Svenska Marion Faillard har börjat hos Svenska Unicef för att förstärka arbetet med DR-utskick. Sara Leijon är föräldraledig och Lotta Arnborger vikarierar för henne. Helene Sjölander är fast anställd för arbete Ann-Sofi Löf har ersatt Torsten Thurén som ordinarie ledamot i A World of Friends styrelse. Louise Broms är heltidsanställd på Min Stora Dag. Hennes huvudupp- Insamlingsstiftelsen FN-Fonden Konung Carl XVI Gustavs Insamlingsstiftelse Ungt Ledarskap Annonsera i Insamling Nu! Här når du personer med nyckelfunktioner i FRIIs 79 medlemsorganisationer För utgivningsdatum och priser, se 14

15 friimedlem Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd Träd får hoppet att växa Friimedlemmen Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd som oftast kallas Vi-skogen har sedan 1980-talet jobbat med trädplantering i Afrika. Först för att bekämpa jorderosionen, men idag även för uthållig utveckling och minskad fattigdom. DEN SOM planterar ett träd har inte levt förgäves var den tändande parollen när Vi-skogen föddes för cirka 25 år sedan. Chefredaktören Sten Lundgren skrev i tidningen Vi om trädplantering och nyttan med att ge bort träd i stället för blommor till högtidsdagar och begravningar. Sedan dess har kunskapen om trädplantering ökat i alla länder runt Viktoriasjön, berättar AnnMari Naeve, insamlingsansvarig på Vi-skogen. Stiftelsen samlade in 47 miljoner kronor 2005, varav 18 miljoner från privatpersoner. Vi har cirka givare och autogirogivare. Varje månad skriver tidningen Vi om något av våra projekt, vilket är en enormt fin marknadsföring, säger AnnMari Naeve. De senaste åren har organisationen jobbat tätt ihop med Kooperation Utan Gränser, inom Sidas 10-åriga mångmiljonsatsning för att skapa en hållbar utveckling runt Viktoriasjön. Ett grönt bälte runt Viktoriasjön är målet för Hanna Wetterstrand och AnnMari Naeve på Vi-skogen. fakta Från plantskola till rådgivning 1983: En insamling startar efter ett upprop i tidningen Vi. Projektet får problem med sina lokala partners och en ny organisation byggs upp. 1986: Vi-skogen blir en insamlingsstiftelse. Projekten arbetar främst med plantskolor talet: Arbetssättet ändras. Plantskolor övergår till rådgivning med målet att förbättra småskaliga bönders situation talet: Projekten växer och utökas till nya områden. Projektmålen får tydligare fokus på fattigdomsbekämpning och organisationsutveckling. Organisationen får gemensamt huvudkontor med Kooperation Utan Gränser i Nairobi. VD: Lennart Hjalmarsson Antalet anställda: cirka 650 personer Hemsida: EN NY INKOMSTKÄLLA som introducerades 2004 är Pantknappen på pantautomaterna i Coop-butikerna. Vi-skogen får varje år in cirka 1,9 miljoner kronor från pantade flaskor och burkar. Bistånd från köp med CoopMedmera-korten (öresutjämning när man betalar) ger ytterligare cirka 1,5 miljoner kronor per år. Vi-skogen planterar cirka 10 miljoner träd per år. Träden ger bördighet, ved, inkomster, vitaminer, skugga, foder, mat, mediciner och lä. Det är inte svårt att övertyga kvinnorna om att Vi-skogen är ett bra projekt. Kvinnor får ofta gå långa tidsödande sträckor varje dag för att hitta ved, berättar biståndshandläggare Hanna Wetterstrand I PROJEKTETS BÖRJAN delade man ut trädplantor, men nu får bönderna fröer så att de kan driva upp egna odlingar. Det ger inkomst och är ett mer hållbart sätt att arbeta I Rwanda finns en stor medvetenhet om trädens betydelse. Nästan alla tvingas odla på sluttningar där erosionen spolar bort mängder av jord varje år, säger Hanna Wetterstrand. MARIE VON ZEIPEL FRIIs styrelse (vald maj 2005) ORDINARIE: Lennart Daléus, ordförande tel , nordic.greenpeace.org Therése Engström, vice ordförande tel Inga Wall, kassör tel Jenny Anderberg tel Gustaf Thunqvist (tjl) tel SUPPLEANTER: Tomas Hagwall tel Lena Holm tel Annelie Norberg tel reumatikerforbundet.org GENERALSEKRETERARE Erik Zachrison tel fax INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSSEKRETERARE Claes Anckarman tel VALBEREDNING Thomas Knuthammar, sammankallande tel stadsmissionen.se Mia Strandell, tel Sofia Svensson tel diakonia.se Frivilligorganisationernas insamlingsråd Swedish Fundraising Council Box 2054, Stockholm, Skeppsbron 28 Tel Fax e-post:

16 Avs: FRII, Box 2054, Stockholm Let s talk fundraising Talk Fundraising är en ung organisation med en unik samlad erfarenhet inom svensk och internationell fundraising. Kunskaper vi använder för att utveckla nya strategier och metoder för att åstadkomma ännu bättre resultat för våra uppdragsgivare. Vårt fokus är att hjälpa ideella organisationer att rekrytera nöjda och långsiktiga givare och medlemmar. Genom att låta oss sköta insamlingen får du tillgång till vår mångåriga erfarenhet inom fundraising. Våra tjänster: Idéer och förslag på fundraisingkampanjer Upplägg av insamlingsstrategier Personliga metoder för givar- och medlemsrekrytering Kampanjgenomförande Fundraisingutbildning Telefon-fundraising Face-2-Face-rekrytering Talk Fundraising är idag mer än 100 anställda med huvudkontor i Stockholm och verksamheter i Göteborg, Uppsala och London. Är du nyfiken och vill veta mer, kontakta oss för mer information eller ett förutsättningslöst möte let s talk! Talk Fundraising Agency AB Dalagatan Stockholm

Insamling och gåvopolicy

Insamling och gåvopolicy Insamling och gåvopolicy Antagen 2014-08-12 Kalmar Stadsmission är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Vi har 90-konto (90 11 38-8) vilket kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare... 3 5. Kommunikation med givare...

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN INSAMLINGSPOLICY Fastställda av: Styrelsen Datum: 2014-06-11 För revidering ansvarar: Biträdande avdelningschef Kommunikation & Insamling Policyn ska uppdateras:

Läs mer

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige Insamlingspolicy för WaterAid Sverige WaterAid Sverige samlar in pengar och bidrar till WaterAids globala verksamhet för att kunna säkerställa att människor i världens fattigaste delar får tillgång till

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2014-06-13 Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Insamlingspolicy. Svensk Insamlingskontroll och FRII. Gåvor. Insamlingsmål samt årsplan för insamling

Insamlingspolicy. Svensk Insamlingskontroll och FRII. Gåvor. Insamlingsmål samt årsplan för insamling Insamlingspolicy Antagen av styrelsen för Linköpings Stadsmission 2011-05-25 Senast reviderad 2014-08-18, 2015-05-28 Linköpings Stadsmissions insamlingsverksamhet ska präglas av öppenhet, respekt, trovärdighet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008

Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008 Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008 Bakgrund och syfte Charity Rating arbetar med informationsspridning, analys och utvärdering av ideella organisationer. Vår målsättning är att bland givare öka

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

FRII vill också lyfta fram den samhällsvinst som uppnås om fler stimuleras till att ge mer och därmed också ökar sitt samhällsengagemang.

FRII vill också lyfta fram den samhällsvinst som uppnås om fler stimuleras till att ge mer och därmed också ökar sitt samhällsengagemang. Från FRII Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Stockholm 2015-04- 07 Till Finansdepartementet Remissvar Fi2015/810 Promemorian Slopad skattereduktion för gåvor Sammanfattning av FRIIs remissvar FRII

Läs mer

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

VERKSAMHET & REDOVISNING

VERKSAMHET & REDOVISNING VERKSAMHET & REDOVISNING 2014 Cancerhjälpen Pg 900437-5 Bg 900-4375 Bakom varje cancerdiagnos finns en människa, bakom varje människa en familj ETT VARMT TACK TILL GIVARE, MEDLEMMAR OCH ANSTÄLLDA SOM HAR

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

SLÅ LÅT. Att synas. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5 november 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné.

SLÅ LÅT. Att synas. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5 november 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné. LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Att synas Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5

Läs mer

FUB:s insamlings- och sponsringspolicy

FUB:s insamlings- och sponsringspolicy FUB:s insamlings- och sponsringspolicy Syfte och mål med insamlingsverksamheten Det övergripande syftet med FUB:s insamlingsverksamhet är att stödja verksamhetens mål genom att samla in pengar bland allmänheten

Läs mer

Presentation av FRIIs styrelse

Presentation av FRIIs styrelse Presentation av FRIIs styrelse Harald Hagman, Ekonomi- och fastighetschef på Stockholms Stadsmission Harald har en ekonomexamen från Stockholms universitet och ledarutbildning från IFL/ Handelshögskolan.

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER

HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER Handledning för kontrollanter 1 Omslagsfoto: UNICEF//Tanzania/2014 Denna broschyr är framtagen med stöd av Trosa Tryckeri 2 Operation Dagsverke TACK FÖR DITT ANSVAR I OPERATION

Läs mer

Mejl och mobilpolicy

Mejl och mobilpolicy Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

Fler ger mer. insamling nu. Nytt givarbeteende i katastrofens spår:

Fler ger mer. insamling nu. Nytt givarbeteende i katastrofens spår: FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 77 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk

Läs mer

insamling nu Face-to-face i praktiken Många givare berättar om sina liv och upplevelser

insamling nu Face-to-face i praktiken Många givare berättar om sina liv och upplevelser FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 77 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk

Läs mer

insamling nu Tema: Insamling utan kontroll Stiftelser skadar givares förtroende

insamling nu Tema: Insamling utan kontroll Stiftelser skadar givares förtroende FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 79 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Utbildning 20 21 maj 2015

Utbildning 20 21 maj 2015 Utbildning 20 21 maj 2015 Johan Wennström Charlotte Rydh Brakeley Nordic Att bygga relationer som ger stora gåvor 21 maj 2015 Charlotte Rydh Agenda Reflektioner från gårdagen & frågor Sju steg till en

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

Enklare ge gåva SMS och Internet slog igenom efter tsunamin

Enklare ge gåva SMS och Internet slog igenom efter tsunamin FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 79 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation Effektrapport 2014 Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Cancer- och Trafikskadades Riksförbund Årsskrift 2012 Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Ett stort och varmt tack till...... alla givare, sponsorer, medlemmar, medarbetare och samarbetspartners som

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Effektrapport 2014 Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Hélène Benno 1(5) 1. Vad vill er organisation uppnå?... 2 2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?... 2 3. Vilka

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

DIAGRAMRAPPORT. Peter Blid Tel: 0739-40 39 22 peter.blid@novus.se

DIAGRAMRAPPORT. Peter Blid Tel: 0739-40 39 22 peter.blid@novus.se DIAGRAMRAPPORT ALLMÄNHETEN OM IDEELLA ORGANISATIONER - OM MAN HADE OBEGRÄNSAT MED TID ELLER PENGAR Kund: Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII Kontakt: Annika Prine, Maria Ros Jernberg Datum:

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

Erikshjälpen och FRIIs kvalitetskod 2009

Erikshjälpen och FRIIs kvalitetskod 2009 2010-03-26 Erikshjälpen och FRIIs kvalitetskod 2009 Respekt, Öppenhet, Kvalitet, Engagemang Erikshjälpen och FRIIs kvalitetskod - 2009 Inledning För en insamlingsorganisation som Erikshjälpen betyder givarnas

Läs mer

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg Värdegrund och Policy för ATSUB/Göteborg En grundläggande beskrivning av ATSUB/Göteborg finns att läsa i föreningens stadgar där kan man också läsa om organisationens syfte och mål. Detta dokument knyter

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015 Verksamhetsplan Medicine Studerandes Förbund Stockholm Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på att tillvarata

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420 BRIS Barnens Rätt I Samhället Org.nr: 80 20 13 3420 Kodrapport 2009 (gråmarkerade fält avser punkter där inget krav på dokumentation finns eller att dokumentationen ska finnas tillgänglig rnt) 1. Övergripande

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Godkända gåvomottagare och perioden som de är godkända

Godkända gåvomottagare och perioden som de är godkända A World of Friends, Sverige 814801-2324 Upplands Väsby 20120223 20151231 Actionaid International Sweden 802431-3044 Stockholm 20150309 20181231 Barn i nöd-insamlingstiftelse Svensk internationell barnhjälp

Läs mer

Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden

Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden Varför skriva testamente? Du vill säkert själv bestämma hur dina tillgångar ska användas när du gått bort. Det gör du genom att skriva ditt testamente.

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Nordisk Hjälp Humanitär Policy

Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp vill att alla intressenter ska ha förtroende för vårt arbete. Verksamheten skall vara transparant, öppen och gå till ändamålen. Vi följer en del principer för

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Verksamhetsplan för Piratpartiet i Stockholms län 2013

Verksamhetsplan för Piratpartiet i Stockholms län 2013 1 Verksamhetsplan för Piratpartiet i Stockholms län 2013 Senast reviderat: 2013-10-05 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Internt arbete...1 Politiskt programarbete...3 Aktivismera mera!...3

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar,

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar, Nyhetsbrev maj 2015 Bästa Brismedlemmar, Först och främst tack för att just du är medlem. Via ditt medlemskap har vi möjlighet att hänga med i barnens behov och utveckla verksamheten. Fler får en större

Läs mer

Medlemsundersökning resultatet

Medlemsundersökning resultatet Medlemsundersökning resultatet Detta är en sammanställning där delar av frågor och svar plockats ut för att ge en så allsidig bild av enkäten och dess resultat som möjligt. Är någon intresserad av en helt

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Fairtrade City Frågor & Svar

Fairtrade City Frågor & Svar Fairtrade City Frågor & Svar Vad är Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning - givare

Rapport: Enkätundersökning - givare Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer