Qualiscertifiering av Olympiaskolan Kävlinge Kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Qualiscertifiering av Olympiaskolan Kävlinge Kommun"

Transkript

1 Granskningsrapport Qualiscertifiering av Olympiaskolan Kävlinge Kommun mars 2010 Mary Böhm Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1

2 Sammanfattning av rapporten Vid besöket möts vi av en skola som andas kunskap och kreativitet i samspel med lust och glädje. Eleverna trivs och känner sig trygga. Samtliga elever som vi talar med har ett stort förtroende för de vuxna på skolan. En gemensam värdegrund genomsyrar det dagliga arbetet. Personalgruppen har utarbetat en samsyn vilken ligger till grund för skolans förhållningssätt. Skolan har väl utvecklade metoder för att synliggöra elevernas lärande. Vid våra klassrumsbesök möttes vi av varierande och flexibla arbetssätt som både var kreativa och utmanande. Resultaten i matematik är bra i jämförelse med andra skolor, medan resultaten i svenska och engelska är sämre. De elever som vi möter använder ett utvecklat språk när de berättar om sin skola. De visar att de kan utveckla sina tankar och beskriva vad som sker på skolan. I intervjun berättar eleverna att deras lärare följer upp och vet vad de kan men det mest slående är den säkerhet de själva har om sitt eget lärande. Vid vårt besök upplevde vi att eleverna har stora möjligheter att vara med att påverka både sin egen verksamhet som verksamheten på hela skolan. Skolan har en tydlig och klar organisation med ett öppet och tillgängligt ledarskap. Vi möttes av ett öppet samtalsklimat där ständig kommunikation pågår mellan skolans alla aktörer. Lärarna är professionella. Skolan har en budget i balans där alla medarbetare är delaktiga i prioriteringarna. Skolan har en god image. Skolan uppvisar en ojämn och i stora delar hög kvalitet. Den blir certifierad och når totalt 97 poäng. Skolans namn- en kort presentation Olympiaskolan ligger i Kävlinge kommun och är en kommunal skola med skolår F-6. Skolan har 290 elever och 32 medarbetare. Skolan har en platt organisation med rektor, fyra arbetslag, sex utvecklingsgrupper och en servicegrupp. Från hösten 2009 har skolan en nytillträdd rektor. Skolan har utmärkelsen Grön Flagg. Olympiaskolans vision: Möjligheternas skola På Olympiaskolan ges elever rikligt med möjligheter att tillsammans och enskilt utvecklas och lära i ett lustfyllt klimat. Här arbetar vi aktivt med elevernas möjligheter att påverka och känna delaktighet men också till ansvarstagande och självständighet. Mångfald och olikheter skall vara drivkrafter för att tillsammans skapa lust, vilja och våga delta i skolans språkande, skapande och hälsofrämjande arbete där stolta, ansvarsfulla och trygga människor växer. Skolans värdegrund och uppdrag ur Lpo 94 finns uppsatt i alla klassrum. Skolan har ett livaktigt mediatek som används aktivt av alla åldersgrupper. Olympiaskolan är en atriumskola med mycket ljusa och välskötta lokaler, där mediateket med datorer och bibliotek är i centrum. Skolans upptagningsområde består av både villor och lägenheter i låga hyreshus. Skolan tar ansvar för kommunens barn med särskilda språkbehov, har familjeklass och har ett fåtal barn som bidrar med sin erfarenhet av andra kulturer än den svenska. Olympiaskolan har stora ytor för barnen att röra sig på bland annat två fotbollsplaner, öppna lekytor, gräs och en dunge som barnen kallar skogen. Eleverna äter i en egen matsal i den intilliggande högstadieskolan Korsbackaskolan. 2

3 Genomförande av arbetet med självvärdering och certifiering Rektor och de fyra arbetslagen har genomfört en självvärdering av vilka steg skolan befinner sig på inom Qualis elva kvalitetsområden. Denna självvärdering har genomförts två gånger, en vårterminen 2009 och en vårterminen Vi har tagit del av den senaste självvärderingen. Skolan har också fyra Qualissamordnare, en från varje arbetslag. I anslutning till självvärderingen har varje arbetslag satt nya mål, handlingsplaner, i förhållande till de kriteriesteg där de befinner sig. Rektor har lämnat en skriftlig redogörelse för hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Kvantitativa tal har redovisats avseende kunskaper och färdigheter, organisation, kompetens och resursutnyttjande. Dessutom har skolan lämnat oss certifierare en pärm med skolans styrdokument, planer, rapporter, policyn och andra dokument som skolan använder sig av. Skolan har även genomfört enkäter för elever år F-2 och 3-6, för föräldrar och för personal och lämnat oss resultaten. I föräldraenkäten deltog 180 föräldrar. I elevenkäten F-2 deltog 117 elever och i elevenkäten 3-6 deltog 157 elever. I personalenkäten deltog 30 medarbetare. Kävlinge kommun genomför varje år en psykosocial enkät bland eleverna, vilkens resultat vi också tagit del av. Certifieringen har skett i form av att undertecknade externa granskare tillbringat två dagar i skolan. Ovan nämnda material har kunnat studeras före besöket. Under besöksdagarna har vi besökt samtliga arbetslag och deltagit i sammanlagt ca tjugo aktiviteter. Dessutom har vi genomfört gruppintervjuer med rektor och Qualissamordnare, elevvårdsteam, pedagoger, fackliga företrädare, övrig personal, föräldrar och elever.vid besök och i intervjuer har vi fokuserat på kriterierna i de olika Qualisområdena. I sammanställningen nedan visas självvärderingen för respektive arbetslag, rektor samt den värdering som vi granskare har gjort. Kvalitetsområde Arbetslag Asken Arbetslag Boken Arbetslag 3 Arbetslag 4 Rektor Extern värdering granskare A B C D E F G H I J K

4 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Trygghet och trivsel Vid besöket möts vi av en skola som andas kunskap och kreativitet i samspel med lust och glädje. När vi pratar med elever, personal och föräldrar framkommer en tydlig bild av att skolan har en mycket hög trivselfaktor. Samtliga elever som vi pratar med säger att de har ett stort förtroende för de vuxna på skolan, som de tycker gör allt för att eleverna ska lyckas. I elevenkäterna svarar 90% av eleverna att de instämmer helt eller till stor del att de trivs på skolan, personalen svarar i sin enkät att de till 100% trivs helt eller till stor del. Värdegrunden finns anslagen runt om på skolan och vi kan tydligt se att den genomsyrar det dagliga arbetet. Vuxna finns nära och umgås med eleverna hela dagarna på ett förtroendeingivande och respektfullt sätt. När vi pratar med elever och personal så framkommer det också att man under flera år prioriterat värdegrundsarbetet. Personalgruppen har en gemensam treårig värdegrunds- och ledarskapsutbildning bakom sig, vilken ligger till grund för skolans förhållningssätt. Tydliga rutiner och metoder beskrivs i skolans handlingsplan som utvärderas och uppdateras årligen. Vi kan verifiera att rutiner och metoder är väl kända bland elever, personal och föräldrar. Mobbning och trakasserier förekommer sällan. Både elever och föräldrar tycker att konflikter som uppstår löses direkt. I sin enkät svarar personalen att 94% tycker att vuxna reagerar på regelbrott etc. 75% av föräldrarna tycker att skolan arbetar aktivt mot okamratligt beteende och mobbning. Bland eleverna svarar 94% att de vuxna bryr sig och 95% svarar att de har förtroende för sin lärare. Moral och etikarbete bedrivs systematiskt med stöd av arbetsmaterialet Livsviktigt i samtliga elevgrupper. I varje klass från år 3 finns kamratstödjare. Skolan är medlem i Friends nätverk och har utbildning för personal, föräldrar och elever för att förebygga mobbning. Skolan har en arbetsgrupp, toleransgruppen, som samarbetar med kamratstödjarna och leder det förebyggande arbetet samt verkar för förbättringar av trivseln på skolan. Toleransgruppen tar hand om anmälningar av kränkande behandlingar. Under senaste läsår inkom fyra anmälningar. Man har också en arbetsgrupp som ska utveckla stimulerande lärmiljöer. Ett exempel på deras arbete är att man sedan ett år har rörelse på schemat varje dag. Rörelsepassen är mycket uppskattade av eleverna och ger möjlighet för eleverna att träna sin sociala kunskap. Likabehandlingsplanen och handlingsplanen mot mobbning känns som levande dokument i verksamheten genom att all personal refererar till den och att eleverna har hög tillit till sina lärare. När vi gick runt i skolan upplevde vi att det finns arbetsro. I sin enkät instämmer 78% av eleverna att de till stor del eller helt får den arbetsro de behöver. Personalen anser i sin enkät att det till 97% råder arbetsro på skolan och 68% av föräldrarna uttrycker i sin enkät att det råder arbetsro i skolan. Vid kommunens årliga mobbningsenkät våren 2009 svarade 60% eleverna att det helt eller till stor del råder arbetsro. Skolan beslöt därför att prioritera arbetsro i den lokala arbetsplanen 09/10. Varje vecka utvärderar eleverna arbetsron; de måste ta ställning till om de ger arbetsro och om de får arbetsro. Att följa upp resultaten har ej gjorts konsekvent under året men är något som personalen under vårt besök upptäckte borde göras. Elevvårdsteamet, som består av skolsköterska, specialpedagog och kurator, träffas en gång i veckan. Samtliga jobbar även på flera andra skolor i kommunen. De bekräftar att personalen 4

5 på Olympiaskolan verkligen arbetar hårt för att samarbeta kring eleverna, att alla elever är allas ansvar. De upplever att skolan har lyckats i sin strävan att skolan är en helhet och att alla har ett gemensamt förhållningssätt. Skolan har ett väl fungerande samarbete med socialtjänsten och andra myndigheter och organisationer i kommunen. Bland annat är man med i ett kommunalt projekt, Pinocchioprojektet, som har som syfte att förbättra arbetet kring barn som riskerar att utveckla varaktigt normbrytande beteende. På skolan finns en familjeklass där föräldrar och elever arbetar tillsammans ett par halvdagar i veckan under en 12-veckorsperiod. Målet med verksamheten är att åstadkomma positiva förändringar vad gäller barnets beteende och ansvarstagande. Skolan välkomnar föräldrar i verksamheten och följer årligen upp samverkan med föräldrar i enkäter, utvecklingssamtal, föräldramöten m.m. Skolan har också ett aktivt skolråd som vid vår intervju uppskattade skolans vilja att göra den bästa skolan för deras barn. Skolan har en utvecklingsgrupp som har i uppdrag att komma med förslag på förbättringar av likabehand-lingsplanen, skolans miljöarbete, stimulerande lärmiljöer etc. Med hjälp av skolans återkommande trivselenkäter, mobbningsenkäter, elevhearings m.m. finns underlag för utvärdering där målen revideras och nya handlinsplaner fastställs vid läsåretss början och slut. I självvärderingen för Trygghet och trivsel bedömer sig samtliga arbetslag, såväl som skolledning, på steg 7. Vi bedömer att skolan befinner sig på steg 7 då skolan har en tydlig gemensam värdegrund som genomsyrar hela skolan och att det finns metoder för ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller trygghet, trivsel och likabehandling. Elevernas ansvar för eget lärande Vårt besök på skolan började med att vi guidades runt av tre stolta elever. Eleverna berättade om sin skola med entusiasm bland annat om ett Comeniusprojekt tillsammans med ett flertal länder i Europa. De visade oss på kartan som var uppsatt på väggen och berättade om de länder de besökt. De visade oss anslagstavlan för Grön flagg och berättade om arbetet. Eleverna visade alla klassrum och vi slutade i mediateket. I mediateket rullade en powerpoint presentation om skolan. Presentationen var proffsig gjord av elever i årskurs 5 med bild och text om projekt och lärande som pågår på skolan. Eleverna hade visat denna presentation för föräldrarna till blivande F-klassbarn. Alla elever har en individuell studieplan. 89% av eleverna uttrycker i enkäten att de formulerar egna mål för sitt lärande. 90% uttrycker att de får vara med och planera sitt arbete i skolan. 84% av eleverna år 3-6 uttrycker att deras individuella utvecklingsplan styr deras arbete. 91% av eleverna i F-2 uttrycker att de har en egen utvecklingsplan. 97% svarar i personalenkäten att eleverna tränas i att ta eget ansvar för sitt lärande i förhållande till ålder och mognad. Likaså svarar 97% i personalenkäten att de individuella utvecklingsplanerna och målen styr uppläggningen av lärandet. Alla elever har en egen PU-bok (planering och utvärdering), Individuell utvecklingsplan, Portfolio samt progressionsplaner i matematik, svenska och engelska. I progressionsplanerna finns mål och färdigheter beskrivna, vilka är mål nedbrutna från Lpo 94. Progressionsplanerna 5

6 belyser för eleven vad den ska kunna och var eleven befinner sig i förhållande till målen. Eleverna bekräftar genom det de visar oss att de själva har koll på läget och vet vad de ska gå vidare med. De bedömer om de är osäkra, på god väg eller kan. När eleven träffar sin mentor går de tillsammans PU-boken och skriver nya mål. Mentorstid har eleverna tre gånger i veckan. I PU-boken finns på pärmens insida målen från det senaste utvecklings-samtalet, det vill säga målen i deras individuella utvecklingsplan. I portfolion sätter eleverna in arbeten som bekräftar lärandet. Eleverna väljer själva ut arbetet och lägger med en beskrivning över vad de lärt sig. Under besöken i klassrummen får vi många exempel på hur aktivt närvarande barnens bok med de egna målen (PU-bok) är. Flera elever berättar precis hur de gör när de sätter mål och var de tittar för att veta vad nästa steg är. Det märks i deras säkerhet att de är med i processen. Eleverna berättar också att de arbetar på olika sätt med sitt lärande. De använder olika lärstilar och de elever vi pratar med kan uttrycka vad som hjälper dem att lära sig. Vi iakttar olika lärstilar genom de aktiviteter som eleverna utför och genom de resultat av deras lärande som vi får ta del av. Vi ser elever som arbetar kommunikativt, elever som arbetar enskilt och på väggarna ser vi resultat av kreativiteten. Arbetslagen värderar sig olika när det gäller Elevernas ansvar för eget lärande. Ett arbetslag steg 3, två arbetslag steg sju och ett arbetslag steg 5. Rektor bedömer att skolan ligger på steg 5. Eleverna reflekterar över sitt eget lärande och utvecklar olika lärstilar. Eleverna sätter också egna mål i ämnena svenska, matematik och engelska med hjälp av stegbladen. Eleverna sätter också delmål i förhållande till sin egen utvecklingsplan som alltid är närvarande. Skolan har nu mål i alla ämnen men de ligger i datasystemet och är därför inte lika åtkomligt för eleverna i den dagliga undervisningen men de finns med vid utvecklingssamtalet. Däremot presenterar alltid lärarna läroplansmål från olika ämnen i de temaområden som de arbetar med. Dessa mål använder eleverna sig av och de utvärderas med mentor. Vi bedömer att skolan befinner sig på steg 6 och att de med sitt systematiska arbete lätt kan nå steg 7. Arbetssätt och lärarroll I elevenkäten finns tre frågor om arbetssätt och lärarroll. Nedan redovisas elevernas positiva bild av skolan, då ca 90% av dem svarar att de instämmer helt eller till stor del i följande frågor: Jag får arbeta på många olika sätt 93% Mina lärare är kunniga och ger mig utmaningar 88% Lärarna utgår ifrån vad jag som elev kan 89% Under samtal med eleverna och vid vår rundvandring i skolan är det uppenbart att eleverna är mycket nöjda med sina lärare. De tycker att det är roligt att gå till skolan. De känner sig delaktiga och de tycker att lärarna verkligen gör sitt bästa för att eleverna ska trivas och lära sig så mycket som möjligt på många olika sätt. En av anledningarna till detta är skolans väl utarbetade system där eleverna tränas i att ta ansvar för det egna lärandet. Det finns en tydlig koppling mellan från elevernas IUP, progressionsplaner och PU-bok. Eleverna visade stolta upp sina portfolios och beskrev sitt lärande utifrån att sätta egna mål, dokumentera och bedöma. 6

7 Vid våra klassrumsbesök möttes vi av varierande och flexibla arbetssätt som både var kreativa och utmanande. Vid ett flertal tillfällen såg vi exempel på kreativ matematik där lärarna utmanade elevernas problemlösande förmåga till att det finns olika vägar att lösa problem. När vi pratade med lärarna så var det också ett prioriterat område att eleverna skulle få arbeta med praktisk matematik på ett lustfyllt och varierat sätt för att upptäcka vikten av matematik i vardagen. Skolan arbetar ofta med ämnesövergripande teman, både inom arbetslagen och i hela skolan, då eleverna arbetar i olika gruppkonstellationer. Skolans mediatek spelar en stor roll i elevernas kunskapsinhämtning. Här finns ca 15 datorer och eleverna ges stora möjligheter att arbeta här. Vid vårt besök så fanns det hela tiden elever, både små och stora, som under ordnade former arbetade med olika typer av uppgifter. Vid vårt besök rullade den elevproducerade powerpoinpresentation på väggen. I mediateket såg vi bland annat en flicka och en pojke i ettan. De hade skrivit en saga med sina nybörjarbokstäver. I mediateket skrev de rent sin saga och där på skärmen fanns en saga med mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt. Bra exempel på hur IT-tekniken kan ge ett lyft till elevernas texter. I nästan alla klassrum finns projektorer och datorer som gör det möjligt både för elever och lärare att använda IT på ett varierat sätt i undervisningen. I anslutning till mediateket finns ett bibliotek med en bibliotekarie två dagar i veckan. Hon samarbetar med arbetslagen både vad gäller svenska och bokläsning, men även att ta fram material till olika teman. Arbetssätt och arbetsformer utvärderas kontinuerligt. Eleverna utvärderar sitt arbete i sin PUbok varje vecka och detta läsår har man börjat att utvärdera temaområden och temadagar enligt PMI- metoden (plus-minus-intressant). Pedagogernas planering och arbete tar sedan sin utgångspunkt i elevernas utvärdering. Vid intervjuer med eleverna framkom att de gärna skulle se en större samverkan med de praktiskt-estetiska ämnena. Kompetenshöjande diskussioner äger fortlöpande rum vid arbetslagsträffar och personalkonferenser. Vid läsårsslut och - start görs genomgripande utvärderingar där nästkommande läsårs arbetsplan utarbetas. En av skolans utvecklingsgrupper, Lärmiljögruppen, har då som uppgift att lägga fram förslag på nya arbetssätt och arbetsformer. Vi imponerades av allas övertygelse om att arbeta utifrån den lokala arbetsplanen. Det ger genomslagskraft och skolan upplevs som en helhet när alla har samma förhållningssätt. Arbetslagen värderar sig enligt följande: F-1 Asken på steg 3, F-1 Boken på steg 6, A-lag 3 (år4 o år5) på steg 4, A-lag 4 (år 3 o år6) på steg 4 och skolledningen på steg 4. Vi bedömer att skolan befinner sig på steg 4, men på god väg mot steg 5. Utvärdering av elevernas arbetssätt och arbetsformer görs och dokumenteras kontinuerligt. Utvärdering och dokumentation av lärarnas arbetssätt och arbetsformer är ett av skolans förbättringsområden. 7

8 Kunskaper och färdigheter Skolan skaffar sig kunskap om elevernas kunskapsutveckling genom diagnoser, nationella prov och genom mentorssamtal varje vecka. Attitydundersökning av elevers läsvanor används också. Det insamlade resultatet följs upp på individ-, grupp- och skolnivå genom mentorssamtalen, kontroll av var i stegarna gruppen befinner sig. Rektor följer var skolan befinner sig. Skolan använder sig av en årsklocka för att se till att alla diagnoser kommer med. Arbetslagen analyserar resultaten för att se vad man kan göra bättre och vilken undervisning eleverna behöver. Åtgärdsprogram skrivs på varje elev som inte uppnår målen. Skolan har för närvarande åtgärdsprogram för drygt 20% av eleverna. Vi har tagit del av själva blanketten och handlingsplanen för elever i behov Arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Elevvårdsteamet bekräftar att åtgärdsprogrammen och arbetet runt barn i behov av särskilt stöd fungerar mycket bra. Förutom genom diagnoser och nationella prov mäter skolan också elevernas kunskaper genom muntliga framföranden av olika slag. Eleverna tar själva ställning till om de är osäkra, på god väg eller kan. De visar på olika sätt att de kan ett visst steg för sin mentor vid mentorssamtalet tre gånger per vecka eller för sin klasslärare. I datasupporten finns mål för alla ämnen som lärarna har att ta ställning till före utvecklingssamtalen. Målen i finns med i dokumentationen för temaområdenas. Eleverna får ta del av målen i samband med presentation av nytt temaområde. Elevenkäterna visar följande F-2 Jag tycker att jag lär mig i skolan 98,3% Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan 94,8% 3-6 Jag tycker att jag når bra studieresultat 84,7% Jag tycker att lärarnas sätt att mäta mina kunskaper är bra 89,2% Personalenkäten visar I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet i sitt lärande 90% Föräldraenkäten visar Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter 90% Enkäterna visar en samstämmighet i att elever och föräldrar är nöjda med den kunskapsutveckling som skolan möjliggör för eleverna. Föräldraintervjun liksom elevintervjuerna bekräftade också detta. Resultat nationella prov i årskurs 3 år 2009 (procentuell andel elever som nått målen) Svenska Matematik Granskad skola 89% 93% Jämförbar skola Genomsnitt kommunen 91% 91% 8

9 Resultat nationella prov i årskurs 5 år 2009 (procentuell andel elever som nått målen) Svenska Matematik Engelska Granskad skola 84% 87% 79% Jämförbar skola 93% 88% 88% Genomsnitt kommunen 89% 91% 89% Riket* 85% 87% 86% *)Avser ett medelvärde för ett urval skolor i riket Resultaten i matematik är mycket bra i jämförelse med andra skolor och med landet som helhet, medan resultaten i svenska och engelska är sämre.. Att deras matematiska kunskaper är goda kan hänga ihop med den fantastiska matematikundervisning för sexåringar som vi tog del av och problemlösning som vi såg för de äldre eleverna. I sexårsgruppen grundläggs det matematiska tänkandet och i undervisningen i Olympiaskolans sexårsgrupp ges en gedigen grund. IT-undervisning är schemalagd. När lärarna talar med högstadielärarna berättar de att Olympiaskolans elever visar stor kunnighet i IT och matematik. De elever som vi möter använder ett utvecklat språk när de berättar om sin skola. De visar att de kan utveckla sina tankar och beskriva vad som sker på skolan. I intervjun berättar eleverna att deras lärare följer upp och vet vad de kan men det mest slående är den säkerhet de själva har om sitt eget lärande. Skolan har deltagit i kommunens utbildning för likvärdig bedömning. Fyra av skolans arbetslag samt rektor har placerat sig på steg 3. Ett arbetslag har placerat sig på steg 4. Vi placerar skolan på steg 3. För att nå steg 4 behöver skolan höja sina resultat så att de når samma nivå som liknande skolor i närområdet. Skolan behöver även utveckla kriterier och metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning. Att ha mål och steg säkerställer inte bedömningen men är en hjälp. Delaktighet I Olympiaskolans vision står att Här arbetar vi aktivt med elevernas möjligheter att påverka och känna delaktighet men också till ansvarstagande och självständighet. Vid vårt besök upplevde vi att eleverna har stora möjligheter att vara med att påverka både sin egen verksamhet som verksamheten på hela skolan. Den lokala arbetsplanen för 09/10 har också det som ett prioriterat område. Varje vecka har klasserna klassråd då man tar upp det som behandlats i skolans olika råd. Skolan har sex råd för eleverna (Elevråd, Kamratstödjarråd, Matråd, IT-råd, Biblioteksråd och Miljö- och hälsoråd) där representanter finns från skolår 1. Representanter från elevrådet deltar på skolrådets möten. Från skolår 3 finns två kompisstödjare per klass som tillsammans med Toleransgruppen jobbar för att förebygga mobbning. När vi talade med eleverna var de mycket nöjda med sitt inflytande över sitt egna lärande. Genom sin PU-bok och progressionsplanerna är de delaktiga i sin planering och kan påverka sitt skolarbete. I elevenkäterna instämmer 83% av eleverna att de helt eller till stor del har inflytande över de delar av verksamheten som de är berörda av. 9

10 Skolan genomför årligen elev- och föräldraenkäter. Där möjlighet ges att tycka till om skolans verksamhet. Föräldrarna har också möjlighet att påverka vid utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldraföreläsningar och skolråd. I föräldraenkäten svarade 63% av föräldrarna att de helt eller till viss del instämmer med att skolan uppmuntrar mig att engagera mig i skolans verksamhet. 54% av föräldrarna svarade att de helt eller till viss del hade inflytande över de delar av verksamheten jag är berörd av. Föräldrarna som vi intervjuade tyckte att skolan var väldigt positiv och tillmötesgående och lyhörd för föräldrarnas synpunkter. Man menade att skolan verkligen bjuder in till samarbete och sedan är det upp till föräldrarna hur aktiv man vill vara. I personalenkäten svarade 100% av personalen att de helt eller till stor del uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet. Föräldrarna beskrev också att de har stor insyn i sina barns skolarbete och kunskapsinhämtning tack vare PU-boken och progressionsplanerna. Föräldrarna får veckobrev med aktuell information samt målbeskrivning för aktuella arbetsområden. I föräldraenkäten svarade 89% av föräldrarna att de helt eller till stor del får god och kontinuerlig information om vad som händer på skolan. I våra möten med personalen framkommer det tydligt att delaktigheten är viktig för att alla ska ta sitt ansvar för att arbeta mot gemensamma mål. De tycker att de kan påverka och att skolledningen är lyhörd. I personalgruppen lyfts önskningar om förbättringar och där fattas gemensamma beslut. Ytterst fattar rektor beslut som rör hela skolan. Samtliga arbetslag har placerat sig på steg 7, skolledning på steg 6. Vi bedömer att skolan befinner sig på steg 6, men på god väg mot steg 7. Skolan bedriver till viss del ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller elevernas och föräldrarnas delaktighet. Det som behöver säkerställas är att resultaten konsekvent följs upp. Organisation Antal lärare per 100 elever Genomsnittlig sjukfrånvaro Granskad skola 8,9 3% Jämförbar skola 8,1 3% Genomsnitt kommunen 7,9 4% Genomsnitt i landet 8,2 Skolan har en tydlig och strukturerad organisation. Skolan är tvåparallellig och organiseras i fyra arbetslag, en servicegrupp och sex utvecklingsgrupper med en rektor som chef. Enligt de planer som vi tagit del av samt av de samtal vi fört under vårt besök har vi erfarit att skolan har en mycket god fungerande organisation på alla nivåer och som kommer eleverna till del genom att ge dem en god daglig verksamhet. Arbetslagen har fullt ansvar för arbetslagets alla elever vilket bekräftas när vi samtalar med lärarna. Arbetslagen prioriterar och fördelar uppgifter inom laget vilket kommer till uttryck när vi samtalar med lärarna och ser allas engagemang. Arbetslagen har arbetslagsmöte varje vecka 1,5h med pedagogiska diskussioner, elevvårdsärenden, planering av teman, arbetsfördelning och information från arbetsgrupperna 10

11 De sex utvecklingsgrupperna är IT-gruppen, Toleransgruppen, Miljö- och hälsogruppen, Lärmiljögruppen, Internationaliseringsgruppen och Teknikgruppen (ny från 09/10). Arbetslagen sätts samman så att de har så bred kompetens som möjligt. Varje arbetslag skickar en person till varje utvecklingsgrupp och på så sätt ges alla medarbetare ett ansvar. Alla pedagoger deltar alltså i någon grupp och alla arbetslag är representerade i varje utvecklingsgrupp. Utvecklingsgruppernas uppgift är att driva utvecklingen mot fastställda mål. Protokoll förs vid varje möte och skickas till alla via mail. Alla förväntas läsa och ta del av det som sker på skolan. Tesagt gäller är mottot som alla återkommer till och bekräftar att de hjälper varandra att komma ihåg. Utvecklingsgrupperna träffas vissa veckor enligt kalendarium. Skolan har ett välfungerande beslutssystem samt utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. Man diskuterar i arbetslagen och beslutar i personalmötet då alla är med. Beslut som kräver diskussion går på remiss till arbetslagen. Vissa beslut fattas av rektor. Dessutom har skolan både mentorer och undervisande klasslärare. Mentorerna har en mindre grupp barn och ansvarar för deras IUP, portfolio och progressionsplan. Varje elev har en mentor. Eleverna träffa sin mentor vid tre tillfällen varje vecka. Under mentorstid planerar och utvärderar eleverna sitt lärande och arbetar med uppsatta mål. Mentorstiden räknas som 30 min matematik, 30 min engelska och 30 min SO/NO (60min för de yngre barnen som inte har engelska). Alla lärare är delaktiga i mentorstiden men alla håller inte i utvecklingssamtal. Vi erfor verkligen att alla lärare kände sig delaktiga, möjligen finns övningslärarna lite i utkanten av arbetet. Pedagogisk konferens för grundskollärarna samt representant för förskoleklassen och fritids har lärarna 1h varje vecka. Under denna konferens är det pedagogiska diskussioner som gäller. Genom de samtal vi haft kan vi verifiera att pedagogiken är levande och närvarande hos var och en. Vi gör så här för att. Skolans speciallärare formar också ett team som utbyter erfarenheter och har full kontroll på alla barn i behov av särskilt stöd. I skolan finns också en familjeklass efter Marlboroughmetoden. Elevvårdsteamet träffas en eftermiddag varje vecka med både information tillvarandra samt möten med lärare och vid behov även elevvårdskonferens efter kallelse från rektor. Skolkurator möter vissa lärargrupper för handledning i psykosociala frågor, specialpedagogen möter vissa lärargrupper för pedagogisk handledning. Elevvårdsteamet fattar beslut om särskilt stöd. Skolan har också flera råd där en representant för varje klass ingår Elevråd, IT-råd, Miljö- och hälsoråd, Biblioteksråd och kompisstödjare. Vi märker när vi möter elever att de är delaktiga i det som händer i skolan och de kan sin skola. Varje råd presenteras med samma struktur på ett A4-blad. Rådets representanter, rådets mål samt rådets verksamhet synliggörs på samma sätt för personalens råd och elevernas råd. Att ha alla dessa råd och alla engagerade personer är bra. Möjligen skulle en större samverkan mellan råden förbättra skolan ytterligare. Skolans organisation stödjer också utveckling och utvecklas med sitt uppdrag. Som ett exempel kan nämnas att en ny utvecklingsgrupp, teknikgruppen, har tillkommit. Organisationen får praktiskt taget alla medarbetare delaktiga vilket bidrar till att organisationen utvecklas och samtidigt bibehålls basen i organisationen. 11

12 Organisationen utvecklades för ca fem år sedan tillsammans med den dåvarande rektorn. Organisationen lever kvar och är väl förankrad. Av det vi externa granskare kan se från vårt besök och efter att ha tagit del av skolans dokument samverkar alla delar verkligen och ökar därigenom måluppfyllelsen även om måluppfyllelsen i NP behöver bli bättre. Det finns mål som inte mäts i NP utan i att en skola är väl fungerande med trygga barn som vet vad de lär sig och kan uttrycka detta. I praktiskt taget alla dokument finns alltid läroplanens eller kursplanernas mål som utgångspunkt. I personalenkäten instämmer 93% helt eller till stor del att skolan har en väl fungerande organisation och 7% instämmer till viss del. 97% instämmer helt eller till viss del i att arbetslaget fungerar väl, 3% tar inte ställning. 90% instämmer helt eller delvis i att man i deras arbetslag fördelar arbetsuppgifter, 7% tar inte ställning och 3% instämmer till viss del. 97% instämmer helt eller till stor del i att de är förtrogna med vem som fattar beslut. Likaså instämmer 97% i att skolan har gemensamma mål som är tydliga, 3% instämmer till viss del.enkäterna visar tydligt att skolan har en god organisation. Tre arbetslag har skattat sig på steg 7, ett arbetslag och rektor på steg 6. Vi bedömer att skolan befinner sig på steg 6. För att komma till steg 7 behöver skolan få med övriga lärare och nya lärare i utvecklingsarbetet och höja sina resultat. Styrning och ledarskap Skolan påbörjade ett genomgripande skolutvecklingsprojekt för fem år sedan då en ny rektor tillträdde. Efter tre år slutade hon och under en tvåårsperiod leddes skolan av vikarierande rektorer. Sedan hösten-09 leder en ny men erfaren rektor skolan. Skolan har egna verksamhetsmål som är tydligt kopplade till styrdokument. Styrdokumentstexten är tydligt redovisade i inledningen på de dokument vi tagit del av. Alla temaområden är planerade utifrån styrdokument Personalen känner till skolans gemensamma mål. I personalenkäten svarar 97% av personalen att de helt eller till stor del instämmer med att i vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga. Skolans värdegrund är synlig och anslagen på många ställen i skolan. Vid våra intervjuer med samtliga grupper framkom att man är mycket positiv till det nya ledarskapet och uppfattar det som synligt, tryggt och tydligt. Detta bekräftas också av personalenkäten där 97% av personalen instämmer helt eller till stor del att skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. Samma andel av personalen(97%) är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Eleverna känner till skolans egna mål. Vid våra samtal med elever kunde vi konstatera att målen är väl kända. I elevenkäterna instämmer 84% av eleverna att de helt eller till stor del känner till skolans mål. Utifrån skolans mål sker utvärdering på alla nivåer, vilket vi kunnat ta del av genom dokumentation och samtal. Dock kan en fördjupad utvärdering ske genom ytterligare analys av skolans resultat. Skolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet. Genom en organisation där varje medarbetare får ett delansvar skapas förståelse och delaktighet. Vid vårt 12

13 besök imponerades vi av att alla på skolan har samma förhållningssätt, det finns en gemensam syn på skolans uppdrag. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. Skolan har en väl utarbetad metod för att synliggöra elevernas lärande. Alla vi talade med bland elever, personal och föräldrar var väl insatta i detta målarbete. Utgångspunkten är elevens IUP som utformas i samråd med förälder vid återkommande utvecklingssamtal. I PU-boken utvärderar eleven sitt arbete varje vecka och formulerar nya mål tillsammans med sin klasslärare/mentor. Till sin hjälp har eleven progressionsplaner som belyser för eleven vad den ska kunna och var eleven befinner sig i förhållande till målen. Dokumentationen sker i elevens portfolio som finns i hemklassrummet. Under detta läsår införs en kommunal skolplattform som ytterligare kommer att förbättra för föräldrar att följa sina barns skolresultat. Skolorna i kommunen har gemensamt tagit fram kriterier i samtliga ämnen för att skapa en så likvärdig bedömning som möjligt. Mål och utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. Den årliga utvärderingen av de lokala målen är underlag för förbättrings och utvecklingsområden i en ny arbetsplan. Utvärderingarna sker på alla skolans nivåer. Samtlig personal har vid medarbetarsamtal formulerat egna mål utifrån verksamhetens övergripande mål. Arbetslagen, utvecklingsgrupperna, elevernas råd och skolrådet arbetar utifrån ett målstyrt arbete formulerat i den lokala arbetsplanen. Arbetslagen värderar sig enligt följande: 3 arbetslag samt skolledning värderar sig på steg 6, ett arbetslag på steg 7. Vi bedömer att skolan befinner sig på steg 7 då mål och utvärderingar utgör grund för systematiska förbättringar i alla delar av verksamheten. Kommunikation Vi externa granskare möttes av ett öppet samtalsklimat, lärare och elever som uttryckte vad de arbetade med och varför. Genom sin organisation pågår ständigt kommunikation mellan olika aktörer vilket bekräftades vid vårt besök. För att kommunikationen skall fungera väl behöver en organisation använda sig av olika medier, strategier. God, kontinuerlig information till föräldrar sker på Olympiaskolan genom veckobrev från arbetslagen. Veckobreven ger föräldrarna möjlighet till insyn och inflytande genom att lärarna berättar vad som är på gång och vad man arbetar med. Skolan har skolråd kontinuerligt där skola och hem samverkar. I de yngre åldrarna sker mycken kommunikation med föräldrar genom den dagliga kontakten på fritidshemmet. Elevernas PU-bok tas också hem en gång i veckan för föräldrar att ta del av och kommentera. Olympiaskolans system med PU-bok där målen är med hela tiden ger verkligen föräldrar möjlighet att följa sina barns lärande. Personalen får information varje vecka genom INFO-nytt som skickas ut via e-post. På personalkonferenserna ges också information från rektor. Daglig mailväxling sker internt för utbyte av information mellan olika aktörer och intressenter. Skolans policy är att alla ska läst sin mail före kl på morgonen, vilket flera av dem vi mötte återkom till. Under hösten har 13

14 Kävlinge kommun introducerat ett digitalt system för den Individuella utvecklingsplanen. Elevens schema, frånvaro och mål är tillgängligt för föräldrarna. Vi erfor i våra möten att all personal är medvetna om vad som händer i skolan och var de tar del av information. 89 % av föräldrarna bekräftar i enkäten att de till helt eller till stor del får god information. Kalendarium liksom andra dokument finns i väl kända kataloger på skolans datorer. Skolan har ett bra arbetsrum med ett flertal datorer för lärarna. Dessutom har skolan ett datarum med ca 10 datorer samt ett flertal datorer i mediateket och i klassrummen.. Skolan har en öppen kommunikation med socialtjänst, myndigheter och andra intressenter bland annat genom Pinocchioprojeket, ett nationellt samverkansprojekt, som skolan håller i tillsammans med BUP och socialtjänsten. Genom samverkan ska man få en bredare, samlad kompetens och kunskap. Målgruppen är barn mellan 6 och 12 år med normbrytande beteende. Skolan inbjuder till elevvårdsträffar där samtliga intressenter strålar samman för att finna bästa möjliga lösning för eleven och dennes familj. Kommunen har också flera skolövergripande projekt vilket gör att skolans lärare står i naturlig kontakt med andra intressenter. I tematiska arbetsområden som ett led i måluppfyllelsen sker studiebesök och samverkan på olika sätt med brandstation, sparbank, lokala affärer, Idrottslyftet och lokala idrottsföreningar. Vi såg genom elevernas presentation av skolan att skolan integrerar omvärlden i sin undervisning. De äldre eleverna arbetar i temaområden med omvärldsbevakning genom nyhetsbevakning och nyhetsproduktion. Olympiaskolan har just avslutat ett tvåårigt internationellt samarbetsprojekt, Comenius. Målet med projektet var att lära känna andra länder. Projektet finns närvarande genom en stor karta på en av skolans många fina kommunikativa väggar. I NE beskrivs omvärldsanalys som en sammanfattande benämning på de aktiviteter som en organisation, en myndighet eller ett företag ägnar sig åt för att bättre förstå sin omvärld och hur denna förändras. Genom sina Comeniusprojekt och utbyten med andra länder skaffar sig skolan kunskap om världen. För att det skall bli omvärldsbevakning behöver skolan systematisera den kunskap man skaffar sig om världen och analysera den för att förstå hur skolan skall förhålla sig till den omvärldskunskap som man skaffat sig. Likaså innefattar omvärldsbevakning att man vet vad konkurerande skolor arbetar med för att kunna utveckla den egna kompetensen i konkurrens. Detta blev tydligt i våra samtal då en friskola skall etablera sig i närheten av Olympiaskolan. Comeniusprojekten ingår i de arbetssätt som skolan använder sig av. Skolan står i ständig kontakt med omvärlden genom att de är partnerskola till Malmö högskola samt att de är remissinstans för skola Den kunskap skolan skaffar sig genom att delta i nationella nätverk driver skolans utveckling framåt. Information och kommunikation är interaktiv och utvecklande samt stödjer utveckling och lärande i hela organisationen genom att alla stegen samverkar aktivt med varandra. Vi externa granskare får detta verifierat genom att skolans medarbetare ständigt hänvisar till olika informationskällor. Alla verkar veta allt. 14

15 Två arbetslag har skattat sig på steg 7 och två arbetslag samt rektor på steg 6. Vi placerar skolan på steg 7 för deras enastående förmåga att få information och kommunikation att samverka för skolans utveckling. Kompetens Andel lärare med pedagogisk utbildning Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare Granskad skola 95% 4000kr Jämförbar Qualisskola 1 97% 6000kr Jämförbar Qualisskola 2 100% 1987kr Skolan har en hög andel pedagogiskt utbildade lärare (95%). Skolan har också en dokumenterad plan för nyanställning. I och med den genomgripande värdegrunds- och ledarskapsutbildning, som i princip all personal på skolan varit med om, har det satsats väldigt mycket på kompetensutveckling de senaste åren. Resultatet syns i verksamheten som genomsyras av de kompetensutvecklingsinsatser som personalgruppen genomgått. Exempel på detta är utvecklingsarbetet i teknik där man vill säkra en högre måluppfyllelse för eleverna genom att väcka intresset och skapa gynnsamma förutsättningar till utveckling och en medveten progression F-6. Även arbetet med att synliggöra elevernas lärande med hjälp av portfolio, stegblad, IUP, PU-böcker samt att erbjuda eleverna olika inlärningsmaterial och inlärningsstilar. Alla klasser har Livsviktigt på schemat då man arbetar med social och emotionell träning. Rörelse är också en schemalagd aktivitet i princip alla dagar i veckan. Olympiaskolan anslår 4000kr per medarbetare till kompetensutveckling innevarande läsår, vilket visar vilken betydelse kompetensutveckling har för skolan. För att hålla kostnaderna nere samarbetar arbetslagen och täcker upp om det är någon frånvarande. Skolans organisation, med arbetslag, råd med elever och utvecklingsgrupper, uppmuntrar till ständiga diskussioner om förbättringar och kompetensbehov. Fortbildningen lå 09/10 är kopplad till en nyintroducerad kommunal skolplattform. Skolan är också med i ett kommunprojekt som är ett länkarbete med pedagoger från F-9 i svenska, matematik, engelska, kultur, IT och idrott och hälsa där målet är att brygga broar mellan stadier och utbyta erfarenheter. Vi verifierar att kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. De intervjuade lärarna är relativt nöjda med sin kompetensutveckling. Skolans kompetensutvecklingsinsatser har legat i linje med den strategiska skolutvecklingsplanen. I personalenkäten svarade 87% av personalen att de instämmer helt eller till stor del att kompetensutvecklingen utgår från skolans, arbetslagens och individens behov. Vid frågan om kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola instämde 73% av personal helt eller till stor del. Både lärarna som vi pratade med och de fackliga företrädarna förklarade den lägre siffran med att de senaste årens vikarierande rektorer inte lyckats upprätthålla det ambitiösa målarbetet. De har dock stort förtroende för att den nya rektorn ska fortsätta den utveckling som tidigare påbörjats. Det förklarar också personalenkätens fråga om det finns en plan för min kompetens- 15

16 utveckling och karriärplanering där 60% av personalen instämmer helt eller till stor del. Den nya rektorn, som varit på skolan sedan augusti 2009, har i dagsläget haft samtal med samtlig personal där den enskildes kompetensbehov diskuterats. Utifrån dessa samtal har en fortbildningsplan för skolan och enskilda medarbetare upprättats för Utvecklingsgrupperna har med i sitt uppdrag att föreslå utbildningsinsatser. När några varit på kurs delger man kursinnehållet vid en personalkonferens. Där diskuteras och överenskommelser görs om hur man skall hantera den nya kunskapen, vilket verifierar uppföljning och tilllämpning av kompetensutvecklingsinsatser. Kortvariga vikariat löses genom att man kontaktar personer som är kända i verksamheten. Samarbetet med lärarhögskolan ger underlag till en god rekrytering framåt. I föräldraintervjun framkom att skolan har rykte om sig att ha bra personal. Eftersom personalen trivs på skolan stannar de kvar. Vakanser uppstår sällan. Vid vårt besök på skolan upplevde vi att det finns en positiv anda och personalenkäten bekräftar också det då 100% av personalen instämde helt eller till stor del i att jag trivs på min arbetsplats. Den genomsnittliga sjukfrånvaron är förhållandevis låg (3%) vilket också visar på ett trivsamt arbetsklimat. Personalen trivs och det är inte ofta vakanser uppstår. Som partnerskola skapas möjligheter för framtida anställningar. Skolans samarbete med lärarhögskolor och att de ofta har VFU:are på skolan ger förutsättningar för att säkerställa en hög kompetens hos personalen. Mentorskap finns också för nyanställda. Att ha en mentor är en sak men att bli en del av en väl fungerande organisation är en helt annan. Arbetslagen placerar sig enligt följande: två arbetslag och rektor har bedömt sig på steg 3, ett arbetslag på steg 5 och ett på steg 6. Vi bedömer utifrån vår beskrivning att skolan befinner sig på steg 4 då det finns uppföljning och tillämpning av kompetensutvecklingsinsatser men metoder för rekrytering av personal samt kompetensutveckling kopplad till skolans långsiktiga utveckling kunde vi inte ta del av. Det finns dock goda förutsättningar för skolan att nå högre steg. Resursutnyttjande Område Kostnad per elev Granskad skola senaste år Genomsnitt Kävlinge kommun Genomsnitt kommuner år 2009 Totalkostnad Totalkostnad exkl lokaler Totalkostnad för undervisning Läromedel Lokalkostnad per elev Olympiaskolan har en budget i balans års resultat var kronor. Ekonomisk uppföljning har rektor en gång i månaden med kommunens ekonom då prognoser och utfall görs. Skolan har tidigare inte haft budget i balans men har under 2009 verkligen arbetat hårt för att skapa en god ekonomi. 16

17 Skolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Personalen berättar att allt extra de har på skolan har de kunnat köpa genom att de har täckt upp för varandra. Skolan har en sjukfrånvaro på endast 3%, vilket är ytterst lågt. När någon är sjuk löser personalgruppen det oftast sinsemellan. Alla tycks medvetna om ekonomin. Skolan har lyckats att skapa en medvetenhet om vad som genererar minskade utgifter t.ex. korttidsvikariat. Skolans material används av alla som kan behöva det. Arbetslagen bygger upp en bank med temamaterial som kan användas av alla. Böcker återanvänds och lokaler samutnyttjas. Skolan har koll på hur man kan minska kostnaderna genom samordning av inköp till exempel. Skolan strävar efter att köpa in mindre klassuppsättningar och mer material av olika sort för att ge större flexibilitet och för att testa olika lärstilar. Varje arbetslag har en som är ansvarig för arbetslagets ekonomi och varje arbetslag fick 1040 kronor/elev i år. Dessa pengar bestämmer arbetslaget över för inköp av läromedel, förbrukningsmaterial, studiebesök mm. Speciallärare liksom de estetiska ämnena slöjd, idrott och musik har var sin egen tilldelning. Skolan har metoder för resurshantering som utvecklas på flera nivåer. Tre arbetslagplacerar sig på steg 4 och ett arbetslag samt rektor på steg 5. Vi placerar skolan på steg 5. Vi externa granskare finner att ett effektivt resursutnyttjande tycks råda i alla delar av verksamheten då alla delar samverkar för god ekonomi. Man skulle kunna diskutera om skolans resurser är goda i förhållande till förutsättningar och insatta resurser. Visserligen når inte skolan toppresultat i Nationella Proven men detta kan ha samband med att skolan tar emot många elever med mycket särskilda behov. Klart är att skolan behöver förbättra sina resultat för att kunna placeras på steg 6. Image Som vi tidigare beskrivit så möts man som besökare av en positiv och välkomnande skola. Vid vår rundvandring är allt rent och snyggt, inget skräp eller klotter. Vid samtal med skolans vaktmästare bekräftar han också att skolans inre och yttre miljö har hög prioritet hos alla på skolan. Vi förstår att han har en stor del i resultatet. Alla som vi pratar med bland elever och föräldrar är mycket nöjda med sin skola som skapar trygghet och trivsel och som arbetar för att alla elever ska ha möjlighet att utveckla goda kunskaper. Detta bekräftar också enkäterna där 93% av eleverna, 87% av föräldrarna samt 100% av personalen är helt eller till stor del nöjda med sin skola. De intervjuade föräldrarna beskriver att Olympiaskolan har haft en starkt uppåtgående trend under den senaste femårsperioden. Skolan marknadsför sig genom att ha en välskött skola med en medveten utvecklingsplan för samtliga elever, där elever och föräldrar är de bästa marknadsförarna av skolan. Av enkäten framgår att 86% av eleverna, 71% av föräldrarna och 97% av personalen instämmer helt eller till stor del i att de kan rekommendera skolan. Hemsidan används för att informera om skolans verksamhet och den uppdateras kontinuerligt. 17

18 Informationsmöten genomförs inför föräldrarnas val till förskoleklass. Skolan har en mycket god kontakt med lokalpressen som ofta skriver om skolans olika projekt. Nu senast om Grön Flagg och hantering av skräp. Man marknadsför sig också genom att medverka i idrotts- och kulturarrangemang utanför skolan och det är inte ovanligt att man vinner priser i olika typer av tävlingar. I mars i år fick flera klasser ta emot prispengar för att eleverna rört sig flitigt under hösten i Sparbanksstiftelsen Färs och Frostas tävling Sätt klassen i rörelse. Skolan har aldrig tidigare haft problem att fylla skolan med elever. Inför nästa läsår har en friskola etablerat sig i området och det är möjligt att skolan tappar elever. Personalen är väl medveten om detta och vill gärna öka marknadsföringen av skolan vilket kommunen ställt sig tvekande till. Skolledningen samt tre av arbetslagen har placerat sig på steg 4, ett arbetslag på steg 3. Vi bedömer att skolan befinner sig på steg 4 då skolan har bobehållit eller utvecklat sin image över tid. Skolan är på god väg mot steg 5. Att skolan har blivit konkurrensutsatt av en friskola har redan givit personalen idéer om hur skolan systematiskt måste arbeta med utveckling av sin image. 18

19 Slutomdöme (förbättringsområden och starka sidor etc.) Skolan uppvisar en mycket god men ojämn kvalitet. Vi har placerat skolan mellan steg 3 och steg 7 på de olika delkriterierna i Qualis certifieringsmodell. Totalt når skolan 97 poäng, vilket är ett mycket gott resultat och skolan blir därmed Qualiscertifierad. Skolans starkaste områden finns inom Trygghet och trivsel Elevernas ansvar i sitt eget lärande Delaktighet Organisation Styrning och ledarskap Kommunikation Dessa områden tillsammans visar den oerhörda styrka som skolan har grundad i en gemensam syn på uppdraget och en organisation som passar människorna som arbetar i den. Det finns en kärlek till barnen och kunskapandet. Skolans förbättringsområden finns inom Arbetssätt och lärarroll Kunskaper och färdigheter Kompetens Image I alla dessa förbättringsområden handlar förbättringen om systematisering och analys av insamlade resultat. Skolan behöver utmana sina arbetssätt för att nå högre måluppfyllelse. Vi vill tacka för det öppna och trevliga mottagandet vi fick, den gedigna dokumentationen och för allt alla medarbetare gladeligen har visat oss. Alla var välinformerade om vårt besök och det fanns stor stolthet och glädje hos elever och medarbetare. Saltsjöbaden och Nyköping Mary Böhm Kerstin Forsberg Bilaga: Sammanställning av poäng 19

20 Qualis certifiering - poängmatris Skola Olympiaskolan, Kävlinge kommun Delkriterium Faktor Steg Poäng A Trygghet och trivsel 2 x 14 B Elevernas ansvar för eget lärande 2 x 12 C Arbetssätt och lärarroll 2 x 8 D Kunskaper och färdighet 3 x 9 E Delaktighet 2 x 12 F Organisation 1 x 7 G Styrning och ledarskap 2 x 14 H Kommunikation 1 x 7 I Kompetens 1 x 4 J Resursutnyttjande 1 x 6 K Image 1 x 4 Poängsammanställning Villkor Olympiaskolan, Kävlinge kommun 97 Alla delkriterium steg 3 Certifiering - lägst 60 eller högre Maxpoäng

Utvärdering och uppföljning

Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning Work shop vid HUR-konferensen 2011 Sören Levén VD Q-Steps Kvalitetssäkring AB Utvärdering Uppföljning Kvalitetsvärdering Utvärdering Utvärdering har dubbla funktioner - att

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen Rektor är ansvarig

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Noltorpsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Process B, Trygghet och trivsel

Process B, Trygghet och trivsel Process B, Trygghet och trivsel Skolans namn: Duveholms gymnasiesärskola Rektor: Catharina Lundqvist Datum: 2015-08-21 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet och trivsel Det

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 och Fritidshem 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 och Fritidshem

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan Smålandsstenars skolområde Arbetsplan 2004-2005 1. Elevernas kunskaper - intresse och lust att lära med särskilt fokus på språk och matematik. Allt arbete ska syfta till att på ett lustfyllt sätt skapa

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29

Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29 Granskningsrapport Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29 Lena Hansson och Mikael Skeensgård Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1 Sammanfattning av rapporten Komvux i Ängelholm har genomgått Qualis

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Sjöhagens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Gårdby skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola och fritidshem Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Inledning All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument. Vårt mål är att alla barn inom skolans upptagningsområde uppnår

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Solbringens Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan för förskolan Lingonet Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Utbildningsinspektion i Lundabyn, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Lundabyn, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Götene kommun Lundabyn Dnr 53-2006:3231 Utbildningsinspektion i Lundabyn, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här 150812 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 2 och 3 Läsåret 2015/2016 Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon:

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Backstugans förskola

Backstugans förskola Backstugans förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för att nå målen och

Läs mer

Arbetsplan för Mörbyskolan 2012-2015 med mål för läsåret 13/14

Arbetsplan för Mörbyskolan 2012-2015 med mål för läsåret 13/14 Arbetsplan för Mörbyskolan 2012-2015 med mål för läsåret 13/14 Inledning Nu håller Du i Din hand ett dokument som syftar till att utveckla Mörbyskolan till att bli en attraktiv skola, och omtalad för den

Läs mer

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008-2009 sept-08

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008-2009 sept-08 Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret 2008- sept-08 Presentation Sollentuna Musikklasser är en tvåparallellig 4-9-skola med 355-360 elever. Eleverna kommer från alla delar av Sollentuna, men

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Forshaga kommun Grossbolsskolan Dnr 53-2005:3228 Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan 2013/14 BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? InfoMentor P.O.D.B:s kommentarer om hur vi kan hjälpa skolor och kommuner utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning, Rapport 2010:10 Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Läs mer

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Faktoriet Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15 Vår vision På vår skola vill vi skapa goda relationer

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan Förskoleklass år 6 Fritidshemmet Läsåret 2013-2014 1. Kunskaps- och utvecklingsuppdrag Förskoleklass I Västerås stad ska övergången mellan förskola och skola leda

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 SG/Södra Viken Bakgrund SG/Södra Viken är ett yrkesgymnasium med Naturbruksprogrammet, inriktning skog, Fordon och transportprogrammet, inriktning transport,

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby Bollstanäs skola Stora vägen 80 194 68 Upplands Väsby Lokal arbetsplan Bollstanäs skola Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/10 grundskola för Bollstanäs Inledning Skolans organisation Bollstanäs

Läs mer

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011 1 Normer och värden 1:1 Mål för eleven Skolan ska sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde. Varje elev är väl förtrogen med skolans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Kungsängsskolan. Arbetsplan 2012-09-18 Kungsängsskolan Rambodal 3-6, Smedby F-3, Bitbocken F-2, Bjärby F-2 Arbetsplan Läsåret 2012/2013/(2014) KUNGSÄNGSSKOLAN, RAMBOGATAN 246, 60371 NORRKÖPING, 011-15 34 34, 15 3241 Kommunala utvecklingsområden

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer