Sysselsättningen: Framtidens jobb. Generationsväxlingen. Thomas lindh

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sysselsättningen: Framtidens jobb. Generationsväxlingen. Thomas lindh"

Transkript

1 Sysselsättningen: Framtidens jobb Generationsväxlingen Thomas lindh

2 Thomas Lindh är forskningsledare på Institutet för Framtidsstudier, Stockholm och professor i nationalekonomi på Växjö universitet. Han disputerade 1991 i Uppsala på en avhandling som behandlade framtidsförväntningar. Sedan år 2000 har han arbetat med relationen mellan demografi och ekonomi och demografiskt baserade framtidsstudier. Hans huvudsakliga forskningsområde har under senare år varit åldersstrukturens effekter på makroekonomin och andra relationer mellan demografin och ekonomin, t ex intergenerationella överföringar. Framtidens jobb generationsväxlingen Thomas Lindh, 2008 Grafisk form: Anekdot Text & Form Omslagsillustration: Anna Windborne Communication Drottninggatan 83, Stockholm Bokförlaget Premiss ingår i Arenagruppen den radikala sfär som bland annat består av Bokförlaget Atlas, tidskriften Arena, Dagens Arena, tankesmedjan Agora och seminarieverksamheten Arena Program N E : Sveavägen 68, Stockholm 2 l Framtidens jobb generationsväxlingen

3 Vad har vi för information om framtidens jobb? Framtidens jobb kommer att avgöras av balansen mellan efterfrågan och utbud på arbetskraft. Utbudet på arbetskraft beror i första steget på demografiska faktorer och utbildning som egentligen också är en demografisk faktor. Den potentiellt ekonomiskt aktiva befolkningen kan välja att tillhöra den aktivt arbetssökande arbetskraften beroende på vilka alternativa försörjningsmöjligheter och förväntade löner de kan erhålla. Demografi och utbildning ger alltså en ledtråd till ramarna för utbudet av arbetskraft i framtiden. Demografi och utbildning är relativt tröga faktorer där vi kan förutse utvecklingen ganska bra på litet längre sikt. Även om framtiden alltid är osäker så är det inte ett enda stort mörker utan mer som den gradvisa siktförsämringen i en inte alltför tjock dimma. Teknisk utveckling och globalisering liksom demografin ger ledtrådar till efterfrågan. Demografin ger oss en pålitlig indikator på vilka behov som kommer att minska respektive öka på längre sikt. Teknisk utveckling och globaliseringstryck är betydligt svårare att förutse för någon längre tid. Även där kan omvärldens befolkningssammansättning Framtidens jobb generationsväxlingen l 3

4 och utbildningsnivå ge oss vissa ledtrådar. Men arbetsmarknaden utgör också en dynamisk process med betydande flöden både ut och in i arbetskraften liksom mellan jobb på den befintliga arbetsmarknaden. Utflöde ur arbetskraften skapar nettovakanser men detta är bara en liten del av alla de vakanser som uppstår på grund av arbetsplatsbyten, karriärer inom företagen osv. De vakanser som lämnas av sjukdom, dödsfall och pensioneringar eller tillbakadragande från arbetsmarknaden fylls därför inte med de nytillträdande i första hand utan med personer som redan befinner sig på arbetsmarknaden. Dessa lämnar hål efter sig som i sin tur antingen fylls med i huvudsak redan aktiv arbetskraft eller stängs för gott. Först efter en lång sådan kedja kommer de nytillträdande i fråga för att fylla vakanser på lägre nivåer. Denna dynamik gör det svårt att förutse exakt vad fyrtiotalisternas pensioneringar egentligen kommer att generera i form av nya jobb. Inte minst därför att teknisk utveckling och globalisering kommer att innebära att en del av jobben de lämnar aldrig kommer att återbesättas medan nya behov kommer att uppstå inom andra branscher och i nya företag och verksamheter. I Sverige tillkommer som ytterligare ett problem att den offentliga sektorn svarar för en stor del av sysselsättningen (ca 35%) och därmed är svensk framtida arbetsmarknad också känslig för politiska beslut om denna sektors omfattning. Tröga faktorer som befolkningens åldersstruktur och utbildningsstruktur ändras förhållandevis långsamt medan tekniktrender och globaliseringstryck mycket snabbt växer i osäkerhet. Politiken kan som vi alla vet också svänga snabbt. Figur 1: Ålderspyramider 2006 och projektion för Sverige 2006 Sverige kvinnor män kvinnor män Källa: SCB 4 l Framtidens jobb generationsväxlingen

5 Varje prognos som pekar ut en viss bransch som framtidsbransch och är något så när trovärdig har också en tendens att försämra jobbprognosen för denna bransch och upphäva sig själv eftersom många söker sig till dessa jobb och utbudet därmed snabbt börjar överstiga efterfrågan. Det tar förstås längre tid för jobb som kräver utbildning. Eftersom omskolning och nya utbildningar kan ta lång tid kan det ofta bli så att utbudet inom ett område växer snabbare än efterfrågan som kanske har vänt nedåt igen under tiden. Med andra ord är det vid valet av livsbana viktigare att se på sina egna förmågor och preferenser än att jaga det för tillfället trendiga yrket. Det innebär inte att man helt kan ignorera de signaler som ändå kan ges inför framtiden, men det måste vägas noggrant mot egna intressen och förmågor. Svensk demografi (se figur 1) indikerar en genomgripande förändring i utbudsstrukturen med större rörlighet och globaliseringstrycket betyder att många vakanser efter lågutbildade 40-talister i genomsnitt högre utbildning. Utbudets regionala struktur borde pga dessa faktorer kommer att stängas inom framför allt koncentreras till storstadsområden. arbetskraftsintensiv industriell produktion. Men det finns en hel del som talar för att efterfrågan på arbetskraft också kommer att öka i glesbygdsområden. Dels leder åldrandet till en ökad efterfrågan på vårdpersonal på många mindre orter. Dels har globaliseringen lett till en ökad efterfråga på odlingsbar mark och råvaror. Både för jordbruk och skogsbruk såväl som för mineralutvinning kan det innebära att svensk ekonomis traditionella roll som råvaruexportör ökar igen med åtföljande arbetskraftsbehov utanför tätorterna. Globaliseringstrycket betyder att många vakanser efter lågutbildade 40-talister kommer att stängas inom framför allt arbetskraftsintensiv industriell produktion. Å andra sidan kommer många av vakanserna att uppstå inom offentlig sektor, framför allt inom vård och utbildning. Eftersom offentlig sektor expanderade kraftigt under den tid som fyrtiotalisterna var i färd med att etablera sig på arbetsmarknaden har de också kommit att bli koncentrerade inom denna sektor. I figur 2 ser vi hur medelåldern inom offentlig sektor är betydligt högre än inom den privata sektorn. En ytterligare bidragande orsak till detta var att nyrekryteringen till stora delar av sektorn nästan helt upphörde under 1990-talet efter krisåren i början på decenniet. Efterfrågan på den typ av tjänster som offentlig sektor erbjuder kommer dessutom att öka på grund av demografiska faktorer och behovet att konkurrera med mer kunskapsintensiv produktion inom flera industri- och tjänstebranscher utsatta för internationell konkurrens. Både inom vård och utbildning kan vi förutse en ökande arbetskraftsefterfrågan. Framtidens jobb generationsväxlingen l 5

6 Här kommer emellertid in ett mycket svårförutsebart element i vårt försök att säga något om framtiden. Omfattningen av utbildning och vård är beroende av offentlig finansiering oavsett om den bedrivs i privat eller offentlig regi. Eftersom fyrtiotalisternas utträde ur arbetskraften kommer att åtföljas av minskade skatteintäkter och ökade utgifter kommer den offentliga budgeten att hamna under hårt tryck och med all sannolikhet krävs skattehöjningar för att kunna både bibehålla och utöka vård och utbildning i den omfattning som krävs för att bibehålla dagens nivå. Med andra ord kommer många politiker att försättas i svåra beslutssituationer om några år. Efter de senaste årens budgetöverskott och utgiftstak, med ständiga offentliga besparingar och neddragningar, kommer det att kännas tufft att ta beslut om skattehöjningar. Osäkerheten om framtidens arbetsmarknad beror därför i första hand på interaktionen mellan globalisering och teknisk utveckling samt de politiska besluten om tillhandahållande av offentlig service. Här finns en betydande risk att kortsiktighet i politikens valoptimering leder till betydande svårigheter för den stora ungdomskohort som nu är på väg in på arbetsmarknaden och in i det högre utbildningssystemet. Trängseleffekter för stora födelsekohorter är ett känt fenomen som kan ytterligare fördröja det i Sverige redan sena vuxenblivandet. Därmed förskjuts också åldern där individernas skatteinbetalningar börjar överstiga de offentliga utgifterna för dessa födelsekohorter. Sverige utmärker sig redan nu i världen genom att ha en mycket sen etableringsålder (då 75 % av födelsekohorten är i sysselsättning) på ca 28 år för Figur 2: Sysselsättningen fördelning på åldersgrupper % 25 % 20 % 15 % 10 % Offentlig sektor Privat sektor Källa: SCB 5 % 0 % år år år år år år år 65+ år 6 l Framtidens jobb generationsväxlingen

7 ungdomar, vilket i och för sig kompenseras av att vi drar oss tillbaka för att bli försörjda vid en senare tidpunkt. I den kommande generationsväxlingen kan detta resultera i omfattande ungdomsarbetslöshet och svårigheter för ungdomar att etablera sig. Effekterna av detta är långsiktiga och kommer att märkas många år framåt i tiden. Så småningom på 2020-talet kan ett sådant scenario undergräva möjligheterna att upprätthålla en rimlig vårdstandard när fyrtiotalisterna verkligen börjar behöva den. Eftersom såväl utbildnings- som arbetsmarknadsinstitutioner och socialförsäkringar varierar kraftigt mellan olika länder är det ofta svårt att bilda sig en uppfattning om vad sena etableringar betyder. Inom ett nystartat internationellt projekt (se Mason 2005) har jämförbara data över det intergenerationella flödet av resurser skapats. Genom dessa data kan man mäta när en födelsekohort i genomsnitt börjar försörja sig själv och börjar generera överskott respektive när de slutar att göra detta. För en noggrannare diskussion om de svenska siffrorna se Forsell m fl (2008). Vi ser där att även om vi har en sen tidpunkt då vi i genomsnitt försörjer oss själva, så är den faktiskt ännu senare i USA och Japan där man också i snitt satsar mer på utbildning för ungdomar. Trots förtidspensioneringar och allt ligger vi emellertid bäst till då det gäller tidpunkten då vi inte längre försörjer oss genom eget arbete. Se figur 3. När vi blickar in i framtiden tar vi hjälp av vår erfarenhet och historia för att bedöma vad utvecklingen av tröga faktorer kan komma att betyda. Vi lär av våra misstag och försöker undvika dem i fortsättningen. I det här sammanhanget är det därför intressant att gå tillbaka till en liknande period Figur 3: Livscykelsaldo över åldersgrupper. Normaliserat med genomsnittlig arbetsinkomst mellan ,5 1 Österrike Frankrike Japan Sverige USA Källa: NTA 0,5 0 0,5 1 Ålder Framtidens jobb generationsväxlingen l 7

8 som uppstod under sent 1960-tal och 1970-talet. Under slutet av 1950-talet ökade gruppen år gamla snabbt då fyrtiotalisterna började strömma in i denna grupp. Det höll i sig fram till början av 1970-talet. Samtidigt skedde en beskedligare men ändå ökning i inflödet till gruppen 65 år och äldre. Ökningen i inflödet till den äldre gruppen håller nu också på att öka fast i snabbare takt, samtidigt som det sker en parallell ökning i ungdomsgruppens inflöde. Det finns alltså en viss skillnad i det att ungdomsökningen i hög grad skedde några år före äldreökningen under 1960-talet medan ökningen nu är mer eller mindre parallell. Man bör också notera att i åldrarna över 15 var stora delar ute på arbetsmarknaden under 1960-talet medan en försvinnande liten del under 20 år är där i dag. I praktiken innebär detta en mycket mer direkt generationsväxling i dag än under 1960-talet. Se figur 4. Det kan ändå finnas lärdomar att dra av den tidigare perioden. Fyrtiotalisterna kom ut i arbetslivet under till att börja med ganska goda villkor i början av 1960-talet men för de senare kohorterna födda under slutet av 1940-talet ökade trängseln på arbetsmarknaden snabbt och utbildningsbehovet ökade. Då tillgodosågs detta behov genom en mycket snabb expansion av utbildningssystemet som betalades med snabbt ökande skattetryck. När de äldre kohorterna i slutet på 1960-talet började pensioneras i snabbt ökande takt sjönk emellertid produktivitetsutvecklingen samtidigt som den internationella ekonomin skakades av diverse kriser. Skattebasen för expansionen eroderade därför snabbt. Den omstrukturering av ekonomin Figur 4: Historisk och förutsedd utveckling av andelarna unga vuxna respektive äldre 65+ i den svenska befolkningen Källa: SCB Förändring Förändring l Framtidens jobb generationsväxlingen

9 som då behövdes fördröjdes emellertid genom en allmän oförståelse för att detta inte var en vanlig lågkonjunktur utan en ny situation där de tidigare keynesianska konjunkturbalansrecepten inte längre fungerade. För att tillgodose ökande vårdbehov och behovet av en expanderande skattebas mobiliserades kvinnorna i stor utsträckning till arbetskraften. Detta var baserat på en snabb utbyggnad av både offentlig efterfrågan på kvinnlig arbetskraft och tillhandahållande av kraftigt subventionerad barnomsorg. Men det tog lång tid innan ekonomin hämtade sig, framför allt därför att Utbildningsbehoven har genom globaliseringen man felaktigt diagnosticerade kriserna som en fråga om industrins konkurrenskraft på världsmarknaderna och som helst konkurrensfördelar i massproduktion ökat ytterligare och vi har inte längre några devalverade valutan kraftigt. Genom av lågutbildad industriarbetskraft. denna konstgjorda andning kunde man hålla sysselsättningen uppe under 1980-talet. Men man skapade också grundläggande strukturproblem i ekonomin som sedan kraschade i början av 1990-talet på grund av en rad illa genomtänkta politikskiften, avreglering av kreditmarknaden i kombination med en reform av skatterna som kraftigt sänkte fastighetsvärdena, en felaktig och allför länge försvarad växelkurspolitik etc. Vad kan vi då lära av detta? Den kvinnliga arbetskraftsreserven finns inte längre. Utbildningsbehoven har genom globaliseringen ökat ytterligare och vi har inte längre några som helst konkurrensfördelar i massproduktion av lågutbildad industriarbetskraft. Dagsläget är alltså rätt annorlunda. Å andra sidan kan vi i dag inse att det här skiftet i generationer på arbetsmarknaden måste mötas med förändringar i den ekonomiska politiken som anpassas till befolkningens åldersstruktur i stället för att gå på tvärs mot den. Förlängt arbetsliv och sambandet med ungdomars jobbmöjligheter. Det finns en föreställning om att de äldre måste lämna arbetsmarknaden för att ungdomar ska kunna beredas jobb. Tanken bygger på att det bara finns ett givet antal jobb som måste delas av alla och underbyggs med anekdotiska exempel på arbetsplatser där de äldre kan ha fungerat som bromsklossar för förnyelse eftersom de är ovilliga att investera kraft och ork i nya metoder och tankegångar. Men anekdoter kan förstås alltid berättas. Något belägg för att det i genomsnitt skulle vara på det sättet finns inte. Tillgången på jobb är en dynamisk funktion av efterfrågan på varor och tjänster. Företag med många äldre är mycket riktigt i allmänhet mindre produktiva, men inte Framtidens jobb generationsväxlingen l 9

10 för att de äldre är mindre produktiva utan därför att företaget inte riktigt klarar sig i konkurrensen med andra företag och därför inte nyrekryterar. När man väl korrigerar för detta visar det sig tvärtom vara företag med alltför många unga medarbetare som ligger efter i produktivitet eftersom dessa ännu inte hunnit skaffa sig erfarenhet och är relativt nyrekryterade (Malmberg m fl 2008). Det behövs en balans mellan nytänkande och erfarenhet. Den bästa sammansättningen av arbetsstyrkan kan förstås variera men allt pekar på att framgångsrika företag som nyanställer också behöver erfarna personer framför allt i ledningen för att långsiktigt fungera bra. Inför ett sådant generationsskifte som sker nu är det därför en stor fördel om så mycket som möjligt av vunna erfarenheter kan överföras till de kommande generationerna. en balanserad utveckling av arbetsmarknaden med god tillgång på jobb kräver alltså att kraften kan då vara mycket värdefullt Mentorskap från den utgående arbets- men av flera anledningar också dyrbart produktiviteten hålls uppe och det i sin tur är på kort sikt. Speciellt inom offentlig beroende av att man inte börjar förtids- sektor med dess korta budgethorisonter pensionera erfaren arbetskraft i onödan. finns en betydande risk för att en stor del av erfarenhetskapitalet går till spillo. Inom vissa förvaltningar har man insett detta problem och medvetet arbetat med långsiktig rekrytering, men det rör mestadels specialområden där det är uppenbart att kompetensen måste överföras genom arbetsplatsens egen historia och erfarenhet. En balanserad utveckling av arbetsmarknaden med god tillgång på jobb kräver alltså att produktiviteten hålls uppe och det i sin tur är beroende av att man inte börjar förtidspensionera erfaren arbetskraft i onödan. Om arbetsplatsen ändå är på väg att läggas ner på grund av olönsamhet kan förtidspensionering förstås vara ett socialt skyddsnät för de äldre, men några nya jobb lär det inte ge. Om man är på väg att expandera finns det däremot all anledning att behålla de äldre så länge som möjligt för att underlätta arbetsplatsträningen av de yngre. Det finns emellertid en del systemfel som allvarligt stör denna rationalitet. Framförallt har avtalspensionerna för högre tjänstemän, såväl i stat som privat näringsliv, en premiekonstruktion som innebär att det blir ohyggligt dyrt att behålla den äldre arbetskraften. Premiebetalningarna och ersättningsgraden bygger nämligen inte på den genomsnittliga lönen över livet så som det nya allmänna pensionssystemet gör utan är baserad på slutlönerna. Premierna betalas heller inte efter någon prognostiserad slutlön vilket innebär att de ökar kraftigt med lönehöjningar i slutet av karriären. Konkret kan därför någon tusenlapp mer i månaden till en högavlönad person i 60-årsåldern innebära 10 l Framtidens jobb generationsväxlingen

11 ökade pensionspremier på många tiotusentals kronor om året. Följden är att arbetskraftskostnaden för de äldre stiger så kraftigt att det blir en god affär att köpa ut dem med ett fördelaktigt pensionsavtal (Eklöf och Hallberg 2006). Det finns också en mängd andra hinder för personer att fortsätta arbeta efter den traditionella pensionsåldern 65. Visserligen infördes för inte så länge sedan en rätt att arbeta vidare till 67 i vissa fall men för många är inte heller 67 någon anledning i sig att sluta arbeta om man är fullt frisk och trivs med vad man gör. Medellivslängden har ökat kraftigt sedan normen för pensionsålder infördes, men någon anpassning till detta har inte börjat ske förrän alldeles nyligen. Fortfarande är det emellertid i huvudsak egenföretagare som fortsätter arbeta efter 65. Regionala dilemman. Skillnaderna i förvärvsfrekvenser över landet. Åldersstrukturen i befolkningen varierar kraftigt över landet. Vem som helst kan gå in på SCBs hemsida och titta på ålderspyramiderna och deras utveckling i olika kommuner. De två exemplen Uppsala och Hultsfred är ganska typiska extremer, se figur 5. Uppsala med en stor ung befolkning som ännu inte har börjat få barn i stor skala, Hultsfred med sin urholkning på mitten som förebådar att även de stora gymnasiekullarna kommer att lämna orten och skapa en kantarellform där kommunen får stora svårigheter att organisera vård och service åt de äldre. Se figur 5. Figur 5: Ålderspyramider för Uppsala och hultsfred Uppsala 2007 Hultsfred kvinnor män kvinnor män Källa: SCB Framtidens jobb generationsväxlingen l 11

12 Sådana här olikheter i åldersstrukturen innebär att förvärvsfrekvenserna och därmed skatteunderlaget varierar kraftigt över landet. Detta är en del av bakgrunden till den kommunala skatteutjämningen som med jämna mellanrum ifrågasätts av de kommuner som är nettobetalare till de andra i systemet. Om nuvarande tendenser håller i sig kommer emellertid Hultsfred att få en så kallad kantarellstruktur där den aktiva befolkningen helt enkelt inte räcker till för att vårda de kvarvarande åldringarna. Då hjälper inga kommunala skatteutjämningssystem. I praktiken kan förstås inte nuvarande tendenser hålla i sig. Långt innan någon kantarell tagit form måste man antingen ha börjat flytta åldringarna eller dragit till sig yngre arbetskraft. Utvärderingar av effekter av försenat arbetsmarknadsinträde. Ett sent arbetsmarknadsinträde har betydande effekter på den framtida livsinkomsten (Holmlund m fl 2007) eftersom effekten hänger med under lång tid framöver och i det nya pensionssystemet också påverkar pensionsnivån. Det rör sig om stora och långsiktiga förluster av inkomst för den genomsnittlige individen. Sett över en lång tidshorisont med en stor individuell osäkerhet om framtiden kan värderingen av förlusten ändå bli liten för ungdomar som diskonterar framtiden med en tillräckligt hög faktor. Ur privat synvinkel är det därför inte alls självklart att den statistiska möjligheten att göra stora förluster i framtiden verkligen ger tillräckliga incitament för att snabbt klara av utbildningen. Det finns andra värden i livet än Med individer som helt rationellt också tar hänsyn höga inkomster. För den offentliga till att de får högre skattesatser och sämre vård i budgeten ser kalkylen emellertid framtiden skulle det förstås inte utgöra något välfärdsproblem. I verkligheten är risken stor att varken mindre så blir också skatteba- mycket annorlunda ut. Om den genomsnittlige individen tjänar deras beslut eller deras information om framtiden sen mindre och för givna utgifter måste då en högre skattesats tas är tidskonsistent vilket innebär att de i framtiden ut. Eftersom förlängd utbildning mycket väl kan ångra sin ungdoms beslut. i praktiken också innebär mera offentliga utgifter så uppstår en finansiellt kostsam situation. Om nu individerna själva ser det som en fördel att dra ut på studierna så borde väl inte samhället ha synpunkter på det? Med individer som helt rationellt också tar hänsyn till att de får högre skattesatser och sämre vård i framtiden skulle det förstås inte utgöra något välfärdsproblem. I verkligheten är risken stor att varken deras beslut eller deras information om framtiden 12 l Framtidens jobb generationsväxlingen

13 är tidskonsistent vilket innebär att de i framtiden mycket väl kan ångra sin ungdoms beslut. Även om så inte är fallet kommer i vilket fall som helst andra att drabbas av ett skattebortfall eftersom vården för de äldre betalas ur de skattepengar, som kommer in när vår utbildningsförsenade individ fortfarande är fullt arbetsför. För att uttrycka det brutalt finns det god ekonomisk anledning att skydda svaga gruppers intressen genom att begränsa möjligheterna att slösa med skattepengar genom en förlängd utbildning. I många fall kan det många av de svenska ungdomar som ska in på även tänkas finnas paternalistiska skäl att skydda ungdomar för de arbetsmarknaden under det närmaste decenniet senare följderna av felaktiga beslut. Mot detta kan man invända är så kallade andra eller tredje generationens invandrare som redan idag är i viss mån marginaliserade och därmed delvis konkurrerar med att tillgång till utbildning är en social rättighet som inte kan begränsas av ekonomiska skäl. Rimligen invandrarna. Å andra sidan skulle ett generellt kan man emellertid inte utsträcka rätten att få tillgång till utbildning invandringsstopp innebära flaskhalsproblem på till rätten att få utbildning hur många områden där fyrtiotalisternas avgång länge man vill på skattebetalarnas bekostnad. orsakat arbetskraftsbrist, bl a inom vården. En god policy som gynnar det stora flertalet är att sträva efter att genomföra utbildningen i en takt som i varje fall inte är långsammare än den är i omvärlden. Invandringens effekter och roll i generationsskiftet. Under generationsskiftet kommer trängseln på arbetsmarknaden för ungdomar att öka. Eftersom invandrare i huvudsak kommer in i landet i ungefär samma åldrar finns det en klar risk att en ogenomtänkt arbetskraftsinvandring kan skapa ökande ungdomsarbetslöshet. Många av de svenska ungdomar som ska in på arbetsmarknaden under det närmaste decenniet är så kallade andra eller tredje generationens invandrare som redan i dag är i viss mån marginaliserade och därmed delvis konkurrerar med invandrarna. Å andra sidan skulle ett generellt invandringsstopp innebära flaskhalsproblem på många områden där fyrtiotalisternas avgång orsakat arbetskraftsbrist, bl a inom vården. Det skulle ge likartade effekter för ungdomsarbetslösheten. En meningsfull invandringspolitik måste också bryta de nuvarande problemen med integration av invandrarbefolkningen på arbetsmarknaden. I figur 6 visas förvärvsfrekvenser för svenskfödda respektive utlandsfödda med Framtidens jobb generationsväxlingen l 13

14 olika ursprung. Samtliga har betydligt lägre förvärvsfrekvenser än svenskarna i samtliga åldersgrupper utom de som är 65 år och äldre. För invandrare med ursprung i Afrika och Asien är förvärvsfrekvenserna som allra lägst. För de förra för de yngre, för de senare för de äldre. Se figur 6. Invandring kan vara lönsam för det offentliga eftersom man inte behöver betala något för utbildning och uppväxt. I Sverige var det också så på 1960-talet och 1970-talet då invandrarna hade samma förvärvsfrekvenser som de infödda eller högre. Men med de låga förvärvsfrekvenser vi ser i dag är det en offentlig förlustaffär. Om man inte lyckas åstadkomma en radikal förändring av dessa förhållanden kommer invandringen att förbli en ytterligare belastning på de offentliga finanserna. En selektiv invandringspolitik är naturligtvis besvärlig att genomföra men skulle kunna ha många fördelar. Inte minst skulle en ökning av invandrarnas genomsnittliga arbetskraftsdeltagande bidra till att minska segregation och marginalisering generellt eftersom det skulle minska rationaliteten i så kallad statistisk diskriminering, dvs de fall där arbetsgivaren enbart på grund av bristande information om individerna väljer bort invandrare. Några exempel på tänkbara scenarion Det finns ett antal val för framtiden som aktualiseras av den kommande generationsväxlingen. Det finns nämligen både möjligheter och problem i Figur 6: Invandrarnas förvärvsfrekvenser enligt RAMS, SCB. Sverige Europa exkl Norden Norden exkl Sverige Nord- och Mellanamerika Afrika Asien Källa: SCB 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Förvärvsfrekvenser efter ursprung år år år år år år år 65+ år 14 l Framtidens jobb generationsväxlingen

15 den omvandling som är på väg i kölvattnet av fyrtiotalisternas pensionering. Den nya unga arbetskraften kommer generellt att ha högre utbildning än de som pensioneras men naturligtvis mycket mindre erfarenhet. Det har både nackdelar och fördelar. Nackdelarna är att de ännu inte lika effektivt kan utnyttja sin utbildning och ofta inte har hittat sin rätta plats ännu. Det är en mer instabil arbetskraft som oftare slutar och söker sig vidare på arbetsmarknaden. Detta minskar den ekonomiska effektiviteten men ger utrymme för innovation och nytänkande i alla möjliga dimensioner. Låt oss göra några tankeexperiment för att se hur detta konkret kan ge avkastning i framtiden om möjligheterna öppnas. Vården och könssammansättningen med dess regionala aspekter Den åldrande befolkningen medför ett skifte i efterfrågan på arbetskraft som innebär att tjänsteproduktionen behöver öka på bekostnad av den rena varuproduktionen. En del av denna tjänsteproduktion ligger inom offentlig den åldrande befolkningen medför ett skifte sektor, främst vården. Vårdbehovet ökar bara gradvis med fyrtiotalisternas åldrande och eftersom huvud- i efterfrågan på arbetskraft som innebär att tjänsteproduktionen behöver öka på bekostnad delen av en individs genomsnittliga vårdbehov ligger i livets slutskede av den rena varuproduktionen. så är det inte förrän fyrtiotalisterna kommer upp i 80-årsåldern som detta får stora konsekvenser på den nationella nivån. Regionalt sker emellertid redan nu en kraftig förskjutning av vårdbehovet mot de orter som under lång tid varit utflyttningsorter där de unga har lämnat och de äldre blivit kvar (Amcoff och Westholm 2007). Vi står därför också inför ett regionalt skift i arbetskraftsefterfrågan (läs vårdefterfrågan) mot orter som länge präglats av arbetslöshet och sysselsättningsbrist. I det läget uppstår en besvärlig fråga, eftersom det i den jämlika tvåförsörjarfamiljen är långt ifrån lätt att flytta till sådana orter. Kvinnodominansen i vårdsektorn och det lägre löneläget där gör det troligt att högst betydande geografiska lönepremier måste till för att åstadkomma en tillräcklig sådan omflyttning. I vissa fall måste man kanske istället flytta de äldre när de blir alltför vårdkrävande. Men naturligtvis öppnar sig här också en möjlighet att förändra genom att systematiskt ändra på könsfördelningen i vårdsektorn, öppna för ökad lönedifferentiering inom vården och underlätta omflyttningar för dessa grupper. Självklart kommer inte en sådan strukturförändring att ske gratis och oavsett om man inför ökad privatisering inom vården eller ej så är det poli- Framtidens jobb generationsväxlingen l 15

16 tikerna som styr finansieringen. En satsning på en sådan omstrukturering kan potentiellt spara stora pengar i framtiden genom att man kan utnyttja befintlig infrastruktur effektivare och öka flexibiliteten i vårdens personalförsörjnin. Men det är svårt att ge några exakta prislappar eftersom det är så många andra faktorer som kommer in. Med nuvarande landstingsorganisation så faller kostnaderna till stor del på de landsting som sämst kan bära dem och mycket av intäkterna men sådana här vansinnessystem är mycket svåra att dyker upp på helt andra håll i den offentliga budgeten. ändra på när väl alla aktörer anpassat sig till dem. Det kräver också att man bryter med artefakter från den skeva könsfördelningen och den tid då kvinnans inkomst var en mindre viktig sidoinkomst och därför i avvägningen mot hushållsarbetet till stor del skedde på deltid och med konstiga skiftsystem som är både ineffektiva och hälsoskadliga men som gör det lättare att pussla ihop hemarbetet vid sidan om för kvinnorna. Det finns ju ingen annan fördel att hitta i att jobba kväll ena dagen och morgonskift nästa. Men sådana här vansinnessystem är mycket svåra att ändra på när väl alla aktörer anpassat sig till dem. Det krävs både piska och morot för att lyckas med det och återigen kan det inte åstadkommas utan att kostnaderna kortsiktigt ökas. I längden ökar såväl effektivitet som flexibilitet, samtidigt som personalen kan må bättre, hålla längre och få mindre ekonomiska problem. Högre utbildning och ålderssammansättningen Generationsväxlingen kommer att innebära ett kraftigt fall i andelen med endast förgymnasial obligatorisk skola. I befolkningen var den genomsnittliga andelen 2003 med endast förgymnasial utbildning cirka 19 %, medan 48 % hade gymnasieutbildning och cirka 33 % eftergymnasial utbildning. Om vi antar att kommande kohorter av unga i varje fall inte har lägre utbildningsnivåer än dagens unga så följer att motsvarande siffror 2015 blir mindre än 14 % förgymnasial utbildning och mer än 36 % med högskoleutbildning, år 2025 mindre än 11 % lågutbildade och mer än 38 % högutbildade. Detta är en mycket försiktig uppskattning där vi sannolikt grovt underskattar förändringen i den genomsnittliga utbildningen i framtiden. Utbildningsnivåerna kommer för övrigt att stiga betydligt mer än så i den äldre delen av befolkningen. Den kraftiga höjningen av utbildningsnivån genom utflödet av lågutbildade innebär därför frågetecken för en fortsatt utbildningsexpansion. En stor del av de jobb som blir vakanta på grund av pensioneringar kräver inte någon högre utbildning. I den mån det fortfarande finns en efterfrågan på 16 l Framtidens jobb generationsväxlingen

17 arbetskraft för dessa jobb kan det tvärtom bli ett problem om alltför många av de nytillträdande är högutbildade. I många fall kan det vara så att dessa jobb finns i branscher med vikande inhemsk arbetskraftsefterfrågan antingen på grund av konkurrens från låglöneländer eller på grund av att varorna eller tjänsterna som produceras inte längre efterfrågas i samma utsträckning. Dessa arbetstillfällen läggs därför ner genom så kallad naturlig avgång. Utbildningsstrukturen kan kanske ge en indikator på ungefär hur stora delar det kan röra sig om även om någon mer exakt prognos inte kan ges. Om vi inte ska få se alltfler överutbildade bör en stor del av de jobb som lågutbildade 65-åringar arbetar med försvinna. Sedan minskar andelen allteftersom så om tio år har kanske många av dagens jobb för lågutbildade lagts ner. Mer exakta kalkyler kan förstås göras men är tämligen meningslösa med tanke på den höga grad av osäkerhet vi rör oss med på den tidshorisonten. För att inte den här utvecklingen ska komma som en överraskning behövs kanske en omvärdering av utbildning som det universella botemedlet mot alla former av ojämlikhet. För det första så finns det fortfarande en betydande snedrekrytering, där föräldrabakgrund spelar en alltför stor roll för både studieval och studieresultat. För det andra kommer det även i framtiden att finnas många jobb där yrkeserfarenhet är betydligt viktigare än teoretisk utbildning. Det är visserligen sant att avsaknad av högskolekompetens begränsar framtida valmöjligheter (speciellt om man samtidigt inskränker möjligheterna för senare komplettering genom KomVux). Det är emellertid kanske inget riktigt bra argument för att försöka tvinga in alla i samma utbildningsmall. De som sämst klarar denna utbildningsmall kommer i allmänhet att klara sig ännu sämre än om de skulle ha ägnat sig åt de som sämst klarar denna utbildningsmall de praktiska yrken som de har bättre kommer i allmänhet att klara sig ännu sämre förutsättningar för. Möjligheterna att omstrukturera den än om de skulle ha ägnat sig åt de praktiska högre utbildningen ökar också genom yrken som de har bättre förutsättningar för. att ett stort antal, närmare hälften, av de disputerade lärarna pensioneras samtidigt som de nya ungdomskullarna kommer att öka studentantalet igen. Det är ett mycket bra tillfälle att göra sig av med tidsödande och ineffektiva anställningsprocedurer liksom de hierarkiska strukturer och traditioner som överlevt bara alltför länge i den akademiska miljön. Inte minst könsfördelningen inom högskolorna är en viktig fråga att se över nu när kvinnorna dominerar studentkåren. Den ökade internationaliseringen av utbildningen innebär också att frågor om studiefinansiering och utbildningsavgifter får förnyad aktualitet, liksom frågan om på vilka språk undervisningen ska bedrivas. Om vi håller Framtidens jobb generationsväxlingen l 17

18 fast vid svenska som undervisningsspråk har vi naturligtvis också valt att inte använda vårt utbildningssystem som tjänsteexport lika väl som om vi fortsätter att erbjuda kostnadsfri undervisning till de som kommer hit. Om vi dessutom vill göra ont värre kan vi välja att hålla fast vid att de vi utbildar inte ska få arbetstillstånd så att de kan konkurrera med svenska akademiker. Därigenom kan vi höja utbildningskostnaderna och sänka intäkterna. Fast varför skulle vi vilja göra det? Servicesektorn och motstridiga effekter av globalisering Genom den moderna kommunikationstekniken har världens alla delar kommit närmare varandra. Och då syftar jag inte bara på internet. Överhuvudtaget har det skett en fantastisk utbyggnad av hela kommunikationsnätet. Därigenom har tjänster av många olika slag blivit alltmer handelsbara. Alla känner till datasupport förlagd till Indien och polisväxlar i städerna som betjänas från någon by i Värmland. Men också mer direkta tjänster av olika slag utbyts i dag med omvärlden i en omfattning som var omöjlig för ett halvsekel sedan. Utbildning, sjukvård, tandvård etc. har i allt större omfattning hittat marknader i andra länder. Den lokala karaktären vi tänker oss hos många tjänster är inte längre självklar. För svensk arbetsmarknad kan det här innebära motstridiga effekter. Å ena sidan kan många länder med lägre arbetskraftskostnader erbjuda ett tjänsteutbud som konkurrerar ut delar av vår egen tjänstesektor. Å andra sidan ger detta effektivitetsvinster, som kan komma oss till godo genom lägre kostnader. Från en annan aspekt innebär det att en del mer kvalificerade tjänster som vi har komparativa fördelar den lokala karaktären vi tänker oss hos i på olika sätt kan expandera till en växande världsmarknad. många tjänster är inte längre självklar. Det finns delar av vården där vi borde kunna hävda oss som tjänsteexportörer, t ex förlossningsvården som i många avseenden är överlägsen den i andra länder, vilket bland annat visar sig i våra låga siffror för spädbarnsdöd. Delar av den högre utbildningen har också förutsättningar att kunna nå en världsmarknad. Problemet är då att våra finansieringsstrukturer och invanda sätt att betrakta dessa tjänster som enbart en fråga om offentlig konsumtion lägger stora hinder i vägen för en sådan utveckling. Det kan inte förnekas att det blir problem att konkurrensutsätta sådana tjänster på en internationell marknad samtidigt som vi försöker bevara en universell tillgång till billig kostnad för våra egna medborgare. Det finns därför en stor frestelse i att bara blunda och behålla allt vid det gamla. Sådana konservativa instinkter dras vi alla med när vi ställs inför svåra om- 18 l Framtidens jobb generationsväxlingen

19 ställningsproblem. Det är rationellt att tänka så om den omgivning man lever i inte förändras särskilt mycket. Det finns ingen anledning att hålla på att mixtra med saker som har visat sig fungera i denna omgivning. If it ain t broke, don t fix it! Problemet är förstås att vår omgivning förändras precis som vår egen befolkning. Vi har komparativa fördelar i form av en relativt högutbildad befolkning som dessutom får ganska dåligt betalt för sin utbildning. Universitetsutbildning ger i Sverige i dag betydligt sämre avkastning än vad som var fallet för de få svenska ungdomar på 1930-talet som fick tillgång till universitetsutbildning. Det är en naturlig följd om utbudet har ökat snabbare än efterfrågan så det är inget märkligt. Man skulle dock kunna argumentera för att avkastningen på de utbildningar där efterfrågan främst kommer från offentlig sektor har haft en ännu sämre utveckling än vad som kan motiveras av detta. I jämförelse med många andra länder i världen har lärare och vårdpersonal i Sverige mycket dåligt betalt. Det innebär förstås att alltfler av dessa personer väljer att under åtminstone en del av sitt yrkesliv arbeta i andra länder. Det kan finnas fördelar i det i form av senare teknik- och kunskapsöverföringar när de återvänder, men det begränsar definitivt den svenska skattebasen och riskerar att i längden underminera kvaliteten på både utbildning och vård. Möjligheter kräver val Det finns många fler liknande exempel på möjligheter att utnyttja den omstrukturering som sker genom globaliseringstryck och generationsskifte. Det första och lättaste steget är att inse att det finns möjligheter, det andra och svårare steget är att göra valen, för inte alla valmöjligheter kan förverkligas inom ett och samma politiska ramverk. Policyslutsatser För att veta vad som är bra och dåligt måste man först göra klart för sig vad som är målet, vad det är man vill uppnå. Det går därför inte att dra några policyslutsatser i största allmänhet av den bild av den framtida arbetsmarknaden som målats upp här. Valmöjligheterna är många men samtidigt inte obegränsade. Både vår globala omvärld och den demografiska utvecklingen ger restriktioner för handlingsalternativen, och när vi väl slagit in på en handlingsväg kan det vara svårt eller omöjligt att byta spår. Givet dessa reservationer kan man ändå ange vissa saker som de flesta oavsett politisk färg borde vara överens om. De demografiska framtidsperspektiven borde göra det politiskt omöjligt Framtidens jobb generationsväxlingen l 19

20 att acceptera den utdragna process som högre utbildning i Sverige i dag karaktäriseras av. Satsningar på en snabbare och effektivare utbildningsgång är av flera skäl viktiga för framtiden. Det är ett slöseri med mänskliga resurser att dra ut på detta långt upp i 30-årsåldern liksom det är ett slöseri med samhälleliga resurser. Stramare återbetalningsregler och regler för beviljande av studielån har hittills knappast visat sig effektiva i detta avseende. Möjligen har de haft en avskräckande effekt på viljan att skaffa sig högre utbildning. Mer positiva åtgärder vore av betydligt större värde. En snabbare grundskola och gymnasiefas skulle göra oss mer lika andra länder. Det finns utrymme för att successivt låta sexårsskolan bättre utnyttjas för grundläggande läs- och räknefärdigheter så att man så småningom kan starta gymnasieutbildningen vid 15 i stället för vid 16. En avkortning av de onödigt långa sommarloven kan minska stressen i skolan och stämma bättre överens med ett modernt samhälles tidsrestriktioner. Det är inte särskilt många föräldrar som kan ta ledigt i tio veckor på sommaren, så sommarlovseländet tvingar fram splittrade semestrar och påfrestningar på familjernas sociala liv och barnens utveckling. Eftersom lärarna av uppenbara skäl har mindre problem med detta än andra yrkesarbetande måste man emellertid förvänta sig ett stort motstånd mot en sådan reform. Förbud mot varje form av fastställd pensionsålder och lagstiftning mot alla former av åldersdiskriminering bör naturligtvis vara en angelägen och relativt enkel Förbud mot varje form av fastställd pensionsålder och lagstiftning mot alla for- många komplikationer när den ska förankras reform som emellertid kommer att stöta på hos de avtalsslutande parterna. Detta gäller mer av åldersdiskriminering bör naturligtvis vara en angelägen och relativt enkel lönedifferentiering som skulle vara värdefull med stor sannolikhet även en ökad regional reform som emellertid kommer att stöta för att kunna styra framförallt vård- och lärarpersonal till underförsörjda regioner. Inte på många komplikationer när den ska förankras hos de avtalsslutande parterna. efterfrågan även inom andra områden som minst ger det också underlag för arbetskrafts- gör det möjligt för ungdomarna att undvika trängseleffekterna i storstadsområdena. En systematisk tjänsteexport av utbildnings- och vårdtjänster är en utifrån sett ganska naturlig utveckling för ett land med en arbetskraft som är så högutbildad, som den svenska kommer att vara i framtiden. Det förefaller emellertid mycket tveksamt om den radikala omstrukturering av utbildnings- och vårdsystemet som behövs verkligen är genomförbar inom ramarna för den traditionella offentliga finansieringen, så som den för närvarande är utformad. Sammanfattningsvis har jag här försökt visa att det generationsskifte vi 20 l Framtidens jobb generationsväxlingen

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten?

Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten? Hur stor är egentligen ungdomsarbetslösheten? av Anders Forslund 2014-01-10 Sammanfattning [Klicka och skriv sammanfattningen] IFAU - [Klicka och skriv titel] 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Varför är äldres lönekostnader intressanta att studera? I litteraturen anges

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Early retirement and post-retirement health Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Population structure by major age groups, EU-27, 2011-2060 (% of total population)

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Anders Forslund IFAU och Uppsala Universitet SNS, 13 februari 2013 1 Inledning Hög ungdomsarbetslöshet Samtidigt diskussion om hur förmå äldre att arbeta

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Rekordgenerationen. Födda 1945-54. En studie av

Rekordgenerationen. Födda 1945-54. En studie av Rekordgenerationen Födda 1945-54 En studie av I samarbete med Rekordgenerationsstudien Rekordgenerationen (födda 1945 54) är uppväxt under rekordåren på 1950- och 60-talen. Årskullarna var stora med oslagbara

Läs mer

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070)

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE 18 juni 2004 Dnr: 6-4-04 Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) I mars 2004 presenterades Långtidsutredningens huvudbetänkande, SOU 2004:19.

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Innehåll Den nya arbetslinjen: Bemanningsbranschen skapar jobb 3 Den hjälpande handen har en nyckelroll 3 Bra och fasta jobb där de behövs 4 Bemanningsbranschens

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer