CALLCENTER. - lokalisering av tjänsteföretag i glesbygd

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografi C, uppsats 10 poäng Vt Handledare: Ingrid Liljenäs CALLCENTER - lokalisering av tjänsteföretag i glesbygd Tony Bengs

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Abstract Referat ii iv v 1. INLEDNING Bakgrund Glesbygdens utveckling i Sverige IT- utvecklingen Callcenters framväxt Syfte och frågeställningar Metod och material Avgränsningar och begrepp Disposition TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Geografisk spridning av verksamheter med koppling till begreppen Centrum och Periferi Begreppen Gemeinschaft och Gesellschaft Tidsgeografi Kapacitet, kopplings- och styrningsrestriktioner Tillgänglighet och Flexibilitet Tillgänglighet Flexibilitet CALLCENTERS FRAMVÄXT, SPRIDNING OCH VERKSAMHET Framväxten i Sverige ( ) Den geografiska spridningen Spridningen på nationell nivå Spridningen på regional nivå Verksamheten på nationell nivå Verksamheten på regional nivå 30 ii

3 3.4.1 Vilhelmina Sveg Exempel på omorganisationer Callcenter läggs ner i Tärnaby Etablering av callcenter till Åsele Xzakt Kundrelation AB utökar verksamhet från Skellefteå till Boden ANALYS Centrum och Periferi Gemeinschaft och Gesellschaft Tidsgeografi Tillgänglighet och Flexibilitet Viktigaste slutsatser DISKUSSION OCH FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 47 REFERENSER 50 Tabeller Tabell 1: Callcenteranställda i Västerbottens län år Tabell 2: Callcenteranställda i Jämtlands län år Tabell 3: Callcentermarknadens verksamhet på nationell nivå år Tabell 4: Tio callcenter 31 Kartor Karta 1: Sverige där Jämtlands- och Västerbottens län är markerade 9 Karta 2: Antalet callcenter- anställda på 7 orter i Västerbottens län 25 Karta 3: Antalet callcenter- anställda på 13 orter i Jämtlands län 27 Bilagor Karta 2: Antalet callcenter- anställda på 7 orter i Västerbottens län i storlek A4 Karta 3: Antalet callcenter- anställda på 13 orter i Jämtlands län i storlek A4 iii

4 ABSTRACT Since World War II, the world has undergone an information technological (IT) revolution. This is a continuous process and we are still in the stage of development. Companies like callcenters have emerged since the last two decades in the western world. Callcenter is A place for the making and the taking of telephone calls, which is entirely dependent of IT. The spread of callcenters and their meaning for sparsely populated area is, what this essay is about. Human geographers often ask Where and Why? This essay does not digress from these two questions. People are nowadays talking about a new kind of infrastructure. The flows from computers and telecommunication constitute the invisible mass, that moves on the highway in the space. New technology is here to stay, that means that enterprises and people have to acquire new kind of knowledge all the time. This demands a change in attitudes of ordinary people. What about places in sparsely populated areas, are they winners thanks to callcenter activities being independent of distance? Yes, no, or maybe. The two last statements depend on a good will from companies. Sveg in the municipality of Härjedalen in the county of Jämtland, considers as a winner today. This is an example of the global world we live in. The multinational company Sykes has chosen to establish a branch office in Sveg, without any contribution from the Swedish state. The meaning of every new job in the periphery demands no further explanation. Keywords: Callcenter, independent of distance, sparsely populated area, change in attitudes. Vilhelmina- and Härjedalens municipalities. Information and - communication technology (ICT). iv

5 REFERAT Tiden efter andra världskrigets slut har världen genomgått en informationsteknologisk (IT) revolution. Denna process är fortfarande under utveckling. Företag som callcenters har etablerats under de två senaste decennierna i västvärlden. Callcenter är ett ställe där man handskas med telefonsamtal, som är helt beroende av IT. Spridningen av callcenters och dess betydelse för glesbygden är vad denna uppsats handlar om. Inom Kulturgeografin ställer man frågor som Var eller Varför. I föreliggande uppsats görs det heller inga avsteg från dessa frågeställningar. Människor talar nuförtiden om en ny slags infrastruktur. Flöden från datorer och telekommunikation är en osynlig massa som förflyttas i rymden, som på en motorväg. Ny teknik är här för att stanna och vilket gör att företag måste vara uppdaterade hela tiden. Detta kräver även en attitydförändring hos gemene man. Hur är det med orter i glesbygden, är dessa vinnare i och med att callcenterverksamheten är distansoberoende? Ja och nej eller kanske. Detta beror många gånger på viljan från företagen. Sveg i Härjedalens kommun i Jämtlands län kan ses som en vinnare idag. Det är ett exempel på dagens globalisering. Sykes som är ett multinationellt företag har valt att etablera ett kontor i Sveg, utan bidrag från den svenska staten. Betydelsen av varje nytt arbete i periferin kräver ingen närmare förklaring. Nyckelord: Callcenter, distansoberoende, glesbygden, attitydförändring. Vilhelmina och Härjedalens kommuner. Informations- och kommunikationsteknologi (ICT). v

6

7 1. INLEDNING I detta inledande kapitel presenteras problemformulering och bakgrund till det valda ämnet. Vidare presenteras syfte, metod och uppsatsens disposition. Några begrepp som används ofta i denna uppsats klargörs även i detta kapitel. De flesta av oss har någon gång behov av att ringa upp ett servicekontor som en resebyrå för att boka en resa eller en datakonsulent för att lösa ett datafel. Men hur många av oss tänker på var dessa operatörer befinner sig rent geografiskt? Arbetar de i Stockholm, London, Umeå, Sveg eller Vilhelmina? Det är bekant att anställda på vissa företag har tystnadsplikt om lokaliseringen. Inom ämnet Kulturgeografi och särskilt inom studieområdet tidsgeografi ställer man frågor som Var och Varför. Är glesbygden ett bra alternativ för etablering av callcenter, eller passar storstaden bättre? Föreliggande rapport skall ge en inblick i callcenters framväxt i Sverige och dess betydelse för glesbygden, med fokus på Jämtlands- och Västerbottens län. I dagens moderna samhälle är datorn och IT (informationsteknologi) viktiga hjälpmedel för de flesta branscher och inte minst inom callcenterbranschen. Denna uppsats behandlar även IT-utvecklingen i allmänhet och dess betydelse denna har och har haft för callcenterverksamheten och dess lokalisering. Den utvecklade IT infrastrukturen i dag underlättar för företagen att utlokalisera vissa verksamheter från huvudkontoren, praktiskt taget var som helst. Till sådan verksamhet räknas gruppen callcenter, som under senare år fått en viss spridning till utsatta områden i periferin. Detta innebär att företagen arbetar i nätverk. Huvudkontoren som är kontrollerande och styrande är förlagda till centrum d v s till storstäderna, medan underavdelningar med mera rutinbetonade arbeten lokaliseras till periferin. 1

8 IT- sektorn omsatte år 1997 i Sverige 373 miljarder kronor och svarade för 5% av det totala antalet sysselsatta detta år. Till IT- sektorn räknas företag som är verksamma inom elektronikindustrin och IT- relaterade företag. Till den sist nämnda kategorin hör företag som är verksamma inom telekommunikation, datasupport och dataservice. IT- sektorn svarade för 6,6% av landets BNP år 1997 (Nutek, 2000). IT- revolutionen har förändrat både företags- och privatpersoners vardag under senare tid. Utan tillgång till dator är vi många gånger handikappade i dag. IT- utvecklingen har under de senaste decennierna medfört en strukturomvandling i sysselsättningen, i synnerhet i västvärlden. Utvecklingen går rapidartat med den moderna tekniken, och det som är nytt i dag är i stort sett antikt i morgon. Hur skall då IT gynna glesbygden som av tradition varit inriktad på jordoch skogsbruk, är en frågeställning som sysselsätter bl a många regionalplanerare? Är callcenter en räddning för vissa perifera områden? Vi vet att tjänstesektorn en kräver annan utbildning och kompetens än traditionella tunga arbeten, något som leder till förändringar i tid och rum. 1.1 Bakgrund Glesbygdens utveckling i Sverige Glesbygden och dess problem är och har varit föremål för stort intresse de senaste decennierna bland såväl forskare, politiker som allmänheten. Detta hänger samman med utflyttningen från glesbygdsområden till urbana områden. När arbetstillfällena inom jord- och skogsbruk minskar, minskar också befolkningen, vilket i sin tur ger effekter på servicenivån. 2

9 En person flyttar i genomsnitt 10 gånger under sitt liv. De flesta flyttningarna sker över korta avstånd, där byte av bostad är den primära orsaken. I snitt är endast 1-2 flyttningar långväga och har sin orsak i att man börjar en utbildning eller byter arbete. Det är i första hand ungdomar och barnfamiljer som flyttar. I åldrarna år flyttar flickorna betydligt mer än pojkarna. Områden med jordbruk, skogsbruk och svag industri har under lång tid haft utflyttning. Delar av landet som drabbats särskilt hårt av utflyttning är Tornedalen, mellersta Norrland och sydöstra Götaland. Folkminskning p g a utflyttning påverkar åldersstrukturen negativt, eftersom det är ungdomar och i synnerhet flickor som lämnar utflyttningsbygderna. Kommuner som har haft utflyttning under lång tid får ett kraftigt överskott på ensamstående män. I en del Norrlandskommuner går det tre ensamstående män på varje ensamstående kvinna i åldrarna år, då man bildar familj. Utflyttningen från glesbygden har skapat sociala problem. När befolkningsunderlaget sjunker, minskar därmed även olika former av service. Skolor, postkontor och sociala inrättningar stängs, trots protester från lokalbefolkningen (Fokus, 1998). Ett av glesbygdssamhällets viktigaste resurs och framtid är ungdomarna. För de unga skall stanna på orten att är att det skall finnas möjligheter till utbildning och arbete. En glesbygd som inte förmår att skapa detta riskerar en utflyttning. Detta ger upphov till att åldersfördelningen blir äldre, vilket i sin tur resulterar i ett ökat krav på äldreomsorgen (Dahlgren, 2001). Rationaliseringar inom traditionella sektorer som jordbruk, skogsbruk och industri har gjort att arbetstillfällena minskat radikalt. Istället kan man skönja en viss uppgång i sysselsättning på en del orter med hjälp av ny teknik. I forskningsprogrammet Glesbygdens utveckling kunde man konstatera en tendens till urbanisering i stora delar av glesbygden. Författarnas vision om den urbaniserade glesbygden var, vi kommer att få se en varierad karta av orter, som rör sig mellan det rurala och det urbana vad gäller näringsliv, service och livsformer (Johannisson m fl, 1989). 3

10 1.1.2 IT- utvecklingen Sättet att överföra information på har förändrats stort över tiden. Information hanterades till en början fysiskt och mekaniskt. Informationsöverföringen skedde genom t ex trummor, röksignaler och snabba kuririer. År 1838 introducerade Samuel Morse den första telegrafiska överföringen. Fram till detta kan man säga att fas ett pågick. I och med upptäckten av elektriciteten inleddes fas två. Elektriciteten möjliggjorde flertalet upptäckter som t ex telegrafen, radion och telefonen. I den tredje fasen utvecklade man genom elektronikens hjälp datorer. Under andra världskriget utvecklade man stordatorn ENIAC och efterhand kunde teknikerna med hjälp av transistorer utveckla mindre och snabbare datorer. Under talet integrerades data och telekommunikation som gav upphov till att man kunde skapa nätverk mellan datorer och terminaler. Telekommunikationsområdet hade en snabb utveckling med innovationer som t ex satelliter, modem och optiska fibrer. År 1971 tillverkades den första mikroprocessorn av Intel och fyra år senare lanserades den första datorn som baserades på mikroprocessorn. Detta har ofta sagts vara ett avgörande steg mot informationsåldern. Med detta utvecklades persondatorn som kunde tillhandahållas för allt fler människor och företag. Slutligen kan man urskilja en fjärde fas i o m att man går mer över från analog till digital teknik. Under talet expanderade den digitala tekniken på flera områden. I en digital process översätts information i form av text, bilder eller ljud till digitala språk som används av datorer. Digital teknik kallas ibland för smart teknik, vilket innebär att den har en problemlösande kapacitet. Man kan t ex med en smart telefon kontrollera sin e- post, handla och surfa på Internet (Åström m fl, 1998). Informationstekniken innebär en stor möjlighet till tillväxt i hela landet. Utbyggnaden av bredband även till perifera områden möjliggör att arbete med IT kan utföras i glesbygden som i storstäderna. IT kan utjämna de re- 4

11 gionala skillnaderna i Sverige (Aftonbladet, ledare s ). Sedan början av talet har Telia lagt ut km optokomkabel och utbyggnaden fortgår med ca 5000 km/år från norr till söder. Det finns sedan länge en lång tradition och en stark ställning inom telekommunikation i landet (Nutek 1997:4). Den höga kompetensen och låga avgifter (bland de lägsta kostnaderna internationellt sett) gör att Sverige hävdar sig väl på den internationella marknaden. Avreglering, privatisering och ökad konkurrens har resulterat till högre kvalitet och kapacitet inom telenätet. Sänkta priser på fjärrsamtal gynnar glesbygden, vilket underlättar för utlokalisering (Lorentzon, 1999). Så här uttrycker sig en intervjuperson Philip Cohen 1, om hur den nya tekniken gynnat företag att utlokalisera sin verksamhet. Det har varit en förutsättning, men tekniken är ju rätt gammal nu. Teleledningarna har funnits sedan 50- talet, IT har funnits sedan ca 10 år. Det som är nytt är fokus och strategin. Det digitala att man kan blanda telefoni med IT har givetvis bidragit för utlokalisering av verksamhet. Det är en förutsättning Callcenters framväxt Callcenters framväxt har varit omfattande de senaste decennierna i Sverige. År 1987 identifierade man 52 telemarketingföretag (dagens callcenter) som sysselsatte 438 helårsarbeten. År 1992 identifierades det 78 telemarketingföretag som sysselsatte 870 helårsarbeten. I slutet av talet identifierade man 538 callcenter som sysselsatte ca människor (Nutek R 2000:10). Historiskt sett har callcenterverksamheten sitt ursprung i USA, där man i början av talet kom underfund med att använda telefonen för att sälja annonser i en telefonkatalog. Det var på detta sätt som Gula Sidorna föd- 1 Intervju med Philip Cohen, i Skellefteå. 5

12 des. Telefonen användes i accelererande fart till detta ändamål. I början av talet insåg Ford Motor Company att man kunde leta tänkbara köpare per telefon och under två år lät man ringa samtal till konsumenter, vilket ledde till bilköp. Denna kampanj anses vara den första dokumenterade telemarketing - kampanjen (ibid). År 1978 genomförde televerket en av de största satsningarna i Sverige då man beslöt att lansera det amerikanska konceptet Gula Sidorna. Flertalet av annonsörerna fick köpa sina annonser per telefon istället för genom besöksförsäljning. År 1990 lanserade man i USA begreppet callcenter efter att begreppet telemarketing blivit nött och negativt laddat. År 1995 lanserade Telia en kampanj för callcenter och begreppet fick fäste i Sverige (ibid). År 1987 var Tage G. Petersson industriminister och han ville att särskilt tjänsteföretag skulle etablera sig utanför stockholmsregionen och detta helst i områden som kännetecknas till stödområden. En av orsakerna var att det rådde en kraftig överhettning på arbetsmarknaden i Stockholm. Industriministern tillsatte en liten grupp som skulle göra detta arbete. Beslut hade tagits beslut om en ny regionalpolitik med ett nytt redskap offertstöd. Förfrågningar gjordes till banker, försäkringsbolag och andra större tjänsteföretag om vad de ville ha för att etablera sig i någon annan region utanför Stockholm. Arbetsplatser skulle köpas till prioriterade regioner. Arbetet gick trögt till en början, men efter 10 år hade man fått ut ca 5000 arbetstillfällen, varav 80% av dessa var av callcenterkaraktär (SOU 1999:138). 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att undersöka callcenterverksamhetens omfattning och betydelse för glesbygden, detta särskilt med fokus på Jämtlandsoch Västerbottens län. Följande frågeställningar är av intresse för analysen: - Varför etablerar man ett callcenter i glesbygden? - När i tiden har dessa lokaliseringar skett? - Var har dessa lokaliseringar skett? 6

13 - Hur har ICT 2 påverkat callcenters spridning, verksamhet och sysselsättning? - Vilka attityder kan man skönja till att arbeta inom callcenters? 1.3 Metod och material Metoden i uppsatsen är i huvudsak kvantitativ, som bygger på datainsamling över callcenterspridningen i Jämtlands- och Västerbottens län. Uppgifterna är hämtade från respektive Länsstyrelse och från projektet Midscand som Almi Företagspartner m fl bedriver i Jämtland. Min kontaktperson där var Ulrika Ebenhart. Dessa data bildade därpå underlag till mina kartor som visar spridningen av callcenters i Västerbottens- och Jämtlands Län. Kartorna gjordes i programmet Art Wiev på Kulturgeografiska Institutionen vid Umeå Universitet. Rapporten bygger även på litteraturstudier i form av olika statliga utredningar som t ex Nutek publicerat, litteratur om teorier skrivna av olika forskare och information från Internet. Jag har tagit del av Lena Dahlgrens bok Vilhelmina och MRF Assistance vilket är hennes avhandling. Hon fördjupade sig i Tönnies teori Gemeinschaft och Gesellschaft alltså mötet mellan det traditionella och det moderna. Denna teori ansåg jag vara intressant i min studie. Vidare gjordes en längre intervju med Philip Cohen ( ) i Skellefteå. Han förestår ett konsultföretag med inriktning mot callcenterverksamhet, nationellt och internationellt. Enligt många personer, som är verksamma inom branschen, kallas Cohen för Mr Callcenter. Han betraktas som den som besitter mest kunskap om callcenterbranschen i Sverige. Det är därför som jag valde att intervjua honom. Jag gjorde ett antal kortare intervjuer också med personal från SJ i Vilhelmina och Sykes i Sveg. Vidare 2 ICT: Informations- och kommunikationsteknik. 7

14 har jag även intervjuat en arbetsförmedlare och näringslivsansvarig i Härjedalens kommun. 1.4 Avgränsingar och begrepp Jag har i denna studie valt att avgränsa mig till regioner som Jämtlandsoch Västerbottens län, vilka är typiska glesbygdslän (se karta 1, sid. 9). Fallstudierna är glesbygdsorterna Sveg och Vilhelmina. Härjedalens kommun med huvudorten Sveg var ett intressant val, bl a för att kommunen fått en internationell utmärkelse ( Callcenter Hall of Fame ). Vilhelmina valdes p gr a att orten har varit föremål för forskning om glesbygden under flera decennier. Enligt kommunförbundet är både Vilhelmina- och Härjedalens kommuner glesbygdskommuner eftersom man har ett invånarantal under personer. I Vilhelmina fanns det år 2000 ca 8000 invånare och i Härjedalens kommun år 2001 ca invånare (Statistiska centralbyrån Internet, ). Det är enligt detta jag lutar mig mot i denna uppsats. Det är svårt att tillhandahålla relevanta data över alla callcenters och antalet anställda i Sverige, p g a hemlighetsmakeriet som råder inom branschen (forskning kring detta är dock på gång). Orsaken till detta är helt enkelt att finna i att vissa företag inte vill tala om var de är lokaliserade. Jag vill därför reservera mig för att det datamaterial som jag redovisar inte är helt reliabelt. Vidare vill jag poängtera att ledningen på Sykes i Sveg vägrade att besvara mina frågor, trots upprepande påtryckningar. 8

15 Karta 1: Sverige med Jämtland- och Västerbottens län markerade. I denna uppsats är ett antal begrepp ofta använda, vilka kräver en närmare förklaring: Informationsteknik: IT är ett vitt begrepp som används för teknik för att samla in, överföra, lagra, bearbeta och presentera ljud, bild och text i stora mängder oberoende av avståndet. IT är en kombination av datorer och telekommunikation, ett äktenskap mellan mikroprocessorn och telefonen (Åström m fl, 1998). ICT: En engelsk förkortning (som används i denna uppsats) av begreppet informations- och kommunikationsteknik. 9

16 Callcenter: är en verksamhet där de anställda huvudsakligen hanterar inkommande och/eller utgående telefonsamtal, marknadsföring, datasupport etc. och även e- post. Det finns flera olika definitioner som callcenterspecialister använder, men jag förklarar två definitioner för enkelhetens skull. Ett callcenter kan vara en funktion inom en verksamhet (inhousing) eller ett fristående företag (outsourcing ), där man bedriver en aktivitet för någon annans räkning (Nutek R 2000:10). Exempel på verksamheter är orderbokning, kundtjänst, turistbyrå, felanmälningar, blankettbeställningar och telefonförsäljning. I uppsatsen kommer enbart begreppet callcenter att användas. Philip Cohen definierar callcenter enligt följande; A place for the making and taking telephonecalls. Verksamheten har vidgats att även ta hand om , browse, internet och fax. Därför kallas callcenter oftare kontaktcenter idag för att markera att det inte bara är samtal. Det är ett ställe där man hanterar distanskommunikation till och från marknaden. Telemarketing: användandet av telefon (i samverkan med andra åtgärder) för marknadsföring, Antingen genom att ringa samtal, eller genom att ta hand om inkommande samtal. Begreppet telemarketing användes innan man gick över till att använda begreppet callcenter. Glesbygd: Rurala områden eller glesbygd är begrepp med olika innebörd, beroende på sammanhang och användare. Länsstyrelsen definierar glesbygd som ett stort sammanhängande område med gles bebyggelse och långa avstånd till större orter, sysselsättning och service. SCB (Statistiska centralbyrån) menar att allt som är utanför tätorterna är glesbygd. Enligt Glesbygdsverket är glesbygd ett område som har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3000 invånare. Kommunförbundet menar att en glesbygdskommun är en kommun med mindre än invånare och mindre än fem invånare per kvadratkilometer. I offentlig statistik, t ex Folk- och Bostadsräkningen som ligger till grund för mycket samhällsplanering, bor det cirka 1.4 miljoner människor i glesbygden i Sverige idag (Johannisson m fl, 1989). 10

17 En engelsk översättning av glesbygd är sparsely-populated area (glest befolkad area). Decentralisering: betyder ursprungligen från centrum. Avgörande för begreppets innerbörd är vad som definieras som centrum. Decentralisering kan t ex vara att flytta ut verksamhet från storstadsområden till landsbygden, eller att flytta beslutsbefogenheterna och ansvar nedåt i en hierakisk organisation och ge kommunerna en högre grad av självstyre. 1.5 Disposition Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av glesbygdsutvecklingen i Sverige och ses som en problembeskrivning. Vidare i det inledande kapitlet är IT- utvecklingen och callcenters framväxt beskrivet. Syftet med sedvanliga frågeställningar och metod finns beskrivna i det första kapitlet. Det andra kapitlet som är teoridelen innehåller beskrivningar av Tidsgeografi och Tönnies begreppsteori Gemeinschaft och Gesselschaft. Här refereras till tidigare forskning med Tönnies teori. Det tredje kapitlet behandlar callcenters framväxt på nationell nivå. Vidare beskrivs callcenters verksamhet, lokalisering, spridning, sysselsättning och aktuella omorganisationer inom tre företag. Det fjärde kapitlet omfattar analysdelen, där empirin knyts ihop med valda teorier. I det avslutande kapitlet diskuteras tjänstesamhällets betydelse för glesbygden och vilken påverkan ICT har för sysselsättningen. Förslag till vidare forskning kommer även att tas upp i slutet av denna del. 11

18 12

19 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER I detta kapitel presenteras de teorier som jag anser är lämpliga för denna studie. 2.1 Geografisk spridning av verksamheter med koppling till begreppen Centrum och Periferi Begreppen centrum och periferi kan användas på olika rumsliga nivåer. När man talar om begreppen centrum och periferi och deras inbördes relation på en supranationell nivå, brukar centrum utgöras av de rika länderna och periferin av u- länderna. På nationell nivå finns det också skillnader. Då brukar man betona att det föreligger regionala olikheter. I Sverige finns centrum i Stockholm, Malmö och Göteborg. Periferiregioner har ofta ett perifert läge kombinerat med gles befolkning (Nutek, 2000). Hit räknas vanligen norra Sverige och Norrlands inland. Fokus i föreliggande uppsats ligger på mellersta- och norra Norrland, vilket då vanligen räknas tillhöra Sveriges periferier. I centrum- periferi diskussionen brukar informationstekniken nämnas. Det finns de som hävdar att periferier kan närma sig centrum genom utbyggnad och användning av informationsteknik. Med informationsteknikens hjälp kan regionala skillnader till en viss del utjämnas. Nationalekonomen Paul Krugman menar att i slutet av 1900-talet producerar merparten av arbetskraften i västvärlden mer tjänster och färre varor, kommer det att leda till att tjänstesektorn ökar mer och mer. Detta ger upphov vissa förändringar i samhället med nya typer av arbeten. Överföring av information via telekommunikation och fiberoptik har ökat på ett osannolikt sätt, enligt Krugman. Vidare säger han, att när trans- 13

20 portkostnaderna är noll spelar det ingen roll var produktionen ligger (Krugman, 1996). När det gäller introduktion av informations- och kommunikationstekniken (ICT) är det av intresse att studera och analysera påverkan av tekniken på de rumsliga effekterna. IT- tekniken sägs, enligt ett flertal forskare, underlätta globaliseringen för såväl industrin, ekonomin som kulturen. Möjligheterna för decentralisering av företag till perifiera områden underlättas, eftersom ICT är distansoberoende (Knox and Marston, 1999 s 517). Vidare förs centrum- periferi diskussionen av den kände sociologiforskaren Manuel Castell som förutspådde 1989 att kontorsarbeten kommer mer och mer att decentraliseras i framtiden till rurala områden, detta med hjälp av den distansoberoende ICT-tekniken (Castell, 1989). Castell menade även att företagen fick fördel av en decentralisering till perifera områden, till följd av existerande lägre löne- och lokalkostnader i dessa områden. Cornford m fl menar, att ICT ger tre huvudsakliga bidrag till att höja mobiliteten av arbete. Det första är en industrialisering av servicesektorn. För det andra menar forskare att ICT leder till att produktionen och konsumtionen av tjänster får en rumslig separation. Man kan alltså lokalisera produktion till olika geografiska platser. För det tredje kan företag kontrollera och leda verksamheten på distans, då kommunikationen blir oberoende av fysiskt avstånd. Detta kan leda till framväxt av monotona arbetsuppgifter (Cornford m fl, 2000). I detta sammanhang kan jämförelser göras till utvecklingen inom tillverkningsindustrin. Rutinbetonade och monotona arbeten kan utlokaliseras till periferin från styrande funktioner, där forskning och utveckling ligger kvar i centrum. 2.2 Begreppen Gemeinschaft och Gesellschaft Lena Dahlgren beskriver i sin avhandling från år 2001 Vilhelmina & MRF Assistance om moderniseringsprocessen i en glesbygd, mötet mellan be- 14

21 greppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft en teori utvecklad av Tönnie år Asplund menar att teorin är kanske sociologins viktigaste tankefigurer och att den t o m bidrog till uppkomsten av ämnet sociologi som en akademisk disciplin. Kortfattat kan man beskriva teorin som mötet mellan det traditionella och den moderna processen som pågår (informationsrevolutionen) och som har pågått (t ex industrirevolutionen). Tönnies tanke med teorin var att begreppsparet innebär två typer av mentalitet och handlande. Det ena drivs av känslor och tradition medan det andra av ett kalkylerande och en reflexion hos människan. Gemeinschaft menar Tönnie har sin förankring i familjen där kvinnan svarar för familjens inre liv, medan mannen ansvarar för förvärvsarbete och att leda och skydda familjen. Han menar att om kvinnan skulle börja förvärvsarbeta skulle detta vara ett avsteg ifrån hennes natur. Gemeinschaft är en naturlig och oplanerad social enhet och Tönnie delar upp denna bas i tre olika typer av gemenskap. För det första där släktskapet eller familjen står i fokus. Vidare att man lever tillsammans i ett samhälle, vilket ger en fysisk gemenskap. Den tredje enheten bygger på likheter i arbete och intellektuella attityder hos människor i ett samhälle. I dagens moderna samhälle kan man tydligt uppmärksamma Gesellschaft som en företeelse. Människan skall vara rationell och ha individuella mål i sitt liv. Gesellschaft präglas av t ex mångfald, variation, nyfikenhet och anonym trygghet (t ex 1/3 av stockholmarna lever ensamma). Gesellschaft är outgrundligt och här spelar slumpen en större roll. Dahlgren konstaterar att den svenska glesbygdsutvecklingen har i nutid präglats av försvinnandet från Gemeinschaft till Gesellschaft. Vidare fastslår hon utifrån sina forskningsresultat att ungdomarna i Vilhelmina var positivt inställda till nya utmaningar och möjligheter med ICT och MRF:s etablering i orten. Dahlgren konstaterar ändå att de MRF- anställda ungdomarna i Vilhelmina lyckades kombinera känslor i deras traditionella sam- 15

22 hälle, med tillit inför nya utmaningar som t ex till att använda internet (Dahlgren, 2001). 2.3 Tidsgeografi Inom kulturgeografin är rummet ett fundamentalt begrepp. En av geografins främsta uppgifter är att förklara varför det geografiska rummet (t ex ett landskap, ett samhälle eller ett hem) ser ut som det gör. En kulturgeograf kan exempelvis arbeta med att beskriva och analysera lokaliserings- och utbredningsmönster och samband mellan fysiska betingelser och mänsklig verksamhet. Två frågor är då centrala - Var och -Varför. Dessa frågor skall sålunda beskriva hur det ser ut i det geografiska rummet, och hur detta kommer sig. Torsten Hägerstrand utarbetade en teori i början av talet, där han kopplade samman tid- och rumsdimensionerna. Detta kom att bli en av kulturgeografins viktigaste teorier- nämligen Tidsgeografi. Det tidsgeografiska synsätt är både individcentrerat och processinriktat och förklarar med olika restriktioner vad som är möjligt i rummet inom en viss tid. Teorin är att anses som en normativ förklaringsmodell som klarlägger handlingsutrymmet i olika situationer t ex människors möjligheter till utbud av arbetsplatser och service. Tidsgeografin har därför goda tillämpningsförutsättningar inom bl a samhällsplanering. Begreppen restriktioner (kapacitet -, kopplings- och styrningsrestriktioner) förklarar t ex individers möjligheter till att utnyttja och tillgodogöra sig sin omgivning (Östman, 1985). Här är station ett centralt begrepp. Stationen kan exempelvis vara arbetsplatsen eller bostaden som individen utnyttjar. Då människan skall utnyttja dessa olika stationer kan han stöta på en del barriärer i form av restriktioner, som kan vara av biologisk karaktär eller ha fysiska begränsningar (Liljenäs (red), 1996). 16