CALLCENTER. - lokalisering av tjänsteföretag i glesbygd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CALLCENTER. - lokalisering av tjänsteföretag i glesbygd"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografi C, uppsats 10 poäng Vt Handledare: Ingrid Liljenäs CALLCENTER - lokalisering av tjänsteföretag i glesbygd Tony Bengs

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Abstract Referat ii iv v 1. INLEDNING Bakgrund Glesbygdens utveckling i Sverige IT- utvecklingen Callcenters framväxt Syfte och frågeställningar Metod och material Avgränsningar och begrepp Disposition TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Geografisk spridning av verksamheter med koppling till begreppen Centrum och Periferi Begreppen Gemeinschaft och Gesellschaft Tidsgeografi Kapacitet, kopplings- och styrningsrestriktioner Tillgänglighet och Flexibilitet Tillgänglighet Flexibilitet CALLCENTERS FRAMVÄXT, SPRIDNING OCH VERKSAMHET Framväxten i Sverige ( ) Den geografiska spridningen Spridningen på nationell nivå Spridningen på regional nivå Verksamheten på nationell nivå Verksamheten på regional nivå 30 ii

3 3.4.1 Vilhelmina Sveg Exempel på omorganisationer Callcenter läggs ner i Tärnaby Etablering av callcenter till Åsele Xzakt Kundrelation AB utökar verksamhet från Skellefteå till Boden ANALYS Centrum och Periferi Gemeinschaft och Gesellschaft Tidsgeografi Tillgänglighet och Flexibilitet Viktigaste slutsatser DISKUSSION OCH FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 47 REFERENSER 50 Tabeller Tabell 1: Callcenteranställda i Västerbottens län år Tabell 2: Callcenteranställda i Jämtlands län år Tabell 3: Callcentermarknadens verksamhet på nationell nivå år Tabell 4: Tio callcenter 31 Kartor Karta 1: Sverige där Jämtlands- och Västerbottens län är markerade 9 Karta 2: Antalet callcenter- anställda på 7 orter i Västerbottens län 25 Karta 3: Antalet callcenter- anställda på 13 orter i Jämtlands län 27 Bilagor Karta 2: Antalet callcenter- anställda på 7 orter i Västerbottens län i storlek A4 Karta 3: Antalet callcenter- anställda på 13 orter i Jämtlands län i storlek A4 iii

4 ABSTRACT Since World War II, the world has undergone an information technological (IT) revolution. This is a continuous process and we are still in the stage of development. Companies like callcenters have emerged since the last two decades in the western world. Callcenter is A place for the making and the taking of telephone calls, which is entirely dependent of IT. The spread of callcenters and their meaning for sparsely populated area is, what this essay is about. Human geographers often ask Where and Why? This essay does not digress from these two questions. People are nowadays talking about a new kind of infrastructure. The flows from computers and telecommunication constitute the invisible mass, that moves on the highway in the space. New technology is here to stay, that means that enterprises and people have to acquire new kind of knowledge all the time. This demands a change in attitudes of ordinary people. What about places in sparsely populated areas, are they winners thanks to callcenter activities being independent of distance? Yes, no, or maybe. The two last statements depend on a good will from companies. Sveg in the municipality of Härjedalen in the county of Jämtland, considers as a winner today. This is an example of the global world we live in. The multinational company Sykes has chosen to establish a branch office in Sveg, without any contribution from the Swedish state. The meaning of every new job in the periphery demands no further explanation. Keywords: Callcenter, independent of distance, sparsely populated area, change in attitudes. Vilhelmina- and Härjedalens municipalities. Information and - communication technology (ICT). iv

5 REFERAT Tiden efter andra världskrigets slut har världen genomgått en informationsteknologisk (IT) revolution. Denna process är fortfarande under utveckling. Företag som callcenters har etablerats under de två senaste decennierna i västvärlden. Callcenter är ett ställe där man handskas med telefonsamtal, som är helt beroende av IT. Spridningen av callcenters och dess betydelse för glesbygden är vad denna uppsats handlar om. Inom Kulturgeografin ställer man frågor som Var eller Varför. I föreliggande uppsats görs det heller inga avsteg från dessa frågeställningar. Människor talar nuförtiden om en ny slags infrastruktur. Flöden från datorer och telekommunikation är en osynlig massa som förflyttas i rymden, som på en motorväg. Ny teknik är här för att stanna och vilket gör att företag måste vara uppdaterade hela tiden. Detta kräver även en attitydförändring hos gemene man. Hur är det med orter i glesbygden, är dessa vinnare i och med att callcenterverksamheten är distansoberoende? Ja och nej eller kanske. Detta beror många gånger på viljan från företagen. Sveg i Härjedalens kommun i Jämtlands län kan ses som en vinnare idag. Det är ett exempel på dagens globalisering. Sykes som är ett multinationellt företag har valt att etablera ett kontor i Sveg, utan bidrag från den svenska staten. Betydelsen av varje nytt arbete i periferin kräver ingen närmare förklaring. Nyckelord: Callcenter, distansoberoende, glesbygden, attitydförändring. Vilhelmina och Härjedalens kommuner. Informations- och kommunikationsteknologi (ICT). v

6

7 1. INLEDNING I detta inledande kapitel presenteras problemformulering och bakgrund till det valda ämnet. Vidare presenteras syfte, metod och uppsatsens disposition. Några begrepp som används ofta i denna uppsats klargörs även i detta kapitel. De flesta av oss har någon gång behov av att ringa upp ett servicekontor som en resebyrå för att boka en resa eller en datakonsulent för att lösa ett datafel. Men hur många av oss tänker på var dessa operatörer befinner sig rent geografiskt? Arbetar de i Stockholm, London, Umeå, Sveg eller Vilhelmina? Det är bekant att anställda på vissa företag har tystnadsplikt om lokaliseringen. Inom ämnet Kulturgeografi och särskilt inom studieområdet tidsgeografi ställer man frågor som Var och Varför. Är glesbygden ett bra alternativ för etablering av callcenter, eller passar storstaden bättre? Föreliggande rapport skall ge en inblick i callcenters framväxt i Sverige och dess betydelse för glesbygden, med fokus på Jämtlands- och Västerbottens län. I dagens moderna samhälle är datorn och IT (informationsteknologi) viktiga hjälpmedel för de flesta branscher och inte minst inom callcenterbranschen. Denna uppsats behandlar även IT-utvecklingen i allmänhet och dess betydelse denna har och har haft för callcenterverksamheten och dess lokalisering. Den utvecklade IT infrastrukturen i dag underlättar för företagen att utlokalisera vissa verksamheter från huvudkontoren, praktiskt taget var som helst. Till sådan verksamhet räknas gruppen callcenter, som under senare år fått en viss spridning till utsatta områden i periferin. Detta innebär att företagen arbetar i nätverk. Huvudkontoren som är kontrollerande och styrande är förlagda till centrum d v s till storstäderna, medan underavdelningar med mera rutinbetonade arbeten lokaliseras till periferin. 1

8 IT- sektorn omsatte år 1997 i Sverige 373 miljarder kronor och svarade för 5% av det totala antalet sysselsatta detta år. Till IT- sektorn räknas företag som är verksamma inom elektronikindustrin och IT- relaterade företag. Till den sist nämnda kategorin hör företag som är verksamma inom telekommunikation, datasupport och dataservice. IT- sektorn svarade för 6,6% av landets BNP år 1997 (Nutek, 2000). IT- revolutionen har förändrat både företags- och privatpersoners vardag under senare tid. Utan tillgång till dator är vi många gånger handikappade i dag. IT- utvecklingen har under de senaste decennierna medfört en strukturomvandling i sysselsättningen, i synnerhet i västvärlden. Utvecklingen går rapidartat med den moderna tekniken, och det som är nytt i dag är i stort sett antikt i morgon. Hur skall då IT gynna glesbygden som av tradition varit inriktad på jordoch skogsbruk, är en frågeställning som sysselsätter bl a många regionalplanerare? Är callcenter en räddning för vissa perifera områden? Vi vet att tjänstesektorn en kräver annan utbildning och kompetens än traditionella tunga arbeten, något som leder till förändringar i tid och rum. 1.1 Bakgrund Glesbygdens utveckling i Sverige Glesbygden och dess problem är och har varit föremål för stort intresse de senaste decennierna bland såväl forskare, politiker som allmänheten. Detta hänger samman med utflyttningen från glesbygdsområden till urbana områden. När arbetstillfällena inom jord- och skogsbruk minskar, minskar också befolkningen, vilket i sin tur ger effekter på servicenivån. 2

9 En person flyttar i genomsnitt 10 gånger under sitt liv. De flesta flyttningarna sker över korta avstånd, där byte av bostad är den primära orsaken. I snitt är endast 1-2 flyttningar långväga och har sin orsak i att man börjar en utbildning eller byter arbete. Det är i första hand ungdomar och barnfamiljer som flyttar. I åldrarna år flyttar flickorna betydligt mer än pojkarna. Områden med jordbruk, skogsbruk och svag industri har under lång tid haft utflyttning. Delar av landet som drabbats särskilt hårt av utflyttning är Tornedalen, mellersta Norrland och sydöstra Götaland. Folkminskning p g a utflyttning påverkar åldersstrukturen negativt, eftersom det är ungdomar och i synnerhet flickor som lämnar utflyttningsbygderna. Kommuner som har haft utflyttning under lång tid får ett kraftigt överskott på ensamstående män. I en del Norrlandskommuner går det tre ensamstående män på varje ensamstående kvinna i åldrarna år, då man bildar familj. Utflyttningen från glesbygden har skapat sociala problem. När befolkningsunderlaget sjunker, minskar därmed även olika former av service. Skolor, postkontor och sociala inrättningar stängs, trots protester från lokalbefolkningen (Fokus, 1998). Ett av glesbygdssamhällets viktigaste resurs och framtid är ungdomarna. För de unga skall stanna på orten att är att det skall finnas möjligheter till utbildning och arbete. En glesbygd som inte förmår att skapa detta riskerar en utflyttning. Detta ger upphov till att åldersfördelningen blir äldre, vilket i sin tur resulterar i ett ökat krav på äldreomsorgen (Dahlgren, 2001). Rationaliseringar inom traditionella sektorer som jordbruk, skogsbruk och industri har gjort att arbetstillfällena minskat radikalt. Istället kan man skönja en viss uppgång i sysselsättning på en del orter med hjälp av ny teknik. I forskningsprogrammet Glesbygdens utveckling kunde man konstatera en tendens till urbanisering i stora delar av glesbygden. Författarnas vision om den urbaniserade glesbygden var, vi kommer att få se en varierad karta av orter, som rör sig mellan det rurala och det urbana vad gäller näringsliv, service och livsformer (Johannisson m fl, 1989). 3

10 1.1.2 IT- utvecklingen Sättet att överföra information på har förändrats stort över tiden. Information hanterades till en början fysiskt och mekaniskt. Informationsöverföringen skedde genom t ex trummor, röksignaler och snabba kuririer. År 1838 introducerade Samuel Morse den första telegrafiska överföringen. Fram till detta kan man säga att fas ett pågick. I och med upptäckten av elektriciteten inleddes fas två. Elektriciteten möjliggjorde flertalet upptäckter som t ex telegrafen, radion och telefonen. I den tredje fasen utvecklade man genom elektronikens hjälp datorer. Under andra världskriget utvecklade man stordatorn ENIAC och efterhand kunde teknikerna med hjälp av transistorer utveckla mindre och snabbare datorer. Under talet integrerades data och telekommunikation som gav upphov till att man kunde skapa nätverk mellan datorer och terminaler. Telekommunikationsområdet hade en snabb utveckling med innovationer som t ex satelliter, modem och optiska fibrer. År 1971 tillverkades den första mikroprocessorn av Intel och fyra år senare lanserades den första datorn som baserades på mikroprocessorn. Detta har ofta sagts vara ett avgörande steg mot informationsåldern. Med detta utvecklades persondatorn som kunde tillhandahållas för allt fler människor och företag. Slutligen kan man urskilja en fjärde fas i o m att man går mer över från analog till digital teknik. Under talet expanderade den digitala tekniken på flera områden. I en digital process översätts information i form av text, bilder eller ljud till digitala språk som används av datorer. Digital teknik kallas ibland för smart teknik, vilket innebär att den har en problemlösande kapacitet. Man kan t ex med en smart telefon kontrollera sin e- post, handla och surfa på Internet (Åström m fl, 1998). Informationstekniken innebär en stor möjlighet till tillväxt i hela landet. Utbyggnaden av bredband även till perifera områden möjliggör att arbete med IT kan utföras i glesbygden som i storstäderna. IT kan utjämna de re- 4

11 gionala skillnaderna i Sverige (Aftonbladet, ledare s ). Sedan början av talet har Telia lagt ut km optokomkabel och utbyggnaden fortgår med ca 5000 km/år från norr till söder. Det finns sedan länge en lång tradition och en stark ställning inom telekommunikation i landet (Nutek 1997:4). Den höga kompetensen och låga avgifter (bland de lägsta kostnaderna internationellt sett) gör att Sverige hävdar sig väl på den internationella marknaden. Avreglering, privatisering och ökad konkurrens har resulterat till högre kvalitet och kapacitet inom telenätet. Sänkta priser på fjärrsamtal gynnar glesbygden, vilket underlättar för utlokalisering (Lorentzon, 1999). Så här uttrycker sig en intervjuperson Philip Cohen 1, om hur den nya tekniken gynnat företag att utlokalisera sin verksamhet. Det har varit en förutsättning, men tekniken är ju rätt gammal nu. Teleledningarna har funnits sedan 50- talet, IT har funnits sedan ca 10 år. Det som är nytt är fokus och strategin. Det digitala att man kan blanda telefoni med IT har givetvis bidragit för utlokalisering av verksamhet. Det är en förutsättning Callcenters framväxt Callcenters framväxt har varit omfattande de senaste decennierna i Sverige. År 1987 identifierade man 52 telemarketingföretag (dagens callcenter) som sysselsatte 438 helårsarbeten. År 1992 identifierades det 78 telemarketingföretag som sysselsatte 870 helårsarbeten. I slutet av talet identifierade man 538 callcenter som sysselsatte ca människor (Nutek R 2000:10). Historiskt sett har callcenterverksamheten sitt ursprung i USA, där man i början av talet kom underfund med att använda telefonen för att sälja annonser i en telefonkatalog. Det var på detta sätt som Gula Sidorna föd- 1 Intervju med Philip Cohen, i Skellefteå. 5

12 des. Telefonen användes i accelererande fart till detta ändamål. I början av talet insåg Ford Motor Company att man kunde leta tänkbara köpare per telefon och under två år lät man ringa samtal till konsumenter, vilket ledde till bilköp. Denna kampanj anses vara den första dokumenterade telemarketing - kampanjen (ibid). År 1978 genomförde televerket en av de största satsningarna i Sverige då man beslöt att lansera det amerikanska konceptet Gula Sidorna. Flertalet av annonsörerna fick köpa sina annonser per telefon istället för genom besöksförsäljning. År 1990 lanserade man i USA begreppet callcenter efter att begreppet telemarketing blivit nött och negativt laddat. År 1995 lanserade Telia en kampanj för callcenter och begreppet fick fäste i Sverige (ibid). År 1987 var Tage G. Petersson industriminister och han ville att särskilt tjänsteföretag skulle etablera sig utanför stockholmsregionen och detta helst i områden som kännetecknas till stödområden. En av orsakerna var att det rådde en kraftig överhettning på arbetsmarknaden i Stockholm. Industriministern tillsatte en liten grupp som skulle göra detta arbete. Beslut hade tagits beslut om en ny regionalpolitik med ett nytt redskap offertstöd. Förfrågningar gjordes till banker, försäkringsbolag och andra större tjänsteföretag om vad de ville ha för att etablera sig i någon annan region utanför Stockholm. Arbetsplatser skulle köpas till prioriterade regioner. Arbetet gick trögt till en början, men efter 10 år hade man fått ut ca 5000 arbetstillfällen, varav 80% av dessa var av callcenterkaraktär (SOU 1999:138). 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att undersöka callcenterverksamhetens omfattning och betydelse för glesbygden, detta särskilt med fokus på Jämtlandsoch Västerbottens län. Följande frågeställningar är av intresse för analysen: - Varför etablerar man ett callcenter i glesbygden? - När i tiden har dessa lokaliseringar skett? - Var har dessa lokaliseringar skett? 6

13 - Hur har ICT 2 påverkat callcenters spridning, verksamhet och sysselsättning? - Vilka attityder kan man skönja till att arbeta inom callcenters? 1.3 Metod och material Metoden i uppsatsen är i huvudsak kvantitativ, som bygger på datainsamling över callcenterspridningen i Jämtlands- och Västerbottens län. Uppgifterna är hämtade från respektive Länsstyrelse och från projektet Midscand som Almi Företagspartner m fl bedriver i Jämtland. Min kontaktperson där var Ulrika Ebenhart. Dessa data bildade därpå underlag till mina kartor som visar spridningen av callcenters i Västerbottens- och Jämtlands Län. Kartorna gjordes i programmet Art Wiev på Kulturgeografiska Institutionen vid Umeå Universitet. Rapporten bygger även på litteraturstudier i form av olika statliga utredningar som t ex Nutek publicerat, litteratur om teorier skrivna av olika forskare och information från Internet. Jag har tagit del av Lena Dahlgrens bok Vilhelmina och MRF Assistance vilket är hennes avhandling. Hon fördjupade sig i Tönnies teori Gemeinschaft och Gesellschaft alltså mötet mellan det traditionella och det moderna. Denna teori ansåg jag vara intressant i min studie. Vidare gjordes en längre intervju med Philip Cohen ( ) i Skellefteå. Han förestår ett konsultföretag med inriktning mot callcenterverksamhet, nationellt och internationellt. Enligt många personer, som är verksamma inom branschen, kallas Cohen för Mr Callcenter. Han betraktas som den som besitter mest kunskap om callcenterbranschen i Sverige. Det är därför som jag valde att intervjua honom. Jag gjorde ett antal kortare intervjuer också med personal från SJ i Vilhelmina och Sykes i Sveg. Vidare 2 ICT: Informations- och kommunikationsteknik. 7

14 har jag även intervjuat en arbetsförmedlare och näringslivsansvarig i Härjedalens kommun. 1.4 Avgränsingar och begrepp Jag har i denna studie valt att avgränsa mig till regioner som Jämtlandsoch Västerbottens län, vilka är typiska glesbygdslän (se karta 1, sid. 9). Fallstudierna är glesbygdsorterna Sveg och Vilhelmina. Härjedalens kommun med huvudorten Sveg var ett intressant val, bl a för att kommunen fått en internationell utmärkelse ( Callcenter Hall of Fame ). Vilhelmina valdes p gr a att orten har varit föremål för forskning om glesbygden under flera decennier. Enligt kommunförbundet är både Vilhelmina- och Härjedalens kommuner glesbygdskommuner eftersom man har ett invånarantal under personer. I Vilhelmina fanns det år 2000 ca 8000 invånare och i Härjedalens kommun år 2001 ca invånare (Statistiska centralbyrån Internet, ). Det är enligt detta jag lutar mig mot i denna uppsats. Det är svårt att tillhandahålla relevanta data över alla callcenters och antalet anställda i Sverige, p g a hemlighetsmakeriet som råder inom branschen (forskning kring detta är dock på gång). Orsaken till detta är helt enkelt att finna i att vissa företag inte vill tala om var de är lokaliserade. Jag vill därför reservera mig för att det datamaterial som jag redovisar inte är helt reliabelt. Vidare vill jag poängtera att ledningen på Sykes i Sveg vägrade att besvara mina frågor, trots upprepande påtryckningar. 8

15 Karta 1: Sverige med Jämtland- och Västerbottens län markerade. I denna uppsats är ett antal begrepp ofta använda, vilka kräver en närmare förklaring: Informationsteknik: IT är ett vitt begrepp som används för teknik för att samla in, överföra, lagra, bearbeta och presentera ljud, bild och text i stora mängder oberoende av avståndet. IT är en kombination av datorer och telekommunikation, ett äktenskap mellan mikroprocessorn och telefonen (Åström m fl, 1998). ICT: En engelsk förkortning (som används i denna uppsats) av begreppet informations- och kommunikationsteknik. 9

16 Callcenter: är en verksamhet där de anställda huvudsakligen hanterar inkommande och/eller utgående telefonsamtal, marknadsföring, datasupport etc. och även e- post. Det finns flera olika definitioner som callcenterspecialister använder, men jag förklarar två definitioner för enkelhetens skull. Ett callcenter kan vara en funktion inom en verksamhet (inhousing) eller ett fristående företag (outsourcing ), där man bedriver en aktivitet för någon annans räkning (Nutek R 2000:10). Exempel på verksamheter är orderbokning, kundtjänst, turistbyrå, felanmälningar, blankettbeställningar och telefonförsäljning. I uppsatsen kommer enbart begreppet callcenter att användas. Philip Cohen definierar callcenter enligt följande; A place for the making and taking telephonecalls. Verksamheten har vidgats att även ta hand om , browse, internet och fax. Därför kallas callcenter oftare kontaktcenter idag för att markera att det inte bara är samtal. Det är ett ställe där man hanterar distanskommunikation till och från marknaden. Telemarketing: användandet av telefon (i samverkan med andra åtgärder) för marknadsföring, Antingen genom att ringa samtal, eller genom att ta hand om inkommande samtal. Begreppet telemarketing användes innan man gick över till att använda begreppet callcenter. Glesbygd: Rurala områden eller glesbygd är begrepp med olika innebörd, beroende på sammanhang och användare. Länsstyrelsen definierar glesbygd som ett stort sammanhängande område med gles bebyggelse och långa avstånd till större orter, sysselsättning och service. SCB (Statistiska centralbyrån) menar att allt som är utanför tätorterna är glesbygd. Enligt Glesbygdsverket är glesbygd ett område som har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3000 invånare. Kommunförbundet menar att en glesbygdskommun är en kommun med mindre än invånare och mindre än fem invånare per kvadratkilometer. I offentlig statistik, t ex Folk- och Bostadsräkningen som ligger till grund för mycket samhällsplanering, bor det cirka 1.4 miljoner människor i glesbygden i Sverige idag (Johannisson m fl, 1989). 10

17 En engelsk översättning av glesbygd är sparsely-populated area (glest befolkad area). Decentralisering: betyder ursprungligen från centrum. Avgörande för begreppets innerbörd är vad som definieras som centrum. Decentralisering kan t ex vara att flytta ut verksamhet från storstadsområden till landsbygden, eller att flytta beslutsbefogenheterna och ansvar nedåt i en hierakisk organisation och ge kommunerna en högre grad av självstyre. 1.5 Disposition Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av glesbygdsutvecklingen i Sverige och ses som en problembeskrivning. Vidare i det inledande kapitlet är IT- utvecklingen och callcenters framväxt beskrivet. Syftet med sedvanliga frågeställningar och metod finns beskrivna i det första kapitlet. Det andra kapitlet som är teoridelen innehåller beskrivningar av Tidsgeografi och Tönnies begreppsteori Gemeinschaft och Gesselschaft. Här refereras till tidigare forskning med Tönnies teori. Det tredje kapitlet behandlar callcenters framväxt på nationell nivå. Vidare beskrivs callcenters verksamhet, lokalisering, spridning, sysselsättning och aktuella omorganisationer inom tre företag. Det fjärde kapitlet omfattar analysdelen, där empirin knyts ihop med valda teorier. I det avslutande kapitlet diskuteras tjänstesamhällets betydelse för glesbygden och vilken påverkan ICT har för sysselsättningen. Förslag till vidare forskning kommer även att tas upp i slutet av denna del. 11

18 12

19 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER I detta kapitel presenteras de teorier som jag anser är lämpliga för denna studie. 2.1 Geografisk spridning av verksamheter med koppling till begreppen Centrum och Periferi Begreppen centrum och periferi kan användas på olika rumsliga nivåer. När man talar om begreppen centrum och periferi och deras inbördes relation på en supranationell nivå, brukar centrum utgöras av de rika länderna och periferin av u- länderna. På nationell nivå finns det också skillnader. Då brukar man betona att det föreligger regionala olikheter. I Sverige finns centrum i Stockholm, Malmö och Göteborg. Periferiregioner har ofta ett perifert läge kombinerat med gles befolkning (Nutek, 2000). Hit räknas vanligen norra Sverige och Norrlands inland. Fokus i föreliggande uppsats ligger på mellersta- och norra Norrland, vilket då vanligen räknas tillhöra Sveriges periferier. I centrum- periferi diskussionen brukar informationstekniken nämnas. Det finns de som hävdar att periferier kan närma sig centrum genom utbyggnad och användning av informationsteknik. Med informationsteknikens hjälp kan regionala skillnader till en viss del utjämnas. Nationalekonomen Paul Krugman menar att i slutet av 1900-talet producerar merparten av arbetskraften i västvärlden mer tjänster och färre varor, kommer det att leda till att tjänstesektorn ökar mer och mer. Detta ger upphov vissa förändringar i samhället med nya typer av arbeten. Överföring av information via telekommunikation och fiberoptik har ökat på ett osannolikt sätt, enligt Krugman. Vidare säger han, att när trans- 13

20 portkostnaderna är noll spelar det ingen roll var produktionen ligger (Krugman, 1996). När det gäller introduktion av informations- och kommunikationstekniken (ICT) är det av intresse att studera och analysera påverkan av tekniken på de rumsliga effekterna. IT- tekniken sägs, enligt ett flertal forskare, underlätta globaliseringen för såväl industrin, ekonomin som kulturen. Möjligheterna för decentralisering av företag till perifiera områden underlättas, eftersom ICT är distansoberoende (Knox and Marston, 1999 s 517). Vidare förs centrum- periferi diskussionen av den kände sociologiforskaren Manuel Castell som förutspådde 1989 att kontorsarbeten kommer mer och mer att decentraliseras i framtiden till rurala områden, detta med hjälp av den distansoberoende ICT-tekniken (Castell, 1989). Castell menade även att företagen fick fördel av en decentralisering till perifera områden, till följd av existerande lägre löne- och lokalkostnader i dessa områden. Cornford m fl menar, att ICT ger tre huvudsakliga bidrag till att höja mobiliteten av arbete. Det första är en industrialisering av servicesektorn. För det andra menar forskare att ICT leder till att produktionen och konsumtionen av tjänster får en rumslig separation. Man kan alltså lokalisera produktion till olika geografiska platser. För det tredje kan företag kontrollera och leda verksamheten på distans, då kommunikationen blir oberoende av fysiskt avstånd. Detta kan leda till framväxt av monotona arbetsuppgifter (Cornford m fl, 2000). I detta sammanhang kan jämförelser göras till utvecklingen inom tillverkningsindustrin. Rutinbetonade och monotona arbeten kan utlokaliseras till periferin från styrande funktioner, där forskning och utveckling ligger kvar i centrum. 2.2 Begreppen Gemeinschaft och Gesellschaft Lena Dahlgren beskriver i sin avhandling från år 2001 Vilhelmina & MRF Assistance om moderniseringsprocessen i en glesbygd, mötet mellan be- 14

21 greppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft en teori utvecklad av Tönnie år Asplund menar att teorin är kanske sociologins viktigaste tankefigurer och att den t o m bidrog till uppkomsten av ämnet sociologi som en akademisk disciplin. Kortfattat kan man beskriva teorin som mötet mellan det traditionella och den moderna processen som pågår (informationsrevolutionen) och som har pågått (t ex industrirevolutionen). Tönnies tanke med teorin var att begreppsparet innebär två typer av mentalitet och handlande. Det ena drivs av känslor och tradition medan det andra av ett kalkylerande och en reflexion hos människan. Gemeinschaft menar Tönnie har sin förankring i familjen där kvinnan svarar för familjens inre liv, medan mannen ansvarar för förvärvsarbete och att leda och skydda familjen. Han menar att om kvinnan skulle börja förvärvsarbeta skulle detta vara ett avsteg ifrån hennes natur. Gemeinschaft är en naturlig och oplanerad social enhet och Tönnie delar upp denna bas i tre olika typer av gemenskap. För det första där släktskapet eller familjen står i fokus. Vidare att man lever tillsammans i ett samhälle, vilket ger en fysisk gemenskap. Den tredje enheten bygger på likheter i arbete och intellektuella attityder hos människor i ett samhälle. I dagens moderna samhälle kan man tydligt uppmärksamma Gesellschaft som en företeelse. Människan skall vara rationell och ha individuella mål i sitt liv. Gesellschaft präglas av t ex mångfald, variation, nyfikenhet och anonym trygghet (t ex 1/3 av stockholmarna lever ensamma). Gesellschaft är outgrundligt och här spelar slumpen en större roll. Dahlgren konstaterar att den svenska glesbygdsutvecklingen har i nutid präglats av försvinnandet från Gemeinschaft till Gesellschaft. Vidare fastslår hon utifrån sina forskningsresultat att ungdomarna i Vilhelmina var positivt inställda till nya utmaningar och möjligheter med ICT och MRF:s etablering i orten. Dahlgren konstaterar ändå att de MRF- anställda ungdomarna i Vilhelmina lyckades kombinera känslor i deras traditionella sam- 15

22 hälle, med tillit inför nya utmaningar som t ex till att använda internet (Dahlgren, 2001). 2.3 Tidsgeografi Inom kulturgeografin är rummet ett fundamentalt begrepp. En av geografins främsta uppgifter är att förklara varför det geografiska rummet (t ex ett landskap, ett samhälle eller ett hem) ser ut som det gör. En kulturgeograf kan exempelvis arbeta med att beskriva och analysera lokaliserings- och utbredningsmönster och samband mellan fysiska betingelser och mänsklig verksamhet. Två frågor är då centrala - Var och -Varför. Dessa frågor skall sålunda beskriva hur det ser ut i det geografiska rummet, och hur detta kommer sig. Torsten Hägerstrand utarbetade en teori i början av talet, där han kopplade samman tid- och rumsdimensionerna. Detta kom att bli en av kulturgeografins viktigaste teorier- nämligen Tidsgeografi. Det tidsgeografiska synsätt är både individcentrerat och processinriktat och förklarar med olika restriktioner vad som är möjligt i rummet inom en viss tid. Teorin är att anses som en normativ förklaringsmodell som klarlägger handlingsutrymmet i olika situationer t ex människors möjligheter till utbud av arbetsplatser och service. Tidsgeografin har därför goda tillämpningsförutsättningar inom bl a samhällsplanering. Begreppen restriktioner (kapacitet -, kopplings- och styrningsrestriktioner) förklarar t ex individers möjligheter till att utnyttja och tillgodogöra sig sin omgivning (Östman, 1985). Här är station ett centralt begrepp. Stationen kan exempelvis vara arbetsplatsen eller bostaden som individen utnyttjar. Då människan skall utnyttja dessa olika stationer kan han stöta på en del barriärer i form av restriktioner, som kan vara av biologisk karaktär eller ha fysiska begränsningar (Liljenäs (red), 1996). 16

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade Framtida arbetssätt? Inledning Jag har studerat hur distansarbete och flexibelt arbete och som det även kallas Work where you want fungerar. Jag är väldigt intresserad att få kunskap om ett så pass nytt

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Decentraliserade myndigheter och statliga bolag

Decentraliserade myndigheter och statliga bolag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3036 av Per Åsling m.fl. (C) Decentraliserade myndigheter och statliga bolag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Rumslig strategisk planering på regional nivå

Rumslig strategisk planering på regional nivå Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Vägen till jobbet. Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring. Ana GU Sola

Vägen till jobbet. Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring. Ana GU Sola CHOROS 2009:2 /(/f/i IZA m Vägen till jobbet Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring Ana GU Sola Akademisk uppsats för avläggande av filosofie licentiatexamen. Behandlas vid seminarium, Institutionen

Läs mer

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson Tillväxtkommuner visar vägen Gunnar Johnson Kommunens roll för tillväxt allt viktigare Globalisering, digitalisering, urbanisering Tjänste- och servicenäringarna växer Mer specialiserad arbetsmarknad Mer

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014 Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16 ULØ Alm.del Bilag 32 Offentligt 27 October 2015 Our ref. 2015:1764 ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES 1. How many governmental jobs

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor?

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik Slutrapport grupp 3 Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Innehållsförteckning Sida 1.1. Projektets mål och hur vi försökt

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Staden som arena för idrott, fritid och fysisk aktivitet - några trender och tendenser

Staden som arena för idrott, fritid och fysisk aktivitet - några trender och tendenser Staden som arena för idrott, fritid och fysisk aktivitet - några trender och tendenser Karin Book Fil.dr (kulturgeografi) Lektor (idrottsvetenskap) karin.book@mah.se Institutionen för Idrottsvetenskap,

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Smarta företag 2011-01-23

Smarta företag 2011-01-23 Smarta företag 2011-01-23 1 Övergripande mål med projektet Målet är att 50% av alla företag skall vara Smarta Företag 2015. Ett Smart Företag: erbjuder ett mobilt arbetssätt för de som behöver det erbjuder

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

VÄRLDENS LÄNDER RESAN LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA VÄRLDENS LÄNDER RESAN Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 VÄRLDENS LÄNDER RESAN Resan

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Sambandet mellan turism

Sambandet mellan turism THE ECONOMIC GEOGRAPHY AND TOURISM NEXUS Sambandet mellan turism och den ekonomiska geografin Vad är ekonomisk geografi? Utgångspunkt: Ekonomin har en rumslig dimension Det spelar roll var ett företag

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Nu tas första steget i den nya moderna svenska sjukvården

Nu tas första steget i den nya moderna svenska sjukvården P R E S S A R T I K E L Storuman 2015-05-29 Nu tas första steget i den nya moderna svenska sjukvården Den 2 juni startar ett helt nytt komplement till den gängse hälso- och sjukvården i Sverige. Då öppnas

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister?

Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister? Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister? Doktorand, Umeå universitet Definitioner av begrepp Glesbygd: Glesbygdsverket: Områden med mer än 45 minuters

Läs mer

Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband

Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-10-07 Dnr: 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Ann-Sofie Fahlgren 08-678 55 57 Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband Innehåll Sammanfattning svenska

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad Svenska stadsnät - Fibernät Svenska Stadsnät erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert och öppet nät. Vi växer

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande s och mäns företagande Fakta & statistik 2009 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsspaningar Dialog med samhällsplaneringens aktörer Megatrender Hantera växande stadsregioner Skapa en hållbar

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Administratörer och förvaltare Allmäna beteendevetare Allmänna samhällsvetare Beteendevetare Kulturgeografer Medie- och svetare Nationalekonomer

Läs mer

Call/Contact Center och regional utveckling. Vad är ett Contact Center? Ett Contact Center erbjuder service som...

Call/Contact Center och regional utveckling. Vad är ett Contact Center? Ett Contact Center erbjuder service som... Call/Contact Center och regional utveckling Charlotte Stoltz Vad är ett Contact Center? Centraliserat svarsställe, på en eller flera geografiskt skiljda platser. Till skillnad från ett Call Center, som

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING Alla kontakter bidrar till nya affärer Genom ett förändrat tankesätt kring försäljning, och genom att värdera sina kontakter som potentiella kunder över en längre tidshorisont,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 IMRI AB, International Market Research Institute har på uppdrag av Ekobrottsmyndigheten under oktober och november månad intervjuat

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT

Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT Samtidens landskap? Moderna historiska landskap. Forskningsprojekt 2006-2012 Det förflutna som samtida resurs (FoU Riksantikvarieämbetet). Intresselandskapet? -Vart

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Befolkning & tillgänglighet

Befolkning & tillgänglighet Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik

Arbetsmarknadsstatistik ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-05-18 Diarienummer AMN-2017-0181 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsstatistik Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer