En inkubator för kultursektorn

Transkript

1 Rapport av Mia Bergdahl LIA IV Kulturverkstan En inkubator för kultursektorn - en galen tanke eller en originell idé?

2 Innehållsförteckning English abstract 3 Inledning 3 Syfte med rapporten 3 Definitioner 4 Metod 4 Syfte med min praktik 4 Nätverkstan 5 Förebild 5 Frågeställning 5 Bakgrund 5 Inkubatorn 6 Vad är en inkubator? 6 Vad bör Nätverkstans inkubator göra? 6 Reflektioner 7-9 Relationen konst och företag 7 Urval 8 Modell 9 Nätek och dess vilja till utveckling 9 Nätverkstan som en konstnärlig organisation och kulturellt centrum 10 Slutord 10 Noter 11 Kontaktlista 11 Källförteckning och litteraturlista 12

3 English abstract The report is based on a five months working period within the project An incubator for the cultural sector at Nätverkstan in Gothenburg. The goal with the project is to strengthen the cultural sector in the west of Sweden and to offer artists, cultural businesses, cultural project managers help with pre start business, business growth, but also, importantly, non-profit organisations and projects within the cultural sector and businesses based on idealistic values. The aim is to offer non-profit organisations a place in the incubator separates this incubator from the original standard model. The starting point for most of the active in this sector is that they are forced into business. The cultural sector start work from interest and artistic intentions, not to earn profit. The artists and the cultural businesses exist between the political goals, the industry and the labour market, which makes their situation very difficult. The incubator offers a working place with technical equipment and data support, also relevant and appropriate advice in juridical/financial questions, building up networks, education and mentors. This report discusses the special situation for these people and businesses and how an incubator for the sector should be formed. With an incubator you can only offer the opportunities to a few. How do you make your choices and what factors are needed to be aware of? It is important to be aware of the arguments towards the sector and towards the financiers, the relation between art and business and the important discussion, non-profit or profit. Inledning Många konstnärer och kulturutövare tvingas av omständigheterna, mer eller mindre frivilligt, in i rollen som företagare. Dessa kulturföretagare hamnar ofta mellan stolta kulturpolitiska målsättningar och en bister arbetsmarknadspolitisk verklighet. Många ser sig inte som företagare, och är obenägna att vända sig till instanser som ger företagsstöd, vilka dessutom inte är avsedda för kultursektorn. Det finns ett behov av en förmedlande länk mellan kultursektorn och det existerande näringslivsstödet. 1. Jag blev tillfrågad, om jag under LIA IV (lärande i arbete), ville praktisera på Nätverkstan för att driva utvecklingen av ett företagsstöd och ett resurscentrum för kultursektorn framåt. Det kändes som att det var helt i min riktning. Under mina tidigare praktikperioder har jag också intresserat mig för konst och företag. LIA II på Antenna ett produktionsbolag för konst i Stockholm och LIA III på IASPIS International Artists Program in Sweden, också i Stockholm. Min praktikperiod på Nätverkstan sträckte sig f o m 13 januari t o m 4 juni Arbetet med att finna lämpliga stödåtgärder för kultursektorn har mynnat ut i Ett innovationssystem för kultursektorn i Västsverige. Utgångspunkten är att genom att erbjuda ett helt system av stödåtgärder istället för punktinsatser ökar man möjligheterna att stärka kultursektorn. Nätverkstan har ingen avsikt att erbjuda alla tjänster i systemet utan vill bidra med vissa pusselbitar och ser sig som en del av ett större sammanhang. Syfte med rapporten Framför allt kommer jag i denna rapport att koncentrera innehållet kring inkubatorn som är en del i ovan nämnda system. Jag ägnar den avslutande delen i rapporten åt reflektioner och funderingar kring de faktorer som spelar in i uppbyggandet av ett innovationssystem med en inkubator anpassad för kultursektorn. Jag kommer att försöka beskriva mötet kontra krocken mellan företag och konst i den tänkta inkubatorn och vilka svårigheter och problem en inkubator för kultursektorn kan komma att stöta på. Definitioner

4 Några begreppsförklaringar: Konst, eller konsten använder jag i bemärkelsen de många konstarterna och för att beskriva konstnärlig verksamhet, till exempel en konstnärlig organisation och konstnärliga uttryck. Jag försöker undvika att likställa konst och kultur, förutom när det gäller begrepp som kultursektor, kulturutövare och kulturpolitik. Kultur används i ett vidare begrepp i betydelsen; människans sätt att leva, tänka och verka i ett visst område i en viss tid; gemensamma idéer, upplevelser och värderingar. Företag kommer av verbet att företa sig något och har enligt Svenska Akademins ordlista två betydelser: 1) självständig ekonomisk organisation för produktion av varor och tjänster 2) särskild, ovanligare handling som pågår under längre tid. Jag använder ordet i bemärkelsen att företag är en mänsklig aktivitet som formaliseras på olika sätt t ex i aktiebolag, kooperativa sammanslutningar. Kulturföretag betyder således att företa sig något på det kulturella fältet. Innovationssystem: innovation betyder en teknisk eller en kulturell nyhet, nyskapelse, uppfinning, utveckling. System betyder plan, sammanhängande helhet eller metod. Inkubator betyder kuvös eller äggkläckningsmaskin (jämför även inkubationstid; tiden innan något bryter ut). I det här fallet handlar det om att under en bestämd tid får tillgång till en plats (en inkubator) där man som kulturutövare och kulturföretag kan utvecklas och få tillgång till en mängd stödåtgärder för att lyckas genomdriva sina idéer och projekt. Metod Till hjälp har jag tagit några moderna tänkare: Pierre Bourdieu 2, som var professor i sociologi vid Collége de France, Emma Stenström 3, forskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet (EFI) och några till, som alla har tänkt eller forskat kring konst och företagande. Många diskussioner och samtal med Nätverkstans projektgrupp och referensgrupp har hjälpt mig att forma innehållet i rapporten. Mitt nära samarbete med Nätek, besök på CIDS i Manchester, ett seminarium i Hultsfred om konst och företagande och många av de möten jag har deltagit i under min praktikperiod ligger till grund för denna rapport. Syfte med min praktik Syftet med min praktik har varit att tillsammans med de övriga i projektgruppen; Lotta Lekvall, David Karlsson, Camilla Amnemyr och Silva Hildbrand, planera och förbereda för att starta upp en inkubator för kultursektorn i Västsverige. Jag har under denna period varit projektledare. I det här fallet har det inneburit att jag har praktiserat som projektledare, vilket har inkluderat handledning och hjälp att träna på min projektledarroll. Det har varit förmånligt och lärorikt. Jag fick i praktiken möjlighet att integrera de teoretiska kunskaper och erfarenheter jag har tillförskaffat mig under min studietid på Kulturverkstan med praktiskt arbete. I mina arbetsuppgifter har det ingått att kartlägga samarbetspartners och rådgivare, skriva projektplan, marknadsplan och organisera en resa till CIDS i Manchester tillsammans med Nätek. Nätverkstan Nätverkstan är ett aktiebolag och startade 1996 i syfte att göra internet tillgängligt för kulturutövare i Västsverige. Nu har man ett tjugotal deltids- och heltidsanställda. Verksamheten består av Nätek, som erbjuder företagsservice i form av försäljning, registerhantering och bokföring. Kunderna är framför allt kulturorganisationer och kulturtidsskrifter. Finansieringen inom Nätek bygger på både bidrag från

5 Statens Kulturråd och betalande kunder. Nätverkstan består även av en teknikavdelning som erbjuder intern och extern datasupport. År 1999 startade Nätverkstan en 2-årig projektledarutbildning inom kultur, Kulturverkstan, och kommer i december 2003 att öppna portarna för ytterligare en utbildning, Globalverkstan. Nätverkstan erbjuder dessutom kortkurser och arbetar i olika kulturprojekt. Knutet till Nätverkstan är också medieverkstäderna, där konstnärer och kulturtidsskrifter som medlemmar får utnyttja teknisk utrustning och lokaler. Finansieringen bygger här på medlemsavgifter och offentliga medel. Nätverkstan ägs av Tidskriftsverkstan som är en ekonomisk förening och kulturtidskriften Ord & Bild. Förebild Förebilden för ett företagsstöd och resurscentrum för kultursektorn i Västra Götaland är Cultural Industries Development Services (CIDS) som startade sin verksamhet i Manchester, England, Nätverkstan har på avstånd följt arbetet sedan dess och haft täta kontakter med initiativtagarna vid Manchester Institute for Popular Culture (MIPC). CIDS har som syfte att ge personlig och individuell service för att utveckla hållbara kreativa företag och kulturella företag i Manchester och nordvästra England. Arbetet bygger på förtroende i den ickeinstitutionella kultursektorn. CIDS arbetar med nätverksutveckling, rådgivning och information, utbildning, företagsstöd och kompetensutveckling. Nätverkstan och Kulturverkstans ledningsgrupp har gjort två studiebesök i Manchester och vid ett flertal tillfällen bjudit in forskare från MIPC till Göteborg. Diskussionerna om ett svenskt CIDS har varit intensiva vid Nätverkstan. De blev tydliga och offentliga genom konferensen Konstiga Företag i Göteborg mars 2001 och rapporten, Den ofrivillige företagaren. Under våren 2003 har Nätek (Nätverkstan Ekonomitjänst) och jag besökt CIDS i Manchester, med fokusering på struktur, organisation och samarbetspartners. Frågeställning Min frågeställning lyder: Hur utformar man en inkubator anpassad för kultursektorn, vilken symboliskt och traditionellt sett förknippas med företagsvärldens språkbruk och utvecklingsprogram? Följande frågor är viktiga följdfrågor till frågeställningen: Vilka faktorer måste man ta hänsyn till när man vill skapa en inkubator för kultursektorn? Vilka är svårigheterna? Vad förnimmer vi för tendenser i samhället vad gäller synen på konst och företagande och hur tror vi det kommer att se ut i framtiden? Bakgrund Bakgrunden beskrivs i Nätverkstans rapport till Framtidens Kultur, Den ofrivillige företagaren. Sammanfattningsvis var utgångspunkten för rapporten tre antaganden; a) kultur och media är en tillväxtbransch b) i hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stora organisationer till projekt och nätverk c) inom kultursektorn bedrivs allt mer verksamhet i företagsform av olika slag En slutsats av rapporten är att det finns behov av förmedlande instanser mellan kulturföretagen och de resurser samhället tillhandahåller i form av företagsstöd, utvecklingsinstanser etc. En förutsättning för att sådana förmedlare ska bli framgångsrika är att man delar kultursektorns villkor och vinner dess förtroende. Många har inte grundkunskaper i hur man driver en verksamhet. Man är kanske konstnär eller författare och har inte de ekonomiska/juridiska kunskaper som krävs, ej heller en ekonomi för att låta

6 betala för dessa tjänster. Dessa ofrivilliga företagare är de som inte fungerar som rationella aktörer på en marknad utan styrs av andra drivkrafter än ekonomiska; ideologiska, psykologiska och konstnärliga. Här finns det ett behov att fylla. Rapporten mynnar ut i en rad förslag för att stärka kultursektorn i Västsverige: 1. Kostnadsfri rådgivning experthjälp 2. Stöd i organisation och företagsutveckling 3. Företagsservice ekonomi, administration, IT 4. Utbildning, längre och kortare kurser 5. En inkubator för nystartade företag och projekt 6. Tillgång till riskkapital 7. En mötesplats för sektorn 8. Ett språkrör för sektorn Punkterna 2, 3, 4 är genom Nätek (3) och Kulturverkstan (4) redan etablerade i Nätverkstans organisation. Inkubatorn Vad är en inkubator? I inledningen beskrivs ordet som kuvös eller äggläckningsmaskin. Inkubatorer har funnits sedan tidigt 1960-tal men spred sig över världen från början av 80-talet. Nästan varje universitet med självaktning har en inkubator eller en forskningsby. I Göteborg finns inkubatorer på Chalmers och Handelshögskolan (Innovation och Drivhuset). Syftet med en sådan inkubator är att i första hand kommersialisera forskningsresultat. Det gör man bland annat med att stimulera forskarstuderande till att bli entreprenörer. Den förebild som i stort sett alla forskningsbyar verkar ha är Silicon Valley i Kalifornien. Det finns emellertid inkubatorer med annan målsättning än att kommersialisera forskningsresultat. En del startas med målsättningen att stimulera och stärka lokal eller regional ekonomisk utveckling (Innovatum i Trollhättan) eller som sociala, icke-vinstdrivande projekt. Enligt amerikansk statistik har företag som har gått igenom en inkubator mycket högre överlevnadsprocent än andra nystartade företag (87% finns kvar fem år senare, mot 20% i genomsnitt, Vad bör Nätverkstans inkubator göra? Projektgruppen har utgått från att Nätverkstans inkubator måste specialisera sig. Nedan beskrivs några viktiga väsentliga distinktioner och vägval (enligt ett PM av David Karlsson, Nätverkstan, 2002): 1. Projekt eller verksamhet? Nätverkstans inkubator bör inte endast stödja idéer som syftar till bärkraftiga företag vilka ju definitionsmässigt vill växa och överleva utan även tidsbegränsade projekt. Detta skulle skilja Nätverkstans inkubator från standardvarianten av affärsinkubatorer. För de blivande företagen står affärsplanen i centrum under inkubationstiden för projekten, projektplanen. 2. Vinstdrivande eller ej? Nätverkstan bör vara öppen även för företag eller organisationer som inte primärt syftar till vinst; d v s även för dem som vill starta idéburna företag (non-profit eller not-forprofit org.). Även sådana organisationer behöver emellertid en fungerande ekonomi och organisation. Det ska Nätverkstans inkubator hjälpa till med. Den vänder sig även till aktörer inom den s.k. sociala ekonomin. Det skiljer den från standardmodellen.

7 3. Levebröd eller sidoverksamhet? En del idéer kan vara goda, men ändå omöjliga att leva på. Vissa idéer kan endast förverkligas på ideell basis. Det behöver inte innebära ett misslyckande. Syftet med Nätverkstans inkubator ska vara att göra realistiska bedömningar av olika idéers bärkraft. Att avskriva en idés möjlighet att förvandlas till ett hållbart företag, men understödja dess möjlighet att förverkligas i lämplig skala är även det en uppgift för denna inkubator. En uppgift blir alltså att säga till kulturprojektledaren: Din idé är jättebra! Men tro inte att du ska kunna leva på den. För att kunna tillhandahålla ovan krävs följande: a) uppbyggnad av formella kontakter med experter och mentorer b) utbilda handledare c) ta fram ett "program" som varje idé ska gå igenom under tiden i inkubatorn (innehåller bl.a. ett antal kursmoduler). Kursmodulerna baseras på Kulturverkstans och Globalverkstans kurser; med möjlighet till individuell fördjupning och specialisering. Som kulturföretagare och kulturprojektledare ansöker man till Nätverkstan med en projektidé eller en affärsidé. Efter genomgång av ansökningarna väljs ett tiotal ut. Man slussas in i inkubatorn där man får vistas under en given tid med tillgång till egen arbetsplats i Lagerhuset och teknisk utrustning. Följande tjänster erbjuds utan kostnader: rådgivning och hjälp med juridiska och ekonomiska frågor, företagsservice i form av bokföring och administration, mentorer, hjälp med nätverksbyggande och utbildning. Efter tiden i inkubatorn får man tillgång till projekthotellet eller företagshotellet, där arbetet i Nätverkstans lokaler fortskrider. Till skillnad från tiden i inkubatorn betalar man nu för servicen och lokalerna. Hur många som kommer att erbjudas möjligheterna in i inkubatorn är inte klart ännu, ej heller hur länge de kommer att få tillgång till tjänsterna. Tiden kommer antagligen att variera, förslag ca 6 månader 1 år i inkubatorn och motsvarande i projekt-/företagshotellet. En Inkubator kräver offentlig finansiering. Det finns i dagsläget olika spår för att finansiera den. Diskussioner förs och ansökningar skrivs. Hittills har projektet fått kronor. Reflektioner Under denna rubrik kommer jag att diskutera viktiga faktorer för skapandet av en inkubator för kultursektorn. Jag diskuterar svårigheterna och de faktorer jag tycker är viktigast att ta hänsyn till i arbetet med att skapa en inkubator för kultursektorn, med stöd i forskningen. Relationen konst och företag En som har betonat relationen mellan konst och företag i den moderna kulturen är Pierre Bourdieu. När han beskriver det konstnärliga fältet menar han att det fungerar som ett slags spegelbild mot företagsfältet, den ekonomiska världen upp och ner. Eftersom det ekonomiska kapitalet dominerar över det kulturella måste det kulturella kapitalet alltid förhålla sig till det ekonomiska kapitalet. Det konstnärliga fältet är trons värld där man tror på det unika, individen, det subjektiva, begåvningen och förtrollningen immateriella värden. Företagsfältet däremot står för en mer konservativ livsstil och är koncentrerat till pengar och makt. Enligt Bourdieu använder makthavande inom det ekonomiska fältet konsten som ett medel för att nå sina mål. Nätverkstan har gott om kulturellt kapital, mindre om ekonomiskt. Nätverkstan grundar sin ståndpunkt i intellektuell bildning, vinsten kommer inte i första hand. För Nätverkstan är dessa gemensamma ideal

8 och värderingar väsentliga, kanske speciellt för styrelsen, som på många sätt förmedlar dessa värdegrunder (Lotta Lekvall, Nätverkstan en studie i kulturföretagande, 2001). På grund av Nätverkstans sociala och kulturella identitet, tror jag att Nätverkstan har stor möjlighet att lyckas med att skapa förtroende hos kultursektorn i uppbyggandet av en inkubator. Då menar jag framför allt från kultursektorn i sig självt, desto svårare blir det att skapa förtroende från eventuella finansiärer. För att återknyta till hur Bourdieu tänker: Även om man intellektuellt som finansiär inser att Nätverkstans ickekommersiella utgångspunkt är fantastisk är det ekonomiska kapitalet överlägset det kulturella kapitalet, vilket betyder att finansiärerna i de flesta fall tar hänsyn till ekonomisk tillväxtpotential. Vad betyder det för Nätverkstan? Det förutsätter bra samarbeten med andra aktörer mer kommersiellt inriktade samarbetspartners eftersom det för Nätverkstan kan bli svårt att på egen hand finna den finansiering som krävs. Detta skulle få konsekvenserna av att man blir mer eller mindre tvingad att rikta in sig på mer ekonomiskt bärkraftiga projekt och företag. Kanske skulle detta leda till att man helt enkelt får glömma de små, ofrivilliga företagarna vilka egentligen är de man vill hjälpa. Jag tror också det kan vara väsentligt att samarbeta med högskolorna inom det konstnärliga fältet, såsom konsthögskolan Valand, Fotohögskolan och Högskolan för design och konsthantverk och vissa fakulteter vid Göteborgs Universitet. De har idag ingen inkubator. Kanske ett samarbete med dem kan leda både till att lösa en del av finansieringen. Här är det viktigt att inte skilja de utbildade från de icke utbildade, de etablerade från de icke-etablerade, utan se möjligheter till intressanta samarbeten. På högskolorna finns också den moderna tekniken och forskningen. Nätverkstan vill synliggöra, blottlägga, ifrågasätta konstnärens, kulturutövarens och kulturföretagets problematik i den yrkesroll eller i det företag i vilka de försöker verka och göra något åt den situation de befinner sig i. Nätverkstan grundar sina ståndpunkter utifrån en väl utförd studie; Den ofrivillige företagaren, som ligger till grund för vad som nu planeras. Dessa utgångspunkter är Nätverkstans styrka för att skaffa legitimitet. Nätverkstans kommer att behöva försvara sina val av konstnärliga och kreativa projekt och blivande kulturföretag i inkubatorn och det är därför viktigt med en väl motiverad argumentation. Inom de kulturproducerande fälten hyllas den omvända attityden till makt och rikedom, och författare och konstnärer brukar förneka eller tona ned sina medvetna ansträngningar att etablera sig i fältet. Ointresset för de ekonomiska intressena utgör i sig ett intresse, vars drivkraft är strävan efter erkännande inom fältet d v s inte ekonomisk men väl symbolisk profit. Ackumulerat symboliskt kapital kan dock under lyckliga omständigheter konverteras till ekonomisk profit. Detta skriver Donald Broady 4 i Kulturens fält en antologi, en sammanställning av hur nordiska humanister och samhällsvetare gör bruk av Bourdieus fältbegrepp. Nätverkstan är ett icke vinstdrivande företag, som i första hand arbetar med icke vinstdrivande projekt. För att driva inkubatorn krävs offentlig finansiering. Vad kommer det att betyda när kulturföretaget eller kulturutövaren lämnar inkubatorn för att arbeta i projekt-/företagshotellet och nu förväntas ha potential att betala för lokal och tjänster? Vad händer om man inte kan betala? Får man möjlighet att vara kvar eller få man säga tack och hej? Urval Emma Stenström beskriver i sin avhandling de kritiska rösterna som hörs bland annat från Theodor W Adorno 5 och Max Horkheimer 6. De har på något sätt berört frågan om konst kontra företag. Deras grundläggande ståndpunkt är att företagandet i form av kommersialisering och massproduktion hotar konsten.

9 Rädslan för att företags- och lönsamhetstänkandet på sikt ska ta kål på konsten har i det närmaste institutionaliserats och begrepp som fin- och populärkultur har blivit en del av vardagssamtalet. Emma Stenström väljer att se det utifrån två olika dimensioner; en kvalitets- och en kvantitetsdimension, som inte går att jämföra. Som Pierre Bourdieu skriver: De har inte heller någon inbördes relation. En film kan t ex bli ytterst populär, utan att den för den sakens skull är bra, eller dålig, för den delen. Sambandet existerar helt enkelt inte. När idéerna inkommer till Nätverkstan, ska de bedömas. Utifrån vilka kriterier bör man göra urvalet? Hur värderar man konstnärliga idéer, t ex ett konstprojekt? Vilka är de bra eller dåliga idéerna eller de bästa projekten? Det är lättare med någon som vill göra en musikfestival, starta ett kulturhus eller ett kulturellt ungdomsprojekt. Här kan man ta hänsyn till personernas individuella möjligheter till handlingskraft. Hur bedömer man en konstnärligt skapande verksamhet? Kan man i dessa fall skilja kvantitet från kvalitet? Dan-Erik Palm, projektledare på Innovatum i Trollhättan, utgår i urvalsförfarandet till åttio procent från individen, men här är intentionen att skapa fler starka företag, framför allt inom filmbranschen, alltså i rent kommersiellt syfte. Nätverkstan kommer att bli tvungen att specialisera sig, utifrån fler aspekter än de konstnärliga intentionerna. Hur ska man undvika ett godtyckligt urval? Nätverkstan bör söka de förutsättningar som gör en idé i kultursektorn till en livskraftig idé, ett kulturföretag till ett livskraftigt sådant, utifrån det som är Nätverkstans och kulturföretagens värdegrunder. Modell Jag tänker mig en modell för var och ett av de kulturområden man har tänkt ge stöd inom. Då menar jag att litteraturen behöver sitt kontaktnät och sina rådgivare och teatern sina egna. Varför, kan man fråga sig? Rådgivning som rådgivning. Jag tror att man vinner ett större förtroende genom att samarbeta med experter inom de olika kulturområdena. Inom de konstnärliga intresseorganisationerna och fackförbunden finns specialisterna som kan svara på sektorns specifika frågor. Här finns också medlemmarna, kanske som eventuella rådgivare. Ett samarbete med dem är västentligt, anser jag. Det skulle stärka var och ett av de olika områdena i kulturens fält. Här kan Nätverkstan verka som ett centrum, ett nav, som arbetar över genregränserna. På CIDS i Manchester arbetar man utifrån en modell att erbjuda tillfällen för kontaktskapande. Genom ett brett nätverk knyter man trådar människor emellan och anordnar möten med mingel. Man kan här diskutera hur man når ut i regionen, hur man deklarerar som egenföretagare etc. Det som är mest tidskrävande och komplicerat är att bygga dessa nätverk. Många bra nätverk finns säkert redan i Västra Götalandsregionen men problemet är att nätverken inte har kontakt med varandra. Det finns inte heller ett system där man kan förmedla någon till ett nätverk som passar just den personen eller just det företaget. Nätek och dess vilja till utveckling Nätek är personalmässigt Nätverkstans största avdelning, de är sex anställda, två heltidsanställda och fyra deltidsanställda. Grundtanken är att inkubatorn ska ha sitt centrum här. Enligt en enkät ställd till personalen på Nätek finns det stor vilja till utveckling av avdelningen och även möjlighet till omorganisation. Deras vilja till att vara en del i utvecklingen av Nätverkstan är positiv och lägger grunden till det fortsatta arbetet. Utan deras medverkan blir det svårt att få en fungerande verksamhet, speciellt i initialskedet. Nätek har dessutom byggt upp ett förtroende inom delar av kultursektorn i Västsverige och har redan legitimitet hos många av kultursektorns aktörer. Det är tänkt att Nätek ska kunna erbjuda tjänster såsom hjälp med bokföring och deklarationer, skaffa information och erbjuda enklare rådgivning.

10 Nätverkstan som en konstnärlig organisation och kulturföretagens centrum I Konstiga Företag av Emma Stenström går det att läsa; Som i fallet med alla motsatspoler är det svårt att föreställa sig den en utan den andra. På ett övergripande plan är det svårt att tänka sig ett samhälle utan konst och kultur, liksom det är svårt att tänka sig ett samhälle utan företagsamhet. Konsten och företaget blir till byggstenar som tillsammans skapar ett vitalt samhälle. Konsten är ett mänsklighetens fäste, företagandet ett civilisationens fäste. Som föreställningarna ser ut blir det intressanta sedan vad som sker mellan dem. Tar den ena sidan över blir det kaos, tar den andra över blir det trist. Jag tycker att Nätverkstan befinner sig någonstans emellan de två motsatspolerna konst och företag, som någonstans kräver varandra. I samma gränsland kommer kulturutövarna i inkubatorn att befinna sig. Jag tror att det bidrar till en stor förståelse mellan Nätverkstan som uppdragsgivare och dessa kulturutövare. Francois Colbert 7 säger att i konstnärliga organisationer är fundamentet alltid den konstnärliga visionen, under vilket allting annat måste underordna sig, däribland administrationen och marknadsföringen. Detta kan ställa till problem för ledningen av konstnärliga organisationer. Vad betyder detta när vi tänker oss Nätverkstan som uppdragsgivare? Nätverkstan bör vara vaksam så att den konstnärliga visionen inte helt styr över det administrativa arbetet. En inkubator och projekthotell kräver sin tydlighet och en viss struktur. Slutord Det moderna samhället är en snårig skog med massor av regler som måste följas. Det blir allt svårare att hålla sig flytande inom kultursektorn och kraven på nya kunskaper ökar. Nätverkstan bygger upp en verksamhet som kommer att förbättra möjligheterna för dessa grupper att få den hjälp och det stöd de behöver. Förhoppningen är bland annat att kunna bryta ned gamla föreställningar om konst och företagande och ändå bevara den syn på konsten som existerar för sin egen skull. Jag känner att jag har fått möjlighet att utvecklas på Nätverkstan fantasin har snarare ökat än minskat. Jag tror på mångtydighet som öppnar upp för olika perspektiv och som kan lämna utrymme för fantasin, vilket sällan det säkra, tydliga kan göra. Jag tror också på förändringen och att inte vara rädd för den. Det verkar som att det är i språkbruket den största skillnaden mellan konst och företag består. Språkligt strävar man åt olika håll; företagsspråket det allmänna och konkreta, konstspråket det personliga och avvikande. Men man ser tendenser av förändring i språkbruket. Det har börjat blandas upp. Ett företag kan beskrivas som kreativt och estetiskt och det skrivs och talas om konst i termer av arbetstillfällen och marknadsföring. Om framtiden kan man bara sia. Noter

11 1 Nätverkstans rapport till Framtidens Kultur, Den ofrivillige företagaren, 2002, av Lotta Lekvall och David Karlsson, Göteborg. 2 Pierre Bourdieu, fransk sociolog, var professor vid Collège de France 3 Emma Stenström, forskare vid Ekonomiska Forskningsinstitutet (EFI) och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm. 4 Kulturens fält, en antologi, Donald Broady, Daidalos, Göteborg Theodor W Adorno och Max Horkheimer, Upplysningens dialektik, Francois Colbert Le marketing des Arts et de la Culture, Boucherville. Gaëtan Morin Kontaktlista Handledare: Projektgrupp: Referensgrupp: Lotta Lekvall Lotta Lekvall Göran Dahlberg Tfn: David Karlsson Sofia Århma Silva Hildbrand Viktoria Trygg Camilla Amnemyr Pia-Mari Rähiä Adress: Nätverkstan Kultur i Väst Box Göteborg E-post: mia.bergdahl@kulturverkstan.net ww.natverkstan.net Källförteckning och litteraturlista

12 Bourdieu, Pierre Praktiskt förnuft: Bidrag till en handlingsteori (Diadalos, Göteborg 1999) Emma Stenström Konstiga företag, akademisk avhandling för ekonomie doktorsexamen vid Handelshögskolan i Stockholm (Gotab, Stockholm 2000) Lotta Lekvall Nätverkstan en studie i kulturföretagande 2001 Lotta Lekvall och David Karlsson Den ofrivillige företagaren en studie av kultur, ekonomi och företagande, Nätverkstan Kultur i Väst mars 2002 Guillet de Monthoux, Pierre Konstföretaget. Från kulturspektakel till spektakelkultur (Korpen, 1998) Donald Broady Kulturens fält. En antologi (Diadalos, Göteborg 1998) Francois Colbert Le marketing des Arts et de la Culture. Boucherville: Gaëtan Morin