FÖRORD. Leif Linde generaldirektör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRORD. Leif Linde generaldirektör"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Förord...3 Inledning...4 Rösträttsåldern i Sverige...5 Diskussionen om rösträttsåldern i Sverige under 1990-talet...5 Argument i debatten för och emot en sänkning av rösträttsåldern...7 Attitydundersökningar...7 Rösträttsåldern i Tyskland...9 Partier i Tyskland...9 Partiernas ställningstagande till sänkt rösträtt...11 Diskussionen om rösträttsåldern i Tyskland...14 Rösträtt utan åldersgräns...14 Familjerösträtt...15 Sänkt rösträttsålder...15 Andra former för ungdomars politiska deltagande...16 Reformen...18 Utbildning och mobilisering...19 Valdeltagande och valresultat...21 Valdeltagande...21 Valresultat...24 Sammanfattning...28 Slutsatser...30 Zusammenfassung auf Deutsch...32 Referenser...34

3 3 FÖRORD Frågan om sänkt rösträttsålder i Sverige har aktualiserats vid några tillfällen under 1990-talet, utan att på riktigt vinna mark. De som talar för en sänkning av rösträttsåldern hänvisar till olika argument. Ungdomar bör ha mer inflytande i samhället av den enkla anledningen att de är medborgare med rätt att kunna påverka. Andra betonar mer vikten av att ungdomar inskolas i de demokratiska traditionerna, i syfte att bevara och stärka folkstyret. Trots att många varit engagerade i frågan om sänkt rösträttsålder så har den allmänna attityden hittills varit negativ i Sverige, såväl bland allmänhet som hos politiker. Därför är det intressant att spegla den svenska debatten mot erfarenheterna i ett annat europeiskt land, Tyskland, där en sänkning av rösträttsåldern faktiskt har genomförts. De första kommunalvalen där 16-års gräns tillämpades genomfördes hösten 1996 i Niedersachsen. Därefter har ytterligare fyra delstater genomfört kommunalval där 16- åringarna haft rösträtt. Det innebär att det finns tillgång till fyra års erfarenheter av sänkt rösträttsålder i ett land som har många likheter med Sverige. I Tyskland har reformens genomförande varit odramatiskt. Ungdomarna har inte visat sig vara mera trendkänsliga än andra väljare och de har gått till valurnorna i större utsträckning än den traditionella gruppen förstagångsväljare. Det har inte heller rapporterats att partierna skulle ha ägnat sig åt oseriöst röstfiske i skolorna. Kartläggningen av sänkningen av rösträttsåldern i Tyskland har utförts av konsulten Ralf Fröhlich. Projektledare på Ungdomsstyrelsen har varit utredare Tiina Ekman. Leif Linde generaldirektör

4 4 INLEDNING Rapporten inleds med en beskrivning av de svenska förhållandena och hur rösträttsåldern successivt sänkts under 1900-talet. Därefter följer en sammanfattning om diskussionen kring sänkt rösträttsålder under 1990-talet i Sverige. Rapportens viktigaste del är studien av den sänkta rösträttsåldern från 18 till 16 år i ett antal tyska delstater. Studien tar upp de viktigaste inslagen i diskussionen kring sänkningen av rösträttsåldern, reformens genomförande och resultat. Resultaten redovisas i form av statistik kring valdeltagande och valresultat i de delstater där val med sänkt åldersgräns redan har genomförts. Studien bygger på statsvetenskapligt och sociologiskt forskningsmaterial, statistik samt intervjuer med representanter för ungdomsorganisationer, partier, delstatsparlament, delstatsregeringar och forskare i delstaterna Schleswig-Holstein och Nordrhein- Westfalen i november 1999.

5 5 RÖSTRÄTTSÅLDERN I SVERIGE Man kan lätt luras att tro att dagens rösträttsålder har en lång tradition i Sverige. Men så väl rösträttsålder som valbarhetsålder har ändrats ett stort antal gånger i Sverige under 1900-talet. Att åldersgränsen för rösträtt och valbarhet skulle sammanfalla har inte heller varit någon självklarhet. Den långsiktiga trenden kan sägas vara en sjunkande rösträttsåldern som med viss eftersläpning följs av en motsvarande sänkning av valbarhetsåldern. När ståndsriksdagen avskaffades 1866 och ersattes av en tvåkammarriksdag var rösträtts- och valbarhetsåldern till Första kammaren 35 år och till Andra kammaren 25 år 1. Genom rösträttsreformen blev rösträtten allmän för såväl kvinnor som män och lika både i kommunala val och i valet till Andra kammaren. Rösträttsåldern sänktes till 27 år i landstingsval och till 23 i övriga kommunala val och i valet till riksdagens Andra kammare. Rösträttsåldern vid kommunala val och val till Andra kammaren sänktes sedan successivt under tvåkammarsystemets tid. Den nuvarande rösträtts- och valbarhetsåldern, 18 år, infördes i samband med grundlagsrevisionen Myndighetsålder och ålder för valbarhet till riksdagen sammanfaller sedan år Ändring av rösträttsålder respektive valbarhetsålder i kommunala val och val till andra kammaren/riksdagen sedan år 1921 År Rösträtt Valbarhet år 23 år år 25 år år 2 25 år år 23 år år 23 år år 20 år år 18 år Källa: SOU 1996:111 samt SOU 1996:162 Som skäl för att sänka åldersgränsen till 18 år framhölls dels att samhällsutvecklingen fört med sig att ungdomen i allmänhet hade större insikter i politiska frågor än tidigare, dels att en sänkning i sig borde kunna medverka till ett ökat intresse för den representativa demokratin. Diskussionen om rösträttsåldern i Sverige under 1990-talet Åldersgränsutredningen År 1994 tillkallade regeringen en särskild utredare för att se över åldersgränserna för ungdomar. I sitt slutbetänkande Bevakad övergång (SOU 1996:111) föreslår Ålders- 1 Kai Kronvall, ur SOU 1996: Rösträttsåldern för kommunalval sänktes från 23 till 21 år redan år 1941, medan motsvarande förändring i andra kammaren skedde först 1945.

6 6 gränsutredningen att den som fyllt 16 år ska få rösta i kommunala val och i kommunala folkomröstningar. Utredningens val att begränsa förslaget till de kommunala frågorna gjordes inte av principiella skäl. I kommunallagen hade 1991 införts bestämmelser om samråd och användarstyrda självförvaltningsorgan som även kunde inkludera personer under 18 år. Förslaget skulle ses som ett ytterligare steg på en redan inslagen väg. Utredningen förespråkade inte en samtidig sänkning av valbarhetsåldern. Den som är omyndig bör enligt utredningen inte vara valbar eftersom den som står under en annans vårdnad och förmyndarskap saknar den självständighet som är avgörande för att utöva den myndighet som följer av valbarhet. Remissinstansernas svar på utredningens förslag var överlag avvisande. Det vanligast förekommande argumentet mot en sänkning är att eventuella fördelar med en sänkning inte uppväger nackdelarna med att frångå principerna om gemensam rösträtts- och valbarhetsålder samt gemensam myndighets- och rösträttsålder. Flera påpekade också utifrån olika aspekter att den som är mellan 16 och 18 år inte är redo att rösta. Ungdomspolitiska kommittén Frågan om rösträttsålder togs även upp av den Ungdomspolitiska kommittén. Kommittén hade bl.a. i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka ungdomars inflytande och delaktighet i samhället. I sitt slutbetänkande Politik för unga (SOU 1997:71) valde kommittén att inte ta ställning till huruvida en permanent sänkning av rösträttsåldern bör ske eller ej. Kommittén föreslog istället en försöksverksamhet i samband med kommunalvalet 1998, där rösträtten i ett antal försökskommuner sänks till 16 år. Syftet med försöksverksamheten var att se vilka effekterna blir av en sänkning av rösträttsåldern. Försöksverksamheten skulle utvärderas av en särskild utredning som även fick i uppdrag att föreslå huruvida en sänkning av rösträttsåldern skulle göras permanent samt om den enbart skulle gälla val till kommun eller även omfatta val till landsting och riksdag. Ungdomspolitiska kommittén hänvisade i detta förslag till den s.k. personvalsreformen som föregicks av en försöksverksamhet vid valet till kommunfullmäktige Sänkt rösträttsålder i val till kyrkofullmäktige Den 1 januari 2000 skildes Svenska kyrkan från staten och blev därmed ett fristående registrerat trossamfund. I och med detta upphörde Svenska kyrkan att lyda under kyrkolagen och de förfaringssätt vid val som ålagts av staten års kyrkomöte tog beslut om en ny kyrkoordning i vilken rösträttsåldern till direkta kyrkliga val sänktes till 16 år. Motiven för detta var bl.a. att det var angeläget för kyrkans framtid att ta tillvara ungdomars engagemang genom att de bereds möjlighet till påverkan genom rösträtt. Förespråkarna för en sänkning påpekade bl.a. att medelåldern i de beslutande organen ofta var hög och att de unga ofta har svårt att göra sin röst hörd när beslut formas omkring verksamheten i församling och kyrka.

7 7 Argument i debatten för och emot en sänkning av rösträttsåldern I Åldersgränsutredningens slutbetänkande ges en översikt av de argument som har anförts för eller emot en ytterligare sänkning av rösträttsåldern. Mot en sänkning finns framförallt en rad principiella argument. En sänkning av rösträttsåldern skulle bryta mot principen om en gemensam rösträtts- och valbarhetsålder samt principen om en gemensam myndighets- och rösträttsålder. En sänkning av såväl rösträtts- som valbarhetsålder är problematisk då det skulle innebära att personer som inte är myndiga, och därmed står under annans vårdnad och förmyndarskap, skulle kunna väljas in i församlingar av vilka det utkrävs bl.a. skadeståndsansvar. Ett annat argument mot en sänkt rösträttsålder är att unga människor är alltför lättpåverkade och därmed mer trendkänsliga i politiska frågor. Inom valforskningen har det också konstaterats i olika studier att unga människor är mer trendkänsliga än äldre. En sänkning av rösträttsåldern skulle därmed kunna ge en ökad instabilitet i politiken och mer utrymme för populistiskt inriktade politiska budskap, enligt vissa kritiker. De argument som fördes fram för en sänkning av rösträttsåldern när 18-årsgränsen infördes 1975 kan sägas vara giltiga även idag. Unga kan sägas ha större kunskaper idag än tidigare och motivet att stimulera demokratisk delaktighet har getts ökad tyngd under senare år genom sjunkande medlemstal i politiska partier och minskat valdeltagande bland unga. Sänkt rösträttsålder skulle också kunna fungera som ett medel för balans och legitimitet för politiken i en tid när andelen äldre i befolkningen ökar avsevärt, vilket på sikt kan leda till generationskonflikter i frågor om fördelningen av samhällsresurser. Under 1990-talet har också mandatperioderna förlängts från tre till fyra år, vilket har fått som effekt att den faktiska genomsnittsåldern för förstagångsväljare höjts. En sänkning av rösträttsåldern till 16 år innebär att den genomsnittliga åldern för förstagångsväljare i så fall ändå skulle uppgå till cirka 18 år. Attitydundersökningar Två större undersökningar har gjorts under 1990-talet om inställningen till förslag om att sänka rösträttsåldern. Ungdomspolitiska kommittén genomförde en attitydundersökning där 2000 unga i åldern år tillfrågades om en sänkning av rösträttsåldern var en bra eller dålig idé. Majoriteten var negativt inställd till att sänka åldern. 48 procent menade att det var en dålig idé medan 37 procent svarade att det var en bra eller halvbra idé. Det fanns dock en tydlig åldersfördelning i svaren. 60 procent av de som ännu inte fyllt 18 år ansåg att det var en bra eller halvbra idé. Andel negativa ökar med åldern och i gruppen år anser endast 26 procent att det är en bra eller halvbra idé. 3 Frågan om sänkt rösträttsålder har också varit med i en studie 1998 av SOM-institutet vid Göteborgs Universitet och redovisas bland annat i skriften Demokratiopinioner av Henrik Oscarsson 4. På en fråga till ett representativt urval av svenska befolkningen om vad man anser om ett antal förslag till förändringar inom demokratiområdet får förslaget om sänkt rösträttsålder till 16 år inget stöd av allmänheten. Endast 9 procent ansåg att det var ett mycket bra eller ganska bra förslag medan hela 77 procent ansåg att det var ett dåligt eller ganska dåligt förslag. Av de tretton olika reformförslag som de tillfrågade 3 SOU 1997:71 4 Demokratiopinioner, Demokratiutredningens skrift nr 26, SOU 1999:80

8 8 tyckte till om var förslaget om sänkt rösträttsålder det minst populära. Även i denna studie finns det en tydlig åldersfördelning i svaren. Bland den yngsta tillfrågade gruppen (15-19 år) var andelen positiva till förslaget högst (27 procent) för att sedan i princip minska kontinuerligt med stigande ålder. I samma skrift redovisas också en studie där motsvarande frågor ställdes till riksdagskandidater hösten Även bland dessa var motståndet stort mot en sänkning av rösträttsåldern. Endast 20 procent ansåg det vara ett bra förslag medan 72 procent ansåg att det var ett dåligt förslag. Mot bakgrund av den negativa attityd till en sänkning av rösträttsåldern som finns bland såväl allmänhet som politiker i Sverige är det intressant att spegla den svenska debatten mot erfarenheterna i ett annat europeiskt land där en sänkning av rösträttsåldern faktiskt har genomförts.

9 RÖSTRÄTTSÅLDERN I 9 TYSKLAND Det moderna Tyskland är en federation, därav det officiella namnet Förbundsrepubliken Tyskland. Förbundsrepubliken är sammansatt av 16 delstater (Bundesländer, förbundsländer eller länder). Förbundsländernas storlek varierar kraftigt. Det minsta, Bremen har knappt en halv miljon invånare medan det befolkningsrikaste, Nordrhein- Wesfalen har 16 miljoner invånare. Alla delstater har en mycket långtgående autonomi. De tio delstater som tidigare utgjorde Västtyskland kallas idag "gamla förbundsländer" medan de fem som tidigare utgjorde Östtyskland samt Berlin refereras till som "nya förbundsländer". Både skola och högre utbildning, justitie- och polisväsende, stora delar av den ekonomiska politiken samt styrningen av kommuners verksamhet är exempel på ansvarsområden som ligger på delstatsnivå. Varje delstat utser ett delstatsparlament (oftast Landtag) i allmänna val. Regeringen i varje delstat är representerat i Förbundsrådet som utgör andra kammaren i Förbundsrepublikens parlament. Första kammaren utgörs av den direktvalda Förbundsdagen. Alla förbundsländer, utom de tre som bara utgörs av en enda stad, Berlin, Bremen och Hamburg, är indelade i kommuner. Kommunernas befogenheter skiljer sig från förbundsland till förbundsland. De viktigaste skillnaderna jämfört med Sverige är att skolan i vanliga fall inte ingår i tyska kommuners ansvarsområde, medan de ofta ansvarar för all företagsbeskattning och har ett stort ansvar att utveckla näringslivet. Kommunerna är också ansvariga för bebyggelse, parker och fritidsanläggningar, för att nämna några ytterligare ansvarsområden. Alla mindre kommuner är sammanslutna i kretsar (Landkreise) för att sköta gemensamma uppgifter så som sjukvård, turism och renhållning. Vid kommunalval väljs därför både kommun- och kretsfullmäktige. I några förbundsländer väljs borgmästaren av kommunfullmäktige medan hon eller han i andra förbundsländer är direktvald. Med kommunalval avses alltså val till kommunfullmäktige, kretsfullmäktige, borgmästarval (som inte behöver sammanfalla med de andra valen) och eventuella stickval vid borgmästarval. Partier i Tyskland CDU/CSU (Kristdemokraterna) CDU (Christdemokratische Union), Kristdemokratiska Unionen är den ena av de två stora folkpartierna i Tyskland. CDU grundades efter andra världskriget med ambitionen att förena den konservativa högern och de kristna krafterna av båda konfessionerna. CDU lyckades och blev det stora partiet till höger om mitten. I delstaten Bayern finns inte CDU utan dess systerparti CSU, Kristsociala Unionen. CSU är något mer konservativt än CDU men partierna samarbetar mycket nära på förbundsnivå. CDU/CSU har även en ambition att förhindra uppkomsten och existensen av något parti till höger om det egna partiet. Under de senaste åren har tilltagande krafter på yttersta högerkanten försvårat förverkligandet av denna ambition. Partiets traditionella mittenorientering har utmanats. CDU/CSU är förmodligen det parti som har präglat det moderna Tyskland mest, både under efterkrigstiden och under förbundskansler Kohls långa styre. CDU/CSU har varit den drivande kraften både bakom den accelererade europeiska integrationen och den snabba återförening av Väst- och Östtyskland efter murens fall. CDU/CSU är emot en sänkning av rösträttsåldern.

10 FDP (liberaler) 10 FDP (Freie Demokratische Partei), Fria Demokratiska Partiet är Tysklands liberala parti. FDP har ursprungligen varit ett socialliberalt parti. Under 70-talet deltog partiet i socialdemokratiskt dominerade koalitionsregeringar men övergav denna linje 1982 när det i stället valde att samarbeta med kristdemokraterna. Därmed inleddes en16 års era av konservativt styre. FDP har utvecklats allt mer till ett högerliberalt parti och har ge- nomgått svåra interna slitningar. Partiet har haft stort inflytande på den tyska politiken eftersom det varit parlamentarisk vågmästare och deltagare i koalitionsregeringar oav- ovisst brutet under tre årtionden. Idag befinner FDP sig i en existentiell kris och det är om partiet kommer att överleva. I ett antal viktiga delstater är partiet inte representerat i delstatsparlamenten längre och det har svårt att få fotfäste i de nya delstaterna i Öst. FDP har inte varit drivande i frågan om rösträttsåldern, men har medverkat till beslut som inneburit ett bevarande av den nuvarande åldersgränsen på 18 år. Die Grünen/Bündnis 90 De Gröna tillkom på 1970-talet. Partiet växte ur den ekologiska rörelsen som organiserade ett motstånd mot kärnkraften i gränsregionen mellan Tyskland, Schweiz och Frankrike. Pacifism och motstånd mot kärnkraften var länge partiets viktigaste frågor innan det började bredda sig tematiskt under det sena 1980-talet. Partiet har en tydlig vänsterprofil. Hårda slitningar mellan två olika falanger, fundamentalister och realister, har präglat partiet länge. Fundamentalisterna vill profilera partiet med en tydlig alternativ politik medan realisterna är beredda till kompromisser och realpolitiska eftergifter för att uppnå regeringsmakten. Efter murens fall förenade det gröna partiet sig med det östtyska Bündnis 90, som då var en koalition av borgarrättsorganisationer och den som frammanade maktomvälvningen i Östtyskland. Sammanväxten av två rörelser med så olika historiska och ideologiska utgångslägen har inte varit smärtfri men bidragit till att partiet breddat sin profil. Partiet uppfattas idag som den givne koalitionspartnern för socialdemokraterna och deltar i koalitionsregeringar med SPD på både förbunds- och delstatsnivå. Die Grünen/Bündnis 90 är för en sänkning av rösträttsåldern. PDS PDS (Partei des Demokratischen Sozialismus), Demokratiska Socialistpartiet är arvtagare till det forna Östtysklands kommunistparti, SED. SED uppstod efter ett tvångsäk- Efter tenskap mellan de socialdemokratiska och kommunistiska partierna i Östtyskland. återföreningen har PDS etablerat sig både som ett socialistiskt alternativ till vänster om socialdemokraterna och framför allt som östtyskarnas "regionalparti". I början lyckades PDS att få fotfäste i Förbundsdagen genom att vinna tre valkretsar (vilket enligt tysk rösträtt befriar partiet från 5-procentspärren till Förbundsdagen). Numera har partiet dock stabilt höga valresultat i de nya förbundsländerna och börjar dra till sig röster även i de gamla förbundsländerna i väst. På grund av partiets historia är det dock politiskt isolerat på förbundsnivå medan det ingår i koalitionsregeringar och regeringsunderlag i några av de nya förbundsländerna. PDS är för en sänkning av rösträttsåldern.

11 11 SPD SPD (Sozialdemokratische Partei Deutschlands), Socialdemokratiska Partiet, är det andra stora folkpartiet jämte CDU. SPD kanaliserade länge ensam de vänsterinriktade väljarna, men fick konkurrens av de gröna och sedan några år tillbaka även av PDS. SPD styrde Tyskland på 1970-talet och återtog makten vid det senaste valet. Några delstater, bland annat den befolkningsrikaste Nordrhein-Westfalen, har alltid styrts av SPD. Under den senaste tiden har SPD moderniserats med Storbritanniens New Labour som förebild. Därmed har partiet fått en klar mitteninriktning. Den nuvarande socialdemokratiskt ledda regeringen har som ambition att modernisera och förnya hela Tyskland, både ekonomiskt och socialt. Man har bland annat diskuterat föråldrade medborgarskapslagar och gett stöd till försöken att mobilisera ungdomar och invandrare för demokratiskt del- tagande. SPD är för en sänkning av rösträttsåldern. Övriga partier Förutom de partier som vi har nämnt finns det på den kommunala nivån ett stort antal partier som är representerade i olika förbundsländer och kommuner. De mest betydelsefulla av dessa är de högerextrema Republikanerna (REP) och Tyska Folkunionen (DVU) samt det Ekologiskt Demokratiska Partiet (ÖDP). I delstaten Schleswig-Holstein representeras den dansksinnade minoriteten i Schleswig genom Sydslesvigs Väljarförbund (SSW) som är undandraget från spärrgränsen till delstatsparlamentet i Schleswig- Holstein. Medborgarlistan STATT har varit relativt framgångsrik på kommunal nivå i Schleswig-Holstein. Partiernas ställningstagande till sänkt rösträtt Av de fem rikstäckande partierna är alltså tre positivt inställda till en sänkning av rösträttsåldern: PDS (socialister), Die Grünen (gröna) och SPD (socialdemokrater). SPD har som störst av dessa partier varit den mest drivande kraften bakom sänkningen av rösträttsåldern. Die Grünen har prioriterat frågan i sitt demokratiprogram och har varit pådrivande i reformarbetet. CDU är emot en förändring av åldersgränsen. I de gamla förbundsländerna har den politiska majoriteten bakom reformen utgjorts av SPD och Die Grünen, medan det i de nya förbundsländerna varit fråga om koalitioner mellan SPD och PDS. Vänsterpartiet PDS har varit en pådrivande kraft för en sänkning av rösträttsåldern i de nya förbundsländerna. Det lilla liberala FDP har inte arbetat aktivt vare sig för eller emot en sänkning av rösträttsåldern. FDP ingår dock i den nya koalitionsregering med CDU i delstaten Hessen som förbereder en ny kommunalvallag där rösträttsåldern åter höjs till 18 år. För att illustrera partiernas ståndpunkter återges här huvuddragen av tre artiklar som publicerats i Nordrhein-Westfalens Lantdagens tidning (Landtag intern 25/ ). Det är parlamentsledamöter från SPD, CDU och Die Grünen som har skrivit artiklarna. SPD Det är en fråga om åsikter om man anser att åringar har förmåga att bedöma politiska frågor. SPD utgår ifrån att ungdomar redan i denna ålder är intresserade av att utforma sin närmaste omgivning och talar därför för sänkt rösträttsålder på kommunal nivå. Det är inte omöjligt att rösträttsåldern även kan

12 12 sänkas på delstats- och förbundsnivå, men att ge ungdomar i års ålder kommunal rösträtt nu är nödvändigt för att få ungdomar att engagera sig i sin politiska närmiljö. Detta är också konsekvent med tanke på att ungdomar redan från och med 14-års ålder har rätt att använda sig av andra vägar för medborgarinflytande, såsom medborgarinitiativ i kommunfullmäktige eller krav om kommunal folkomröstning. Erfarenheter från bl. a. Niedersachsen visar att denna åldersgrupp har samma valdeltagande som andra åldersgrupper. Det handlar alltså om att mobilisera en viktig grupp medborgare och ge den utrymme för poliskt agerande. Die Grünen åriga ungdomar skiljer sig inte från sina myndiga medmänniskor i fråga om politiskt intresse och vilja att delta. Valet i Niedersachsen har tydligt visat detta. Deras ansvarskänsla är lika starkt eller svagt utvecklad än de några år äldres. Varför ska man då undanhålla 16-åringarna rätten att delta i den politiska processen? Barn och ungdomar tar sin rösträtt på allvar. De engagerar sig i politikområden som är viktiga för dem både just nu och i framtiden. Detta är miljöfrågor, utbildningspolitik och, föga överraskande, problem som medföljer den allt äldre befolkningen. Teman som budget- och finanspolitik intresserar färre ungdomar, samma gäller för övriga åldersgrupper. I motsats till många äldre tar 16- åringarna sin rösträtt på allvar. I valet i Niedersachsen var deras valdeltagande högre än bland dem som var i åldern år. Ungdomar i åldern år är precis som alla andra, valet i Niedersachsen har visat att denna grupp inte har någon tendens till oövervägt eller extremt röstande. Statistiskt sett röstade dessa väljare på ungefär samma partier som de andra väljarna. Detta är inte alls förvånande. Det är omöjligt att motivera en skillnad i mogenhet mellan 16- och 18-åringar. Båda grupperna gör också samma prioriteringar när det gäller politiska framtidsfrågor. Allt talar för att det är förnuftigt att sänka rösträttsåldern. Ungdomar ska inte bara ha skyldigheter utan även ges motsvarande grundläggande demokratiska rättigheter. CDU, Kristdemokrater Kravet på sänkt rösträttsålder är omtyckt men samtidigt mycket tvivelaktigt. Det står utom allt tvivel att även flertalet av de unga människorna är negativa till en sänkning av rösträttsåldern. Ungdomarna har insett förslagets inkonsekvens. Sänker man rösträttsåldern bara för kommunalvalen menar man antingen att detta val är mindre viktigt än delstats- eller förbundsvalen eller så menar man att ungdomars åsikter inte behöver tas på samma allvar än andras. Idag får unga människor rösta från och med 18-års ålder. Detta är logiskt och konsekvent. Vid denna ålder blir man myndig, man kan ta körkort och inkallas till militärtjänst. Från fyllda 18 år gäller straffrätten. När man fyller 18 år får man sina medborgerliga rättigheter. Ett bevarande av rösträttsåldern vid 18 år innebär naturligtvis inte att yngre ungdomar inte skulle vara välkomna att engagera sig i politiska partier eller deras ungdomsförbund. Där kan de delta, ta ansvar och påverka.

13 13 En sänkning av rösträttsåldern kommer inte att ändra orsakerna till politikerförakt och politiskt ointresse, eftersom ungdomarna snabbt kommer att uppfatta det cyniskt halvhjärtade i att endast ge dem rösträtt i kommunalvalet.

14 14 DISKUSSIONEN OM RÖSTRÄTTSÅLDERN I TYSKLAND Utöver de politiska partierna har andra aktörer debatterat rösträtts- och inflytandefrågor för ungdomar. I detta kapitel redovisas uppslag och reflektioner från ungdomsforskare (Hans Hattenhauer, Peter Merk, Klaus Hurrelmann och Christian Palentien), departements- och myndighetsföreträdare i Schleswig-Holstein och Nordrhein-Westfalen. Dessutom redovisas debattinlägg från frivilligorganisationer. Rösträtt utan åldersgräns I den tyska debatten kring ett ökat politiskt inflytande för barn och ungdomar har det förekommit seriösa förslag om en rösträtt helt utan åldersgräns. Argumentationen för en sådan reform har förts längs två huvudlinjer. Den ena är statsrättslig och har sin utgångspunkt i den tyska författningen. Rösträtten definieras där som en grundläggande rättighet för alla medlemmar av statsfolket. Det enda kriteriet för att tillhöra statsfolket 5 är det tyska medborgarskapet. Vidare kräver författningen att alla val är allmänna och därmed öppna för alla som tillhör statsfolket och följaktligen är tyska medborgare. Spelrummet för en inskränkning av denna rättighet är mycket litet. Författningen slår fast att rösträtten inte får inskränkas med hänvisning till kriterier som inte kan uppfyllas av alla och att det måste finnas tvingande orsaker för en inskränkning av rösträtten. Försvararen av denna linje ifrågasätter om åldern som kollektiv uteslutningsgrund kan anses vara en sådan tvingande orsak. Utifrån denna argumentation blir frågor kring barns politiska insiktsförmåga eller intresse irrelevanta eftersom rösträtten inte får göras beroende av personliga kvalifikationer. Ingen annan grupp i samhället får sin politiska insiktsförmåga och intresse granskad. Det är dock viktigt att understryka att man enbart diskuterat den medborgerliga rättigheten att rösta, inte själva utövandet av denna rättighet. Utövandet kan till exempel skötas av en förmyndare (jämför med familjerösträtt, som beskrivs längre ner). Förespråkarna av en rösträtt utan åldersgräns påpekar att det inte finns några giltiga juridiska argument för bibehållandet av en åldersgräns av den enda anledningen att "den alltid funnits". Den andra huvudlinjen i argumentationen för en rösträtt utan åldersgräns är demokratiteoretisk. Försvararna av denna linje menar att dagens förtroendevalda i allt högre grad ska fatta beslut som har konsekvenser långt in i framtiden som till exempel användningen av kärnkraften, juridiska ramar för genteknologi och nya pensionssystem. Framför allt är många beslut som fattas av dagens majoritet oåterkalleliga längre fram i generationsleden. Man påpekar även att dagens majoritet har en tendens att tillgodose sina egna intressen framför framtida generationers intressen. Det finns därför stor risk att man skjuter fram problem och belastningar. De passas hellre till framtida generationer än löses idag. Dagens demokratiska system har därför en inbyggd tendens till kortsiktighet. Det är uppenbarligen omöjligt att inkludera ännu icke födda framtida generationer i det politiska beslutsfattandet. Därför är det orimligt att den del av folket som kommer att få bära konsekvenser av dagens beslut längst, nämligen barn och ungdomar, är uteslutna från rösträtten fram till 18 års ålder. 5 Utöver det i författningen definierade statsfolket har även EU-medborgare aktiv och passiv valrätt på kommunalnivå i hela Tyskland. Detta grundar sig på EU:s krav om ömsesidig kommunal valrätt för EUmedborgare som är bosatta i ett annat EU-land

15 15 Begreppet "generations-apartheid" har förekommit i diskussionen för att beskriva detta fenomen. Ett sådant system ger politisk makt till den äldre delen av befolkningen som har en tendens att fatta mer kortsiktiga beslut på bekostnad av den yngre delen av befolkningen. Det har även argumenterats att rösträtt utan åldersgräns är oerhört viktigt för att kunna upprätthålla generationskontraktet. Förespråkarna av rösträtt utan åldersgräns förutspår att framskjutandet av belastningar (huvudsakligen miljömässiga och finansiella) blir så omfattande att den kommande generationen kommer se sitt politiska spelrum så starkt beskuret att den inte har något annat val än att bryta generationskontraktet. Denna generation kommer då att vara tvungen att välja mellan att försörja sina barn eller sin föräldrageneration. Förmodligen kommer den att i första hand försörja barnen för att säkra sin egen åldersförsörjning. Följaktligen bör alla medborgare ha rösträtt för att dagens politiska beslut ska vara legitima så långt in i framtiden som möjligt och därmed säkra största möjliga långsiktighet i beslutsfattandet. Familjerösträtt Idén om en familjerösträtt bygger på ett resonemang som skiljer mellan själva rösträtten och utövandet av denna rätt. Man menar att alla medborgare bör ha rösträtt eftersom det är en grundläggande rätt som uppstår med födseln snarare än en rätt som kan ges av staten eller samhället. Däremot godtar man att de yngsta medborgarna i praktiken inte kan utöva sin medfödda rösträtt. Barnets vårdnadshavare ska därför vara valutövare i barnets namn. Det innebär alltså att föräldrar utövar rösträtten å sina barns vägnar. Förespråkarna jämför med äganderätten. Barn kan till exempel äga ekonomiska tillgångar medan föräldrarna förvaltar dessa tillgångar i barnets namn. Motståndarna menar att familjerösträtten medför allvarliga juridiska betänkligheter. Likhetsprincipen i valet ifrågasätts eftersom föräldrar i praktiken får fler röster än andra medborgare. Motståndarna frågar sig också vad som skulle hända ifall två vårdnadshavare inte blir eniga om hur barnets rösträtt ska utövas eller om barnet motsätter sig vårdnadshavarnas beslut. Förespråkarna kontrar med att detta är formella problem som kan lösas, genom till exempel splittrade röster eller genom att ge barnet rätten att skriva in sig i vallängden och därmed själv utöva sin rösträtt. Förespråkarna menar också att kravet att rösträtten ska utövas personligen redan är urholkad genom möjligheten att brevrösta och på grund av att personer med olika funktionshinder har rösträtt och kan anlita hjälp vid röstningen. Sänkt rösträttsålder Förespråkarna av en sänkt rösträttsålder godtar både nödvändigheten och den demokratiska legitimiteten av en åldersgräns för rösträtten. De menar emellertid att ungdomarnas levnadsförhållanden idag är starkt förändrade jämfört med tidigare generationers medan deras rättsliga status förblivit oförändrat. Ungdomars frigörelseprocess från sina föräldrar börjar i dagens Tyskland normalt vid års ålder och leder till en självständig livsstil tidigare än förut. Jämnåriga är oftast viktigare än familjen i skapandet av en egen identitet. Ungdomarna avkrävs ett stort ansvar med hänsyn till val av skolutbildning och -inriktning. De ekonomiska aktörerna behandlar barnen som självständiga beslutsfattare. Reklam inriktas direkt till ungdomar, både som konsumenter och som delaktiga i beslut som berör familjens ekonomi. Fler än tre fjärdedelar av de tyska 13- åringarna har egna bankkonton med rätt att använda betal- eller kreditkort. Det är vanligt att ungdomar i årsåldern har fasta förhållanden och sexuellt umgänge. I praktiken rår tonåringarna idag själva över kropp och själ, behandlas som självständiga ekonomiska aktörer och träffar avgörande livsval. Det är idag svårt att finna avgö-

16 16 rande skillnader i vare sig livssituation eller politisk mognad mellan till exempel 14- och 18-åringar. Samhället har delvis erkänt ungdomarnas mognad genom att göra dem religions- och straffmyndiga vid 14 års ålder, låta dem bestämma över organdonationer från 16 års ålder och genom att tillåta att ungdomarna behandlas som ekonomiska aktörer. Förespråkarna för sänkningen av rösträttsåldern menar att det är svårt att motivera varför ungdomar ska uteslutas från just det politiska deltagandet. Framförallt förefaller detta orimligt när ungdomar samtidigt anklagas för politisk passivitet. Förespråkarna har också påpekat att framtidsfrågorna skulle få större tyngd på den politiska dagordningen genom en yngre väljarkår (jfr argumenten för en rösträtt utan åldersgräns). Motståndarna till en sänkning av rösträttsåldern hävdar att man kan ha olika uppfattningar om ungdomars mognad och att det finns väsentliga skillnader mellan 18-åringar och yngre tonåringar. Framförallt har de flesta 18-åringarna lämnat skolan och har därmed tagit de första stegen mot ett självständigt liv som samhällsmedborgare. Motståndarna understryker att en medborgerlig rättighet som rösträtten ska endast ges i samband med att individen också får viktiga skyldigheter gentemot samhället. Eftersom man blir myndig vid fyllda 18 år och därmed erhåller sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter (bland annat värnplikt), ska rösträtten tillfalla först då. Samtidigt har motståndarna inte enbart kritiserat sänkningen av rösträttsåldern, utan också det faktum att den bara tillämpas vid kommunalval. De menar att det signalerar att den kommunala nivån inte är lika betydelsefull som de andra nivåerna och att åringarna därmed ändå inte anses vara fullt politiskt mogna. Frivilligorganisationers syn på frågan Avslutningsvis kan det påpekas att samtidigt som de politiska partierna diskuterar en åldersgräns på 16 år har det från andra håll förekommit olika förslag på rösträttsålder: 12, 14, 15 och 16 år. Bland annat har Tysklands viktigaste frivilligorganisation som arbetar för barnens rättigheter, Deutsches Kinderhilfswerk (DKHW), vänt sig till parlamentet i Nordrhein-Westfalen med ett uttalande inför diskussionen om en sänkning av rösträttsåldern. Organisationen förespråkar rösträtt på kommunal nivå vid 14 och på delstats- och förbundsnivå vid 16 års ålder, med hänvisning till att uppdelningen av befolkningen i en röstberättigad och en icke-röstberättigad del är tveksam i sig. Kyrkliga representanter har delvis stött kravet på en sänkning av rösträttsåldern och statuerat exempel genom att sänka rösträttsåldern vid val till lokala eller regionala kyrkliga församlingar. Några av barnombudsmännen (Kinderbeauftrage) på delstatsnivå har varit aktiva i diskussionen. Dessutom kan nämnas att Schleswig-Holsteins barnombudsman väckte stora kontroverser genom att offentligt lyfta fram frågorna om familjerösträtten och om sänkning av rösträttsåldern till 12 år. Andra former för ungdomars politiska deltagande Både förespråkare och motståndare till rösträtt vid lägre ålder än 18 år är eniga om att rösträtten inte är den enda formen för politiskt deltagande och heller inte är tillräcklig för att vinna ungdomars intresse för politik och samhällsfrågor. I likhet med andra länder har man i Tyskland i växande grad diskuterat alternativa vägar för att väcka ungdomars politiska intresse. Det har påpekats att ungdomar har många vägar för politiskt deltagande. Undersökningar i Tyskland har visat att till exempel demonstrationer, protester och konsumentbeteende är viktiga former för att kanalisera politiskt engagemang.

17 17 Samma undersökningar visar att även om ungdomar inte avvisar formaliserat politiskt arbete väcker inte partierna och den politiska eliten förtroende bland ungdomarna. 6 Man har frågat hur barns och ungdomars vardag kan demokratiseras. Barn och ungdomar borde i större utsträckning vara delaktiga i beslut som berör t.ex. skolan och planeringen av den fysiska närmiljön. Barn och ungdomar bör få vara med i samhällsplanering, dels för att de är medborgare, dels för att de är experter på många områden, vilket gör att deras kunskap kan användas för kvalitetshöjande insatser. De mera formaliserade alternativen som man diskuterat i Tyskland är ungdomsforum, ungdomsråd och ungdomsparlament. Inspirerat av franska och schweiziska exempel har ett stort antal kommuner skaffat sig kommunala ungdomsråd. Initiativet har i de flesta fallen kommit från den politiska eliten och arbetet är också tätt knutet till det ordinarie politiska arbetet i kommunen. Formellt har ungdomsråden ingen beslutanderätt, men i många kommuner har de rätt att lägga fram förslag till kommunfullmäktige. I de flesta fallen är det borgmästaren eller hennes/hans ställföreträdare som är ordförande i de kommunala ungdomsråden. Ungdomsforum är projektorienterade plattformar. Ungdomarna bjuds in att i öppna former delta i diskussioner inför politiska beslut som berör dem. Ungdomsparlament finns huvudsakligen i den sydvästtyska delstaten Baden-Württemberg. Även om det finns många goda erfarenheter från dessa nya former finns det en del problem som har lyfts fram i samband med ungdomsforum, ungdomsråd och -parlament, bl.a. representativiteten och svårigheten att väcka ungdomars intresse att delta. 6 DJI-Jugendservey 1992.

18 18 REFORMEN Sex tyska delstater har sänkt åldersgränsen till 16 år vid kommunalval. I tabellen nedan sammanställs en del fakta som belyser förhållandena i dessa delstater. Det första kommunalvalet med åldersgräns på 16 år genomfördes hösten 1996 i Niedersachsen. Delstater där rösträtten sänkts till 16 år vid kommunalval. Delstat Invånare Huvudstad Röstberättigade i åldern år Andel åriga av alla röstberättigade, procent Aktiv/passiv valrätt Hessen 7 6 milj. Wiesbaden /18 år Senaste kommunalval Mecklenburg- Vorpommern Niedersachsen Nordrhein- Westfalen Sachsen- Anhalt Schleswig- Holstein 1,8 milj. Schwerin ,1 16/18 år 6/ ,8 milj. Hannover ,3 16/18 år 15/ milj. Dusseldorf ,4 16/18 år 12/ ,7 milj. Magdeburg ,3 16/18 år 13/ ,7 milj. Kiel ,5 16/18 år 22/ Alla delstater som har sänkt rösträttsåldern har begränsat reformen till att endast gälla vid kommunalvalen. Vid kommunalvalen väljs både kommunfullmäktige (oftast "Gemeinderat") och kretsfullmäktige ("Kreisrat"). I några delstater väljs även borgmästaren i direkta val. Det är vid dessa tre val som åringar är röstberättigade. Valdagen vid kommunalval skiljer sig normalt från val till delstatsparlament och val till Förbundsdagen eller Europaparlamentet, därför har det inte varit nödvändigt att göra någon skillnad mellan väljare i vallokalerna utifrån deras ålder. De partier som stått bakom reformen har en uttalad ambition att utvidga rösträtten även till de högre förvaltningsnivåerna. Ministerpresidenten i Schleswig-Holstein har aviserat att hon är villig att införa rösträtt för 16- och 17- åringar på delstatsnivå om den röd-gröna regeringskoalitionen får förnyat förtroende i delstatsvalet år Alla delstater har valt att enbart sänka den aktiva rösträtten 9. Det finns enighet kring uppfattningen att den passiva valrätten kan utövas först vid myndighetsålder eftersom man som förtroendevald själv måste kunna fatta lagligt giltiga beslut. Tjänstemännen i Schleswig-Holstein och Nordrhein-Westfalen som har intervjuats för denna studie har dock inte kunnat se några juridiska svårigheter i skillnaden mellan åldersgränserna för aktiv och passiv valrätt. Det är enkelt att formulera en sådan skillnad i vallagen och i båda fallen har lagändringen därför inneburit att bara en mening ändrats. 7 Eftersom Hessen ännu inte har genomfört något val med den sänkta rösträttsåldern finns här färre uppgifter än de andra delstaterna. 8 Den politiska majoriteten har nyligen förändrats i ett delstatsval. Den nya delstatsregeringen har aviserat att den kommer att återinföra 18-årsgränsen för aktiv rösträtt innan nästa kommunalval. 9 Med aktiv valrätt avses rätten att rösta i ett val, med passiv valrätt avses rätten att kandidera för en förtroendepost i ett val. I denna studie används uttrycket rösträtt när den aktiva valrätten avses.

19 19 Alla tyska och andra EU-medborgare som på valdagen har fyllt 16 år är röstberättigade i kommunalvalen i de berörda delstaterna. Att åldersgränsdefinitionen, precis som tidigare, är kopplad till födelsedagen snarare än kalenderåret är det normala i alla tyska delstater och har inte varit föremål för diskussioner under reformprocessen. Utbildning och mobilisering Införandet av en sänkt rösträttsålder har i de berörda förbundsländerna gett anledning till förberedande aktiviteter. Det är huvudsakligen tre aktörer som har genomfört olika aktiviteter, till en viss del i samverkan med varandra: statliga och kommunala myndigheter, ungdomsorganisationer, politiska partier. Statliga och kommunala myndigheter Både berörda departement och myndigheter som är ansvariga för valgenomförandet (valkontor och kommunala förvaltningar) har genomfört målinriktade insatser för att informera ungdomar om kommunalvalen. Man har tagit fram publikationer (tryckta och på Internet), kampanjmaterial ( t.ex. klistermärken med valtema) och stödmaterial för skolundervisning. Man har också arrangerat informationsträffar, i framför allt ungdomshus och skolor. Myndigheterna har haft visst samarbete med ungdomsorganisationer för att utarbeta och sprida sitt material. Myndigheternas informationsinsatser har oftast inskränkts till att beskriva valets betydelse och utförande. De har vanligen riktat sig till samtliga förstagångsväljare och inte bara till de under 18 år. Insatserna har dock i allmänhet genomförts för första gången, så att den nya, yngre väljargruppen kan anses vara anledningen till insatserna. Delstaterna och en del av kommunerna hade särskilda budgetanslag för myndigheters och organisationers informationsinsatser. Ungdomsorganisationer Ungdomsorganisationer framför allt landsråd och lokalråd för ungdomsorganisationer har också genomfört aktiviteter med anledning av de nya valreglerna. Insatserna har varit fokuserade på valteknisk information men också att stödja en generell politisk mobilisering av ungdomarna och att få till stånd en dialog mellan ungdomarna och politikerna. I Nordrhein-Westfalen genomförde Landsrådet för ungdomsorganisationer (Landesjugendring NRW) en mycket ambitiös aktion över hela delstaten. Nya väljare informerades om sin rösträtt och ett stort antal musikfestivaler genomfördes där uppträdanden varvades med diskussioner med lokala och regionala politiker. Ungdomarna i hela delstaten fick möjlighet att i små grupper arbeta med ett självvalt politiskt ämne. 600 grupper anmälde sig och fick hjälp av landsrådet att föra ut sina budskap via en hemsida eller en stor reklampanel som var centralt placerad i den egna kommunen. På det sättet fick många ämnen som tagits upp av ungdomarna relativt stort utrymme i valdebatten. Ungdomarna fick stor frihet att välja sina ämnen. Vissa frågor var därför inte relaterade till kommunalvalet utan tog upp ämnen som ligger på förbunds- eller delstatsnivå. Framför allt skolan, som inte är ett kommunalt ansvarsområde, men även mera allmänna

20 20 och generationsövergripande frågor som pensioner, arbetsmarknaden, asyl- och fredspolitiken. Till största delen valde ungdomarna dock att ta upp kommunala frågor, så som ungdomsgårdar, fritidsanläggningar, bibliotek, cykelbanor, trafikplanering och lärlingsplatser i lokala bolag. Några grupper arbetade med ungdomsinflytande i största allmänhet och i en stad lyckades en ungdomslista att ta plats i kommunfullmäktige. I Schleswig-Holstein var insatserna mycket mindre och kanaliserades genom Landsrådet för ungdomsorganisationer (Landesjugendring SH) och landets elevorganisation. Informationen var främst avsedd att förklara valet för ungdomarna och mobilisera dem. Elevorganisationen inkluderade valfrågorna i sitt omfattande arbete för att demokratisera elevers vardag. En tydlig koppling gjordes mellan ungdomars medbestämmanderätt och deras rätt att tas på allvar i familjen, skolan och samhället i stort. Politiska partier Politiska partier har ett stort intresse att mobilisera väljare. Men partierna centralt har dock varit relativt oengagerade av att mobilisera åringarna. Olika förklaringar till denna relativa passivitet har givits. Partierna själva framhäver att de har riktat sina insatser till alla förstagångsväljare, alltså även till de som utan en lagändring hade haft rösträtt. Andra menar att gruppens relativa litenhet (mellan 2,3 procent och 4,1 procent av väljarkåren) spelat in. En annan möjlig förklaring är att det handlar om kommunalval och att partierna i första hand koncentrerar sig på delstats-, förbunds- och Europaval. En sista förklaring kan vara att partierna helt enkelt inte har utvecklat arbetssätt för att nå de yngsta väljarna än. Det finns dock tecken på att engagemanget håller på att växa. Socialdemokraterna i Nordrhein-Westfalen har skapat en webbplats som riktar sig till de yngsta väljarna (http://www.16plus.de). Kristdemokraternas forskningsinstitut, Konrad-Adenauer- Stiftung, har gett ut en broschyr om den sänkta åldersgränsen med bland annat idéer om hur partiorganisationer kan arbeta för att nå de yngsta väljarna. Det är intressant att denna rörelse, som är emot rösträtt för 16-åringar, verkar vara bland de mest engagerade i att vinna dem som väljare. Broschyren framhäver följaktligen också att ungdomarna inte ska bemötas med argument som ifrågasätter deras rösträtt utan istället som seriösa väljare med seriösa motiv. Med andra ord, rösträtten ger makt och därmed vinner man respekt även hos motståndarna.

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Schwedisch. Information. från delstaten Niedersachsens valförrättare. Grundprinciperna i delstaten Niedersachsens kommunalvalsystem

Schwedisch. Information. från delstaten Niedersachsens valförrättare. Grundprinciperna i delstaten Niedersachsens kommunalvalsystem Schwedisch Information från delstaten Niedersachsens valförrättare Grundprinciperna i delstaten Niedersachsens kommunalvalsystem Grundprinciperna i delstaten Niedersachsens kommunalvalsystem I Niedersachsen

Läs mer

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius

Läs mer

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011.

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. NOMINERINGSREGLER AVSEENDE VALSEDLAR I ALLMÄNNA VAL Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. 1. FASTSTÄLLANDE AV NOMINERINGSREGLER 1.1 Förbundsstämma tre år före allmännaval

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet, dess ledamöter och lagstiftning När hålls valet till Europaparlamentet? I Sverige hålls valet den 25 maj 2014. De övriga 27 medlemsländerna röstar alla inom

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

DEMOKRATI FÖR UNGA Bör rösträttåldern sänkas till 16 år?

DEMOKRATI FÖR UNGA Bör rösträttåldern sänkas till 16 år? DEMOKRATI FÖR UNGA Bör rösträttåldern sänkas till 16 år? av Sandra Lingren DEMOKRATI FÖR UNGA Bör rösträttsåldern sänkas till 16 år? Författare: Sandra Lindgren Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter.

Läs mer

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009

Valet i fickformat. Europaparlamentet 2009 Valet i fickformat Europaparlamentet 2009 Valet i fick format Europaparlamentet 2009 1 Val till Europaparlamentet 7 juni 4 Rösta på parti och person använd valsedeln rätt! 6 De som har rösträtt får röstkort

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Ökad jämställdhet för utländska medborgare

Ökad jämställdhet för utländska medborgare Ökad jämställdhet för utländska medborgare De får inte jobba som domare och inte rösta i riksdagsvalet. Inte heller får de byta kön. Utländska medborgare som lever i Sverige saknar fortfarande vissa rättigheter.

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Val till Europaparlamentet 2009

Val till Europaparlamentet 2009 Lättläst information Val till Europaparlamentet 2009 Så här röstar du Innehåll Vad är EU?... 3 Valet i Sverige... 3 Vem får rösta?... 4 Vem röstar du på?... 5 Så här röstar du... 6 Du kan rösta före valet...

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet Juli 2011 Bakgrund Regeringen har sedan 2006 utrett

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:61

Regeringens skrivelse 2013/14:61 Regeringens skrivelse 2013/14:61 En politik för en levande demokrati Skr. 2013/14:61 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 december 2013 Fredrik Reinfeldt Maria Arnholm

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Landpromemoria: Förbundsrepubliken Tyskland

Landpromemoria: Förbundsrepubliken Tyskland 2014-04-03 Landpromemoria: Förbundsrepubliken Tyskland Basfakta Officiellt namn: Förbundsrepubliken Tyskland Huvudstad: Berlin Språk: tyska, samt danska, sorbiska, frisiska, romani och lågtyska (minoritetsoch

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med Demokratikommitten 2013 08 22. Plats: Stadshuset. Tid: 08.00-10.00. Närvarande: 2 Godkännande av dagordningen

Protokoll fört vid sammanträde med Demokratikommitten 2013 08 22. Plats: Stadshuset. Tid: 08.00-10.00. Närvarande: 2 Godkännande av dagordningen Protokoll fört vid sammanträde med Demokratikommitten 2013 08 22 Plats: Stadshuset Tid: 08.00-10.00 Närvarande: Per Ulfsbo Husniya Hasan SiwWarholm Rolf Lindahl Reinhold Teodorsson Bengt E Carlsson Bevan

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

En kommunallag för framtiden

En kommunallag för framtiden En kommunallag för framtiden SOU 2015:24 Kammarrättsråd Eva Edwardsson, expert i utredningen 1 Utredningen En kommunallag för framtiden Utredningsarbete från oktober 2012 till mars 2015 Särskild utredare

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Landpromemoria: Förbundsrepubliken Tyskland

Landpromemoria: Förbundsrepubliken Tyskland 2014-01-09 Landpromemoria: Förbundsrepubliken Tyskland Basfakta Officiellt namn: Förbundsrepubliken Tyskland Huvudstad: Berlin Språk: Tyska, samt danska, sorbiska, frisiska, romani och lågtyska (minoritetsoch

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012 europa fokus #7 2012 i detta nummer en dag på eu:s call center möt olle & olle allt om medborgaråret så kan du påverka eu en tidning från eu-kommissionen EU:s vice ordförande Viviane Reding bjuder in till

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25 Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning Den Nya Välfärden 15-05-25 Om undersökningen Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har samhället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen.

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Val till Europarlamentet

Val till Europarlamentet För mer demokrati Mitt val För mer demokrati Val till Europarlamentet Studiecirkeln»Mitt val«ger alla väljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin! Mitt val Sida 3 Mitt val Det här är

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet

Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet 1[13] Referens Ahmad Azizi Mottagare Demokratiberedningen Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet Strategi för demokrati och delaktighet i Botkyrka Alla vi som arbetar i Botkyrka

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer