FÖRORD. Leif Linde generaldirektör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRORD. Leif Linde generaldirektör"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Förord...3 Inledning...4 Rösträttsåldern i Sverige...5 Diskussionen om rösträttsåldern i Sverige under 1990-talet...5 Argument i debatten för och emot en sänkning av rösträttsåldern...7 Attitydundersökningar...7 Rösträttsåldern i Tyskland...9 Partier i Tyskland...9 Partiernas ställningstagande till sänkt rösträtt...11 Diskussionen om rösträttsåldern i Tyskland...14 Rösträtt utan åldersgräns...14 Familjerösträtt...15 Sänkt rösträttsålder...15 Andra former för ungdomars politiska deltagande...16 Reformen...18 Utbildning och mobilisering...19 Valdeltagande och valresultat...21 Valdeltagande...21 Valresultat...24 Sammanfattning...28 Slutsatser...30 Zusammenfassung auf Deutsch...32 Referenser...34

3 3 FÖRORD Frågan om sänkt rösträttsålder i Sverige har aktualiserats vid några tillfällen under 1990-talet, utan att på riktigt vinna mark. De som talar för en sänkning av rösträttsåldern hänvisar till olika argument. Ungdomar bör ha mer inflytande i samhället av den enkla anledningen att de är medborgare med rätt att kunna påverka. Andra betonar mer vikten av att ungdomar inskolas i de demokratiska traditionerna, i syfte att bevara och stärka folkstyret. Trots att många varit engagerade i frågan om sänkt rösträttsålder så har den allmänna attityden hittills varit negativ i Sverige, såväl bland allmänhet som hos politiker. Därför är det intressant att spegla den svenska debatten mot erfarenheterna i ett annat europeiskt land, Tyskland, där en sänkning av rösträttsåldern faktiskt har genomförts. De första kommunalvalen där 16-års gräns tillämpades genomfördes hösten 1996 i Niedersachsen. Därefter har ytterligare fyra delstater genomfört kommunalval där 16- åringarna haft rösträtt. Det innebär att det finns tillgång till fyra års erfarenheter av sänkt rösträttsålder i ett land som har många likheter med Sverige. I Tyskland har reformens genomförande varit odramatiskt. Ungdomarna har inte visat sig vara mera trendkänsliga än andra väljare och de har gått till valurnorna i större utsträckning än den traditionella gruppen förstagångsväljare. Det har inte heller rapporterats att partierna skulle ha ägnat sig åt oseriöst röstfiske i skolorna. Kartläggningen av sänkningen av rösträttsåldern i Tyskland har utförts av konsulten Ralf Fröhlich. Projektledare på Ungdomsstyrelsen har varit utredare Tiina Ekman. Leif Linde generaldirektör

4 4 INLEDNING Rapporten inleds med en beskrivning av de svenska förhållandena och hur rösträttsåldern successivt sänkts under 1900-talet. Därefter följer en sammanfattning om diskussionen kring sänkt rösträttsålder under 1990-talet i Sverige. Rapportens viktigaste del är studien av den sänkta rösträttsåldern från 18 till 16 år i ett antal tyska delstater. Studien tar upp de viktigaste inslagen i diskussionen kring sänkningen av rösträttsåldern, reformens genomförande och resultat. Resultaten redovisas i form av statistik kring valdeltagande och valresultat i de delstater där val med sänkt åldersgräns redan har genomförts. Studien bygger på statsvetenskapligt och sociologiskt forskningsmaterial, statistik samt intervjuer med representanter för ungdomsorganisationer, partier, delstatsparlament, delstatsregeringar och forskare i delstaterna Schleswig-Holstein och Nordrhein- Westfalen i november 1999.

5 5 RÖSTRÄTTSÅLDERN I SVERIGE Man kan lätt luras att tro att dagens rösträttsålder har en lång tradition i Sverige. Men så väl rösträttsålder som valbarhetsålder har ändrats ett stort antal gånger i Sverige under 1900-talet. Att åldersgränsen för rösträtt och valbarhet skulle sammanfalla har inte heller varit någon självklarhet. Den långsiktiga trenden kan sägas vara en sjunkande rösträttsåldern som med viss eftersläpning följs av en motsvarande sänkning av valbarhetsåldern. När ståndsriksdagen avskaffades 1866 och ersattes av en tvåkammarriksdag var rösträtts- och valbarhetsåldern till Första kammaren 35 år och till Andra kammaren 25 år 1. Genom rösträttsreformen blev rösträtten allmän för såväl kvinnor som män och lika både i kommunala val och i valet till Andra kammaren. Rösträttsåldern sänktes till 27 år i landstingsval och till 23 i övriga kommunala val och i valet till riksdagens Andra kammare. Rösträttsåldern vid kommunala val och val till Andra kammaren sänktes sedan successivt under tvåkammarsystemets tid. Den nuvarande rösträtts- och valbarhetsåldern, 18 år, infördes i samband med grundlagsrevisionen Myndighetsålder och ålder för valbarhet till riksdagen sammanfaller sedan år Ändring av rösträttsålder respektive valbarhetsålder i kommunala val och val till andra kammaren/riksdagen sedan år 1921 År Rösträtt Valbarhet år 23 år år 25 år år 2 25 år år 23 år år 23 år år 20 år år 18 år Källa: SOU 1996:111 samt SOU 1996:162 Som skäl för att sänka åldersgränsen till 18 år framhölls dels att samhällsutvecklingen fört med sig att ungdomen i allmänhet hade större insikter i politiska frågor än tidigare, dels att en sänkning i sig borde kunna medverka till ett ökat intresse för den representativa demokratin. Diskussionen om rösträttsåldern i Sverige under 1990-talet Åldersgränsutredningen År 1994 tillkallade regeringen en särskild utredare för att se över åldersgränserna för ungdomar. I sitt slutbetänkande Bevakad övergång (SOU 1996:111) föreslår Ålders- 1 Kai Kronvall, ur SOU 1996: Rösträttsåldern för kommunalval sänktes från 23 till 21 år redan år 1941, medan motsvarande förändring i andra kammaren skedde först 1945.

6 6 gränsutredningen att den som fyllt 16 år ska få rösta i kommunala val och i kommunala folkomröstningar. Utredningens val att begränsa förslaget till de kommunala frågorna gjordes inte av principiella skäl. I kommunallagen hade 1991 införts bestämmelser om samråd och användarstyrda självförvaltningsorgan som även kunde inkludera personer under 18 år. Förslaget skulle ses som ett ytterligare steg på en redan inslagen väg. Utredningen förespråkade inte en samtidig sänkning av valbarhetsåldern. Den som är omyndig bör enligt utredningen inte vara valbar eftersom den som står under en annans vårdnad och förmyndarskap saknar den självständighet som är avgörande för att utöva den myndighet som följer av valbarhet. Remissinstansernas svar på utredningens förslag var överlag avvisande. Det vanligast förekommande argumentet mot en sänkning är att eventuella fördelar med en sänkning inte uppväger nackdelarna med att frångå principerna om gemensam rösträtts- och valbarhetsålder samt gemensam myndighets- och rösträttsålder. Flera påpekade också utifrån olika aspekter att den som är mellan 16 och 18 år inte är redo att rösta. Ungdomspolitiska kommittén Frågan om rösträttsålder togs även upp av den Ungdomspolitiska kommittén. Kommittén hade bl.a. i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka ungdomars inflytande och delaktighet i samhället. I sitt slutbetänkande Politik för unga (SOU 1997:71) valde kommittén att inte ta ställning till huruvida en permanent sänkning av rösträttsåldern bör ske eller ej. Kommittén föreslog istället en försöksverksamhet i samband med kommunalvalet 1998, där rösträtten i ett antal försökskommuner sänks till 16 år. Syftet med försöksverksamheten var att se vilka effekterna blir av en sänkning av rösträttsåldern. Försöksverksamheten skulle utvärderas av en särskild utredning som även fick i uppdrag att föreslå huruvida en sänkning av rösträttsåldern skulle göras permanent samt om den enbart skulle gälla val till kommun eller även omfatta val till landsting och riksdag. Ungdomspolitiska kommittén hänvisade i detta förslag till den s.k. personvalsreformen som föregicks av en försöksverksamhet vid valet till kommunfullmäktige Sänkt rösträttsålder i val till kyrkofullmäktige Den 1 januari 2000 skildes Svenska kyrkan från staten och blev därmed ett fristående registrerat trossamfund. I och med detta upphörde Svenska kyrkan att lyda under kyrkolagen och de förfaringssätt vid val som ålagts av staten års kyrkomöte tog beslut om en ny kyrkoordning i vilken rösträttsåldern till direkta kyrkliga val sänktes till 16 år. Motiven för detta var bl.a. att det var angeläget för kyrkans framtid att ta tillvara ungdomars engagemang genom att de bereds möjlighet till påverkan genom rösträtt. Förespråkarna för en sänkning påpekade bl.a. att medelåldern i de beslutande organen ofta var hög och att de unga ofta har svårt att göra sin röst hörd när beslut formas omkring verksamheten i församling och kyrka.

7 7 Argument i debatten för och emot en sänkning av rösträttsåldern I Åldersgränsutredningens slutbetänkande ges en översikt av de argument som har anförts för eller emot en ytterligare sänkning av rösträttsåldern. Mot en sänkning finns framförallt en rad principiella argument. En sänkning av rösträttsåldern skulle bryta mot principen om en gemensam rösträtts- och valbarhetsålder samt principen om en gemensam myndighets- och rösträttsålder. En sänkning av såväl rösträtts- som valbarhetsålder är problematisk då det skulle innebära att personer som inte är myndiga, och därmed står under annans vårdnad och förmyndarskap, skulle kunna väljas in i församlingar av vilka det utkrävs bl.a. skadeståndsansvar. Ett annat argument mot en sänkt rösträttsålder är att unga människor är alltför lättpåverkade och därmed mer trendkänsliga i politiska frågor. Inom valforskningen har det också konstaterats i olika studier att unga människor är mer trendkänsliga än äldre. En sänkning av rösträttsåldern skulle därmed kunna ge en ökad instabilitet i politiken och mer utrymme för populistiskt inriktade politiska budskap, enligt vissa kritiker. De argument som fördes fram för en sänkning av rösträttsåldern när 18-årsgränsen infördes 1975 kan sägas vara giltiga även idag. Unga kan sägas ha större kunskaper idag än tidigare och motivet att stimulera demokratisk delaktighet har getts ökad tyngd under senare år genom sjunkande medlemstal i politiska partier och minskat valdeltagande bland unga. Sänkt rösträttsålder skulle också kunna fungera som ett medel för balans och legitimitet för politiken i en tid när andelen äldre i befolkningen ökar avsevärt, vilket på sikt kan leda till generationskonflikter i frågor om fördelningen av samhällsresurser. Under 1990-talet har också mandatperioderna förlängts från tre till fyra år, vilket har fått som effekt att den faktiska genomsnittsåldern för förstagångsväljare höjts. En sänkning av rösträttsåldern till 16 år innebär att den genomsnittliga åldern för förstagångsväljare i så fall ändå skulle uppgå till cirka 18 år. Attitydundersökningar Två större undersökningar har gjorts under 1990-talet om inställningen till förslag om att sänka rösträttsåldern. Ungdomspolitiska kommittén genomförde en attitydundersökning där 2000 unga i åldern år tillfrågades om en sänkning av rösträttsåldern var en bra eller dålig idé. Majoriteten var negativt inställd till att sänka åldern. 48 procent menade att det var en dålig idé medan 37 procent svarade att det var en bra eller halvbra idé. Det fanns dock en tydlig åldersfördelning i svaren. 60 procent av de som ännu inte fyllt 18 år ansåg att det var en bra eller halvbra idé. Andel negativa ökar med åldern och i gruppen år anser endast 26 procent att det är en bra eller halvbra idé. 3 Frågan om sänkt rösträttsålder har också varit med i en studie 1998 av SOM-institutet vid Göteborgs Universitet och redovisas bland annat i skriften Demokratiopinioner av Henrik Oscarsson 4. På en fråga till ett representativt urval av svenska befolkningen om vad man anser om ett antal förslag till förändringar inom demokratiområdet får förslaget om sänkt rösträttsålder till 16 år inget stöd av allmänheten. Endast 9 procent ansåg att det var ett mycket bra eller ganska bra förslag medan hela 77 procent ansåg att det var ett dåligt eller ganska dåligt förslag. Av de tretton olika reformförslag som de tillfrågade 3 SOU 1997:71 4 Demokratiopinioner, Demokratiutredningens skrift nr 26, SOU 1999:80

8 8 tyckte till om var förslaget om sänkt rösträttsålder det minst populära. Även i denna studie finns det en tydlig åldersfördelning i svaren. Bland den yngsta tillfrågade gruppen (15-19 år) var andelen positiva till förslaget högst (27 procent) för att sedan i princip minska kontinuerligt med stigande ålder. I samma skrift redovisas också en studie där motsvarande frågor ställdes till riksdagskandidater hösten Även bland dessa var motståndet stort mot en sänkning av rösträttsåldern. Endast 20 procent ansåg det vara ett bra förslag medan 72 procent ansåg att det var ett dåligt förslag. Mot bakgrund av den negativa attityd till en sänkning av rösträttsåldern som finns bland såväl allmänhet som politiker i Sverige är det intressant att spegla den svenska debatten mot erfarenheterna i ett annat europeiskt land där en sänkning av rösträttsåldern faktiskt har genomförts.

9 RÖSTRÄTTSÅLDERN I 9 TYSKLAND Det moderna Tyskland är en federation, därav det officiella namnet Förbundsrepubliken Tyskland. Förbundsrepubliken är sammansatt av 16 delstater (Bundesländer, förbundsländer eller länder). Förbundsländernas storlek varierar kraftigt. Det minsta, Bremen har knappt en halv miljon invånare medan det befolkningsrikaste, Nordrhein- Wesfalen har 16 miljoner invånare. Alla delstater har en mycket långtgående autonomi. De tio delstater som tidigare utgjorde Västtyskland kallas idag "gamla förbundsländer" medan de fem som tidigare utgjorde Östtyskland samt Berlin refereras till som "nya förbundsländer". Både skola och högre utbildning, justitie- och polisväsende, stora delar av den ekonomiska politiken samt styrningen av kommuners verksamhet är exempel på ansvarsområden som ligger på delstatsnivå. Varje delstat utser ett delstatsparlament (oftast Landtag) i allmänna val. Regeringen i varje delstat är representerat i Förbundsrådet som utgör andra kammaren i Förbundsrepublikens parlament. Första kammaren utgörs av den direktvalda Förbundsdagen. Alla förbundsländer, utom de tre som bara utgörs av en enda stad, Berlin, Bremen och Hamburg, är indelade i kommuner. Kommunernas befogenheter skiljer sig från förbundsland till förbundsland. De viktigaste skillnaderna jämfört med Sverige är att skolan i vanliga fall inte ingår i tyska kommuners ansvarsområde, medan de ofta ansvarar för all företagsbeskattning och har ett stort ansvar att utveckla näringslivet. Kommunerna är också ansvariga för bebyggelse, parker och fritidsanläggningar, för att nämna några ytterligare ansvarsområden. Alla mindre kommuner är sammanslutna i kretsar (Landkreise) för att sköta gemensamma uppgifter så som sjukvård, turism och renhållning. Vid kommunalval väljs därför både kommun- och kretsfullmäktige. I några förbundsländer väljs borgmästaren av kommunfullmäktige medan hon eller han i andra förbundsländer är direktvald. Med kommunalval avses alltså val till kommunfullmäktige, kretsfullmäktige, borgmästarval (som inte behöver sammanfalla med de andra valen) och eventuella stickval vid borgmästarval. Partier i Tyskland CDU/CSU (Kristdemokraterna) CDU (Christdemokratische Union), Kristdemokratiska Unionen är den ena av de två stora folkpartierna i Tyskland. CDU grundades efter andra världskriget med ambitionen att förena den konservativa högern och de kristna krafterna av båda konfessionerna. CDU lyckades och blev det stora partiet till höger om mitten. I delstaten Bayern finns inte CDU utan dess systerparti CSU, Kristsociala Unionen. CSU är något mer konservativt än CDU men partierna samarbetar mycket nära på förbundsnivå. CDU/CSU har även en ambition att förhindra uppkomsten och existensen av något parti till höger om det egna partiet. Under de senaste åren har tilltagande krafter på yttersta högerkanten försvårat förverkligandet av denna ambition. Partiets traditionella mittenorientering har utmanats. CDU/CSU är förmodligen det parti som har präglat det moderna Tyskland mest, både under efterkrigstiden och under förbundskansler Kohls långa styre. CDU/CSU har varit den drivande kraften både bakom den accelererade europeiska integrationen och den snabba återförening av Väst- och Östtyskland efter murens fall. CDU/CSU är emot en sänkning av rösträttsåldern.

10 FDP (liberaler) 10 FDP (Freie Demokratische Partei), Fria Demokratiska Partiet är Tysklands liberala parti. FDP har ursprungligen varit ett socialliberalt parti. Under 70-talet deltog partiet i socialdemokratiskt dominerade koalitionsregeringar men övergav denna linje 1982 när det i stället valde att samarbeta med kristdemokraterna. Därmed inleddes en16 års era av konservativt styre. FDP har utvecklats allt mer till ett högerliberalt parti och har ge- nomgått svåra interna slitningar. Partiet har haft stort inflytande på den tyska politiken eftersom det varit parlamentarisk vågmästare och deltagare i koalitionsregeringar oav- ovisst brutet under tre årtionden. Idag befinner FDP sig i en existentiell kris och det är om partiet kommer att överleva. I ett antal viktiga delstater är partiet inte representerat i delstatsparlamenten längre och det har svårt att få fotfäste i de nya delstaterna i Öst. FDP har inte varit drivande i frågan om rösträttsåldern, men har medverkat till beslut som inneburit ett bevarande av den nuvarande åldersgränsen på 18 år. Die Grünen/Bündnis 90 De Gröna tillkom på 1970-talet. Partiet växte ur den ekologiska rörelsen som organiserade ett motstånd mot kärnkraften i gränsregionen mellan Tyskland, Schweiz och Frankrike. Pacifism och motstånd mot kärnkraften var länge partiets viktigaste frågor innan det började bredda sig tematiskt under det sena 1980-talet. Partiet har en tydlig vänsterprofil. Hårda slitningar mellan två olika falanger, fundamentalister och realister, har präglat partiet länge. Fundamentalisterna vill profilera partiet med en tydlig alternativ politik medan realisterna är beredda till kompromisser och realpolitiska eftergifter för att uppnå regeringsmakten. Efter murens fall förenade det gröna partiet sig med det östtyska Bündnis 90, som då var en koalition av borgarrättsorganisationer och den som frammanade maktomvälvningen i Östtyskland. Sammanväxten av två rörelser med så olika historiska och ideologiska utgångslägen har inte varit smärtfri men bidragit till att partiet breddat sin profil. Partiet uppfattas idag som den givne koalitionspartnern för socialdemokraterna och deltar i koalitionsregeringar med SPD på både förbunds- och delstatsnivå. Die Grünen/Bündnis 90 är för en sänkning av rösträttsåldern. PDS PDS (Partei des Demokratischen Sozialismus), Demokratiska Socialistpartiet är arvtagare till det forna Östtysklands kommunistparti, SED. SED uppstod efter ett tvångsäk- Efter tenskap mellan de socialdemokratiska och kommunistiska partierna i Östtyskland. återföreningen har PDS etablerat sig både som ett socialistiskt alternativ till vänster om socialdemokraterna och framför allt som östtyskarnas "regionalparti". I början lyckades PDS att få fotfäste i Förbundsdagen genom att vinna tre valkretsar (vilket enligt tysk rösträtt befriar partiet från 5-procentspärren till Förbundsdagen). Numera har partiet dock stabilt höga valresultat i de nya förbundsländerna och börjar dra till sig röster även i de gamla förbundsländerna i väst. På grund av partiets historia är det dock politiskt isolerat på förbundsnivå medan det ingår i koalitionsregeringar och regeringsunderlag i några av de nya förbundsländerna. PDS är för en sänkning av rösträttsåldern.

11 11 SPD SPD (Sozialdemokratische Partei Deutschlands), Socialdemokratiska Partiet, är det andra stora folkpartiet jämte CDU. SPD kanaliserade länge ensam de vänsterinriktade väljarna, men fick konkurrens av de gröna och sedan några år tillbaka även av PDS. SPD styrde Tyskland på 1970-talet och återtog makten vid det senaste valet. Några delstater, bland annat den befolkningsrikaste Nordrhein-Westfalen, har alltid styrts av SPD. Under den senaste tiden har SPD moderniserats med Storbritanniens New Labour som förebild. Därmed har partiet fått en klar mitteninriktning. Den nuvarande socialdemokratiskt ledda regeringen har som ambition att modernisera och förnya hela Tyskland, både ekonomiskt och socialt. Man har bland annat diskuterat föråldrade medborgarskapslagar och gett stöd till försöken att mobilisera ungdomar och invandrare för demokratiskt del- tagande. SPD är för en sänkning av rösträttsåldern. Övriga partier Förutom de partier som vi har nämnt finns det på den kommunala nivån ett stort antal partier som är representerade i olika förbundsländer och kommuner. De mest betydelsefulla av dessa är de högerextrema Republikanerna (REP) och Tyska Folkunionen (DVU) samt det Ekologiskt Demokratiska Partiet (ÖDP). I delstaten Schleswig-Holstein representeras den dansksinnade minoriteten i Schleswig genom Sydslesvigs Väljarförbund (SSW) som är undandraget från spärrgränsen till delstatsparlamentet i Schleswig- Holstein. Medborgarlistan STATT har varit relativt framgångsrik på kommunal nivå i Schleswig-Holstein. Partiernas ställningstagande till sänkt rösträtt Av de fem rikstäckande partierna är alltså tre positivt inställda till en sänkning av rösträttsåldern: PDS (socialister), Die Grünen (gröna) och SPD (socialdemokrater). SPD har som störst av dessa partier varit den mest drivande kraften bakom sänkningen av rösträttsåldern. Die Grünen har prioriterat frågan i sitt demokratiprogram och har varit pådrivande i reformarbetet. CDU är emot en förändring av åldersgränsen. I de gamla förbundsländerna har den politiska majoriteten bakom reformen utgjorts av SPD och Die Grünen, medan det i de nya förbundsländerna varit fråga om koalitioner mellan SPD och PDS. Vänsterpartiet PDS har varit en pådrivande kraft för en sänkning av rösträttsåldern i de nya förbundsländerna. Det lilla liberala FDP har inte arbetat aktivt vare sig för eller emot en sänkning av rösträttsåldern. FDP ingår dock i den nya koalitionsregering med CDU i delstaten Hessen som förbereder en ny kommunalvallag där rösträttsåldern åter höjs till 18 år. För att illustrera partiernas ståndpunkter återges här huvuddragen av tre artiklar som publicerats i Nordrhein-Westfalens Lantdagens tidning (Landtag intern 25/ ). Det är parlamentsledamöter från SPD, CDU och Die Grünen som har skrivit artiklarna. SPD Det är en fråga om åsikter om man anser att åringar har förmåga att bedöma politiska frågor. SPD utgår ifrån att ungdomar redan i denna ålder är intresserade av att utforma sin närmaste omgivning och talar därför för sänkt rösträttsålder på kommunal nivå. Det är inte omöjligt att rösträttsåldern även kan

12 12 sänkas på delstats- och förbundsnivå, men att ge ungdomar i års ålder kommunal rösträtt nu är nödvändigt för att få ungdomar att engagera sig i sin politiska närmiljö. Detta är också konsekvent med tanke på att ungdomar redan från och med 14-års ålder har rätt att använda sig av andra vägar för medborgarinflytande, såsom medborgarinitiativ i kommunfullmäktige eller krav om kommunal folkomröstning. Erfarenheter från bl. a. Niedersachsen visar att denna åldersgrupp har samma valdeltagande som andra åldersgrupper. Det handlar alltså om att mobilisera en viktig grupp medborgare och ge den utrymme för poliskt agerande. Die Grünen åriga ungdomar skiljer sig inte från sina myndiga medmänniskor i fråga om politiskt intresse och vilja att delta. Valet i Niedersachsen har tydligt visat detta. Deras ansvarskänsla är lika starkt eller svagt utvecklad än de några år äldres. Varför ska man då undanhålla 16-åringarna rätten att delta i den politiska processen? Barn och ungdomar tar sin rösträtt på allvar. De engagerar sig i politikområden som är viktiga för dem både just nu och i framtiden. Detta är miljöfrågor, utbildningspolitik och, föga överraskande, problem som medföljer den allt äldre befolkningen. Teman som budget- och finanspolitik intresserar färre ungdomar, samma gäller för övriga åldersgrupper. I motsats till många äldre tar 16- åringarna sin rösträtt på allvar. I valet i Niedersachsen var deras valdeltagande högre än bland dem som var i åldern år. Ungdomar i åldern år är precis som alla andra, valet i Niedersachsen har visat att denna grupp inte har någon tendens till oövervägt eller extremt röstande. Statistiskt sett röstade dessa väljare på ungefär samma partier som de andra väljarna. Detta är inte alls förvånande. Det är omöjligt att motivera en skillnad i mogenhet mellan 16- och 18-åringar. Båda grupperna gör också samma prioriteringar när det gäller politiska framtidsfrågor. Allt talar för att det är förnuftigt att sänka rösträttsåldern. Ungdomar ska inte bara ha skyldigheter utan även ges motsvarande grundläggande demokratiska rättigheter. CDU, Kristdemokrater Kravet på sänkt rösträttsålder är omtyckt men samtidigt mycket tvivelaktigt. Det står utom allt tvivel att även flertalet av de unga människorna är negativa till en sänkning av rösträttsåldern. Ungdomarna har insett förslagets inkonsekvens. Sänker man rösträttsåldern bara för kommunalvalen menar man antingen att detta val är mindre viktigt än delstats- eller förbundsvalen eller så menar man att ungdomars åsikter inte behöver tas på samma allvar än andras. Idag får unga människor rösta från och med 18-års ålder. Detta är logiskt och konsekvent. Vid denna ålder blir man myndig, man kan ta körkort och inkallas till militärtjänst. Från fyllda 18 år gäller straffrätten. När man fyller 18 år får man sina medborgerliga rättigheter. Ett bevarande av rösträttsåldern vid 18 år innebär naturligtvis inte att yngre ungdomar inte skulle vara välkomna att engagera sig i politiska partier eller deras ungdomsförbund. Där kan de delta, ta ansvar och påverka.

13 13 En sänkning av rösträttsåldern kommer inte att ändra orsakerna till politikerförakt och politiskt ointresse, eftersom ungdomarna snabbt kommer att uppfatta det cyniskt halvhjärtade i att endast ge dem rösträtt i kommunalvalet.

14 14 DISKUSSIONEN OM RÖSTRÄTTSÅLDERN I TYSKLAND Utöver de politiska partierna har andra aktörer debatterat rösträtts- och inflytandefrågor för ungdomar. I detta kapitel redovisas uppslag och reflektioner från ungdomsforskare (Hans Hattenhauer, Peter Merk, Klaus Hurrelmann och Christian Palentien), departements- och myndighetsföreträdare i Schleswig-Holstein och Nordrhein-Westfalen. Dessutom redovisas debattinlägg från frivilligorganisationer. Rösträtt utan åldersgräns I den tyska debatten kring ett ökat politiskt inflytande för barn och ungdomar har det förekommit seriösa förslag om en rösträtt helt utan åldersgräns. Argumentationen för en sådan reform har förts längs två huvudlinjer. Den ena är statsrättslig och har sin utgångspunkt i den tyska författningen. Rösträtten definieras där som en grundläggande rättighet för alla medlemmar av statsfolket. Det enda kriteriet för att tillhöra statsfolket 5 är det tyska medborgarskapet. Vidare kräver författningen att alla val är allmänna och därmed öppna för alla som tillhör statsfolket och följaktligen är tyska medborgare. Spelrummet för en inskränkning av denna rättighet är mycket litet. Författningen slår fast att rösträtten inte får inskränkas med hänvisning till kriterier som inte kan uppfyllas av alla och att det måste finnas tvingande orsaker för en inskränkning av rösträtten. Försvararen av denna linje ifrågasätter om åldern som kollektiv uteslutningsgrund kan anses vara en sådan tvingande orsak. Utifrån denna argumentation blir frågor kring barns politiska insiktsförmåga eller intresse irrelevanta eftersom rösträtten inte får göras beroende av personliga kvalifikationer. Ingen annan grupp i samhället får sin politiska insiktsförmåga och intresse granskad. Det är dock viktigt att understryka att man enbart diskuterat den medborgerliga rättigheten att rösta, inte själva utövandet av denna rättighet. Utövandet kan till exempel skötas av en förmyndare (jämför med familjerösträtt, som beskrivs längre ner). Förespråkarna av en rösträtt utan åldersgräns påpekar att det inte finns några giltiga juridiska argument för bibehållandet av en åldersgräns av den enda anledningen att "den alltid funnits". Den andra huvudlinjen i argumentationen för en rösträtt utan åldersgräns är demokratiteoretisk. Försvararna av denna linje menar att dagens förtroendevalda i allt högre grad ska fatta beslut som har konsekvenser långt in i framtiden som till exempel användningen av kärnkraften, juridiska ramar för genteknologi och nya pensionssystem. Framför allt är många beslut som fattas av dagens majoritet oåterkalleliga längre fram i generationsleden. Man påpekar även att dagens majoritet har en tendens att tillgodose sina egna intressen framför framtida generationers intressen. Det finns därför stor risk att man skjuter fram problem och belastningar. De passas hellre till framtida generationer än löses idag. Dagens demokratiska system har därför en inbyggd tendens till kortsiktighet. Det är uppenbarligen omöjligt att inkludera ännu icke födda framtida generationer i det politiska beslutsfattandet. Därför är det orimligt att den del av folket som kommer att få bära konsekvenser av dagens beslut längst, nämligen barn och ungdomar, är uteslutna från rösträtten fram till 18 års ålder. 5 Utöver det i författningen definierade statsfolket har även EU-medborgare aktiv och passiv valrätt på kommunalnivå i hela Tyskland. Detta grundar sig på EU:s krav om ömsesidig kommunal valrätt för EUmedborgare som är bosatta i ett annat EU-land

15 15 Begreppet "generations-apartheid" har förekommit i diskussionen för att beskriva detta fenomen. Ett sådant system ger politisk makt till den äldre delen av befolkningen som har en tendens att fatta mer kortsiktiga beslut på bekostnad av den yngre delen av befolkningen. Det har även argumenterats att rösträtt utan åldersgräns är oerhört viktigt för att kunna upprätthålla generationskontraktet. Förespråkarna av rösträtt utan åldersgräns förutspår att framskjutandet av belastningar (huvudsakligen miljömässiga och finansiella) blir så omfattande att den kommande generationen kommer se sitt politiska spelrum så starkt beskuret att den inte har något annat val än att bryta generationskontraktet. Denna generation kommer då att vara tvungen att välja mellan att försörja sina barn eller sin föräldrageneration. Förmodligen kommer den att i första hand försörja barnen för att säkra sin egen åldersförsörjning. Följaktligen bör alla medborgare ha rösträtt för att dagens politiska beslut ska vara legitima så långt in i framtiden som möjligt och därmed säkra största möjliga långsiktighet i beslutsfattandet. Familjerösträtt Idén om en familjerösträtt bygger på ett resonemang som skiljer mellan själva rösträtten och utövandet av denna rätt. Man menar att alla medborgare bör ha rösträtt eftersom det är en grundläggande rätt som uppstår med födseln snarare än en rätt som kan ges av staten eller samhället. Däremot godtar man att de yngsta medborgarna i praktiken inte kan utöva sin medfödda rösträtt. Barnets vårdnadshavare ska därför vara valutövare i barnets namn. Det innebär alltså att föräldrar utövar rösträtten å sina barns vägnar. Förespråkarna jämför med äganderätten. Barn kan till exempel äga ekonomiska tillgångar medan föräldrarna förvaltar dessa tillgångar i barnets namn. Motståndarna menar att familjerösträtten medför allvarliga juridiska betänkligheter. Likhetsprincipen i valet ifrågasätts eftersom föräldrar i praktiken får fler röster än andra medborgare. Motståndarna frågar sig också vad som skulle hända ifall två vårdnadshavare inte blir eniga om hur barnets rösträtt ska utövas eller om barnet motsätter sig vårdnadshavarnas beslut. Förespråkarna kontrar med att detta är formella problem som kan lösas, genom till exempel splittrade röster eller genom att ge barnet rätten att skriva in sig i vallängden och därmed själv utöva sin rösträtt. Förespråkarna menar också att kravet att rösträtten ska utövas personligen redan är urholkad genom möjligheten att brevrösta och på grund av att personer med olika funktionshinder har rösträtt och kan anlita hjälp vid röstningen. Sänkt rösträttsålder Förespråkarna av en sänkt rösträttsålder godtar både nödvändigheten och den demokratiska legitimiteten av en åldersgräns för rösträtten. De menar emellertid att ungdomarnas levnadsförhållanden idag är starkt förändrade jämfört med tidigare generationers medan deras rättsliga status förblivit oförändrat. Ungdomars frigörelseprocess från sina föräldrar börjar i dagens Tyskland normalt vid års ålder och leder till en självständig livsstil tidigare än förut. Jämnåriga är oftast viktigare än familjen i skapandet av en egen identitet. Ungdomarna avkrävs ett stort ansvar med hänsyn till val av skolutbildning och -inriktning. De ekonomiska aktörerna behandlar barnen som självständiga beslutsfattare. Reklam inriktas direkt till ungdomar, både som konsumenter och som delaktiga i beslut som berör familjens ekonomi. Fler än tre fjärdedelar av de tyska 13- åringarna har egna bankkonton med rätt att använda betal- eller kreditkort. Det är vanligt att ungdomar i årsåldern har fasta förhållanden och sexuellt umgänge. I praktiken rår tonåringarna idag själva över kropp och själ, behandlas som självständiga ekonomiska aktörer och träffar avgörande livsval. Det är idag svårt att finna avgö-

16 16 rande skillnader i vare sig livssituation eller politisk mognad mellan till exempel 14- och 18-åringar. Samhället har delvis erkänt ungdomarnas mognad genom att göra dem religions- och straffmyndiga vid 14 års ålder, låta dem bestämma över organdonationer från 16 års ålder och genom att tillåta att ungdomarna behandlas som ekonomiska aktörer. Förespråkarna för sänkningen av rösträttsåldern menar att det är svårt att motivera varför ungdomar ska uteslutas från just det politiska deltagandet. Framförallt förefaller detta orimligt när ungdomar samtidigt anklagas för politisk passivitet. Förespråkarna har också påpekat att framtidsfrågorna skulle få större tyngd på den politiska dagordningen genom en yngre väljarkår (jfr argumenten för en rösträtt utan åldersgräns). Motståndarna till en sänkning av rösträttsåldern hävdar att man kan ha olika uppfattningar om ungdomars mognad och att det finns väsentliga skillnader mellan 18-åringar och yngre tonåringar. Framförallt har de flesta 18-åringarna lämnat skolan och har därmed tagit de första stegen mot ett självständigt liv som samhällsmedborgare. Motståndarna understryker att en medborgerlig rättighet som rösträtten ska endast ges i samband med att individen också får viktiga skyldigheter gentemot samhället. Eftersom man blir myndig vid fyllda 18 år och därmed erhåller sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter (bland annat värnplikt), ska rösträtten tillfalla först då. Samtidigt har motståndarna inte enbart kritiserat sänkningen av rösträttsåldern, utan också det faktum att den bara tillämpas vid kommunalval. De menar att det signalerar att den kommunala nivån inte är lika betydelsefull som de andra nivåerna och att åringarna därmed ändå inte anses vara fullt politiskt mogna. Frivilligorganisationers syn på frågan Avslutningsvis kan det påpekas att samtidigt som de politiska partierna diskuterar en åldersgräns på 16 år har det från andra håll förekommit olika förslag på rösträttsålder: 12, 14, 15 och 16 år. Bland annat har Tysklands viktigaste frivilligorganisation som arbetar för barnens rättigheter, Deutsches Kinderhilfswerk (DKHW), vänt sig till parlamentet i Nordrhein-Westfalen med ett uttalande inför diskussionen om en sänkning av rösträttsåldern. Organisationen förespråkar rösträtt på kommunal nivå vid 14 och på delstats- och förbundsnivå vid 16 års ålder, med hänvisning till att uppdelningen av befolkningen i en röstberättigad och en icke-röstberättigad del är tveksam i sig. Kyrkliga representanter har delvis stött kravet på en sänkning av rösträttsåldern och statuerat exempel genom att sänka rösträttsåldern vid val till lokala eller regionala kyrkliga församlingar. Några av barnombudsmännen (Kinderbeauftrage) på delstatsnivå har varit aktiva i diskussionen. Dessutom kan nämnas att Schleswig-Holsteins barnombudsman väckte stora kontroverser genom att offentligt lyfta fram frågorna om familjerösträtten och om sänkning av rösträttsåldern till 12 år. Andra former för ungdomars politiska deltagande Både förespråkare och motståndare till rösträtt vid lägre ålder än 18 år är eniga om att rösträtten inte är den enda formen för politiskt deltagande och heller inte är tillräcklig för att vinna ungdomars intresse för politik och samhällsfrågor. I likhet med andra länder har man i Tyskland i växande grad diskuterat alternativa vägar för att väcka ungdomars politiska intresse. Det har påpekats att ungdomar har många vägar för politiskt deltagande. Undersökningar i Tyskland har visat att till exempel demonstrationer, protester och konsumentbeteende är viktiga former för att kanalisera politiskt engagemang.

17 17 Samma undersökningar visar att även om ungdomar inte avvisar formaliserat politiskt arbete väcker inte partierna och den politiska eliten förtroende bland ungdomarna. 6 Man har frågat hur barns och ungdomars vardag kan demokratiseras. Barn och ungdomar borde i större utsträckning vara delaktiga i beslut som berör t.ex. skolan och planeringen av den fysiska närmiljön. Barn och ungdomar bör få vara med i samhällsplanering, dels för att de är medborgare, dels för att de är experter på många områden, vilket gör att deras kunskap kan användas för kvalitetshöjande insatser. De mera formaliserade alternativen som man diskuterat i Tyskland är ungdomsforum, ungdomsråd och ungdomsparlament. Inspirerat av franska och schweiziska exempel har ett stort antal kommuner skaffat sig kommunala ungdomsråd. Initiativet har i de flesta fallen kommit från den politiska eliten och arbetet är också tätt knutet till det ordinarie politiska arbetet i kommunen. Formellt har ungdomsråden ingen beslutanderätt, men i många kommuner har de rätt att lägga fram förslag till kommunfullmäktige. I de flesta fallen är det borgmästaren eller hennes/hans ställföreträdare som är ordförande i de kommunala ungdomsråden. Ungdomsforum är projektorienterade plattformar. Ungdomarna bjuds in att i öppna former delta i diskussioner inför politiska beslut som berör dem. Ungdomsparlament finns huvudsakligen i den sydvästtyska delstaten Baden-Württemberg. Även om det finns många goda erfarenheter från dessa nya former finns det en del problem som har lyfts fram i samband med ungdomsforum, ungdomsråd och -parlament, bl.a. representativiteten och svårigheten att väcka ungdomars intresse att delta. 6 DJI-Jugendservey 1992.

18 18 REFORMEN Sex tyska delstater har sänkt åldersgränsen till 16 år vid kommunalval. I tabellen nedan sammanställs en del fakta som belyser förhållandena i dessa delstater. Det första kommunalvalet med åldersgräns på 16 år genomfördes hösten 1996 i Niedersachsen. Delstater där rösträtten sänkts till 16 år vid kommunalval. Delstat Invånare Huvudstad Röstberättigade i åldern år Andel åriga av alla röstberättigade, procent Aktiv/passiv valrätt Hessen 7 6 milj. Wiesbaden /18 år Senaste kommunalval Mecklenburg- Vorpommern Niedersachsen Nordrhein- Westfalen Sachsen- Anhalt Schleswig- Holstein 1,8 milj. Schwerin ,1 16/18 år 6/ ,8 milj. Hannover ,3 16/18 år 15/ milj. Dusseldorf ,4 16/18 år 12/ ,7 milj. Magdeburg ,3 16/18 år 13/ ,7 milj. Kiel ,5 16/18 år 22/ Alla delstater som har sänkt rösträttsåldern har begränsat reformen till att endast gälla vid kommunalvalen. Vid kommunalvalen väljs både kommunfullmäktige (oftast "Gemeinderat") och kretsfullmäktige ("Kreisrat"). I några delstater väljs även borgmästaren i direkta val. Det är vid dessa tre val som åringar är röstberättigade. Valdagen vid kommunalval skiljer sig normalt från val till delstatsparlament och val till Förbundsdagen eller Europaparlamentet, därför har det inte varit nödvändigt att göra någon skillnad mellan väljare i vallokalerna utifrån deras ålder. De partier som stått bakom reformen har en uttalad ambition att utvidga rösträtten även till de högre förvaltningsnivåerna. Ministerpresidenten i Schleswig-Holstein har aviserat att hon är villig att införa rösträtt för 16- och 17- åringar på delstatsnivå om den röd-gröna regeringskoalitionen får förnyat förtroende i delstatsvalet år Alla delstater har valt att enbart sänka den aktiva rösträtten 9. Det finns enighet kring uppfattningen att den passiva valrätten kan utövas först vid myndighetsålder eftersom man som förtroendevald själv måste kunna fatta lagligt giltiga beslut. Tjänstemännen i Schleswig-Holstein och Nordrhein-Westfalen som har intervjuats för denna studie har dock inte kunnat se några juridiska svårigheter i skillnaden mellan åldersgränserna för aktiv och passiv valrätt. Det är enkelt att formulera en sådan skillnad i vallagen och i båda fallen har lagändringen därför inneburit att bara en mening ändrats. 7 Eftersom Hessen ännu inte har genomfört något val med den sänkta rösträttsåldern finns här färre uppgifter än de andra delstaterna. 8 Den politiska majoriteten har nyligen förändrats i ett delstatsval. Den nya delstatsregeringen har aviserat att den kommer att återinföra 18-årsgränsen för aktiv rösträtt innan nästa kommunalval. 9 Med aktiv valrätt avses rätten att rösta i ett val, med passiv valrätt avses rätten att kandidera för en förtroendepost i ett val. I denna studie används uttrycket rösträtt när den aktiva valrätten avses.

19 19 Alla tyska och andra EU-medborgare som på valdagen har fyllt 16 år är röstberättigade i kommunalvalen i de berörda delstaterna. Att åldersgränsdefinitionen, precis som tidigare, är kopplad till födelsedagen snarare än kalenderåret är det normala i alla tyska delstater och har inte varit föremål för diskussioner under reformprocessen. Utbildning och mobilisering Införandet av en sänkt rösträttsålder har i de berörda förbundsländerna gett anledning till förberedande aktiviteter. Det är huvudsakligen tre aktörer som har genomfört olika aktiviteter, till en viss del i samverkan med varandra: statliga och kommunala myndigheter, ungdomsorganisationer, politiska partier. Statliga och kommunala myndigheter Både berörda departement och myndigheter som är ansvariga för valgenomförandet (valkontor och kommunala förvaltningar) har genomfört målinriktade insatser för att informera ungdomar om kommunalvalen. Man har tagit fram publikationer (tryckta och på Internet), kampanjmaterial ( t.ex. klistermärken med valtema) och stödmaterial för skolundervisning. Man har också arrangerat informationsträffar, i framför allt ungdomshus och skolor. Myndigheterna har haft visst samarbete med ungdomsorganisationer för att utarbeta och sprida sitt material. Myndigheternas informationsinsatser har oftast inskränkts till att beskriva valets betydelse och utförande. De har vanligen riktat sig till samtliga förstagångsväljare och inte bara till de under 18 år. Insatserna har dock i allmänhet genomförts för första gången, så att den nya, yngre väljargruppen kan anses vara anledningen till insatserna. Delstaterna och en del av kommunerna hade särskilda budgetanslag för myndigheters och organisationers informationsinsatser. Ungdomsorganisationer Ungdomsorganisationer framför allt landsråd och lokalråd för ungdomsorganisationer har också genomfört aktiviteter med anledning av de nya valreglerna. Insatserna har varit fokuserade på valteknisk information men också att stödja en generell politisk mobilisering av ungdomarna och att få till stånd en dialog mellan ungdomarna och politikerna. I Nordrhein-Westfalen genomförde Landsrådet för ungdomsorganisationer (Landesjugendring NRW) en mycket ambitiös aktion över hela delstaten. Nya väljare informerades om sin rösträtt och ett stort antal musikfestivaler genomfördes där uppträdanden varvades med diskussioner med lokala och regionala politiker. Ungdomarna i hela delstaten fick möjlighet att i små grupper arbeta med ett självvalt politiskt ämne. 600 grupper anmälde sig och fick hjälp av landsrådet att föra ut sina budskap via en hemsida eller en stor reklampanel som var centralt placerad i den egna kommunen. På det sättet fick många ämnen som tagits upp av ungdomarna relativt stort utrymme i valdebatten. Ungdomarna fick stor frihet att välja sina ämnen. Vissa frågor var därför inte relaterade till kommunalvalet utan tog upp ämnen som ligger på förbunds- eller delstatsnivå. Framför allt skolan, som inte är ett kommunalt ansvarsområde, men även mera allmänna

20 20 och generationsövergripande frågor som pensioner, arbetsmarknaden, asyl- och fredspolitiken. Till största delen valde ungdomarna dock att ta upp kommunala frågor, så som ungdomsgårdar, fritidsanläggningar, bibliotek, cykelbanor, trafikplanering och lärlingsplatser i lokala bolag. Några grupper arbetade med ungdomsinflytande i största allmänhet och i en stad lyckades en ungdomslista att ta plats i kommunfullmäktige. I Schleswig-Holstein var insatserna mycket mindre och kanaliserades genom Landsrådet för ungdomsorganisationer (Landesjugendring SH) och landets elevorganisation. Informationen var främst avsedd att förklara valet för ungdomarna och mobilisera dem. Elevorganisationen inkluderade valfrågorna i sitt omfattande arbete för att demokratisera elevers vardag. En tydlig koppling gjordes mellan ungdomars medbestämmanderätt och deras rätt att tas på allvar i familjen, skolan och samhället i stort. Politiska partier Politiska partier har ett stort intresse att mobilisera väljare. Men partierna centralt har dock varit relativt oengagerade av att mobilisera åringarna. Olika förklaringar till denna relativa passivitet har givits. Partierna själva framhäver att de har riktat sina insatser till alla förstagångsväljare, alltså även till de som utan en lagändring hade haft rösträtt. Andra menar att gruppens relativa litenhet (mellan 2,3 procent och 4,1 procent av väljarkåren) spelat in. En annan möjlig förklaring är att det handlar om kommunalval och att partierna i första hand koncentrerar sig på delstats-, förbunds- och Europaval. En sista förklaring kan vara att partierna helt enkelt inte har utvecklat arbetssätt för att nå de yngsta väljarna än. Det finns dock tecken på att engagemanget håller på att växa. Socialdemokraterna i Nordrhein-Westfalen har skapat en webbplats som riktar sig till de yngsta väljarna (http://www.16plus.de). Kristdemokraternas forskningsinstitut, Konrad-Adenauer- Stiftung, har gett ut en broschyr om den sänkta åldersgränsen med bland annat idéer om hur partiorganisationer kan arbeta för att nå de yngsta väljarna. Det är intressant att denna rörelse, som är emot rösträtt för 16-åringar, verkar vara bland de mest engagerade i att vinna dem som väljare. Broschyren framhäver följaktligen också att ungdomarna inte ska bemötas med argument som ifrågasätter deras rösträtt utan istället som seriösa väljare med seriösa motiv. Med andra ord, rösträtten ger makt och därmed vinner man respekt även hos motståndarna.

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING Yttrande 2016-06-09 Dnr: Ku2016/00088/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kontaktperson: Gabriel Johansson, 070-874 93 30, gabriel@sverigesungdomsrad.se Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden"

Läs mer

Sänkt rösträttsålder i kommunvalet 2014 Motion (2012:65) av Åsa Jernberg (MP)

Sänkt rösträttsålder i kommunvalet 2014 Motion (2012:65) av Åsa Jernberg (MP) Utlåtande 2013:69 RI (Dnr 335-1752/2012) Sänkt rösträttsålder i kommunvalet 2014 Motion (2012:65) av Åsa Jernberg (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2012:65)

Läs mer

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

RP 77/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 77/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009. RP 77/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. och 8 kap. i kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kyrkolagen ändras

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Kommittédirektiv. Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet. Dir. 2014:111

Kommittédirektiv. Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet. Dir. 2014:111 Kommittédirektiv Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet Dir. 2014:111 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Tjänsteskrivelse Handläggare: Cornelia Englén Telefonnummer: 0411-57 71 15 E-postadress: cornelia.englen@ystad.se Datum Diarienummer 2016-05-24 2016/103 Kulturdepartementet Yttrande över betänkande Låt

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för konstitutionella frågor 31.10.2011 2011/2182(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Zita Gurmai (PE472.270v01-00) om rapporten om EU-medborgarskapet 2010: Att undanröja hindren

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51)

Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51) Utlåtande 2003:127 RV (Dnr 011-2966/2002) Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:51 av Svante Linusson

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Yttrande, Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Yttrande, Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Ert dnr Ku2016/00088/D Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det civila samhället 103 33 Stockholm Yttrande, Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Piteå kommun har tagit del av departementets

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Yttrande över 2014 års demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Yttrande över 2014 års demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-05-12 Handläggare Anna Spetz Tove Liljas Kansli- och utredningsavdelningen Ku2016/00088/D 2016KS/0153 Kulturdepartementet Ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över 2014 års demokratiutredning

Läs mer

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Den 4-7 juni kan ungefär 375 miljoner européer välja sina representanter till Europaparlamentet för en femårsperiod. Den ekonomiska situationen och klimatfrågan

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Vad är en resonerande text

Vad är en resonerande text Vi resonerar! Vad är en resonerande text Vad är en resonerande text I en resonerande text ska du fundera och diskutera med dig själv. Du ska utgå från ett ämne och sedan försöka se på det från olika perspektiv.

Läs mer

En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/

En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/ Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/123-100 Ekerö kommuns synpunkter Inledning Ekerö kommun är generellt sett positiv till förslaget

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM INTRODUKTION Detta är s idéprogram som antogs av Kongressen 2011, tillägg om åldersmaktsordningen antogs på Kongressen 2014. Här förklarar vi hur vi ser på ungdomsråd, på

Läs mer

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell Skolfrågan i Luleå Martin Ahlqvist Caroline Theorell 201-12-1 12 Om undersökningen Genomförande Antal intervjuer: 1 000 Metod: telefonintervjuer Målgrupp: allmänheten i Luleå kommun, 1 år och äldre. Urval:

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012 Ett öppet parti i takt med tiden SSU:s plan för en öppen process Stockholm 25 januari 2012 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Sammanfattning Många kräver att Socialdemokraterna utser sin partiordförande

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG IGEN! 3 Innehåll. 1. Förord...4 2. Inledning...5 3. Äldrefrågorna i partierna...6

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Vanliga frågor från media och allmänheten

Vanliga frågor från media och allmänheten Vanliga frågor från media och allmänheten Frågor om skolvalen Vad är ett skolval? Ett skolval är ett val som arrangeras på en skola av elever eller av elever och lärare tillsammans. I ett skolval röstar

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Riktlinjer och principer för medborgardialog riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer

Läs mer

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011.

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. NOMINERINGSREGLER AVSEENDE VALSEDLAR I ALLMÄNNA VAL Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. 1. FASTSTÄLLANDE AV NOMINERINGSREGLER 1.1 Förbundsstämma tre år före allmännaval

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Kommittédirektiv. Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. Dir. 2015:104. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. Dir. 2015:104. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten Dir. 2015:104 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga och lämna förslag

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Sammanställning av enkät

Sammanställning av enkät 1. Svarande: Liberalerna:1 Moderaterna: 2 Kristdemokraterna: 2 svar (ett gemensamt dokument) Socialdemokraterna: 1 (meddelar att enkäter ej besvaras) Miljöpartiet: 2 2. Har du en uppfattning om hur storregioner,

Läs mer

RP 22/2012 rd. I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som är röstberättigade

RP 22/2012 rd. I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som är röstberättigade Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av partilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som

Läs mer

Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) YTTRANDE 1 (6) 2016-08-24 KS 2016/00346 101 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Sammanfattning av ställningstaganden Falköpings kommun väljer att yttra

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7)

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7) Utlåtande 2007:122 RI (Dnr 016-915/2007) Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2007:7)

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden

Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Centrala verksamheter Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-18 1(2) Diarienummer 130661 Landstingsfullmäktige Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Förslag till beslut

Läs mer

Schwedisch. Information. från delstaten Niedersachsens valförrättare. Grundprinciperna i delstaten Niedersachsens kommunalvalsystem

Schwedisch. Information. från delstaten Niedersachsens valförrättare. Grundprinciperna i delstaten Niedersachsens kommunalvalsystem Schwedisch Information från delstaten Niedersachsens valförrättare Grundprinciperna i delstaten Niedersachsens kommunalvalsystem Grundprinciperna i delstaten Niedersachsens kommunalvalsystem I Niedersachsen

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016/2017

Verksamhetsinriktning 2016/2017 Förslag till: Verksamhetsinriktning 2016/2017 Förord En verksamhetsinriktning beskiver uppgifter, mål och prioriteringar för vår organisation. Hur vi når målen och vilka metoder vi använder redovisas i

Läs mer

Remissvar på Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5

Remissvar på Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5 Yttrande Datum 2016-05-18 Er ref: Ku2016/00088/D Vår ref: KS 2016-123 Kommunstyrelseförvaltningen Administrativa avdelningen Jenny Antonsson 0346-885033 Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN 1 (5) UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016-03-23 14 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum 2017-03-30 Beteckning

Läs mer

En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet

En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet 1 1. Inledning En regional folkomröstning är något historiskt då det aldrig skett i Sverige

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Information inom Rinkeby-Kista inför det allmänna valet den 14 september 2014 Svar på skrivelse från (S)

Information inom Rinkeby-Kista inför det allmänna valet den 14 september 2014 Svar på skrivelse från (S) Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.-343-2014 Sida 1 (5) 2014-08-14 SDN 2014-08-28 Handläggare Håkan Serdén Telefon: 08 508 01 114 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Information

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det?

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Stefan Dahlberg Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet stefan.dahlberg@pol.gu.se Svenska valforskningsprogrammet

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

Former för inflytande för ungdomar - Betänkande

Former för inflytande för ungdomar - Betänkande 1 (9) Slutversion Former för inflytande för ungdomar - Betänkande Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till former för inflytande för ungdomar.

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON. Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet.

Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON. Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet. Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet Valundersökningar 2014 SCB/Valforskningsprogrammet #26 Europaparlamentsvalundersökningen 2014 #27 Valundersökningen

Läs mer

Unga väljare i Sverige Mikael Persson & Henrik Oscarsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet

Unga väljare i Sverige Mikael Persson & Henrik Oscarsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet Unga väljare i Sverige 156-6 Mikael Persson & Henrik Oscarsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet Vår bakgrund: Väljarstudier och politiskt beteende. Med ett särskilt fokus på unga

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Nato-medlemskap och svensk militär

Nato-medlemskap och svensk militär Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Ulf Bjereld F rågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog Strategi Luleå kommuns strategi för medborgardialog 2016-2020 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för medborgardialog Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad: Fastställd:

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M)

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M) Utlåtande 2016:179 RIX (Dnr 106-602/2016) Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Dnr S2015/418/FS

Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Dnr S2015/418/FS SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-08-10 SN-2015/1293.179 1 (7) Handläggare Emma Braconier Emma.Braconier@huddinge.se Socialnämnden Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

svenska valrörelsen Ulf Bjereld Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Regler för lokalt partistöd i Danderyds kommun

Regler för lokalt partistöd i Danderyds kommun 1(8) Kommunstyrelsen 2014-09-01 Regler för lokalt partistöd i Danderyds kommun Ärendet Den 1 februari 2014 trädde nya regler för kommunalt partistöd i kommunallagen (1991:900) i kraft. Lagändringen innebär

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer