västerås stads vattenplan vårt gemensamma vatten Sammanfattning av Västerås stads vattenplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "västerås stads vattenplan vårt gemensamma vatten Sammanfattning av Västerås stads vattenplan 2012 2021"

Transkript

1 vårt gemensamma vatten Sammanfattning av Västerås stads vattenplan

2 västerås stads vattenplan Västerås stads vattenplan Sammanfattning av Västerås stads vattenplan Förord 3 Vattenplan med fokus på åtgärder 4 Vatten för alla 6 Övergödning hotar vattenkvaliteten 8 Miljögifter hamnar i vattnet 10 Fria vandringsvägar för fisk miljoner liter vatten per dygn 14 Dricksvatten för miljoner 16 Attraktiva bad med bra vatten 18 Naturens egna reningsverk 19 Dagvatten förorenar Mälaren 20 Risken för översvämningar ökar 21 Fiskeklubb sköter tillsynen 22 Arter som kan påverka ekosystemen 23 Det gemensamma vattnet 24 Alla kan dra sitt strå till stacken 25 Ordlista 26 Producerad av Västerås stad i samarbete med Care of Haus och Journalistgruppen media Text: Journalistgruppen media Tryck: Edita Repro: Kraftwerk Illustrationer: Tobias Flygar, Jonas Lundin Fotografer: Jakob Nielsen, Martin Blom, Niclas Bergius, Per G Norén, Per Helgosson - photographen.nu, Peter Krüger, Pia Nordlander - BildN, Robert Berntoft, Robert Ström, Ulf Palm, Örnborg Kyrkander. Omslagsbild: Simon Ydhag & Clifford Shirley Västerås stad

3 Foto: Per Helgosson Västerås har ett fantastiskt läge vid Mälaren och Svartån. Resurserna vi får från sjöar och vattendrag har bidragit till att göra Västerås till vad det är idag. Mälaren ger oss sitt vatten att dricka av och bada i. Det är ett hem för viktiga växter, smådjur och de fiskar vi fångar som föda och för rekreation. Växterna, fiskarna och vi människor är beroende av ett friskt vatten. Västerås är en växande stad och Mälardalen är en växande region. Fler och fler människor behöver tillgång till alla de resurser som är knutna till vatten, samtidigt som fler och fler människor påverkar det. Vattenresurserna säkrar inte upp sig själva. Det är något vi själva måste se till. Dricka det, bada i det och bo intill det är något människor ska kunna göra nu och i framtiden. Västerås stads vattenplan formulerar målen som staden har för att säkra upp resurserna knutna till våra vattenmiljöer. Planen innebär att mängden föroreningar i Mälaren kommer att minska, fiskar kommer åter att kunna nå sina lekplatser och produktionen av dricksvatten kommer att bli säkrare. Detta är viktigt, inte minst för att behålla Västerås attraktionskraft. För vad vore Västerås utan sitt vatten? ulla persson, kommunstyrelsens ordförade, västerås stad 3

4 David Liderfelt, projektledare för Västerås stads vattenplan. 4Foto: Peter Krüger

5 Vattenplan med fokus på åtgärder Västerås stad vill säkra sina vattenresurser och höja statusen på vattnets kvalitet på kort och lång sikt. Det är viktigt för att invånarna ska ha tillgång till bra vatten. Därför har en vattenplan med flera åtgärder tagits fram i ett brett samarbete mellan kommunala förvaltningar och bolag. Det är många intressen som ska samsas kring vattnet. Ett par miljoner människor dricker Mälarens vatten, badar, paddlar och åker skridskor, äter fisk från sjön och använder produkter som fraktas på vattnet. Men Mälaren får också ta emot näringsämnen, kemikalier och miljögifter som innebär stora påfrestningar på det livsviktiga vattnet. I förlängningen hotar det både miljön och människors hälsa. För att komma till rätta med problemen har Västerås stad utarbetat en vattenplan som ska gälla fram till år Planen innehåller såväl analyser och problembeskrivningar som visioner, mål och åtgärder. Bakom vattenplanen, som kommunfullmäktige antog den 4 oktober 2012, ligger flera års arbete. Fakta EU:s ramdirektiv Inom EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt regelverk, ramdirektivet för vatten, för att bevara och förbättra vattenmiljön i Europas grund- och ytvatten. Målet är att alla vatten ska ha god status och vattenkvaliteten får inte försämras. Ramdirektivet betonar att vatten är gränslöst och att vi måste samarbeta över både nationsgränser och andra administrativa gränser för att säkra en god vattenkvalitet och tillgång till vatten. David Liderfelt är biolog och den som har samordnat framtagandet av vattenplanen. Han är glad att arbetet har fått ta tid och att så många har varit involverade. Processen har varit väldigt värdefull. Vatten berör hela samhället, men olika förvaltningar och verksamheter tar hand om enskilda delar. Nu har vi en gemensam bild av vad som ska göras och det är allas ansvar att det som står i planen blir gjort. David förklarar att det i dagsläget knappt finns några vatten i Västerås som har god status enligt den klassning som Vattenmyndigheten gjort. I och med EU:s ramdirektiv för vatten ställs högre och tydligare krav på vattenkvaliteten och på kommunernas ansvar för vattenfrågorna. I vattenplanen redovisas områden som är nödvändiga att komma tillrätta med för att få en bra kvalitet på vattnet. Minskad övergödning och mindre utsläpp av miljöupgifter är två viktiga områden. Att bygga bort vandringshinder för fisk och öka kunskapen om vilka risker som klimatförändringarna för med sig för vattnet är andra exempel. Vi är faktiskt redan igång med många av de åtgärder som ska göras enligt vattenplanen, säger David. Med ett brett spektrum av åtgärder och många som är med och tar ansvar har han gott hopp om vattenkvaliteten i Västerås. Vi jobbar för att nå en bra status på vattnet. Och jag upplever att västeråsarna vill värna om vårt gemensamma vatten. 5

6 Vatten för alla Alla människor har ett förhållande till vatten. Det finns överallt och cirkulerar hela tiden, vilket både är en förutsättning för liv och ett hot. Det är vattnet som ser till att näringsämnen kommer dit de ska. Men vattnet transporterar också föroreningar som förgiftar och förstör. Och ett alltför näringsrikt vatten bidrar till övergödningen av sjöar och vattendrag. Betydelsen av en hög vattenkvalitet kan inte nog understrykas för alla som bor och verkar runt Mälaren. Vi använder sjön för bad och rekreation, vi äter fisken och cirka två miljoner människor får sitt dricksvatten från Mälaren. Påverkas vattenkvaliteten för mycket kommer det att slå tillbaka på oss som lever idag, men framförallt på våra barn och barnbarns möjligheter att leva ett gott liv längs Mälarens stränder. Västerås stad har tagit fram en vattenplan som bygger på EU:s vattendirektiv. Planen ska långsiktigt garantera att Mälaren och Västerås övriga vattendrag håller en så hög kvalitet att staden kan existera och blomstra många generationer framöver. Vattenplanen innehåller mål och konkreta åtgärder som berör oss alla. Det handlar om kommunens arbete med att t.ex. säkra dricksvattentäkter, bygga dammar som tar hand om dagvatten och underlätta för fisk att vandra till sina lekplatser i Svartån. Men också om företag och lantbrukare, som måste dra sitt strå till stacken för att minska utsläpp av miljögifter och näringsämnen. Sist men inte minst finns det mycket som var och en kan göra i sin egen vardag för att vårt gemensamma vatten ska säkras för framtiden. Illustration: Tobias Flygar 6

7 7

8 Övergödning hotar vattenkvaliteten Våra sjöar och vattendrag får ta emot mer näringsämnen än vad som är hälsosamt. De mår inte bra av för mycket kväve och fosfor och riskerar att växa igen. En varm sommardag kan en grön soppa av algblomning också sätta stopp för svalkande bad. Men det går att minska övergödningen. Övergödning beror på att det kommer ut för mycket näringsämnen i sjöar och vattendrag. Kväve och fosfor bidrar till att sjöar växer igen och att syremängden minskar. Maria Lundin, handläggare på miljöoch hälsoskydds förvaltningen i Västerås. Foto: Peter Krüger Igenväxning är delvis en naturlig process, men övergödningen späder på, säger Maria Lundin vid miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås. Mälaren är mycket viktig förklarar hon, det är därifrån västeråsarna får sitt dricksvatten. Dessutom mynnar Mälaren ut i Östersjön och späder på de redan stora problem med övergödning som finns där. De största källorna till övergödningen är jord bruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Maria Lundin berättar att det har gjorts insatser för att bygga våtmarker, dammar och skyddszoner för att få vattnet att stanna upp. Då kan fosfor och partiklar sjunka till botten och kväve omvandlas till kvävgas. Att hantera stallgödsel på rätt sätt när det gäller lagring och spridning minskar också utsläppen. Även enskilda avlopp kan bidra till övergödningen om näringsämnen läcker ut. I Västerås finns enskilda avlopp som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet. Nu är nästan alla dessa godkända och har tillstånd. Vi ska börja med tillsyn av enskilda avlopp som är äldre än 20 år, det är cirka tusen avlopp och många av dem behöver grävas om, berättar Maria. Andra sätt att minska övergödningen är att använda fosfatfria tvättmedel i tvättmaskinen, och att båtar inte tömmer sitt toalettavfall i sjön, utan använder de tömningsanläggningarna som finns i Västerås. 8

9 Fosfordammar och våtmarker är viktiga åtgärder för att minska mängden övergödande ämnen till sjöar och vattendrag. I dammen sjunker näringsämnen till botten eller omsätts av växt- och djurlivet i vattnet. Foto: Robert Ström Åtgärder: övergödning Aktivt arbete för att få till våtmarker och fosfordammar på såväl stadens som privatägd mark. Tillsyn på lantbruk och fastigheter med enskilda avlopp. Mål: övergödning Mängden näringsämnen till Mälaren och tillrinnande vattendrag ska minska. Anläggande av latrintömningsstationer för fritidsbåtar. Ombyggnation av avloppsreningsverket. Åtgärder kopplade till dagvattnet. 9

10 Miljögifter hamnar i vattnet Västerås är en gammal industristad, så vi vet att det kan finnas höga halter av tung metaller i Mälarens vatten och botten sediment. Vid den senaste undersökningen hittades höga halter av ett mycket giftigt ämne som ingår i bottenfärger för båtar. Anna Kruger är samordnare för Västerås stads arbete med föroreningar i mark och vatten. Hon tycker att vi människor i större utsträckning ska tänka på hur vi hanterar kemikalier, t.ex. att inte tvätta bilen på garageuppfarten eller hälla ut lösningsmedel, färger, mediciner och oljor i avloppet. Inte heller bekämpa ogräs med Roundup eller andra giftiga kemikalier. Allt kommer nämligen ut i vatten - dragen och därmed i vårt dricksvatten. Ingenting försvinner. Det bara omvandlas, och förr eller senare påverkar det oss, säger Anna. Hon berättar att vanliga föroreningar i Västerås är oljor och tungmetaller som bly, koppar och zink. Anna Kruger, samordnare för Västerås stads arbete med föroreningar i mark och vatten. Foto: Peter Krüger Västerås är en stor stad med metallindustri, mycket trafik och många koppartak. Det är en hel del föroreningar som därmed kommer ut i vattendragen. Det bästa är naturligtvis att över huvud taget inte släppa ut farliga ämnen och kemikalier men det som ändå kommer ut måste tas om hand. För att hindra miljögifter att läcka ut i vattnet genomförs därför saneringar och andra åtgärder. Bland annat har ton förorenade jordmassor grävts bort från ett starkt förorenat område vid Mälaren, där det gamla gasverket låg. Dammar för att rena dagvattnet är ett annat exempel på åtgärder. En stor sedimentundersökning i Mälaren visar att det finns höga halter av TBT (tributyltenn) som tidigare var vanligt i bottenfärger för båtar. TBT förbjöds Ändå finns det kvar i vår miljö, och analysresultatet visar att det fortfarande används. Traditionella båtbottenfärger avger giftiga ämnen för att motverka påväxt av alger och havstulpaner. Men gifterna sprids i vattnet och påverkar djur och växter eftersom ämnena är svåra för naturen att bryta ner. TBT är väldigt giftigt även i låga halter, säger Anna. Det kan ge cancer och påverkar till - växt och fortplantning hos djur och människor. 10

11 Under 2012 har en stor sedimentundersökning genomförts i Västeråsfjärden för att kartlägga mängden föroreningar. Undersökningarna genomfördes från forskningsfartyget R/V Sunbeam under ledning av Per Jonsson. Foto: Martin Blom Åtgärder: miljögifter Sammanställa befintligt kunskapsunderlag och utreda de viktigaste källorna för miljögifter. Kemiska bekämpningsmedel ska inte användas av Västerås stad på hårdgjorda ytor. Mål: miljögifter Belastningen av föroreningar via dagvattnet ska minskas med 20 % till år Utreda möjligheter att anlägga tvättar för båtbottnar och möjlighet att erbjuda alternativa bränslen för småbåtar. Ta fram en dagvattenplan. 11

12 Fria vandringsvägar för fisk Elproduktionen i Turbinhuset i Västerås var en viktig anledning till att Asea etablerade sig i Västerås. Baksidan av myntet är att fisken inte når sina lekområden. Att skapa fria vandringsvägar för fisk är en av målsättningarna i vattenplanen. Foto: Ulf Palm 12

13 Vi människor har rätat ut bäckar, byggt kraftverk, dämt upp och dikat ut våtmarker. Syftet har varit att producera el eller få bättre förutsättningar för odling. Men samtidigt har det försvårat för fiskar att föröka sig och medfört förlust av viktiga ekosystem. Nära utloppet i Mälaren rinner Svartån genom Västerås stadskärna med stadshuset och slottet på var sida. Vid Slottsbron ligger ett kraftverk som har producerat el sedan slutet av 1800-talet. Det är Sveriges äldsta vattenkraftverk i drift, en kulturhistorisk byggnad och en symbol för Västerås utveckling som industristad. Men det är också ett hinder för fiskar att röra sig fritt i ån. Asp är t.ex. en utrotningshotad fisk som lever i Mälaren och går upp i Svartån för att fortplanta sig. Vid Slottsbron blir det dock stopp, än så länge. Jan Melander, stadsantikvarie i Västerås, berättar att det nu planeras för en vandringsväg i vattnet förbi Turbinhuset. Själva huset, som är ett viktigt inslag i stadsmiljön, kommer att vara kvar. Och en välgjord fiskväg kan bli en tillgång i stadsmiljön runt Fiskartorget, anser han. Vi kan behålla det som finns och ändå tillmötesgå behoven för vatten levande djur. Det blir en vinst för alla. Längre upp i Svartån ligger nästa hinder, Falkenbergska kvarnen. Även där anser Jan att olika intressen kan samsas för att både bevara den gamla kvarnen och bygga bra vattenvägar som låter fisken vandra vidare uppför ån. Men det behövs även andra fysiska för - ändringar. För att få bra kvalitet på vattnet i sjöar och vattendrag är våtmarker och dammar viktiga. I Västerås byggs dammar som samlar upp dagvatten, förklarar Jan. I dammarna står vattnet stilla och renas från kväve, fosfor och metaller. En annan metod är att rätade diken och bäckar återskapas och blir mer ringlande, vilket också renar det vatten som så småningom hamnar i Mälaren. Jan Melander, strateg och stadsantikvarie på kultur-, idrottsoch fritidsförvaltningen. Foto: Peter Krüger Mål: vandringsvägar för fisk Fiskar och annan vattenlevande fauna har fri passage i Svartån fram till Skultuna och förbi Nykvarn i Sagån, senast Västerås stad ska arbeta aktivt för att återställa och upprätthålla natur- och kulturvärden i Västerås vattenmiljöer. Åtgärder: vandringsvägar för fisk Ta fram de underlag som behövs för att skapa fria vandringsvägar. Utföra natur- och kulturvärdesbedömningar. Ta fram en fiskevårdsplan. 13

14 VATTENVERK FLOCKNINGS- MEDEL TILL AVLOPPSRENINGSVERKET 45 miljoner liter vatten per dygn 14

15 Illustration: Tobias Flygar KALK KLOR 5 Så går det till att rena Mälarens vatten Vattenverket i Västerås levererar cirka 45 miljoner liter färskt dricksvatten per dygn. De flesta som bor i Västerås får sitt dricksvatten från Mälaren, men innan det hamnar hemma i vattenkranen måste det renas. Det sker på mekanisk och kemisk väg samt genom att vattnet filtreras genom en grusås. Läs mer om de olika reningsstegen i rutan här intill. Västerås vattenreningsverk ligger vid Hässlö på Badelundaåsen, med ett satellitverk vid Fågelbacken nära Hökåsen. Mälarens råvatten pumpas in i Västerås vattenverk och renas och smaksätts i flera steg: 1. Grövre föroreningar som följer med råvattnet silas bort i finmaskiga, roterande silar. 2. Därefter tillsätts ett flockningsmedel som får mindre lerpartiklar och andra föroreningar att flockas under långsam omrörning. 3. I sedimenteringsbassängerna sjunker flockarna till botten och bildar slam som avlägsnas och pumpas till avloppsreningsverket. 4. Via ett sandfilter passerar vattnet till så kallade infiltrationsdammar vid Hässlö och Fågelbacken. Där sjunker vattnet ner i grusåsen och bildar ett konstgjort grundvatten. Vattnet rör sig sakta genom åsen till de brunnar varifrån det pumpas upp. Nu har vattnet fått bättre smak och en jämnare temperatur. 5. Vattnet desinficeras och ph-justeras innan det pumpas ut i ledningsnätet. 15

16 Dricksvatten för miljoner Dricksvattnet i Västerås hämtas från Mälaren, Sveriges tredje största sjö och vattentäkt för cirka två miljoner människor i Mälardalen. Det livsviktiga vattnet måste ha bra kvalitet, men påfrestningarna på sjön är stora. Kemikalier och föroreningar är exempel på hot mot dricksvattnet. Vattnet som rinner ut i kranen hos västeråsarna pumpas in i Hässlö vattenverk vid Björnön, renas och filtreras genom Badelunda åsen och pumpas genom ledningsnätet för att slutligen komma ut i kranen hemma i bostäderna. Birger Wallsten, som är planerings chef vid Mälarenergi Vatten, berättar att Badelunda åsen har en stor fördel. Åsen renar vattnet från Mälaren och fungerar samtidigt som ett stort magasin. Det jämnar ut vattnets temperatur under året och ger det en grundvattenkaraktär. Birger Wallsten, planeringschef vid Mälarenergi Vatten. Foto: Peter Krüger Det finns många verksamheter som påverkar Mälarvattnet. Kemikalier, växtnäringsämnen och utsläpp från sjöfarten är några exempel på hot mot vattnets kvalitet. Allt organiskt material och lerpartiklar renas i vårt vattenreningsverk. De största hoten är ämnen som löser sig i vatten, petroleumprodukter och liknande. Sabotage kan också vara ett hot, säger Birger. Han berättar att det ständigt pågår ett arbete för att skydda dricksvattnet. År 2011 antogs nya skyddsföreskrifter och skydds områden. Där regleras vad som inte är tillåtet och vilka restriktioner som gäller. Att föreskrifterna efterlevs kontrolleras av stadens miljö- och hälsoskyddsförvaltning. Andra saker vi jobbar med är exempelvis att kontrollera att alla brandposter är låsta och att stängsla in känsliga områden. Birger påpekar också att det är viktigt att alla tänker sig för och inte spolar ner kemikalier, läkemedel och lösningsmedel i toaletten och avloppet. Vissa giftiga ämnen går nämligen rakt genom avloppsreningsverket och ut i Mälaren, påpekar han. 16

17 Mål: dricksvatten Åtgärder: dricksvatten Sjöar, vattendrag och grundvattentillgångar ska skyddas och bevaras så att den framtida vattenförsörjningen tryggas. Ta fram förslag på reservvattenförsörjning. Utreda hur de kvarvarande obrutna åsavsnitten bör skyddas. Utreda skydd av större enskilda vattentäkter. Foto: Jakob Nielsen 17

18 västerås stads vattenplan Attraktiva bad med bra vatten Västerås är en vattennära stad som vill erbjuda sina invånare attraktiva badplatser med hög vattenkvalitet. Det finns nio allmänna badplatser i Västerås, med Gäddeholm som det senaste tillskottet. Hökåsengropen är inte en kommunal badplats i dagsläget och räknas därför ej som allmän. Vid Lögarängen görs dessutom en större ombyggnad för att skapa en modern, stadsnära badplats vid Mälarens strand. Anläggandet av en ny badplats vid Lögarängen är ett steg mot att göra Västerås till en ännu roligare vattenstad. Illustrationen visar planerna för området. Redan till badsäsongen 2013 kan detta bli verklighet. 18 Ett hot mot kvaliteten på badvattnet är bakterier som kan följa med orenat avloppsvatten ut i Mälaren. Ett annat problem är övergödning, med grumlat vatten och algblomning som följd. De generella åtgärder som anges i vattenplanen, för att långsiktigt trygga försörjningen av dricksvatten, är också bra för badvattnet. Badvattnet kontrolleras regelbundet under hela badsäsongen och resultatet från analyserna går det att ta del av på Smitt skyddsinstitutets webbplats: Badplatser i Västerås: Sandabadet i Kvicksund (1), Johannesberg (2), Lövudden (3), Lögarängen (4), Östra Holmen (5), Framnäs (6), Björnöbadet (7), Södra Björnön ej kommunal badplats (8), Gäddeholm (9), Sundängen (10) och Hökåsengropen ej kommunal badplats (11)

19 Frövisjön utanför Skultuna före och efter den lyckade restaureringen. Den lilla bilden visar den återskapade sjön. Foto: Niclas Bergius Naturens egna reningsverk Många växter och djur är helt beroende av den rika miljön i grunda våtmarker. Våtmarkerna fungerar även som naturens reningsverk och vattenmagasin vid översvämningar. Genom århundradena har våtmarkerna varit livsviktiga för människan. Djur har betat på strandängar, hö har slagits till djuren och människor har fiskat och jagat i de artrika miljöerna. Nu är inte behoven desamma, men våtmarkerna är inte mindre viktiga för det. De behövs för den biologiska mångfalden, men också för att rena och lagra vattnet. Våtmarker är ofta även attraktiva platser att besöka. När våtmarker försvinner eller utarmas ökar övergödningen i sjöar och hav, eftersom våtmarkerna fungerar som reningsverk som tar hand om läckande näringsämnen från jordoch skogsbruk. Kanske är våtmarkerna även viktigare än någonsin med tanke på den ökade nederbörden som klimatförändringarna för med sig. Eftersom de kan hålla kvar vatten i landskapet motverkar och lindrar våtmarker effekterna av översvämningar. En stor del av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit genom utdikning och uppodling, och många av de som finns kvar är starkt påverkade av mänsklig verksamhet. Att anlägga och restaurera olika slags våtmarker, såväl i stadsmiljön som på landsbygden, är därför viktigt. Det kan handla om allt från dagvattendammar och småvatten för groddjur till bete av strandängar och våtmarker i jordbrukslandskapet. Inom ramen för Västerås stads natur- och kulturmiljöplan ska 150 hektar våtmarker och 25 så kallade småvatten anläggas eller restaureras på stadens initiativ. Lyckad restaurering Frövisjön utanför Skultuna är ett exempel på ett lyckat våtmarksprojekt. Den igenväxta sjön har återskapats genom att vattennivån höjts och att området betas. Frövisjön är nu en av Västerås främsta fågellokaler. Restaureringen har skett i samarbete med markägarna och Länsstyrelsen i Västmanlands län. 19

20 Dagvatten från hustak och hårda ytor hamnar orenat i olika vattendrag och så småningom i större sjöar. Genom dammanläggningar och diken kan vattnet istället infiltreras i marken, där föroreningar avskiljs och översvämningar nedströms förhindras. På detta sätt skapas trevliga miljöer i stadsmiljön, som även är värdefulla för växter och djur. Illustration: Tobias Flygar. Dagvatten förorenar Mälaren Regn och smältvatten från t.ex. vägar och hustak kallas dagvatten. Ofta rinner det orenat ut i sjöar och vattendrag. Att bygga särskilda dammar som fångar upp vattnet och får det att rinna långsammare är ett sätt att minska risken för översvämningar och transport av föroreningar. I naturen tas dagvatten upp av växter eller renas när det rinner genom marken. Men i en stad med många tak, mycket asfalt och stenlagd mark rinner vattnet snabbt av de hårda ytorna och ner i dagvattenbrunnar och diken. På så sätt transporteras föroreningar till våra sjöar och vattendrag, och ibland även till grundvattnet. Problemen är särskilt stora i samband med kraftiga skyfall, eftersom regnet spolar med sig stora mängder ämnen som har legat på vägar och hustak. Största källan till föroreningar i dagvattnet är trafiken. Bilavgaser, olja, drivmedel och slitage från däck följer med dagvattnet. Från vissa områden renas dagvattnet i dammar eller oljeavskiljare, men i Västerås rinner det mesta orenat till Mälaren. En del hamnar också i avloppsreningsverket som oönskat så kallat tillskottsvatten. Föroreningarna i vattnet kan bland annat orsaka förhöjda halter av näringsämnen som kväve och fosfor, förorena bottnarna och skada växter och djur. Den dagvattenplan som Västerås stad och Mälarenergi håller på att ta fram är inriktad på att ta hand om föroreningar nära källorna och att skapa en så trög avrinning som möjligt. En långsam avrinning från att vattnet når marken innebär att föroreningar i högre grad kan avskiljas och översvämningar förhindras. Mål: dagvatten Föroreningar som förs med via dagvattnet ska minska med 20 %. Åtgärder: dagvatten Ta fram en dagvattenpolicy och en dagvattenplan med åtgärder och principer för hur dagvattnet ska hanteras. 20

21 8 juli 2012 drabbades Västerås, för andra sommaren i rad, av kraftiga skyfall. I och med klimatförändringarna förväntas skyfall och andra extrema vädersituationer bli vanligare. Foto: Per G Norén. Risken för översvämningar ökar Världen står inför klimatförändringar som även påverkar oss i Västerås. I första hand behöver utsläppen av så kallade klimat gaser minska för att minimera den globala temperaturökningen. Västerås stad har ett klimatprogram som visar hur vi ska reducera vår klimatpåverkan. Men vi behöver också rusta oss för att klara de förändringar som kommer. Därför ska även en plan för klimat anpassningen utarbetas. I vår region bedöms att det kommer att bli allt varmare vintrar med mindre snö och tjäle och mer regn. Förändringarna kommer att påverka vattenkvaliteten negativt och sannolikheten för översvämningar ökar. Det blir nödvändigt att kunna ta hand om stora vattenmängder oftare och anpassa dagvattensystemet och stadsbyggnaden utifrån det. Vi behöver även analysera riskerna för dricksvattenförsörjningen när klimatet förändras, och säkra kapaciteten i avloppssystemet. Mål: klimatförändringar Åtgärder: klimatförändringar Att minimera riskerna för skador vid extrema vädersituationer och havsnivåhöjningar. Utreda riskerna av ett förändrat klimat på vattenkvalitet och vattenförsörjning 21

22 Fiskeklubb sköter tillsynen Det är många som fiskar i Mälaren och andra vatten runt Västerås. Totalt arrenderar Västerås stad ut hektar fiskevatten. Som ägare av fiskevatten vill staden främja ett hållbart fiske och en bra balans mellan yrkes- och fritidsfisket. Totalt finns det ett trettiotal fiskarter i Mälaren, varav ett tjugotal också kan påträffas i Svartån. Gädda, gös och abborre tillhör de vanligaste arterna för både yrkes- och fritidsfisket. Men i vattnen runt Västerås finns även mal, som kan väga runt 100 kg, liksom ål och asp. Alla dessa är rödlistade, vilket innebär att de är hotade arter som av olika anledningar har svårt att överleva. För aspen är problemet att den inte kan gå upp i Svartån och leka längre än till Slottsbron. Det är skälet till de planer som finns på att bygga särskilda vandringsvägar för fisk, så att de kan ta sig förbi kraftverk och andra hinder. Fiskeklubben Aspen är den största fiskeklubben i Västerås, med cirka 150 medlemmar. Men antalet fritidsfiskare eller sportfiskare som alltfler numera säger är betydligt större än så, berättar Aspens ordförande Per-Arne Blomberg. Uppskattningsvis finns det omkring en miljon sportfiskare i Sverige. Omsatt till Västerås innebär det minst personer. Till detta kommer alla de som någon gång metar med barn och barnbarn. Västerås stad har lagt ut fisketillsynen längs Svartån och de centrala Mälarstränderna på Fiskeklubben Aspen. Uppdraget för de 15 tillsynsmännen är att kontrollera fiskekort (för delar av Svartån) och se till att reglerna för fritidsfisket följs, men även att plocka skräp som fiskare lämnat efter sig. De vanligaste felen är för många spön och att för liten gös tas upp, säger Per-Arne. Men det handlar oftast mer om okunskap än medvetet tjuvfiske. Aspen är en hotad fiskart som förekommer i Mälaren. Illustration: Jonas Lundin Fiske är en populär sysselsättning i Västerås, där det kan finnas över sportfiskare. Mälarens och Svartåns artrika miljöer har en stor potential för fritidsfiske. Här ser vi Per-Arne Blomberg, ordförande i Fiskeklubben Aspen. Foto: Pia Nordlander, BildN Åtgärder: fritidsfiske Utreda fiskerätten på stadens vatten. Ta fram en fiskevårdsplan. 22

23 arter som kan påverka ekosystemen Växt- och djurarter som avsiktligt eller oavsiktligt förs in till nya miljöer av människan benämns som främmande arter. Vissa arter orsakar inga större problem, medan andra kan påverka människor och ekosystemen på olika sätt. Det är inte lätt att förutsäga konsekvenserna av att föra in nya arter, och det är ofta svårt att rätta till problemen i efterhand. Här är några exempel på främmande arter som på olika vägar hamnat i Västerås. Signalkräfta Signalkräftan har runt om i Sverige slagit ut den inhemska flodkräftan, som en följd av utplanteringar. I Svartåns avrinningsområde har det tidigare varit gott om flodkräfta, men idag finns den endast kvar på ett fåtal platser. Signalkräftan är inte särskilt spridd i Mälaren, men talrik i Svartån. Vandrarmussla Vandrarmusslan härstammar från Svarta havet och hittades i Mälaren för första gången Arten förekommer främst i östra Mälaren och är vanlig i t.ex. Ekoln utanför Uppsala. I Västerås är arten påträffad vid Svartåns mynning samt vid Kvicksund. Foto Singalkräfta, Vandrarmussla, Vattenpest och Sjögull: Örnborg Kyrkander. Foto Ullhandskrabba: Robert Berntoft. Vattenpest I Sverige finns två arter, vattenpest och smal vattenpest, som oavsiktligt introducerats i Sverige från Amerika. Vattenpest är redan utbredd i Mälaren och smal vattenpest bedöms ha en omfattande tillväxt. Vattenpest förekommer även i Västerås, vissa år med stora bestånd. Sjögull Sjögull kommer ursprungligen från Mellan europa och Asien och kan bilda stora, täta bestånd som växer till snabbt. I Mälaren skapar arten problem i de västra delarna, men den har även etablerat sig vid Kvicksund. Ullhandskrabba Ullhandskrabban är en kinesisk krabba som sanno likt förts till Europa med barlastvatten. Arten påträffades i svenska vatten på talet. I Mälaren har det skett en ökning sedan 1990-talet, åtminstone fram till år

24 Det gemensamma vattnet Foto: Peter Krüger Vattnet är i ständig rörelse och alltid på väg någonstans. Det rör sig mellan kommuner, korsar länsgränser och passerar andra administrativa områden. Under denna resa transporteras föroreningar från olika verksamheter och hamnar i en annan miljö. Vill vi bli av med vattnet på ett ställe, får vi ta hand om det på en annan plats. Vattenfrågorna berör i högsta grad Västerås stad med våra olika förvaltningar, staber och bolag. Därför är det viktigt att samverka kring vattenfrågor, både inom kommunen och mellan olika intressenter inom de olika tillrinningsområdena. Vattenråd I mars 2012 bildades Sagåns och Svartåns vattenråd. I vattenrådens styrelser sitter representanter från näringslivet, areella näringar (jord- och skogsbruk), ideella organisationer och berörda kommuner. Läs mer om vattenråden på och Vattenvårdsförbund Sedan tidigare finns Mälarens vattenvårdsförbund där kommuner runt Mälaren samverkar kring miljökontroll. Från och med 2012 arbetar förbundet även aktivt med att få igång åtgärder för att nå god status. Läs mer om Mälarens vattenvårdsförbund på 24

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

FALKENBERG RENT VATTEN SÅ HJÄLPS VI ÅT BYTA AVLOPP INGEN SKITSAK TVÄTTA RÄTT ÄR LÄTT EN TIDNING FRÅN FALKENBERGS KOMMUN VATTEN FALKENBERG 1

FALKENBERG RENT VATTEN SÅ HJÄLPS VI ÅT BYTA AVLOPP INGEN SKITSAK TVÄTTA RÄTT ÄR LÄTT EN TIDNING FRÅN FALKENBERGS KOMMUN VATTEN FALKENBERG 1 Vatten FALKENBERG RENT VATTEN SÅ HJÄLPS VI ÅT BYTA AVLOPP INGEN SKITSAK TVÄTTA RÄTT ÄR LÄTT EN TIDNING FRÅN FALKENBERGS KOMMUN VATTEN FALKENBERG 1 8 7 12 10 9 Du är viktig Vi riktar oss till dig därför

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Båtbottenfärger ett miljöproblem Båtbottenfärger ett miljöproblem Användning sedan mycket lång tid tillbaka för att skydda båtskrov från påväxt av vattenlevande organismer Olika aktiva giftiga ämnen har använts: Bly TBT (tributyltenn)

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk På span i kloaker och reningsverk (sas) Handledning av Eva Phister och Elisabeth Åman-Davis AV-nr: 31404 tv 7 Sammanfattning Den här handledningen vänder sig till dig som är lärare i svenska som andraspråk

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Gäller för Ödeshögs kommun från och med 2014-07-01 www.odeshog.se 1 Om du har ett enskilt avlopp med minireningsverk, trekammarbrunn, tvåkammarbrunn,

Läs mer

fa f kta om vatten och avlopp

fa f kta om vatten och avlopp fakta om vatten och avlopp innehåll 3 4 7 11 12 16 17 18 21 22 Vattentjänstbranschen Vattentjänstbranschens aktörer och lagar Hur finansieras vattentjänstbranschen? Vatten genom tiderna Vattenförsörjning

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Vatten! En information från Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i samarbete med Region Skåne

Vatten! En information från Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i samarbete med Region Skåne Vatten! En information från Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i samarbete med Region Skåne Vattnets väg/kretslopp Jordens yta består till 72% av vatten. Inget vatten nybildas. Vattnet rör sig i

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Östra Mälaren nytt vattenskyddsområde. Bättre skydd för dricksvattnet i Stockholmsregionen

Östra Mälaren nytt vattenskyddsområde. Bättre skydd för dricksvattnet i Stockholmsregionen Östra Mälaren nytt vattenskyddsområde Bättre skydd för dricksvattnet i Stockholmsregionen Nu är Östra Mälaren vattenskyddsområde och ditt dricksvatten säkras för framtiden När du vrider om kranen får

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten.

Information om dag- och dräneringsvatten. Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för

Läs mer

Välkommen. Till en temakväll. där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter.

Välkommen. Till en temakväll. där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter. Välkommen Till en temakväll där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter. Vad är det som gäller? Båtuppläggningsplatserna är förgiftade, spridningen

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN Glänninge Sjö, Laholm Gatesjön, Skogaby Björsjön, Mästocka Store Sjö, Norra Össjö Sjöaltesjön, Sjöalt Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Värt att veta om vatten. Ett studiematerial anpassat till skolan från Vatten Östersund

Värt att veta om vatten. Ett studiematerial anpassat till skolan från Vatten Östersund Värt att veta om vatten Ett studiematerial anpassat till skolan från Vatten Östersund 2 Vatten en självklarhet? Att ha tillgång till rent vatten är en självklarhet för oss som bor i Sverige. Vi tänker

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden

Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden Birger Wallsten, Mälarenergi AB, Västerås Svante Larsson, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen,

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Västerås stads vattenplan

Västerås stads vattenplan Västerås stads vattenplan 201 12 2021 1 Västerås stads vattenplan Antagen i Kommunfullmäktige 2012 10 04 Organisation Vattenplanen har tagits fram av en arbetsgrupp som under hela eller delar av processen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun orebro.se 1 Varje invånare i vår kommun använder ca 100 liter vatten varje dag. Det är dels dricksvatten,

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Du kan göra mycket för att vårt vatten ska vara rent och för att vi ska få en bättre natur. Det är enkla saker som

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen Separering av dag- och spillvatten VA-avdelningen Separering av ledningar Kommunens avloppssystem ska hantera både dagvatten och spillvatten. I dagvatten räknas regn-, smält- och dräneringsvatten. Spillvatten

Läs mer

Information om fettavskiljare.

Information om fettavskiljare. Information om fettavskiljare. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör Västerås stad tar genom Mälarenergi hand om och renar avloppsvatten från hushåll och företag. De senaste åren har fettavlagringar

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer