västerås stads vattenplan vårt gemensamma vatten Sammanfattning av Västerås stads vattenplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "västerås stads vattenplan vårt gemensamma vatten Sammanfattning av Västerås stads vattenplan 2012 2021"

Transkript

1 vårt gemensamma vatten Sammanfattning av Västerås stads vattenplan

2 västerås stads vattenplan Västerås stads vattenplan Sammanfattning av Västerås stads vattenplan Förord 3 Vattenplan med fokus på åtgärder 4 Vatten för alla 6 Övergödning hotar vattenkvaliteten 8 Miljögifter hamnar i vattnet 10 Fria vandringsvägar för fisk miljoner liter vatten per dygn 14 Dricksvatten för miljoner 16 Attraktiva bad med bra vatten 18 Naturens egna reningsverk 19 Dagvatten förorenar Mälaren 20 Risken för översvämningar ökar 21 Fiskeklubb sköter tillsynen 22 Arter som kan påverka ekosystemen 23 Det gemensamma vattnet 24 Alla kan dra sitt strå till stacken 25 Ordlista 26 Producerad av Västerås stad i samarbete med Care of Haus och Journalistgruppen media Text: Journalistgruppen media Tryck: Edita Repro: Kraftwerk Illustrationer: Tobias Flygar, Jonas Lundin Fotografer: Jakob Nielsen, Martin Blom, Niclas Bergius, Per G Norén, Per Helgosson - photographen.nu, Peter Krüger, Pia Nordlander - BildN, Robert Berntoft, Robert Ström, Ulf Palm, Örnborg Kyrkander. Omslagsbild: Simon Ydhag & Clifford Shirley Västerås stad

3 Foto: Per Helgosson Västerås har ett fantastiskt läge vid Mälaren och Svartån. Resurserna vi får från sjöar och vattendrag har bidragit till att göra Västerås till vad det är idag. Mälaren ger oss sitt vatten att dricka av och bada i. Det är ett hem för viktiga växter, smådjur och de fiskar vi fångar som föda och för rekreation. Växterna, fiskarna och vi människor är beroende av ett friskt vatten. Västerås är en växande stad och Mälardalen är en växande region. Fler och fler människor behöver tillgång till alla de resurser som är knutna till vatten, samtidigt som fler och fler människor påverkar det. Vattenresurserna säkrar inte upp sig själva. Det är något vi själva måste se till. Dricka det, bada i det och bo intill det är något människor ska kunna göra nu och i framtiden. Västerås stads vattenplan formulerar målen som staden har för att säkra upp resurserna knutna till våra vattenmiljöer. Planen innebär att mängden föroreningar i Mälaren kommer att minska, fiskar kommer åter att kunna nå sina lekplatser och produktionen av dricksvatten kommer att bli säkrare. Detta är viktigt, inte minst för att behålla Västerås attraktionskraft. För vad vore Västerås utan sitt vatten? ulla persson, kommunstyrelsens ordförade, västerås stad 3

4 David Liderfelt, projektledare för Västerås stads vattenplan. 4Foto: Peter Krüger

5 Vattenplan med fokus på åtgärder Västerås stad vill säkra sina vattenresurser och höja statusen på vattnets kvalitet på kort och lång sikt. Det är viktigt för att invånarna ska ha tillgång till bra vatten. Därför har en vattenplan med flera åtgärder tagits fram i ett brett samarbete mellan kommunala förvaltningar och bolag. Det är många intressen som ska samsas kring vattnet. Ett par miljoner människor dricker Mälarens vatten, badar, paddlar och åker skridskor, äter fisk från sjön och använder produkter som fraktas på vattnet. Men Mälaren får också ta emot näringsämnen, kemikalier och miljögifter som innebär stora påfrestningar på det livsviktiga vattnet. I förlängningen hotar det både miljön och människors hälsa. För att komma till rätta med problemen har Västerås stad utarbetat en vattenplan som ska gälla fram till år Planen innehåller såväl analyser och problembeskrivningar som visioner, mål och åtgärder. Bakom vattenplanen, som kommunfullmäktige antog den 4 oktober 2012, ligger flera års arbete. Fakta EU:s ramdirektiv Inom EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt regelverk, ramdirektivet för vatten, för att bevara och förbättra vattenmiljön i Europas grund- och ytvatten. Målet är att alla vatten ska ha god status och vattenkvaliteten får inte försämras. Ramdirektivet betonar att vatten är gränslöst och att vi måste samarbeta över både nationsgränser och andra administrativa gränser för att säkra en god vattenkvalitet och tillgång till vatten. David Liderfelt är biolog och den som har samordnat framtagandet av vattenplanen. Han är glad att arbetet har fått ta tid och att så många har varit involverade. Processen har varit väldigt värdefull. Vatten berör hela samhället, men olika förvaltningar och verksamheter tar hand om enskilda delar. Nu har vi en gemensam bild av vad som ska göras och det är allas ansvar att det som står i planen blir gjort. David förklarar att det i dagsläget knappt finns några vatten i Västerås som har god status enligt den klassning som Vattenmyndigheten gjort. I och med EU:s ramdirektiv för vatten ställs högre och tydligare krav på vattenkvaliteten och på kommunernas ansvar för vattenfrågorna. I vattenplanen redovisas områden som är nödvändiga att komma tillrätta med för att få en bra kvalitet på vattnet. Minskad övergödning och mindre utsläpp av miljöupgifter är två viktiga områden. Att bygga bort vandringshinder för fisk och öka kunskapen om vilka risker som klimatförändringarna för med sig för vattnet är andra exempel. Vi är faktiskt redan igång med många av de åtgärder som ska göras enligt vattenplanen, säger David. Med ett brett spektrum av åtgärder och många som är med och tar ansvar har han gott hopp om vattenkvaliteten i Västerås. Vi jobbar för att nå en bra status på vattnet. Och jag upplever att västeråsarna vill värna om vårt gemensamma vatten. 5

6 Vatten för alla Alla människor har ett förhållande till vatten. Det finns överallt och cirkulerar hela tiden, vilket både är en förutsättning för liv och ett hot. Det är vattnet som ser till att näringsämnen kommer dit de ska. Men vattnet transporterar också föroreningar som förgiftar och förstör. Och ett alltför näringsrikt vatten bidrar till övergödningen av sjöar och vattendrag. Betydelsen av en hög vattenkvalitet kan inte nog understrykas för alla som bor och verkar runt Mälaren. Vi använder sjön för bad och rekreation, vi äter fisken och cirka två miljoner människor får sitt dricksvatten från Mälaren. Påverkas vattenkvaliteten för mycket kommer det att slå tillbaka på oss som lever idag, men framförallt på våra barn och barnbarns möjligheter att leva ett gott liv längs Mälarens stränder. Västerås stad har tagit fram en vattenplan som bygger på EU:s vattendirektiv. Planen ska långsiktigt garantera att Mälaren och Västerås övriga vattendrag håller en så hög kvalitet att staden kan existera och blomstra många generationer framöver. Vattenplanen innehåller mål och konkreta åtgärder som berör oss alla. Det handlar om kommunens arbete med att t.ex. säkra dricksvattentäkter, bygga dammar som tar hand om dagvatten och underlätta för fisk att vandra till sina lekplatser i Svartån. Men också om företag och lantbrukare, som måste dra sitt strå till stacken för att minska utsläpp av miljögifter och näringsämnen. Sist men inte minst finns det mycket som var och en kan göra i sin egen vardag för att vårt gemensamma vatten ska säkras för framtiden. Illustration: Tobias Flygar 6

7 7

8 Övergödning hotar vattenkvaliteten Våra sjöar och vattendrag får ta emot mer näringsämnen än vad som är hälsosamt. De mår inte bra av för mycket kväve och fosfor och riskerar att växa igen. En varm sommardag kan en grön soppa av algblomning också sätta stopp för svalkande bad. Men det går att minska övergödningen. Övergödning beror på att det kommer ut för mycket näringsämnen i sjöar och vattendrag. Kväve och fosfor bidrar till att sjöar växer igen och att syremängden minskar. Maria Lundin, handläggare på miljöoch hälsoskydds förvaltningen i Västerås. Foto: Peter Krüger Igenväxning är delvis en naturlig process, men övergödningen späder på, säger Maria Lundin vid miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås. Mälaren är mycket viktig förklarar hon, det är därifrån västeråsarna får sitt dricksvatten. Dessutom mynnar Mälaren ut i Östersjön och späder på de redan stora problem med övergödning som finns där. De största källorna till övergödningen är jord bruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. Maria Lundin berättar att det har gjorts insatser för att bygga våtmarker, dammar och skyddszoner för att få vattnet att stanna upp. Då kan fosfor och partiklar sjunka till botten och kväve omvandlas till kvävgas. Att hantera stallgödsel på rätt sätt när det gäller lagring och spridning minskar också utsläppen. Även enskilda avlopp kan bidra till övergödningen om näringsämnen läcker ut. I Västerås finns enskilda avlopp som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet. Nu är nästan alla dessa godkända och har tillstånd. Vi ska börja med tillsyn av enskilda avlopp som är äldre än 20 år, det är cirka tusen avlopp och många av dem behöver grävas om, berättar Maria. Andra sätt att minska övergödningen är att använda fosfatfria tvättmedel i tvättmaskinen, och att båtar inte tömmer sitt toalettavfall i sjön, utan använder de tömningsanläggningarna som finns i Västerås. 8

9 Fosfordammar och våtmarker är viktiga åtgärder för att minska mängden övergödande ämnen till sjöar och vattendrag. I dammen sjunker näringsämnen till botten eller omsätts av växt- och djurlivet i vattnet. Foto: Robert Ström Åtgärder: övergödning Aktivt arbete för att få till våtmarker och fosfordammar på såväl stadens som privatägd mark. Tillsyn på lantbruk och fastigheter med enskilda avlopp. Mål: övergödning Mängden näringsämnen till Mälaren och tillrinnande vattendrag ska minska. Anläggande av latrintömningsstationer för fritidsbåtar. Ombyggnation av avloppsreningsverket. Åtgärder kopplade till dagvattnet. 9

10 Miljögifter hamnar i vattnet Västerås är en gammal industristad, så vi vet att det kan finnas höga halter av tung metaller i Mälarens vatten och botten sediment. Vid den senaste undersökningen hittades höga halter av ett mycket giftigt ämne som ingår i bottenfärger för båtar. Anna Kruger är samordnare för Västerås stads arbete med föroreningar i mark och vatten. Hon tycker att vi människor i större utsträckning ska tänka på hur vi hanterar kemikalier, t.ex. att inte tvätta bilen på garageuppfarten eller hälla ut lösningsmedel, färger, mediciner och oljor i avloppet. Inte heller bekämpa ogräs med Roundup eller andra giftiga kemikalier. Allt kommer nämligen ut i vatten - dragen och därmed i vårt dricksvatten. Ingenting försvinner. Det bara omvandlas, och förr eller senare påverkar det oss, säger Anna. Hon berättar att vanliga föroreningar i Västerås är oljor och tungmetaller som bly, koppar och zink. Anna Kruger, samordnare för Västerås stads arbete med föroreningar i mark och vatten. Foto: Peter Krüger Västerås är en stor stad med metallindustri, mycket trafik och många koppartak. Det är en hel del föroreningar som därmed kommer ut i vattendragen. Det bästa är naturligtvis att över huvud taget inte släppa ut farliga ämnen och kemikalier men det som ändå kommer ut måste tas om hand. För att hindra miljögifter att läcka ut i vattnet genomförs därför saneringar och andra åtgärder. Bland annat har ton förorenade jordmassor grävts bort från ett starkt förorenat område vid Mälaren, där det gamla gasverket låg. Dammar för att rena dagvattnet är ett annat exempel på åtgärder. En stor sedimentundersökning i Mälaren visar att det finns höga halter av TBT (tributyltenn) som tidigare var vanligt i bottenfärger för båtar. TBT förbjöds Ändå finns det kvar i vår miljö, och analysresultatet visar att det fortfarande används. Traditionella båtbottenfärger avger giftiga ämnen för att motverka påväxt av alger och havstulpaner. Men gifterna sprids i vattnet och påverkar djur och växter eftersom ämnena är svåra för naturen att bryta ner. TBT är väldigt giftigt även i låga halter, säger Anna. Det kan ge cancer och påverkar till - växt och fortplantning hos djur och människor. 10

11 Under 2012 har en stor sedimentundersökning genomförts i Västeråsfjärden för att kartlägga mängden föroreningar. Undersökningarna genomfördes från forskningsfartyget R/V Sunbeam under ledning av Per Jonsson. Foto: Martin Blom Åtgärder: miljögifter Sammanställa befintligt kunskapsunderlag och utreda de viktigaste källorna för miljögifter. Kemiska bekämpningsmedel ska inte användas av Västerås stad på hårdgjorda ytor. Mål: miljögifter Belastningen av föroreningar via dagvattnet ska minskas med 20 % till år Utreda möjligheter att anlägga tvättar för båtbottnar och möjlighet att erbjuda alternativa bränslen för småbåtar. Ta fram en dagvattenplan. 11

12 Fria vandringsvägar för fisk Elproduktionen i Turbinhuset i Västerås var en viktig anledning till att Asea etablerade sig i Västerås. Baksidan av myntet är att fisken inte når sina lekområden. Att skapa fria vandringsvägar för fisk är en av målsättningarna i vattenplanen. Foto: Ulf Palm 12

13 Vi människor har rätat ut bäckar, byggt kraftverk, dämt upp och dikat ut våtmarker. Syftet har varit att producera el eller få bättre förutsättningar för odling. Men samtidigt har det försvårat för fiskar att föröka sig och medfört förlust av viktiga ekosystem. Nära utloppet i Mälaren rinner Svartån genom Västerås stadskärna med stadshuset och slottet på var sida. Vid Slottsbron ligger ett kraftverk som har producerat el sedan slutet av 1800-talet. Det är Sveriges äldsta vattenkraftverk i drift, en kulturhistorisk byggnad och en symbol för Västerås utveckling som industristad. Men det är också ett hinder för fiskar att röra sig fritt i ån. Asp är t.ex. en utrotningshotad fisk som lever i Mälaren och går upp i Svartån för att fortplanta sig. Vid Slottsbron blir det dock stopp, än så länge. Jan Melander, stadsantikvarie i Västerås, berättar att det nu planeras för en vandringsväg i vattnet förbi Turbinhuset. Själva huset, som är ett viktigt inslag i stadsmiljön, kommer att vara kvar. Och en välgjord fiskväg kan bli en tillgång i stadsmiljön runt Fiskartorget, anser han. Vi kan behålla det som finns och ändå tillmötesgå behoven för vatten levande djur. Det blir en vinst för alla. Längre upp i Svartån ligger nästa hinder, Falkenbergska kvarnen. Även där anser Jan att olika intressen kan samsas för att både bevara den gamla kvarnen och bygga bra vattenvägar som låter fisken vandra vidare uppför ån. Men det behövs även andra fysiska för - ändringar. För att få bra kvalitet på vattnet i sjöar och vattendrag är våtmarker och dammar viktiga. I Västerås byggs dammar som samlar upp dagvatten, förklarar Jan. I dammarna står vattnet stilla och renas från kväve, fosfor och metaller. En annan metod är att rätade diken och bäckar återskapas och blir mer ringlande, vilket också renar det vatten som så småningom hamnar i Mälaren. Jan Melander, strateg och stadsantikvarie på kultur-, idrottsoch fritidsförvaltningen. Foto: Peter Krüger Mål: vandringsvägar för fisk Fiskar och annan vattenlevande fauna har fri passage i Svartån fram till Skultuna och förbi Nykvarn i Sagån, senast Västerås stad ska arbeta aktivt för att återställa och upprätthålla natur- och kulturvärden i Västerås vattenmiljöer. Åtgärder: vandringsvägar för fisk Ta fram de underlag som behövs för att skapa fria vandringsvägar. Utföra natur- och kulturvärdesbedömningar. Ta fram en fiskevårdsplan. 13

14 VATTENVERK FLOCKNINGS- MEDEL TILL AVLOPPSRENINGSVERKET 45 miljoner liter vatten per dygn 14

15 Illustration: Tobias Flygar KALK KLOR 5 Så går det till att rena Mälarens vatten Vattenverket i Västerås levererar cirka 45 miljoner liter färskt dricksvatten per dygn. De flesta som bor i Västerås får sitt dricksvatten från Mälaren, men innan det hamnar hemma i vattenkranen måste det renas. Det sker på mekanisk och kemisk väg samt genom att vattnet filtreras genom en grusås. Läs mer om de olika reningsstegen i rutan här intill. Västerås vattenreningsverk ligger vid Hässlö på Badelundaåsen, med ett satellitverk vid Fågelbacken nära Hökåsen. Mälarens råvatten pumpas in i Västerås vattenverk och renas och smaksätts i flera steg: 1. Grövre föroreningar som följer med råvattnet silas bort i finmaskiga, roterande silar. 2. Därefter tillsätts ett flockningsmedel som får mindre lerpartiklar och andra föroreningar att flockas under långsam omrörning. 3. I sedimenteringsbassängerna sjunker flockarna till botten och bildar slam som avlägsnas och pumpas till avloppsreningsverket. 4. Via ett sandfilter passerar vattnet till så kallade infiltrationsdammar vid Hässlö och Fågelbacken. Där sjunker vattnet ner i grusåsen och bildar ett konstgjort grundvatten. Vattnet rör sig sakta genom åsen till de brunnar varifrån det pumpas upp. Nu har vattnet fått bättre smak och en jämnare temperatur. 5. Vattnet desinficeras och ph-justeras innan det pumpas ut i ledningsnätet. 15

16 Dricksvatten för miljoner Dricksvattnet i Västerås hämtas från Mälaren, Sveriges tredje största sjö och vattentäkt för cirka två miljoner människor i Mälardalen. Det livsviktiga vattnet måste ha bra kvalitet, men påfrestningarna på sjön är stora. Kemikalier och föroreningar är exempel på hot mot dricksvattnet. Vattnet som rinner ut i kranen hos västeråsarna pumpas in i Hässlö vattenverk vid Björnön, renas och filtreras genom Badelunda åsen och pumpas genom ledningsnätet för att slutligen komma ut i kranen hemma i bostäderna. Birger Wallsten, som är planerings chef vid Mälarenergi Vatten, berättar att Badelunda åsen har en stor fördel. Åsen renar vattnet från Mälaren och fungerar samtidigt som ett stort magasin. Det jämnar ut vattnets temperatur under året och ger det en grundvattenkaraktär. Birger Wallsten, planeringschef vid Mälarenergi Vatten. Foto: Peter Krüger Det finns många verksamheter som påverkar Mälarvattnet. Kemikalier, växtnäringsämnen och utsläpp från sjöfarten är några exempel på hot mot vattnets kvalitet. Allt organiskt material och lerpartiklar renas i vårt vattenreningsverk. De största hoten är ämnen som löser sig i vatten, petroleumprodukter och liknande. Sabotage kan också vara ett hot, säger Birger. Han berättar att det ständigt pågår ett arbete för att skydda dricksvattnet. År 2011 antogs nya skyddsföreskrifter och skydds områden. Där regleras vad som inte är tillåtet och vilka restriktioner som gäller. Att föreskrifterna efterlevs kontrolleras av stadens miljö- och hälsoskyddsförvaltning. Andra saker vi jobbar med är exempelvis att kontrollera att alla brandposter är låsta och att stängsla in känsliga områden. Birger påpekar också att det är viktigt att alla tänker sig för och inte spolar ner kemikalier, läkemedel och lösningsmedel i toaletten och avloppet. Vissa giftiga ämnen går nämligen rakt genom avloppsreningsverket och ut i Mälaren, påpekar han. 16

17 Mål: dricksvatten Åtgärder: dricksvatten Sjöar, vattendrag och grundvattentillgångar ska skyddas och bevaras så att den framtida vattenförsörjningen tryggas. Ta fram förslag på reservvattenförsörjning. Utreda hur de kvarvarande obrutna åsavsnitten bör skyddas. Utreda skydd av större enskilda vattentäkter. Foto: Jakob Nielsen 17

18 västerås stads vattenplan Attraktiva bad med bra vatten Västerås är en vattennära stad som vill erbjuda sina invånare attraktiva badplatser med hög vattenkvalitet. Det finns nio allmänna badplatser i Västerås, med Gäddeholm som det senaste tillskottet. Hökåsengropen är inte en kommunal badplats i dagsläget och räknas därför ej som allmän. Vid Lögarängen görs dessutom en större ombyggnad för att skapa en modern, stadsnära badplats vid Mälarens strand. Anläggandet av en ny badplats vid Lögarängen är ett steg mot att göra Västerås till en ännu roligare vattenstad. Illustrationen visar planerna för området. Redan till badsäsongen 2013 kan detta bli verklighet. 18 Ett hot mot kvaliteten på badvattnet är bakterier som kan följa med orenat avloppsvatten ut i Mälaren. Ett annat problem är övergödning, med grumlat vatten och algblomning som följd. De generella åtgärder som anges i vattenplanen, för att långsiktigt trygga försörjningen av dricksvatten, är också bra för badvattnet. Badvattnet kontrolleras regelbundet under hela badsäsongen och resultatet från analyserna går det att ta del av på Smitt skyddsinstitutets webbplats: Badplatser i Västerås: Sandabadet i Kvicksund (1), Johannesberg (2), Lövudden (3), Lögarängen (4), Östra Holmen (5), Framnäs (6), Björnöbadet (7), Södra Björnön ej kommunal badplats (8), Gäddeholm (9), Sundängen (10) och Hökåsengropen ej kommunal badplats (11)

19 Frövisjön utanför Skultuna före och efter den lyckade restaureringen. Den lilla bilden visar den återskapade sjön. Foto: Niclas Bergius Naturens egna reningsverk Många växter och djur är helt beroende av den rika miljön i grunda våtmarker. Våtmarkerna fungerar även som naturens reningsverk och vattenmagasin vid översvämningar. Genom århundradena har våtmarkerna varit livsviktiga för människan. Djur har betat på strandängar, hö har slagits till djuren och människor har fiskat och jagat i de artrika miljöerna. Nu är inte behoven desamma, men våtmarkerna är inte mindre viktiga för det. De behövs för den biologiska mångfalden, men också för att rena och lagra vattnet. Våtmarker är ofta även attraktiva platser att besöka. När våtmarker försvinner eller utarmas ökar övergödningen i sjöar och hav, eftersom våtmarkerna fungerar som reningsverk som tar hand om läckande näringsämnen från jordoch skogsbruk. Kanske är våtmarkerna även viktigare än någonsin med tanke på den ökade nederbörden som klimatförändringarna för med sig. Eftersom de kan hålla kvar vatten i landskapet motverkar och lindrar våtmarker effekterna av översvämningar. En stor del av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit genom utdikning och uppodling, och många av de som finns kvar är starkt påverkade av mänsklig verksamhet. Att anlägga och restaurera olika slags våtmarker, såväl i stadsmiljön som på landsbygden, är därför viktigt. Det kan handla om allt från dagvattendammar och småvatten för groddjur till bete av strandängar och våtmarker i jordbrukslandskapet. Inom ramen för Västerås stads natur- och kulturmiljöplan ska 150 hektar våtmarker och 25 så kallade småvatten anläggas eller restaureras på stadens initiativ. Lyckad restaurering Frövisjön utanför Skultuna är ett exempel på ett lyckat våtmarksprojekt. Den igenväxta sjön har återskapats genom att vattennivån höjts och att området betas. Frövisjön är nu en av Västerås främsta fågellokaler. Restaureringen har skett i samarbete med markägarna och Länsstyrelsen i Västmanlands län. 19

20 Dagvatten från hustak och hårda ytor hamnar orenat i olika vattendrag och så småningom i större sjöar. Genom dammanläggningar och diken kan vattnet istället infiltreras i marken, där föroreningar avskiljs och översvämningar nedströms förhindras. På detta sätt skapas trevliga miljöer i stadsmiljön, som även är värdefulla för växter och djur. Illustration: Tobias Flygar. Dagvatten förorenar Mälaren Regn och smältvatten från t.ex. vägar och hustak kallas dagvatten. Ofta rinner det orenat ut i sjöar och vattendrag. Att bygga särskilda dammar som fångar upp vattnet och får det att rinna långsammare är ett sätt att minska risken för översvämningar och transport av föroreningar. I naturen tas dagvatten upp av växter eller renas när det rinner genom marken. Men i en stad med många tak, mycket asfalt och stenlagd mark rinner vattnet snabbt av de hårda ytorna och ner i dagvattenbrunnar och diken. På så sätt transporteras föroreningar till våra sjöar och vattendrag, och ibland även till grundvattnet. Problemen är särskilt stora i samband med kraftiga skyfall, eftersom regnet spolar med sig stora mängder ämnen som har legat på vägar och hustak. Största källan till föroreningar i dagvattnet är trafiken. Bilavgaser, olja, drivmedel och slitage från däck följer med dagvattnet. Från vissa områden renas dagvattnet i dammar eller oljeavskiljare, men i Västerås rinner det mesta orenat till Mälaren. En del hamnar också i avloppsreningsverket som oönskat så kallat tillskottsvatten. Föroreningarna i vattnet kan bland annat orsaka förhöjda halter av näringsämnen som kväve och fosfor, förorena bottnarna och skada växter och djur. Den dagvattenplan som Västerås stad och Mälarenergi håller på att ta fram är inriktad på att ta hand om föroreningar nära källorna och att skapa en så trög avrinning som möjligt. En långsam avrinning från att vattnet når marken innebär att föroreningar i högre grad kan avskiljas och översvämningar förhindras. Mål: dagvatten Föroreningar som förs med via dagvattnet ska minska med 20 %. Åtgärder: dagvatten Ta fram en dagvattenpolicy och en dagvattenplan med åtgärder och principer för hur dagvattnet ska hanteras. 20

21 8 juli 2012 drabbades Västerås, för andra sommaren i rad, av kraftiga skyfall. I och med klimatförändringarna förväntas skyfall och andra extrema vädersituationer bli vanligare. Foto: Per G Norén. Risken för översvämningar ökar Världen står inför klimatförändringar som även påverkar oss i Västerås. I första hand behöver utsläppen av så kallade klimat gaser minska för att minimera den globala temperaturökningen. Västerås stad har ett klimatprogram som visar hur vi ska reducera vår klimatpåverkan. Men vi behöver också rusta oss för att klara de förändringar som kommer. Därför ska även en plan för klimat anpassningen utarbetas. I vår region bedöms att det kommer att bli allt varmare vintrar med mindre snö och tjäle och mer regn. Förändringarna kommer att påverka vattenkvaliteten negativt och sannolikheten för översvämningar ökar. Det blir nödvändigt att kunna ta hand om stora vattenmängder oftare och anpassa dagvattensystemet och stadsbyggnaden utifrån det. Vi behöver även analysera riskerna för dricksvattenförsörjningen när klimatet förändras, och säkra kapaciteten i avloppssystemet. Mål: klimatförändringar Åtgärder: klimatförändringar Att minimera riskerna för skador vid extrema vädersituationer och havsnivåhöjningar. Utreda riskerna av ett förändrat klimat på vattenkvalitet och vattenförsörjning 21

22 Fiskeklubb sköter tillsynen Det är många som fiskar i Mälaren och andra vatten runt Västerås. Totalt arrenderar Västerås stad ut hektar fiskevatten. Som ägare av fiskevatten vill staden främja ett hållbart fiske och en bra balans mellan yrkes- och fritidsfisket. Totalt finns det ett trettiotal fiskarter i Mälaren, varav ett tjugotal också kan påträffas i Svartån. Gädda, gös och abborre tillhör de vanligaste arterna för både yrkes- och fritidsfisket. Men i vattnen runt Västerås finns även mal, som kan väga runt 100 kg, liksom ål och asp. Alla dessa är rödlistade, vilket innebär att de är hotade arter som av olika anledningar har svårt att överleva. För aspen är problemet att den inte kan gå upp i Svartån och leka längre än till Slottsbron. Det är skälet till de planer som finns på att bygga särskilda vandringsvägar för fisk, så att de kan ta sig förbi kraftverk och andra hinder. Fiskeklubben Aspen är den största fiskeklubben i Västerås, med cirka 150 medlemmar. Men antalet fritidsfiskare eller sportfiskare som alltfler numera säger är betydligt större än så, berättar Aspens ordförande Per-Arne Blomberg. Uppskattningsvis finns det omkring en miljon sportfiskare i Sverige. Omsatt till Västerås innebär det minst personer. Till detta kommer alla de som någon gång metar med barn och barnbarn. Västerås stad har lagt ut fisketillsynen längs Svartån och de centrala Mälarstränderna på Fiskeklubben Aspen. Uppdraget för de 15 tillsynsmännen är att kontrollera fiskekort (för delar av Svartån) och se till att reglerna för fritidsfisket följs, men även att plocka skräp som fiskare lämnat efter sig. De vanligaste felen är för många spön och att för liten gös tas upp, säger Per-Arne. Men det handlar oftast mer om okunskap än medvetet tjuvfiske. Aspen är en hotad fiskart som förekommer i Mälaren. Illustration: Jonas Lundin Fiske är en populär sysselsättning i Västerås, där det kan finnas över sportfiskare. Mälarens och Svartåns artrika miljöer har en stor potential för fritidsfiske. Här ser vi Per-Arne Blomberg, ordförande i Fiskeklubben Aspen. Foto: Pia Nordlander, BildN Åtgärder: fritidsfiske Utreda fiskerätten på stadens vatten. Ta fram en fiskevårdsplan. 22

23 arter som kan påverka ekosystemen Växt- och djurarter som avsiktligt eller oavsiktligt förs in till nya miljöer av människan benämns som främmande arter. Vissa arter orsakar inga större problem, medan andra kan påverka människor och ekosystemen på olika sätt. Det är inte lätt att förutsäga konsekvenserna av att föra in nya arter, och det är ofta svårt att rätta till problemen i efterhand. Här är några exempel på främmande arter som på olika vägar hamnat i Västerås. Signalkräfta Signalkräftan har runt om i Sverige slagit ut den inhemska flodkräftan, som en följd av utplanteringar. I Svartåns avrinningsområde har det tidigare varit gott om flodkräfta, men idag finns den endast kvar på ett fåtal platser. Signalkräftan är inte särskilt spridd i Mälaren, men talrik i Svartån. Vandrarmussla Vandrarmusslan härstammar från Svarta havet och hittades i Mälaren för första gången Arten förekommer främst i östra Mälaren och är vanlig i t.ex. Ekoln utanför Uppsala. I Västerås är arten påträffad vid Svartåns mynning samt vid Kvicksund. Foto Singalkräfta, Vandrarmussla, Vattenpest och Sjögull: Örnborg Kyrkander. Foto Ullhandskrabba: Robert Berntoft. Vattenpest I Sverige finns två arter, vattenpest och smal vattenpest, som oavsiktligt introducerats i Sverige från Amerika. Vattenpest är redan utbredd i Mälaren och smal vattenpest bedöms ha en omfattande tillväxt. Vattenpest förekommer även i Västerås, vissa år med stora bestånd. Sjögull Sjögull kommer ursprungligen från Mellan europa och Asien och kan bilda stora, täta bestånd som växer till snabbt. I Mälaren skapar arten problem i de västra delarna, men den har även etablerat sig vid Kvicksund. Ullhandskrabba Ullhandskrabban är en kinesisk krabba som sanno likt förts till Europa med barlastvatten. Arten påträffades i svenska vatten på talet. I Mälaren har det skett en ökning sedan 1990-talet, åtminstone fram till år

24 Det gemensamma vattnet Foto: Peter Krüger Vattnet är i ständig rörelse och alltid på väg någonstans. Det rör sig mellan kommuner, korsar länsgränser och passerar andra administrativa områden. Under denna resa transporteras föroreningar från olika verksamheter och hamnar i en annan miljö. Vill vi bli av med vattnet på ett ställe, får vi ta hand om det på en annan plats. Vattenfrågorna berör i högsta grad Västerås stad med våra olika förvaltningar, staber och bolag. Därför är det viktigt att samverka kring vattenfrågor, både inom kommunen och mellan olika intressenter inom de olika tillrinningsområdena. Vattenråd I mars 2012 bildades Sagåns och Svartåns vattenråd. I vattenrådens styrelser sitter representanter från näringslivet, areella näringar (jord- och skogsbruk), ideella organisationer och berörda kommuner. Läs mer om vattenråden på och Vattenvårdsförbund Sedan tidigare finns Mälarens vattenvårdsförbund där kommuner runt Mälaren samverkar kring miljökontroll. Från och med 2012 arbetar förbundet även aktivt med att få igång åtgärder för att nå god status. Läs mer om Mälarens vattenvårdsförbund på 24

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

1 Högåsen vattenverk.

1 Högåsen vattenverk. Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Välkommen till Lundåkraverket

Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537)

196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537) Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) 2016-12-05 196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537) Sammanfattning Rubricerad motion anmäldes vid kommunfullmäktiges sammanträde

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment

Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten 011 Förorenat dagvatten ett växande problem I takt med att antalet hårdgjorda

Läs mer

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är ett första förslag och kommer sannolikt att förändras

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att...

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att... Alla kunskapstester En sammanställning av samtliga kunskapstester Mälaren 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? Mälaren Östersjön Stockholms ström 2. Hur stor är Mälaren? Sveriges största sjö Sveriges andra

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy 2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras. Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området

Läs mer

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Båtbottenfärger ett miljöproblem Båtbottenfärger ett miljöproblem Användning sedan mycket lång tid tillbaka för att skydda båtskrov från påväxt av vattenlevande organismer Olika aktiva giftiga ämnen har använts: Bly TBT (tributyltenn)

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters TÄMNAREN TÄMNAREN TÄMNARENS AVRINNINGS OMRÅDE TIERPS KOMMUN HEBY KOMMUN UPPSALA KOMMUN Tämnaren finns i Heby, Tierps och Uppsala kommuner Tämnarens sjöyta 33 kvm

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Tranås kommun

Policy för fordonstvättar i Tranås kommun Policy för fordonstvättar i Tranås kommun Antagen av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1998-03-26, 65 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1999-08-26, 180 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-02-27,

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Gäller för Södertälje och Nykvarns kommuner från och med 2013-12-01 www.telge.se Om du har ett enskilt avlopp med minireningsverk, trekammarbrunn, tvåkammarbrunn,

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Information om miljötillsyn på mindre företag - En broschyr från miljöenheten i Öckerö kommun

Information om miljötillsyn på mindre företag - En broschyr från miljöenheten i Öckerö kommun Information om miljötillsyn på mindre företag - En broschyr från miljöenheten i Öckerö kommun Information om miljötillsyn I det här materialet har vi försökt sammanfatta hur er verksamhet berörs av miljöbalken

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Västerås stads vattenplan

Västerås stads vattenplan Västerås stads vattenplan 201 11 2021 Antagen av XX 2011 XX XX REMISSUTGÅVA Västerås stads vattenplan Antagen i XX 20XX XX XX Utgivare: Västerås stad, www.vasteras.se Organisation Vattenplanen har tagits

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

FALKENBERG RENT VATTEN SÅ HJÄLPS VI ÅT BYTA AVLOPP INGEN SKITSAK TVÄTTA RÄTT ÄR LÄTT EN TIDNING FRÅN FALKENBERGS KOMMUN VATTEN FALKENBERG 1

FALKENBERG RENT VATTEN SÅ HJÄLPS VI ÅT BYTA AVLOPP INGEN SKITSAK TVÄTTA RÄTT ÄR LÄTT EN TIDNING FRÅN FALKENBERGS KOMMUN VATTEN FALKENBERG 1 Vatten FALKENBERG RENT VATTEN SÅ HJÄLPS VI ÅT BYTA AVLOPP INGEN SKITSAK TVÄTTA RÄTT ÄR LÄTT EN TIDNING FRÅN FALKENBERGS KOMMUN VATTEN FALKENBERG 1 8 7 12 10 9 Du är viktig Vi riktar oss till dig därför

Läs mer

Skydda dricksvattnet. Att bo och verka i ett vattenskyddsområde

Skydda dricksvattnet. Att bo och verka i ett vattenskyddsområde Skydda dricksvattnet Att bo och verka i ett vattenskyddsområde Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta, men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden finns

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Östra Mälaren nytt vattenskyddsområde. Bättre skydd för dricksvattnet i Stockholmsregionen

Östra Mälaren nytt vattenskyddsområde. Bättre skydd för dricksvattnet i Stockholmsregionen Östra Mälaren nytt vattenskyddsområde Bättre skydd för dricksvattnet i Stockholmsregionen Nu är Östra Mälaren vattenskyddsområde och ditt dricksvatten säkras för framtiden När du vrider om kranen får

Läs mer

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer