Maren, Borgå vattenväxteldorado

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Maren, Borgå vattenväxteldorado"

Transkript

1 Maren, Borgå vattenväxteldorado D en landhöjning som har fortgått under flera århundraden har lett till att en sandbank har bildats på läsidan av en krök på Borgå å. Bakom sandbanken, som ligger vid basen av Borgbackens sydsluttning i Borgå, finns en bukt, som är drygt 200 meter lång och som mest 60 meter bred. Bukten kallas Maren. Ännu under 1100-talet utgjorde bukten en del av Borgå ås breda mynning, medan den under 1700-talet var en del av den vik som öppnade sig mot Borgå å och användes som hamn. Vid början av 1990-talet var Maren mindre än en halv meter djup och fylld av vegetation. Man började planera att muddra Maren muddrades Maren varvid cirka en tredjedel grävdes ut och därmed blev nästan en meter djup. Maren har varit en klassisk insamlingsplats, locus classicus, för vattenväxter. Botanister har besökt Maren sedan mitten av 1800-talet. Orsaken till att Maren förblir ett ständigt besöksmål för vattenväxtsforskare torde vara den extremt sällsynta spädnajasen (Najas tenuissima), som Thiedolf Saelan hittade i viken Arten beskrevs som ny för vetenskapen troligen just baserat på Saelans prover från Maren. Efter Saelan hämtade tiotals botanister spädnajas från Maren. Den första publikationen om vikens växter utkom för över hundra år sedan och skrevs av Harald Lindberg. Ernst Häyrén gjorde utfärder till Maren på talen och Holger Ahlqvist på talen. Själv har jag studerat Marens flora sedan början av 1980-talet. Marens långa forskningshistoria erbjuder en exceptionellt bra möjlighet till att utreda förändringar som har skett i dess vattenflora. Av de knappt 50 vattenväxtsarter som har hittats Pertti Uotila Marens andmatsarter: som dominerande kupandmat med runda skott, men även kraftigare stor andmat och väldigt snålt av den mindre arten andmat syns på bilden. I öppningen syns korsandmat, som växer under vattenytan i Maren under de senaste 150 åren torde endast drygt en tredjedel ha växt i viken hela tiden. En knapp tredjedel har försvunnit före de senaste åren och en knapp tredjedel har anlänt till viken på 1900-talet. Växter som segt har levt i viken inkluderar åtminstone sjöfräken (Equisetum fluviatile), flask-, norrlands- och vasstarr (Carex rostrata, C. aquatilis och C. acuta), säv (Schoenoplectus lacustris), vass (Phragmites australis), stor igelknopp (Sparganium erectum), blomvass (Butomus umbellatus), pilblad (Sagittaria sagittifolia), vit näckros (Nymphaea alba ssp. alba), gul näckros (Nuphar lutea), smålånke (Callitriche palustris), slamkrypa (Elatine hydropiper) och tretalig slamkrypa (E. triandra). Även deras riklighet har varierat, och de flesta av dem har under de senaste årtiondena minskat. Försvunna växtskatter De enda eller de sista observationerna av Marens stjärnslinker (Nitellopsis obtusa), vattenmossor, blåsörter (Utricularia spp.), hästsvans (Hippuris vulgaris), ävjebrodd (Limosella aquatica) och rostnate (Potamogeton alpinus) är från talet eller 1900-talets första årtionden. Nålsäven (Eleocharis acicularis) försvann på 1940-talet, och betessträndernas fyrling (Crassula aquatica) och grovnate (Potamogeton lucens), som förekom på djupare vatten, försvann på talet. På 1960-talet hamnade sköljvatten från stadens råvattensreningsverk i Maren och orsakade problem för många av Marens växter. I mitten av 1960-talet insamlades det sista provet av spädnajas, spädnate (Potamogeton pusillus) och höstlånke (Callitriche hermaphroditica). Knoppslingan (Myriophyllum sibiricum) kämpade ända till slutet av 1980-talet. Försvinnandet av dessa växter från Maren illustrerar hur en växtplats förändras från en öppen åvik som rätt så ofta sköljs av salta brackvattenspulser, till ett grunt, nästan igenvuxet dammliknande vattenområde som sällan får elektrolythaltigt vatten. Den på 1920-talet funna korsandmaten (Lemna trisulca) försvann på 1960-talet från Maren, men återkom till viken på 1980-talet. Den och den år 1964 för första gången i Maren påträffade hårsäven (Zannichellia palustris var. repens) var rikliga på 1990-talet, men efter muddringen har båda varit Naturhistoriska centralmuseet 10

2 ytterst fåtaliga. Marens algraritet svedsträfsen (Chara braunii) ser ut att ha överlevt muddringen eftersom den hittades i viken hösten Efter muddringen har man inte hittat kransslinga (Myriophyllum verticillatum), stor igelknopp (Sparganium emersum) eller ävjepilört (Persicaria foliosa) i Maren. Den utrotningshotade ävjepilörten hade redan länge varit i trångmål mellan bredkaveldunbältet och det avsmalnande starrbältet. Nya arter fyller de försvunnas platser Marens växtförteckning innehåller många arter som har spridit sig till viken under det senaste seklet, några först under de senaste årtiondena. De flesta av dem har samtidigt blivit vanligare även i våra andra vattendrag. Bland de synligaste av Marens nya växter finns bredkaveldun (Typha latifolia), som torde ha anlänt till viken på 1930-talet. Nuförtiden kantar arten Maren i ett så gott som sammanhängande, några meter brett och tätt bälte. Bredkaveldun börjar förekomma i allt rikligare mängder. Smalkaveldun (Typha angustifolia) anlände till viken på 1970-talet och bredde på 20 år ut sig till ett bestånd på några ar nära Marens mynning. Arten försvann dock nästan vid muddringen. Vattenpest (Elodea canadensis), som härstammar från Nordamerika, är ett verkligt plågoris i hundratals kanske rentav tusentals finländska småsjöar. Arten insamlades för första gången i Maren Växtens riklighet verkar ha varierat. Möjligen försvann vattenpest helt på 1960-talet, men 1996 hittades igen några skott och stammen överlevde till och med muddringen. Ett annat besvärligt vattenogräs är hornsärv (Ceratophyllum demersum), som saknar rötter och vars långa, slappa skott lätt fyller hela vattenutrymmet. Hornsärv observerades i Maren 1961, och under de senaste åren har det funnits rätt så mycket av arten. Trubbnate (Potamogeton obtusifolius) insamlades för första gången i Maren Under de senaste årtiondena har den varit riklig i viken och efter muddringen har den varit den rikligaste undervattensväxten. Gropnate (P. berchtoldii) dök upp i viken kanske först i början av 1990-talet eller åtminstone blev den rikligare först då. Den vanliga gäddnaten (P. natans), som förekommer i leriga sjövikar, observerades för första gången i Maren först Den överlevde också muddringen. Marens neofyter inkluderar ett flertal fritt flytande arter. Den första uppgiften om andmat (Lemna minor) är från 1945, om stor andmat (Spirodela polyrhiza) från 1981 och om kupandmat (Lemna gibba) från Samtliga andmatsarter verkar ha vällt fram som massförekomster innan de intog sina platser som normala deltagare i växtsamhället. År 1947 sägs andmat ha bildat rikliga bestånd i viken, medan stor andmat täckte viken i början av talet. Ingen borgåbo lär ha undgått att observera kupandmatens massförekomst i Maren och i Borgå å år Däremot har den på 1970-talet till Maren anlända arten dyblad (Hydrocharis morsus-ranae), som är större än andmatsarterna och flyter på vattenytan, inte gett upphov till massbestånd. Prognoser för framtiden Under de närmaste åren byts troligen de dominerande arterna snabbt ut i Maren. Kombinationen av att göra Maren djupare (cirka en meter djup), näringsrikt vatten och lerbotten erbjuder vit näckros och gäddnate, vattenpest och hornsärv, vilka tillhör Marens 1900-tals neofyter, utomordentliga möjligheter till att bilda rikliga massbestånd i mittområdet. Å andra sidan fortsätter bredkaveldunet att erövra de grundare vattnen och även smalkaveldunet torde bli rikligare. Med undantag för fritt flytande arter klarar få arter av att växa i vikar med kaveldunsbestånd. Växterna i områden med grundare vatten går tillbaka. Troligtvis återvänder kransslinga och vanlig igelknopp men det kvarstår att se huruvida en enda av Marens tidigare rariteter återvänder. Marens stränder torkar utan tvekan upp så småningom i och med att marken höjer sig, men ängarna som mitt i sommaren fylls av blommande fackelblomster (Lythrum salicaria), strandlysing (Lysimachia vulgaris) och älggräs (Filipendula ulmaria) torde dock ändå kvarstå flera år. Pertti Uotila Botaniska museet Efter muddringen kvarstod endast ett fåtal blomvasstuvor som växte mellan de gula näckrosorna, vilka förekom i öppet vatten nära den grunda stranden Pertti Uotila Marens vattenväxter behandlas utförligt i Botaniska museets tidning Lutukka. Artiklarna har publicerats i numren 4/1988, 2/1999 och 1/ Naturhistoriska centralmuseet

3 Stor natebocken, en särling i våra kustvatten Osmo Helve Natebockarna i Finland Det finns tre natebocksarter i Finland. Två av arterna (Macroplea pubipennis och M. mutica) lever i brackvatten och en (M. appendiculata) i sötvatten. Natebockarna är bladbaggar (familjen Chrysomelidae), som är långt specialiserade på vattenliv, men de är ändå beroende av syre i gasform. Som fullt utvecklad är natebocken täckt av ett tunt luftlager och får sitt syre från små syre- och luftbubblor, av vilka det finns tillräckligt bland vattenvegetationen. Under det juvenila stadiet utnyttjar den lufthåligheter i sina näringsväxter. Den är i fast förbindelse med lufthåligheterna genom sitt bakkroppsutskott. Fullt utvecklade natebockar påträffas vanligen i grunda strandvatten, där de på mindre än en meters djup klättrar på näringsväxter. Nästan alltid rider hanen på honan trots att ingen egentlig parning sker. Tydligen lämnar inte hanen honan när de väl har mötts, så att hanen kan säkerställa sin närvaro vid rätt tidpunkt. Hanen är alltså ett verkligt påhäng. Natebockarna är växtätare som tycker speciellt mycket om nateväxter (släktet Potamogeton). Enligt litteraturen ingår även slingor (släktet Myriophyllum) och vattenväxter ur Zannichellia-släktet i deras diet. Larverna sitter fast i näringsväxtens rotverk, där de även förpuppas. Fullt utvecklade individer övervintrar i skydd inuti kokongen. Sötvattensarten M. appendiculata har påträffats i så gott som hela landet från sydkusten till Kittilä i norr. Vår andra brackvattensart, M. mutica, är rätt allmän från Finska vikens kuster till Bottniska viken. Den verkar inte vara speciellt selektiv beträffande sin livsmiljö, ty den påträffas såväl i bukter vid öar i yttre havsbandet som i frodiga vid fastlandsvikar. Stor natebocken, M. pubipennis, har då och då påträffats i såväl Finska viken, Åland som Bottniska viken ända till Uleåborgs vattenområden. Arten tycks vara betydligt mera selektiv beträffande sin livsmiljö än M. mutica. Den torde trivas bättre i vikar som går långt in i fastlandet än på öppna havet, även om ingen täckande undersökning om dess livsmiljö ännu har gjorts. M. pubipennis-observationerna har gällt enskilda individer med undantag för Esbovikens förekomst, som är livskraftig och riklig. Stor natebocken är på så sätt en mycket speciell och betydande insektart att den är känd endast i Finland! Esbovikens förekomster Stor natebocken (M. pubipennis) påträffades för första gången i Esboviken i mitten av 1960-talet av Arbete med vattenkikare i Esboviken Det mest effektiva sättet att kartlägga natebockar är att dyka och använda sig av snorkel och simglasögon. Denna provtagningsmetod förutsätter vackert väder, klart vatten och svaga vindar. En annan metod är att vada och använda vattenkikare. Ifall vädret är blåsigt och vattnet grumligt kan man försiktigt lösgöra vattenväxter och undersöka dem i ett ljust plastkar med klart vatten. Stor natebock (Macroplea pubipennis) MKD Eero Helve, en insektentusiast. Efter det har arten påträffats flera gånger under talet i samma flacka och grunda cirka en halv kilometer långa vik (Bastvik), men ingen närmare kartering av förekomsten gjordes då. Eftersom arten är sällsynt Esbovikens förekomst är ju fortfarande det enda kända livskraftiga beståndet i världen har även miljömyndigheterna lagt märke till den. Jag karterade området 1995 på uppdrag av myndigheterna för att utreda huruvida beståndet fortfarande är livskraftigt och hur stor utbredning förekomsten har. Det visade sig att arten förekommer åtminstone på samma område där den påträffades på 1960-talet. Ett stort antal fullt utvecklade individer kartlades i förhållande till den använda inventeringstiden varför stammen bedömdes vara livskraftig. En del av förekomstområdet har senare avgränsats till ett NATURA 2000-område. Sommaren 2001 genomfördes en mer omfattande kontrollinventering, som täckte området från Esbovikens bro mot nordväst och mer än två kilometer av Esbovikens norra strand. Larver av natebocken hittades nästan i hela området. Fullt utvecklade individer av båda våra brackvattensarter påträffades. M. pubipennis påträffades uttryckligen Ritva Talman Naturhistoriska centralmuseet 12

4 Samarbete fer intressegräserna Esboviken, som ligger i omedelbar närhet av Helsingfors, är beläget inom räckhåll för goda trafi kförbindelser och är bland annat tack vare sin närhet till havet ett frestande bostadsområde. Områdets natur är mångsidig, även om den nuförtiden huvudsakligen är formad av människans kultur. Enbart små rester fi nns kvar av den ursprungliga naturen, men åtminstone tillsvidare utgör området norr om Esboviksbron mer ett landsbygdslandskap än ett stadslandskap. Ett stort tryck på att bygga ut området råder. Det är beaktansvärt att olika instanser, såsom myndigheterna och den privata sektorn, sommaren 2001 bestämde sig för att göra kontrollkarteringar över Esbovikens strandområden. Detta kan visa sig vara ett fungerande exempel på att intressen med olika inriktning kan hitta lösningar som tillfredsställer alla parter. Enligt planerna kommer man att lämna ett betydande område av kustområdet orört bredvid NATURA-området. Dessutom styrs persontrafi ken längs strandområdet genom att man bygger en cykelväg och ett fågeltorn. Även båttrafi - ken dirigeras till sina egna farleder och muddring utförs enbart i den absoluta närheten av den blivande gemensamma bryggan. Förhoppningsvis stor natebocken överens med sina nya grannar. Pekka Hiltunen Esbovikens NATURA 2000-område i mars i sitt traditionella förekomstområde. Stammen verkade alltså fortfarande må bra och NATURA-områdets avgränsning verkade vara på sin plats. Senaste sommar inventerades ytterligare cirka en kilometer av Esbovikens strandområde på Kyrkslätts sida. Området var beläget mot havet mot sydost sett från basen av bron som går över viken. Fullt utvecklade individer av bägge arterna hittades i denna inventering i den frodiga Sarfviksbukten. Man känner alltså för tillfället till två förekomster av M. pubipennis i Esboviken, vilka befinner sig på cirka 1 km avstånd från varandra. Eftersom förekomsterna befinner sig på motsatta stränder av viken och rätt så djupt vatten ligger mellan dem kan de klassas som skilda egna populationer. Ett forskningsprojekt kring natebockarnas DNA Även natebockarnas interna släktskapsförhållanden är ett intressant forskningsobjekt. M. pubipennisarten kan lätt skiljas från vår andra brackvattensart (M. mutica) genom såväl dess yttre kännetecken som genitaliernas struktur. Däremot är sötvattensarten M. appendiculata och M. mutica liknande beträffande sina yttre kännetecken. Vanligen leds bestämningsarbetet av fyndplatsen, till exempel ett vattendrag i Insjöfinland eller en vik i det yttre havsbandet. Kan det vara så att det är fråga om en art och dess två former, varav den ena förekommer i brackvatten och den andra i sötvatten? Man söker ett svar på frågan genom att undersöka arternas mitokondrie-dna-struktur. Projektet startades år 2001 och till dags dato finns åtminstone finländska, svenska och tyska prover. Projektet strävar till att vid sidan om Östersjöområdets natebockars släktskapsförhållanden även utreda arternas syrehushållning och Samma strandområde från en annan riktning på 1930-talet. I bakgrunden syns Bastviks herrgård med sina byggnader. betydelsen av vattnets salthalt. Dr Gregor Kölsch från Kiels universitet fungerar som ledare för projektet. DNA-analyserna görs i Köpenhamn i Danmark. Lämpligt forskningmaterial från Finland fick man när bland annat Esboviken inventerades förra sommaren. Det vore dock viktigt att få material lämpligt för DNA-analyser av M. appendiculata-arten från Finland. Det är min avsikt att ta prover nästa sommar så att denna brist blir korrigerad. Dessutom borde man så snart som möjligt utreda M. pubipennis-artens utbredning längs Finland kust. För att kunna genomföra dessa projekt behövs dock betydande extern finansiering (dvs finansiering från andra instanser än Zoologiska museet). Olof Biström Zoologiska museet 13 Naturhistoriska centralmuseet

5 Nyiragongo, en vulkan i hjärtat av Afrika När jag torsdagen den 17 januari 2002 fick veta att Nyiragongovulkanen i Afrika hade börjat eruptera i Afrika, kändes det som om utbrottet hade börjat på min egen gård. Jag hade ju haft att göra med berget sedan 1966 genom lavaprover från berget samt forskningsresultat, publikationer, kartor, bilder och filmer samt miniatyrmodeller som baserat sig på dem och insupit från dem och berättelser av akademiker Th.G. Sahama, som undersökte berget, så gott som all min vulkanologiska kunskap. N yiragongos finländska historia började för 50 år sedan. År 1952 fanns i Geologitidningen en artikel som Th.G. Sahama hade skickat från Afrika. Artikeln hade rubricerats En finländsk geologisk expedition i Östafrika. Nyhetsmässigt berättar Sahama: Den 9 juni reste en geologisk tremannaexpedition till brittiska Östafrika för att undersöka lokala unga vulkaniska lavor. Expeditionen bestod av professor Th.G. Sahama, doktor K.J. Neuvonen och geologistuderande Kai Hytönen. Under expeditionen undersöktes vulkaniter i den så kallade västra gravsänkedalen bland annat i den yttersta sydvästra ändan av Uganda, och det längst bort belägna målet var Kivusjöområdet i Belgiska Kongo. I alla områden insamlades material för senare mineralogiska undersökningar i laboratoriet. Information om de finländska geologernas expeditioner i Afrika spreds omkring Finland, ty Hytönen gjorde tio bildreportage över resorna för Helsingin Sanomat och Viikko-Sanomat. Paulig använde dem i sin kaffereklam. Reportagen berörde Afrikas natur och människor vilket även rubrikerna berättar: Tropiska Afrika, Watutsina. Ett högättat afrikanskt hövdingsfolk och Lavasjön i hjärtat av Afrika. Nyiragongo är verkligen beläget i hjärtat av Afrika, ett par grader söder om ekvatorn. Den ligger nära Rwanda-Ugandagränsen, men hör till nuvarande Kongos demokratiska republik. Området är vad landskapet beträffar fantastiskt och i fråga om faunan (bland annat de sista bergsgorillorna) och floran så speciellt att det redan år 1925 gjordes till ett naturskyddsområde André Meyer E. Schulthess 1958 Bild 1. Den övre platån i Nyiragongos krater. Till höger en stor talus som består av block, till vänster forskarnas läger. I bakgrunden till vänster kanten till kratern, varifrån det stiger upp rök från den 180 m längre ner belägna lavasjön. Bild 2. Professor Sahama gör anteckningar 1958 i lägret på den övre platån (jmf. Bild 1). Naturhistoriska centralmuseet 14

6 Th.G. Sahama 1959 (Virunga nationalpark). Man känner till åtta vulkaner i området, varav endast Nyiragongo (3470 m) och Nyamuragira (3055 m), som ligger 10 km norr om Nyiragongo, är aktiva. Nyiragongo ligger alltså i Östafrikas gravsänka, i dess västra gren. Ofta hänför sig speciella vulkaner till sådana interna bristningszoner i kontinentalplattor. Nyiragongo med sina sidokratrar visade sig vara en riktig geologisk skattkammare. Till sin form är vulkanen en regelbunden stratovulkan, som består av lavaarter och vulkanisk aska, vilka har extremt låg kiseldioxidhalt men samtidigt hög alkalihalt. Nyiragongo är den enda aktiva vulkanen av sin typ i vars krater en lavasjö har bubblat i flera årtionden. Diametern hos den nästan runda kratern med branta väggar är cirka 1100 m. Dess m höga inre väggar är branta (cirka 70 ), och man kan inte ta sig ner utan bergsklättrarutrustning. Den övre platån på kraterns insida var cirka 200 m bred, så man kunde göra utfärder dit och och slå läger (Bilderna 1 och 2). Lavasjön, som var ett par kvarter bred, bubblade och rykte 180 m längre ner (Bild 3). Man tog sig ner längs den lodräta väggen med hjälp av vajrar, och man metade färska lavaprover från lavasjöns strand. Nästan 2000 kg med stenar hämtades till Finland för att undersökas. Det insamlade forskningsmaterialet, som även innefattar en stor mängd fotografier och filmer, undersöktes på många sätt. I laboratoriet fylldes hyllorna av flaskor, burkar och mera burkar samt cigarrlådor vilka innehöll olika fraktioner, pulver och mineraler. En miniatyrmodell av området gjordes och kartor och fotografier hängde på väggarna. Ett nästan en och en halv meter högt lavaprovberg bestående av hundratals numrerade stenar samlades på preparationsrummets golv. Nyiragongos lavaarter är som naturens nycker (Bild 4). Akademiker Sahama brukade säga att när Moder Natur födde Nyiragongos vulkan glömde hon de visa geologiprofessorernas föreläsningar, och så föddes ett fuskverk i strid med alla läroböcker, fascinerande unikt men även skrämmande. Man hittade sex för vetenskapen nya och intressanta silikatmineral i proverna. Silikatmineralen namngavs vanligen efter gamla geologer: combeit (1957), götzenit (1957), kirschsteinit (1957), trikalsilit (1957), delhayelit Th.G. Sahama Bild 3: Lavasjön på bottnen av Nyiragongos krater. I förgrunden den övre platåns kant. (1959) och andremeyerit (1973). Th.G. Sahama skrev ensam eller tillsammans med sina assistenter petrologiska och mineralogiska beskrivningar samt till och med två omfattande monografier om Nyiragongo och dess lavaarter. Han blev världsberömd inom geokemin samt som vulkanolog och mineralog. De senaste vulkanutbrotten Eftersom en lavasjö länge hade verkat i Nyiragongos krater ansågs vulkanen vara säker! Man vågade slå läger i den bullrande kratern och berget ansågs inte vara farligt för den täta bosättningen vid den södra basen av berget. Lavasjön fungerade nämligen som en reservventil i en ångkastrull: extra gaser kom ut Bild 4: En zonerad melilitkristall i lava. Kristallens kortare sida är i verkligheten cirka 0,3 mm. Polarisationsmikroskopbild. den vägen, och det bildades inte för höga gastryck, vilka leder till explosioner, i eruptionssprickan. Lavasjöns yta började dock stiga i början av 1970-talet och ibland svämmade den över på den övre platån. I januari 1977 ägde sedan ett väldigt speciellt och oväntat utbrott rum. Vulkanen sprack vid sin bas, varvid en cirka en kilometer hög lavapelare, som hade funnits i eruptionssprickan, störtade ner och spred sig med en hastighet av 60 km/h söderut mot den närbelägna (18 km) staden Goma. Lyckligtvis störtade inte lavaströmmen in i staden, men på området, som har cirka invånare,dog kanske eller till och med 2000 personer. Vid utbrottet försvann platåerna och lavasjön från Nyiragongos krater. Kratern innehöll enbart ett en kilometer djupt hål och man kunde inte längre stiga ner i den för att utföra forskning. Nyiragongos senaste utbrott skedde i januari Varningar om utbrottet kom i form av svaga jordbävningar, som under utbrottets gång skedde med 40 sekunders mellanrum. Lava erupterade på bergets sydoch östsluttning. Lavan spred sig till Gomas flygfält, själva staden och ända till Kivusjön. Åtminstone 45 människor dog, 14 byar förstördes och familjer blev hemlösa vid utbrottet. Dessa skador och skador orsakade av det föregående utbrottet är ändå små i jämförelse med människans grymheter på området. Enligt BBCs nyheter dödades våren 1994 under tre månaders tid cirka tutsin (Watutsina som nämndes i början) vilka hade flytt från Rwanda till dalen österom Nyiragongo. Detta fasansfulla folkmord intresserade nyhetsbyråerna endast så länge som antalet döda översteg per dag. Hela staden Goma med omgivning är byggd vid stranden av Kivusjön på unga lavaströmmar från Nyiragongo. Men det är behagligt att bo på området som ligger nästan vid ekvatorn, ty sjön är belägen 1460 meter över havsytan, trakten är bördig, sjön rik på fisk och platsen utgör en knutpunkt för trafik. Det finns risk för och är till och med förväntat att Nyiragongo kan eruptera på nytt under de följande årtiondena. Då kan följderna vara till och med väldigt destruktiva. Martti Lehtinen Geologiska museet 15 Naturhistoriska centralmuseet

7 En tidsresa till livets historia Utställningsverksamheten i ett nötskal besökare varav 60% barn 452 guidningar Pontus Palmgren: Konstnärens och forskarens skapande öga Årets naturbilder Livets historia Den förnyade skelettsalen Th.G. Sahamas mineralsamling Stenar från himlen meteoritutställningen Svamputställning och rådgivning Djurens vinter V id det Naturhistoriska museet öppnades i mars 2001 en ny stor utställning Livets historia. Utställningen producerades för Naturhistoriska museets nyligen renoverade fjärde våning. I enlighet med sitt namn berättar utställningen om livets utveckling i ljuset av vetenskapens nyaste forskningsrön. Utställningens manuskript uppgjordes tillsammans med experter på geologi och paleontologi. Centralmuseets egna utställnings- och konservatorssektioner stod för den slutgiltiga planeringen och genomförandet. Museets egna fossilprov och rekonstruktioner i huvudrollen Utställningen Livets historia leder besökaren från dunkelt prekambrium för över 4 miljarder år sedan till däggdjurens tid i den kenozoiska eran. Som utställningens stomme fungerar en kronologiskt framskridande lättbegriplig beskrivning över livets tidiga skeden och eror. Den skriftliga beskrivningen kompletteras av bland annat målningar, teckningar, fossilprover och rekonstruktioner. Utställningens största enskilda blickfång utgörs av en kopia av ett skelett av den medelstora växtätande dinosaurien Shunosaurus lii. Såväl det ursprungliga skelettet som kopian som visas på utställningen är från Kina. Fossilproven på utställningen representerar huvudsakligen organismer som har hittats i Finland och Östersjöområdet. Alla fossil eller deras kopior hör till Centralmuseets Geologiska museums eller Zoologiska museums egna samlingar. En del av proven visas för första gången för allmänheten. Vid sidan av fossilproven livas utställningen upp av rekonstruktioner av forntida djur som till största delen är museets egen produktion: bland annat fisködlan, rakhorningarna, stenkolsskogen, akritarkerna, flygödlorna och ett dinosauriebo. Livets historia för skolelever och barn i daghemsåldern Utställningen Livets historia lämpar sig även för skolornas undervisning. Klasslärare Jonna Juokslahti satte ihop undervisningspaket lämpliga för olika klasstadier på museets webbsidor. Undervisningspaketen innehåller instruktioner, idéer och uppgifter för arbete som görs på förhand i skolan, under utställningsbesöket samt i skolan efter besöket. Instruktionerna som har gjorts för att hjälpa läraren innehåller tips för bland annat lektioner i naturvetenskap, bildkonst och modersmål. För de minsta eleverna i 1-3 årskursen erbjuds ett sagoäventyr, medan gymnasieelever som befinner sig på gränsen till vuxenlivet inte ges färdiga svar utan målet är reflektion och utvecklande av tänkandet. För de 5-6-åriga daghemsbarnen planerades en egen specialguidning: Tre tidsresor till det förflutna. Guidningen producerades i samarbete med en barngrupp och personal från Kampens Timpurit så att den är lämplig för barn i daghemsåldern. Till paketet hör tre museibesök under vilka man bekantar sig med bland annat rakhorningar, dinosaurier och mammutar. Med en tidsmaskin reser man till det förflutna under ledning av museimästare (BTL) Markku Liinamaa. Varje gång får barnen rita, forma och knåpa ihop organismer som hör till ämnet. En färdig materialmapp, som innehåller instruktioner för arbetet både före det första besöket och tiden efter besöken, ingår i paketet. Kirsi Hutri Allmänna avdelningen Naturhistoriska centralmuseet 16

8 Adresser: Allmänna avdelningen PB 17 (Norra Järnvägsgatan 13) Dateringslaboratoriet PB 64 (Physicum, Gumtäkt) Zoologiska museet PB 17 (Norra Järnvägsgatan 13) Geologiska museet PB 64 (Physicum, Gumtäkt) Botaniska museet, fanerogamavdelningen PB 7 (Unionsgatan 44) Botaniska museet, kryptogam- och mykologiska avdelningen PB 47 (Tavastvägen 153 B) För byggnaden på Norra Järnvägsgatan används namnet Naturhistoriska museet. Den är en för allmänheten öppen utställningslokal.

9

Vattenväxter i sjöar. Likstammen och Näsnaren 2012. Rapport 2013:7

Vattenväxter i sjöar. Likstammen och Näsnaren 2012. Rapport 2013:7 Vattenväxter i sjöar Likstammen och Näsnaren 2012 Rapport 2013:7 Titel: Vattenväxter i sjöar, Likstammen och Näsnaren 2012 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Utgivningsår: 2013 Författare: Håkan

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Potamogetonfloran i Hedemora

Potamogetonfloran i Hedemora Potamogetonfloran i Hedemora Håkan Persson Inledning Hedemora kommun består av socknarna Hedemora, Garpenberg och Husby. Kommunen kan väl sägas vara ett av de rikaste områdena i Dalarna när det gäller

Läs mer

6. Undervisningstips och Uppgift: att presentera kunskap ta reda på-uppgift och egen utställning

6. Undervisningstips och Uppgift: att presentera kunskap ta reda på-uppgift och egen utställning 6. Undervisningstips och Uppgift: att presentera kunskap ta reda på-uppgift och egen utställning mål: Att lära sig förstå betydelsen av museer och utställningar och lära sig använda dem till glädje och

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Omslagsbilder. Manusstopp för. Annonspriser, kr: 1 inf 2-4 inf Helsida 1000 800 Halvsida 700 600 Kvartssida 500 400 Åttondel 350 300

Omslagsbilder. Manusstopp för. Annonspriser, kr: 1 inf 2-4 inf Helsida 1000 800 Halvsida 700 600 Kvartssida 500 400 Åttondel 350 300 Nr 2/2011 T-Veronikan ges ut av Örebro Läns Botaniska Sällskap. Bidrag till tidningen, synpunkter på innehållet och tips om botaniska händelser mottages tacksamt av redaktionen. Citat ur T-Veronikan får

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION

FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION No 129 (2011) Michaela Gren Makrofytinventering och klassificering av sjöarna Vargsundet, Östra Kyrksundet, Västra Kyrksundet och Dalkarby träsk enligt

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Av de ca 30 främmande växter som är knutna

Av de ca 30 främmande växter som är knutna Sjögull i svenska vatten förslag på åtgärder för att bekämpa denna invasiva växt Sjögull är en invasiv växt som kan ställa till stora problem i den svenska naturen. En del menar att det är lönlöst att

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Det finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner

Det finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner Det finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner Var finns vulkaner? Subduk&onszoner Hotspots över mantelplymer Mittoceana spridningsryggar (ca 80% dagens vulkanism) & kontinentala rifter Explosivt

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

HJÄLP FÖR LÄRAREN Daghem och skolor

HJÄLP FÖR LÄRAREN Daghem och skolor NATURHISTORISKA CENTRALMUSEET HJÄLP FÖR LÄRAREN Daghem och skolor Information, insikter och upplevelser. Välkommen till Naturhistoriska museet... Upplevelser i tre våningar Finlands natur Du får vandra

Läs mer

på Bohusläns sockertopp

på Bohusläns sockertopp på Bohusläns sockertopp Martin Fahlén Jimmy Stigh Hans Årebäck 2 Innehåll Förord... 3 Karta över Älgön-Brattön... 4 Linné kryssar nära... 6 Målaren ställer en fråga... 10 Bortom armlängds avstånd... 14

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Vulkaner. CINEBOX MEDIA Vretenvägen 12 171 54 Solna Tel: 08-445 25 50 Fax: 08-445 25 60 Epost: cinebox@tvi.se

Vulkaner. CINEBOX MEDIA Vretenvägen 12 171 54 Solna Tel: 08-445 25 50 Fax: 08-445 25 60 Epost: cinebox@tvi.se Vulkaner Dags att träffa den kloke professorn igen och få lära sig mer om hur vulkaner fungerar! För vulkanutbrott är verkligen ingen lek det är mäktiga krafter som samverkar när ett vulkanutbrott blir

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Hur långt ifrån västra åstranden bor du?

Hur långt ifrån västra åstranden bor du? Borgå stad 22.9.2014 RESULTAT AV WEBBENKÄT OM INLEDANDE AV PLANLÄGGNINGSARBETET FÖR VÄSTRA ÅSTRANDEN För att kunna fastställa målen för detaljplanen för västra åstrandens strandområde behövs information

Läs mer

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning rapport 2010/4 underlag för fiskefredning Fiskrekrytering i tre grunda havsvikar i Gräsö södra skärgård 2010 Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult,

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Medlemsbrev hösten 2007

Medlemsbrev hösten 2007 Smara/Burvik den 7 oktober 2007 Medlemsbrev hösten 2007 Innehåll: Utvärdering av klipp-erfarenheter. Medlemsläget. Planering för 2008. Brev från Klipp-Peter. Kära Sottern-vänner! Vi har satt oss ner och

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014

Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014 Exkursion med floraväktarna till Ven lördagen den 30:e augusti 2014 Vi var 18 floraväktare som samlats vid färjeläget i Landskrona för utfärd till Ven. Av floraväktare på Ven deltog Magnus Magnusson, som

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

MUSKÖSTAD. Det bästa från stan + Det bästa från skärgården = Den fantastiska skärgården

MUSKÖSTAD. Det bästa från stan + Det bästa från skärgården = Den fantastiska skärgården MUSKÖSTAD 1 Det bästa från stan + Det bästa från skärgården = Den fantastiska skärgården HT2004 Årskursansvarig: Kai Wartiainen Lärare: Jelena Mijanovic Linus Fransson, Karolina Jacoby, Ola Jaensson, Nicholas

Läs mer

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur Resor Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur [ISLAND : LANDMANNALAUGAR] Vandring i ett sagolikt landskap Den isländska naturen är så dramatisk och vacker att den nästan känns overklig. Landmannalaugar,

Läs mer

Zanzibar Café & Rökeri

Zanzibar Café & Rökeri 146 Zanzibar Café & Rökeri HITTA HIT: Från Göteborg kör E6 norrut. Ta av väg 168 mot Kungälv/Marstrand/ Ytterby och kör 17 km. I Tjuvkil fortsätt rakt fram tills du ser Café Zanzibar B & Bs plank. et sticker

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Anmäl intresse www.boinassjo.se. Bo i. Nässjö

Anmäl intresse www.boinassjo.se. Bo i. Nässjö Anmäl intresse www.boinassjo.se Bo i Nässjö Välkommen att hyra en av våra nyrenoverade lägenheter i centrala Nässjö Våra lägenheter ligger i centrala Nässjö bara några kvarter från stationen, stadshuset,

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Augusti 2013 Här är vi 36 nyfikna och förväntansfulla elever som står framför Naturhistoriska riksmuseet. Vi tog en gruppbild som ett minne från denna dag. Vi

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö.

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö. Förord J ag tänker oftast med hjärtat, och den här samlingen berättelser, bilder, dikter och fragment är inget undantag. Sammantaget är den ett subjektivt porträtt av skärgården utanför Fjällbacka och

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Välkomna på Sommarläger! 14-20 juli 2014 i Bjärnum

Välkomna på Sommarläger! 14-20 juli 2014 i Bjärnum Välkomna på Sommarläger! 14-20 juli 2014 i Bjärnum Välkomna på vårt fjärde sommarläger i trollsländeprojektets regi! Årets sommarläger tar plats utanför Bjärnum i norra Skåne, där vi under en veckas tid

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare.

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare. Att förstå ord hjälper dig att förstå text. Vad betyder orden? Skriv siffran vid rätt ord. 5 4 6 3 2 1 kämpa uppmuntran SPA dämpa massage buffé 1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN

18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN Förr var jag mer slaviskt bunden till hur djuren exakt såg ut men det är skönt att idag kunna frigöra sig och jobba mera enligt fantasin, även om jag lägger stor vikt vid att

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Nu är det jul igen. Veden glöder, och det knastrar av

Nu är det jul igen. Veden glöder, och det knastrar av J U L B O R D E T 2 0 1 5 Nu är det jul igen. Veden glöder, och det knastrar av eldarna som brinner. Granriset frasar under våra skor. Utanför kluckar vattnet i den vintriga krispiga luften. Det doftar

Läs mer

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Fornlämningsnr: 95 Fosie 165:16, Fosie socken Malmö kommun

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden 2005-07-21 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Kursvärdering 2014: GEOA73; Dinosauriernas värld (lärare: Johan Lindgren, Mats Eriksson, Per Ahlberg, Johan Gren, Vivi Vajda)

Kursvärdering 2014: GEOA73; Dinosauriernas värld (lärare: Johan Lindgren, Mats Eriksson, Per Ahlberg, Johan Gren, Vivi Vajda) Kursvärdering 2014: GEOA73; Dinosauriernas värld (lärare: Johan Lindgren, Mats Eriksson, Per Ahlberg, Johan Gren, Vivi Vajda) SAMMANSTÄLLNING BASERAD PÅ 27 SVAR (1) (2) (3) 4% (4) 33% (5) 63% (1) (2) (3)

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Stora Timrarö. Etapp 1 är nu inflyttningsklart med två nyckelfärdiga hus och det är fler spännande skärgårdshus under produktion.

Stora Timrarö. Etapp 1 är nu inflyttningsklart med två nyckelfärdiga hus och det är fler spännande skärgårdshus under produktion. Stora Timrarö Välkommen ut till den vackra skärgårdsön Stora Timrarö i Stockholms norra skärgård, endast en timme bort från centrala Stockholm. Här erbjuds ett unikt skärgårdsboende med fantastisk natur

Läs mer