Maren, Borgå vattenväxteldorado

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Maren, Borgå vattenväxteldorado"

Transkript

1 Maren, Borgå vattenväxteldorado D en landhöjning som har fortgått under flera århundraden har lett till att en sandbank har bildats på läsidan av en krök på Borgå å. Bakom sandbanken, som ligger vid basen av Borgbackens sydsluttning i Borgå, finns en bukt, som är drygt 200 meter lång och som mest 60 meter bred. Bukten kallas Maren. Ännu under 1100-talet utgjorde bukten en del av Borgå ås breda mynning, medan den under 1700-talet var en del av den vik som öppnade sig mot Borgå å och användes som hamn. Vid början av 1990-talet var Maren mindre än en halv meter djup och fylld av vegetation. Man började planera att muddra Maren muddrades Maren varvid cirka en tredjedel grävdes ut och därmed blev nästan en meter djup. Maren har varit en klassisk insamlingsplats, locus classicus, för vattenväxter. Botanister har besökt Maren sedan mitten av 1800-talet. Orsaken till att Maren förblir ett ständigt besöksmål för vattenväxtsforskare torde vara den extremt sällsynta spädnajasen (Najas tenuissima), som Thiedolf Saelan hittade i viken Arten beskrevs som ny för vetenskapen troligen just baserat på Saelans prover från Maren. Efter Saelan hämtade tiotals botanister spädnajas från Maren. Den första publikationen om vikens växter utkom för över hundra år sedan och skrevs av Harald Lindberg. Ernst Häyrén gjorde utfärder till Maren på talen och Holger Ahlqvist på talen. Själv har jag studerat Marens flora sedan början av 1980-talet. Marens långa forskningshistoria erbjuder en exceptionellt bra möjlighet till att utreda förändringar som har skett i dess vattenflora. Av de knappt 50 vattenväxtsarter som har hittats Pertti Uotila Marens andmatsarter: som dominerande kupandmat med runda skott, men även kraftigare stor andmat och väldigt snålt av den mindre arten andmat syns på bilden. I öppningen syns korsandmat, som växer under vattenytan i Maren under de senaste 150 åren torde endast drygt en tredjedel ha växt i viken hela tiden. En knapp tredjedel har försvunnit före de senaste åren och en knapp tredjedel har anlänt till viken på 1900-talet. Växter som segt har levt i viken inkluderar åtminstone sjöfräken (Equisetum fluviatile), flask-, norrlands- och vasstarr (Carex rostrata, C. aquatilis och C. acuta), säv (Schoenoplectus lacustris), vass (Phragmites australis), stor igelknopp (Sparganium erectum), blomvass (Butomus umbellatus), pilblad (Sagittaria sagittifolia), vit näckros (Nymphaea alba ssp. alba), gul näckros (Nuphar lutea), smålånke (Callitriche palustris), slamkrypa (Elatine hydropiper) och tretalig slamkrypa (E. triandra). Även deras riklighet har varierat, och de flesta av dem har under de senaste årtiondena minskat. Försvunna växtskatter De enda eller de sista observationerna av Marens stjärnslinker (Nitellopsis obtusa), vattenmossor, blåsörter (Utricularia spp.), hästsvans (Hippuris vulgaris), ävjebrodd (Limosella aquatica) och rostnate (Potamogeton alpinus) är från talet eller 1900-talets första årtionden. Nålsäven (Eleocharis acicularis) försvann på 1940-talet, och betessträndernas fyrling (Crassula aquatica) och grovnate (Potamogeton lucens), som förekom på djupare vatten, försvann på talet. På 1960-talet hamnade sköljvatten från stadens råvattensreningsverk i Maren och orsakade problem för många av Marens växter. I mitten av 1960-talet insamlades det sista provet av spädnajas, spädnate (Potamogeton pusillus) och höstlånke (Callitriche hermaphroditica). Knoppslingan (Myriophyllum sibiricum) kämpade ända till slutet av 1980-talet. Försvinnandet av dessa växter från Maren illustrerar hur en växtplats förändras från en öppen åvik som rätt så ofta sköljs av salta brackvattenspulser, till ett grunt, nästan igenvuxet dammliknande vattenområde som sällan får elektrolythaltigt vatten. Den på 1920-talet funna korsandmaten (Lemna trisulca) försvann på 1960-talet från Maren, men återkom till viken på 1980-talet. Den och den år 1964 för första gången i Maren påträffade hårsäven (Zannichellia palustris var. repens) var rikliga på 1990-talet, men efter muddringen har båda varit Naturhistoriska centralmuseet 10

2 ytterst fåtaliga. Marens algraritet svedsträfsen (Chara braunii) ser ut att ha överlevt muddringen eftersom den hittades i viken hösten Efter muddringen har man inte hittat kransslinga (Myriophyllum verticillatum), stor igelknopp (Sparganium emersum) eller ävjepilört (Persicaria foliosa) i Maren. Den utrotningshotade ävjepilörten hade redan länge varit i trångmål mellan bredkaveldunbältet och det avsmalnande starrbältet. Nya arter fyller de försvunnas platser Marens växtförteckning innehåller många arter som har spridit sig till viken under det senaste seklet, några först under de senaste årtiondena. De flesta av dem har samtidigt blivit vanligare även i våra andra vattendrag. Bland de synligaste av Marens nya växter finns bredkaveldun (Typha latifolia), som torde ha anlänt till viken på 1930-talet. Nuförtiden kantar arten Maren i ett så gott som sammanhängande, några meter brett och tätt bälte. Bredkaveldun börjar förekomma i allt rikligare mängder. Smalkaveldun (Typha angustifolia) anlände till viken på 1970-talet och bredde på 20 år ut sig till ett bestånd på några ar nära Marens mynning. Arten försvann dock nästan vid muddringen. Vattenpest (Elodea canadensis), som härstammar från Nordamerika, är ett verkligt plågoris i hundratals kanske rentav tusentals finländska småsjöar. Arten insamlades för första gången i Maren Växtens riklighet verkar ha varierat. Möjligen försvann vattenpest helt på 1960-talet, men 1996 hittades igen några skott och stammen överlevde till och med muddringen. Ett annat besvärligt vattenogräs är hornsärv (Ceratophyllum demersum), som saknar rötter och vars långa, slappa skott lätt fyller hela vattenutrymmet. Hornsärv observerades i Maren 1961, och under de senaste åren har det funnits rätt så mycket av arten. Trubbnate (Potamogeton obtusifolius) insamlades för första gången i Maren Under de senaste årtiondena har den varit riklig i viken och efter muddringen har den varit den rikligaste undervattensväxten. Gropnate (P. berchtoldii) dök upp i viken kanske först i början av 1990-talet eller åtminstone blev den rikligare först då. Den vanliga gäddnaten (P. natans), som förekommer i leriga sjövikar, observerades för första gången i Maren först Den överlevde också muddringen. Marens neofyter inkluderar ett flertal fritt flytande arter. Den första uppgiften om andmat (Lemna minor) är från 1945, om stor andmat (Spirodela polyrhiza) från 1981 och om kupandmat (Lemna gibba) från Samtliga andmatsarter verkar ha vällt fram som massförekomster innan de intog sina platser som normala deltagare i växtsamhället. År 1947 sägs andmat ha bildat rikliga bestånd i viken, medan stor andmat täckte viken i början av talet. Ingen borgåbo lär ha undgått att observera kupandmatens massförekomst i Maren och i Borgå å år Däremot har den på 1970-talet till Maren anlända arten dyblad (Hydrocharis morsus-ranae), som är större än andmatsarterna och flyter på vattenytan, inte gett upphov till massbestånd. Prognoser för framtiden Under de närmaste åren byts troligen de dominerande arterna snabbt ut i Maren. Kombinationen av att göra Maren djupare (cirka en meter djup), näringsrikt vatten och lerbotten erbjuder vit näckros och gäddnate, vattenpest och hornsärv, vilka tillhör Marens 1900-tals neofyter, utomordentliga möjligheter till att bilda rikliga massbestånd i mittområdet. Å andra sidan fortsätter bredkaveldunet att erövra de grundare vattnen och även smalkaveldunet torde bli rikligare. Med undantag för fritt flytande arter klarar få arter av att växa i vikar med kaveldunsbestånd. Växterna i områden med grundare vatten går tillbaka. Troligtvis återvänder kransslinga och vanlig igelknopp men det kvarstår att se huruvida en enda av Marens tidigare rariteter återvänder. Marens stränder torkar utan tvekan upp så småningom i och med att marken höjer sig, men ängarna som mitt i sommaren fylls av blommande fackelblomster (Lythrum salicaria), strandlysing (Lysimachia vulgaris) och älggräs (Filipendula ulmaria) torde dock ändå kvarstå flera år. Pertti Uotila Botaniska museet Efter muddringen kvarstod endast ett fåtal blomvasstuvor som växte mellan de gula näckrosorna, vilka förekom i öppet vatten nära den grunda stranden Pertti Uotila Marens vattenväxter behandlas utförligt i Botaniska museets tidning Lutukka. Artiklarna har publicerats i numren 4/1988, 2/1999 och 1/ Naturhistoriska centralmuseet

3 Stor natebocken, en särling i våra kustvatten Osmo Helve Natebockarna i Finland Det finns tre natebocksarter i Finland. Två av arterna (Macroplea pubipennis och M. mutica) lever i brackvatten och en (M. appendiculata) i sötvatten. Natebockarna är bladbaggar (familjen Chrysomelidae), som är långt specialiserade på vattenliv, men de är ändå beroende av syre i gasform. Som fullt utvecklad är natebocken täckt av ett tunt luftlager och får sitt syre från små syre- och luftbubblor, av vilka det finns tillräckligt bland vattenvegetationen. Under det juvenila stadiet utnyttjar den lufthåligheter i sina näringsväxter. Den är i fast förbindelse med lufthåligheterna genom sitt bakkroppsutskott. Fullt utvecklade natebockar påträffas vanligen i grunda strandvatten, där de på mindre än en meters djup klättrar på näringsväxter. Nästan alltid rider hanen på honan trots att ingen egentlig parning sker. Tydligen lämnar inte hanen honan när de väl har mötts, så att hanen kan säkerställa sin närvaro vid rätt tidpunkt. Hanen är alltså ett verkligt påhäng. Natebockarna är växtätare som tycker speciellt mycket om nateväxter (släktet Potamogeton). Enligt litteraturen ingår även slingor (släktet Myriophyllum) och vattenväxter ur Zannichellia-släktet i deras diet. Larverna sitter fast i näringsväxtens rotverk, där de även förpuppas. Fullt utvecklade individer övervintrar i skydd inuti kokongen. Sötvattensarten M. appendiculata har påträffats i så gott som hela landet från sydkusten till Kittilä i norr. Vår andra brackvattensart, M. mutica, är rätt allmän från Finska vikens kuster till Bottniska viken. Den verkar inte vara speciellt selektiv beträffande sin livsmiljö, ty den påträffas såväl i bukter vid öar i yttre havsbandet som i frodiga vid fastlandsvikar. Stor natebocken, M. pubipennis, har då och då påträffats i såväl Finska viken, Åland som Bottniska viken ända till Uleåborgs vattenområden. Arten tycks vara betydligt mera selektiv beträffande sin livsmiljö än M. mutica. Den torde trivas bättre i vikar som går långt in i fastlandet än på öppna havet, även om ingen täckande undersökning om dess livsmiljö ännu har gjorts. M. pubipennis-observationerna har gällt enskilda individer med undantag för Esbovikens förekomst, som är livskraftig och riklig. Stor natebocken är på så sätt en mycket speciell och betydande insektart att den är känd endast i Finland! Esbovikens förekomster Stor natebocken (M. pubipennis) påträffades för första gången i Esboviken i mitten av 1960-talet av Arbete med vattenkikare i Esboviken Det mest effektiva sättet att kartlägga natebockar är att dyka och använda sig av snorkel och simglasögon. Denna provtagningsmetod förutsätter vackert väder, klart vatten och svaga vindar. En annan metod är att vada och använda vattenkikare. Ifall vädret är blåsigt och vattnet grumligt kan man försiktigt lösgöra vattenväxter och undersöka dem i ett ljust plastkar med klart vatten. Stor natebock (Macroplea pubipennis) MKD Eero Helve, en insektentusiast. Efter det har arten påträffats flera gånger under talet i samma flacka och grunda cirka en halv kilometer långa vik (Bastvik), men ingen närmare kartering av förekomsten gjordes då. Eftersom arten är sällsynt Esbovikens förekomst är ju fortfarande det enda kända livskraftiga beståndet i världen har även miljömyndigheterna lagt märke till den. Jag karterade området 1995 på uppdrag av myndigheterna för att utreda huruvida beståndet fortfarande är livskraftigt och hur stor utbredning förekomsten har. Det visade sig att arten förekommer åtminstone på samma område där den påträffades på 1960-talet. Ett stort antal fullt utvecklade individer kartlades i förhållande till den använda inventeringstiden varför stammen bedömdes vara livskraftig. En del av förekomstområdet har senare avgränsats till ett NATURA 2000-område. Sommaren 2001 genomfördes en mer omfattande kontrollinventering, som täckte området från Esbovikens bro mot nordväst och mer än två kilometer av Esbovikens norra strand. Larver av natebocken hittades nästan i hela området. Fullt utvecklade individer av båda våra brackvattensarter påträffades. M. pubipennis påträffades uttryckligen Ritva Talman Naturhistoriska centralmuseet 12

4 Samarbete fer intressegräserna Esboviken, som ligger i omedelbar närhet av Helsingfors, är beläget inom räckhåll för goda trafi kförbindelser och är bland annat tack vare sin närhet till havet ett frestande bostadsområde. Områdets natur är mångsidig, även om den nuförtiden huvudsakligen är formad av människans kultur. Enbart små rester fi nns kvar av den ursprungliga naturen, men åtminstone tillsvidare utgör området norr om Esboviksbron mer ett landsbygdslandskap än ett stadslandskap. Ett stort tryck på att bygga ut området råder. Det är beaktansvärt att olika instanser, såsom myndigheterna och den privata sektorn, sommaren 2001 bestämde sig för att göra kontrollkarteringar över Esbovikens strandområden. Detta kan visa sig vara ett fungerande exempel på att intressen med olika inriktning kan hitta lösningar som tillfredsställer alla parter. Enligt planerna kommer man att lämna ett betydande område av kustområdet orört bredvid NATURA-området. Dessutom styrs persontrafi ken längs strandområdet genom att man bygger en cykelväg och ett fågeltorn. Även båttrafi - ken dirigeras till sina egna farleder och muddring utförs enbart i den absoluta närheten av den blivande gemensamma bryggan. Förhoppningsvis stor natebocken överens med sina nya grannar. Pekka Hiltunen Esbovikens NATURA 2000-område i mars i sitt traditionella förekomstområde. Stammen verkade alltså fortfarande må bra och NATURA-områdets avgränsning verkade vara på sin plats. Senaste sommar inventerades ytterligare cirka en kilometer av Esbovikens strandområde på Kyrkslätts sida. Området var beläget mot havet mot sydost sett från basen av bron som går över viken. Fullt utvecklade individer av bägge arterna hittades i denna inventering i den frodiga Sarfviksbukten. Man känner alltså för tillfället till två förekomster av M. pubipennis i Esboviken, vilka befinner sig på cirka 1 km avstånd från varandra. Eftersom förekomsterna befinner sig på motsatta stränder av viken och rätt så djupt vatten ligger mellan dem kan de klassas som skilda egna populationer. Ett forskningsprojekt kring natebockarnas DNA Även natebockarnas interna släktskapsförhållanden är ett intressant forskningsobjekt. M. pubipennisarten kan lätt skiljas från vår andra brackvattensart (M. mutica) genom såväl dess yttre kännetecken som genitaliernas struktur. Däremot är sötvattensarten M. appendiculata och M. mutica liknande beträffande sina yttre kännetecken. Vanligen leds bestämningsarbetet av fyndplatsen, till exempel ett vattendrag i Insjöfinland eller en vik i det yttre havsbandet. Kan det vara så att det är fråga om en art och dess två former, varav den ena förekommer i brackvatten och den andra i sötvatten? Man söker ett svar på frågan genom att undersöka arternas mitokondrie-dna-struktur. Projektet startades år 2001 och till dags dato finns åtminstone finländska, svenska och tyska prover. Projektet strävar till att vid sidan om Östersjöområdets natebockars släktskapsförhållanden även utreda arternas syrehushållning och Samma strandområde från en annan riktning på 1930-talet. I bakgrunden syns Bastviks herrgård med sina byggnader. betydelsen av vattnets salthalt. Dr Gregor Kölsch från Kiels universitet fungerar som ledare för projektet. DNA-analyserna görs i Köpenhamn i Danmark. Lämpligt forskningmaterial från Finland fick man när bland annat Esboviken inventerades förra sommaren. Det vore dock viktigt att få material lämpligt för DNA-analyser av M. appendiculata-arten från Finland. Det är min avsikt att ta prover nästa sommar så att denna brist blir korrigerad. Dessutom borde man så snart som möjligt utreda M. pubipennis-artens utbredning längs Finland kust. För att kunna genomföra dessa projekt behövs dock betydande extern finansiering (dvs finansiering från andra instanser än Zoologiska museet). Olof Biström Zoologiska museet 13 Naturhistoriska centralmuseet

5 Nyiragongo, en vulkan i hjärtat av Afrika När jag torsdagen den 17 januari 2002 fick veta att Nyiragongovulkanen i Afrika hade börjat eruptera i Afrika, kändes det som om utbrottet hade börjat på min egen gård. Jag hade ju haft att göra med berget sedan 1966 genom lavaprover från berget samt forskningsresultat, publikationer, kartor, bilder och filmer samt miniatyrmodeller som baserat sig på dem och insupit från dem och berättelser av akademiker Th.G. Sahama, som undersökte berget, så gott som all min vulkanologiska kunskap. N yiragongos finländska historia började för 50 år sedan. År 1952 fanns i Geologitidningen en artikel som Th.G. Sahama hade skickat från Afrika. Artikeln hade rubricerats En finländsk geologisk expedition i Östafrika. Nyhetsmässigt berättar Sahama: Den 9 juni reste en geologisk tremannaexpedition till brittiska Östafrika för att undersöka lokala unga vulkaniska lavor. Expeditionen bestod av professor Th.G. Sahama, doktor K.J. Neuvonen och geologistuderande Kai Hytönen. Under expeditionen undersöktes vulkaniter i den så kallade västra gravsänkedalen bland annat i den yttersta sydvästra ändan av Uganda, och det längst bort belägna målet var Kivusjöområdet i Belgiska Kongo. I alla områden insamlades material för senare mineralogiska undersökningar i laboratoriet. Information om de finländska geologernas expeditioner i Afrika spreds omkring Finland, ty Hytönen gjorde tio bildreportage över resorna för Helsingin Sanomat och Viikko-Sanomat. Paulig använde dem i sin kaffereklam. Reportagen berörde Afrikas natur och människor vilket även rubrikerna berättar: Tropiska Afrika, Watutsina. Ett högättat afrikanskt hövdingsfolk och Lavasjön i hjärtat av Afrika. Nyiragongo är verkligen beläget i hjärtat av Afrika, ett par grader söder om ekvatorn. Den ligger nära Rwanda-Ugandagränsen, men hör till nuvarande Kongos demokratiska republik. Området är vad landskapet beträffar fantastiskt och i fråga om faunan (bland annat de sista bergsgorillorna) och floran så speciellt att det redan år 1925 gjordes till ett naturskyddsområde André Meyer E. Schulthess 1958 Bild 1. Den övre platån i Nyiragongos krater. Till höger en stor talus som består av block, till vänster forskarnas läger. I bakgrunden till vänster kanten till kratern, varifrån det stiger upp rök från den 180 m längre ner belägna lavasjön. Bild 2. Professor Sahama gör anteckningar 1958 i lägret på den övre platån (jmf. Bild 1). Naturhistoriska centralmuseet 14

6 Th.G. Sahama 1959 (Virunga nationalpark). Man känner till åtta vulkaner i området, varav endast Nyiragongo (3470 m) och Nyamuragira (3055 m), som ligger 10 km norr om Nyiragongo, är aktiva. Nyiragongo ligger alltså i Östafrikas gravsänka, i dess västra gren. Ofta hänför sig speciella vulkaner till sådana interna bristningszoner i kontinentalplattor. Nyiragongo med sina sidokratrar visade sig vara en riktig geologisk skattkammare. Till sin form är vulkanen en regelbunden stratovulkan, som består av lavaarter och vulkanisk aska, vilka har extremt låg kiseldioxidhalt men samtidigt hög alkalihalt. Nyiragongo är den enda aktiva vulkanen av sin typ i vars krater en lavasjö har bubblat i flera årtionden. Diametern hos den nästan runda kratern med branta väggar är cirka 1100 m. Dess m höga inre väggar är branta (cirka 70 ), och man kan inte ta sig ner utan bergsklättrarutrustning. Den övre platån på kraterns insida var cirka 200 m bred, så man kunde göra utfärder dit och och slå läger (Bilderna 1 och 2). Lavasjön, som var ett par kvarter bred, bubblade och rykte 180 m längre ner (Bild 3). Man tog sig ner längs den lodräta väggen med hjälp av vajrar, och man metade färska lavaprover från lavasjöns strand. Nästan 2000 kg med stenar hämtades till Finland för att undersökas. Det insamlade forskningsmaterialet, som även innefattar en stor mängd fotografier och filmer, undersöktes på många sätt. I laboratoriet fylldes hyllorna av flaskor, burkar och mera burkar samt cigarrlådor vilka innehöll olika fraktioner, pulver och mineraler. En miniatyrmodell av området gjordes och kartor och fotografier hängde på väggarna. Ett nästan en och en halv meter högt lavaprovberg bestående av hundratals numrerade stenar samlades på preparationsrummets golv. Nyiragongos lavaarter är som naturens nycker (Bild 4). Akademiker Sahama brukade säga att när Moder Natur födde Nyiragongos vulkan glömde hon de visa geologiprofessorernas föreläsningar, och så föddes ett fuskverk i strid med alla läroböcker, fascinerande unikt men även skrämmande. Man hittade sex för vetenskapen nya och intressanta silikatmineral i proverna. Silikatmineralen namngavs vanligen efter gamla geologer: combeit (1957), götzenit (1957), kirschsteinit (1957), trikalsilit (1957), delhayelit Th.G. Sahama Bild 3: Lavasjön på bottnen av Nyiragongos krater. I förgrunden den övre platåns kant. (1959) och andremeyerit (1973). Th.G. Sahama skrev ensam eller tillsammans med sina assistenter petrologiska och mineralogiska beskrivningar samt till och med två omfattande monografier om Nyiragongo och dess lavaarter. Han blev världsberömd inom geokemin samt som vulkanolog och mineralog. De senaste vulkanutbrotten Eftersom en lavasjö länge hade verkat i Nyiragongos krater ansågs vulkanen vara säker! Man vågade slå läger i den bullrande kratern och berget ansågs inte vara farligt för den täta bosättningen vid den södra basen av berget. Lavasjön fungerade nämligen som en reservventil i en ångkastrull: extra gaser kom ut Bild 4: En zonerad melilitkristall i lava. Kristallens kortare sida är i verkligheten cirka 0,3 mm. Polarisationsmikroskopbild. den vägen, och det bildades inte för höga gastryck, vilka leder till explosioner, i eruptionssprickan. Lavasjöns yta började dock stiga i början av 1970-talet och ibland svämmade den över på den övre platån. I januari 1977 ägde sedan ett väldigt speciellt och oväntat utbrott rum. Vulkanen sprack vid sin bas, varvid en cirka en kilometer hög lavapelare, som hade funnits i eruptionssprickan, störtade ner och spred sig med en hastighet av 60 km/h söderut mot den närbelägna (18 km) staden Goma. Lyckligtvis störtade inte lavaströmmen in i staden, men på området, som har cirka invånare,dog kanske eller till och med 2000 personer. Vid utbrottet försvann platåerna och lavasjön från Nyiragongos krater. Kratern innehöll enbart ett en kilometer djupt hål och man kunde inte längre stiga ner i den för att utföra forskning. Nyiragongos senaste utbrott skedde i januari Varningar om utbrottet kom i form av svaga jordbävningar, som under utbrottets gång skedde med 40 sekunders mellanrum. Lava erupterade på bergets sydoch östsluttning. Lavan spred sig till Gomas flygfält, själva staden och ända till Kivusjön. Åtminstone 45 människor dog, 14 byar förstördes och familjer blev hemlösa vid utbrottet. Dessa skador och skador orsakade av det föregående utbrottet är ändå små i jämförelse med människans grymheter på området. Enligt BBCs nyheter dödades våren 1994 under tre månaders tid cirka tutsin (Watutsina som nämndes i början) vilka hade flytt från Rwanda till dalen österom Nyiragongo. Detta fasansfulla folkmord intresserade nyhetsbyråerna endast så länge som antalet döda översteg per dag. Hela staden Goma med omgivning är byggd vid stranden av Kivusjön på unga lavaströmmar från Nyiragongo. Men det är behagligt att bo på området som ligger nästan vid ekvatorn, ty sjön är belägen 1460 meter över havsytan, trakten är bördig, sjön rik på fisk och platsen utgör en knutpunkt för trafik. Det finns risk för och är till och med förväntat att Nyiragongo kan eruptera på nytt under de följande årtiondena. Då kan följderna vara till och med väldigt destruktiva. Martti Lehtinen Geologiska museet 15 Naturhistoriska centralmuseet

7 En tidsresa till livets historia Utställningsverksamheten i ett nötskal besökare varav 60% barn 452 guidningar Pontus Palmgren: Konstnärens och forskarens skapande öga Årets naturbilder Livets historia Den förnyade skelettsalen Th.G. Sahamas mineralsamling Stenar från himlen meteoritutställningen Svamputställning och rådgivning Djurens vinter V id det Naturhistoriska museet öppnades i mars 2001 en ny stor utställning Livets historia. Utställningen producerades för Naturhistoriska museets nyligen renoverade fjärde våning. I enlighet med sitt namn berättar utställningen om livets utveckling i ljuset av vetenskapens nyaste forskningsrön. Utställningens manuskript uppgjordes tillsammans med experter på geologi och paleontologi. Centralmuseets egna utställnings- och konservatorssektioner stod för den slutgiltiga planeringen och genomförandet. Museets egna fossilprov och rekonstruktioner i huvudrollen Utställningen Livets historia leder besökaren från dunkelt prekambrium för över 4 miljarder år sedan till däggdjurens tid i den kenozoiska eran. Som utställningens stomme fungerar en kronologiskt framskridande lättbegriplig beskrivning över livets tidiga skeden och eror. Den skriftliga beskrivningen kompletteras av bland annat målningar, teckningar, fossilprover och rekonstruktioner. Utställningens största enskilda blickfång utgörs av en kopia av ett skelett av den medelstora växtätande dinosaurien Shunosaurus lii. Såväl det ursprungliga skelettet som kopian som visas på utställningen är från Kina. Fossilproven på utställningen representerar huvudsakligen organismer som har hittats i Finland och Östersjöområdet. Alla fossil eller deras kopior hör till Centralmuseets Geologiska museums eller Zoologiska museums egna samlingar. En del av proven visas för första gången för allmänheten. Vid sidan av fossilproven livas utställningen upp av rekonstruktioner av forntida djur som till största delen är museets egen produktion: bland annat fisködlan, rakhorningarna, stenkolsskogen, akritarkerna, flygödlorna och ett dinosauriebo. Livets historia för skolelever och barn i daghemsåldern Utställningen Livets historia lämpar sig även för skolornas undervisning. Klasslärare Jonna Juokslahti satte ihop undervisningspaket lämpliga för olika klasstadier på museets webbsidor. Undervisningspaketen innehåller instruktioner, idéer och uppgifter för arbete som görs på förhand i skolan, under utställningsbesöket samt i skolan efter besöket. Instruktionerna som har gjorts för att hjälpa läraren innehåller tips för bland annat lektioner i naturvetenskap, bildkonst och modersmål. För de minsta eleverna i 1-3 årskursen erbjuds ett sagoäventyr, medan gymnasieelever som befinner sig på gränsen till vuxenlivet inte ges färdiga svar utan målet är reflektion och utvecklande av tänkandet. För de 5-6-åriga daghemsbarnen planerades en egen specialguidning: Tre tidsresor till det förflutna. Guidningen producerades i samarbete med en barngrupp och personal från Kampens Timpurit så att den är lämplig för barn i daghemsåldern. Till paketet hör tre museibesök under vilka man bekantar sig med bland annat rakhorningar, dinosaurier och mammutar. Med en tidsmaskin reser man till det förflutna under ledning av museimästare (BTL) Markku Liinamaa. Varje gång får barnen rita, forma och knåpa ihop organismer som hör till ämnet. En färdig materialmapp, som innehåller instruktioner för arbetet både före det första besöket och tiden efter besöken, ingår i paketet. Kirsi Hutri Allmänna avdelningen Naturhistoriska centralmuseet 16

8 Adresser: Allmänna avdelningen PB 17 (Norra Järnvägsgatan 13) Dateringslaboratoriet PB 64 (Physicum, Gumtäkt) Zoologiska museet PB 17 (Norra Järnvägsgatan 13) Geologiska museet PB 64 (Physicum, Gumtäkt) Botaniska museet, fanerogamavdelningen PB 7 (Unionsgatan 44) Botaniska museet, kryptogam- och mykologiska avdelningen PB 47 (Tavastvägen 153 B) För byggnaden på Norra Järnvägsgatan används namnet Naturhistoriska museet. Den är en för allmänheten öppen utställningslokal.

9

Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm?

Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm? Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm? Information om hur du hjälper till att stoppa introduktion och spridning av invasiva främmande dammväxter. Rädda dammen och naturen från snabbväxande

Läs mer

Hovranområdets vattenvegetation

Hovranområdets vattenvegetation Hovranområdets vattenvegetation Lennart Bratt Hovranområdet, d v s sjön Hovran med lagunsjöarna Amungen, Svinesjön, Flinesjön, Fatburen och Trollbosjön utpekades nyligen som ett s k CW-område - ett våtmarksområde

Läs mer

Vegetationen i Ivösjön

Vegetationen i Ivösjön Vegetationen i Ivösjön en tillgång eller ett problem? Håkan Sandsten Uppdraget Kort om Resultat Bedömning av miljökvalitet Problem Övergödning Uppdraget i Ivösjön och Levrasjön Natura 2 basinventering

Läs mer

Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken

Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken Datum 2017-01-25 Rapport Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken Golder Associates AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771

Läs mer

Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs

Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs -14 UPPDRAG Tekniska utredningar DP Bråta UPPDRAGSNUMMER 12601144 UPPDRAGSLEDARE Björn Carlsson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM KVALITETSGRANSKNING Peter Rodhe Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön

Läs mer

Spetsnate och styvnate (Potamogeton acutifolius, P. rutilus) i Östergötland år 2006

Spetsnate och styvnate (Potamogeton acutifolius, P. rutilus) i Östergötland år 2006 Spetsnate och styvnate (Potamogeton acutifolius, P. rutilus) i Östergötland år 2006 Peter Gustafsson EKOLOGI.NU Adress: EKOLOGI.NU, Peter Gustafsson, Sundet, 590 55 Sturefors Tel: 0702-792068 Hemsideadress:

Läs mer

OM RAPPORTEN: Titel: Inventering av makrofyter i Yxern Version/datum: Foton i rapporten: Calluna AB om inte annat anges

OM RAPPORTEN: Titel: Inventering av makrofyter i Yxern Version/datum: Foton i rapporten: Calluna AB om inte annat anges Inventering av makrofyter i Yxern 2018 OM RAPPORTEN: Titel:. Version/datum: 2019-05-13 Foton i rapporten: Calluna AB om inte annat anges OM UPPDRAGET: Utfört av: Calluna AB organisationsnummer: 556575-0675)

Läs mer

Inventering av makrofyter 2010. Edssjön, Fjäturen, Gullsjön, Mörtsjön, Norrviken, Oxundasjön, Ravalen, Rösjön, Snuggan, Väsjön och Översjön

Inventering av makrofyter 2010. Edssjön, Fjäturen, Gullsjön, Mörtsjön, Norrviken, Oxundasjön, Ravalen, Rösjön, Snuggan, Väsjön och Översjön Inventering av makrofyter 2010 Edssjön, Fjäturen, Gullsjön, Mörtsjön, Norrviken, Oxundasjön, Ravalen, Rösjön, Snuggan, Väsjön och Översjön Inventering av makrofyter 2010 - Edssjön, Fjäturen, Gullsjön,

Läs mer

Vattenväxter i sjöar. Likstammen och Näsnaren 2012. Rapport 2013:7

Vattenväxter i sjöar. Likstammen och Näsnaren 2012. Rapport 2013:7 Vattenväxter i sjöar Likstammen och Näsnaren 2012 Rapport 2013:7 Titel: Vattenväxter i sjöar, Likstammen och Näsnaren 2012 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Utgivningsår: 2013 Författare: Håkan

Läs mer

Vattenväxter i några skånska sjöar

Vattenväxter i några skånska sjöar Natura 2000 Håkan Sandsten 2008 Vattenväxter i några skånska sjöar 2007. Gyllebosjön, Ivösjön, Levrasjön, Lyngsjön, Odensjön och Rössjön. Titel: Vattenväxter i några skånska sjöar, 2007 Gyllebosjön, Ivösjön,

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Inventering av makrofyter i Stockholms län 2007

Inventering av makrofyter i Stockholms län 2007 Inventering av makrofyter i Stockholms län 2007 Bedömning av ekologisk status enligt de nya bedömningsgrunderna i 12 sjöar Inventering av makrofyter i 15 sjöar inför skydd och utformande av skötselplaner

Läs mer

Potamogetonfloran i Hedemora

Potamogetonfloran i Hedemora Potamogetonfloran i Hedemora Håkan Persson Inledning Hedemora kommun består av socknarna Hedemora, Garpenberg och Husby. Kommunen kan väl sägas vara ett av de rikaste områdena i Dalarna när det gäller

Läs mer

Inventering av makrofyter i Tidans avrinningsområde 2014

Inventering av makrofyter i Tidans avrinningsområde 2014 Inventering av makrofyter i Tidans avrinningsområde 2014 Makrofyter i Tidans avrinningsområde Tina Kyrkander, Ann Bertilsson & Jonas Örnborg Rapport 2014:28 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Inventering av växtlighet i sumpar på norra Hisingen i Göteborgs kommun 2011

Inventering av växtlighet i sumpar på norra Hisingen i Göteborgs kommun 2011 Inventering av växtlighet i sumpar på norra Hisingen i Göteborgs kommun 2011 Rapport 2012:3 Inventering av växtlighet i sumpar på norra Hisingen i Göteborgs kommun 2011. Park- och naturförvaltningen, Göteborgs

Läs mer

M a k r o f y t e r i A l i n g s å s k o m m u n

M a k r o f y t e r i A l i n g s å s k o m m u n M a k r o f y t e r i A l i n g s å s k o m m u n 2 0 1 2 Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Sammanfattning Följande rapport redovisar en makrofytinventering (vattenväxtinventering) genomförd i Alingsås

Läs mer

Makrofyter i Boren år 2006

Makrofyter i Boren år 2006 Makrofyter i Boren år 2006 Peter Gustafsson EKOLOGI.NU Adress: EKOLOGI.NU, Sundet, 590 55 Sturefors Tel: 0702-792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu E-mail: peter@ekologi.nu Sammanfattning Boren som sträcker

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Rapport 2016:63. Inventering av makrofyter (vattenväxter) i Västra Götalands län 2016

Rapport 2016:63. Inventering av makrofyter (vattenväxter) i Västra Götalands län 2016 Rapport 2016:63 Inventering av makrofyter (vattenväxter) i Västra Götalands län 2016 Rapportnr: 2016:63 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Tina Kyrkander och Jonas Örnborg Foto:

Läs mer

OM RAPPORTEN: Titel: Makrofyter i Norrviken 2017 Version/datum: Rapporten bör citeras såhär: Olbers, M. (2017). Makrofyter i Norrviken

OM RAPPORTEN: Titel: Makrofyter i Norrviken 2017 Version/datum: Rapporten bör citeras såhär: Olbers, M. (2017). Makrofyter i Norrviken OM RAPPORTEN: Titel: Makrofyter i Norrviken 2017 Version/datum: 2017-12-05 Rapporten bör citeras såhär: Olbers, M. (2017). Makrofyter i Norrviken 2017. Calluna AB. Foton i rapporten: Calluna AB där inget

Läs mer

Plantorna levereras i krukset om 6 plantor med en rotvolym på 1-1,3 liter. Maxipluggplantans rotsystem är 20 cm djup och 12 cm i diameter.

Plantorna levereras i krukset om 6 plantor med en rotvolym på 1-1,3 liter. Maxipluggplantans rotsystem är 20 cm djup och 12 cm i diameter. 110 artförteckning för maxipluggplantor & ÖRTPLUGGPLANTOR Vissa arter lagerhålls bara i mindre mängder eller odlas på beställning. Önskar du stora mängder av samma art och vill vara säker på leverans till

Läs mer

6. Undervisningstips och Uppgift: att presentera kunskap ta reda på-uppgift och egen utställning

6. Undervisningstips och Uppgift: att presentera kunskap ta reda på-uppgift och egen utställning 6. Undervisningstips och Uppgift: att presentera kunskap ta reda på-uppgift och egen utställning mål: Att lära sig förstå betydelsen av museer och utställningar och lära sig använda dem till glädje och

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Inre krafter - Geografi Gleerups

Inre krafter - Geografi Gleerups Lärarmaterial Inre kra!er Krafter som får energi från jordens inre kallas inre krafter. Det handlar till exempel om bergskedjeveckning, vulkaner och jordbävningar. Dessa krafter kan också sägas vara uppbyggande

Läs mer

Makrofytinventering i fem sjöar i Stockholms län Garnsviken, Väntholmsviken, Tullingesjön, Albysjön och Sörsjön

Makrofytinventering i fem sjöar i Stockholms län Garnsviken, Väntholmsviken, Tullingesjön, Albysjön och Sörsjön Rapport Januari 2001:01 2012 Makrofytinventering i fem sjöar i Stockholms län 2011 Garnsviken, Väntholmsviken, Tullingesjön, Albysjön och Sörsjön Författare Mia Arvidsson Naturvatten i Roslagen AB Januari

Läs mer

Rapport 2009:03. Vattenväxter och ekologisk status

Rapport 2009:03. Vattenväxter och ekologisk status Rapport 2009:03 Vattenväxter och ekologisk status En inventering av åtta sjöar i Stockholms län 2008 Rapport 2009:03 Vattenväxter och ekologisk status En inventering av åtta sjöar i Stockholms län 2008

Läs mer

Inventering av kransalger. Tio sjöar i Norrtälje kommun & en i Stockholms stad

Inventering av kransalger. Tio sjöar i Norrtälje kommun & en i Stockholms stad Inventering av kransalger Tio sjöar i Norrtälje kommun & en i Stockholms stad Augusti 2007 Inventering av kransalger Tio sjöar i Norrtälje kommun & en i Stockholms stad Ladda ner rapporten från: www.ab.lst.se

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Undervattensväxter i Vänern 2014 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden

Undervattensväxter i Vänern 2014 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden Undervattensväxter i Vänern 2014 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden Rapport nr 85 Titel: Undervattensväxter i Vänern 2014 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden Tryckår: 2015

Läs mer

Rapport 2008:15. Vattenvegetation i Dalarnas sjöar Inventeringar år 2005 och 2006 samt sammanställning av äldre undersökningar.

Rapport 2008:15. Vattenvegetation i Dalarnas sjöar Inventeringar år 2005 och 2006 samt sammanställning av äldre undersökningar. Rapport 28:15 Vattenvegetation i Dalarnas sjöar Inventeringar år 25 och 26 samt sammanställning av äldre undersökningar Miljövårdsenheten Omslagsbild: Sjön Skramsen, Vansbro kommun. Foto: Therese Carlsson.

Läs mer

Bedömning av flora och fauna i åtta nyanlagda dagvattendammar i Falkenberg 2009

Bedömning av flora och fauna i åtta nyanlagda dagvattendammar i Falkenberg 2009 Bedömning av flora och fauna i åtta nyanlagda dagvattendammar i Falkenberg 2009 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metoder... 3 Resultat... 6 Tidigare inventeringar... 6 Dagvattendamm nr 18:2 Torsholm 2...

Läs mer

Naturligt näringsrika sjöar

Naturligt näringsrika sjöar Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV-04493-11 Beslutad: November 2011 Naturligt näringsrika sjöar Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation Natural eutrophic

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Makrofyter i Ivösjön. Inventering 2016 och jämförelse med tidigare år

Makrofyter i Ivösjön. Inventering 2016 och jämförelse med tidigare år Makrofyter i Ivösjön Inventering 2016 och jämförelse med tidigare år OM RAPPORTEN: Titel: Makrofyter i Ivösjön Version/datum: 2016-01-12 Rapporten bör citeras såhär: Sandsten H 2016. Makrofyter i Ivösjön.

Läs mer

Vattenväxter i skånska sjöar

Vattenväxter i skånska sjöar Vattenväxter i skånska sjöar En jämförelse mellan 1970-talet och 2002 Miljöövervakning, Mljöenheten Skåne i utveckling 2003:31 Håkan Sandsten ISSN 1402-3393 Vattenväxter i skånska sjöar En jämförelse

Läs mer

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings

Läs mer

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.

Läs mer

Linjetaxering med hjälp av fasta standardrutter. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet

Linjetaxering med hjälp av fasta standardrutter. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Linjetaxering med hjälp av fasta standardrutter Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Linnustonseuranta@Luomus.fi Fasta standardrutter Linjetaxeringsrutter, som grundades år 2006 Över

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Makrofytinventering i Ringsjön 2015

Makrofytinventering i Ringsjön 2015 Makrofytinventering i Ringsjön 2015 1 Resultat Makrofytinventering i Ringsjön 2015 Sammanfattning Under hösten 2015 har förekomsten av undervattensväxter (makrofyter) i Ringsjön inventerats längs 72 transekter

Läs mer

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. 1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,

Läs mer

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Författare Johan Persson och Tomas Loreth,

Läs mer

Text och foto: Hans Falklind/N

Text och foto: Hans Falklind/N Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. Copyright: NYTT ISSN 2001-3493 www.creativecommons.se Nr 4 Årgång 7 maj 2015 Text, bild,

Läs mer

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No 1 1346. Har koldioxid någon betydelse?

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No 1 1346. Har koldioxid någon betydelse? bioscienceexplained Vol 6 No 1 1346 Margus Pedaste Science Education Centre, University of Tartu 4 Tähe St., 51010 Tartu, Estland Har koldioxid någon betydelse? Arbetsblad för att studera faktorer som

Läs mer

Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län

Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län Fakta 2016:12 Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län Publiceringsdatum 2016-11-02 Författare: Stanislav Snäll Foton: Stanislav Snäll Kontaktperson Miguel Jaramillo Enheten för naturvård Tfn

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Ingår i arbetet med miljömålen: Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv. December 2010.

Ingår i arbetet med miljömålen: Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv. December 2010. Ingår i arbetet med miljömålen: Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv December 2010 Rapport 2001:01 Inventering av makrofyter i Stockholms län 2009 December 2010

Läs mer

Undervattensväxter i Vänern 2013 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden

Undervattensväxter i Vänern 2013 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden Undervattensväxter i Vänern 2013 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden Rapport nr 81 Titel: Undervattensväxter i Vänern 2013 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden Tryckår: 2014

Läs mer

Vegetationsrika sjöar

Vegetationsrika sjöar Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en

Läs mer

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar

Läs mer

Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm

Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm Sid 1 (6) Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm, Ekologgruppen 2018-08-09 Bakgrund I samband med ny lokalisering av tranformatorstation i Ängelholm har plats invid dammen Håvegropen valts

Läs mer

Bävern utrotades från Sverige i slutet av

Bävern utrotades från Sverige i slutet av En bäverpopulations förändring I Sunnemo socken i Värmland inventerades hela bäverstammen under somrarna 1976 och 1977. Biotopval, populationstäthet, födoval och relationer till andra ryggradsdjur undersöktes.

Läs mer

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp. Blågöl Blågöl är en källsjö tillhörande Marströmmens vattensystem. Sjön är belägen ca 11 km NO om Hultsfred och 4,5 km N om Vena på en höjd av 129 möh. Den sänktes 0,6 m (vid lågvatten) ca 1915. Sjön är

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn Gustav Johansson, 4 augusti 2015 Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn Bakgrund Norrtälje kommun arbetar med en större omvandling av hamnområdet längst in i Norrtäljeviken.

Läs mer

Undervattensväxter. Rapport nr 120 från Vätternvårdsförbundet

Undervattensväxter. Rapport nr 120 från Vätternvårdsförbundet Undervattensväxter Rapport nr 120 från Vätternvårdsförbundet Rapport nr 120 från Vätternvårdsförbundet (Rapport 1-29 utgavs av Kommittén för Vätterns vattenvårds. Kommittén ombildades 1989 till Vätternvårdsförbundet

Läs mer

Basinventering av vattenväxter 2007

Basinventering av vattenväxter 2007 Basinventering av vattenväxter 2007 Bornan, Brosjön, Kyrksjön, Broviken, Norra Björkfjärden, Kilfjärden, Mårdsjön, Rassa träsk, Ryssevik & Storsjön Rapport 2007:18 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma

Läs mer

Makrofytinventering i Ringsjön 2012

Makrofytinventering i Ringsjön 2012 Makrofytinventering i Ringsjön 2012 1 Resultat Makrofytinventering i Ringsjön 2012 Under september och oktober 2012 har förekomsten av makrofyter i Ringsjön inventerats längs 72 transekter från stranden

Läs mer

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra. 2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De

Läs mer

RAPPORT 2009:02. Arkeologisk förundersökning. Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland.

RAPPORT 2009:02. Arkeologisk förundersökning. Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland. RAPPORT 2009:02 Arkeologisk förundersökning Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland. Mats Hellgren Västarvet/Lödöse Museum Rapport 2009:02

Läs mer

Stenprojekt. Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14

Stenprojekt. Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14 Stenprojekt Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14 Då ett flertal av oss pedagoger tidigare deltagit i en matematikkurs som kommunen anordnat, bidrog detta till att

Läs mer

Banja Luka. Banja Luka är dessutom väldigt känd för sin gröna natur och många gästvänliga ställen att besöka.

Banja Luka. Banja Luka är dessutom väldigt känd för sin gröna natur och många gästvänliga ställen att besöka. Banja Luka Staden Banja Luka nämns för första gången år 1494, även fast området har varit bosatt sedan antiken, vilket innebär att det här är en stad med lång historia. Banja Luka befinner sig i norra

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på 2000- talet

Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på 2000- talet 2.2.2015 Natur > Arter > Skydd av arter > Skydd av enskilda arter > Skyddet av tumlare > Tumlarobservationer > Tumlarobservationer på Finlands vattenområden på 2000-talet Tumlarobservationer i Finlands

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Man visste att berget var en vulkan hade ett mörkt förflutet, men den hade sovit i över 100 år och inget tydde på ett nytt utbrott.

Man visste att berget var en vulkan hade ett mörkt förflutet, men den hade sovit i över 100 år och inget tydde på ett nytt utbrott. Mount St. Helens Mount saint Helens i State of Washington ansågs av många vara ett av USA:s vackraste berg med frodig grön skog, en snöklädd topp och nedanför dess fot den gnistrande blå sjön Spirit lake.

Läs mer

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det

Läs mer

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017 Sida 1 (13) Datum December 2017 Vår handläggare Sofia Peräläinen Kommunekolog Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för

Läs mer

Inventering av submersa makrofyter i Ringsjön 2013

Inventering av submersa makrofyter i Ringsjön 2013 Till: Algae Be Gone Höörs kommun 243 21 Höör Inventering av submersa makrofyter i Ringsjön 2013 Lågt vattenstånd i september 2013 vid Klintaskogens naturreservat, Östra Ringsjön Malmö den 30 oktober 2013

Läs mer

Inventering av vattenväxter i åtta sjöar i Stockholms län 2013

Inventering av vattenväxter i åtta sjöar i Stockholms län 2013 Fakta 204: Inventering av vattenväter i åtta sjöar i Stockholms län 203 Garnsviken, Albysjön, Viren, Stora och Lilla Skogssjön, Muskan, Fjättersjön samt Mälaren-Skarven Publiceringsdatum 204-0-22 Kontaktperson

Läs mer

DET ARKEOLOGISKA ÄVENTYRET

DET ARKEOLOGISKA ÄVENTYRET DET ARKEOLOGISKA ÄVENTYRET Gabriel Orozco, Sköldpaddsten, 2013 Gabriel Orozco. Courtesy of the artist and the Marian Goodman Gallery, New York. Foto: Markus Tretter/Kunsthaus Bregenz Tidsåtgång: cirka

Läs mer

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015 TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015 På uppdrag av Västerås stad Viktoria Karlsson 2015-10-07 Turgor Henrik Dahl AB Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Linjetaxering med hjälp av fasta standardrutter. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet

Linjetaxering med hjälp av fasta standardrutter. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Linjetaxering med hjälp av fasta standardrutter Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Linnustonseuranta@Luomus.fi Fasta standardrutter Linjetaxeringsrutter, som grundades år 2006 Över

Läs mer

MAMMUT. Utställningsfakta

MAMMUT. Utställningsfakta MAMMUT Utställningsfakta 1 Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden har kommit

Läs mer

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6 NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6 Välkommen till Museiplatsen i Helsingfors! De här uppgifterna för dig till naturen i södra Finland och ända upp till Lappland.

Läs mer

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen Mölnlycke 2006-01-25 Ingemar Abrahamsson Ulf Ericsson Telefon Telefax E-postadress Företagsvägen 2 031-338 35 40 031-88 41 72 ingemar.abrahamsson@medins-biologi.se

Läs mer

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg

Tallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:35 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tallbohov RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland Karin Sundberg Tallbohov ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Fakta om Polartrakterna

Fakta om Polartrakterna Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens

Läs mer

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Undervattensväxter i Vänern Delrapport typvikar i Vänern

Undervattensväxter i Vänern Delrapport typvikar i Vänern Undervattensväxter i Vänern 2010 Delrapport typvikar i Vänern Titel: Undervattensväxter i Vänern 2010 - Delrapport typvikar i Vänern Tryckår: 2011 ISSN: 1403-6134 Författare: Tina Kyrkander och Jonas Örnborg,

Läs mer

Undervattensväxter i Landsjön 2006

Undervattensväxter i Landsjön 2006 Undervattensväxter i Landsjön 2006 John Strand 1 Hushållningssällskapet Halland Inledning och bakgrund På uppdrag av Jönköpings kommun har den akvatiska floran i Landsjön undersökts, med särskild inriktning

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Musslor från Yxern, Kalmar läns största insjö. Foto: Carl-Johan Månsson På uppdrag av Yxerns FVOF och Yxeredsåns FVOF 2016-12-16 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent

Läs mer

Dinosaurier och livet på jorden

Dinosaurier och livet på jorden SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi följa utvecklingen av liv på jorden, från det att jorden skapades för 4 miljarder år sedan tills idag. Vi får följa livets utveckling, från små

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 5 av Maria Grönkvist Det har blivit dags för den sista delen av min artikelserie. Denna gång tänkte jag delge er läsare mina funderingar angående en del färger, ge ett

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken

Läs mer