Lärarprogrammet Samhällskunskap II Moment III. Konflikt om vatten. Handledare: Ron Mahieu Carl-Arne Nyström.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2007-11-28. Lärarprogrammet Samhällskunskap II Moment III. Konflikt om vatten. Handledare: Ron Mahieu Carl-Arne Nyström."

Transkript

1 Lärarprogrammet Samhällskunskap II Moment III Konflikt om vatten Handledare: Ron Mahieu Carl-Arne Nyström Studenter: Peter Nilsson Joakim Lindquist

2 Vatten som bristvara Eftersom hela två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten har den kommit att kallas för den blå planeten. Men, av allt vatten på jorden är endast 2,5 procent sötvatten och av denna del är så mycket som två tredjedelar låst i stora ismassor. Som tillgängligt och användbart sötvatten räknas bland annat det som finns i floder och sjöar samt som mark respektive grundvatten. Av jordens samlade vattenresurser utgör denna del så lite som 0,8 procent. 1 Samtidigt som mängden tillgängligt och användbart sötvatten är relativt konstant förväntas jordens befolkning fortsätta att växa. Detta talar för att vatten kan bli en allt mer knapp resurs i framtiden. På en global nivå finns det tillräckligt mycket vatten för att tillgodose människans behov. Trots det saknar 1,1 miljarder människor idag tillgång till rent vatten. Dessutom lider nästan hälften av jordens människor brist på grundläggande sanitär utrustning. Vatten är geografiskt en mycket ojämnt fördelad resurs. Särskilt allvarligt är läget i många av de allra fattigaste utvecklingsländerna där miljontals människor årligen dör på grund av direkt vattenbrist eller av vattenrelaterade sjukdomar. 2 Inget nytt problem Fördelning av sött och salt vatten på jorden Även om många av världens områden historiskt har lidit av vattenbrist tenderar problemet idag och i framtiden att växa sig allt större. Den ekonomiska utvecklingen och befolkningstillväxten utgör båda en högst allvarlig utmaning för den globala vattentillgången. Jordens befolkning förväntas växa ifrån dagens 6,1 miljarder till cirka 9 miljarder år Samtidigt kommer den absolut största tillväxten att ske i utvecklingsländerna där tillgången till färskvatten är som mest kritisk. Det gör problemet ytterst aktuellt och allvarligt. En global översikt Vatten har i alla tider spelat en ytterst central roll för människans såväl fysiska överlevnad som för hennes kulturella och materiella välstånd. En snabb titt på en världskarta ger oss informationen om att det är vid kusterna och vid de stora floderna som människans civilisationer är lokaliserade. Beräkningar visar att den globala vattenkonsumtionen fördubblas vart 20:e år vilket innebär att efterfrågan på vatten till och med växer snabbare än befolkningen. 4 Sammanlagt innebär detta att konkurrensen på vattnet hårdnar och flera är de forskare som skriver under på den förutsägelse som en av Världsbankens vicepresidenter gjorde 1995: 1

3 Om krigen under innevarande sekel har utkämpats om oljan, så kommer de under det kommande århundradet att gälla vattnet. 5 Vatten, fattigdom och svält Med den av FN initierade konferensen om hållbar utveckling som hölls i Stockholm 1972 deklarerades det att tillgång till rent dricksvatten är att betrakta som en grundläggande mänsklig rättighet. Vid världstoppmötet om Agenda 21 och hållbar utveckling i Johannesburg 2002 uppmärksammade världens ledare under FN:s paroll dessutom vattnets centrala roll för att uppnå alla de övriga mänskliga rättigheterna. 6 Globalt används 67 procent av allt tillgängligt vatten i jordbruket för att producera mat (motsvarande i Sverige är fyra procent 7 ). Siffran är naturligtvis ännu högre i de allra fattigaste länderna där jordbrukets relativa del av produktionen är dominant. 8 Det fattigaste skiktet av befolkningen i utvecklingsländerna är inte bara beroende av vatten för att säkerställa sin egen tillgång till mat utan ofta är jordbrukets produktion också deras enda källa till inkomst. 9 Vattenbrist, fattigdom och svält är alltså problem som är direkt relaterade till varandra. Agenda 21: Politiskt handlingsprogram som sträcker sig in i det 21:a århundradet med syfte att uppnå en hållbar utveckling. Antogs vid FN:s konferens om miljö och hållbar utveckling i Rio de Janeiro 1992 och riktar fokus på hållbarhetens sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner. 10 Ohållbara metoder Flera av världens allra fattigaste länder är lokaliserade till arida eller semiarida områden där jordbrukets produktion är helt beroende av konstbevattning. En allt hårdare konkurrens om vatten har dock i många av dessa områden fått brukare att ta till drastiska metoder för att tillgodose sina vattenbehov. Långvarigt nyttjande av konstbevattning i arida områden ökar risken för försaltning av jorden samtidigt som ökat grundvattenuttag i kustnära områden kan leda till saltvattenintrång i brunnar eller i dagbrott. Båda dessa konsekvenser av ohållbart vattenuttag eller vattenanvändning är en följd av att människor känner sig tvingade att agera kortsiktigt när den tillgängliga mängden vatten är knapp. Man gör vad man kan för att överleva även om metoderna på lång sikt gör vattnet respektive marken direkt oanvändbar för människans behov. 11 Vatten är en livsviktig resurs och för att säkerställa tillgången till mat och för att reducera fattigdomen krävs ökade kunskaper och ofta ökade ekonomiska insatser i många av de områden där vatten är en bristvara. Aritt klimat: Torrt klimat där avdunstningen hela tiden överstiger nederbörden. Förekommer exempelvis i ökenområden. Semiaritt klimat: Halvtorrt klimat där avdunstningen i regel, men inte alltid, överstiger nederbörden. Vanligt för stäppområden. 12 Försaltning: Process där vattnets naturliga salter löser sig i jorden. I samband med konstbevattning i områden med aritt klimat utsätts jorden i regel för försaltning genom att salterna från vattnet stannar kvar i jorden medan vattnet som sprutats ut avdunstar. Detta skadar biologiskt liv och har processen pågått tillräckligt länge blir marken obrukbar. 13 2

4 En global översikt menar att situationen kan leda till allvarliga internationella konflikter: Som svensk använder vi dagligen över 200 liter vatten 14 och en amerikan använder det dubbla. Behoven människor emellan kan naturligtvis skilja sig åt men som en miniminivå beräknar man att människan kräver åtminstone 20 liter vatten om dagen. Majoriteten av de 1,1 miljarder människor som saknar tillgång till rent vatten använder så lite som fem liter dagligen vilket innebär att en svensk använder nästan tio gånger så mycket vatten som detta bara för att spola i toaletter. 15 As population swells and incomes grow, demand for water for residential and industrial purposes increases rapidly. With water becoming increasingly scarce and development of new sources of water becoming very costly for many already capital-short countries, more national conflicts are expected to arise [...]. To solve this national water tensions, countries tend to look beyond their borders for wider control over water basins they share with other countries. Hence, national water scarcity could escalate existing tensions between nations and lead to flare-ups of long-standing international water conflicts. 18 Under detta årtionde riskerar ett flertal områden i världen att drabbas av allvarlig vattenbrist. Afrika, norra Kina, delar av Indien, Mexiko, Mellanöstern och delar av västra Nordamerika är områden som antingen redan är drabbade eller som riskerar att lida av allvarlig vattenbrist redan innan år I bara Afrika är 14 länder idag drabbade av vattenbrist. Innan år 2025 har FN beräknat att detta antal kommer att stiga till 25 länder. 17 Risk för konflikter Även om flera organisationer främst adresserar vattenkonflikter till framtiden får vi inte blunda för att konflikter eller upptrappning till konflikter redan pågår i flera delar av världen. I många konflikter är det klart och tydligt att det är vatten som utgör tvisten medan andra spänningar mer innehåller ett komplext system av orsaker där vatten utgör en faktor bland flera. Israeler och palestinier strider delvis om tillgången till Jordanfloden medan tvisterna mellan Syrien och Turkiet samt mellan Egypten, Etiopien och Sudan mer koncist rör rätten till dem emellan delade floder. 19 På grund av vattnets vitala roll för människans grundläggande behov är det högst sannolikt att framtidens konflikter i allt högre utsträckning kommer att handla om sötvatten. Som hittills konstaterat spelar vatten en högst central roll i försäkrandet av en tillförlitlig produktion av mat. Samtidigt medför dagens befolkningstillväxt att knappheten på vatten i framtiden kommer att bli allt mer drastisk. International Food Policy Research Institute (IFPRI) IFPRI: Forskningsinstitut vars uppgift är att stödja och bedriva internationell forskning i frågor gällande livsmedelspolitik. 20 3

5 Att fundera över 1. Varje svensk använder i genomsnitt 200 liter vatten per dygn. Av detta går cirka 70 liter till personlig hygien, 40 liter till toalettbesök, 40 liter till disk, 30 liter till tvätt, 10 liter till städning, biltvätt och liknande samt 10 liter till matlagning och dricksvatten. 21 Hur skulle du fördela ditt vatten mellan dessa användningsområden om din tillgång endast vore 20 liter per dygn? 2. Flera av 1900-talets krig har handlat om olja. I vilka avseenden tror du krig om vatten kan skilja sig ifrån krig om olja? Daglig vattenanvändning i procent per svensk 4

6 Konflikt om Nilen Nilen är en av världens längsta floder och dess vatten delas av tio afrikanska länder: Egypten, Sudan, Etiopien, Uganda, Kenya, Tanzania, Burundi, Rwanda, Demokratiska Republiken Kongo samt Eritrea. År 1990 bodde det sammanlagt 245 miljoner människor i Nildalen. Till år 2025 beräknas denna siffra vara nästan 860 miljoner. 22 I sin roll som områdets ekonomiska och militära stormakt har Egypten historiskt begränsat Sudans och Etiopiens användande av Nilens vatten. Egyptens beroende av Nilens vatten beräknas dock vara klart större än både Sudans och Etiopiens. Större delen av Egypten är naturlig öken och de flesta av landets invånare är jordbrukare vilket innebär att beroendet av Nilen för konstbevattning är mycket stort. Samtidigt skapar Egyptens geografiska position som nedströms stat oroligheter i landet att uppströms staters vattenuttag för nationella syften ska äventyra landets tillförsel av vatten. Stora delar av Nilen flyter genom ett torrt ökenlandskap där civilisationer knappast hade kunnat uppstå om det inte vore för tillgång till flodens vatten. Nilen har två källflöden som benämns Vita Nilen respektive Blå Nilen. Vita Nilen har sin källa i Victoriasjön på gränsen mellan Kenya, Uganda och Tanzania och rinner därifrån vidare norrut. Intill Sudans huvudstad Khartoum möter Vita Nilen den sträcka av floden som kallas Blå Nilen. Blå Nilen rinner från Etiopiens högland via Sudan och Egypten ut i Medelhavet. 23 Förhållandet mellan Egypten, Sudan och Etiopien har historiskt varit spänt på grund av oklara rättigheter till Blå Nilens vatten (fortsättningsvis syftas det på Blå Nilen när det i texten talas om Nilen). 86 procent av det årliga vattenflödet i Nilen kommer ifrån Etiopien samtidigt som Egypten använder merparten av vattnet. 24 Nilen med de största dammarna markerade 5

7 Många är de läroböcker som statuerat att Egypten är en gåva av Nilen, vilket visar på landets beroende av floden. För att försäkra sin vattenförsörjning och för att hindra uppströms stater ifrån att tillskansa sig Nilens vatten på bekostnad av Egypten klargjorde landets förre president, Anwar Sadat, dess policy i Nilfrågan: any action that would endanger the waters of the Blue Nile will be faced with firm reaction on the part of Egypt, even if that action should lead to war. 25 Storbritanniens kolonisering Under den europeiska koloniseringen av Afrika tog det brittiska imperiet år 1882 kontroll över Egypten. Fram till Egyptens självständighet år 1952 kom landet ensidigt att gynnas av Storbritannien. Inte minst kom detta till uttryck genom att Egypten i en rad avtal om Nilens vatten försäkrades tillgång på bekostnad av Etiopien och Sudan. På olika sätt förhindrade Egypten, under Storbritanniens kontroll, uppströms länder från att bygga dammar eller att avleda vatten. Historisk överblick Egyptens femtusenåriga tradition av högkultur har Nilen som livsnerv. Förutom att landets befolkning alltid har varit beroende av Nilens vatten för dricksbehov för floden med sig rik alluvialjord som i bokstavlig mening förvandlat ett torrt ökenlandskap till ett bördigt jordbruksområde i området längs Nilen. Mot bakgrund av Egyptens långa utnyttjande av flodens resurser anser sig landet äga en historisk rättighet till vattnet. Naturligtvis har Egypten inte varit det enda landet i området som anser sig äga rättigheter till Nilens vatten. I sin position som huvudsaklig försörjare till flodens vatten har Etiopien hävdat sin naturliga rätt till Nilen. Spänningen mellan historisk kontra naturlig rättighet har tidigare orsakat ett antal regelrätta krig mellan länderna slöts ett historiskt avtal, Nile Waters Agreement, mellan Egypten och Sudan där alla länders vattenbaserade verksamhet som inte hade ett godkännande från den egyptiska regeringen uttryckligen förbjöds. Detta gällde även avtalets andra part, Sudan. Parallellt agerade Egypten unilateralt under samma period och konstruerade ett flertal dammar och på olika sätt avledde vatten för eget behov. Bitterhet och nytt avtal Med 1929 års avtal skapades en bitterhet riktad mot Egypten hos övriga länder lokaliserade längs floden. Alluvialjord: Sand, grus, lera etcetera som transporteras i exempelvis floder och som härrör bland annat från att vattnet eroderat flodkanalen. Vid lägre strömhastigheter eller högvatten kan detta avsättas och bygga upp bördiga flodslätter såsom varit fallet i Nildalen. 27 Unilateral: Som innefattar endast en av två eller flera parter som i regel utgörs av stater, organisationer etcetera. 28 Här avses främst att Egypten agerade på egen hand och utan hänsyn till övriga parter. 6

8 Trettio år senare, när Egypten sedan sju år tillbaka varit självständigt, slöts därför ett nytt bilateralt avtal mellan Egypten och Sudan. Även denna gång var det Egypten som bestämde avtalets karaktär och som främst kom att gynnas. I avtalet fastslog de båda länderna en kvantitativ fördelning av flodens vatten utan att inkludera övriga flodstaters behov och rättigheter. Precis som 1929 års avtal kom även detta avtal att skapa missnöje hos alla andra länder belägna längs floden, inklusive Sudan. Trots avtalets bilaterala karaktär fortsatte Egypten att agera unilateralt, bland annat genom konstruktionen av Höga Dammen under 1960-talet och avledningen av vatten till Sinaihalvön under 1980-talet. Tillsammans med andra exempel på Egyptens unilaterala agerande har dessa händelser fått uppströms belägna länder att i ökad grad agera på egen hand. Särskilt Etiopien har hävdat sitt oberoende av att följa ett avtal som de inte varit med om att skapa. Etiopien har dessutom pekat på sin egen och andra flodstaters rätt till unilateralt agerande inom sina egna territoriella gränser. 29 accepteras av samtliga parter. Hittills har ett sådant avtal saknats vilket fått som följd att den starke bestämmer spelets regler. Förutom att Egyptens maktposition i nordöstra Afrika medfört en framskjuten position i de avtal som hittills slutits finns även bevis för att Egypten på olika sätt försökt destabilisera andra länder belägna längs Nilen. Syftet med det har sagts vara att Egypten vill flytta dessa länders fokus från floden. På så sätt skulle de kunna agera relativt ostört och öka sitt eget användande av dess vatten. Bland annat, menar vissa, har Egypten stött Eritrean Liberation Front från 1960-talet fram till Eritreas befrielse från Etiopien Under 1990-talet finns även indicier som talar för att Egypten har stött staten Eritrea med vapen i kriget mot Etiopien Flera liknande fall har dessutom bevisats. 31 Allianser och konfliktupptrappning Egyptens nuvarande president Hosni Mubarak Risken för en framtida allvarlig konflikt om Nilen vilar i mångt och mycket på skapandet av ett stabilt multilateralt avtal mellan länderna. För att på lång sikt stabilisera situationen vid Nilen är det av största vikt att avtalets innehåll Bilateral: Som innefattar två parter som i regel utgörs av stater eller organisationer etcetera. 30 Multilateral: Som innefattar fler än två parter som i regel utgörs av stater, organisationer etcetera. 32 Eritrean Liberation Front: En våldsam eritreansk rörelse som grundades i början av 1960-talet med syftet att göra Eritrea självständigt från Etiopien. 33 7

9 Situationen idag Förutom avsaknaden av ett stabilt multilateralt avtal talar områdets starka befolkningstillväxt för konflikt. Som en jämförelse med den årliga befolkningstillväxten i Sverige står Sudan, Egypten och Etiopien i genomsnitt inför en nästan sex gånger så kraftig årlig ökning. Dessutom medför faktumet, att både Sudan och Etiopien har en kraftigare ökning än Egypten, att de båda länderna inte längre bara kan titta på när Egypten agerar unilateralt. Även om Egyptens årliga befolkningstillväxt är lägst av de tre länderna växer landets befolkning nästan fem gånger så mycket som Sveriges. Egyptens befolkning uppskattades 2003 till drygt 69 miljoner samtidigt som majoriteten av invånarna är bosatta på den landmassa som utgörs av Nildalen. För att minska det kraftiga befolkningstrycket i detta bördiga område har man startat projekt med att bygga städer i öknen. 36 En befogad fråga i detta sammanhang är hur mycket av Nilens årliga vattenflöde som måste avledas för att hela städer med människor i öknen ska fungera. Andra delen av frågan gäller hur mycket av Nilens vatten som Etiopien och Sudan måste avstå för att Egypten ska kunna fullfölja projektet. Uppströms och nedströms naturligtvis möjligheten att avleda Nilens vatten eller att lagra en större mängd av det i dammar innan det överhuvudtaget når Egypten. Utan definitiva regler för Nilens vatten finns också risken att uppströms stater inte tar hänsyn till nedströms staters behov av en viss kvalitet på vattnet. Gifter som släpps ut i vattnet från industrier i Etiopien och Sudan förs nedströms och drabbar framförallt Egypten. Land Årlig befolkningstillväxt Procent av befolkningen som saknar tillgång till minst 20 liter vatten per person och dag 35 Egypten 1,9 3% Sudan 2,2 25% Etiopien 2,8 76% Sverige 0,4 0% Befolkningstillväxt i Egypten, Sudan, Etiopien och Sverige Kanske är situationer där uppströms stater inte tar hänsyn till nedströms stater och tvärtom oundvikligt i framtiden om parterna inte lyckas enas om ett för alla accepterat avtal. Flera är de forskare som föreslagit hur ett sådant avtal bör se och vilken mängd vatten respektive land bör tilldelas. De flesta är dock ense om att Egyptens större beroende av vatten bör innebära att de tilldelas en större part än Sudan och Etiopien. 37 Även om Egyptens roll som ekonomisk och militär stormakt i området sätter press på Etiopiens och Sudans agerande innebär Egyptens geografiska position som nedströms stat att landet i viss mån lider av ett maktunderskott. Som uppströms stater har Etiopien och Sudan 8

10 Nollsummeperspektiv Huruvida en lösning i det spända läget kan komma till stånd är beroende av de tre ländernas syn på Nilens vatten. Egyptens tidigare försök att destabilisera och skapa oro i Etiopien för att själva kunna nyttja flodens vatten är inte längre hållbart. Eftersom fattigdom och miljöförstöring är relaterade problem har man i allt högre grad börjat peka på att bristfällig social och ekonomisk situation i de omgivande länderna utgör ett allvarligt hot mot det ekosystem som Nilen är beroende av. 38 Samarbete mellan länderna är således viktigt inte bara för att undvika direkt konflikt. Det är även av betydelse för att Nilens vatten ska vara möjligt att nyttja för framtida generationer. Samarbete är hur som helst mycket svårt att få till stånd om länderna anser att fördelar för en part innebär nackdelar för en annan, det vill säga om situationen karaktäriseras av ett nollsummeperspektiv. I konflikten finner vi flera exempel på detta, inte minst genom Egyptens dammbyggande. Istället för att samarbeta och konstruera dammar i Etiopiens svalare högländer där avdunstningen är betydligt mindre har Egypten valt att bygga egna dammar i hemlandet. Konsekvensen av detta har blivit att en mycket stor del av vattnet årligen förloras på grund av avdunstning. Samarbete skulle alltså i detta fall kunna leda till situationer där samtliga länder tjänar på att ta del av varandras geografiska lägen, kunskaper och ekonomiska resurser. Etiopiens nuvarande president Girma Wolde-Giorgis Ökad vilja till samarbete Samtidigt som de tre länderna står inför en kraftig befolkningsökning är Nilens årliga vattenflöde relativt konstant. Det talar för att man tillsammans måste finns lösningar som på det mest rationella, effektiva och miljömässigt hållbara sättet nyttjar flodens vatten. 39 Under senare år har länderna visat tecken på ökad vilja till samarbete. Detta hänger ihop med en rörelse bort ifrån gårdagens syn på Nilen som ett nollsummespel. Under 1990 talet sjösatte ministrar från de olika länderna ett samarbete under namnet The Nile Basin Initiative (NBI). NBI stöds idag av alla flodstater utom Eritrea. Målet med NBI är att upprätthålla fred och säkerhet inom området, söka gemensamma mål, utrota fattigdomen, främja ekonomisk integration och naturligtvis försäkra att Nilens vatten fördelas rättvist. 40 Även om initiativet är ett steg i rätt riktning reglerar NBI inte ländernas vattenuttag vilket innebär att dess fredsskapande syfte kan grusas av en hög befolkningstillväxt som tvingar länderna att 9

11 agera unilateralt. Cyniskt skulle man även kunna peka på att NBI bara är ett substitut för ett fast avtal och således ett försök av Egypten att senarelägga den viktiga frågan om vattenfördelningen mellan länderna. Experter menar dock att NBI kan utgöra det ramverk som länderna i framtiden kan grunda ett avtal på

12 Att fundera över 1. Egypten har ett ekonomiskt och militärt övertag i konflikten. Ändå lider de i viss mån av ett maktunderskott på grund av sin position som nedströms stat. Tror du att situationen mellan Egypten, Sudan och Etiopien hade varit annorlunda om det vore Egypten som var beläget uppströms och Etiopien och Sudan nedströms? I så fall, i vilka avseenden? 2. I konflikten har Etiopien hävdat sin naturliga rättighet till Nilens vatten medan Egypten framförallt lyft fram sin historiska rättighet. Är det möjligt att prioritera mellan dessa två och argumentera för att den ene är mer värd än den andre och i så fall vilken skulle du säga väger tyngst och varför? 3. I skapandet av ett avtal mellan de inblandande parterna finns naturligtvis risken att Sudan och Etiopien återigen får finna sig i att Egyptens bestämmer dess villkor. I detta av seende har vissa dock pekat på att bad justice is better than no justice. 42 Håller du med? Varför? Varför inte? 11

13 Vad säger detta oss om framtiden? För att sia om det uttalande som en av Världsbankens vicepresidenter gjorde 1995, om att konflikter om vattnet kommer att bli vanligare i framtiden, måste man först veta vad en konflikt är. På grund av oklara rättigheter till Nilens vatten har det historiskt utkämpats regelrätta krig mellan bland annat Egypten och Etiopien. Det kan naturligtvis sägas vara en konflikt. Under senare år kan vi emellertid skönja en vilja till ökat samarbete mellan de inblandade parterna. Kan situationen då egentligen definieras som konflikt? Svaret är beroende av vad man menar med en konflikt och genom vilka glasögon man väljer att se världen. Etiopien och Sudan, som historiskt har missgynnats genom unilateralt agerande från Egypten och därmed riskerat och riskerar allvarlig vattenbrist, skulle troligtvis beskriva situationen i konflikttermer. Egypten, som hävdar sin historiska rätt till Nilens vatten och ser uppströms staters agerande som ett allvarligt hot mot landets ekonomi och välstånd, skulle även de med hög sannolikhet skildra läget som konflikt. Vad menas med konflikt? behöver en mer precis avgränsning. Den svenske fredsforskaren, Peter Wallensteen, definierar en konflikt som en social situation i vilken åtminstone två parter strävar att, vid samma tidpunkt, förvärva samma uppsättning knappa resurser. 44 Med denna definition blir svaret på om situationen i Nildalen kan beskrivas som en konflikt otvivelaktigt ja. Vatten utgör en allt mer knapp resurs. Dess betydelse för människans överlevnad tillsammans med befolkningsökningen talar dessutom för att konflikter om dess tillgång kan komma att bli allt vanligare i framtiden. Nilen och framtiden Så länge definitiva regler om brukandet av Nilens vatten saknas kommer förhållandet mellan framförallt Egypten, Sudan och Etiopien fortsätta vara spänt. I dagsläget präglas klimatet av en underliggande konflikt som kan bli explosiv i takt med att ländernas befolkning växer. Med en årlig befolkningsökning på två procent beräknas Egyptens befolkning fördubblas på bara 35 år. 45 Lägg där till att Egypten har den svagaste befolkningsökningen av de tre länderna och att en fjärdedel respektive tre fjärdedelar av invånarna i Sudan och Etiopien redan idag saknar tillgång till så lite som 20 liter vatten om dagen. Kanske ger situationen i nordöstra Afrika oss en inblick i vad framtiden har att komma med. Enkelt kan man säga att en konflikt råder om det finns en strävan efter oförenliga mål, som avser ett eller flera värden och som engagerar två eller flera parter. 43 Med denna mycket breda definition kan en mängd situationer sägas utgöra konflikter varför man i specifika fall 12

14 En global fråga År 2025 beräknas jordens befolkning vara 7,9 miljarder. Om dagens vattenkonsumtion håller i sig förutses fem miljarder av dessa människor bo i områden där vatten är en bristvara. 46 Hela 90 procent av världens befolkning bor idag i något av de 145 länder som sinsemellan delar vattenkällor. 47 Eftersom floder vare sig tar hänsyn till nationella gränser eller människors behov är avtal baserade på lika och rättvis tillgång till vatten av största vikt. 48 Ett samlat internationellt regelverk för att lösa vattenkonflikter saknas dock 49 och även om avtal och samarbete existerar för flera av världens internationella floder, har de visat sig svåra att få till stånd. 50 Om framtidens konflikter kommer att domineras av tillgången till färskvatten eller inte beror i mycket på vilka avtal, lagar och regler som politiker, jurister och världens ledare lyckas åstadkomma. klassiska dikt om Don Juan under början av 1800-talet att man inte förstår att sätta värde på vatten förrän man med smärta upplevt brist på denna livsviktiga resurs. 52 Kan det dessutom vara så att vi inte tillräckligt uppmärksammat kopplingen mellan fattigdom, svält och vattenbrist? Genom media matas vi dagligen med bilder och reportage om svältande barn i Afrika och fattiga jordbrukare i Indien och Kina. Är det så att vi i den rika västvärlden tar tillgången till vatten för så självklar att vi inte ser dess direkta koppling till allt levande? Eftersom jordens befolkning ständigt ökar kommer länken mellan liv och vatten med all sannolikhet, och på gott och ont, att tydliggöras i framtiden. med otillräcklig uppmärksamhet Bristen på färskvatten har aldrig varit en dominerande fråga på den politiska agendan i västvärlden. Medan vi tar tillgång till vatten som en självklarhet lägger många människor i den fattigare världen ner åtskilliga timmar om dagen för att samla ihop vatten för att överleva. 51 Kanske gör vattenproblemets ojämna spridning över världen och det faktum att majoriteten av den rika västvärlden inte är drabbat det svårt för oss att förstå allvaret i situationen. Den brittiske författaren Lord Byron skrev i sin 13

15 Att fundera över 1. I västvärlden är vi än så länge förskonade ifrån allvarligare konflikter om vatten. Med en ständigt växande befolkning antyds det dock i texten att problemen kan komma att drabba även oss i framtiden. Hur sannolikt tror du det är att denna pessimistiska framtidsbild blir verklig? 2. En femton mil lång sträcka av Sveriges gräns mot Finland utgörs av Torne älv. Föreställ dig ett scenario där de nordiska länderna drabbats av vattenbrist. Älvarna i södra Sverige har redan torrlagts och i de tusen sjöarnas land letar man febrilt efter rent dricksvatten. Eftersom merparten av Torne älv är lokaliserad i Sverige hävdar vi vår naturliga rättighet till dess vatten. Av humana skäl önskar Finland tillgång till en tredjedel av älvens vatten. Experter i Sverige har räknat på vad detta skulle innebära för oss och kommit fram till att flera hundratusen svenskar skulle törsta och svälta ihjäl om vi hjälpte våra grannar i öst. Finland har samtidigt pekat på att problemen skulle bli ännu större för dem om vi inte delar med oss. Precis som Egyptens förre president har Finlands president, Tarja Halonen, deklarerat att risken för krig är överhängande om vi inte tillgodoser deras önskemål. Skulle du vara beredd att sänka din dagliga vattenanvändning till 10 liter för att undvika en humanitär katastrof i Finland? Vilken betydelse anser du det har att större delen av Torne älv rinner genom Sverige? Tror du att Sverige och Finland skulle hanterat konflikten på ett annorlunda sätt än Egypten, Sudan och Etiopien? 14

16 Noter 1 Vattenportalen (Internetkälla) (hämtad ) 2 UNFPA 2003, s. 6ff (Internetkälla) 190_filename_globalwater_eng.pdf (hämtad ) 3 Getis et al 2002, s Abraham 2004, s. 51ff 5 Shiva 2003, s. 9 6 UNFPA 2003, s. 12ff (Internetkälla) 7 SCB 1995 (Internetkälla) (hämtad ) 8 UNFPA 2003, s. 31 (Internetkälla) 9 UNFPA 2003, s. 14 (Internetkälla) 10 Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat 2002, s. 10ff 11 Strahler & Strahler 1992, s. 313ff 12 Strömberg 1988, s Strahler & Strahler 1992, s Vattenportalen (Internetkälla) (hämtad ) 15 Sammanfattning av Human Development Report 2006, s. 10 (Internetkälla) WEB.pdf (hämtad ) 16 Abraham 2004, s. 50 (citerat efter Robbins 1998) 17 Vattenportalen (Internetkälla) (hämtad ) 15

17 18 Abraham 2004, s Shiva 2003, s. 11ff 20 Nationalencykopedin (Internetkälla) t_word=ifpri (hämtad ) 21 Vattenportalen (Internetkälla) fov_sve_djup_sot_vattenforsorjning.htm#så (hämtad ) 22 Shiva 2003, s Abraham 2004, s. 13ff 24 Shiva 2004, s Abraham 2004, s. 30ff 26 Abraham 2004, s. 77ff 27 Getis 2002, s Norstedts 1995, s Abraham 2004, s. 37ff 30 Norstedts 1995, s Abraham 2004, s. 96ff 32 Norstedts 1995, s Terrorism Knowledge Base (Internetkälla) (hämtad ) 34 Unicef (Internetkälla) (hämtad ) 35 Statistical Yearbook 2004, s. 658ff 36 Hagman (red) 2004, s. 4ff 37 Abraham 2004, s. 200ff 16

18 38 Abraham 2004, s. 230ff 39 Abraham 2004, s. 149ff 40 Nile Basin Initiative (Internetkälla) (hämtad ) 41 Abraham 2004, s Abraham 2004, s Karlsson 2004, s Karlsson 2004, s Getis et al 2004, s. 200f 46 UNFPA 2003, s. iii (Internetkälla) 47 UNDPA 2006 (Internetkälla) (hämtad ) 48 Abraham 2004, s. 196f 49 Shiva 2003, s UNFPA 2003, s. 35f (Internetkälla) 51 UNFPA 2003, s. 8f (Internetkälla) 52 WaterCan (Internetkälla) (hämtad ) 17

19 Källförteckning Abraham K (2004) Nile dilemmas: hydropolitics and potential conflict flashpoints. Addis Abeba: Ethiopian International Institute For Peace and Development. Getis A, Getis J, Fellmann J (2002) Introduction to geography. 8 uppl. New York: McGraw Hill. Getis A, Getis J, Fellmann J (2004) Introduction to geography. 9 uppl. New York: McGraw Hill. Hagman U (red. 2004) Länder i fickformat nr 313: Egypten. Stockholm: Utrikespolitiska Institutet. Karlsson S (2004) Freds- och konfliktkunskap. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur. Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat (2002) Från vision till handling: Sveriges nationalrapport till världstoppmötet om Agenda 21 och hållbar utveckling i Johannesburg Stockholm: Miljödepartementet. Norstedts Stora Svenska Ordlista (1995) Stockholm: Norstedts Förlag. Shiva V (2003) Krig om vattnet plundring och profit. Stockholm: Ordfront. Statistical Yearbook 2001: Forty eight issue (2004) 48 uppl. New York: United Nations. Strahler A & Strahler A (1992) Modern physical geography. 4 uppl. New York: John Wiley & Sons, Inc. Strömberg B (1988) Naturgeografi. Grundkurs 3: Meteorologi och klimatologi. Stockholm: Naturgeografiska institutionen. Stockholms universitet. Internet Nationalencyklopedin: Naturvårdsverket i samarbete med Boverket, SGU och vattenmyndigheterna: 18

20 Nile Basin Initiative: Statistiska centralbyrån: Terrorism Knowledge Base: United Nations Children s Fund: United Nations Development Programme: United Nations Development Programme, Nordic Office: Human Development Report 2006: United Nations Population Fund: WaterCan: Bilder Siffrorna anger sidan. Försättsblad: Animal Diversity Web (modifierad av Lindquist & Nilsson) 1. Lindquist & Nilsson 4. Lindquist & Nilsson 5. Henry Abbott (modifierad av Lindquist & Nilsson) 5. Henry Abbott (modifierad av Lindquist & Nilsson) 19

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Svenska för dig Läs & diskutera!

Svenska för dig Läs & diskutera! Svenska för dig Läs & diskutera! Med Lgr 11 som utgångspunkt har denna nya spännande serie vuxit fram. Delarna fokuserar på olika moment i svenskämnet för att tillsammans täcka in det centrala innehållet

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Stockholm International Water Institute (SIWI) En mötesplats för vattendialog. 22 March 2013 Per Bertilsson Deputy Executive Director

Stockholm International Water Institute (SIWI) En mötesplats för vattendialog. 22 March 2013 Per Bertilsson Deputy Executive Director Stockholm International Water Institute (SIWI) En mötesplats för vattendialog 22 March 2013 Per Bertilsson Deputy Executive Director Global Water Scarcity More than 75% of river flows are allocated to

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna

Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna Ralph Sundberg Uppsala Conflict Data Program och Institutionen för Freds- och Konfliktforskning Uppsala Universitet An armed conflict is

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Amerikas Förenta Stater vill uppmana samtliga länder att sluta samman i fredens tecken och tillsammans lösa denna blodiga konflikt.

Amerikas Förenta Stater vill uppmana samtliga länder att sluta samman i fredens tecken och tillsammans lösa denna blodiga konflikt. Utskott: SPECPOL1 Land: Amerikas Förenta Stater Delegat: Hjalmar Lindström Amerikas Förenta Stater vill uttrycka sin djupaste oro över situationen i Södra Kordofan som lett till 650.000 oskyldiga människors

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015

Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Resultatstrategin för kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 Ökat antal kvalificerade svenskar i av regeringen prioriterade

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA Torbjörn Lahti EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

vatten - en (o)ändlig resurs Vattenpaketet Fördjupningstext moment 1

vatten - en (o)ändlig resurs Vattenpaketet Fördjupningstext moment 1 vatten - en (o)ändlig resurs Vattenpaketet Fördjupningstext moment 1 Detta material får användas icke-kommersiellt. För publicering av bildmaterial kontakta ursprungskällan. Ange Vattenpaketet som källa

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Hållbar utveckling vatten

Hållbar utveckling vatten Hållbar utveckling vatten med Adam & Alen lulz 1 Innehållsförteckning Pedagogisk planering s. 3 Drickadagboken s. 4 Virtuellt vatten vår osynliga vattenförbrukning s. 5 Elevuppgift s. 9 Kranvatten s. 10

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset 99,85% Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset Den svenska modellen? Jonas Gardell på twitter 1 okt: Vi på Ikea tycker att kvinnor är

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

UNDP. Brasilien. Delegat: Pontus Källström

UNDP. Brasilien. Delegat: Pontus Källström UNDP Brasilien Delegat: Pontus Källström Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande

Läs mer

Att lyckas med affärer i Afrika

Att lyckas med affärer i Afrika Att lyckas med affärer i Afrika Peter Stein Stein Brothers AB Presentationens innehåll 1. Stora linjer i Afrikas ekonomiska utveckling 2. Sveriges handel med Afrika 3. Att lyckas med affärer i Afrika 4.

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Under oljekrisen fyrdubblade OPEC-länderna priset på råolja. Priset på olja steg från $3 per fat till $11 per fat. Här ser man hur en man hamstrar bensin i en

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia

Läs mer

Bläck som inte torkar

Bläck som inte torkar Lunds universitet STV102 Statsvetenskapliga institutionen VT 2006 Handledare: Anders Uhlin Bläck som inte torkar - varför färskvattenavtal inte kommer till stånd Henrik Hermansson Henrik Rosenthal Abstract

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

ROTARY och FN. av PDG John Örtengren, Sollentuna-Tureberg rotaryklubb

ROTARY och FN. av PDG John Örtengren, Sollentuna-Tureberg rotaryklubb ROTARY och FN av PDG John Örtengren, Sollentuna-Tureberg rotaryklubb FN:s tillkomst Upphovet till FN var en fredskonferens som brittiska rotarianer anordnade i London 1942, dvs under det andra världskriget.

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer