Lärarprogrammet Samhällskunskap II Moment III. Konflikt om vatten. Handledare: Ron Mahieu Carl-Arne Nyström.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2007-11-28. Lärarprogrammet Samhällskunskap II Moment III. Konflikt om vatten. Handledare: Ron Mahieu Carl-Arne Nyström."

Transkript

1 Lärarprogrammet Samhällskunskap II Moment III Konflikt om vatten Handledare: Ron Mahieu Carl-Arne Nyström Studenter: Peter Nilsson Joakim Lindquist

2 Vatten som bristvara Eftersom hela två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten har den kommit att kallas för den blå planeten. Men, av allt vatten på jorden är endast 2,5 procent sötvatten och av denna del är så mycket som två tredjedelar låst i stora ismassor. Som tillgängligt och användbart sötvatten räknas bland annat det som finns i floder och sjöar samt som mark respektive grundvatten. Av jordens samlade vattenresurser utgör denna del så lite som 0,8 procent. 1 Samtidigt som mängden tillgängligt och användbart sötvatten är relativt konstant förväntas jordens befolkning fortsätta att växa. Detta talar för att vatten kan bli en allt mer knapp resurs i framtiden. På en global nivå finns det tillräckligt mycket vatten för att tillgodose människans behov. Trots det saknar 1,1 miljarder människor idag tillgång till rent vatten. Dessutom lider nästan hälften av jordens människor brist på grundläggande sanitär utrustning. Vatten är geografiskt en mycket ojämnt fördelad resurs. Särskilt allvarligt är läget i många av de allra fattigaste utvecklingsländerna där miljontals människor årligen dör på grund av direkt vattenbrist eller av vattenrelaterade sjukdomar. 2 Inget nytt problem Fördelning av sött och salt vatten på jorden Även om många av världens områden historiskt har lidit av vattenbrist tenderar problemet idag och i framtiden att växa sig allt större. Den ekonomiska utvecklingen och befolkningstillväxten utgör båda en högst allvarlig utmaning för den globala vattentillgången. Jordens befolkning förväntas växa ifrån dagens 6,1 miljarder till cirka 9 miljarder år Samtidigt kommer den absolut största tillväxten att ske i utvecklingsländerna där tillgången till färskvatten är som mest kritisk. Det gör problemet ytterst aktuellt och allvarligt. En global översikt Vatten har i alla tider spelat en ytterst central roll för människans såväl fysiska överlevnad som för hennes kulturella och materiella välstånd. En snabb titt på en världskarta ger oss informationen om att det är vid kusterna och vid de stora floderna som människans civilisationer är lokaliserade. Beräkningar visar att den globala vattenkonsumtionen fördubblas vart 20:e år vilket innebär att efterfrågan på vatten till och med växer snabbare än befolkningen. 4 Sammanlagt innebär detta att konkurrensen på vattnet hårdnar och flera är de forskare som skriver under på den förutsägelse som en av Världsbankens vicepresidenter gjorde 1995: 1

3 Om krigen under innevarande sekel har utkämpats om oljan, så kommer de under det kommande århundradet att gälla vattnet. 5 Vatten, fattigdom och svält Med den av FN initierade konferensen om hållbar utveckling som hölls i Stockholm 1972 deklarerades det att tillgång till rent dricksvatten är att betrakta som en grundläggande mänsklig rättighet. Vid världstoppmötet om Agenda 21 och hållbar utveckling i Johannesburg 2002 uppmärksammade världens ledare under FN:s paroll dessutom vattnets centrala roll för att uppnå alla de övriga mänskliga rättigheterna. 6 Globalt används 67 procent av allt tillgängligt vatten i jordbruket för att producera mat (motsvarande i Sverige är fyra procent 7 ). Siffran är naturligtvis ännu högre i de allra fattigaste länderna där jordbrukets relativa del av produktionen är dominant. 8 Det fattigaste skiktet av befolkningen i utvecklingsländerna är inte bara beroende av vatten för att säkerställa sin egen tillgång till mat utan ofta är jordbrukets produktion också deras enda källa till inkomst. 9 Vattenbrist, fattigdom och svält är alltså problem som är direkt relaterade till varandra. Agenda 21: Politiskt handlingsprogram som sträcker sig in i det 21:a århundradet med syfte att uppnå en hållbar utveckling. Antogs vid FN:s konferens om miljö och hållbar utveckling i Rio de Janeiro 1992 och riktar fokus på hållbarhetens sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner. 10 Ohållbara metoder Flera av världens allra fattigaste länder är lokaliserade till arida eller semiarida områden där jordbrukets produktion är helt beroende av konstbevattning. En allt hårdare konkurrens om vatten har dock i många av dessa områden fått brukare att ta till drastiska metoder för att tillgodose sina vattenbehov. Långvarigt nyttjande av konstbevattning i arida områden ökar risken för försaltning av jorden samtidigt som ökat grundvattenuttag i kustnära områden kan leda till saltvattenintrång i brunnar eller i dagbrott. Båda dessa konsekvenser av ohållbart vattenuttag eller vattenanvändning är en följd av att människor känner sig tvingade att agera kortsiktigt när den tillgängliga mängden vatten är knapp. Man gör vad man kan för att överleva även om metoderna på lång sikt gör vattnet respektive marken direkt oanvändbar för människans behov. 11 Vatten är en livsviktig resurs och för att säkerställa tillgången till mat och för att reducera fattigdomen krävs ökade kunskaper och ofta ökade ekonomiska insatser i många av de områden där vatten är en bristvara. Aritt klimat: Torrt klimat där avdunstningen hela tiden överstiger nederbörden. Förekommer exempelvis i ökenområden. Semiaritt klimat: Halvtorrt klimat där avdunstningen i regel, men inte alltid, överstiger nederbörden. Vanligt för stäppområden. 12 Försaltning: Process där vattnets naturliga salter löser sig i jorden. I samband med konstbevattning i områden med aritt klimat utsätts jorden i regel för försaltning genom att salterna från vattnet stannar kvar i jorden medan vattnet som sprutats ut avdunstar. Detta skadar biologiskt liv och har processen pågått tillräckligt länge blir marken obrukbar. 13 2

4 En global översikt menar att situationen kan leda till allvarliga internationella konflikter: Som svensk använder vi dagligen över 200 liter vatten 14 och en amerikan använder det dubbla. Behoven människor emellan kan naturligtvis skilja sig åt men som en miniminivå beräknar man att människan kräver åtminstone 20 liter vatten om dagen. Majoriteten av de 1,1 miljarder människor som saknar tillgång till rent vatten använder så lite som fem liter dagligen vilket innebär att en svensk använder nästan tio gånger så mycket vatten som detta bara för att spola i toaletter. 15 As population swells and incomes grow, demand for water for residential and industrial purposes increases rapidly. With water becoming increasingly scarce and development of new sources of water becoming very costly for many already capital-short countries, more national conflicts are expected to arise [...]. To solve this national water tensions, countries tend to look beyond their borders for wider control over water basins they share with other countries. Hence, national water scarcity could escalate existing tensions between nations and lead to flare-ups of long-standing international water conflicts. 18 Under detta årtionde riskerar ett flertal områden i världen att drabbas av allvarlig vattenbrist. Afrika, norra Kina, delar av Indien, Mexiko, Mellanöstern och delar av västra Nordamerika är områden som antingen redan är drabbade eller som riskerar att lida av allvarlig vattenbrist redan innan år I bara Afrika är 14 länder idag drabbade av vattenbrist. Innan år 2025 har FN beräknat att detta antal kommer att stiga till 25 länder. 17 Risk för konflikter Även om flera organisationer främst adresserar vattenkonflikter till framtiden får vi inte blunda för att konflikter eller upptrappning till konflikter redan pågår i flera delar av världen. I många konflikter är det klart och tydligt att det är vatten som utgör tvisten medan andra spänningar mer innehåller ett komplext system av orsaker där vatten utgör en faktor bland flera. Israeler och palestinier strider delvis om tillgången till Jordanfloden medan tvisterna mellan Syrien och Turkiet samt mellan Egypten, Etiopien och Sudan mer koncist rör rätten till dem emellan delade floder. 19 På grund av vattnets vitala roll för människans grundläggande behov är det högst sannolikt att framtidens konflikter i allt högre utsträckning kommer att handla om sötvatten. Som hittills konstaterat spelar vatten en högst central roll i försäkrandet av en tillförlitlig produktion av mat. Samtidigt medför dagens befolkningstillväxt att knappheten på vatten i framtiden kommer att bli allt mer drastisk. International Food Policy Research Institute (IFPRI) IFPRI: Forskningsinstitut vars uppgift är att stödja och bedriva internationell forskning i frågor gällande livsmedelspolitik. 20 3

5 Att fundera över 1. Varje svensk använder i genomsnitt 200 liter vatten per dygn. Av detta går cirka 70 liter till personlig hygien, 40 liter till toalettbesök, 40 liter till disk, 30 liter till tvätt, 10 liter till städning, biltvätt och liknande samt 10 liter till matlagning och dricksvatten. 21 Hur skulle du fördela ditt vatten mellan dessa användningsområden om din tillgång endast vore 20 liter per dygn? 2. Flera av 1900-talets krig har handlat om olja. I vilka avseenden tror du krig om vatten kan skilja sig ifrån krig om olja? Daglig vattenanvändning i procent per svensk 4

6 Konflikt om Nilen Nilen är en av världens längsta floder och dess vatten delas av tio afrikanska länder: Egypten, Sudan, Etiopien, Uganda, Kenya, Tanzania, Burundi, Rwanda, Demokratiska Republiken Kongo samt Eritrea. År 1990 bodde det sammanlagt 245 miljoner människor i Nildalen. Till år 2025 beräknas denna siffra vara nästan 860 miljoner. 22 I sin roll som områdets ekonomiska och militära stormakt har Egypten historiskt begränsat Sudans och Etiopiens användande av Nilens vatten. Egyptens beroende av Nilens vatten beräknas dock vara klart större än både Sudans och Etiopiens. Större delen av Egypten är naturlig öken och de flesta av landets invånare är jordbrukare vilket innebär att beroendet av Nilen för konstbevattning är mycket stort. Samtidigt skapar Egyptens geografiska position som nedströms stat oroligheter i landet att uppströms staters vattenuttag för nationella syften ska äventyra landets tillförsel av vatten. Stora delar av Nilen flyter genom ett torrt ökenlandskap där civilisationer knappast hade kunnat uppstå om det inte vore för tillgång till flodens vatten. Nilen har två källflöden som benämns Vita Nilen respektive Blå Nilen. Vita Nilen har sin källa i Victoriasjön på gränsen mellan Kenya, Uganda och Tanzania och rinner därifrån vidare norrut. Intill Sudans huvudstad Khartoum möter Vita Nilen den sträcka av floden som kallas Blå Nilen. Blå Nilen rinner från Etiopiens högland via Sudan och Egypten ut i Medelhavet. 23 Förhållandet mellan Egypten, Sudan och Etiopien har historiskt varit spänt på grund av oklara rättigheter till Blå Nilens vatten (fortsättningsvis syftas det på Blå Nilen när det i texten talas om Nilen). 86 procent av det årliga vattenflödet i Nilen kommer ifrån Etiopien samtidigt som Egypten använder merparten av vattnet. 24 Nilen med de största dammarna markerade 5

7 Många är de läroböcker som statuerat att Egypten är en gåva av Nilen, vilket visar på landets beroende av floden. För att försäkra sin vattenförsörjning och för att hindra uppströms stater ifrån att tillskansa sig Nilens vatten på bekostnad av Egypten klargjorde landets förre president, Anwar Sadat, dess policy i Nilfrågan: any action that would endanger the waters of the Blue Nile will be faced with firm reaction on the part of Egypt, even if that action should lead to war. 25 Storbritanniens kolonisering Under den europeiska koloniseringen av Afrika tog det brittiska imperiet år 1882 kontroll över Egypten. Fram till Egyptens självständighet år 1952 kom landet ensidigt att gynnas av Storbritannien. Inte minst kom detta till uttryck genom att Egypten i en rad avtal om Nilens vatten försäkrades tillgång på bekostnad av Etiopien och Sudan. På olika sätt förhindrade Egypten, under Storbritanniens kontroll, uppströms länder från att bygga dammar eller att avleda vatten. Historisk överblick Egyptens femtusenåriga tradition av högkultur har Nilen som livsnerv. Förutom att landets befolkning alltid har varit beroende av Nilens vatten för dricksbehov för floden med sig rik alluvialjord som i bokstavlig mening förvandlat ett torrt ökenlandskap till ett bördigt jordbruksområde i området längs Nilen. Mot bakgrund av Egyptens långa utnyttjande av flodens resurser anser sig landet äga en historisk rättighet till vattnet. Naturligtvis har Egypten inte varit det enda landet i området som anser sig äga rättigheter till Nilens vatten. I sin position som huvudsaklig försörjare till flodens vatten har Etiopien hävdat sin naturliga rätt till Nilen. Spänningen mellan historisk kontra naturlig rättighet har tidigare orsakat ett antal regelrätta krig mellan länderna slöts ett historiskt avtal, Nile Waters Agreement, mellan Egypten och Sudan där alla länders vattenbaserade verksamhet som inte hade ett godkännande från den egyptiska regeringen uttryckligen förbjöds. Detta gällde även avtalets andra part, Sudan. Parallellt agerade Egypten unilateralt under samma period och konstruerade ett flertal dammar och på olika sätt avledde vatten för eget behov. Bitterhet och nytt avtal Med 1929 års avtal skapades en bitterhet riktad mot Egypten hos övriga länder lokaliserade längs floden. Alluvialjord: Sand, grus, lera etcetera som transporteras i exempelvis floder och som härrör bland annat från att vattnet eroderat flodkanalen. Vid lägre strömhastigheter eller högvatten kan detta avsättas och bygga upp bördiga flodslätter såsom varit fallet i Nildalen. 27 Unilateral: Som innefattar endast en av två eller flera parter som i regel utgörs av stater, organisationer etcetera. 28 Här avses främst att Egypten agerade på egen hand och utan hänsyn till övriga parter. 6

8 Trettio år senare, när Egypten sedan sju år tillbaka varit självständigt, slöts därför ett nytt bilateralt avtal mellan Egypten och Sudan. Även denna gång var det Egypten som bestämde avtalets karaktär och som främst kom att gynnas. I avtalet fastslog de båda länderna en kvantitativ fördelning av flodens vatten utan att inkludera övriga flodstaters behov och rättigheter. Precis som 1929 års avtal kom även detta avtal att skapa missnöje hos alla andra länder belägna längs floden, inklusive Sudan. Trots avtalets bilaterala karaktär fortsatte Egypten att agera unilateralt, bland annat genom konstruktionen av Höga Dammen under 1960-talet och avledningen av vatten till Sinaihalvön under 1980-talet. Tillsammans med andra exempel på Egyptens unilaterala agerande har dessa händelser fått uppströms belägna länder att i ökad grad agera på egen hand. Särskilt Etiopien har hävdat sitt oberoende av att följa ett avtal som de inte varit med om att skapa. Etiopien har dessutom pekat på sin egen och andra flodstaters rätt till unilateralt agerande inom sina egna territoriella gränser. 29 accepteras av samtliga parter. Hittills har ett sådant avtal saknats vilket fått som följd att den starke bestämmer spelets regler. Förutom att Egyptens maktposition i nordöstra Afrika medfört en framskjuten position i de avtal som hittills slutits finns även bevis för att Egypten på olika sätt försökt destabilisera andra länder belägna längs Nilen. Syftet med det har sagts vara att Egypten vill flytta dessa länders fokus från floden. På så sätt skulle de kunna agera relativt ostört och öka sitt eget användande av dess vatten. Bland annat, menar vissa, har Egypten stött Eritrean Liberation Front från 1960-talet fram till Eritreas befrielse från Etiopien Under 1990-talet finns även indicier som talar för att Egypten har stött staten Eritrea med vapen i kriget mot Etiopien Flera liknande fall har dessutom bevisats. 31 Allianser och konfliktupptrappning Egyptens nuvarande president Hosni Mubarak Risken för en framtida allvarlig konflikt om Nilen vilar i mångt och mycket på skapandet av ett stabilt multilateralt avtal mellan länderna. För att på lång sikt stabilisera situationen vid Nilen är det av största vikt att avtalets innehåll Bilateral: Som innefattar två parter som i regel utgörs av stater eller organisationer etcetera. 30 Multilateral: Som innefattar fler än två parter som i regel utgörs av stater, organisationer etcetera. 32 Eritrean Liberation Front: En våldsam eritreansk rörelse som grundades i början av 1960-talet med syftet att göra Eritrea självständigt från Etiopien. 33 7

9 Situationen idag Förutom avsaknaden av ett stabilt multilateralt avtal talar områdets starka befolkningstillväxt för konflikt. Som en jämförelse med den årliga befolkningstillväxten i Sverige står Sudan, Egypten och Etiopien i genomsnitt inför en nästan sex gånger så kraftig årlig ökning. Dessutom medför faktumet, att både Sudan och Etiopien har en kraftigare ökning än Egypten, att de båda länderna inte längre bara kan titta på när Egypten agerar unilateralt. Även om Egyptens årliga befolkningstillväxt är lägst av de tre länderna växer landets befolkning nästan fem gånger så mycket som Sveriges. Egyptens befolkning uppskattades 2003 till drygt 69 miljoner samtidigt som majoriteten av invånarna är bosatta på den landmassa som utgörs av Nildalen. För att minska det kraftiga befolkningstrycket i detta bördiga område har man startat projekt med att bygga städer i öknen. 36 En befogad fråga i detta sammanhang är hur mycket av Nilens årliga vattenflöde som måste avledas för att hela städer med människor i öknen ska fungera. Andra delen av frågan gäller hur mycket av Nilens vatten som Etiopien och Sudan måste avstå för att Egypten ska kunna fullfölja projektet. Uppströms och nedströms naturligtvis möjligheten att avleda Nilens vatten eller att lagra en större mängd av det i dammar innan det överhuvudtaget når Egypten. Utan definitiva regler för Nilens vatten finns också risken att uppströms stater inte tar hänsyn till nedströms staters behov av en viss kvalitet på vattnet. Gifter som släpps ut i vattnet från industrier i Etiopien och Sudan förs nedströms och drabbar framförallt Egypten. Land Årlig befolkningstillväxt Procent av befolkningen som saknar tillgång till minst 20 liter vatten per person och dag 35 Egypten 1,9 3% Sudan 2,2 25% Etiopien 2,8 76% Sverige 0,4 0% Befolkningstillväxt i Egypten, Sudan, Etiopien och Sverige Kanske är situationer där uppströms stater inte tar hänsyn till nedströms stater och tvärtom oundvikligt i framtiden om parterna inte lyckas enas om ett för alla accepterat avtal. Flera är de forskare som föreslagit hur ett sådant avtal bör se och vilken mängd vatten respektive land bör tilldelas. De flesta är dock ense om att Egyptens större beroende av vatten bör innebära att de tilldelas en större part än Sudan och Etiopien. 37 Även om Egyptens roll som ekonomisk och militär stormakt i området sätter press på Etiopiens och Sudans agerande innebär Egyptens geografiska position som nedströms stat att landet i viss mån lider av ett maktunderskott. Som uppströms stater har Etiopien och Sudan 8

10 Nollsummeperspektiv Huruvida en lösning i det spända läget kan komma till stånd är beroende av de tre ländernas syn på Nilens vatten. Egyptens tidigare försök att destabilisera och skapa oro i Etiopien för att själva kunna nyttja flodens vatten är inte längre hållbart. Eftersom fattigdom och miljöförstöring är relaterade problem har man i allt högre grad börjat peka på att bristfällig social och ekonomisk situation i de omgivande länderna utgör ett allvarligt hot mot det ekosystem som Nilen är beroende av. 38 Samarbete mellan länderna är således viktigt inte bara för att undvika direkt konflikt. Det är även av betydelse för att Nilens vatten ska vara möjligt att nyttja för framtida generationer. Samarbete är hur som helst mycket svårt att få till stånd om länderna anser att fördelar för en part innebär nackdelar för en annan, det vill säga om situationen karaktäriseras av ett nollsummeperspektiv. I konflikten finner vi flera exempel på detta, inte minst genom Egyptens dammbyggande. Istället för att samarbeta och konstruera dammar i Etiopiens svalare högländer där avdunstningen är betydligt mindre har Egypten valt att bygga egna dammar i hemlandet. Konsekvensen av detta har blivit att en mycket stor del av vattnet årligen förloras på grund av avdunstning. Samarbete skulle alltså i detta fall kunna leda till situationer där samtliga länder tjänar på att ta del av varandras geografiska lägen, kunskaper och ekonomiska resurser. Etiopiens nuvarande president Girma Wolde-Giorgis Ökad vilja till samarbete Samtidigt som de tre länderna står inför en kraftig befolkningsökning är Nilens årliga vattenflöde relativt konstant. Det talar för att man tillsammans måste finns lösningar som på det mest rationella, effektiva och miljömässigt hållbara sättet nyttjar flodens vatten. 39 Under senare år har länderna visat tecken på ökad vilja till samarbete. Detta hänger ihop med en rörelse bort ifrån gårdagens syn på Nilen som ett nollsummespel. Under 1990 talet sjösatte ministrar från de olika länderna ett samarbete under namnet The Nile Basin Initiative (NBI). NBI stöds idag av alla flodstater utom Eritrea. Målet med NBI är att upprätthålla fred och säkerhet inom området, söka gemensamma mål, utrota fattigdomen, främja ekonomisk integration och naturligtvis försäkra att Nilens vatten fördelas rättvist. 40 Även om initiativet är ett steg i rätt riktning reglerar NBI inte ländernas vattenuttag vilket innebär att dess fredsskapande syfte kan grusas av en hög befolkningstillväxt som tvingar länderna att 9

11 agera unilateralt. Cyniskt skulle man även kunna peka på att NBI bara är ett substitut för ett fast avtal och således ett försök av Egypten att senarelägga den viktiga frågan om vattenfördelningen mellan länderna. Experter menar dock att NBI kan utgöra det ramverk som länderna i framtiden kan grunda ett avtal på

12 Att fundera över 1. Egypten har ett ekonomiskt och militärt övertag i konflikten. Ändå lider de i viss mån av ett maktunderskott på grund av sin position som nedströms stat. Tror du att situationen mellan Egypten, Sudan och Etiopien hade varit annorlunda om det vore Egypten som var beläget uppströms och Etiopien och Sudan nedströms? I så fall, i vilka avseenden? 2. I konflikten har Etiopien hävdat sin naturliga rättighet till Nilens vatten medan Egypten framförallt lyft fram sin historiska rättighet. Är det möjligt att prioritera mellan dessa två och argumentera för att den ene är mer värd än den andre och i så fall vilken skulle du säga väger tyngst och varför? 3. I skapandet av ett avtal mellan de inblandande parterna finns naturligtvis risken att Sudan och Etiopien återigen får finna sig i att Egyptens bestämmer dess villkor. I detta av seende har vissa dock pekat på att bad justice is better than no justice. 42 Håller du med? Varför? Varför inte? 11

13 Vad säger detta oss om framtiden? För att sia om det uttalande som en av Världsbankens vicepresidenter gjorde 1995, om att konflikter om vattnet kommer att bli vanligare i framtiden, måste man först veta vad en konflikt är. På grund av oklara rättigheter till Nilens vatten har det historiskt utkämpats regelrätta krig mellan bland annat Egypten och Etiopien. Det kan naturligtvis sägas vara en konflikt. Under senare år kan vi emellertid skönja en vilja till ökat samarbete mellan de inblandade parterna. Kan situationen då egentligen definieras som konflikt? Svaret är beroende av vad man menar med en konflikt och genom vilka glasögon man väljer att se världen. Etiopien och Sudan, som historiskt har missgynnats genom unilateralt agerande från Egypten och därmed riskerat och riskerar allvarlig vattenbrist, skulle troligtvis beskriva situationen i konflikttermer. Egypten, som hävdar sin historiska rätt till Nilens vatten och ser uppströms staters agerande som ett allvarligt hot mot landets ekonomi och välstånd, skulle även de med hög sannolikhet skildra läget som konflikt. Vad menas med konflikt? behöver en mer precis avgränsning. Den svenske fredsforskaren, Peter Wallensteen, definierar en konflikt som en social situation i vilken åtminstone två parter strävar att, vid samma tidpunkt, förvärva samma uppsättning knappa resurser. 44 Med denna definition blir svaret på om situationen i Nildalen kan beskrivas som en konflikt otvivelaktigt ja. Vatten utgör en allt mer knapp resurs. Dess betydelse för människans överlevnad tillsammans med befolkningsökningen talar dessutom för att konflikter om dess tillgång kan komma att bli allt vanligare i framtiden. Nilen och framtiden Så länge definitiva regler om brukandet av Nilens vatten saknas kommer förhållandet mellan framförallt Egypten, Sudan och Etiopien fortsätta vara spänt. I dagsläget präglas klimatet av en underliggande konflikt som kan bli explosiv i takt med att ländernas befolkning växer. Med en årlig befolkningsökning på två procent beräknas Egyptens befolkning fördubblas på bara 35 år. 45 Lägg där till att Egypten har den svagaste befolkningsökningen av de tre länderna och att en fjärdedel respektive tre fjärdedelar av invånarna i Sudan och Etiopien redan idag saknar tillgång till så lite som 20 liter vatten om dagen. Kanske ger situationen i nordöstra Afrika oss en inblick i vad framtiden har att komma med. Enkelt kan man säga att en konflikt råder om det finns en strävan efter oförenliga mål, som avser ett eller flera värden och som engagerar två eller flera parter. 43 Med denna mycket breda definition kan en mängd situationer sägas utgöra konflikter varför man i specifika fall 12

14 En global fråga År 2025 beräknas jordens befolkning vara 7,9 miljarder. Om dagens vattenkonsumtion håller i sig förutses fem miljarder av dessa människor bo i områden där vatten är en bristvara. 46 Hela 90 procent av världens befolkning bor idag i något av de 145 länder som sinsemellan delar vattenkällor. 47 Eftersom floder vare sig tar hänsyn till nationella gränser eller människors behov är avtal baserade på lika och rättvis tillgång till vatten av största vikt. 48 Ett samlat internationellt regelverk för att lösa vattenkonflikter saknas dock 49 och även om avtal och samarbete existerar för flera av världens internationella floder, har de visat sig svåra att få till stånd. 50 Om framtidens konflikter kommer att domineras av tillgången till färskvatten eller inte beror i mycket på vilka avtal, lagar och regler som politiker, jurister och världens ledare lyckas åstadkomma. klassiska dikt om Don Juan under början av 1800-talet att man inte förstår att sätta värde på vatten förrän man med smärta upplevt brist på denna livsviktiga resurs. 52 Kan det dessutom vara så att vi inte tillräckligt uppmärksammat kopplingen mellan fattigdom, svält och vattenbrist? Genom media matas vi dagligen med bilder och reportage om svältande barn i Afrika och fattiga jordbrukare i Indien och Kina. Är det så att vi i den rika västvärlden tar tillgången till vatten för så självklar att vi inte ser dess direkta koppling till allt levande? Eftersom jordens befolkning ständigt ökar kommer länken mellan liv och vatten med all sannolikhet, och på gott och ont, att tydliggöras i framtiden. med otillräcklig uppmärksamhet Bristen på färskvatten har aldrig varit en dominerande fråga på den politiska agendan i västvärlden. Medan vi tar tillgång till vatten som en självklarhet lägger många människor i den fattigare världen ner åtskilliga timmar om dagen för att samla ihop vatten för att överleva. 51 Kanske gör vattenproblemets ojämna spridning över världen och det faktum att majoriteten av den rika västvärlden inte är drabbat det svårt för oss att förstå allvaret i situationen. Den brittiske författaren Lord Byron skrev i sin 13

15 Att fundera över 1. I västvärlden är vi än så länge förskonade ifrån allvarligare konflikter om vatten. Med en ständigt växande befolkning antyds det dock i texten att problemen kan komma att drabba även oss i framtiden. Hur sannolikt tror du det är att denna pessimistiska framtidsbild blir verklig? 2. En femton mil lång sträcka av Sveriges gräns mot Finland utgörs av Torne älv. Föreställ dig ett scenario där de nordiska länderna drabbats av vattenbrist. Älvarna i södra Sverige har redan torrlagts och i de tusen sjöarnas land letar man febrilt efter rent dricksvatten. Eftersom merparten av Torne älv är lokaliserad i Sverige hävdar vi vår naturliga rättighet till dess vatten. Av humana skäl önskar Finland tillgång till en tredjedel av älvens vatten. Experter i Sverige har räknat på vad detta skulle innebära för oss och kommit fram till att flera hundratusen svenskar skulle törsta och svälta ihjäl om vi hjälpte våra grannar i öst. Finland har samtidigt pekat på att problemen skulle bli ännu större för dem om vi inte delar med oss. Precis som Egyptens förre president har Finlands president, Tarja Halonen, deklarerat att risken för krig är överhängande om vi inte tillgodoser deras önskemål. Skulle du vara beredd att sänka din dagliga vattenanvändning till 10 liter för att undvika en humanitär katastrof i Finland? Vilken betydelse anser du det har att större delen av Torne älv rinner genom Sverige? Tror du att Sverige och Finland skulle hanterat konflikten på ett annorlunda sätt än Egypten, Sudan och Etiopien? 14

16 Noter 1 Vattenportalen (Internetkälla) (hämtad ) 2 UNFPA 2003, s. 6ff (Internetkälla) 190_filename_globalwater_eng.pdf (hämtad ) 3 Getis et al 2002, s Abraham 2004, s. 51ff 5 Shiva 2003, s. 9 6 UNFPA 2003, s. 12ff (Internetkälla) 7 SCB 1995 (Internetkälla) (hämtad ) 8 UNFPA 2003, s. 31 (Internetkälla) 9 UNFPA 2003, s. 14 (Internetkälla) 10 Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat 2002, s. 10ff 11 Strahler & Strahler 1992, s. 313ff 12 Strömberg 1988, s Strahler & Strahler 1992, s Vattenportalen (Internetkälla) (hämtad ) 15 Sammanfattning av Human Development Report 2006, s. 10 (Internetkälla) WEB.pdf (hämtad ) 16 Abraham 2004, s. 50 (citerat efter Robbins 1998) 17 Vattenportalen (Internetkälla) (hämtad ) 15

17 18 Abraham 2004, s Shiva 2003, s. 11ff 20 Nationalencykopedin (Internetkälla) t_word=ifpri (hämtad ) 21 Vattenportalen (Internetkälla) fov_sve_djup_sot_vattenforsorjning.htm#så (hämtad ) 22 Shiva 2003, s Abraham 2004, s. 13ff 24 Shiva 2004, s Abraham 2004, s. 30ff 26 Abraham 2004, s. 77ff 27 Getis 2002, s Norstedts 1995, s Abraham 2004, s. 37ff 30 Norstedts 1995, s Abraham 2004, s. 96ff 32 Norstedts 1995, s Terrorism Knowledge Base (Internetkälla) (hämtad ) 34 Unicef (Internetkälla) (hämtad ) 35 Statistical Yearbook 2004, s. 658ff 36 Hagman (red) 2004, s. 4ff 37 Abraham 2004, s. 200ff 16

18 38 Abraham 2004, s. 230ff 39 Abraham 2004, s. 149ff 40 Nile Basin Initiative (Internetkälla) (hämtad ) 41 Abraham 2004, s Abraham 2004, s Karlsson 2004, s Karlsson 2004, s Getis et al 2004, s. 200f 46 UNFPA 2003, s. iii (Internetkälla) 47 UNDPA 2006 (Internetkälla) (hämtad ) 48 Abraham 2004, s. 196f 49 Shiva 2003, s UNFPA 2003, s. 35f (Internetkälla) 51 UNFPA 2003, s. 8f (Internetkälla) 52 WaterCan (Internetkälla) (hämtad ) 17

19 Källförteckning Abraham K (2004) Nile dilemmas: hydropolitics and potential conflict flashpoints. Addis Abeba: Ethiopian International Institute For Peace and Development. Getis A, Getis J, Fellmann J (2002) Introduction to geography. 8 uppl. New York: McGraw Hill. Getis A, Getis J, Fellmann J (2004) Introduction to geography. 9 uppl. New York: McGraw Hill. Hagman U (red. 2004) Länder i fickformat nr 313: Egypten. Stockholm: Utrikespolitiska Institutet. Karlsson S (2004) Freds- och konfliktkunskap. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur. Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat (2002) Från vision till handling: Sveriges nationalrapport till världstoppmötet om Agenda 21 och hållbar utveckling i Johannesburg Stockholm: Miljödepartementet. Norstedts Stora Svenska Ordlista (1995) Stockholm: Norstedts Förlag. Shiva V (2003) Krig om vattnet plundring och profit. Stockholm: Ordfront. Statistical Yearbook 2001: Forty eight issue (2004) 48 uppl. New York: United Nations. Strahler A & Strahler A (1992) Modern physical geography. 4 uppl. New York: John Wiley & Sons, Inc. Strömberg B (1988) Naturgeografi. Grundkurs 3: Meteorologi och klimatologi. Stockholm: Naturgeografiska institutionen. Stockholms universitet. Internet Nationalencyklopedin: Naturvårdsverket i samarbete med Boverket, SGU och vattenmyndigheterna: 18

20 Nile Basin Initiative: Statistiska centralbyrån: Terrorism Knowledge Base: United Nations Children s Fund: United Nations Development Programme: United Nations Development Programme, Nordic Office: Human Development Report 2006: United Nations Population Fund: WaterCan: Bilder Siffrorna anger sidan. Försättsblad: Animal Diversity Web (modifierad av Lindquist & Nilsson) 1. Lindquist & Nilsson 4. Lindquist & Nilsson 5. Henry Abbott (modifierad av Lindquist & Nilsson) 5. Henry Abbott (modifierad av Lindquist & Nilsson) 19

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Svenska för dig Läs & diskutera!

Svenska för dig Läs & diskutera! Svenska för dig Läs & diskutera! Med Lgr 11 som utgångspunkt har denna nya spännande serie vuxit fram. Delarna fokuserar på olika moment i svenskämnet för att tillsammans täcka in det centrala innehållet

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan

28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan I den första delen redovisas de båda FN-konferenserna, Agenda 21 och Habitat II, vision om hur vi uppnår ett hållbart samhälle Därefter beskrivsmellanstaden, den verklighet vi lever i Slutligen presenteras

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma

Läs mer

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Höga livsmedelspriser

Höga livsmedelspriser Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

Bara vanligt vatten!

Bara vanligt vatten! Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 VT09 Handledare: Sara Kalm Bara vanligt vatten! Hydropolitik kring Nilens flodsystem samarbete eller konflikt? Richard Härnqvist Marcus Nilsson

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY

INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY Just nu kan ingen undgå att höra det rop som kommer från de många människor som tvingas fly i världen. Vi på Diakonia är övertygade om att människor kan tvingas lämna hem,

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden?

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden? Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden? Östen Ekengren IVL-Svenska miljöinstitutet Sveriges Ingenjörers Miljödag 2017 World Economic Forum, Global Risks 2015

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N EFFEKTRAPPORT 2014 Vi gör skillnad. Vi skapar en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Som medlem och bidragsgivare skapar du hopp och räddar liv. Nu och

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRING OCH INTERNATIONELL SÄKERHET. Dokument från den höge representanten och Europeiska kommissionen till Europeiska rådet

KLIMATFÖRÄNDRING OCH INTERNATIONELL SÄKERHET. Dokument från den höge representanten och Europeiska kommissionen till Europeiska rådet S113/08 14 mars 2008 KLIMATFÖRÄNDRING OCH INTERNATIONELL SÄKERHET Dokument från den höge representanten och Europeiska kommissionen till Europeiska rådet I INLEDNING De risker som klimatförändringen medför

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA 10 GLOBALA FAKTA OM I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H 1. Det finns ungefär 800 miljoner vuxna som inte kan läsa i världen 1 KÖNSFÖRDELNINGEN BLAND VUXNA ANALFABETER ANDELEN ANALFABETER

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Internationell utveckling Studiematerial Samling 1 Jesus och global rättvisa

Internationell utveckling Studiematerial Samling 1 Jesus och global rättvisa Internationell utveckling Studiematerial Samling 1 Jesus och global rättvisa INLEDNING Gruppledare (att läsa högt) Världen blir allt mindre. Teknologiska framsteg gör att vi idag kan flyga till London

Läs mer

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer) Två sanningar närmar sig varann En kommer inifrån Den andra utifrån Där de möts får man få syn på sig själv (Tomas Tranströmer) Internationell kunskap Interkulturella möten Dialog Vetenskaplig kunskap

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Neorealism. Marco Nilsson

Neorealism. Marco Nilsson Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor ACP-UE/101.261/B 5.9.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om utmaningar för EU och AVS-gruppen med avseende på den politiska och humanitära

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

för jämställdhet elevmaterial

för jämställdhet elevmaterial för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

Högkulturerna. Historia.

Högkulturerna. Historia. Högkulturerna. Historia. Högkulturer För 10.000 år sen - övergång från jägare/samlare till jordbrukare med husdjur. Efter några tusen år ledde jordbruk till bofasthet, man började då bygga varmare hyddor

Läs mer

FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGS SAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM UTVECKLINGSSAMARBETE

FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGS SAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM UTVECKLINGSSAMARBETE FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGSSAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM 6b/2005 FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGS SAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM Finland ger stöd till utvecklingsländerna både bilateralt

Läs mer

Vi kan skapa en bättre värld för alla barn

Vi kan skapa en bättre värld för alla barn Vi kan skapa en bättre värld för alla barn Det finns de som tror att det är omöjligt att förändra världen. Vi vet att det går och vi vet hur man gör. Över hela världen kämpar vi i regeringskorridorer,

Läs mer

Stockholm International Water Institute (SIWI) En mötesplats för vattendialog. 22 March 2013 Per Bertilsson Deputy Executive Director

Stockholm International Water Institute (SIWI) En mötesplats för vattendialog. 22 March 2013 Per Bertilsson Deputy Executive Director Stockholm International Water Institute (SIWI) En mötesplats för vattendialog 22 March 2013 Per Bertilsson Deputy Executive Director Global Water Scarcity More than 75% of river flows are allocated to

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna

Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna Risken för internationella konflikter i kampen om naturresurserna Ralph Sundberg Uppsala Conflict Data Program och Institutionen för Freds- och Konfliktforskning Uppsala Universitet An armed conflict is

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Amerikas Förenta Stater vill uppmana samtliga länder att sluta samman i fredens tecken och tillsammans lösa denna blodiga konflikt.

Amerikas Förenta Stater vill uppmana samtliga länder att sluta samman i fredens tecken och tillsammans lösa denna blodiga konflikt. Utskott: SPECPOL1 Land: Amerikas Förenta Stater Delegat: Hjalmar Lindström Amerikas Förenta Stater vill uttrycka sin djupaste oro över situationen i Södra Kordofan som lett till 650.000 oskyldiga människors

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer