Lärarprogrammet Samhällskunskap II Moment III. Konflikt om vatten. Handledare: Ron Mahieu Carl-Arne Nyström.

Transkript

1 Lärarprogrammet Samhällskunskap II Moment III Konflikt om vatten Handledare: Ron Mahieu Carl-Arne Nyström Studenter: Peter Nilsson Joakim Lindquist

2 Vatten som bristvara Eftersom hela två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten har den kommit att kallas för den blå planeten. Men, av allt vatten på jorden är endast 2,5 procent sötvatten och av denna del är så mycket som två tredjedelar låst i stora ismassor. Som tillgängligt och användbart sötvatten räknas bland annat det som finns i floder och sjöar samt som mark respektive grundvatten. Av jordens samlade vattenresurser utgör denna del så lite som 0,8 procent. 1 Samtidigt som mängden tillgängligt och användbart sötvatten är relativt konstant förväntas jordens befolkning fortsätta att växa. Detta talar för att vatten kan bli en allt mer knapp resurs i framtiden. På en global nivå finns det tillräckligt mycket vatten för att tillgodose människans behov. Trots det saknar 1,1 miljarder människor idag tillgång till rent vatten. Dessutom lider nästan hälften av jordens människor brist på grundläggande sanitär utrustning. Vatten är geografiskt en mycket ojämnt fördelad resurs. Särskilt allvarligt är läget i många av de allra fattigaste utvecklingsländerna där miljontals människor årligen dör på grund av direkt vattenbrist eller av vattenrelaterade sjukdomar. 2 Inget nytt problem Fördelning av sött och salt vatten på jorden Även om många av världens områden historiskt har lidit av vattenbrist tenderar problemet idag och i framtiden att växa sig allt större. Den ekonomiska utvecklingen och befolkningstillväxten utgör båda en högst allvarlig utmaning för den globala vattentillgången. Jordens befolkning förväntas växa ifrån dagens 6,1 miljarder till cirka 9 miljarder år Samtidigt kommer den absolut största tillväxten att ske i utvecklingsländerna där tillgången till färskvatten är som mest kritisk. Det gör problemet ytterst aktuellt och allvarligt. En global översikt Vatten har i alla tider spelat en ytterst central roll för människans såväl fysiska överlevnad som för hennes kulturella och materiella välstånd. En snabb titt på en världskarta ger oss informationen om att det är vid kusterna och vid de stora floderna som människans civilisationer är lokaliserade. Beräkningar visar att den globala vattenkonsumtionen fördubblas vart 20:e år vilket innebär att efterfrågan på vatten till och med växer snabbare än befolkningen. 4 Sammanlagt innebär detta att konkurrensen på vattnet hårdnar och flera är de forskare som skriver under på den förutsägelse som en av Världsbankens vicepresidenter gjorde 1995: 1

3 Om krigen under innevarande sekel har utkämpats om oljan, så kommer de under det kommande århundradet att gälla vattnet. 5 Vatten, fattigdom och svält Med den av FN initierade konferensen om hållbar utveckling som hölls i Stockholm 1972 deklarerades det att tillgång till rent dricksvatten är att betrakta som en grundläggande mänsklig rättighet. Vid världstoppmötet om Agenda 21 och hållbar utveckling i Johannesburg 2002 uppmärksammade världens ledare under FN:s paroll dessutom vattnets centrala roll för att uppnå alla de övriga mänskliga rättigheterna. 6 Globalt används 67 procent av allt tillgängligt vatten i jordbruket för att producera mat (motsvarande i Sverige är fyra procent 7 ). Siffran är naturligtvis ännu högre i de allra fattigaste länderna där jordbrukets relativa del av produktionen är dominant. 8 Det fattigaste skiktet av befolkningen i utvecklingsländerna är inte bara beroende av vatten för att säkerställa sin egen tillgång till mat utan ofta är jordbrukets produktion också deras enda källa till inkomst. 9 Vattenbrist, fattigdom och svält är alltså problem som är direkt relaterade till varandra. Agenda 21: Politiskt handlingsprogram som sträcker sig in i det 21:a århundradet med syfte att uppnå en hållbar utveckling. Antogs vid FN:s konferens om miljö och hållbar utveckling i Rio de Janeiro 1992 och riktar fokus på hållbarhetens sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner. 10 Ohållbara metoder Flera av världens allra fattigaste länder är lokaliserade till arida eller semiarida områden där jordbrukets produktion är helt beroende av konstbevattning. En allt hårdare konkurrens om vatten har dock i många av dessa områden fått brukare att ta till drastiska metoder för att tillgodose sina vattenbehov. Långvarigt nyttjande av konstbevattning i arida områden ökar risken för försaltning av jorden samtidigt som ökat grundvattenuttag i kustnära områden kan leda till saltvattenintrång i brunnar eller i dagbrott. Båda dessa konsekvenser av ohållbart vattenuttag eller vattenanvändning är en följd av att människor känner sig tvingade att agera kortsiktigt när den tillgängliga mängden vatten är knapp. Man gör vad man kan för att överleva även om metoderna på lång sikt gör vattnet respektive marken direkt oanvändbar för människans behov. 11 Vatten är en livsviktig resurs och för att säkerställa tillgången till mat och för att reducera fattigdomen krävs ökade kunskaper och ofta ökade ekonomiska insatser i många av de områden där vatten är en bristvara. Aritt klimat: Torrt klimat där avdunstningen hela tiden överstiger nederbörden. Förekommer exempelvis i ökenområden. Semiaritt klimat: Halvtorrt klimat där avdunstningen i regel, men inte alltid, överstiger nederbörden. Vanligt för stäppområden. 12 Försaltning: Process där vattnets naturliga salter löser sig i jorden. I samband med konstbevattning i områden med aritt klimat utsätts jorden i regel för försaltning genom att salterna från vattnet stannar kvar i jorden medan vattnet som sprutats ut avdunstar. Detta skadar biologiskt liv och har processen pågått tillräckligt länge blir marken obrukbar. 13 2

4 En global översikt menar att situationen kan leda till allvarliga internationella konflikter: Som svensk använder vi dagligen över 200 liter vatten 14 och en amerikan använder det dubbla. Behoven människor emellan kan naturligtvis skilja sig åt men som en miniminivå beräknar man att människan kräver åtminstone 20 liter vatten om dagen. Majoriteten av de 1,1 miljarder människor som saknar tillgång till rent vatten använder så lite som fem liter dagligen vilket innebär att en svensk använder nästan tio gånger så mycket vatten som detta bara för att spola i toaletter. 15 As population swells and incomes grow, demand for water for residential and industrial purposes increases rapidly. With water becoming increasingly scarce and development of new sources of water becoming very costly for many already capital-short countries, more national conflicts are expected to arise [...]. To solve this national water tensions, countries tend to look beyond their borders for wider control over water basins they share with other countries. Hence, national water scarcity could escalate existing tensions between nations and lead to flare-ups of long-standing international water conflicts. 18 Under detta årtionde riskerar ett flertal områden i världen att drabbas av allvarlig vattenbrist. Afrika, norra Kina, delar av Indien, Mexiko, Mellanöstern och delar av västra Nordamerika är områden som antingen redan är drabbade eller som riskerar att lida av allvarlig vattenbrist redan innan år I bara Afrika är 14 länder idag drabbade av vattenbrist. Innan år 2025 har FN beräknat att detta antal kommer att stiga till 25 länder. 17 Risk för konflikter Även om flera organisationer främst adresserar vattenkonflikter till framtiden får vi inte blunda för att konflikter eller upptrappning till konflikter redan pågår i flera delar av världen. I många konflikter är det klart och tydligt att det är vatten som utgör tvisten medan andra spänningar mer innehåller ett komplext system av orsaker där vatten utgör en faktor bland flera. Israeler och palestinier strider delvis om tillgången till Jordanfloden medan tvisterna mellan Syrien och Turkiet samt mellan Egypten, Etiopien och Sudan mer koncist rör rätten till dem emellan delade floder. 19 På grund av vattnets vitala roll för människans grundläggande behov är det högst sannolikt att framtidens konflikter i allt högre utsträckning kommer att handla om sötvatten. Som hittills konstaterat spelar vatten en högst central roll i försäkrandet av en tillförlitlig produktion av mat. Samtidigt medför dagens befolkningstillväxt att knappheten på vatten i framtiden kommer att bli allt mer drastisk. International Food Policy Research Institute (IFPRI) IFPRI: Forskningsinstitut vars uppgift är att stödja och bedriva internationell forskning i frågor gällande livsmedelspolitik. 20 3

5 Att fundera över 1. Varje svensk använder i genomsnitt 200 liter vatten per dygn. Av detta går cirka 70 liter till personlig hygien, 40 liter till toalettbesök, 40 liter till disk, 30 liter till tvätt, 10 liter till städning, biltvätt och liknande samt 10 liter till matlagning och dricksvatten. 21 Hur skulle du fördela ditt vatten mellan dessa användningsområden om din tillgång endast vore 20 liter per dygn? 2. Flera av 1900-talets krig har handlat om olja. I vilka avseenden tror du krig om vatten kan skilja sig ifrån krig om olja? Daglig vattenanvändning i procent per svensk 4

6 Konflikt om Nilen Nilen är en av världens längsta floder och dess vatten delas av tio afrikanska länder: Egypten, Sudan, Etiopien, Uganda, Kenya, Tanzania, Burundi, Rwanda, Demokratiska Republiken Kongo samt Eritrea. År 1990 bodde det sammanlagt 245 miljoner människor i Nildalen. Till år 2025 beräknas denna siffra vara nästan 860 miljoner. 22 I sin roll som områdets ekonomiska och militära stormakt har Egypten historiskt begränsat Sudans och Etiopiens användande av Nilens vatten. Egyptens beroende av Nilens vatten beräknas dock vara klart större än både Sudans och Etiopiens. Större delen av Egypten är naturlig öken och de flesta av landets invånare är jordbrukare vilket innebär att beroendet av Nilen för konstbevattning är mycket stort. Samtidigt skapar Egyptens geografiska position som nedströms stat oroligheter i landet att uppströms staters vattenuttag för nationella syften ska äventyra landets tillförsel av vatten. Stora delar av Nilen flyter genom ett torrt ökenlandskap där civilisationer knappast hade kunnat uppstå om det inte vore för tillgång till flodens vatten. Nilen har två källflöden som benämns Vita Nilen respektive Blå Nilen. Vita Nilen har sin källa i Victoriasjön på gränsen mellan Kenya, Uganda och Tanzania och rinner därifrån vidare norrut. Intill Sudans huvudstad Khartoum möter Vita Nilen den sträcka av floden som kallas Blå Nilen. Blå Nilen rinner från Etiopiens högland via Sudan och Egypten ut i Medelhavet. 23 Förhållandet mellan Egypten, Sudan och Etiopien har historiskt varit spänt på grund av oklara rättigheter till Blå Nilens vatten (fortsättningsvis syftas det på Blå Nilen när det i texten talas om Nilen). 86 procent av det årliga vattenflödet i Nilen kommer ifrån Etiopien samtidigt som Egypten använder merparten av vattnet. 24 Nilen med de största dammarna markerade 5

7 Många är de läroböcker som statuerat att Egypten är en gåva av Nilen, vilket visar på landets beroende av floden. För att försäkra sin vattenförsörjning och för att hindra uppströms stater ifrån att tillskansa sig Nilens vatten på bekostnad av Egypten klargjorde landets förre president, Anwar Sadat, dess policy i Nilfrågan: any action that would endanger the waters of the Blue Nile will be faced with firm reaction on the part of Egypt, even if that action should lead to war. 25 Storbritanniens kolonisering Under den europeiska koloniseringen av Afrika tog det brittiska imperiet år 1882 kontroll över Egypten. Fram till Egyptens självständighet år 1952 kom landet ensidigt att gynnas av Storbritannien. Inte minst kom detta till uttryck genom att Egypten i en rad avtal om Nilens vatten försäkrades tillgång på bekostnad av Etiopien och Sudan. På olika sätt förhindrade Egypten, under Storbritanniens kontroll, uppströms länder från att bygga dammar eller att avleda vatten. Historisk överblick Egyptens femtusenåriga tradition av högkultur har Nilen som livsnerv. Förutom att landets befolkning alltid har varit beroende av Nilens vatten för dricksbehov för floden med sig rik alluvialjord som i bokstavlig mening förvandlat ett torrt ökenlandskap till ett bördigt jordbruksområde i området längs Nilen. Mot bakgrund av Egyptens långa utnyttjande av flodens resurser anser sig landet äga en historisk rättighet till vattnet. Naturligtvis har Egypten inte varit det enda landet i området som anser sig äga rättigheter till Nilens vatten. I sin position som huvudsaklig försörjare till flodens vatten har Etiopien hävdat sin naturliga rätt till Nilen. Spänningen mellan historisk kontra naturlig rättighet har tidigare orsakat ett antal regelrätta krig mellan länderna slöts ett historiskt avtal, Nile Waters Agreement, mellan Egypten och Sudan där alla länders vattenbaserade verksamhet som inte hade ett godkännande från den egyptiska regeringen uttryckligen förbjöds. Detta gällde även avtalets andra part, Sudan. Parallellt agerade Egypten unilateralt under samma period och konstruerade ett flertal dammar och på olika sätt avledde vatten för eget behov. Bitterhet och nytt avtal Med 1929 års avtal skapades en bitterhet riktad mot Egypten hos övriga länder lokaliserade längs floden. Alluvialjord: Sand, grus, lera etcetera som transporteras i exempelvis floder och som härrör bland annat från att vattnet eroderat flodkanalen. Vid lägre strömhastigheter eller högvatten kan detta avsättas och bygga upp bördiga flodslätter såsom varit fallet i Nildalen. 27 Unilateral: Som innefattar endast en av två eller flera parter som i regel utgörs av stater, organisationer etcetera. 28 Här avses främst att Egypten agerade på egen hand och utan hänsyn till övriga parter. 6

8 Trettio år senare, när Egypten sedan sju år tillbaka varit självständigt, slöts därför ett nytt bilateralt avtal mellan Egypten och Sudan. Även denna gång var det Egypten som bestämde avtalets karaktär och som främst kom att gynnas. I avtalet fastslog de båda länderna en kvantitativ fördelning av flodens vatten utan att inkludera övriga flodstaters behov och rättigheter. Precis som 1929 års avtal kom även detta avtal att skapa missnöje hos alla andra länder belägna längs floden, inklusive Sudan. Trots avtalets bilaterala karaktär fortsatte Egypten att agera unilateralt, bland annat genom konstruktionen av Höga Dammen under 1960-talet och avledningen av vatten till Sinaihalvön under 1980-talet. Tillsammans med andra exempel på Egyptens unilaterala agerande har dessa händelser fått uppströms belägna länder att i ökad grad agera på egen hand. Särskilt Etiopien har hävdat sitt oberoende av att följa ett avtal som de inte varit med om att skapa. Etiopien har dessutom pekat på sin egen och andra flodstaters rätt till unilateralt agerande inom sina egna territoriella gränser. 29 accepteras av samtliga parter. Hittills har ett sådant avtal saknats vilket fått som följd att den starke bestämmer spelets regler. Förutom att Egyptens maktposition i nordöstra Afrika medfört en framskjuten position i de avtal som hittills slutits finns även bevis för att Egypten på olika sätt försökt destabilisera andra länder belägna längs Nilen. Syftet med det har sagts vara att Egypten vill flytta dessa länders fokus från floden. På så sätt skulle de kunna agera relativt ostört och öka sitt eget användande av dess vatten. Bland annat, menar vissa, har Egypten stött Eritrean Liberation Front från 1960-talet fram till Eritreas befrielse från Etiopien Under 1990-talet finns även indicier som talar för att Egypten har stött staten Eritrea med vapen i kriget mot Etiopien Flera liknande fall har dessutom bevisats. 31 Allianser och konfliktupptrappning Egyptens nuvarande president Hosni Mubarak Risken för en framtida allvarlig konflikt om Nilen vilar i mångt och mycket på skapandet av ett stabilt multilateralt avtal mellan länderna. För att på lång sikt stabilisera situationen vid Nilen är det av största vikt att avtalets innehåll Bilateral: Som innefattar två parter som i regel utgörs av stater eller organisationer etcetera. 30 Multilateral: Som innefattar fler än två parter som i regel utgörs av stater, organisationer etcetera. 32 Eritrean Liberation Front: En våldsam eritreansk rörelse som grundades i början av 1960-talet med syftet att göra Eritrea självständigt från Etiopien. 33 7

9 Situationen idag Förutom avsaknaden av ett stabilt multilateralt avtal talar områdets starka befolkningstillväxt för konflikt. Som en jämförelse med den årliga befolkningstillväxten i Sverige står Sudan, Egypten och Etiopien i genomsnitt inför en nästan sex gånger så kraftig årlig ökning. Dessutom medför faktumet, att både Sudan och Etiopien har en kraftigare ökning än Egypten, att de båda länderna inte längre bara kan titta på när Egypten agerar unilateralt. Även om Egyptens årliga befolkningstillväxt är lägst av de tre länderna växer landets befolkning nästan fem gånger så mycket som Sveriges. Egyptens befolkning uppskattades 2003 till drygt 69 miljoner samtidigt som majoriteten av invånarna är bosatta på den landmassa som utgörs av Nildalen. För att minska det kraftiga befolkningstrycket i detta bördiga område har man startat projekt med att bygga städer i öknen. 36 En befogad fråga i detta sammanhang är hur mycket av Nilens årliga vattenflöde som måste avledas för att hela städer med människor i öknen ska fungera. Andra delen av frågan gäller hur mycket av Nilens vatten som Etiopien och Sudan måste avstå för att Egypten ska kunna fullfölja projektet. Uppströms och nedströms naturligtvis möjligheten att avleda Nilens vatten eller att lagra en större mängd av det i dammar innan det överhuvudtaget når Egypten. Utan definitiva regler för Nilens vatten finns också risken att uppströms stater inte tar hänsyn till nedströms staters behov av en viss kvalitet på vattnet. Gifter som släpps ut i vattnet från industrier i Etiopien och Sudan förs nedströms och drabbar framförallt Egypten. Land Årlig befolkningstillväxt Procent av befolkningen som saknar tillgång till minst 20 liter vatten per person och dag 35 Egypten 1,9 3% Sudan 2,2 25% Etiopien 2,8 76% Sverige 0,4 0% Befolkningstillväxt i Egypten, Sudan, Etiopien och Sverige Kanske är situationer där uppströms stater inte tar hänsyn till nedströms stater och tvärtom oundvikligt i framtiden om parterna inte lyckas enas om ett för alla accepterat avtal. Flera är de forskare som föreslagit hur ett sådant avtal bör se och vilken mängd vatten respektive land bör tilldelas. De flesta är dock ense om att Egyptens större beroende av vatten bör innebära att de tilldelas en större part än Sudan och Etiopien. 37 Även om Egyptens roll som ekonomisk och militär stormakt i området sätter press på Etiopiens och Sudans agerande innebär Egyptens geografiska position som nedströms stat att landet i viss mån lider av ett maktunderskott. Som uppströms stater har Etiopien och Sudan 8

10 Nollsummeperspektiv Huruvida en lösning i det spända läget kan komma till stånd är beroende av de tre ländernas syn på Nilens vatten. Egyptens tidigare försök att destabilisera och skapa oro i Etiopien för att själva kunna nyttja flodens vatten är inte längre hållbart. Eftersom fattigdom och miljöförstöring är relaterade problem har man i allt högre grad börjat peka på att bristfällig social och ekonomisk situation i de omgivande länderna utgör ett allvarligt hot mot det ekosystem som Nilen är beroende av. 38 Samarbete mellan länderna är således viktigt inte bara för att undvika direkt konflikt. Det är även av betydelse för att Nilens vatten ska vara möjligt att nyttja för framtida generationer. Samarbete är hur som helst mycket svårt att få till stånd om länderna anser att fördelar för en part innebär nackdelar för en annan, det vill säga om situationen karaktäriseras av ett nollsummeperspektiv. I konflikten finner vi flera exempel på detta, inte minst genom Egyptens dammbyggande. Istället för att samarbeta och konstruera dammar i Etiopiens svalare högländer där avdunstningen är betydligt mindre har Egypten valt att bygga egna dammar i hemlandet. Konsekvensen av detta har blivit att en mycket stor del av vattnet årligen förloras på grund av avdunstning. Samarbete skulle alltså i detta fall kunna leda till situationer där samtliga länder tjänar på att ta del av varandras geografiska lägen, kunskaper och ekonomiska resurser. Etiopiens nuvarande president Girma Wolde-Giorgis Ökad vilja till samarbete Samtidigt som de tre länderna står inför en kraftig befolkningsökning är Nilens årliga vattenflöde relativt konstant. Det talar för att man tillsammans måste finns lösningar som på det mest rationella, effektiva och miljömässigt hållbara sättet nyttjar flodens vatten. 39 Under senare år har länderna visat tecken på ökad vilja till samarbete. Detta hänger ihop med en rörelse bort ifrån gårdagens syn på Nilen som ett nollsummespel. Under 1990 talet sjösatte ministrar från de olika länderna ett samarbete under namnet The Nile Basin Initiative (NBI). NBI stöds idag av alla flodstater utom Eritrea. Målet med NBI är att upprätthålla fred och säkerhet inom området, söka gemensamma mål, utrota fattigdomen, främja ekonomisk integration och naturligtvis försäkra att Nilens vatten fördelas rättvist. 40 Även om initiativet är ett steg i rätt riktning reglerar NBI inte ländernas vattenuttag vilket innebär att dess fredsskapande syfte kan grusas av en hög befolkningstillväxt som tvingar länderna att 9

11 agera unilateralt. Cyniskt skulle man även kunna peka på att NBI bara är ett substitut för ett fast avtal och således ett försök av Egypten att senarelägga den viktiga frågan om vattenfördelningen mellan länderna. Experter menar dock att NBI kan utgöra det ramverk som länderna i framtiden kan grunda ett avtal på

12 Att fundera över 1. Egypten har ett ekonomiskt och militärt övertag i konflikten. Ändå lider de i viss mån av ett maktunderskott på grund av sin position som nedströms stat. Tror du att situationen mellan Egypten, Sudan och Etiopien hade varit annorlunda om det vore Egypten som var beläget uppströms och Etiopien och Sudan nedströms? I så fall, i vilka avseenden? 2. I konflikten har Etiopien hävdat sin naturliga rättighet till Nilens vatten medan Egypten framförallt lyft fram sin historiska rättighet. Är det möjligt att prioritera mellan dessa två och argumentera för att den ene är mer värd än den andre och i så fall vilken skulle du säga väger tyngst och varför? 3. I skapandet av ett avtal mellan de inblandande parterna finns naturligtvis risken att Sudan och Etiopien återigen får finna sig i att Egyptens bestämmer dess villkor. I detta av seende har vissa dock pekat på att bad justice is better than no justice. 42 Håller du med? Varför? Varför inte? 11

13 Vad säger detta oss om framtiden? För att sia om det uttalande som en av Världsbankens vicepresidenter gjorde 1995, om att konflikter om vattnet kommer att bli vanligare i framtiden, måste man först veta vad en konflikt är. På grund av oklara rättigheter till Nilens vatten har det historiskt utkämpats regelrätta krig mellan bland annat Egypten och Etiopien. Det kan naturligtvis sägas vara en konflikt. Under senare år kan vi emellertid skönja en vilja till ökat samarbete mellan de inblandade parterna. Kan situationen då egentligen definieras som konflikt? Svaret är beroende av vad man menar med en konflikt och genom vilka glasögon man väljer att se världen. Etiopien och Sudan, som historiskt har missgynnats genom unilateralt agerande från Egypten och därmed riskerat och riskerar allvarlig vattenbrist, skulle troligtvis beskriva situationen i konflikttermer. Egypten, som hävdar sin historiska rätt till Nilens vatten och ser uppströms staters agerande som ett allvarligt hot mot landets ekonomi och välstånd, skulle även de med hög sannolikhet skildra läget som konflikt. Vad menas med konflikt? behöver en mer precis avgränsning. Den svenske fredsforskaren, Peter Wallensteen, definierar en konflikt som en social situation i vilken åtminstone två parter strävar att, vid samma tidpunkt, förvärva samma uppsättning knappa resurser. 44 Med denna definition blir svaret på om situationen i Nildalen kan beskrivas som en konflikt otvivelaktigt ja. Vatten utgör en allt mer knapp resurs. Dess betydelse för människans överlevnad tillsammans med befolkningsökningen talar dessutom för att konflikter om dess tillgång kan komma att bli allt vanligare i framtiden. Nilen och framtiden Så länge definitiva regler om brukandet av Nilens vatten saknas kommer förhållandet mellan framförallt Egypten, Sudan och Etiopien fortsätta vara spänt. I dagsläget präglas klimatet av en underliggande konflikt som kan bli explosiv i takt med att ländernas befolkning växer. Med en årlig befolkningsökning på två procent beräknas Egyptens befolkning fördubblas på bara 35 år. 45 Lägg där till att Egypten har den svagaste befolkningsökningen av de tre länderna och att en fjärdedel respektive tre fjärdedelar av invånarna i Sudan och Etiopien redan idag saknar tillgång till så lite som 20 liter vatten om dagen. Kanske ger situationen i nordöstra Afrika oss en inblick i vad framtiden har att komma med. Enkelt kan man säga att en konflikt råder om det finns en strävan efter oförenliga mål, som avser ett eller flera värden och som engagerar två eller flera parter. 43 Med denna mycket breda definition kan en mängd situationer sägas utgöra konflikter varför man i specifika fall 12

14 En global fråga År 2025 beräknas jordens befolkning vara 7,9 miljarder. Om dagens vattenkonsumtion håller i sig förutses fem miljarder av dessa människor bo i områden där vatten är en bristvara. 46 Hela 90 procent av världens befolkning bor idag i något av de 145 länder som sinsemellan delar vattenkällor. 47 Eftersom floder vare sig tar hänsyn till nationella gränser eller människors behov är avtal baserade på lika och rättvis tillgång till vatten av största vikt. 48 Ett samlat internationellt regelverk för att lösa vattenkonflikter saknas dock 49 och även om avtal och samarbete existerar för flera av världens internationella floder, har de visat sig svåra att få till stånd. 50 Om framtidens konflikter kommer att domineras av tillgången till färskvatten eller inte beror i mycket på vilka avtal, lagar och regler som politiker, jurister och världens ledare lyckas åstadkomma. klassiska dikt om Don Juan under början av 1800-talet att man inte förstår att sätta värde på vatten förrän man med smärta upplevt brist på denna livsviktiga resurs. 52 Kan det dessutom vara så att vi inte tillräckligt uppmärksammat kopplingen mellan fattigdom, svält och vattenbrist? Genom media matas vi dagligen med bilder och reportage om svältande barn i Afrika och fattiga jordbrukare i Indien och Kina. Är det så att vi i den rika västvärlden tar tillgången till vatten för så självklar att vi inte ser dess direkta koppling till allt levande? Eftersom jordens befolkning ständigt ökar kommer länken mellan liv och vatten med all sannolikhet, och på gott och ont, att tydliggöras i framtiden. med otillräcklig uppmärksamhet Bristen på färskvatten har aldrig varit en dominerande fråga på den politiska agendan i västvärlden. Medan vi tar tillgång till vatten som en självklarhet lägger många människor i den fattigare världen ner åtskilliga timmar om dagen för att samla ihop vatten för att överleva. 51 Kanske gör vattenproblemets ojämna spridning över världen och det faktum att majoriteten av den rika västvärlden inte är drabbat det svårt för oss att förstå allvaret i situationen. Den brittiske författaren Lord Byron skrev i sin 13

15 Att fundera över 1. I västvärlden är vi än så länge förskonade ifrån allvarligare konflikter om vatten. Med en ständigt växande befolkning antyds det dock i texten att problemen kan komma att drabba även oss i framtiden. Hur sannolikt tror du det är att denna pessimistiska framtidsbild blir verklig? 2. En femton mil lång sträcka av Sveriges gräns mot Finland utgörs av Torne älv. Föreställ dig ett scenario där de nordiska länderna drabbats av vattenbrist. Älvarna i södra Sverige har redan torrlagts och i de tusen sjöarnas land letar man febrilt efter rent dricksvatten. Eftersom merparten av Torne älv är lokaliserad i Sverige hävdar vi vår naturliga rättighet till dess vatten. Av humana skäl önskar Finland tillgång till en tredjedel av älvens vatten. Experter i Sverige har räknat på vad detta skulle innebära för oss och kommit fram till att flera hundratusen svenskar skulle törsta och svälta ihjäl om vi hjälpte våra grannar i öst. Finland har samtidigt pekat på att problemen skulle bli ännu större för dem om vi inte delar med oss. Precis som Egyptens förre president har Finlands president, Tarja Halonen, deklarerat att risken för krig är överhängande om vi inte tillgodoser deras önskemål. Skulle du vara beredd att sänka din dagliga vattenanvändning till 10 liter för att undvika en humanitär katastrof i Finland? Vilken betydelse anser du det har att större delen av Torne älv rinner genom Sverige? Tror du att Sverige och Finland skulle hanterat konflikten på ett annorlunda sätt än Egypten, Sudan och Etiopien? 14

16 Noter 1 Vattenportalen (Internetkälla) (hämtad ) 2 UNFPA 2003, s. 6ff (Internetkälla) 190_filename_globalwater_eng.pdf (hämtad ) 3 Getis et al 2002, s Abraham 2004, s. 51ff 5 Shiva 2003, s. 9 6 UNFPA 2003, s. 12ff (Internetkälla) 7 SCB 1995 (Internetkälla) (hämtad ) 8 UNFPA 2003, s. 31 (Internetkälla) 9 UNFPA 2003, s. 14 (Internetkälla) 10 Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat 2002, s. 10ff 11 Strahler & Strahler 1992, s. 313ff 12 Strömberg 1988, s Strahler & Strahler 1992, s Vattenportalen (Internetkälla) (hämtad ) 15 Sammanfattning av Human Development Report 2006, s. 10 (Internetkälla) WEB.pdf (hämtad ) 16 Abraham 2004, s. 50 (citerat efter Robbins 1998) 17 Vattenportalen (Internetkälla) (hämtad ) 15

17 18 Abraham 2004, s Shiva 2003, s. 11ff 20 Nationalencykopedin (Internetkälla) t_word=ifpri (hämtad ) 21 Vattenportalen (Internetkälla) fov_sve_djup_sot_vattenforsorjning.htm#så (hämtad ) 22 Shiva 2003, s Abraham 2004, s. 13ff 24 Shiva 2004, s Abraham 2004, s. 30ff 26 Abraham 2004, s. 77ff 27 Getis 2002, s Norstedts 1995, s Abraham 2004, s. 37ff 30 Norstedts 1995, s Abraham 2004, s. 96ff 32 Norstedts 1995, s Terrorism Knowledge Base (Internetkälla) (hämtad ) 34 Unicef (Internetkälla) (hämtad ) 35 Statistical Yearbook 2004, s. 658ff 36 Hagman (red) 2004, s. 4ff 37 Abraham 2004, s. 200ff 16

18 38 Abraham 2004, s. 230ff 39 Abraham 2004, s. 149ff 40 Nile Basin Initiative (Internetkälla) (hämtad ) 41 Abraham 2004, s Abraham 2004, s Karlsson 2004, s Karlsson 2004, s Getis et al 2004, s. 200f 46 UNFPA 2003, s. iii (Internetkälla) 47 UNDPA 2006 (Internetkälla) (hämtad ) 48 Abraham 2004, s. 196f 49 Shiva 2003, s UNFPA 2003, s. 35f (Internetkälla) 51 UNFPA 2003, s. 8f (Internetkälla) 52 WaterCan (Internetkälla) (hämtad ) 17

19 Källförteckning Abraham K (2004) Nile dilemmas: hydropolitics and potential conflict flashpoints. Addis Abeba: Ethiopian International Institute For Peace and Development. Getis A, Getis J, Fellmann J (2002) Introduction to geography. 8 uppl. New York: McGraw Hill. Getis A, Getis J, Fellmann J (2004) Introduction to geography. 9 uppl. New York: McGraw Hill. Hagman U (red. 2004) Länder i fickformat nr 313: Egypten. Stockholm: Utrikespolitiska Institutet. Karlsson S (2004) Freds- och konfliktkunskap. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur. Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat (2002) Från vision till handling: Sveriges nationalrapport till världstoppmötet om Agenda 21 och hållbar utveckling i Johannesburg Stockholm: Miljödepartementet. Norstedts Stora Svenska Ordlista (1995) Stockholm: Norstedts Förlag. Shiva V (2003) Krig om vattnet plundring och profit. Stockholm: Ordfront. Statistical Yearbook 2001: Forty eight issue (2004) 48 uppl. New York: United Nations. Strahler A & Strahler A (1992) Modern physical geography. 4 uppl. New York: John Wiley & Sons, Inc. Strömberg B (1988) Naturgeografi. Grundkurs 3: Meteorologi och klimatologi. Stockholm: Naturgeografiska institutionen. Stockholms universitet. Internet Nationalencyklopedin: Naturvårdsverket i samarbete med Boverket, SGU och vattenmyndigheterna: 18

20 Nile Basin Initiative: Statistiska centralbyrån: Terrorism Knowledge Base: United Nations Children s Fund: United Nations Development Programme: United Nations Development Programme, Nordic Office: Human Development Report 2006: United Nations Population Fund: WaterCan: Bilder Siffrorna anger sidan. Försättsblad: Animal Diversity Web (modifierad av Lindquist & Nilsson) 1. Lindquist & Nilsson 4. Lindquist & Nilsson 5. Henry Abbott (modifierad av Lindquist & Nilsson) 5. Henry Abbott (modifierad av Lindquist & Nilsson) 19