Naturvårdsplan för Sala kommun. Allmän del. Bilaga: Ordförklaringar och definitioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturvårdsplan för Sala kommun. Allmän del. Bilaga: Ordförklaringar och definitioner"

Transkript

1 Naturvårdsplan för Sala kommun Allmän del Bilaga: Ordförklaringar och definitioner

2 2

3 ALLUVIAL något som hör till eller bildats genom rinnande vatten. AREAL storleken av område. AREELL NÄRING näring som använder olika biologiska resurser på land och i vatten, t.ex. skogsbruk, jordbruk och fiske. ART- OCH HABITATDIREKTIVET EG-direktiv som behandlar naturtyper och arter (dock ej fåglar). Begreppet habitat används mycket brett och innefattar såväl geologiska formationer som biotoper och växtsamhällen. Artgrupperna i direktivet är däggdjur, groddjur, fiskar, mollusker, kärlväxter och mossor. Lavar, svampar och alger ingår inte i direktivet. Totalt listas över 170 naturtyper i bilaga 1 till habitatdirektivet, varav 88 finns i Sverige. Jfr Fågeldirektivet, Natura ARTIFICIELL framställd på konstgjord väg. AVRINNINGSOMRÅDE landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag. Området avgränsas av topografin som skapar en vattendelare, dvs. all nederbörd som faller inom avrinningsområdet rinner ut i havet via enbart ett vattendrag. Jfr tillrinningsområde. BAS ämne med ph >7. Jfr Syra. BEVARANDESTATUS se Gynnsam bevarandestatus. BEVARANDEVÄRDE se Prioriterat bevarandevärde. BIOLOGISK MÅNGFALD variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. BIOTOP livsmiljön för alla arter inom ett enhetligt ekosystem. Jfr Habitat. BIOTOPSTRUKTURER förekomst av olika nyckelelement i en biotop såsom död ved, gamla träd, källor, beskuggade block och lodytor. BLÅ BÅRD grunt vattenområde vid sjö eller vattendrag, oftast mellan bladvassbälte och högre liggande betesmark. BOREAL nordlig eller arktisk, används i vetenskapliga sammanhang. BOTANIK vetenskapen om växterna. BOTTENSKIKT skikt i vegetationen som utgörs av mossor, lavar och svampar. Jfr Fältskikt, Buskskikt, Trädskikt. BRANDREFUGIUM skogsbestånd, ofta med höga naturvärden, där brand sällan eller aldrig har förekommit. BRYN långsmalt gränsområde mellan olika naturtyper, t.ex. skogsbryn, vattenbryn. BUSKSKIKT skikt i vegetationen som utgörs av träd och buskar lägre än fem meter. Jfr Bottenskikt, Fältskikt, Trädskikt. BÄCK vatteneroderad fåra av en bredd på ett par decimeter upp till två meter, med kontinuerligt rinnande vatten under större delen av året. 3

4 BÄCKDRÅG ett dråg som övergår i en bäck. BÄRANDE växt med frukter eller bär (om träd och buskar), t.ex. en, rönn och slån. DOLOMIT ett bergartsbildande mineral som huvudsakligen består av kalciummagnesium-karbonat CaMg(CO 3 ) 2. DRUMLIN landformer, ofta av moränavlagringar som troligen skapats i håligheter under den senaste inlandsisen där morän har ansamlats och pressats ihop. De ligger i isens rörelseriktning (nord-sydlig) och uppträder ofta svärmvis. De har en avlång valryggsform, ofta några hundra meter lång och 5-10 meter hög. DRÅG kärrstråk genom mosse. Jfr Bäckdråg. DY en organisk jordart bestående av utfällda humusämnen. Jordarten bildas framförallt i små näringsfattiga sjöar i barrskogs- eller mossområden. DYSTROF humusrik och näringsfattig (om sjöar). EKOLOGI vetenskapen om samspelet mellan organismer och deras miljö. EKONOMIBYGGNAD samlande benämning på de byggnader på en jordbruksfastighet som används i produktionen. Till ekonomibyggnaderna hör bland annat magasinsbyggnader, ladugårdar och garage för jordbruksmaskiner. EKOSYSTEM enhetlig del av landskapet med dess organismer och abiotiska (ickelevande) delar. EKVIDISTANS anger höjdskillnaden mellan två höjdkurvor på en karta. På fastighetskartan liksom Terrängkartan är ekvidistansen 5 meter, vilket betyder att det mellan varje höjdkurva är en höjdskillnad på fem meter. ENKLAV landområde med en naturtyp som helt omges av ett område med en annan naturtyp. ENTOMOLOGI vetenskapen om insekterna. EROSION nedbrytningsprocess genom vind- eller vattenpåverkan. EUTROF näringsrik. Eutrofa sjöar är således näringsrika och karaktäriseras av högt ph och riklig växtlighet av till exempel bladvass och gul näckros. Jfr oligotrof, dystrof. EXCENTRISK MOSSE högmosse med sin högsta punkt förskjuten från mossens centrum till en mer perifer del av mossen. Ofta sluttar dessa mossar solfjäderformigt ut från sin högsta punkt. Jfr Koncentrisk mosse. EXTREMRIKKÄRR rikkärr som karaktäriseras av god tillgång på kalk, vilket ger en vegetation med utpräglat kalkberoende arter. FANEROGAMER fröväxter, dvs. växter som förökar sig genom frön. Jfr Kryptogamer. 4

5 FASTIGHETSBOK Av statlig eller kommunal lantmäterimyndighet förd bok för inskrivning av rätt till fast egendom. FATTIGKÄRR kärr där fastmarksvattnet som når kärret är fattigt på mineraljoner på grund av omgivande magra jordarter. Är kärret plant och vattnet stillastående, blir ph lågt och kärret fattigt, vilket kan utläsas av kärrets vegetationssammansättning. Jfr Intermediärt kärr, Rikkärr, Extremrikkärr. FENNOSKANDIEN det urbergsområde som utgörs av Skandinaviska halvön, Finland, Karelen och Kolahalvön. FLARK ytstruktur i kärr bestående av vattenfyllda terrasser i myrens lutningsriktning. Jfr Hölja. FLYTTBLOCK av isen transporterade stora block. FLÖTÄNG starkt gödselpåverkad äng, oftast i anslutning till ladugård. FODERMARK mark som betas av kreatur eller mark som slås där höet tas tillvara som foder för kreatur. Jfr Naturlig fodermark. FORMELLT SKYDD skyddsformerna enligt miljöbalken; nationalpark, naturreservat, kulturreservat, naturminne, biotopskyddsområde, m.fl.; särskilda skyddade områden (Natura 2000) räknas dock inte som formellt skydd. Som formellt skydd räknas också naturvårdsavtal. Jfr Områdesskydd. FORNLÄMNING en lämning från förgången tid, fast fornlämning eller fornfynd. Fasta fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna, t.ex. en grav, boplats, hålväg eller fägata. Ett fornfynd är minst 100 år gammalt och saknar ägare. FORNSTRANDHAK fossilt erosionshak, utformat av vågornas erosion i lösa jordarter vid en fornkust. FORNSTRANDVALL fossil avlagring av sten, grus eller sand vid en fornkust. FOSSIL bevarade växter, djur eller landskapselement från förhistorisk tid. FRI UTVECKLING mark och vegetation som tillåts att utvecklas fritt, dvs. utan (avsiktliga) störningar eller skötsel. FRIVILLIG AVSÄTTNING minst 0,5 ha avsatt sammanhängande produktiv skogsmark där skogsbruk och andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden inte ska utföras. Med frivillig menas att markägaren själv har fattat beslut om att spara området, dvs. inte en följd av något myndighetsbeslut eller formellt avtal. FSC, FOREST STEWARDSHIP COUNCIL medlemsorganisation som arbetar för ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar genom certifiering av skog. FÅGELDIREKTIVET EG-direktiv med regler för skydd av fåglar. Det berör totalt 200 fågelarter som förekommer i medlemsländerna, varav 66 finns i Sverige. Varje medlemsland ska vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla fågelarter i livskraftiga populationer (exempelvis reglera fågeljakten), vidta särskilda åtgärder för fågelarter 5

6 som är listade i direktivets bilaga 1. Bl.a. ska särskilda skyddsområden pekas ut. Skyddet kan också handla om att återställa livsmiljöer för fåglarna. Direktivet innehåller flera regler som styr ländernas möjligheter att jaga och handla med fåglar. Jfr Art- och habitatdirektivet, Natura FÄBODVALL en under sommarhalvåret använd samlingsplats för fän (betande husdjur) som fritt eller med vallning fick beta på stället och/eller i dess omgivningar vilka låg på ett betydande avstånd från fänas hemgård. Fäboddriften var förr i tiden ett nödvändigt komplement till driften på hemgården, pga. att den senare vanligen inte kunde sörja för den mängd hö som behövdes under ett år. FÄGATA oftast en tamdjursstig i skog och mark som ledde djuren från bykärnan till utmarken. Under järnåldern och medeltiden låg åkrar och ängar närmast byn, utanför tog den gemensamma utmarken vid. Här släppte man sina djur på bete. Åkrar och ängar var väl inhägnade, idag syns dessa inhägnader som stenrader. FÄLTSKIKT skikt i vegetationen som utgörs av ormbunksväxter, örter och gräs. Jfr Bottenskikt, Buskskikt, Trädskikt. FÖRKASTNING innebär att jordskorpan höjs, sänks eller flyttar sig i sidled. En förkastning är en förändring på flera hundra meter till skillnad mot en förskjutning som bara handlar om någon enstaka meter. En förkastning kan få ett land att helt byta utseende. I naturen kan man se förkastningar som exempelvis förkastningsbranter. FÖRORDNANDE vanligen ett beslut om föreskrifter om användningen av mark och vatten gällande ett visst område, t.ex. ett naturreservat. FÖRSAMLING den minsta geografiskt administrativa indelningen av Sverige utifrån vilken folkräkningar görs årligen av Statistiska centralbyrån. Jfr Socken. GALLRING avverkning av vissa träd i ett bestånd, men där man låter majoriteten stå kvar. Gallring är i princip samma sak som röjning, skillnaden består i att beståndet nu vuxit sig så högt att gagnvirke kan tillvaratas. GENETIK vetenskapen inom biologin som studerar hur individuella egenskaper nedärvs, hur arvsmassan är uppbyggd och fungerar, hur förändringar av arvsanlagen uppstår, samt den biologiska variationen. GEOLOGI vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter. GEOMORFOLOGI vetenskapen om jordens ytformer och deras uppkomst. GLACIAL bildad av inlandsisen. GLACIFLUVIAL bildad av isälvar. GRÖNSTEN äldre benämning på olika basiska magmatiska bergarter. Grönsten består av flera mineraler, varav några ger en grönaktig färg vid repning. GUNGFLY matta av levande och döda växter, torv, drivved m.m. som flyter på vattnet i ett vattendrag eller i en sjö. Gungfly uppstår ofta 6

7 som en blandning av vattenväxter och vitmossa, och allteftersom det blir fastare kommer även landväxter att börja växa där. I de flesta fall växer gungfly utåt från stranden men kan sedan lossna och bli flytande fritt i sjön. Gungfly är farligt att gå på! GYNNSAM BEVARANDESTATUS Med Gynnsam bevarandestatus för arter menas att: 1. artens populationsutveckling visar att den på lång sikt kommer att förbli livskraftig, 2. artens utbredningsområde inte minskar inom en överskådlig framtid och att 3. förekomsten av artens livsmiljö är och bedöms fortsätta vara tillräckligt stor för att upprätthålla livskraftiga populationer på lång sikt. Med Gynnsam bevarandestatus för naturtyper menas att: 1. naturtypernas utbredningsområde och förekomst inom utbredningsområdet är stabilt eller ökar, 2. naturtypernas särskilda strukturer och funktioner som är nödvändiga för att de skall kunna bibehållas bedöms finnas under en överskådlig framtid och 3. naturtypernas typiska arter åtnjuter gynnsam bevarandestatus. Begreppet är definierat i 16 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. GÅNG zon av främmande bergart som trängt fram genom sprickor i jordskorpan. GÄRDESGÅRD en typ av traditionell hägnad, ursprungligen helt gjord av naturmaterial, företrädesvis en och undertryckt gran, ofta även upplagda stenar. GÖL en liten men normalt aldrig uttorkande vattensamling som bildats i en våtmark. Jfr Tjärn. HABITAT livsmiljön för en enskild art. Jfr Biotop. HACKSLÅTT slåtteräng på ytblockig, kuperad eller sluttande moränmark. För slåttern används ofta en kortbladig lie med vilken man hackar sig fram mellan stenar och block. HEDSKOG näringsfattig skog med artfattig undervegetation. HELÅKERSBYGD (fullåkersbygd) slättområde där odlingen helt präglas av spannmålsodling. Fullåkersbygden har i stor utsträckning uppstått genom modern landskapsrationalisering i central- och dalgångsbygder. HETEROGEN olikartad. Jfr Homogen. HOMOGEN enhetlig, alltigenom lika, likformig. Jfr Heterogen. HOTAD ART djur- eller växtart löper hög eller extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd. Jfr Missgynnad art. HUMUS de döda växt- och djurdelar som finns i förnan som har omvandlats med hjälp av saprofyter till delar så att det inte går att identifiera med blotta ögat var de kommer ifrån. Sjöar kan ha humusämnen i vattnet och man säger då att sjön är humös. Humösa sjöar är ofta oligotrofa och har ett lågt ph. Avsättningar av humus på sjöbotten är jordarten dy. HUMÖS se Humus. HYDROLOGI vetenskapen om vattenförhållandena på jorden, dvs. vattnets cirkulation mellan hav, atmosfär och landområden. Hydrologin 7

8 innefattar också vattnets fysikaliska och kemiska egenskaper och dess samspel med allt levande växter, djur och människor. En hydrolog studerar ytvatten i insjöar, vattendrag och vid våra kuster. Grundvattnet studeras inom hydrogeologi. HYTTA smältugn för framställning av metaller eller glas. Termen hytta nyttjas även som benämning på ugnen och omgivande byggnader vid järnbruk eller glasbruk. Inom bergshantering är skillnaden mellan hytta och masugn att det förstnämnda kan avse en smältugn för inte nödvändigtvis just järnmalm, utan även koppar-, eller silvermalm. Vid en masugn kan däremot endast tillverkning av tackjärn ske. För att smälta exempelvis järnmalm krävs mycket höga temperaturer, vilket kräver stora mängder träkol. Skogarna runt de svenska gruvorna höggs ner och lades i mila för att föda hyttorna. HÅLVÄG fornlämning som består av en fåra i marken som bildats av att det förr gått en väg där. Fåran har blivit till av slitage från hovar, klövar och fötter samt av förstärkande regnvattenserosion. Hålvägar finns oftast i sluttningar eller på åsar. HÅRDVALLSÄNG naturlig slåttermark på torrmark. Jfr Sidvallsäng. HÄLLMARKSKOG (hällmarktallskog) nordisk vegetationstyp som växer på hällmark, det vill säga urberg. Den är ofta mycket torr, har ett tunt jordlager och är näringsfattig med ett ph under 7. Jordmånen är podsol, eftersom det är en typ av barrskog. Denna form av växtsamhälle finns på de platser som låg under Högsta Kustlinjen och som spolades rena av vågorna vid landhöjningen. Den är ofta artfattig med lågvuxen, gles, tallskog, ljung, lingon, renlav, bägarlav, svampar och tulkört. Typiska fågelarter är t.ex. tjäder och nattskärra. HÄVD bruk av egendom, t.ex. beteshävd med kreatur. HÖGMOSSE Välvd mosse, vars delar höjer sig över mossens kant. Jfr Koncentrisk mosse, Excentrisk mosse. HÖGSTA KUSTLINJEN den högsta nivån till vilken havet nått. Kommunens yta har i sin helhet legat under havsytan och Högsta kustlinjen saknas följaktligen i kommunen. HÖGSTUBBE ett på rot stående träd där kronan brutits av. HÖGÖRTSVEGETATION vegetationstyper med högvuxna arter av örter, t.ex. älgört. HÖLJA ytstruktur i mosse som består av vattenfyllda sänkor. Jfr Flark. IMPEDIMENT Mark som i medeltal, under livscykeln för dess trädbestånd, producerar mindre än 1 m³sk i virkestillväxt per hektar och år. INTERMEDIÄRT KÄRR Övergångsform mellan fattigkärr och rikkärr. phvärdet är intermediärt, ofta på grund av rörligt vatten i kärret. Arter från fattigkärrs- och rikkärrsfloran förekommer blandat. INÄGA jordbruksmark som sedan långt tillbaka inhägnats för att boskap och vilda djur, t.ex. älg, inte skulle komma åt dem. Inägor kunde bestå av åkrar, slåtterängar och trädgårdsland. Motsatsen är utägor. 8

9 KAMBROSILUR geologisk period som inföll ca miljoner år före vår tid och som kännetecknas av enhetliga, lagrade bergarter. KANTSKOG tallskog i kanten på högmosse. KARSTSPRICKOR sprickor i kalksten, bildade av att kalken lösts upp av kolsyrehaltigt vatten. KLAPPERSTENSFÄLT fält av rundade stenar som genom vågorna inverkan har nötts jämna mot varandra. KLOTLÖNN lönn med regelbundet klotformig krona. KOLBOTTEN lämning efter en kolmila. Kolmilan lämnar i allmänhet efter sig ett tydligt spår som varar i många decennier, exempelvis genom att vegetationen avviker från omgivningens. KOLMILA kontrollerad upphettning av ved utan syretillförsel för framställning av träkol (kolning). Träkolet användes i första hand av hyttor. Kolningen upphörde i stort sett i samband med krigsslutet KONCENTRISK MOSSE högmosse där myrens högsta punkt ligger centralt på mosseplanet. På koncentriska mossar har tuvorna bildat långa och böjda strängar och även höljorna har antagit den långsträckta och böjda formen. I myrens kanter finns lagg. KRYPTOGAMER samlingsnamn för lägre växter med förökning genom sporer; mossor, lavar, svampar, alger samt ormbunksväxter, de senare ingår i gruppen kärlkryptogamer. Jfr Fanerogamer. KULTURBÄRANDE LANDSKAPSELEMENT inslag i kulturlandskapet som vittnar om äldre tiders jordbrukskultur, t.ex. alléer, hölador etc. KULTURLÄMNING värdefull lämning som inte klassats av länsstyrelsen som fast fornlämning enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. KÄRR plan eller sluttande myrmark med vegetation som är påverkad av fastmarksvatten. Jfr Mosse. LAGG blöt zon med kärrvegetation som omger en högmosse. LEPTIT en sorts finkornig metamorf silikatbergart. Leptiterna förekommer i flera olika färger, från grå till röd. Finkornig gnejs är en leptit. LEVÉ låg bank vid vattendrag, uppbyggd genom avlagring av uppslammat material vid översvämningar. LIMES NORRLANDICUS (biologiska norrlandsgränsen) begrepp inom geografin som används för att förtydliga var sydliga respektive nordliga arter möts. LUND mindre, sluten lövskog, vanligen inte planterad, men ändå med något parkliknande karaktär. LÅGA liggande, omkullfallet träd. LÅNGSIKTIGT SKYDD skydd av område som gäller långsiktigt. Till långsiktigt skydd räknas områdesskydd enligt miljöbalken (i första hand nationalpark, naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområde, 9

10 i vissa fall även särskilda skyddade områden [Natura 2000]) samt naturvårdsavtal eller frivilliga avsättningar. LÖSBOTTEN kärr som alltid saknar bottenskikt. Fältskiktet kan vara tämligen väl utvecklat men oftast är det glest. Lösbottnar är vattenfyllda under en stor del av året och håller sällan att gå på. Jfr Mjukmatta. LÖVBRÄNNA skogsbestånd som har utvecklats naturligt efter brand. Lövträdsandelen är påtagligt högre än i den omgivande barrskogen. Större lövbrännor kan innehålla en del skogspartier som domineras av tall. Trädslagsblandningen i en lövbränna domineras av asp, glasbjörk, vårtbjörk och sälg. I fuktsvackor kan inslaget av al bli stort. Lövträdsskiktet är oftast likåldrigt, men enstaka tallöverståndare kan finnas. Fältskiktet präglas av friska vegetationstyper och boniteten är relativt hög. Det är inte ovanligt att lövbrännorna är grovt ytblockiga och finns i en mer eller mindre brant västvänd sluttning. Vissa lövbrännor kan ha iögonenfallande klena lövstammar och ändå innehålla rödlistade arter. När brännan är ung dyker ofta rödlistade insekter upp, och den döda veden drar till sig hackspettarnas intresse. Där elden dragit fram varsamt kan äldre lövträd med rödlistade arter förekomma. Med tiden övergår lövbrännorna till lövrik barrnaturskog. MAD sank äng, vanligen intill vattendrag eller sjö. MARTALL förkrympt, knotig tall som växer på mager mark. MEANDERLOPP regelbundet slingrande å- eller bäcklopp. MISSGYNNAD ART djur- eller växtart som bedöms inte löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd, men som ändå kan komma att göra det i en nära framtid. Jfr Hotad art. MJUKMATTA kärr som man sjunker ner i, ofta mer än en decimeter och det blir kvar tydliga fotspår. Jfr Lösbotten. MOLLUSKER blötdjur, dvs. snäckor, musslor och bläckfiskar. MORÄN jordart bildad av inlandsis genom en osorterad avlagring av material direkt från glaciäris. Jordarten kännetecknas av en osorterad blandning av olika partikelstorlekar, från lerpartiklar (<0,002 mm) till block (>20 cm). MOSSE plan eller välvd myrmark med vegetation som endast tillförs nederbördsvatten. Jfr Kärr. MYKORRHIZA svamprot, en form av mycel från en svamp, som lever i symbios med ett träd. Genom att fina underjordiska svamptrådar tränger in i rötterna hjälper svampen trädet att ta upp vatten samt närsalter och får i sin tur organiska föreningar från trädet. Svampen kan också ge trädet antibiotika som försvar mot parasitiska angripare. Mykorrhiza förekommer nästan uteslutande i hedskogar och andra näringsfattiga marker. MYR sammanfattande benämning på mossar och kärr. 10

11 NATURA 2000 europeiskt ekologiskt nätverk av skyddade områden. Nätverket utgörs av områden som har pekats ut med stöd av Fågeldirektivet och/eller art- och habitatdirektivet. Jfr Art- och habitatdirektivet, Fågeldirektivet. NATURBETESMARK se Naturlig fodermark. NATURLIG FODERMARK betes- och slåttermark med långvarig hävd som inte har utsatts för sentida ingrepp i markförbättrande syfte, t.ex. gödsling, kalkning, insådd, dikning eller plöjning. Fodermark som har gödslats eller plöjts i sen tid kallas kultiverad fodermark. Naturliga fodermarker delas upp i naturlig slåttermark och naturlig betesmark. NATURSKOG skog som så länge varit opåverkad av människan att den i stor utsträckning förvärvat de egenskaper (trädstruktur, artsammansättning m.m.) som kännetecknar urskog. NYCKELBIOTOP ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns, eller kan förväntas finnas, rödlistade arter. ODLINGSHINDER inslag i odlad mark, t.ex. åkerholmar, odlingsrösen, öppna diken etc. ODLINGSRÖSE en typ av stenhög som uppkommer i samband med markröjning. De har tillkommit under brons- och järnåldern då tidigare obrukad jord röjts upp för odling. OLIGOTROF näringsfattig. Oligotrofa sjöar är belägna i t.ex. barrskogsbältet. Där är sådana sjöar ofta humösa med lågt ph. OMBROTROF om högmossar som får sin näring endast från luft och nederbörd. OMRÅDESSKYDD skydd av område enligt miljöbalken; nationalpark, naturreservat, kulturreservat, naturminne, biotopskyddsområde, djuroch växtskyddsområde, strandskyddsområde, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde, särskilda skyddade områden (Natura 2000). PANSARBARK grov skorpbark på äldre tall. PENEPLAN flack och horisontell vittringsyta som har eroderats ned av exempelvis vind och vatten. PH ett mått på surhet, dvs. koncentrationen av vätejoner (H + ) i en lösning. Lösningar med låga ph-värden är sura, och de med höga kallas basiska. Neutrala är ämnen som har ph 7. PILEVALL en allé av pilträd, ofta vanligt förekommande i Skånes slättbygder. PODSOL Sveriges vanligaste jordmån, som täcker ca 50 % av Sveriges landyta. Podsolerna förknippas ofta med barrskog, men de förekommer ibland även tillsammans med annan vegetation. Den sura miljön i podsolerna gör att daggmaskar är ovanliga. POSTGLACIAL bildad efter istiden. 11

12 PRIORITERAT BEVARANDEVÄRDE Utpekat naturvärde, kulturmiljövärde eller upplevelsevärde för rekreation och friluftsliv, som läggs till grund för t.ex. beslut om skydd eller vidtagen skötselåtgärd. RANDSKOG se Kantskog. RATIFICERA (subst.: Ratifikation) stadfästelse, ett beslut av en lagstiftande församling att godkänna ett avtal. Ordet används ofta om godkännande av internationella avtal och konventioner. RAVIN djup skärning i finkornigt material, åstadkommen av vattendrag. REFUGIUM en (sista) tillflyktsort för t.ex. en art. RELIKT kvarleva från andra epoker. REPRODUKTIONSTID den tid på året då en djurart förökar sig, t.ex. fåglar häckar. RESTAURERING återskapande till önskat tillstånd av tidigare biotop eller landskap, t.ex. ett hävdat landskap eller en viss naturskogstyp. REVIR område som hannen och/eller honan av en djurart betraktar som sitt eget territorium och försvarar mot andra inom arten, men ofta bara mot andra av samma art/kön. RIKKÄRR kärr rikt på mineraler och med högre ph. Fastmarksvattnet som når kärret är, beroende på omgivande jordarter, rikare på mineraljoner) än fattigkärrens. Jfr Intermediärt kärr, Extremrikkärr, Fattigkärr. ROTVÄLTA när ett träd faller omkull tillsammans med en stor del av sitt rotsystem, så att jord följer med rötterna upp. RUNDHÄLL välvd, isslipad hällyta. RÄFFLA slipspår på hällar efter block som isen fört med sig. RÖDLISTAD ART art som är hotad till sin långsiktiga överlevnad som art, och som är upptagen på en, av Naturvårdsverket fastställd, lista. RÖJNING åtgärd inom trakthyggesbruk som utförs i nyligen föryngrade bestånd. Vid röjningen avvecklas oönskade plantor och träd så att ett visst, någorlunda enhetligt, förband uppnås. Genom att röja kan man påverka såväl de kvarvarande trädens tillväxt som trädslagsblandningen. Jfr Gallring. SAPROFYT nedbrytare. Organismer som lever på döda organismer. Växter som är saprofyter saknar i regel klorofyll. SEDIMENT jordart som bildats genom avlagring av vatten- eller luftburna partiklar. SENVUXEN träd som tillväxt långsamt, t.ex. i närings- eller ljusfattiga förhållanden. Täta årsringar. SIDLÄNT sank och låglänt (om terräng). SIDVALLSÄNG naturlig slåttermark på våtmark. Jfr Hårdvallsäng. SLUTAVVERKNING åtgärd inom trakthyggesbruk som innebär att ett avgränsat skogsbestånd helt avvecklas. Med slutavverkning kan även samma sak som kalhygge eller föryngringsyta, det vill säga själva 12

13 resultatet av åtgärden, avses. Slutavverkning är en av flera former av föryngringsavverkning. SOCKEL Växtsätt hos träd där många klenare stammar utgår från en gemensam sockel i marknivå. SOCKEN ett geografiskt avgränsat, numera icke-administrativt, område, ursprungligen definierat genom att invånarna hörde till samma kyrka. Jfr Församling. SPÄRRGRENIG träd med horisontellt växande grenar. SPRICKDAL spricka i berggrunden som vidgats till en dalgång. STENSTRÄNG fornlämning, rest från en tid då boskapsskötseln var den dominerande näringen för den bofasta befolkningen, dvs. under bronsålder och tidig järnålder. Stensträngarna är lämningar av ursprungligen ca 60 cm höga hägnader som byggts för att skapa fägator till de gemensamma utmarkerna och hålla borta betesdjuren från de enskilda inägorna. STRANDHAK fördjupning, utformad av vågornas nötning vid borttransport av fast berg eller lösa jordarter vid brant kust. Jfr Fornstrandhak. STRANDVALL vall av klappersten eller grus, uppkastad av vågorna. Jfr Fornstrandvall. STRÄNG låg torvvall, orienterad vinkelrätt mot lutningsriktningen (på myrar). SUBSTRAT underlag, t.ex. för en växt. SUCCESSIONSMARK mark där vegetationen befinner sig i en förändring av artsammansättning, struktur etc., exempelvis en igenväxande betesmark eller en lövbränna efter en skogsbrand. SUMPSKOG skog som växer på blöt eller fuktig mark med ett mer eller mindre tjockt torvtäcke. Träden i en sumpskog står ofta på socklar. SVALLGRUS, SVALLSAND material som omlagrats av vågorna. SYRA ämne med ph >7. Jfr Bas. SÄTTFISK fisk som utplanteras i en sjö eller ett vattendrag. TAIGA det sibiriska barr- och urskogsområdet. Jfr Västlig taiga. TALUS anhopningar av block och stenar nedanför en bergsbrant. TEG liten åker. TILLRINNINGSOMRÅDE en landyta vars kant begränsas av en vattendelare. Nederbörd som faller inom ett tillrinningsområde, tillfaller vattendrag som avses när tillrinningsområde nämns, t.ex. Storljusens tillrinningsområde begränsas i norr av vattendelaren mot Stenbarkens tillrinningsområde. TJÄRN liten sjö, ofta i skog eller i anslutning till en våtmark. Skillnaden mellan tjärn och t.ex. göl är att vattensamlingen som blev tjärnen har funnits på plats innan våtmarken bildades, medan gölen bildats uppe på våtmarken. En tjärn är normalt resten efter den sjö som vuxit igen när våtmarken bildades. Tjärnen har en fast tydlig strandlinje, även om de sista metrarna ibland kan utgöras av gungfly. Gölens stränder är 13

14 otydligare och strandlinjen kan beskrivas som att marken blir allt sankare för att till slut övergå helt i vatten. Gölens storlek varierar också mer med årstiderna. Tjärnens vatten är klarare än gölens, och i de flesta fall surare. Jfr Göl. TOPOGEN plan (om kärr). TRAKTHYGGESBRUK skogsbrukssätt där skogens slutavverkning utförs i bestämda utstakade större eller mindre kalhyggen eller föryngringsytor. TRIVIAL alldaglig, lätt tillgänglig. Används t.ex. om lövskog; trivial lövskog utgörs av björk, gråal och asp. Jfr Ädellövträd. TRÄDSKIKT skikt i vegetationen som utgörs av träd högre än fem meter. Jfr Bottenskikt, Buskskikt, Fältskikt. URBERGSPENEPLAN flack och horisontell vittringsyta i urberg. URSKOG skog som aldrig har påverkats av människan. Till sådan påverkan brukar man inte räkna nedfall av föroreningar. URSKOGSRELIKT kvarleva från tider med större sammanhängande urskogsområden. VATTENREGIM vattenståndsförhållanden (naturliga eller reglerade) i sjö eller vattendrag. VÄRDETRAKT ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Värdetrakter har en väsentligt högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer än vad som finns i vardagslandskapet. VÄRMETIDSRELIKT kvarleva från värmetiden (ungefär: bronsåldern). VÄSTLIG TAIGA det sibiriska barr- och urskogsområdets västligaste utlöpare på den skandinaviska halvön. Jfr Taiga. ZOOLOGI läran om djurriket efter biologiska riktlinjer. ÅS ryggformad isälvsavlagring som bildats vid mynningen av eller inuti en isälvstunnel och som består av sorterat material (rullstensås). ÅSGRAV, ÅSGROP svacka i åsen, uppkommen genom bortsmältning av inbäddade isblock. ÄDELLÖVTRÄD trädslagen alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn. ÖVERSILNINGSKÄRR sluttande kärr med översilande vatten. 14

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken) SE0620096 Högsveden Innehållsförteckning Beskrivning... 1 Bevarandesyfte... 2 Bevarandemål... 2 Beskrivning av arter/livsmiljöer...

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Södra Hallands geologi

Södra Hallands geologi Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) 1 (7) Enheten för naturvård Bromseby SE0110369 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan

Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan Järfälla kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Tina Hatt Projektledare Calluna: Mova Hebert

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget 1(6) Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget Blåsippor. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2017-03-24 Namn och områdeskod: Ersmarksberget, SE0810429 Kommun: Umeå Skyddsstatus:

Läs mer

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Översiktlig naturinventering

Översiktlig naturinventering Översiktlig naturinventering Mastodonten 1, Västervik 2013-12-05 Upprättad av Rebecca Martinsson och Louise Olofsson, Sweco Infrastructure Växjö 1 INLEDNING Avgränsning Naturinventeringen är gjord för

Läs mer

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat

Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR ORRKOJGÖLARNAS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo 511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

NATURRESERVAT I KARLSTADS KOMMUN TORRAKBERGET

NATURRESERVAT I KARLSTADS KOMMUN TORRAKBERGET NATURRESERVAT I KARLSTADS KOMMUN TORRAKBERGET NATURRESERVAT Naturreservatet Torrakberget är det största kända sammanhängande naturskogsområdet i Karlstads kommun. Bergets namn visar att det har funnits

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Naturreservatet Pipmossens domänreservat

Naturreservatet Pipmossens domänreservat Naturreservatet Pipmossens domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR PIPMOSSENS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Syftet med naturreservatet

Syftet med naturreservatet 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för Arvaby naturreservat i Örebro kommun Kalkbarrskog. Foto: Tomas Gustavsson Skötselplanen upprättad 2016 av Åsa Forsberg. Fastställd

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor 2016-01-29 Uppdragsnr: 15092 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor Beställare

Läs mer

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE Bilaga 2 2012-06-21 Sida 1(8) Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för Torhamnaskär, Öppenskär och Äspeskär i Natura 2000-området Hästholmen-Öppenskär, SE0410099 i Karlskrona kommun Postadress:

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:

Läs mer

7.4.9 Veberöd, sydväst

7.4.9 Veberöd, sydväst 7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner 2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde

Läs mer

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd Bevarandeplan för Natura 2000-område Skams hål Områdeskod SE0310728 Bevarandeplanen reviderad/fastställd 2016-12-12 2005-10-18 Beteckning 0600-40-0728 Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla

Läs mer

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk Torvmarkers funktion för biologisk mångfald Henrik von Stedingk KSLA 14 december 2011 Torvmarker - ett brett ekologiskt begrepp ph Ljus Näring Vatten Kärr minerotrof myr Mosse ombrotrof myr Tall Kärrknipprot

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken förklarar Örebro kommun det område som utmärkts på bifogad karta, som naturreservat. Reservatet

Läs mer

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion.

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion. Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion. En inventering av området gjordes under sommaren 2013. Nedan följer en översiktlig beskrivning och indelning

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Södermanlands län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 540258 Kedums-Torpa 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540258 Kedums-Torpa.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget sid 1 / totalt Trädslag Medeldia Staantal Fastighet: BOARP 1:4 ed flera Skifte : 1 Mjölberget 1 G1 2.1 G28 frisk Gallring 3 25 145 H 25 180 386 eller Ingen åtgärd BESKRIVNING Kuperat Gallrat. 2 G1 0.9

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN

INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN RAPPORT 2017-02-15 Johan Svedholm Uppdragsgivare Ale kommun Ledetvägen 6 449 51 Alafors Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2016 Strandtorget

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN 1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,

Läs mer