Naturvårdsplan för Sala kommun. Allmän del. Bilaga: Ordförklaringar och definitioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturvårdsplan för Sala kommun. Allmän del. Bilaga: Ordförklaringar och definitioner"

Transkript

1 Naturvårdsplan för Sala kommun Allmän del Bilaga: Ordförklaringar och definitioner

2 2

3 ALLUVIAL något som hör till eller bildats genom rinnande vatten. AREAL storleken av område. AREELL NÄRING näring som använder olika biologiska resurser på land och i vatten, t.ex. skogsbruk, jordbruk och fiske. ART- OCH HABITATDIREKTIVET EG-direktiv som behandlar naturtyper och arter (dock ej fåglar). Begreppet habitat används mycket brett och innefattar såväl geologiska formationer som biotoper och växtsamhällen. Artgrupperna i direktivet är däggdjur, groddjur, fiskar, mollusker, kärlväxter och mossor. Lavar, svampar och alger ingår inte i direktivet. Totalt listas över 170 naturtyper i bilaga 1 till habitatdirektivet, varav 88 finns i Sverige. Jfr Fågeldirektivet, Natura ARTIFICIELL framställd på konstgjord väg. AVRINNINGSOMRÅDE landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag. Området avgränsas av topografin som skapar en vattendelare, dvs. all nederbörd som faller inom avrinningsområdet rinner ut i havet via enbart ett vattendrag. Jfr tillrinningsområde. BAS ämne med ph >7. Jfr Syra. BEVARANDESTATUS se Gynnsam bevarandestatus. BEVARANDEVÄRDE se Prioriterat bevarandevärde. BIOLOGISK MÅNGFALD variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. BIOTOP livsmiljön för alla arter inom ett enhetligt ekosystem. Jfr Habitat. BIOTOPSTRUKTURER förekomst av olika nyckelelement i en biotop såsom död ved, gamla träd, källor, beskuggade block och lodytor. BLÅ BÅRD grunt vattenområde vid sjö eller vattendrag, oftast mellan bladvassbälte och högre liggande betesmark. BOREAL nordlig eller arktisk, används i vetenskapliga sammanhang. BOTANIK vetenskapen om växterna. BOTTENSKIKT skikt i vegetationen som utgörs av mossor, lavar och svampar. Jfr Fältskikt, Buskskikt, Trädskikt. BRANDREFUGIUM skogsbestånd, ofta med höga naturvärden, där brand sällan eller aldrig har förekommit. BRYN långsmalt gränsområde mellan olika naturtyper, t.ex. skogsbryn, vattenbryn. BUSKSKIKT skikt i vegetationen som utgörs av träd och buskar lägre än fem meter. Jfr Bottenskikt, Fältskikt, Trädskikt. BÄCK vatteneroderad fåra av en bredd på ett par decimeter upp till två meter, med kontinuerligt rinnande vatten under större delen av året. 3

4 BÄCKDRÅG ett dråg som övergår i en bäck. BÄRANDE växt med frukter eller bär (om träd och buskar), t.ex. en, rönn och slån. DOLOMIT ett bergartsbildande mineral som huvudsakligen består av kalciummagnesium-karbonat CaMg(CO 3 ) 2. DRUMLIN landformer, ofta av moränavlagringar som troligen skapats i håligheter under den senaste inlandsisen där morän har ansamlats och pressats ihop. De ligger i isens rörelseriktning (nord-sydlig) och uppträder ofta svärmvis. De har en avlång valryggsform, ofta några hundra meter lång och 5-10 meter hög. DRÅG kärrstråk genom mosse. Jfr Bäckdråg. DY en organisk jordart bestående av utfällda humusämnen. Jordarten bildas framförallt i små näringsfattiga sjöar i barrskogs- eller mossområden. DYSTROF humusrik och näringsfattig (om sjöar). EKOLOGI vetenskapen om samspelet mellan organismer och deras miljö. EKONOMIBYGGNAD samlande benämning på de byggnader på en jordbruksfastighet som används i produktionen. Till ekonomibyggnaderna hör bland annat magasinsbyggnader, ladugårdar och garage för jordbruksmaskiner. EKOSYSTEM enhetlig del av landskapet med dess organismer och abiotiska (ickelevande) delar. EKVIDISTANS anger höjdskillnaden mellan två höjdkurvor på en karta. På fastighetskartan liksom Terrängkartan är ekvidistansen 5 meter, vilket betyder att det mellan varje höjdkurva är en höjdskillnad på fem meter. ENKLAV landområde med en naturtyp som helt omges av ett område med en annan naturtyp. ENTOMOLOGI vetenskapen om insekterna. EROSION nedbrytningsprocess genom vind- eller vattenpåverkan. EUTROF näringsrik. Eutrofa sjöar är således näringsrika och karaktäriseras av högt ph och riklig växtlighet av till exempel bladvass och gul näckros. Jfr oligotrof, dystrof. EXCENTRISK MOSSE högmosse med sin högsta punkt förskjuten från mossens centrum till en mer perifer del av mossen. Ofta sluttar dessa mossar solfjäderformigt ut från sin högsta punkt. Jfr Koncentrisk mosse. EXTREMRIKKÄRR rikkärr som karaktäriseras av god tillgång på kalk, vilket ger en vegetation med utpräglat kalkberoende arter. FANEROGAMER fröväxter, dvs. växter som förökar sig genom frön. Jfr Kryptogamer. 4

5 FASTIGHETSBOK Av statlig eller kommunal lantmäterimyndighet förd bok för inskrivning av rätt till fast egendom. FATTIGKÄRR kärr där fastmarksvattnet som når kärret är fattigt på mineraljoner på grund av omgivande magra jordarter. Är kärret plant och vattnet stillastående, blir ph lågt och kärret fattigt, vilket kan utläsas av kärrets vegetationssammansättning. Jfr Intermediärt kärr, Rikkärr, Extremrikkärr. FENNOSKANDIEN det urbergsområde som utgörs av Skandinaviska halvön, Finland, Karelen och Kolahalvön. FLARK ytstruktur i kärr bestående av vattenfyllda terrasser i myrens lutningsriktning. Jfr Hölja. FLYTTBLOCK av isen transporterade stora block. FLÖTÄNG starkt gödselpåverkad äng, oftast i anslutning till ladugård. FODERMARK mark som betas av kreatur eller mark som slås där höet tas tillvara som foder för kreatur. Jfr Naturlig fodermark. FORMELLT SKYDD skyddsformerna enligt miljöbalken; nationalpark, naturreservat, kulturreservat, naturminne, biotopskyddsområde, m.fl.; särskilda skyddade områden (Natura 2000) räknas dock inte som formellt skydd. Som formellt skydd räknas också naturvårdsavtal. Jfr Områdesskydd. FORNLÄMNING en lämning från förgången tid, fast fornlämning eller fornfynd. Fasta fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna, t.ex. en grav, boplats, hålväg eller fägata. Ett fornfynd är minst 100 år gammalt och saknar ägare. FORNSTRANDHAK fossilt erosionshak, utformat av vågornas erosion i lösa jordarter vid en fornkust. FORNSTRANDVALL fossil avlagring av sten, grus eller sand vid en fornkust. FOSSIL bevarade växter, djur eller landskapselement från förhistorisk tid. FRI UTVECKLING mark och vegetation som tillåts att utvecklas fritt, dvs. utan (avsiktliga) störningar eller skötsel. FRIVILLIG AVSÄTTNING minst 0,5 ha avsatt sammanhängande produktiv skogsmark där skogsbruk och andra åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljövärden inte ska utföras. Med frivillig menas att markägaren själv har fattat beslut om att spara området, dvs. inte en följd av något myndighetsbeslut eller formellt avtal. FSC, FOREST STEWARDSHIP COUNCIL medlemsorganisation som arbetar för ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar genom certifiering av skog. FÅGELDIREKTIVET EG-direktiv med regler för skydd av fåglar. Det berör totalt 200 fågelarter som förekommer i medlemsländerna, varav 66 finns i Sverige. Varje medlemsland ska vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla fågelarter i livskraftiga populationer (exempelvis reglera fågeljakten), vidta särskilda åtgärder för fågelarter 5

6 som är listade i direktivets bilaga 1. Bl.a. ska särskilda skyddsområden pekas ut. Skyddet kan också handla om att återställa livsmiljöer för fåglarna. Direktivet innehåller flera regler som styr ländernas möjligheter att jaga och handla med fåglar. Jfr Art- och habitatdirektivet, Natura FÄBODVALL en under sommarhalvåret använd samlingsplats för fän (betande husdjur) som fritt eller med vallning fick beta på stället och/eller i dess omgivningar vilka låg på ett betydande avstånd från fänas hemgård. Fäboddriften var förr i tiden ett nödvändigt komplement till driften på hemgården, pga. att den senare vanligen inte kunde sörja för den mängd hö som behövdes under ett år. FÄGATA oftast en tamdjursstig i skog och mark som ledde djuren från bykärnan till utmarken. Under järnåldern och medeltiden låg åkrar och ängar närmast byn, utanför tog den gemensamma utmarken vid. Här släppte man sina djur på bete. Åkrar och ängar var väl inhägnade, idag syns dessa inhägnader som stenrader. FÄLTSKIKT skikt i vegetationen som utgörs av ormbunksväxter, örter och gräs. Jfr Bottenskikt, Buskskikt, Trädskikt. FÖRKASTNING innebär att jordskorpan höjs, sänks eller flyttar sig i sidled. En förkastning är en förändring på flera hundra meter till skillnad mot en förskjutning som bara handlar om någon enstaka meter. En förkastning kan få ett land att helt byta utseende. I naturen kan man se förkastningar som exempelvis förkastningsbranter. FÖRORDNANDE vanligen ett beslut om föreskrifter om användningen av mark och vatten gällande ett visst område, t.ex. ett naturreservat. FÖRSAMLING den minsta geografiskt administrativa indelningen av Sverige utifrån vilken folkräkningar görs årligen av Statistiska centralbyrån. Jfr Socken. GALLRING avverkning av vissa träd i ett bestånd, men där man låter majoriteten stå kvar. Gallring är i princip samma sak som röjning, skillnaden består i att beståndet nu vuxit sig så högt att gagnvirke kan tillvaratas. GENETIK vetenskapen inom biologin som studerar hur individuella egenskaper nedärvs, hur arvsmassan är uppbyggd och fungerar, hur förändringar av arvsanlagen uppstår, samt den biologiska variationen. GEOLOGI vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter. GEOMORFOLOGI vetenskapen om jordens ytformer och deras uppkomst. GLACIAL bildad av inlandsisen. GLACIFLUVIAL bildad av isälvar. GRÖNSTEN äldre benämning på olika basiska magmatiska bergarter. Grönsten består av flera mineraler, varav några ger en grönaktig färg vid repning. GUNGFLY matta av levande och döda växter, torv, drivved m.m. som flyter på vattnet i ett vattendrag eller i en sjö. Gungfly uppstår ofta 6

7 som en blandning av vattenväxter och vitmossa, och allteftersom det blir fastare kommer även landväxter att börja växa där. I de flesta fall växer gungfly utåt från stranden men kan sedan lossna och bli flytande fritt i sjön. Gungfly är farligt att gå på! GYNNSAM BEVARANDESTATUS Med Gynnsam bevarandestatus för arter menas att: 1. artens populationsutveckling visar att den på lång sikt kommer att förbli livskraftig, 2. artens utbredningsområde inte minskar inom en överskådlig framtid och att 3. förekomsten av artens livsmiljö är och bedöms fortsätta vara tillräckligt stor för att upprätthålla livskraftiga populationer på lång sikt. Med Gynnsam bevarandestatus för naturtyper menas att: 1. naturtypernas utbredningsområde och förekomst inom utbredningsområdet är stabilt eller ökar, 2. naturtypernas särskilda strukturer och funktioner som är nödvändiga för att de skall kunna bibehållas bedöms finnas under en överskådlig framtid och 3. naturtypernas typiska arter åtnjuter gynnsam bevarandestatus. Begreppet är definierat i 16 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. GÅNG zon av främmande bergart som trängt fram genom sprickor i jordskorpan. GÄRDESGÅRD en typ av traditionell hägnad, ursprungligen helt gjord av naturmaterial, företrädesvis en och undertryckt gran, ofta även upplagda stenar. GÖL en liten men normalt aldrig uttorkande vattensamling som bildats i en våtmark. Jfr Tjärn. HABITAT livsmiljön för en enskild art. Jfr Biotop. HACKSLÅTT slåtteräng på ytblockig, kuperad eller sluttande moränmark. För slåttern används ofta en kortbladig lie med vilken man hackar sig fram mellan stenar och block. HEDSKOG näringsfattig skog med artfattig undervegetation. HELÅKERSBYGD (fullåkersbygd) slättområde där odlingen helt präglas av spannmålsodling. Fullåkersbygden har i stor utsträckning uppstått genom modern landskapsrationalisering i central- och dalgångsbygder. HETEROGEN olikartad. Jfr Homogen. HOMOGEN enhetlig, alltigenom lika, likformig. Jfr Heterogen. HOTAD ART djur- eller växtart löper hög eller extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd. Jfr Missgynnad art. HUMUS de döda växt- och djurdelar som finns i förnan som har omvandlats med hjälp av saprofyter till delar så att det inte går att identifiera med blotta ögat var de kommer ifrån. Sjöar kan ha humusämnen i vattnet och man säger då att sjön är humös. Humösa sjöar är ofta oligotrofa och har ett lågt ph. Avsättningar av humus på sjöbotten är jordarten dy. HUMÖS se Humus. HYDROLOGI vetenskapen om vattenförhållandena på jorden, dvs. vattnets cirkulation mellan hav, atmosfär och landområden. Hydrologin 7

8 innefattar också vattnets fysikaliska och kemiska egenskaper och dess samspel med allt levande växter, djur och människor. En hydrolog studerar ytvatten i insjöar, vattendrag och vid våra kuster. Grundvattnet studeras inom hydrogeologi. HYTTA smältugn för framställning av metaller eller glas. Termen hytta nyttjas även som benämning på ugnen och omgivande byggnader vid järnbruk eller glasbruk. Inom bergshantering är skillnaden mellan hytta och masugn att det förstnämnda kan avse en smältugn för inte nödvändigtvis just järnmalm, utan även koppar-, eller silvermalm. Vid en masugn kan däremot endast tillverkning av tackjärn ske. För att smälta exempelvis järnmalm krävs mycket höga temperaturer, vilket kräver stora mängder träkol. Skogarna runt de svenska gruvorna höggs ner och lades i mila för att föda hyttorna. HÅLVÄG fornlämning som består av en fåra i marken som bildats av att det förr gått en väg där. Fåran har blivit till av slitage från hovar, klövar och fötter samt av förstärkande regnvattenserosion. Hålvägar finns oftast i sluttningar eller på åsar. HÅRDVALLSÄNG naturlig slåttermark på torrmark. Jfr Sidvallsäng. HÄLLMARKSKOG (hällmarktallskog) nordisk vegetationstyp som växer på hällmark, det vill säga urberg. Den är ofta mycket torr, har ett tunt jordlager och är näringsfattig med ett ph under 7. Jordmånen är podsol, eftersom det är en typ av barrskog. Denna form av växtsamhälle finns på de platser som låg under Högsta Kustlinjen och som spolades rena av vågorna vid landhöjningen. Den är ofta artfattig med lågvuxen, gles, tallskog, ljung, lingon, renlav, bägarlav, svampar och tulkört. Typiska fågelarter är t.ex. tjäder och nattskärra. HÄVD bruk av egendom, t.ex. beteshävd med kreatur. HÖGMOSSE Välvd mosse, vars delar höjer sig över mossens kant. Jfr Koncentrisk mosse, Excentrisk mosse. HÖGSTA KUSTLINJEN den högsta nivån till vilken havet nått. Kommunens yta har i sin helhet legat under havsytan och Högsta kustlinjen saknas följaktligen i kommunen. HÖGSTUBBE ett på rot stående träd där kronan brutits av. HÖGÖRTSVEGETATION vegetationstyper med högvuxna arter av örter, t.ex. älgört. HÖLJA ytstruktur i mosse som består av vattenfyllda sänkor. Jfr Flark. IMPEDIMENT Mark som i medeltal, under livscykeln för dess trädbestånd, producerar mindre än 1 m³sk i virkestillväxt per hektar och år. INTERMEDIÄRT KÄRR Övergångsform mellan fattigkärr och rikkärr. phvärdet är intermediärt, ofta på grund av rörligt vatten i kärret. Arter från fattigkärrs- och rikkärrsfloran förekommer blandat. INÄGA jordbruksmark som sedan långt tillbaka inhägnats för att boskap och vilda djur, t.ex. älg, inte skulle komma åt dem. Inägor kunde bestå av åkrar, slåtterängar och trädgårdsland. Motsatsen är utägor. 8

9 KAMBROSILUR geologisk period som inföll ca miljoner år före vår tid och som kännetecknas av enhetliga, lagrade bergarter. KANTSKOG tallskog i kanten på högmosse. KARSTSPRICKOR sprickor i kalksten, bildade av att kalken lösts upp av kolsyrehaltigt vatten. KLAPPERSTENSFÄLT fält av rundade stenar som genom vågorna inverkan har nötts jämna mot varandra. KLOTLÖNN lönn med regelbundet klotformig krona. KOLBOTTEN lämning efter en kolmila. Kolmilan lämnar i allmänhet efter sig ett tydligt spår som varar i många decennier, exempelvis genom att vegetationen avviker från omgivningens. KOLMILA kontrollerad upphettning av ved utan syretillförsel för framställning av träkol (kolning). Träkolet användes i första hand av hyttor. Kolningen upphörde i stort sett i samband med krigsslutet KONCENTRISK MOSSE högmosse där myrens högsta punkt ligger centralt på mosseplanet. På koncentriska mossar har tuvorna bildat långa och böjda strängar och även höljorna har antagit den långsträckta och böjda formen. I myrens kanter finns lagg. KRYPTOGAMER samlingsnamn för lägre växter med förökning genom sporer; mossor, lavar, svampar, alger samt ormbunksväxter, de senare ingår i gruppen kärlkryptogamer. Jfr Fanerogamer. KULTURBÄRANDE LANDSKAPSELEMENT inslag i kulturlandskapet som vittnar om äldre tiders jordbrukskultur, t.ex. alléer, hölador etc. KULTURLÄMNING värdefull lämning som inte klassats av länsstyrelsen som fast fornlämning enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. KÄRR plan eller sluttande myrmark med vegetation som är påverkad av fastmarksvatten. Jfr Mosse. LAGG blöt zon med kärrvegetation som omger en högmosse. LEPTIT en sorts finkornig metamorf silikatbergart. Leptiterna förekommer i flera olika färger, från grå till röd. Finkornig gnejs är en leptit. LEVÉ låg bank vid vattendrag, uppbyggd genom avlagring av uppslammat material vid översvämningar. LIMES NORRLANDICUS (biologiska norrlandsgränsen) begrepp inom geografin som används för att förtydliga var sydliga respektive nordliga arter möts. LUND mindre, sluten lövskog, vanligen inte planterad, men ändå med något parkliknande karaktär. LÅGA liggande, omkullfallet träd. LÅNGSIKTIGT SKYDD skydd av område som gäller långsiktigt. Till långsiktigt skydd räknas områdesskydd enligt miljöbalken (i första hand nationalpark, naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområde, 9

10 i vissa fall även särskilda skyddade områden [Natura 2000]) samt naturvårdsavtal eller frivilliga avsättningar. LÖSBOTTEN kärr som alltid saknar bottenskikt. Fältskiktet kan vara tämligen väl utvecklat men oftast är det glest. Lösbottnar är vattenfyllda under en stor del av året och håller sällan att gå på. Jfr Mjukmatta. LÖVBRÄNNA skogsbestånd som har utvecklats naturligt efter brand. Lövträdsandelen är påtagligt högre än i den omgivande barrskogen. Större lövbrännor kan innehålla en del skogspartier som domineras av tall. Trädslagsblandningen i en lövbränna domineras av asp, glasbjörk, vårtbjörk och sälg. I fuktsvackor kan inslaget av al bli stort. Lövträdsskiktet är oftast likåldrigt, men enstaka tallöverståndare kan finnas. Fältskiktet präglas av friska vegetationstyper och boniteten är relativt hög. Det är inte ovanligt att lövbrännorna är grovt ytblockiga och finns i en mer eller mindre brant västvänd sluttning. Vissa lövbrännor kan ha iögonenfallande klena lövstammar och ändå innehålla rödlistade arter. När brännan är ung dyker ofta rödlistade insekter upp, och den döda veden drar till sig hackspettarnas intresse. Där elden dragit fram varsamt kan äldre lövträd med rödlistade arter förekomma. Med tiden övergår lövbrännorna till lövrik barrnaturskog. MAD sank äng, vanligen intill vattendrag eller sjö. MARTALL förkrympt, knotig tall som växer på mager mark. MEANDERLOPP regelbundet slingrande å- eller bäcklopp. MISSGYNNAD ART djur- eller växtart som bedöms inte löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd, men som ändå kan komma att göra det i en nära framtid. Jfr Hotad art. MJUKMATTA kärr som man sjunker ner i, ofta mer än en decimeter och det blir kvar tydliga fotspår. Jfr Lösbotten. MOLLUSKER blötdjur, dvs. snäckor, musslor och bläckfiskar. MORÄN jordart bildad av inlandsis genom en osorterad avlagring av material direkt från glaciäris. Jordarten kännetecknas av en osorterad blandning av olika partikelstorlekar, från lerpartiklar (<0,002 mm) till block (>20 cm). MOSSE plan eller välvd myrmark med vegetation som endast tillförs nederbördsvatten. Jfr Kärr. MYKORRHIZA svamprot, en form av mycel från en svamp, som lever i symbios med ett träd. Genom att fina underjordiska svamptrådar tränger in i rötterna hjälper svampen trädet att ta upp vatten samt närsalter och får i sin tur organiska föreningar från trädet. Svampen kan också ge trädet antibiotika som försvar mot parasitiska angripare. Mykorrhiza förekommer nästan uteslutande i hedskogar och andra näringsfattiga marker. MYR sammanfattande benämning på mossar och kärr. 10

11 NATURA 2000 europeiskt ekologiskt nätverk av skyddade områden. Nätverket utgörs av områden som har pekats ut med stöd av Fågeldirektivet och/eller art- och habitatdirektivet. Jfr Art- och habitatdirektivet, Fågeldirektivet. NATURBETESMARK se Naturlig fodermark. NATURLIG FODERMARK betes- och slåttermark med långvarig hävd som inte har utsatts för sentida ingrepp i markförbättrande syfte, t.ex. gödsling, kalkning, insådd, dikning eller plöjning. Fodermark som har gödslats eller plöjts i sen tid kallas kultiverad fodermark. Naturliga fodermarker delas upp i naturlig slåttermark och naturlig betesmark. NATURSKOG skog som så länge varit opåverkad av människan att den i stor utsträckning förvärvat de egenskaper (trädstruktur, artsammansättning m.m.) som kännetecknar urskog. NYCKELBIOTOP ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns, eller kan förväntas finnas, rödlistade arter. ODLINGSHINDER inslag i odlad mark, t.ex. åkerholmar, odlingsrösen, öppna diken etc. ODLINGSRÖSE en typ av stenhög som uppkommer i samband med markröjning. De har tillkommit under brons- och järnåldern då tidigare obrukad jord röjts upp för odling. OLIGOTROF näringsfattig. Oligotrofa sjöar är belägna i t.ex. barrskogsbältet. Där är sådana sjöar ofta humösa med lågt ph. OMBROTROF om högmossar som får sin näring endast från luft och nederbörd. OMRÅDESSKYDD skydd av område enligt miljöbalken; nationalpark, naturreservat, kulturreservat, naturminne, biotopskyddsområde, djuroch växtskyddsområde, strandskyddsområde, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde, särskilda skyddade områden (Natura 2000). PANSARBARK grov skorpbark på äldre tall. PENEPLAN flack och horisontell vittringsyta som har eroderats ned av exempelvis vind och vatten. PH ett mått på surhet, dvs. koncentrationen av vätejoner (H + ) i en lösning. Lösningar med låga ph-värden är sura, och de med höga kallas basiska. Neutrala är ämnen som har ph 7. PILEVALL en allé av pilträd, ofta vanligt förekommande i Skånes slättbygder. PODSOL Sveriges vanligaste jordmån, som täcker ca 50 % av Sveriges landyta. Podsolerna förknippas ofta med barrskog, men de förekommer ibland även tillsammans med annan vegetation. Den sura miljön i podsolerna gör att daggmaskar är ovanliga. POSTGLACIAL bildad efter istiden. 11

12 PRIORITERAT BEVARANDEVÄRDE Utpekat naturvärde, kulturmiljövärde eller upplevelsevärde för rekreation och friluftsliv, som läggs till grund för t.ex. beslut om skydd eller vidtagen skötselåtgärd. RANDSKOG se Kantskog. RATIFICERA (subst.: Ratifikation) stadfästelse, ett beslut av en lagstiftande församling att godkänna ett avtal. Ordet används ofta om godkännande av internationella avtal och konventioner. RAVIN djup skärning i finkornigt material, åstadkommen av vattendrag. REFUGIUM en (sista) tillflyktsort för t.ex. en art. RELIKT kvarleva från andra epoker. REPRODUKTIONSTID den tid på året då en djurart förökar sig, t.ex. fåglar häckar. RESTAURERING återskapande till önskat tillstånd av tidigare biotop eller landskap, t.ex. ett hävdat landskap eller en viss naturskogstyp. REVIR område som hannen och/eller honan av en djurart betraktar som sitt eget territorium och försvarar mot andra inom arten, men ofta bara mot andra av samma art/kön. RIKKÄRR kärr rikt på mineraler och med högre ph. Fastmarksvattnet som når kärret är, beroende på omgivande jordarter, rikare på mineraljoner) än fattigkärrens. Jfr Intermediärt kärr, Extremrikkärr, Fattigkärr. ROTVÄLTA när ett träd faller omkull tillsammans med en stor del av sitt rotsystem, så att jord följer med rötterna upp. RUNDHÄLL välvd, isslipad hällyta. RÄFFLA slipspår på hällar efter block som isen fört med sig. RÖDLISTAD ART art som är hotad till sin långsiktiga överlevnad som art, och som är upptagen på en, av Naturvårdsverket fastställd, lista. RÖJNING åtgärd inom trakthyggesbruk som utförs i nyligen föryngrade bestånd. Vid röjningen avvecklas oönskade plantor och träd så att ett visst, någorlunda enhetligt, förband uppnås. Genom att röja kan man påverka såväl de kvarvarande trädens tillväxt som trädslagsblandningen. Jfr Gallring. SAPROFYT nedbrytare. Organismer som lever på döda organismer. Växter som är saprofyter saknar i regel klorofyll. SEDIMENT jordart som bildats genom avlagring av vatten- eller luftburna partiklar. SENVUXEN träd som tillväxt långsamt, t.ex. i närings- eller ljusfattiga förhållanden. Täta årsringar. SIDLÄNT sank och låglänt (om terräng). SIDVALLSÄNG naturlig slåttermark på våtmark. Jfr Hårdvallsäng. SLUTAVVERKNING åtgärd inom trakthyggesbruk som innebär att ett avgränsat skogsbestånd helt avvecklas. Med slutavverkning kan även samma sak som kalhygge eller föryngringsyta, det vill säga själva 12

13 resultatet av åtgärden, avses. Slutavverkning är en av flera former av föryngringsavverkning. SOCKEL Växtsätt hos träd där många klenare stammar utgår från en gemensam sockel i marknivå. SOCKEN ett geografiskt avgränsat, numera icke-administrativt, område, ursprungligen definierat genom att invånarna hörde till samma kyrka. Jfr Församling. SPÄRRGRENIG träd med horisontellt växande grenar. SPRICKDAL spricka i berggrunden som vidgats till en dalgång. STENSTRÄNG fornlämning, rest från en tid då boskapsskötseln var den dominerande näringen för den bofasta befolkningen, dvs. under bronsålder och tidig järnålder. Stensträngarna är lämningar av ursprungligen ca 60 cm höga hägnader som byggts för att skapa fägator till de gemensamma utmarkerna och hålla borta betesdjuren från de enskilda inägorna. STRANDHAK fördjupning, utformad av vågornas nötning vid borttransport av fast berg eller lösa jordarter vid brant kust. Jfr Fornstrandhak. STRANDVALL vall av klappersten eller grus, uppkastad av vågorna. Jfr Fornstrandvall. STRÄNG låg torvvall, orienterad vinkelrätt mot lutningsriktningen (på myrar). SUBSTRAT underlag, t.ex. för en växt. SUCCESSIONSMARK mark där vegetationen befinner sig i en förändring av artsammansättning, struktur etc., exempelvis en igenväxande betesmark eller en lövbränna efter en skogsbrand. SUMPSKOG skog som växer på blöt eller fuktig mark med ett mer eller mindre tjockt torvtäcke. Träden i en sumpskog står ofta på socklar. SVALLGRUS, SVALLSAND material som omlagrats av vågorna. SYRA ämne med ph >7. Jfr Bas. SÄTTFISK fisk som utplanteras i en sjö eller ett vattendrag. TAIGA det sibiriska barr- och urskogsområdet. Jfr Västlig taiga. TALUS anhopningar av block och stenar nedanför en bergsbrant. TEG liten åker. TILLRINNINGSOMRÅDE en landyta vars kant begränsas av en vattendelare. Nederbörd som faller inom ett tillrinningsområde, tillfaller vattendrag som avses när tillrinningsområde nämns, t.ex. Storljusens tillrinningsområde begränsas i norr av vattendelaren mot Stenbarkens tillrinningsområde. TJÄRN liten sjö, ofta i skog eller i anslutning till en våtmark. Skillnaden mellan tjärn och t.ex. göl är att vattensamlingen som blev tjärnen har funnits på plats innan våtmarken bildades, medan gölen bildats uppe på våtmarken. En tjärn är normalt resten efter den sjö som vuxit igen när våtmarken bildades. Tjärnen har en fast tydlig strandlinje, även om de sista metrarna ibland kan utgöras av gungfly. Gölens stränder är 13

14 otydligare och strandlinjen kan beskrivas som att marken blir allt sankare för att till slut övergå helt i vatten. Gölens storlek varierar också mer med årstiderna. Tjärnens vatten är klarare än gölens, och i de flesta fall surare. Jfr Göl. TOPOGEN plan (om kärr). TRAKTHYGGESBRUK skogsbrukssätt där skogens slutavverkning utförs i bestämda utstakade större eller mindre kalhyggen eller föryngringsytor. TRIVIAL alldaglig, lätt tillgänglig. Används t.ex. om lövskog; trivial lövskog utgörs av björk, gråal och asp. Jfr Ädellövträd. TRÄDSKIKT skikt i vegetationen som utgörs av träd högre än fem meter. Jfr Bottenskikt, Buskskikt, Fältskikt. URBERGSPENEPLAN flack och horisontell vittringsyta i urberg. URSKOG skog som aldrig har påverkats av människan. Till sådan påverkan brukar man inte räkna nedfall av föroreningar. URSKOGSRELIKT kvarleva från tider med större sammanhängande urskogsområden. VATTENREGIM vattenståndsförhållanden (naturliga eller reglerade) i sjö eller vattendrag. VÄRDETRAKT ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Värdetrakter har en väsentligt högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer än vad som finns i vardagslandskapet. VÄRMETIDSRELIKT kvarleva från värmetiden (ungefär: bronsåldern). VÄSTLIG TAIGA det sibiriska barr- och urskogsområdets västligaste utlöpare på den skandinaviska halvön. Jfr Taiga. ZOOLOGI läran om djurriket efter biologiska riktlinjer. ÅS ryggformad isälvsavlagring som bildats vid mynningen av eller inuti en isälvstunnel och som består av sorterat material (rullstensås). ÅSGRAV, ÅSGROP svacka i åsen, uppkommen genom bortsmältning av inbäddade isblock. ÄDELLÖVTRÄD trädslagen alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn. ÖVERSILNINGSKÄRR sluttande kärr med översilande vatten. 14

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Södermanlands län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

6.2 EKOLOGISKT SÄRSKILT KÄNSLIGA OMRÅDEN

6.2 EKOLOGISKT SÄRSKILT KÄNSLIGA OMRÅDEN 6 ÖVRIGA INTRESSEN Avsnittet berör ekologiskt känsliga områden (6.1), områden av intresse för den allmänna naturvården (6.2) samt kulturmiljövården (6.3). 6.1 OMRÅDEN AV INTRESSE FÖR DEN ALLMÄNNA NA- TURVÅRDEN

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE0810399

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE0810399 Bevarandeplan Vojmsjölandet SE0810399 Namn: Vojmsjölandet Sitecode: SE0810399 Områdestyp: SCI Area: 4872,6 ha Kommun: Vilhelmina Karta: Dikanäs 23 G, ekonomiska kartan 23 G 0-1 e-f och 2-3 e-f Koordinat:

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2 23 Hagesjön Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Botten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Natur och kultur. Natur. Naturens gång. Kultur

Natur och kultur. Natur. Naturens gång. Kultur Natur och kultur Natur Det man kallar orörd natur är inte påverkad av människan. Sådan finns knappast längre. Till och med vår fjällvärld är i viss mån påverkad av bl. a renskötsel, skidåkare och skotrar.

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

Svar till Testa dig i faktaboken

Svar till Testa dig i faktaboken Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 191 10.1 Forklara ordet a) ekologi b) ekosystem c) population d) djursamhalle a) Ekologi handlar om hur levande varelser påverkar varandra och samband mellan levande

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20.

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20. mångfaldspark i gällivare PELTOVAARA hitta hit med gps 67.085 20.347 En levande 558-åring bark som livsmedel och förpackningsmaterial Abborrträsk pärlan i parken Välkommen till SCAs första mångfaldspark

Läs mer

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Beställare Gothia Vind AB 2011-07-12, rev 2011-11-14 Komplettering av Allmänekologisk inventering inför vindkraftsutbyggnad

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Bevarandeplan. Rataskär SE0810031

Bevarandeplan. Rataskär SE0810031 Bevarandeplan Rataskär SE0810031 Namn: Rataskär Sitecode: SE0810031 Områdestyp: SCI Area: 93 ha Kommun: Robertsfors Kartor: Robertsfors 21 K; ekonomiska kartan 21K 1 j Mittkoordinat: 7108170-1749287 Fastighetsägare:

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Porsamossen 25,1 4 1 Lövsumpskog, myrholmar

Porsamossen 25,1 4 1 Lövsumpskog, myrholmar Porsamossen 25,1 4 1 Lövsumpskog, myrholmar Porsamossen är ett våtmarkskomplex ca 0,5 km norr om Björsjön. I områdets sydöstra del har en lövsumpskog utvecklats med företrödesvis björk i trädskiktet men

Läs mer

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER 1 (6) NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram för Kävlinge kommun Åtgärdsprogram (mars 2003) Projektgrupp Patrik Lund Kartor Patrik Lund Layout Ann Ekvall Fotografier Cecilia Backe, Cecilia Torle,

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013 Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet Vart sjätte år...

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer