Krabbtaskan B IO I O L OG O G I

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krabbtaskan B IO I O L OG O G I"

Transkript

1 B IO I O L OG O G I Krabbtaskan förekommer i Skagerrak, Kattegatt och norra Öresund. De lever på alla typer av bottnar, men föredrar klippoch stenbotten. Krabbtaskan TEXT & FOTO ANDERS SALESJÖ/SJÖHAREN I Sverige har vi ett trettiotal olika krabbarter. Störst och mest känd av dem är krabbtaskan, som ofta bara kallas krabba eller möjligen vanlig krabba. Ordet krabbtaska betyder helt enkelt en stor välsmakande krabba och är skriftligen känt först Krabbtaskan förekommer i Skagerrak, Kattegatt och norra Öresund. De lever på alla typer av bottnar men föredrar klipp- och stenbotten under dagen, då de gärna ligger passiva i skrevor och håligheter. Vid mörkrets inbrott blir de mer aktiva och söker sig gärna ut på sandblandade bottnar för att leta efter föda. Sommartid är krabbtaskan vanlig på meters djup. Om salthalten är hög i ytvattnet händer det att de nattetid går ända upp i strandzonen för att äta blåmusslor. De minsta krabborna vistas relativt grunt hela året medan könsmogna krabbor gärna söker sig till djupare vatten under vinterhalvåret. I våra vatten tillbringas vintern normalt på meters djup. Norska fiskare får vissa år stora mängder krabbtaska ända nere på meters djup. Krabban äter det mesta, men för en vuxen krabba utgörs den 22

2 viktigaste födan av snäckor och musslor, diverse olika kräftdjur, sjöborrar och havsborstmaskar. Hårda skal krossar krabban mycket enkelt med sina kraftiga klor. Då maten svalts ner bearbetas den ytterligare i magen med hjälp av tre extratänder, som bidrar till att krossa hårdsmält föda. De kortstjärtade Det vetenskapliga namnet på gruppen krabbor är Brachyura. Namnet kommer från en sammanslagning av två grekiska ord; brachys som är det samma som kort och oura som betyder stjärt. Krabbornas stjärt är nämligen förkrympt och bärs alltid invikt under ryggskölden. Med hjälp av stjärten är det lätt att se skillnad mellan könen på krabbor. Hos hanarna är stjärten långsmal och skyddar de två parningsorganen som finns under. Honorna har däremot en bred stjärt som utnyttjas som skydd för äggen. Hos krabbtaskan finns det även andra könsskillnader som man kan se utan att vända upp och ner på krabborna. Fullvuxna hanar har betydligt mycket större klor än honorna och de har även en bredare och plattare ryggsköld. En annan könsskillnad är att de delvis föredrar olika miljöer; utomskärs är det vanligast med storvuxna hanar, medan honorna är talrikast inomskärs eller i fjordar. Måste byta skal Krabbtaskans skal är mycket tjockt och hårt på grund av att det innehåller en riklig mängd kalk. Skalet består dock inte bara av kalk. Längst ut finns ett tunt lager av protein som innehåller färgämnet astaxanthin, vilket ger skalet dess rödorange färg. Innanför proteinlagret finns ett ämne som kallas kitin. Kitin är ett flexibelt och starkt ämne som påminner om materialet i våra naglar. Kitinet är i sin tur kraftigt inlagrat med kalk. Skalet fungerar dels som skydd mot fiender, men det utgör också krabbornas skelett. På insidan av skalet sitter alla muskler fästade. Skalet är dött och kan inte växa, det omger den levande vävnaden likt en medeltida riddarrustning. Efter hand som krabban växer blir skalet för trångt och det måste bytas ut mot ett större. Under de två första levnadsåren genomgår de små krabborna 2-4 skalömsningar årligen, antalet varierar med vattentemperaturen. Från det tredje året sker skalbyte en gång per år och när krabborna uppnått könsmognad ömsar de vartannat år under hösten. Hos stora och gamla krabbor med en skalbredd över 18 cm sker skalömsningen vart tredje eller fjärde år. När skalet blir för trångt börjar krabban att producera ett hormon som heter ecdyson. Detta hormon reglerar kräftdjurens skalömsning och produceras av körtlar vid antennbaserna. Innan själva ömsningen löses stora delar av skalets kalk upp och lagras i kroppen. Samtidigt som det gamla skalet successivt tunnas ut inifrån börjar ett nytt skal att byggas upp under det gamla. Det nya skalet är dock alldeles mjukt och är ännu inte inlagrat med kalk som det gamla. Genom att förflytta kroppsvätskor, så att partiet under ryggskölden expanderar, spräcker krabban det gamla skalet i skarven mellan ryggsköld och stjärt. Genom denna öppning backar sedan krabban ut ur sitt gamla skal. När krabban övergivit det gamla skalet tar den in vatten så att det nya mjuka skalet sväller upp. Det nya skalet görs ungefär 25 % bredare än det gamla. Efter ömsningen är det nya skalet alldeles mjukt. Krabban utgör därför ett lätt byte för rovdjur. Hotbilden förvärras av att musklerna saknar stabila fästen, vilket gör att krabban dessutom har svårt att röra sig. Nyömsade krabbor håller sig därför i skymundan tills det nya skalet hårdnat. Detta sker bland annat genom att kalk som ansamlats i kroppen från det gamla skalet lagras in i det nya. Hos äldre djur med ett kraftigt skal kan denna inlagring ta några veckor upp till en dryg månad. Så snart skalet hårdnat en aning avges vattnet som fick kroppen att svälla upp. På så vis bildas ett hålrum mellan kroppen och skalet så att fortsättning på sidan 24 Med hjälp av stjärten, som är invikt under kroppen, är det lätt att se skillnad mellan könen på krabbor. Hanen har en smal stjärt medan honan har en bred. Honorna har en bred stjärt som utnyttjas som skydd för äggen. 23

3 Ovan: Könsmogna hanar har större klor och plattare skal än honorna. Till höger: Krabbornas skal består av kalk och ett ämne som kallas kitin. Ytterst finns ett tunt lager av protein som innehåller färgämnet astaxanthin, vilket ger skalet dess rödorange färg. I vissa fall förekommer ett mycket elakt fiske på krabba som innebär att man tar upp dem och bryter av klorna för att sedan kasta tillbaka dem igen. krabban har plats att växa inuti det. Det är nämligen under perioden mellan två skalömsningar, när skalet är hårt, som tillväxten av själva kroppen sker. Förlorade ben växer ut igen Om en krabba skulle förlora ett ben, ena klon eller skada sitt kraftiga kalkskal kan den göra en tillfällig lagning på det skadade stället. Det skadade partiet sätts igen med ett svart vaxartat ämne. Detta vaxartade ämne bildas med hjälp av blodet; ungefär som en sårskorpa hos oss människor. Krabbans sårskorpa faller dock aldrig av, utan vid nästa skalömsning bildas ett nytt, helt skal. Till skillnad från oss människor kan krabbor nybilda förlorade kroppsdelar. Om en krabba förlorar ett ben får den ett nytt litet ben vid nästa skalömsning. Efter ytterligare en ömsning så har den förlorade kroppsdelen ersätts av en ny som är i proportion till övriga delar på kroppen. Skulle flera ben förloras samtidigt så påskyndas skalömsningen så att nya ben kan växa ut i ett raskare tempo. I vissa fall förekommer ett mycket elakt fiske på krabba som innebär att man tar upp dem och bryter av klorna för att sedan kasta tillbaka dem igen. Man skulle kunna tro att klorna snart växer ut igen, men dessvärre har krabban mycket svårt att klara sig när den förlorat båda sina klor. Den går därför en relativt säker, men långsam död till mötes. De har nämligen mycket svårt att äta när de inte har någon klo i behåll och svälter helt enkelt ihjäl. 24

4 Till vänster: Under sensommaren och hösten är det många dykare som blir fundersamma över alla döda krabbor de ser. Oftast är det dock inte döda krabbor det handlar om utan tomma skal från krabbor som just ömsat. Parningen Parningen sker under hösten och inleds med att honan börjar utsöndra doftämnen för att attrahera hanar. Ofta söker sig då flera hanar till honan och de börjar konkurrera om henne. Den största och starkaste hanen går segrande ur striden och bär sedan runt honan under sig i väntan på att hon ska ömsa skal. Denna parbildning sker ungefär en vecka innan honans ömsning. Honan är helt förseglad i sitt hårda skal och parningen kan därför inte äga rum förrän hon ömsat. När det är dags för ömsning hjälper hanen därför gärna till att få av henne skalet. Efter skalömsningen är hon alldeles mjuk och parningen äger då rum buk mot buk. Vid parningen överlämnar hanen paket med spermier som placeras i honans två spermiebehållare med hjälp av de hårda utskott som han har under stjärten. Spermierna förvaras sedan i behållarna inuti honans kropp utan att de kommer i kontakt med äggen. Rommen är inte färdigutvecklad ännu, detta sker först under året efter parningen. Då skalömsning och parning är över bevakar hanen sin hona i flera dagar, vilket säkerställer att den mjuka honan inte parar sig med någon annan hane eller blir uppäten av rovdjur. Då rommen är befruktad ligger honan kvar i sin lilla grop delvis dold i bottensedimentet. Här tillbringar hon vintern och våren. I ungefär åtta månader ligger hon passiv och väntar på att äggen ska kläckas. När honans skal hårdnat och hon lämnats av hanen är det viktigt för henne att få i sig mycket föda. Det kostar nämligen mycket energi att bilda rommen, men hon behöver också lagra energi som upplagsnäring i kroppen. Det är denna upplagsnäring som ibland kallas för krabbsmör. Såväl krabbsmör som rom bildas under skalet i dess framkant och sidor. En hona kan bilda 0,5-3 miljoner gulorange romkorn. Lagrar spermier i flera år Ett drygt år efter parningen under sen höst är rommen mogen och redo för att befruktas. Honan har nu sökt sig till en lämplig sandblandad botten på meters djup och är välfylld med rom och upplagsnäring. Här gräver hon delvis ner sig och låter rommen vandra ut för att placeras under stjärten. Samtidigt som rommen vandrar ut kommer den i kontakt med hanens spermier och befruktas. Befruktningen sker alltså först månader efter själva parningen! Det är sällan som alla spermier fortsättning på sidan 26 Krabbor med nyömsade skal har ett hålrum mellan kroppen och skalet, vilket gör att krabban kan tillväxa inne i skalet. Om en krabba förlorar en klo får den en ny liten klo vid nästa skalömsning. Efter ytterligare en ömsning har klon ersätts av en ny som är i proportion till övriga delar på kroppen. 25

5 Denna lilla krabba är ca 30 mm bred och ungefär två år gammal. 26

6 Ovan: Krabbhonor kan lagra hanarnas spermier i flera år. Spermier från en parning kan därför räcka till två eller möjligtvis tre befruktningar. Till höger: Befruktning sker månader efter parningen under september-oktober. Samtidigt vandrar rommen ut och placeras under stjärten. Honor med yttre rom ligger sedan nedgrävda fram till juni, då äggen kläcks. från en parning går åt vid första befruktningen och de som inte utnyttjats kan lagras i honans spermiebehållare under ytterligare något år. På så vis räcker en parning till två eller möjligtvis tre befruktningar. Då rommen är befruktad ligger honan kvar i sin lilla grop delvis dold i bottensedimentet. Här tillbringar hon vintern och våren. I ungefär åtta månader ligger hon passiv och väntar på att äggen ska kläckas. Under denna period äter hon ingenting och överlever tack vare den upplagsnäring hon samlat på sig mellan parningen och befruktning. Då och då lämnar hon gropen för ett kort ögonblick och viftar med stjärten för att fläkta friskt, syrerikt vatten över rommen. Så snart hon gjort detta kryper hon ner igen. Då sommaren kommer är honans väntan över. Äggen kläcks till 0,9 mm långa larver som svävar iväg i vattnet. De första 4-8 veckorna lever krabblarverna som plankton och genomgår sju hudömsningar. Efter den sjunde ömsningen omvandlas larverna till 2,5 mm breda, bottenlevande små krabbor. När de är ett år gamla har de blivit ca 15 mm breda och efter andra levnadsåret är de ungefär dubbelt så stora. De flesta krabbor i svenska vatten blir könsmogna när de är 4-5 år gamla och ca 12 cm breda. Tillväxttakten beror dock på vattentemperaturen, längre norrut längs Norges kust kan det ta 5-8 år innan krabborna kommit upp i samma storlek och blir könsmogna. Hanarna blir större än honorna. Bredden över ryggskölden hos en gammal hane kan uppgå till 30 cm och vikten kan vara hela 4-6 kg, men detta är extrema uppgifter och det är sällsynt med krabbor som är bredare än 20 cm. Den maximala livslängden uppges vara omkring år. Honorna vandrar långa sträckor Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium i Lysekil startade i slutet av 1960-talet en stor krabbundersökning. Man studerade krabbans födoval, romläggning, skalömsning och vandring. Märkningsförsök pågick mellan 1968 och 1973 då sammanlagt krabbor fångades, märktes och släpptes ut för återfångst. Vid denna undersökning fann man att krabbhonorna vandrar långa sträckor medan hanarna är mera stationära. Den längsta vandringen bland märkta honor uppgick till 225 kilometer på 4 år och 11 månader från Lysekil till Kullens fyr i nordvästra Skåne. Då ska man beakta att detta är det uppmätta avståndet fågelvägen, givetvis har krabban promenerat kors och tvärs, så det reella promenerade avståndet är betydligt längre. Bland märkta hanar blev den längsta krypsträckan 62 kilometer på 13 månader från Lysekil till Göteborgs skärgård. fortsättning på sidan 28 27

7 Ovan: Krabbor med mycket havstulpaner, havsborstmaskar och annan påväxt har inte ömsat skal på länge. De är därför oftast fullmatade och innehåller mycket mat. Varför är det då skillnad på hur långt hanar respektive honor vandrar? Man vet inte detta helt säkert, men man har konstaterat att honorna framförallt vandrar mot strömmen. I och med detta har man en teori om att det skulle kunna vara vad man kallar för en kompensationsvandring. När rommen kläcks under honans stjärt så driver larverna med strömmen i 4-8 veckor innan de slår sig ner på bottnen. På denna tid hinner larverna driva iväg en ganska lång sträcka, men om honorna under hela sitt liv förflyttar sig mot strömmen motverkar detta att krabbpopulationen förflyttas längre och längre bort i strömriktning. Genom att vandra mot strömmen kompenserar honorna för att larverna driver med strömmen, vilket i princip leder till att larverna slår sig ner i honans hemkvarter. 28 Skonsam fiskemetod Eftersom krabbtaskan har ett gott och eftertraktat kött så fiskas den intensivt. Den är den enda svenska krabban som har något större kommersiellt värde. Längs nästan hela Europas kuster fiskas det krabba. Flest krabbtaskor finns runt Irland och i Engelska kanalen. Här fiskar såväl engelska som franska fiskare och fångsterna är de största i Europa. En del av dessa krabbor exporteras till De tre ledande begreppen i KRAVcertifierat fiske är: säkra metoder, hållbara bestånd och spårbarhet. Sverige trots att vi har gott om egna krabbor på vår västkust. Fisket efter krabba bedrivs med garn eller burar av såväl yrkesfiskare som fritidsfiskare. Krabbfiske med burar är ett mycket skonsamt fiske mot den marina miljön. När man nu börjar resonera om att KRAV-märka fisk och skaldjur från ekologiskt hållbara fiskemetoder är burfångad krabba en av de första att bli godkända. De tre ledande begreppen i KRAV-certifierat fiske är: säkra metoder, hållbara bestånd och spårbarhet. Säkra metoder innebär att fiskarna ska använda skonsamma, selektiva redskap som minimerar bifångst. Vid krabbfiske ska man alltså bara få krabba och dessutom bara krabbor som är tillräckligt stora för att ätas. Fisket får endast bedrivas på långsiktigt hållbara bestånd utan att överskrida den biologiska produktionsförmågan. För att säkerställa detta måste fiskefartyget kunna positionsbestämmas så att KRAV kan kontrollera att fisket endast sker på godkända bestånd. Uppfylls kontrollföreningen KRAVs kriterier blir krabborna märkta med KRAV-symbolen, vilket innebär att du med mycket gott samvete kan avnjuta dessa krabbor utan att du skadar vare sig krabbestånden eller den marina miljön.

8 De mest skamfilade är bäst att äta Vare sig man fiskar krabba själv eller köper hos fiskhandlaren är det fyllda krabbor man vill ha, det vill säga krabbor som innehåller mycket mat och som inte är mer eller mindre tomma inuti skalet. Men hur ska man då välja ut den bästa? Ett tips är att köpa de som ser slitna och skamfilade ut. De ska gärna vara fulla av havstulpaner, rörbyggande havsborstmaskar och annan påväxt. Dessa krabbor är med största sannolikhet välfyllda på sensommaren och hösten strax innan krabban skall till att skifta skal. Efter ett skalbyte tar det flera månader innan krabban blir välfylld igen. Därför är krabbor med rena i det närmaste perfekta skal nästan alltid tomma. Ett annat tips är att fullmatade krabbor är mörkare undertill medan nyömsade är vitare eller nästan genomskinlig i färgen. Man brukar Ovan: Krabbor med rena i det närmaste perfekta skal är normalt nyömsade och innehåller väldigt lite mat. fortsättning på sidan 30 29

9 Förekomsten av infekterade krabbor är som störst under juli till oktober med den högsta dödligheten under augusti och september. ofta kalla sådana genomskinliga krabbor för glaskrabbor. En del yrkesfiskare har tillgång till mer sofistikerade metoder; man har tagit fram en genomlysningskamera med vars hjälp man likt röntgen kan se om krabban är full av mat. Ska du köpa krabba kan det därför löna sig att fråga om de är genomlysta. Dessvärre är det dock inte alla krabbor som är lika goda. Krabbtaskan angrips ibland av en mikroskopiskt liten, encellig parasit vars vetenskapliga namn är Hematodinium perezi. Hematodinium är en så kallad dinoflagellat, samma typ av organism som orsakar mareld om hösten. Parasiten förbrukar syre från krabbornas blod och vävnader vilket gör att de blir slöa och passiva. Kraftigt infekterade krabbor får ofta ett lätt rosafärgat skal, nästan som om de vore kokta. Blodet får dessutom en mjölkvit färg och kan inte längre levra sig. Parasiten fortplantar sig snabbt i krabbans kropp så infekterade krabbor går en relativt säker död till mötes. Förekomsten av infekterade krabbor är som störst under juli till oktober med den högsta dödligheten under augusti och september. Under vintermånaderna finner man normalt inga angripna krabbor överhuvudtaget. Skulle man koka en angripen krabba så märker man att köttet är kritliknande och har en bitter smak. Denna bittra smak har gett sjukdomen det engelska namnet Bitter crab disease. Lyckligtvis är angreppen relativt sällsynta i våra vatten och man känner inte till några som helst skadliga effekter av att äta infekterade krabbor. Låt dig därför inte avskräckas från att avnjuta några läckra krabbor till lunch, middag eller som tilltugg. Bildförsäljning Bildspel Föredrag Kurser Dykresor Skolverksamhet Logi i Lysekil Anders Salesjö w w w. s j o h a r e n. c o m Tel: VILL DU ANNONSERA I S P O R T D Y KA R E N? Kontakta Lena Holmbring per telefon eller e-post 30

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar Sjustrålig smörbult känns lätt igen på en stor, mörk fläck vid stjärtfenans bas. Bilden visar en ung hane som ännu inte fått sin vackert färgade parningsdräkt. B IO I O L OG O G I 20 Sjustrålig smörbult

Läs mer

B IO I O L OG O G I. Kungskrabban har introducerats i Europa av Sovjetunionen från Asien. Nu sprider sig krabborna längs Norges kust.

B IO I O L OG O G I. Kungskrabban har introducerats i Europa av Sovjetunionen från Asien. Nu sprider sig krabborna längs Norges kust. B IO I O L OG O G I Kungskrabban har introducerats i Europa av Sovjetunionen från Asien. Nu sprider sig krabborna längs Norges kust. Kungskrabbor invaderar Nordnorge TEXT & FOTO ANDERS SALESJÖ/SJÖHAREN

Läs mer

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan

Läs mer

Tro l l h u m ra r B IO I O L OG O G I. humrar, men ändå inte

Tro l l h u m ra r B IO I O L OG O G I. humrar, men ändå inte B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson/Sjöharen Tro l l h u m ra r humrar, men ändå inte Nedan: Trollhumrar är anomurer och har reducerat det bakersta paret av sina ursprungliga fem par ben. I

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Valthornssnäckan, B IO I O L OG O G I. en outnyttjad resurs?

Valthornssnäckan, B IO I O L OG O G I. en outnyttjad resurs? B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson Valthornssnäckan, Buccinum undatum, trivs bäst på sand och lerbottnar. Valthornssnäckan, en outnyttjad resurs? Valthornssnäckan är vår näst största snäcka.

Läs mer

Rödhajar B IO I O L OG O G I

Rödhajar B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Olika arter rödhajar finns över hela jorden. Många av dem är djuplevande, men det finns också flera grunt levande arter som vi dykare kan ha turen

Läs mer

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade

Läs mer

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,

Läs mer

Fiska havskräfta. Lämplig utrustning. Snabbfakta Havskräfta. Carapax Marine Group AB

Fiska havskräfta. Lämplig utrustning. Snabbfakta Havskräfta. Carapax Marine Group AB Fiska havskräfta 25 % av den svenskfångade havskräftan fiskas idag med bur. Forskning visar att burfiske av havskräfta är mycket mer skonsamt för havsbotten än trålfisket, samt att bifångsten är avsevärt

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. NAKEN B IO L OG I Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. 16 Text och Foto Anders Axelsson Vinterdykningen går mot

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Fiskarna var de första ryggradsdjuren Fiskar Fiskar är de första ryggradsdjuren andas med gälar och har inga lungor är växelvarma har en yttre- eller inre befruktning. de flesta är rovdjur och äter plankton Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) Det är främst Badebodaån och Kiasjön som erbjuder bättre förhållanden för kräftor. Här skulle kräftbeståndet kunna öka. En viktig åtgärd är att kommande år provfiska dessa vatten. Artbeskrivning Flod-

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! B IO I O L OG O G I

PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! B IO I O L OG O G I Hane av svart smörbult som vaktar sina ägg. Äggen ligger väl i skyddade i en gammal tomflaska. B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! 38 Nedan: Rockorna har ett skelett

Läs mer

ORMSTJÄRNOR B IO I O L OG O G I

ORMSTJÄRNOR B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson Nedan: Ormstjärnornas armar täcks av skyddande kalkplattor, formen på dessa plattor är ofta bra att nyttja sig av vid artbestämning. Hos arten Ophiopholis

Läs mer

Skrubbskäddan B IO I O L OG O G I

Skrubbskäddan B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Nedan: Skrubbskäddan förekommer längs hela Sveriges kust. Den föredrar utsötat havsvatten och kan under korta perioder vandra in i rent sötvatten. Skrubbskäddan TEXT & FOTO ANDERS SALESJÖ/SJÖHAREN

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

Hummer, fiskeregler och biologi. Så här lever hummern och så här fiskar du rätt

Hummer, fiskeregler och biologi. Så här lever hummern och så här fiskar du rätt Hummer, fiskeregler och biologi Så här lever hummern och så här fiskar du rätt Hummern, eller som den även kallas Havets svarta guld, är omgärdad av myter och sägner. Fisket efter hummer är djupt rotat

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

Fakta om Polartrakterna

Fakta om Polartrakterna Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 3 augusti, kl Vad döljer sig under Verkeåns yta.

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 3 augusti, kl Vad döljer sig under Verkeåns yta. Havängs Museiförening, 2008 HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 3 augusti, kl 10.00 Vad döljer sig under Verkeåns yta. Christer Brönmark, professor i limnologi vid Lunds Universitet, tar oss med på en upptäcktsfärd

Läs mer

HAVETS SVARTA GULD. Gullmarsgymnasiet Lysekil/Sotenäs. Hanna U. Pilbackes UNDERSÖKNING AV HUMMERFISKET I HUNNEBOSTRAND PROJEKTARBETE LYSEKIL 2007

HAVETS SVARTA GULD. Gullmarsgymnasiet Lysekil/Sotenäs. Hanna U. Pilbackes UNDERSÖKNING AV HUMMERFISKET I HUNNEBOSTRAND PROJEKTARBETE LYSEKIL 2007 Gullmarsgymnasiet Lysekil/Sotenäs HAVETS SVARTA GULD UNDERSÖKNING AV HUMMERFISKET I HUNNEBOSTRAND Hanna U. Pilbackes PROJEKTARBETE LYSEKIL 2007 Handledare: Karin Hollertz Valentinsson Havets svarta guld

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan Vill du veta mer? av Mikael Cullberg och Robert Jakobsson Havssköldpaddor Det finns sex olika slags havssköldpaddor. De lever mest i varma hav, men vissa

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Fiske med omsorg om räkbeståndet Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Har min katt fått mask? (Inälvsparasiter)

Har min katt fått mask? (Inälvsparasiter) i Har min katt fått mask? (Inälvsparasiter) Katter blir ofta angripna av inälvsparasiter (s.k. endoparasiter). Smittan kan spridas från djur till djur genom kontakt med infekterad avföring (bajs med mask)

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Färsk lax stavas laks.

Färsk lax stavas laks. Färsk lax stavas laks. 1. Plocka fram ingredienser 3. Vik ihop 2. Lägg ingredienserna på folie Grilltips. Det är lika lätt att grilla Norsk laks som det är att grilla kött. Du behöver inga särskilda redskap,

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Produktanvisning. INNEHÅLL: Termometer, hygrometer och vattenbehållare (mont.) Bottengaller och mellanrumsstycke. Vändarmotor till art 450640, 450650.

Produktanvisning. INNEHÅLL: Termometer, hygrometer och vattenbehållare (mont.) Bottengaller och mellanrumsstycke. Vändarmotor till art 450640, 450650. Art 45060, 450630 Äggkläckare 4/48 ägg. Halvautomatisk äggvändning Art 450640, 450650 Äggkläckare 4/48 ägg. Helautomatisk äggvändning INNEHÅLL: Termometer, hygrometer och vattenbehållare (mont.) Bottengaller

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:

Läs mer

Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så.

Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så. Riesenschnauzern har en lättskött päls och fäller inte så mycket men det krävs lite skötsel för att den ska hålla sig så. Uppfödarna brukar ha många goda råd och hjälper gärna sina valpköpare att komma

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Nu endast 1 timmas behandling! Barn och löss bör inte behandlas med vad som helst

Nu endast 1 timmas behandling! Barn och löss bör inte behandlas med vad som helst Nu endast 1 timmas behandling! Barn och löss bör inte behandlas med vad som helst 1 Innehåll Bli av med lössen för gott. effektiv skonsam LÖSNING 100 ml e Bli av med lössen för gott... 3 Lite om löss...

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla

Läs mer

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen

Läs mer

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i

Läs mer

Under 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack.

Under 2011 kommer alla Månadens språkövningar att handla om Zick Zack. Månadens språkövning handlar denna månad om att texter har olika syften och skrivs för olika ändamål. De kan berätta, beskriva, förklara, instruera, återberätta eller argumentera. Övningen är hämtad från

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

3. titta i ditt läromedel (boken)

3. titta i ditt läromedel (boken) Sätt dig ner, 1. Kolla planeringen 2. titta i ditt skrivhäfte. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Årskurs 7 NO - Tema: Kretslopp Årskurs

Läs mer

ANANAS. Sötsyrlig. Passar till? Som förfriskning och dessert liksom till kött, sallader och exotiska grytor. Säsong: Året runt

ANANAS. Sötsyrlig. Passar till? Som förfriskning och dessert liksom till kött, sallader och exotiska grytor. Säsong: Året runt ANANAS Sötsyrlig Ett gult, mycket saftigt fruktkött. Sötsyrlig och aromatisk smak. Ananas är en skenfrukt med massor av små sammanväxta bar på en blomaxel. Som förfriskning och dessert liksom till kött,

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:

Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling HVMFS FIFS 1994:14 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1994:14) om märkning och utmärkning av fiskeredskap 1 Senast uppdaterad 2011-07-01 Observera att endast

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

LEK MED BOLLEN. Svenska Fotbollförbundet

LEK MED BOLLEN. Svenska Fotbollförbundet LEK MED BOLLEN Svenska Fotbollförbundet Syfte Genom bollek vill vi i tidig ålder ge barn en möjlighet att uppleva glädje och kamratskap inom idrotten. Bollek uppmuntrar barn att använda sin kreativitet

Läs mer

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter GRUNDSKOLA o Arskurserna 3 och 4 Internationella provuppgifter PROV A Provuppgifterna roterade i fyra grupper, eleverna har svarat på 24 av 32 uppgifter. 23 Uppgift RA101 Vilken gas i leva? luften måste

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988

Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988 1. Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988 Lars-Ove Loo Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet Kristinebergs marinbiologiska station 45 34 Fiskebäckskil

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske Röding Salvelinus umbla och S. alpinus Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (Salvelinus umbla) betraktas som en egen art med östlig invandring. Den förekommer bland annat i Vättern,

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Blixten och hans Vänner - kapitel 1

Blixten och hans Vänner - kapitel 1 Sagan om Blixten och hans vänner av Margareta Lindberg I de första fem sagorna finns verser som beskriver det olika figurerna, som Blixten möter. De finns tonsatta. Om du vill sjunga dem tillsammans med

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och köpte 500 stycken. I dag finns 24 000 sparrisplantor

Läs mer

Välkomna till. Naturväktarna Kust

Välkomna till. Naturväktarna Kust FÄLTUNDESÖKNING Välkomna till Naturväktarna Kust Ni har uppdraget att undersöka en havsstrand. Vilka djur och växter hittar ni här? Hur påverkar vi människor livet på land och i vattnet? För att ta reda

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi. Boken om Biologi Boken om Biologi är ett grundläromedel i biologi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundbok, arbetsbok och lärarbok. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

Skolans agerande när en elev får löss

Skolans agerande när en elev får löss Policy beslutat av ledningsgrupp 2015-10-08 Skolans agerande när en elev får löss Så fort ett fall av löss upptäcks av en förälder eller elev så ska information ut till alla föräldrar samma dag genom att

Läs mer

Övningen är hämtad från www.friluften.se där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger.

Övningen är hämtad från www.friluften.se där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger. Ämne: Biologi Författare: Linda Karlsson Årskurs: 4-9 Gruppstorlek: Helklass som delas in i smågrupper Svarar mot kursmål: Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven - utvecklar

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska

Läs mer

Satinsjuka. Corticaal bot= kortikalt ben Mergkanaal= märg

Satinsjuka. Corticaal bot= kortikalt ben Mergkanaal= märg Satinsjuka 2009 skrev en student på Gents universitet (Belgien) en avhandling om satinmarsvin och, vad som då var känt som, OD. Vi deltog i studien och våra satiner undersöktes. Röntgenbilder studerades,

Läs mer