Jordbrukskemi Fackpedagogiskt seminarium ÅA/PF/ämneslärarutbildningen Annika Westberg Ke/Ma Maj 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbrukskemi Fackpedagogiskt seminarium ÅA/PF/ämneslärarutbildningen Annika Westberg Ke/Ma 29157 Maj 2008"

Transkript

1 Jordbrukskemi Fackpedagogiskt seminarium ÅA/PF/ämneslärarutbildningen Annika Westberg Ke/Ma Maj 2008

2 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 3 Växternas ämnesomsättning... 3 Växter behöver näring... 4 Kemin i jordbruket... 6 Kemin i tomat- och gurkodlingen... 9 Jordbrukskemi i undervisningen... 9 Tas jordbrukskemi alls upp i dagens läroböcker? Diskussion Referenser

3 Inledning och bakgrund Jag har valt att göra mitt seminariearbete om jordbrukskemi för att det är ett område som jag tycker har behandlats mycket lite under min egen skolgång och studietid trots att jag själv, liksom många andra skolelever, har kommit i kontakt med det i mitt vardagsliv utan att tänka på att det hade någonting med kemi att göra. Jag redogör i detta arbete för hur kemi har att göra med jordbruk och miljö, hur det tas upp i de läroböcker i kemi som finns i användning idag och vad man som lärare skulle kunna göra för att ta in jordbrukskemi i undervisningen på ett passande sätt. Jordbruks- och miljökemi är nära besläktat med biologi och samarbete mellan biologi- och kemilärare kan med fördel göras då detta stoff behandlas. Jag har valt att koncentrera detta arbete på växters näringsupptag och hur man göder jorden för att ge optimal miljö för växterna att leva i. Det finns även mycket kemi i de bekämpningsmedel som används inom jordbruket, men det kapitlet lämnar jag nu utanför detta arbete. Växternas ämnesomsättning Då människan förbränner mat förbrukas syre och det bildas koldioxid och vattenånga. Växter andas också genom att de behöver koldioxid och vatten för att kunna bilda socker och syre. Reaktionen i växterna kallas assimilation. Reaktionslikheten för cellandning är: C 6 H 12 O 6 + O 2 CO 2 + H 2 O och energin som frigörs är 2900 kj/mol. I växtens ämnesomsättning bildas sedan andra kolhydrater och ämnen som behövs för att bilda proteiner, lipider och nukleinsyror av glukosen. Fotosyntesens slutprodukter lagras i växtens blad eller löses upp i vatten och transporteras till andra växtdelar. Vattnets uppgifter i växten är att vara en råvara för fotosyntesen, en mellanprodukt för biokemireaktionerna, ett lösningsmedel, en mellanprodukt för diffusion, ett ämne som hydrerar joner och polära molekyler, ett ämne som ger upphov till kapillärkraften som möjliggör osmos och en temperaturutjämnare.

4 Växter behöver näring Växtnäring är grundämnen som är nödvändiga för växtens tillväxt och utveckling. 16 grundämnen räknas till växtnäring. Av kol, syre, väte, kväve, fosfor, svavel, kalium, kalcium och magnesium behöver växterna större mängder, mellan 10 och 200 kg per hektar. Dessa ämnen kallas makroämnen. Av de s.k. mikroämnena behövs mindre mängder, mindre än 1 kg per hektar, och dessa ämnen är järn, mangan, koppar, zink, molybden, bor och klor. N, P, K, Ca, S och Mg behövs för växtens produktion av äggviteämnen, klorofyll och DNA samt för cellens energiproduktion och för att upprätthålla osmosbalans i växten. B, Cu, Zn, Mo, Se, Fe och Cl är livsviktiga för många enzymfunktioner. Växterna kan ta upp näringsämnen enbart i vissa kemiska tillstånd. Kol och syre tar växten upp som gasformiga molekyler i form av koldioxid och syrgas. Väte och metallerna tas upp ur vatten. Metallerna är då i form av positiva joner, katjoner. Molybden är ett undantag för att den tas upp i form av en negativ jon eller anjon. Även de flesta icke-metallerna tas upp i form av anjoner. Kväve kan också upptas i form av ammoniumjon eller som kvävgas från luften för vissa växter. Bor fås från jorden i form av borsyra och svavel som sulfatjon ur marken eller som svaveldioxid ur luften. Om en växt har kvävebrist tar det sig uttryck i att bladen blir ljusa p.g.a. att klofofyllinnehållet minskar eftersom klorofyllmolekylen innehåller kväve. Kvävebristen syns tidigare i växtens äldre blad. Kvävenivån i växten påverkar skörd och kvalitet på t.ex. grönsakerna. Vid överskott av kväve blir växten vattenfylld och lös vilket gör att växten lättare får mekaniska skador och angrips av växtsjukdomar. Växten kan ta upp kväve i tre former, som nitrat NO 3, som ammonium NH + 4 eller som amin -NH 2. Amin finns i jorden eftersom urea, eller urin av boskap, sprids på åkrarna som gödsel och omvandlas i jorden. Omvandling från amin till ammonium till nitrat sänker jordens ph-värde. Fosfor behövs i mindre mängder än kväve men är nödvändig för växternas ämnesomsättning. Fosfor finns i störst koncentrationer i de delar av växten där tillväxten sker snabbast, d.v.s. i toppen och längst ut i rötterna. Fosforbrist i växten märks inte så tydligt men om bristen är stor blir växten mörkare till färgen och bladen blir mindre och lilafärgade på undersidan. Om det finns överskott på fosfor i jorden binder den kalcium, järn, mangan och zink vilket kan 4

5 orsaka brist på de ämnena i växten. Svavel behövs i lika stor mängd som fosfor. Svavel behövs i proteinerna som växten bildar och svavelbrist ger symtom som liknar kvävebristens men ger en metallglansig yta. Svavel fås från gödsel som är avsedda att tillföra andra näringsämnen, t.ex. kaliumsulfat, eftersom svavel tas upp i växten i form av sulfatjoner. Kalium reglerar funktioner som har med ämnesomsättningen att göra, det aktiverar enzymer, reglerar vattenhushållningen och är viktigt för bildandet av proteiner. Om plantan slokar kan den ha kaliumbrist. Andra symtom kan vara gula fläckar i bladkanten och sämre kvalitet på frukten. På vintern då växten får lite ljus är det viktigt att den får tillräckligt med kalium eftersom kalium kan ersätta ljus i viss mån. Överskott av kalium i jorden hindrar växten att ta upp magnesium, kalcium och vatten. Kalcium behövs i växten då cellväggen byggs upp och binder även giftiga rester från ämnesomsättningen. Brist på kalcium orsakar avstanning i växtens utveckling och syns därför på skott och rotändor. Kalciumbrist orsakas av att kaliumhalten är för hög eller att jorden är för torr. Tomater får lätt en sjukdom som kallas toppröta, vilket innebär att det bildas en brun fläck på undersidan av tomaten vilken sträcker sig in i tomaten. Orsaken till sjukdomen är att kalcium i cellväggarna i tomaten ersätts av kalium vilket gör att väggarna blir lösliga och celler dör. Om jorden kalkats för mycket och kalciumhalten är för stor orsakar det brist på spårämnen som bor och mangan i växten. Magnesium behövs i klorofyllmolekylen och deltar i proteinomsättningen. Äldre blad blir gula om de har magnesiumbrist. För mycket magnesium kan försvåra upptagningen av kalcium. Mikroämnen eller spårämnen behövs också i växterna fast i mindre mängder. Natrium kan ersätta kalium, men kan också i sig själv ha positiv inverkan på vissa växter, t.ex. potatis. Växter får klor som binäring från andra näringssalter. Kloret sköter om plantans vätskebalans, men är inte bra för vissa växter. Mangan deltar i växternas redoxreaktion och har betydelse för bildandet av klorofyll. Manganbrist orsakar gulprickiga blad och speciellt unga blad drabbas. Järn har liknande uppgifter som mangan i växten, d.v.s. bildandet av klorofyll och växtens energiförsörjning. Koppar deltar i flera processer i växten, t.ex. styrning av växthormoner och assimilation. Havre får tydliga symtom om åkern innehåller för lite koppar. Koppar är giftigt för svampar, oljor och bakterier och kan därför användas som 5

6 bekämpningsmedel mot dessa. Zink behövs för aminosyraomsättningen samt vid bildandet av klorofyll och vissa joner som auxiner. Bor transporterar socker och andra kolhydrater i växten. Vissa växter behöver mera bor än andra. Då gurkplantor har brist på bor kroknar gurkorna lätt och då tomatplantor får för lite bor försvåras befruktningen. Vid överdosering blir bor giftigt för växterna och endast en liten överdosering orsakar skada eller förgiftningssyndrom. Molybden behövs i mycket små mängder, men är dock nödvändigt i kväveförvandlingsprocessen och i andra ämnesomsättningsreaktioner. Brist på molybden syns på bladen som brokighet mellan bladnerverna och efter längre tid dör bladen helt. Molybden är det enda spårämne som löser sig bättre vid höga ph-värden. Kemin i jordbruket Olika växter behöver olika förhållanden för att tillväxten eller produktionen av frukter ska vara maximal. ph-värdet i jorden är en viktig faktor som påverkar växternas trivsel. I figuren nedan ses de mest gynnsamma ph-intervallen för några vanliga odlingsväxter. Man kan konstatera att havre och potatis trivs i surare jordar än vad vete och sockerbeta gör. Figur 1 Olika växter trivs bäst vid olika ph-intervall. (Källa: Gödslingstolk 2000/2001) 6

7 Jorden på åkrarna tenderar ofta att bli för sur för växternas trivsel. Det regleras genom att jordbrukare sprider ut kalk, eller kalciumkarbonat CaCO 3 på åkern. Kalken är inte enbart bra för att höja jordens ph utan tillför även kalcium till jorden vilket gör att växterna får sin behövliga dos av kalcium. Det från markkarteringen rekommenderade ph-värdet på jorden i en åker varierar något beroende på jordarten. Torvmark är också betydligt surare från början vilket gör att riklig kalkning behövs för att ph-värdet ska stiga till önskad nivå. En åker i Närpes som blivit kalkad har ändå ph kring 5,3 vilket beror på att jorden är rik på torv. En annan åker i Närpes som aldrig blivit kalkad har ph 4,7. Samma jordbrukare har en tredje åker där ph-värdet är så högt som 7,4. Det finns därför skäl att tänka efter vilken gröda som sås på vilken åker. Ett exempel på kalkningens effekt är en åker som år 1995 hade ph 6,3 och fram till 2005 blivit kalkad två gånger med en kalkmängd av 4-5 ton/ha. År 2005 låg samma jords ph-värde på 7,3. Detta visar på stor effekt av kalkningen. Miljöstödet ställer krav på jordbrukarna att de måste kontrollera jordens ph-värde och näringsämnesinnehåll med jämna mellanrum. Dock ställs inga krav på att eventuella problem upptäckta i provtagningen, åtgärdas t.ex. genom kalkning eller gödsling utan jordbrukaren bestämmer själv om han vill göra något åt saken. ph-värdet påverkar växternas möjlighet att ta upp näringsämnen. I figuren nedan ses inom vilka ph-intervall olika grundämnen finns tillgängliga för växten. 7

8 Figur 2 Beroende på jordens ph-värde varierar tillgängligheten av näringsämnen i jorden. Även det påverkar inom vilka ph-intervall växter trivs. (Källa: Gödslingstolk 2000/2001) Nedan ses ett digram över markens spårämnesinnehåll i Österbotten. Diagrammet är sammanställt enligt uppgifter från markkarteringstjänst. Det råder störst bris på koppar och mangan, medan förhållandena är bra då det gäller magnesium. Figur 3 Enligt uppgifter från markkarteringstjänsten är detta markens spårämnesinnehåll i Österbotten. (Källa: informationsbrev från markkarteringstjänst utsänt till jordbrukare) 8

9 Kemin i tomat- och gurkodlingen Koldioxid är en viktig växtfaktor för tomatplantan. Förr användes organiskt växtunderlag, torv, halm och naturgödsel, som bädd åt plantorna i växthusen vilket gjorde att mikroorganismer i dessa producerade stor mängd koldioxid. Idag planteras plantorna i stenull vilken inte kan producera koldioxid. Koldioxid fås i tillräcklig mängd i dagens växthus genom att propangas bränns. Detta ger också energi i form av värme vilken kan användas till att värma upp växthuset. Plantorna har mest nytta av koldioxid i början av växtperioden, men koldioxid behövs också senare eftersom tomaterna och gurkorna växer sig större om koldioxidhalten är högre. Tomatplantor trivs bäst om ph-värdet i jorden eller stenullen är ca 5,5. Vattnet som används för bevattning har ursprungligen ph högre än 7, men blandas med 60 % salpetersyra, HNO 3, för att ph 5,5 ska uppnås. Som gödsel använder växthusodlarna kaliumnitrat, KNO 3, calcinit bestående av kalciumnitrat och kalciumoxid, magnesiumsulfat MgSO 4 och mikrogödsel som innehåller bor, järn och molybden samt koppar, mangan och zink som EDTA-kelat. Calciniten, som också kallas kalksalpeter, ger en frodigare planta och tillförs därför i större mängder i början av växthussäsongen medan tomatplantorna växer och innan tomaterna börjat utvecklas. Sedan då tomaterna börjar utvecklas och mogna tillsätts större mängder kaliumnitrat i stället, för att främja tomaternas tillväxt. Magnesiumsulfaten motverkar gula blad hos tomatplantorna. För de olika stadierna i tomatplantornas liv gödslas vattnet de upptar på olika sätt. Odlarna löser upp gödselmedlen enligt rekommendationer om mängder i ett visst förhållande och gödselblandningarna tillförs sedan till vattnet i rätt mängd genom att konduktansen, eller ledningstalet, uppmäts hos vattnet. En regulator tillsätter gödselblandning tills den rätta konduktansen uppnås. Konduktans betyder ledningsförmåga och blir därmed ett mått på hur mycket joner, eller gödsel, som finns i vatten. Under den årstid då plantornas första tomater mognar ska gödsellösningen ha en konduktans kring 2,6 ms. Jordbrukskemi i undervisningen Kemin i jordbruket kunde tas in i kemiundervisningen i skolan i större utsträckning än vad den gör i dag. Särskilt på landsbygdsorter är det bra om undervisningen relaterar till jordbruk ibland för att det tillhör många elevers vardagsvärld. Också i städerna är det viktigt att höja 9

10 elevernas kunskaper om jordbruk och varifrån deras mat kommer samt att ge dem en positiv bild av det finländska jordbruket. Svenska lantbrukssällskapet ordnar skolkampanjer riktade till finlandssvenska lågstadier vilka behandlar det finländska lantbruket och matens väg från jord till bord. Jordbrukare och bönder besöker skolorna, berättar om arbetet på gården och ger material som berör husdjurshållning och växtodling. Meningen med kampanjen är att öka både elevernas och lärarnas kunskaper om jordbruk. Ett sätt att ta upp jordbrukskemi i skolan skulle vara att laborativt undersöka olika växters beroende av vissa ämnen i jorden. Man kunde t.ex. plantera frön av någon gröda i olika burkar med sur, neutral och basisk jord och undersöka hur de gror och växterna utvecklas eller undersöka vad som händer om man övergöder, göder lagom eller inte alls göder en växt. Detta skulle relatera starkt till biologiundervisningen också, men samarbete över ämnesgränserna är ju positivt. Att gå ut i naturen och upptäcka kemin där är också något som anknyter till jordbruk. Man kan t.ex. ta jordprov eller vattenprov från diken och mäta ph eller analysera andra ämnen om det finns utrustning. Studiebesök till växthus eller jordbrukargårdar skulle gå lätt att ordna på många orter. Att eleverna skulle få besöka en gård och se vad som står på gödselpåsar och få fundera över vad de olika ämnena gör för nytta tror jag skulle vara trevligt och lärorikt både för elever och de odlare som tar emot besök. Studiebesök kunde också ordnas till företag som analyserar jord, vatten och naturligt gödsel. Då skulle eleverna få se hur proven behandlas och analyseras för att jordbrukaren sedan ska kunna tillföra behövliga näringsämnen till sina åkrar. Sist men inte minst är det bra om läraren vet vilka kemikalier som används inom jordbruk för att kunna nämna det då uppgifter löses som t.ex. innehåller reaktionslikheter med jordbrukskemikalier. Det kan vara bra att ge verklighetsanknytningar åt uppgifterna genom att nämna var kemikalierna finns. Då handlar inte kemiundervisningen om en massa ämnen som man inte vet vad de används till. 10

11 Tas jordbrukskemi alls upp i dagens läroböcker? I Söderströms och Schildts förlags läroböcker i kemi för högstadiet Oktetten och Topp tas växtnäring och gödning upp. Jordmånens surhet tas upp mera i Topp medan Oktetten är mera inriktad på miljöproblemet försurning. I läroboksserien Kemisten från Söderströms förlag för gymnasiet tas miljökemi, gödningsämnen, försurning och biologiska kretslopp upp i boken för kurs fyra. Även i kurs tre nämns det om jordprov i samband med analysmetoder. Med stöd av läroböckerna är det därmed fullt möjligt för läraren att ta in intressanta fakta från jordbruksvärlden i kemin. Diskussion Jag har kommit fram till att det finns otroligt mycket kemi i jordbruket och växters liv och näringsupptag. Jordbrukskemi kan knappast ses som det mest väsenliga inom kemin som tas upp i skolan. Dock kan det ge trevliga infallsvinklar och jag tycker att jordbrukskemi gärna kunde tillhöra elevers allmänbildning. Jordbrukskemi tas upp i dagens läroböcker, men jag tror det behövs lite arbete från lärarens sida för att göra det intressant och motiverande för eleverna. Laborationer med växter och exkursioner till jordbruk och växthus är verkligen att rekommendera. Betonas kan också att det inte bara är på landsbygden undervisningen borde ge eleverna kunskap om jordbruks- och miljökemi, utan framför allt i städerna, där eleverna kanske inte varje dag kommer i kontakt med jordbruk, skulle exkursioner till jordbruk m.m. vara på sin plats. Referenser 1. Gödslingstolk 2000/2001, Lantbrukets Kemira Samarbete ger styrka 2. Intervju med jordbrukare Börje Westberg Intervju med tomatodlarna och jordbrukarna Ann-Mari och Henrik West Kasvun tekijät mitä kasvi tarvitsee kasvaakseen?, Kemianteollisuus ry, Kemira Agro Oy, Tiedeopetusyhdistys, Torjunta-ainetuottajien Yhdistys, Tammer-Paino Oy, Läroböckerna: Topp fysik och kemi åk 7-9, Schildts förlag Oktetten, Söderströms förlag Kemisten 3, Kemisten 4, Söderströms förlag 6. Svenska lantbrukssällskapets hemsida, 7. Tomat- och gurknytt från Närpes, Närpes trädgårdsproducenter r.f

TourTurf Liquid Feed Special (FS)

TourTurf Liquid Feed Special (FS) TourTurf Liquid Feed Special (FS) DK: NK 7-0-9 EU: NK 7-0-11 TourTurf Liquid Feed Special (FS) NK 7-0-9 är en flytande NK-gödsel för alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner. Appliceras med markspruta.

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

http://www.skogsindustrierna.org/framtid/gymnasiet/kemilaromedel/grundamnen/teoritext_1 Grundämnen och kemiska föreningar 1. Grundämnen Människan har länge känt till nio grundämnen, nämligen metallerna:

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet

Läs mer

Säkerhetsregler i kemi

Säkerhetsregler i kemi Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

Novarbos ekologiska gödselmedel

Novarbos ekologiska gödselmedel Novarbos ekologiska gödselmedel Gödselmedel Strömaterial www.novarbo.fi Ekologiska gödselmedel från ett branschproffs. Växthusteknik Växtunderlag Gödselmedel S En ny ekologisk gödselfamilj Vårt produktsortiment

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Ekologisk odling i växthus. Växtnäringsstyrning. Foto: Johan Ascard

Ekologisk odling i växthus. Växtnäringsstyrning. Foto: Johan Ascard Ekologisk odling i växthus Växtnäringsstyrning Foto: Johan Ascard Växtnäringsstyrning i ekologisk odling i växthus Text: Birgitta Båth, Inst. för Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala Avsnittet om regler

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4.1 ALLMÄNT Växternas, och i fortsättningen avses i första hand gräsens, förmåga att växa, bestäms av ett flertal s.k. tillväxtfaktorer. Med tillväxtfaktorer menas alla

Läs mer

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Makronäringsämnen. av Birgitta Båth

EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Makronäringsämnen. av Birgitta Båth EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Makronäringsämnen av Birgitta Båth Makronäringsämnen Text: Birgitta Båth, Inst. för Växtproduktionsekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Foto och bildtext:

Läs mer

Växtnäringssortiment. Säsongen 2016

Växtnäringssortiment. Säsongen 2016 Växtnäringssortiment Säsongen 06 Hållbar intensifiering. Lönsamt idag nödvändigt för framtiden! År 050 räknar FN med att vi är 9 miljarder människor. För att föda alla kommer det att behövas 60 % mer mat

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014

Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Deltagardriven forskning- växthus 2000-2010 Växtnäring/gödsling Korkrot Klimat- energi 1 Växtnäringsbehov under kulturtiden För 10 kg

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 7/13 Datum Dnr 27.03.2013 731/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 15.04.2013 tills vidare Ändrar Bilaga I och II till JSM:s förordning om gödselfabrikat

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Snabbare etablering med argrow än med Wallco

Snabbare etablering med argrow än med Wallco Gödsel vid etablering av krypvensgreener: Snabbare etablering med argrow än med Wallco Av Trygve S. Aamlid, Agnar Kvalbein och Trond Pettersen, NIBIO Turfgrass Research Group, Norge Översättning Boel Sandström,

Läs mer

För en hållbar trädgård

För en hållbar trädgård PRODUKTKATALOG För en hållbar Biologisk gödning och vattenvård Biologisk universalgödning Gräsmattegödsel/mossborttagare Krukgödning med Aqua Saver Miljövänlig snigelfälla Biologisk gödning Granulat Organisk

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Molybden (Mb) Brist på molybden kan resultera i strupcancer, karies, impotens och depression, trötthet och förvirring.

Molybden (Mb) Brist på molybden kan resultera i strupcancer, karies, impotens och depression, trötthet och förvirring. Molybden (Mb) Molybden (Mb) Molybden är ett essentiellt spårämne och en viktig del i det enzym som svarar för upptag av järn i kroppen. Molybden upptas av tarmen för vidare transport till blodet. Ämnet

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104 Kemisk analys- Vattenanalys Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg 1 Titrering Ammonium SS-EN ISO 14911:1998 Jonkromatografi Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005, mod Flödesanalys/Spektrometri Biokemisk

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas.

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas Konsten att öka skörden med gas. 2 Håndbog om beskyttelsesgas Prata med dina växter, eller tillsätt koldioxid. Det gamla talesättet, att man ska prata med sina växter, gäller

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK 08 TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK MARKKARTERINGEN OCH DESS TILLÄMPNING Grundanalys I den egentliga markkarteringen, grundanalysen, bestäms jordart, mullhalt, surhet, ledningstal, utbytbar kalcium,

Läs mer

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D Surt och basiskt Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring. Bonden bygger upp jordfruktbarheten genom den återkommande vallen. I köksväxtodlingen använder vi oss av gröngödsling, som återkommer vart tredje eller fjärde år. Gröngödslingen ska vara från vår till

Läs mer

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING Biogreenhouse Ett forskarnätverk inom EU 2013-16 Utforma en gemensam agenda Öka tillgängligheten av kunskap Initiera och koordinera gemensamma försök

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006 Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique) IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

- med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0427/2001),

- med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0427/2001), P5_TAPROV(2002)0158 Gödselmedel ***I (förfarande utan debatt) Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gödselmedel (KOM(2001) 508 C5-0427/2001

Läs mer

Markkartering jordprovtagning analyser

Markkartering jordprovtagning analyser Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer