Jordbrukskemi Fackpedagogiskt seminarium ÅA/PF/ämneslärarutbildningen Annika Westberg Ke/Ma Maj 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbrukskemi Fackpedagogiskt seminarium ÅA/PF/ämneslärarutbildningen Annika Westberg Ke/Ma 29157 Maj 2008"

Transkript

1 Jordbrukskemi Fackpedagogiskt seminarium ÅA/PF/ämneslärarutbildningen Annika Westberg Ke/Ma Maj 2008

2 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 3 Växternas ämnesomsättning... 3 Växter behöver näring... 4 Kemin i jordbruket... 6 Kemin i tomat- och gurkodlingen... 9 Jordbrukskemi i undervisningen... 9 Tas jordbrukskemi alls upp i dagens läroböcker? Diskussion Referenser

3 Inledning och bakgrund Jag har valt att göra mitt seminariearbete om jordbrukskemi för att det är ett område som jag tycker har behandlats mycket lite under min egen skolgång och studietid trots att jag själv, liksom många andra skolelever, har kommit i kontakt med det i mitt vardagsliv utan att tänka på att det hade någonting med kemi att göra. Jag redogör i detta arbete för hur kemi har att göra med jordbruk och miljö, hur det tas upp i de läroböcker i kemi som finns i användning idag och vad man som lärare skulle kunna göra för att ta in jordbrukskemi i undervisningen på ett passande sätt. Jordbruks- och miljökemi är nära besläktat med biologi och samarbete mellan biologi- och kemilärare kan med fördel göras då detta stoff behandlas. Jag har valt att koncentrera detta arbete på växters näringsupptag och hur man göder jorden för att ge optimal miljö för växterna att leva i. Det finns även mycket kemi i de bekämpningsmedel som används inom jordbruket, men det kapitlet lämnar jag nu utanför detta arbete. Växternas ämnesomsättning Då människan förbränner mat förbrukas syre och det bildas koldioxid och vattenånga. Växter andas också genom att de behöver koldioxid och vatten för att kunna bilda socker och syre. Reaktionen i växterna kallas assimilation. Reaktionslikheten för cellandning är: C 6 H 12 O 6 + O 2 CO 2 + H 2 O och energin som frigörs är 2900 kj/mol. I växtens ämnesomsättning bildas sedan andra kolhydrater och ämnen som behövs för att bilda proteiner, lipider och nukleinsyror av glukosen. Fotosyntesens slutprodukter lagras i växtens blad eller löses upp i vatten och transporteras till andra växtdelar. Vattnets uppgifter i växten är att vara en råvara för fotosyntesen, en mellanprodukt för biokemireaktionerna, ett lösningsmedel, en mellanprodukt för diffusion, ett ämne som hydrerar joner och polära molekyler, ett ämne som ger upphov till kapillärkraften som möjliggör osmos och en temperaturutjämnare.

4 Växter behöver näring Växtnäring är grundämnen som är nödvändiga för växtens tillväxt och utveckling. 16 grundämnen räknas till växtnäring. Av kol, syre, väte, kväve, fosfor, svavel, kalium, kalcium och magnesium behöver växterna större mängder, mellan 10 och 200 kg per hektar. Dessa ämnen kallas makroämnen. Av de s.k. mikroämnena behövs mindre mängder, mindre än 1 kg per hektar, och dessa ämnen är järn, mangan, koppar, zink, molybden, bor och klor. N, P, K, Ca, S och Mg behövs för växtens produktion av äggviteämnen, klorofyll och DNA samt för cellens energiproduktion och för att upprätthålla osmosbalans i växten. B, Cu, Zn, Mo, Se, Fe och Cl är livsviktiga för många enzymfunktioner. Växterna kan ta upp näringsämnen enbart i vissa kemiska tillstånd. Kol och syre tar växten upp som gasformiga molekyler i form av koldioxid och syrgas. Väte och metallerna tas upp ur vatten. Metallerna är då i form av positiva joner, katjoner. Molybden är ett undantag för att den tas upp i form av en negativ jon eller anjon. Även de flesta icke-metallerna tas upp i form av anjoner. Kväve kan också upptas i form av ammoniumjon eller som kvävgas från luften för vissa växter. Bor fås från jorden i form av borsyra och svavel som sulfatjon ur marken eller som svaveldioxid ur luften. Om en växt har kvävebrist tar det sig uttryck i att bladen blir ljusa p.g.a. att klofofyllinnehållet minskar eftersom klorofyllmolekylen innehåller kväve. Kvävebristen syns tidigare i växtens äldre blad. Kvävenivån i växten påverkar skörd och kvalitet på t.ex. grönsakerna. Vid överskott av kväve blir växten vattenfylld och lös vilket gör att växten lättare får mekaniska skador och angrips av växtsjukdomar. Växten kan ta upp kväve i tre former, som nitrat NO 3, som ammonium NH + 4 eller som amin -NH 2. Amin finns i jorden eftersom urea, eller urin av boskap, sprids på åkrarna som gödsel och omvandlas i jorden. Omvandling från amin till ammonium till nitrat sänker jordens ph-värde. Fosfor behövs i mindre mängder än kväve men är nödvändig för växternas ämnesomsättning. Fosfor finns i störst koncentrationer i de delar av växten där tillväxten sker snabbast, d.v.s. i toppen och längst ut i rötterna. Fosforbrist i växten märks inte så tydligt men om bristen är stor blir växten mörkare till färgen och bladen blir mindre och lilafärgade på undersidan. Om det finns överskott på fosfor i jorden binder den kalcium, järn, mangan och zink vilket kan 4

5 orsaka brist på de ämnena i växten. Svavel behövs i lika stor mängd som fosfor. Svavel behövs i proteinerna som växten bildar och svavelbrist ger symtom som liknar kvävebristens men ger en metallglansig yta. Svavel fås från gödsel som är avsedda att tillföra andra näringsämnen, t.ex. kaliumsulfat, eftersom svavel tas upp i växten i form av sulfatjoner. Kalium reglerar funktioner som har med ämnesomsättningen att göra, det aktiverar enzymer, reglerar vattenhushållningen och är viktigt för bildandet av proteiner. Om plantan slokar kan den ha kaliumbrist. Andra symtom kan vara gula fläckar i bladkanten och sämre kvalitet på frukten. På vintern då växten får lite ljus är det viktigt att den får tillräckligt med kalium eftersom kalium kan ersätta ljus i viss mån. Överskott av kalium i jorden hindrar växten att ta upp magnesium, kalcium och vatten. Kalcium behövs i växten då cellväggen byggs upp och binder även giftiga rester från ämnesomsättningen. Brist på kalcium orsakar avstanning i växtens utveckling och syns därför på skott och rotändor. Kalciumbrist orsakas av att kaliumhalten är för hög eller att jorden är för torr. Tomater får lätt en sjukdom som kallas toppröta, vilket innebär att det bildas en brun fläck på undersidan av tomaten vilken sträcker sig in i tomaten. Orsaken till sjukdomen är att kalcium i cellväggarna i tomaten ersätts av kalium vilket gör att väggarna blir lösliga och celler dör. Om jorden kalkats för mycket och kalciumhalten är för stor orsakar det brist på spårämnen som bor och mangan i växten. Magnesium behövs i klorofyllmolekylen och deltar i proteinomsättningen. Äldre blad blir gula om de har magnesiumbrist. För mycket magnesium kan försvåra upptagningen av kalcium. Mikroämnen eller spårämnen behövs också i växterna fast i mindre mängder. Natrium kan ersätta kalium, men kan också i sig själv ha positiv inverkan på vissa växter, t.ex. potatis. Växter får klor som binäring från andra näringssalter. Kloret sköter om plantans vätskebalans, men är inte bra för vissa växter. Mangan deltar i växternas redoxreaktion och har betydelse för bildandet av klorofyll. Manganbrist orsakar gulprickiga blad och speciellt unga blad drabbas. Järn har liknande uppgifter som mangan i växten, d.v.s. bildandet av klorofyll och växtens energiförsörjning. Koppar deltar i flera processer i växten, t.ex. styrning av växthormoner och assimilation. Havre får tydliga symtom om åkern innehåller för lite koppar. Koppar är giftigt för svampar, oljor och bakterier och kan därför användas som 5

6 bekämpningsmedel mot dessa. Zink behövs för aminosyraomsättningen samt vid bildandet av klorofyll och vissa joner som auxiner. Bor transporterar socker och andra kolhydrater i växten. Vissa växter behöver mera bor än andra. Då gurkplantor har brist på bor kroknar gurkorna lätt och då tomatplantor får för lite bor försvåras befruktningen. Vid överdosering blir bor giftigt för växterna och endast en liten överdosering orsakar skada eller förgiftningssyndrom. Molybden behövs i mycket små mängder, men är dock nödvändigt i kväveförvandlingsprocessen och i andra ämnesomsättningsreaktioner. Brist på molybden syns på bladen som brokighet mellan bladnerverna och efter längre tid dör bladen helt. Molybden är det enda spårämne som löser sig bättre vid höga ph-värden. Kemin i jordbruket Olika växter behöver olika förhållanden för att tillväxten eller produktionen av frukter ska vara maximal. ph-värdet i jorden är en viktig faktor som påverkar växternas trivsel. I figuren nedan ses de mest gynnsamma ph-intervallen för några vanliga odlingsväxter. Man kan konstatera att havre och potatis trivs i surare jordar än vad vete och sockerbeta gör. Figur 1 Olika växter trivs bäst vid olika ph-intervall. (Källa: Gödslingstolk 2000/2001) 6

7 Jorden på åkrarna tenderar ofta att bli för sur för växternas trivsel. Det regleras genom att jordbrukare sprider ut kalk, eller kalciumkarbonat CaCO 3 på åkern. Kalken är inte enbart bra för att höja jordens ph utan tillför även kalcium till jorden vilket gör att växterna får sin behövliga dos av kalcium. Det från markkarteringen rekommenderade ph-värdet på jorden i en åker varierar något beroende på jordarten. Torvmark är också betydligt surare från början vilket gör att riklig kalkning behövs för att ph-värdet ska stiga till önskad nivå. En åker i Närpes som blivit kalkad har ändå ph kring 5,3 vilket beror på att jorden är rik på torv. En annan åker i Närpes som aldrig blivit kalkad har ph 4,7. Samma jordbrukare har en tredje åker där ph-värdet är så högt som 7,4. Det finns därför skäl att tänka efter vilken gröda som sås på vilken åker. Ett exempel på kalkningens effekt är en åker som år 1995 hade ph 6,3 och fram till 2005 blivit kalkad två gånger med en kalkmängd av 4-5 ton/ha. År 2005 låg samma jords ph-värde på 7,3. Detta visar på stor effekt av kalkningen. Miljöstödet ställer krav på jordbrukarna att de måste kontrollera jordens ph-värde och näringsämnesinnehåll med jämna mellanrum. Dock ställs inga krav på att eventuella problem upptäckta i provtagningen, åtgärdas t.ex. genom kalkning eller gödsling utan jordbrukaren bestämmer själv om han vill göra något åt saken. ph-värdet påverkar växternas möjlighet att ta upp näringsämnen. I figuren nedan ses inom vilka ph-intervall olika grundämnen finns tillgängliga för växten. 7

8 Figur 2 Beroende på jordens ph-värde varierar tillgängligheten av näringsämnen i jorden. Även det påverkar inom vilka ph-intervall växter trivs. (Källa: Gödslingstolk 2000/2001) Nedan ses ett digram över markens spårämnesinnehåll i Österbotten. Diagrammet är sammanställt enligt uppgifter från markkarteringstjänst. Det råder störst bris på koppar och mangan, medan förhållandena är bra då det gäller magnesium. Figur 3 Enligt uppgifter från markkarteringstjänsten är detta markens spårämnesinnehåll i Österbotten. (Källa: informationsbrev från markkarteringstjänst utsänt till jordbrukare) 8

9 Kemin i tomat- och gurkodlingen Koldioxid är en viktig växtfaktor för tomatplantan. Förr användes organiskt växtunderlag, torv, halm och naturgödsel, som bädd åt plantorna i växthusen vilket gjorde att mikroorganismer i dessa producerade stor mängd koldioxid. Idag planteras plantorna i stenull vilken inte kan producera koldioxid. Koldioxid fås i tillräcklig mängd i dagens växthus genom att propangas bränns. Detta ger också energi i form av värme vilken kan användas till att värma upp växthuset. Plantorna har mest nytta av koldioxid i början av växtperioden, men koldioxid behövs också senare eftersom tomaterna och gurkorna växer sig större om koldioxidhalten är högre. Tomatplantor trivs bäst om ph-värdet i jorden eller stenullen är ca 5,5. Vattnet som används för bevattning har ursprungligen ph högre än 7, men blandas med 60 % salpetersyra, HNO 3, för att ph 5,5 ska uppnås. Som gödsel använder växthusodlarna kaliumnitrat, KNO 3, calcinit bestående av kalciumnitrat och kalciumoxid, magnesiumsulfat MgSO 4 och mikrogödsel som innehåller bor, järn och molybden samt koppar, mangan och zink som EDTA-kelat. Calciniten, som också kallas kalksalpeter, ger en frodigare planta och tillförs därför i större mängder i början av växthussäsongen medan tomatplantorna växer och innan tomaterna börjat utvecklas. Sedan då tomaterna börjar utvecklas och mogna tillsätts större mängder kaliumnitrat i stället, för att främja tomaternas tillväxt. Magnesiumsulfaten motverkar gula blad hos tomatplantorna. För de olika stadierna i tomatplantornas liv gödslas vattnet de upptar på olika sätt. Odlarna löser upp gödselmedlen enligt rekommendationer om mängder i ett visst förhållande och gödselblandningarna tillförs sedan till vattnet i rätt mängd genom att konduktansen, eller ledningstalet, uppmäts hos vattnet. En regulator tillsätter gödselblandning tills den rätta konduktansen uppnås. Konduktans betyder ledningsförmåga och blir därmed ett mått på hur mycket joner, eller gödsel, som finns i vatten. Under den årstid då plantornas första tomater mognar ska gödsellösningen ha en konduktans kring 2,6 ms. Jordbrukskemi i undervisningen Kemin i jordbruket kunde tas in i kemiundervisningen i skolan i större utsträckning än vad den gör i dag. Särskilt på landsbygdsorter är det bra om undervisningen relaterar till jordbruk ibland för att det tillhör många elevers vardagsvärld. Också i städerna är det viktigt att höja 9

10 elevernas kunskaper om jordbruk och varifrån deras mat kommer samt att ge dem en positiv bild av det finländska jordbruket. Svenska lantbrukssällskapet ordnar skolkampanjer riktade till finlandssvenska lågstadier vilka behandlar det finländska lantbruket och matens väg från jord till bord. Jordbrukare och bönder besöker skolorna, berättar om arbetet på gården och ger material som berör husdjurshållning och växtodling. Meningen med kampanjen är att öka både elevernas och lärarnas kunskaper om jordbruk. Ett sätt att ta upp jordbrukskemi i skolan skulle vara att laborativt undersöka olika växters beroende av vissa ämnen i jorden. Man kunde t.ex. plantera frön av någon gröda i olika burkar med sur, neutral och basisk jord och undersöka hur de gror och växterna utvecklas eller undersöka vad som händer om man övergöder, göder lagom eller inte alls göder en växt. Detta skulle relatera starkt till biologiundervisningen också, men samarbete över ämnesgränserna är ju positivt. Att gå ut i naturen och upptäcka kemin där är också något som anknyter till jordbruk. Man kan t.ex. ta jordprov eller vattenprov från diken och mäta ph eller analysera andra ämnen om det finns utrustning. Studiebesök till växthus eller jordbrukargårdar skulle gå lätt att ordna på många orter. Att eleverna skulle få besöka en gård och se vad som står på gödselpåsar och få fundera över vad de olika ämnena gör för nytta tror jag skulle vara trevligt och lärorikt både för elever och de odlare som tar emot besök. Studiebesök kunde också ordnas till företag som analyserar jord, vatten och naturligt gödsel. Då skulle eleverna få se hur proven behandlas och analyseras för att jordbrukaren sedan ska kunna tillföra behövliga näringsämnen till sina åkrar. Sist men inte minst är det bra om läraren vet vilka kemikalier som används inom jordbruk för att kunna nämna det då uppgifter löses som t.ex. innehåller reaktionslikheter med jordbrukskemikalier. Det kan vara bra att ge verklighetsanknytningar åt uppgifterna genom att nämna var kemikalierna finns. Då handlar inte kemiundervisningen om en massa ämnen som man inte vet vad de används till. 10

11 Tas jordbrukskemi alls upp i dagens läroböcker? I Söderströms och Schildts förlags läroböcker i kemi för högstadiet Oktetten och Topp tas växtnäring och gödning upp. Jordmånens surhet tas upp mera i Topp medan Oktetten är mera inriktad på miljöproblemet försurning. I läroboksserien Kemisten från Söderströms förlag för gymnasiet tas miljökemi, gödningsämnen, försurning och biologiska kretslopp upp i boken för kurs fyra. Även i kurs tre nämns det om jordprov i samband med analysmetoder. Med stöd av läroböckerna är det därmed fullt möjligt för läraren att ta in intressanta fakta från jordbruksvärlden i kemin. Diskussion Jag har kommit fram till att det finns otroligt mycket kemi i jordbruket och växters liv och näringsupptag. Jordbrukskemi kan knappast ses som det mest väsenliga inom kemin som tas upp i skolan. Dock kan det ge trevliga infallsvinklar och jag tycker att jordbrukskemi gärna kunde tillhöra elevers allmänbildning. Jordbrukskemi tas upp i dagens läroböcker, men jag tror det behövs lite arbete från lärarens sida för att göra det intressant och motiverande för eleverna. Laborationer med växter och exkursioner till jordbruk och växthus är verkligen att rekommendera. Betonas kan också att det inte bara är på landsbygden undervisningen borde ge eleverna kunskap om jordbruks- och miljökemi, utan framför allt i städerna, där eleverna kanske inte varje dag kommer i kontakt med jordbruk, skulle exkursioner till jordbruk m.m. vara på sin plats. Referenser 1. Gödslingstolk 2000/2001, Lantbrukets Kemira Samarbete ger styrka 2. Intervju med jordbrukare Börje Westberg Intervju med tomatodlarna och jordbrukarna Ann-Mari och Henrik West Kasvun tekijät mitä kasvi tarvitsee kasvaakseen?, Kemianteollisuus ry, Kemira Agro Oy, Tiedeopetusyhdistys, Torjunta-ainetuottajien Yhdistys, Tammer-Paino Oy, Läroböckerna: Topp fysik och kemi åk 7-9, Schildts förlag Oktetten, Söderströms förlag Kemisten 3, Kemisten 4, Söderströms förlag 6. Svenska lantbrukssällskapets hemsida, 7. Tomat- och gurknytt från Närpes, Närpes trädgårdsproducenter r.f

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.

Läs mer

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4.1 ALLMÄNT Växternas, och i fortsättningen avses i första hand gräsens, förmåga att växa, bestäms av ett flertal s.k. tillväxtfaktorer. Med tillväxtfaktorer menas alla

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas.

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas Konsten att öka skörden med gas. 2 Håndbog om beskyttelsesgas Prata med dina växter, eller tillsätt koldioxid. Det gamla talesättet, att man ska prata med sina växter, gäller

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK 08 TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK MARKKARTERINGEN OCH DESS TILLÄMPNING Grundanalys I den egentliga markkarteringen, grundanalysen, bestäms jordart, mullhalt, surhet, ledningstal, utbytbar kalcium,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

Några vanliga syror och baser

Några vanliga syror och baser Några vanliga syror och baser Index Namn Sida Syra Bas Ammoniak 2 x Kalciumhydroxid 3 x Kolsyra 4 x Natriumhydroxid 5 x Några vanliga syror 6 x Salpetersyra 7 x Saltsyra 8 x Svavelsyra 9 x Repetitionsfrågor

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11 Laborera åk 4-6 Lärarhandledning anpassad till LGR11 Att arbeta med Laborera 4-6 Upptechs tema Laborera 4-6 är ett komplement till skolans kemiundervisning. Med glädje och nyfikenhet tar sig Laboria* och

Läs mer

Makronäringsämnen, mikronäringsämnen och ph i ekologisk grönsaksodling

Makronäringsämnen, mikronäringsämnen och ph i ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Makronäringsämnen, mikronäringsämnen och ph i ekologisk grönsaksodling Foto: Margareta Magnusson 2 Makronäringsämnen Text: Birgitta Båth, Institutionen för ekologi

Läs mer

Svavel, natrium, magnesium, kalcium och mikronäringsämnen i det ekologiska lantbruket

Svavel, natrium, magnesium, kalcium och mikronäringsämnen i det ekologiska lantbruket Ekologisk växtodling Svavel, natrium, magnesium, kalcium och mikronäringsämnen i det ekologiska lantbruket Foto:Ghita Cordsen Nielsen Inledning De essentiella växtnäringsämnena kan delas upp i makronäringsämnen

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

PRODUKTKATALOG PRODUKTKATALOG. www.alfavida.se

PRODUKTKATALOG PRODUKTKATALOG. www.alfavida.se lfa ida alfa vida PRODUKTKATALOG PRODUKTKATALOG Hej. Vi är alfa vida. Vårt mål är att hjälpa individen att förbättra sin hälsa och därigenom livskvaliteten. Därför grundades alfa vida International AB

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk behandlar den biologi som har betydelse för arbete med växter och djur inom naturbruk. I ämnet ingår naturbrukets påverkan på ekosystemen. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande:

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: Instuderingsfrågor - Hållbar utveckling Facit med kortfattade svar Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: BA3A: Regnskog och växthuseffekten (sälar o isbjörnar) BA3B

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

Weightmanagement. 2009 V2.0 WMM kurz Jan2009 NUR FÜR INTERNE SCHULUNGEN! Seite 1

Weightmanagement. 2009 V2.0 WMM kurz Jan2009 NUR FÜR INTERNE SCHULUNGEN! Seite 1 Weightmanagement 2009 V2.0 WMM kurz Jan2009 NUR FÜR INTERNE SCHULUNGEN! Seite 1 Övervikt har många orsaker! Mat + Dryck Psyke Rörelse Försurning Övervikt Generna Stress Omgivning Hormoner 2009 V2.0 WMM

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Om syror baser och ph

Om syror baser och ph Om syror baser och ph Att syra och mumifiera är praktisk antik kunskap Syror och baser har man känt till mycket länge. Ättikan var den första syran man kunde framställa (ur vin). Ättiksyrabakterien är

Läs mer

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango ProViva Det finns idag många bra-för-magen-produkter. Och så finns det ProViva. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. ProViva innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur,

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Claudia Girnth-Diamba

Claudia Girnth-Diamba 1346 Claudia Girnth-Diamba Solrød Gymnasium, Solrød Center 2, DK 2680 Solrød Strand, Danmark Koka gröna grönsaker i saltat vatten och vid olika ph Vill du att dina grönsaker skall bli bruna när de kokas?

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling

Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Lantbruks- och fiskeenheten Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling ett dokumentationsprojekt genomfört under år 2005 i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer