Utredning. Möjligheter och förutsättningar vid ett eventuellt införande av valfrihetssystem LOV i hemtjänsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning. Möjligheter och förutsättningar vid ett eventuellt införande av valfrihetssystem LOV i hemtjänsten 2012-2013"

Transkript

1 Utredning Möjligheter och förutsättningar vid ett eventuellt införande av valfrihetssystem LOV i hemtjänsten

2 Innehållsförteckning Förord 1 Sammanfattning 2 1 Var det bättre på den gamla tiden? 3 2 Bakgrund Vad är LOV? Lagar mellan näringsliv och kommun Fem grundprinciper för ett valfrihetssystem Skillnader och likheter mellan LOV och LOU Kommunens roll med valfrihet enligt LOV Införande av LOV i andra kommuner Tjänster med valfrihet LOV i hemtjänsten? Beslutinstanser vid ett eventuellt införande av LOV Vad LOV inte är Framtida valfrihetssystem inom socialtjänsten 11 3 Uppdraget Syftet Fokusområden Avgränsningar Projektorganisation Intressenter Tidplan för projektet 13 4 Nulägesbeskrivning personal & organisation Information om Emmaboda kommun Organisation och styrning Demografi Utveckling av RUT-avdrag Hemtjänst i Emmaboda kommun Från beslut till verkställighet Insatser inom hemtjänsten Analys av tidsanvändning i hemtjänsten Avgiftssystem i ordinärt boende 38 5 Ekonomi Avgifter Kostnadsmått Fördelningsnycklar i verksamheten för hemtjänsten Emmaboda kommun Bruttokostnad för hemtjänsten Kostnad för att utföra hemtjänst inkl overhead 43 6 Kvalitet och uppföljning Kvalitet Uppföljningssystem Att arbeta med nyckeltal 50 7 Verksamhetssystem (IT-system) 50 8 Informationskanaler 51

3 9 Omvärlden Näringsliv och samverkan Erfarenheter från andra kommuner SWOT-analys LOV Framtidsperspektiv organisation personal Ersättningsmodeller Fördelar och nackdelar med olika ersättningsmodeller Ersättningsnivå Marknadsundersökning Undersökning Medborgare Undersökning Medarbetare Undersökning Näringslivet Processer vid ett eventuellt införande av valfrihetssystem Process Företag (utförare) Process Den enskilde Att utforma ett förfrågningsunderlag Avtalet mellan kommun och utförare Övriga krav på utförare Möjligheter och förutsättningar vid ett eventuellt införande av LOV Riktlinjer och rutiner Från förvaltning till valfrihet Organisation och styrning Ekonomi IT Kvalitet Förberedelser och ställningstagande vid ett införande av LOV Sammanfattning om vad som kan förändras med LOV medbestämmandelagen (MBL) Källor Bilagor 83

4 FÖRORD Socialnämnden och Socialförvaltningen i Emmaboda kommun har gett mig förtroendet att som projektledare verkställa en utredning om möjligheter och förutsättningar för verksamheten vid ett eventuellt införande av lagen om valfrihetssystem, LOV Projekttiden har varit Jag har valt att dela upp utredningen i tre olika delar (information om projektet och LOV, nulägesbeskrivning och analys) och grundar sig på perspektiv från medborgare, medarbetare och näringsliv. Det förekommer en del statistik och siffror som är personbaserade. Då projektet har pågått under ett års tid kan det förekomma små förändringar i statistiken. Frågor om utredningen besvaras av: Mirelle Mårdh, verksamhetsutvecklare, Tel: Eila Medin, socialchef, Tel: Det har varit ett lärorikt år där jag har känt mig som en del i verksamheten. Jag vill tacka förtroendevalda och tjänstemän som delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Åsa Ahlgren Projektledare för utredningen Emmaboda, januari 2013 Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 1 av 83

5 SAMMANFATTNING Den 1 januari 2013 var det exakt fyra år sedan lagen om valfrihet (LOV) infördes i Sverige. Socialnämnden i Emmaboda kommun beslutade 2011 att ansöka om stimulansmedel för att utreda möjligheter och förutsättningar för ett eventuellt införande av valfrihetssystem inom hemtjänst, servicetjänster inom ordinärt boende. Syftet med lagen om valfrihetssystem är att: Överlämna valet av utförare till den enskilde Öka konkurrensen inom området i syfte att höja kvaliteten Stimulera utveckling och nyetablering av företag Stimulera kvinnors företagande Delvis överlåta till den enskilde vad som är god kvalitet Uppdraget har varit att ta fram en nulägesanalys av hemtjänsten i ordinärt boende samt kartlägga möjligheter och förutsättningar om ett eventuellt införande av valfrihet. I uppdraget har det också ingått att ta fram ett förslag på en ersättningsmodell och beräkna kostnaden för en hemtjänsttimme i Emmaboda kommun samt förslag på kvalitetssäkring av verksamheten och en konsekvensbeskrivning om hur LOV kan tänkas påverka organisationen. I nulägesanalysen ingår även en marknadsundersökning som genomförts till medborgare, medarbetare och näringsliv. Befolkningsstatistiken visar att Emmaboda kommun i januari 2013 har invånare och utav dessa är 26,6 % över 65 år och äldre. Det ska jämföras med Sverige som har 19,2 % över 65 år. Enligt de prognoser som finns kommer kommunens invånare över 65 år att kraftigt öka i framtiden. Äldreomsorgen i Emmaboda kommun kostar ca 57 miljoner på per år. Totalt har ca 10 % av personer över 65 år och äldre något behov av insats från äldreomsorgen i Emmaboda kommun fördelat på både servicetjänster och omsorgstjänster i både ordinärt- och särskilt boende. Politiken och verksamhetsledningen behöver kontinuerligt kunna följa äldreomsorgens utveckling i kostnader och resurser på ett enkelt sätt. För att möta framtidens behov och krav, utan hänsyn till ett eventuellt införande av valfrihetssystem i Emmaboda kommun kan några av de stora framgångsfaktorerna vara: Att identifiera verksamhetens insatser kopplat till alla kostnader så att rätt pris för en hemtjänsttimme Anpassa/utveckla system för uppföljning och kvalitetskontroll (månadsvis redovisning som verktyg för verksamhetsuppföljning ledning/politiken) Rutiner för verksamhetsuppföljning för att koppla ihop ekonomi och verksamhetssiffror till ett värdefullt styrverktyg Fullfölja arbetet med att utveckla ett resursfördelningssystem Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 2 av 83

6 1 VAR DET BÄTTRE PÅ DEN GAMLA TIDEN? Äldreomsorgen har under 1900-talet utvecklats från fattigvård till en rättighet för alla. Före år 1950 var äldreomsorgen i huvudsak organiserad inom ramen för den kommunala fattigvården. Vanligtvis var det familjen och andra anhöriga som stod för försörjningen om de äldre. För de som inte hade familj och anhöriga med ekonomiska möjligheter var alternativet fattigvården. Fattigvården var dåtidens äldreomsorg och innebar minimal försörjning, bostad och vård. Denna vård och omsorg ansågs omänsklig och år 1918 inrättades fattigvårdslagen, vilket innebar att varje kommun var skyldig att inrätta ålderdomshem, men fortfarande endast till dem som inte hade familj som kunde försörja dem. Långt in på 1950-talet bestod äldreomsorgen huvudsakligen av institutionsvård och oftast då ålderdomshem och sjukhem. Under 1950-talet påbörjades den moderna svenska äldreomsorgen att byggas ut. Riksdagen antog den första äldre-politiska inriktningen att satsa på ålderdomshem. De skulle vara trivsamma och ombonade och de boende skulle kunna få eget rum samt även ha egna möbler om de så önskade. Dessutom skulle detta gälla alla äldre oavsett samhällsklass och inkomst. Personer som var kroniskt och svårt sjuka skulle vårdas på särskilda institutioner. Med detta som bakgrund började insatserna inom äldreomsorgen att fokusera på äldres behov och sociala service. Under växte den kommunala hemtjänsten och innebar valfrihet för äldre där alla kunde välja mellan att stanna hemma i sitt egna hem, flytta till barnen eller flytta till ålderdomshem. I början av 1990-talet genomfördes ÄDEL-reformen. Den innebar stora förändringar för äldreomsorgen där utgångspunkten var helhetssyn och ökar kommunernas ansvar för verksamheten och omsorgen. Syftet var en tydligare ansvarsfördelning mellan landsting och kommun samt en effektivare verksamhet. I och med en ny kommunallag 1992 får den kommunala äldreomsorgen konkurrens genom att kommuner som vill har möjlighet att privatisera och/eller lägga ut verksamheter på entreprenad. Detta medför också automatiskt ett ökat intresse och krav för kvalitetsutveckling. Under 1990-talet förverkligas hemmaboendeprincipen och bostadsanpassningsbidrag. Mediabevakningen har ökat i takt med att negativa händelser inom omsorgen har belysts. År 1999 införs Lex Sarah som är det vardagliga namnet på 14 kap. 3 i socialtjänstlagen, som bestämmer att var och en som är verksam inom omsorg om äldre människor eller människor med funktionsnedsättning ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Förbättringar inom äldreomsorgen fortsätter att vidareutvecklas och 2000-talet bjuder på utveckling av kvalitetsgarantier, synpunkter och klagomålshantering men också kompetensutveckling i bemötande, etik och läkemedel. Nationella handlingsplaner görs och möjligheter för kommuner att ansöka om stimulansmedel som t ex införa lagen om valfrihet, omvårdnadslyftet och lokala värdighetsgarantier. Andra aktiviteter som är på gång ur ett nationellt perspektiv är metoder för att följa utvecklingen av närståendestöd i kommunerna, patientens rätt i vården, äldreboendedelegationen, nationella riktlinjer för demensvård och kartläggning av hemsjukvårdens omfattning. Socialstyrelsen leder ett projekt om att arbeta utifrån ICF, klassificering av funktionshindersbehov. Det innebär ett första steg mot ett gemensamt fackspråk för äldreomsorgen. Projektet representeras av en enhetschef från äldreomsorgen i Emmaboda kommun. Bild Cecilia Torudds Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 3 av 83

7 2 BAKGRUND I början av 90-talet var kommunernas befogenheter och självständighet en viktig fråga i den svenska politiken. En stark opinion efterfrågade decentralisering och ett ökat självstyre för kommunerna. Resultatet av diskussionen blev bland annat en ny kommunallag som gav kommunerna möjlighet att organisera verksamheten på nya sätt. I samband med det borgerliga maktövertagandet 1991 talades det från opinionen om ett systemskifte. Begreppet valfrihet blev vid samma tillfälle en bestående del i den politiska debatten. Nacka kommun var en av pionjärerna att införa valfrihetssystem för den kommunala servicen. De tog det första steget för äldreomsorgen redan 1992 då hemtjänsten dirigerades om till ett valfrihetssystem. LOV, Lagen om valfrihetssystemet trädde i kraft 1 januari VAD ÄR LOV? LOV kom till i takt med att många kommuner upplevde lagen om offentlig upphandling (LOU) inte alltid passande vid konkurrensutsättning inom äldre- och handikappomsorgen. LOU är inte utformat för att stödja den enskildes val eller underlätta för mindre företag att vara utförare inom offentlig sektor. LOV innebär att omsorgstagare ges möjlighet att välja utförare av service- och/eller omsorgstjänster. Syftet med lagen är att överlämna rätten att välja utförare till den enskilde, men också för att främja företagandet på den privata marknaden samt öka konkurrensen på området för att höja kvaliteten i de insatser som erbjuds. Syftet med den nya lagen är att: Överlämna valet av utförare till den enskilde Öka konkurrensen inom området i syfte att höja kvaliteten Stimulera utveckling och nyetablering av företag Stimulera kvinnors företagande Delvis överlåta till den enskilde vad som är god kvalitet. Ett annat av syftena med systemet är att det för den enskilde ska bli mer flexibelt och anpassat efter dennes behov och önskemål. Då LOV är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling, LOU har den som syfte att underlätta för kommunen att ge den enskilde möjligheten att välja utförare inom omsorgen för äldre och funktionsnedsatta personer, stödverksamhet samt hälso- och sjukvården. Sedan den 1 januari 2010 är valfrihetssystemet obligatoriskt inom primärvården. Det är i dagsläget frivilligt för kommuner och landsting att införa valfrihetssystem för övriga hälso- och sjukvårdstjänster samt sociala tjänster. Det pågår i dagsläget en utredning, på initiativ av regeringen, som ska analysera och utvärdera effekterna av införandet av Lagen om valfrihetssystem, LOV, inom socialtjänstområdet. Utredningen ska redovisa resultatet senast den 15 januari LAGAR MELLAN NÄRINGSLIV OCH KOMMUN Det finns två viktiga lagar som styr den affärsmässiga relationen mellan näringsliv och kommuner/landsting. Det är LOU, lagen om offentlig upphandling, och LOV, lagen om valfrihetssystem. Lag (2007:1091) om offentlig upphandling LOU är en lag i Sverige som reglerar köp som görs av myndigheter och vissa andra organisationer som är finansierade med allmänna medel. Valfrihetssystemen enligt LOV ger den enskilde möjligheten att välja mellan olika utförare av tjänster inom vård och omsorg. Privata företag och organisationer kan därmed utföra tjänster som kommunen eller landstinget tidigare har utfört i egen regi. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 4 av 83

8 Exempel på tjänster inom branschen för valfrihetssystem (LOV): hemtjänst äldreomsorg social omsorg för handikappade barnmorsketjänster tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare tjänster för dagcenter Ett valfrihetssystem innebär att alla utförare som uppfyller kommunens ställda krav kan ansluta sig till systemet. Utförarna är inte, till skillnad från en LOU-upphandling garanterad någon kundstock och därmed ingen ekonomisk ersättning från kommunen förrän någon enskild vald dem som utförare. 2.3 FEM GRUNDPRINCIPER FÖR ETT VALFRIHETSSYSTEM Tanken med LOV är att skapa möjligheter för den enskilde att välja utförare som de själva bedömer passa deras behov och önskemål. LOV är en procedurlag, vilket innebär att det inte är en lag som styr eller begränsar hur kommunen utformar sitt valfrihetssystem eller vilka krav som ställs på utförarna. Det som däremot måste följas är EG:s fem rättsliga grundprinciper. När kommunen genomför en upphandling enligt valfrihetssystemet ska hänsyn tas till EU-rättsliga grundprinciperna. Detta betyder att kommunen ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt att upphandlingen ska genomföras på ett öppet sätt. Principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet ska också beaktas. Bestämmelserna i LOV ska alltid tolkas mot bakgrund av dessa fem principer. Icke-diskriminering Principen om icke-diskriminering innebär att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en leverantör på grund av faktorer som nationalitet. Den upphandlande myndigheten får inte ställa några krav som enbart svenska företag kan känna till eller utföra. Likabehandling Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska ges samma förutsättningar. Alla leverantörer måste till exempel få tillgång till samma information samtidigt, så att ingen leverantör får ett övertag. Ömsesidigt erkännande Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU- och EES-länder. Proportionalitet Proportionalitetsprincipen innebär att kraven på leverantören och tjänsten måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ bör det alternativ väljas som är minst belastande för leverantören. Öppenhet Principen om öppenhet innebär att den kommunen som myndighetsutövare är skyldig att skapa öppenhet och lämna information om upphandlingen och det praktiska tillvägagångssättet vid denna. Förfrågningsunderlaget ska vara förutsägbart, det vill säga klart och tydligt formulerat och innehålla samtliga krav som ställs. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 5 av 83

9 Kommunen väljer Valfrihet för enskilde individen Mångfald av utförare Utifrån lagen om offentliga upphandlingar (LOU) köper kommunen in tjänster En enskilde individen kan välja en av flera utförare som ska utföra den/de välfärdstjänster man använder Kommunen är egen utförare av tjänsten och väljer åt den enskilde individen Kommunen är ensam utförare av tjänsten och den enskilde individen ges valfrihet bland kommunens alternativ Kommunen ensam utförare 2.4 SKILLNADER OCH LIKHETER MELLAN LOV OCH LOU När kommuner och landsting ska handla varor eller tjänster måste upphandlingar göras, och detta enligt LOU. Gemensamt för LOV och LOU är att i båda fallen måste särskilda förfrågningsunderlag för uppdraget utformas med krav och villkor. Dessa underlag får sedan leverantörerna svara på, det vill säga att leverantörerna lämnar anbud. Vid en upphandling enligt LOU ska förfrågningsunderlag annonseras i en offentlig databas. Leverantörer som vill ha uppdraget lämnar in anbud senast ett angivet datum. I förfrågningsunderlaget ska det framgå hur anbud värderas, och den leverantör som lämnar det mest förmånliga anbudet vinner upphandlingen och tilldelas kontrakt. De tjänster som kommuner och landsting vill ha utförda enligt LOV måste redovisas via annonser på Valfrihetswebben. Alla leverantörer som lämnar in en ansökan som uppfyller de krav och villkor som framgår av förfrågningsunderlaget ska godkännas, få skriva kontrakt och bli utförare i valfrihetssystemet. Sedan är det privatpersonen som väljer utförare. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 6 av 83

10 Lagen om valfrihet LOV Lagen om offentlig upphandling LOU EG:s gemenskapsrättliga principer ska följas EG:s gemenskapsrättliga principer ska följas Skyldig att annonsera förfrågningsunderlaget på nationell webbdatabas samt lokal Annonsering sker lokal i tidningar och inom EU, nationell webbdatabas sker inte Löpande annonsering i LOV Ej löpande annonsering i LOU Utförares anbudsansökan är offentlig Utförares anbudsansökan inte offentlig Alla utförare som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget ska godkännas En eller flera utförare som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget vinner anbudet Ingen tidsbegränsad anbudstid Tidsbegränsad anbudstid Avtalstid; antingen tidsbegränsad eller löpande Avtalstiden är tidsbegränsad Konkurrens om koncept och kvalitet Konkurrens om koncept, kvalitet och pris Lika ersättningsnivå för alla utförare Det mest fördelaktiga anbudet vinner budgivningen Ett ärende i taget ingen volymgaranti Ett geografiskt område volymgaranti Den enskilde i fokus genom eget val Inget eget val för den enskilde Enskild inte nöjd med utföraren möjlighet att välja annan utförare Utförare tvingas hålla god kvalitet på sitt arbete för att minska risken att väljas bort av enskild Enskild inte nöjd med utföraren ingen möjlighet att välja annan utförare Utförare kan ha lägre kvalitet på sitt arbete eftersom de inte kan väljas bort under avtalstiden av enskild Självsanerande Ej självsanerande Gynnsamt för små företag Gynnsamt för stora företag Fler utförare, chans till större mångfald Inga stora möjligheter till mångfald Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 7 av 83

11 2.5 KOMMUNENS ROLL MED VALFRIHET ENLIGT LOV I ett valfrihetssystem har kommunen två roller att fylla och ta hänsyn till. Den ena rollen är: Kommunen är fortfarande huvudman och har det yttersta ansvaret, enligt socialtjänstlagen (SoL). Kommunen är den part som bestämmer värdet på tjänsten, godkänner utförarna som lägger anbud och sluter avtal med dem som uppfyller kraven, därtill ansvarar kommunen för att utvärdering och uppföljning genomförs kontinuerligt. Denna roll kombineras med att kommunen som myndighet prövar den enskildes rätt till insatsen som ska upphandlas. Den andra rollen kommunen har är att: Bland alla utförare som ska producera insatsen som ska upphandlas och ska då också uppfylla samma krav som de externa utförarna. Detta innebär att den kommunala egenregin också ska konkurera om kvalitet. I denna roll ska kommunen även enligt de EG-rättsliga principerna, iaktta konkurrensneutralitet, samtidigt som de agerar som finansiärer för de upphandlade insatserna som utförs. Konkurrensneutraliteten innebär att egenregin inte få ges några för- eller nackdelar, varken direkt eller indirekt. I rollen att upprätthålla konkurrensneutralitet måste därför kommunen skilja på dem som beslutar och beviljar den enskilde insatsen och sköter valfrihetssystemet från dem som ska utföra insatsen. 2.6 INFÖRANDE AV LOV I ANDRA KOMMUNER I dagsläget är det 226 kommuner som utrett eller utreder om LOV, lagen om valfrihet. Siffrorna baseras från oktober kommuner har inte sökt bidrag om LOV (vit) 129 kommuner har LOV i drift (grön) 42 kommuner har beslutat om att införa LOV (gul) 55 kommuner utreder om LOV (grå) 28 kommuner har beslutat om att inte införa LOV (röd) LOV i Kalmar län Kommuner som har LOV i drift: Mönsterås (2010), Västervik (2009), Vimmerby (2011) Beslut att införa LOV: Mörbylånga (2013) Kalmar (2013) Ännu ej beslutat: Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Torsås Inte har sökt bidrag: Nybro Beslut om att inte införa LOV: Oskarshamn Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 8 av 83

12 Det är fortfarande frivilligt för kommuner att införa LOV. Sedan den 1 januari 2010 är det obligatoriskt för landstingen att införa vårdval inom primärvården. Regeringen har klargjort att de under mandatperioden kommer att göra en satsning för att få ännu fler kommuner att införa fritt val inom äldreomsorgen. Senast 2014 bör alla kommuner i landet ha beslutat om valfrihet för den enskilde enligt LOV. Regeringen överväger annars en tvingande lagstiftning. 2.7 TJÄNSTER MED VALFRIHET Tanken med valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorgen är att systemet ska bli mer flexibelt och anpassat efter den enskildes behov och önskemål. I LOV kan de privata utförarna erbjuda så kallade tilläggstjänster, det vill säga tjänster som kan köpas vid sidan av ordinarie utbud. När utförare konkurrerar om kvalitéten och inte om pris (vilket är fallet med lagen om offentlig upphandling LOU), förväntas kvalitéten i tjänsterna öka liksom tillgängligheten och variationen samt att det skapar en större mångfald bland företagen. Den stora skillnaden mellan system som är uppbyggt på valfrihet och en ren förvaltningsorganisation, med eller utan konkurrens, är att individens önskemål i större omfattning än tidigare blir själva utgångspunkten för verksamheten. Nedanstående uppgifter är hämtade från valfrihetswebben oktober Siffran inom parantes innebär antal kommuner. - Hemtjänst service (113 kommuner) - Hemtjänst omvårdnad (119) - Hemtjänst hemsjukvård (49) - Särskilt boende för äldre (6) - Korttidsboende utomlands (1) - Dagverksamhet för äldre (4) - Ledsagning (17) - Avlösning (15) - Daglig verksamhet LSS (17) - Korttidsboende LSS (2) - Gruppboende LSS (1) - LSS-boende BoU, LSS - Korttidstillsyn LSS - Korttidsvistelse LSS (3) - Gruppboende, soc. Psyk (1) - Familjerådgivning (12) - Familjebehandling (1) - Arbetsmarknadsinsatser (2) - Öppenvård missbruk (3) - Psykoterapi - Fotvård i särskilt boende (1) - Boendestöd (10) - Daglig sysselsättning, socialpsykiatri (6) - Ickeval personlig assistent, LSS (3) - Matdistribution (1) Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 9 av 83

13 2.8 LOV I HEMTJÄNSTEN? Som nämnts tidigare är LOV i dagsläget frivillig för kommunerna och kan införas inom socialtjänstens områden. Kommunen bestämmer själv vilka områden som ska ingå i ett valfrihetssystem och det ser därför olika ut mellan kommuner som idag har infört LOV. Det är möjligt att erbjuda tre olika alternativ i ett valfrihetssystem för hemtjänsten: 1. Utförare godkänns för att utföra endast servicetjänster 2. Utförare godkänns för att utföra endast omsorgstjänster 3. Utförare godkänns för att utföra både service- och omsorgstjänster. 2.9 BESLUTINSTANSER VID ETT EVENTUELLT INFÖRANDE AV LOV Vid ett införande av valfrihetssystemet är det kommunfullmäktige som bestämmer vilken nämnd som ansvarar för systemet, och vad som ingår i ansvaret ska definieras i dess reglemente. Beslut Införa valfrihetssystem Godkänna leverantör Teckna avtal Häva eller säga upp avtal Bevilja rätten till tjänsten Ansvarig Kommunfullmäktige Nämnd med möjlighet att delegera till tjänsteman, ta in bestämmelser om det i delegationsordningen Nämnd med möjlighet att delegera till tjänsteman, ta in bestämmelser om det i delegationsordningen Nämnd med möjlighet att delegera till tjänsteman, ta in bestämmelser om det i delegationsordningen Nämnd med möjlighet att delegera till tjänsteman, ta in bestämmelser om det i delegationsordningen För att en tjänsteman ska få fatta beslut på delegation måste nämnden ha angett någon form av riktlinjer och ramar för vilka beslut som kan fattas i vilken situation. Vill en tjänsteman inte fatta beslut i ett visst ärende, har den rätt att överlämna till avgörande till nämnden att fatta beslut. En tydlig delegationsordning är ett viktigt instrument för att undvika problem i en eventuell process om ett avtal som har sagts upp eller hävts. Tvisten ska inte handla om rätten att säga upp eller häva avtalet utan om varför uppsägning eller hävning har skett VAD LOV INTE ÄR Valfrihetssystemet är i första hand ett sätt att öka den enskildes inflytande i den egna omsorgen. För många kommuner har systemet inneburit att de kunnat genomföra kostnadsbesparingar. Detta har inte med valfrihetssystemet i säg att göra, utan är mer en effekt av att kommunerna tvingats se över egenregiverksamheten och genomföra effektiviseringar. Det finns i en del kommuner företag som har fått svårt att få ekonomin att fungera p.g.a. för låga ersättningar. Därför är det viktigt för kommunen vid ett eventuellt införande av valfrihetssystemet klargöra syftet med ett valfrihetssystem men också att beräkningen per hemtjänsttimme, d.v.s. att ersättningsnivån för utförarna hamnar på en realistisk nivå likställdhet med de kvalitetskrav och mål som finns för den egna verksamheten. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 10 av 83

14 2.11 FRAMTIDA VALFRIHETSSYSTEM INOM SOCIALTJÄNSTEN Regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera och utvärdera effekterna av införandet av Lagen om valfrihetssystem, LOV, inom socialtjänstområdet. Utredaren ska redovisa resultatet senast den 15 januari Utvärderingen ska särskilt fokusera på: vilken effekt reformen har haft för den enskilde ge en samlad bild när det gäller utvecklingen av utförare ur ett mångfaldsperspektiv hur LOV fungerar ur konkurrenssynpunkt vilken betydelse reformen haft för utvecklingen av bland annat kvalitet, kostnader och effektivitet i de kommuner och inom de områden där LOV används idag. Utifrån utvärderingen ska utredaren överväga för- och nackdelar med att införa en obligatorisk lagstiftning om valfrihetssystem på socialtjänstområdet. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 11 av 83

15 3 UPPDRAGET År 2011 ansökte Socialnämnden i Emmaboda Kommun om stimulansmedel från Socialstyrelsen för att utreda möjligheter och förutsättningar vid ett eventuellt införande av valfrihetssystem inom hemtjänst i ordinärt boende i Emmaboda Kommun. Socialstyrelsen har totalt tilldelat Emmaboda Kommun SEK. Uppdraget är att utreda möjligheter och förutsättningar vid ett eventuellt införande av valfrihet inom äldreomsorgens ordinära boende och servicetjänster i Emmaboda Kommun 3.1 SYFTET Syftet är att analysera ett nuläge av verksamheten, identifiera viktiga intressenter (medborgare, medarbetare och intresseorganisationer) och kartlägga deras behov och som ska utmynna i en projektrapport som sedan ligger till grund till politiken för ett eventuellt beslut om införande av valfrihetssystem inom äldreomsorgens ordinära boende och servicetjänster i Emmaboda kommun. 3.2 FOKUSOMRÅDEN Ta fram en nulägesbeskrivning av hemtjänsten i ordinärt boende idag Kartlägga möjligheter och förutsättningar om eventuellt införande av LOV Förslag på en ersättningsmodell Förslag på kvalitetssäkring av verksamheten Ta fram en konsekvensbeskrivning om hur LOV kan tänkas påverka organisationen 3.3 AVGRÄNSNINGAR Utredningen avgränsas till att utreda servicetjänsterna i ordinärt boende enligt socialtjänstlagen SoL. Till viss del finns även uppgifter med om det särskilda boendet. Anledningen är att verksamheten inte är delad. 3.4 PROJEKTORGANISATION Beställare Socialnämnden Styrgruppen Eila Medin, socialchef Stig-Ove Andersson, ordförande i Socialnämnden (S) Ann-Charlotte Filipsson, vice ordförande i Socialnämnden (C) Projektägare Stig-Ove Andersson, ordförande i Socialnämnden (S) Projektledare Åsa Ahlgren Arbetsgrupp Carina Winsth, förvaltningsekonom Mirelle Mårdh, verksamhetsutvecklare Anette Isaksson, enhetschef Jens Jonsson, enhetschef (t o m november 2012) Therese Axelsson, enhetschef (fr. o m november 2012) Johanna Hansson, biståndshandläggare Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 12 av 83

16 3.5 INTRESSENTER Politiker Medborgare Medarbetare inom hemtjänsten Tjänstemän Fackliga organisationer Intresseorganisationer som t ex Kommunala pensionärsrådet, PRO, Handikappförbundet, etc. 3.6 TIDPLAN FÖR PROJEKTET En grov tidplan över hur tiden har fördelats i projektet samt vilka aktiviteter som genomförts. Dessutom har parallellt arbetsmöten och nätverksträffar genomförts. Aktiviteter i projektet/månad Februari Uppstart av projekt Utforma en funktionell projektplan Start av nulägesbeskrivning Information om projektet till socialnämnden, staben socialförvaltningen, enhetenscheferna, biståndshandläggarna, kommunala pensionärsrådet, samverkansgruppen Information om projektet på APT Algutsboda Mars Research i verksamheten LOV-seminarium i Göteborg Styrgruppsmöte Information om projektet på APT Långasjö, Lindås och Esplanaden Analysarbete Procapita April Research i verksamheten Analysarbete Procapita Möte arbetsgruppen Möte styrgruppen Information om projektet på APT Emmaboda Norra/Södra LOV-seminarium Lund Äldreriksdagen i Stockholm Maj Research i verksamheten Analysarbete Procapita Telefonmöte med Tieto om Procapita Information om projektet på APT Vissefjärda Möte arbetsgruppen Möte styrgruppen Juni Research i verksamheten Förberedelser marknadsundersökning Information om LOV till socialnämnden Möte styrgruppen Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 13 av 83

17 Juli Utskick marknadsundersökning till alla medborgare över 55 år Augusti Sammanställning av marknadsundersökningen (medborgare) Redovisning av resultat av marknadsundersökningen (medborgare) till samtliga chefer inom socialförvaltningen och socialnämnden Möte med styrgruppen September Research verksamheten Information till kommunala pensionärsrådet och PLU om resultatet av marknadsundersökningen (medborgare) Utbildning och uppföljning av Procapita med Tieto Möte styrgrupp Oktober Research verksamheten Information om marknadsundersökning (medborgare) till PRO i Emmaboda och Långasjö Träff med arbetsgrupp och Mörbylångas verksamhetscontroller om uppföljning och statistik Gemensamt styr- och arbetesgruppsmöte November Research verksamheten Intervjuer med samtliga enhetschefer inom hemtjänsten Utskick marknadsundersökning till medarbetare och näringsliv Möte styrgruppen Möte arbetsgruppen December Research verksamheten Möte styrgruppen Sammanställning av marknadsundersökning till medarbetare och näringslivet Sammanställning av dokumentation utredningen Januari 2013 Sammanställning av dokumentation utredning Korrekturläsning Projektavslut Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 14 av 83

18 4 NULÄGESBESKRIVNING PERSONAL & ORGANISATION Nulägesbeskrivningen syftar till att beskriva hur hemtjänsten inom äldreomsorgen är organiserad i Emmaboda kommun idag. Utöver nulägesbeskrivningen personal & organisation, följer enskilda kapitel som berör nuläget: Riktlinjer vid biståndsbedömning och verkställighet Ekonomi Kvalitet och uppföljning Verksamhetssystem IT Informationskanaler Omvärld Ersättningsmodell Marknadsundersökning 4.1 INFORMATION OM EMMABODA KOMMUN Emmaboda kommun har medborgare (jan 2013) Landytan är 692 kvm Befolkningstäthet: 13 personer/kvm Mer än 50 % av jobben finns inom tillverkningsindustri Emmaboda, Lindås och Vissefjärda är de största tätorterna 4.2 ORGANISATION OCH STYRNING I detta avsnitt beskrivs hur den övergripande organiseringen och styrningen ser ut för kommunen, förvaltningen och äldreomsorgens hemtjänst POLITISK ORGANISATION Emmaboda kommun har två politiska nivåer: kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. I Emmaboda kommun finns det fyra nämnder där Socialnämnden är en. Emmaboda kommun leds av en majoritet bestående av Socialdemokraterna. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 15 av 83

19 4.2.2 ADMINISTRATIV ORGANISATION Kommunens administrativa organisation består av gemensam administration, ekonomiavdelning, personalavdelning, näringslivsfrågor, IT, turism och säkerhet SOCIALFÖRVALTNINGENS ORGANISATION Socialförvaltningen är i dagsläget uppdelad i en funktionell organisation med administrativt stöd (ekonomi, systemförvaltare, verksamhetsutvecklare, projekt, administration), medicinskt ansvarig sjuksköterska, individ och familjeomsorg, biståndshandläggning, äldreomsorg, LSS, socialpsykiatri, hälso- och sjukvård. Äldreomsorgens serviceområden är direkt organisatoriskt placerad under socialchefen. Kommunfullmäktige Socialnämnden Förvaltningschef Administrativt stöd MAS Handläggning LSS/ÄO IFO HSL LSS Socialpsykiatri ÄO Algutsboda ÄO Emmaboda N ÄO Emmaboda S ÄO Esplanaden ÄO Lindås ÄO Långasjö ÄO Vissefjärda NYCKELTAL FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN I EMMABODA KOMMUN Socialförvaltningen omsätter drygt: 136 miljoner kronor varav ca 57 miljoner kronor är inom äldreomsorgen Vid årsskiftet 2012/2013 arbetade 343 personer inom Socialförvaltning vilket motsvarar 43 % av kommunens anställda. I Äldreomsorgen arbetar 161 personer vilket motsvarar 20 % av kommunens anställda. 90 äldreboendeplatser, 7 trygghetslägenheter och 10 korttidsplatser Omkring hemtjänsttimmar inom ordinärt boende varav ca timmar berör servicetjänster och resterande omsorgstjänster. Baserat på registrerad verkställd tid i verksamhetssystemet Procapita. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 16 av 83

20 4.2.5 STYRNING OCH STRATEGI Övergripande styrdokument för äldreomsorgens hemtjänst är Socialtjänstlagen (2001:453) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS). Emmaboda kommun har ett ledningssystem över förvaltningens rutiner och arbete inom områdena i föreskriften 2006:11. Socialförvaltningen har också en egen socialtjänstplan framtagen som beskriver kommunens grundsyn och som utgör basen för socialnämndens vision och verksamhetsidé. I planen beskrivs också utvecklingsområden som är betydelsefulla att ta hänsyn till och arbeta med som t ex utveckling, boende, kvalitet och medinflytande. Med koppling till Socialstyrelsen krav arbetar socialförvaltningen med egna mål för att utveckla och förbättra verksamheten. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 17 av 83

21 4.3 DEMOGRAFI Sverige har idag invånare av dessa är över 65 år vilket motsvarar 19,3 %. Medelåldern har stigit från 37,1 år 1968 till 41,1 år Andelen 65 år och äldre ökar stadigt och under de kommande 15 åren räknar man med att andelen i åldersgruppen 65 år och uppåt kommer att öka till 21,5 %. Utveckling av medelåldern i Emmaboda, Kalmar län och Riket mellan år (SCB) Emmaboda Kalmar län Riket DEMOGRAFI EMMABODA KOMMUN Januari 2013 har Emmaboda kommun enligt statistik från SCB totalt medborgare. Utav dessa är det personer som är över 65 år och äldre. Det innebär att 26,6 % av Emmaboda befolkning är över 65 år och äldre jämfört med riket som är 19,2 %. Under tioårsperioden har andelen äldre över 65 år ökat med 11,4 % i Emmaboda kommun. Under samma period har totala medborgarantalet minskat med 714 personer motsvarande -7,4 %. Om ökningen av äldre över 65 år under perioden 2012 till 2025 ökar under nästa 12 års period med 13,5 % skulle andelen 65 år och äldre, 2025 vara personer. År ,6 % Utveckling andelen 65 + i förhållande till totalt antal medborgare. Källa: SCB, 2012 Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 18 av 83

22 Utveckling av befolkningen över 65 år i Emmaboda kommun fördelat på ålderskategorier År Totalt år år år -> Erfarenhet från verksamheten visar att behovet av service- och omsorgsinsatser ökar hos medborgarna över 75 år. I januari 2013 var 1121 personer i Emmaboda kommun över 75 år vilket motsvarar 12,4 % av den totala befolkningen personer. Riksgenomsnittet av äldre över 75 år är 8,5 % GENERELL STATISTIK AV INSATSER INOM ÄLDEOMSORGEN Utav våra äldre över 65 år är 238 personer i behov av service- och omsorgsinsatser inom både ordinärt och särskilt boende. Nedanstående diagram visa antalet medborgare med insatser fördelat på ålder jämfört med totalt antal medborgare (verksamhetsstatistik 2012) Andel medborgare med insatser procentuellt Medborgare med insatser Totalt antal medborgare år år år år år 90 + Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 19 av 83

23 65-69 år år år år år 90 + Totalt Medborgare med insatser Totalt antal medborgare Andel med insatser i % 1,1% 2,0% 6,1% 18,1% 26,8% 49,3% Med insatser avses både service- och omsorg inom hemtjänsten (ordinärt- + särskilt boende) 10% 10 procent (238 personer) av samtliga medborgare (2392 personer) över 65 år ha någon form av service och/eller omsorgsinsatser 19,5 procent (219 personer) av medborgare totalt över 75 år (1121 personer) har någon form av serviceoch/eller omsorgsinsats 49,3 procent (75 personer) av medborgare totalt över 90 år (152 personer) har någon form av service och/eller omsorgsinsats Beroende av vilken insats (både i ordinärt och särskilt boende) den enskilde har behov av finns en nivåindelning. Spännvidden är att nivå 1 kräver liten insats och nivå 4 kräver insatser mer än två gånger per dag. Nivåindelning beroende av den enskildes behov: Nivå 1 = insatser max 1 gång/månad Nivå 2 = insatser max 1 gång/månad eller 4 ggr/månad Nivå 3 = insatser mer än 1 gång/veckan men max 2 ggr/dag Nivå 4 = insatser mer än 2 ggr/dag Nedanstående diagram visar insatser inom äldreomsorgen (både ordinärt- och särskilt boende) fördelat på ålder, nivå inklusive trygghetslarm. Antal medborgare med insatser i ordinärt- och särskilt boende fördelat på ålder och nivåer (nov 2012) år år år år år 90 + Trygghetslarm Nivå 4 Nivå 3 Nivå 2 Nivå 1 Medborgare med insatser år år år år år 90 + Totalt Nivå Nivå Nivå Nivå Summa Trygghetslarm Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 20 av 83

24 4.3.3 BEHOVSÖKNING OM HEMTJÄNSTINSATSER FRAM TILL ÅR 2020 Med anledning av att vi får en äldre befolkning innebär det också en behovsökning av hemtjänstinsatser. Nedan följen en mycket grov beräkning där utgångspunkten är nuläget. Siffrorna är aktuella och består dels av antal omsorgstagare idag inom hemtjänsten, både i ordinärt- och särskilt boende samt prognos som beräknas på en ökning som baseras på SCB:s befolkningsstatistik som räknats upp för varje år. Det vill säga den som är 65 år idag blir 66 år 2013, osv. Dödlighet generellt på 4,80 % är inräknad i statistiken. Då det inte finns någon tidigare historik av statistik att gå tillbaka över utveckling av antalet personer med insatser bör nedanstående bild endast vara ett riktmärke på att en förändring kommer att ske och att i framtiden med aktuella verksamhetssiffror med olika scenario beräkna framtidens behov av hemtjänstinsatser kopplat till inflyttning, utflyttning och dödlighet. I dagsläget har vi 238 omsorgstagare inom äldreomsorgen utav dessa är 45 personer mellan år och 193 personer 80 år och äldre. Behovsökning av hemtjänst personer över 65 år Avser ordinärtboende både service- och omsorgstjänster År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 Beräknad ökning av omsorgstagare Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 21 av 83

25 Beräknad kostnadsökning för hemtjänst i ordinärt boende, från 2013 till Prognos kostnadsökning år Kostnad per omsorgstagare hemtjänst SCB 2011 ( SEK) År År År År År År År År År UTLANDSFÖDDA Enligt statistik från SCB är 12 procent totalt av Emmaboda kommuns medborgare utlandsfödda. Utav dessa är 243 personer över 65 år vilket motsvarar ca 10 % av samtliga medborgare över 65 år. Med underlag från bildningsverksamheten i Emmaboda kommun representeras förutom svenska, 32 olika språk i skolorna i Emmaboda: Albanska Arabiska Tyska Afganska Norska Tigreanska Danska Finska Thailändska Bosniska Kroatiska Filippinska Serbiska Dari/dariska Spanska Engelska Franska Talalog Ungerska Holländska Ryska Grekiska Hebreiska Somaliska Japanska Kurdiska Polska Turkiska Litauiska Portugisiska Pashto Persiska Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 22 av 83

26 4.3.5 BABYBOOM-GENERATIONEN År 2011 är det rekord då kan välja att lämna arbetsmarknaden. År 2030 kommer det finnas svenskar som är 75 år och äldre. Aftonbladet och Kairos Future har under år 2011 gjort två fristående undersökningar om hur 40-talister ser på livet efter 65 år. Livet mellan år är som livet före, bara friare. Pensionärer blir man när man är 80 och går med rullator. 85 % ser livet efter 65 år som något positivt. Det är en andra frihetstid, en tid som liknar tonåren, fri från barn och jobb, en tid att förverkliga sina drömmar. Hälften tänker spendera sina pengar på sig själva. De ska leva loppan och sedan dö. Nästan tre av fyra fyrtiotalister tänker resa mer utomlands. Nästan en fjärdedel tänker flytta till varmare land. En fjärdedel vill arbeta så länge som möjligt. En fjärdedel ser sig som eviga tonåringar. Nästan hälften, 44 %, lyssnar mest på rockmusik. Kairos Future är ett internationellt konsult- och analysföretag som hjälper företag att förstå och forma sin framtid genom trend- och omvärldsanalys, innovation och strategi. De visualisera nedanstående bild med utvecklingen av våra livsfaser och över hur våra livsfaser förändras i samhället. Frihetsfaserna har blivit längre och längre. Kanske är det inte så troligt att framtiden blir som bilden visar har vi kanske återgått till en mer realistisk bild av hur lång tid i livet man får räkna med att bidra i relation till helheten. 4.4 UTVECKLING AV RUT-AVDRAG Under 2007/2008 infördes möjlighet till RUT-avdrag. RUT står för Renhållning, Underhåll och Tvätt och är en skattereduktion som ges för hushållsarbeten som utförs i hemmet, den bostad där man är bosatt. Tjänster som ingår i RUT-avdraget är: Städning Matlagning & klädvård Gräsklippning Snöskottning Omsorg i samband med besök på bank, vårdcentral osv. Skatteavdrag för hushållsnära tjänster kräver att du är skattebetalare. Skattereduktionen är hälften av arbetskostnaden inklusive moms, men aldrig mer än kronor per år och person. Det går heller inte att få mer i skattereduktion än man ska betala i slutlig skatt. Det finns möjlighet för närstående till äldre anhörig att använda sig av RUT-avdrag. I en framtagen rapport från SCB (feb 2012) framkom det att RUT-avdraget ökar stort i hela befolkningen och det framförallt är de äldre som använder sig av RUT-avdraget och det ökar snabbt bland de äldsta. Om man delar upp personer över 65 år i flera åldersgrupper så är det de äldsta, år och 85 år och äldre, som i störst utsträckning gör RUT-avdrag. Bland dem under 65 år är det vanligast med RUT-avdrag i gruppen år. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 23 av 83

27 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Andel personer i Emmaboda kommun, Kalmar län och Riket - RUTavdrag- ålder Emmaboda 65 + Kalmar län 65 + Riket Avdrag för RUT ökar även i Emmaboda. År 2007, första året vid införande var det 16 personer över 65 år i Emmaboda kommun som använde sig av RUT-avdraget. Under år 2010 var ökningen 136 personer. Det är en ökning med 850 % under 4 år. Utveckling RUT-avdrag i Emmaboda kommun (SCB 2012) Fördelning av RUT-avdrag i fördelat kön/ålder över 65 år i Emmaboda kommun kvinnor 65+ år män 65+ år Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 24 av 83

28 4.5 HEMTJÄNST I EMMABODA KOMMUN Kommunen är enligt socialtjänstlagen (SoL 2001:453) skyldiga att planera sina insatser för äldre och i och med det samarbeta med landsting, andra samhällsorgan och organisationer. Nedan visar äldreomsorgen nerbruten på servicetjänster och omsorgstjänster. Emmaboda Kommun Äldreomsorgen Servicetjänster Omsorgstjänster Ordinärt boende Särskilt boende Ordinärt boende Enskild bo i egen lägenhet/villa Biståndsbeslut krävs Särskilt boende Enskild bo i egen lägenhet med egna möbler. Tillgång till personal dygnet runt samt närhet till restaurang och att delta i aktiviteter. Biståndsbeslut krävs VAD ÄR VAD INOM HEMTJÄNSTEN? Hemtjänst utförs till omsorgstagare i ordinärt- och särskilt boende och baseras på en ansökan om bistånd från den enskilde och beslut om behov av bistånd fattade av biståndshandläggare enligt socialtjänstlagen (SoL). Insatser som den enskilde kan ansöka om är både av service- och omsorgskaraktär. Med serviceinsatser menas hjälp med tvätt, städ, distribution av färdiga måltider och inköp av matvaror. Insatser av omsorgskaraktär menas personlig omsorg; hjälp med hygien, på- och avklädning, tillagning av frukost och kvällsmat, uppvärmning av lunch/middag m.m. Idag utförs samtliga biståndsbedömda insatser av kommunens hemtjänstpersonal. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 25 av 83

29 Vad är ordinärt boende Det är ett boende vi haft under många år, åren då vi bildat familj, varit verksamma i yrkeslivet eller på annat sätt. Vad är särskilt boende Detta boende vänder sig till personer med vård- och omsorgsbehov och erbjuds av kommunen efter särskilt beslut. Servicetjänster: Bostadsservice Tvätt Inköp Matdistribution Omsorgstjänster: Personlig omsorg Socialt stöd Ledsagning Matlagning Egenvård Tillsyn ORGANISATION FÖR HEMTJÄNSTEN Inom äldreomsorgen arbetar idag omkring 161 personer. Verksamheten är uppdelad i sju geografiska serviceområden, tre områden i Emmaboda centralort och ett i Algutsboda, Lindås, Långasjö och Vissefjärda, med var sin enhetschef. Omsorgsassistenterna inom hemtjänst utför service- och omsorgsinsatser inom både ordinärt och särskilt boende. D.v.s. att hemtjänstverksamheten i ordinärt- och särskilt boende består av samma resurser. Totalt i hemtjänsten arbetar 161 personer varav 19 personer på natten och 2 personer med cirkelverksamhet. Det omfattar 123,49 årsarbetare HEMTJÄNSTENS SERVICEOMRÅDEN: Emmaboda Norra Enhetschef: Anette Isaksson Resurser: 25 dag, 5 natt, 2 cirkelv. (18,1 åa) Särskilt boende: 13 Ordinärt boende: 25 Algutsboda Enhetschef: Susanne Sjögren Resurser: 30 dag 4 natt (25,73 åa) Särskilt boende: 18 Ordinärt boende: 29 Emmaboda Södra Enhetschef: Therese Axelsson Resurser: 12 dag (10,44 åa) Särskilt boende: 5 Ordinärt boende: 30 Lindås Enhetschef: Anita Bäckström Resurser: 9 dag (8,5 åa) Ordinärt boende:20 Esplanaden Enhetschef: Malin Steen Resurser: 23 pers (19,25 åa) Särskilt boende: 4 Ordinärt boende: 28 Långasjö Enhetschef: Anita Bäckström Resurser: 16 dag 5 natt (16 åa) Särskilt boende: 16 Ordinärt boende: 11 Vissefjärda Enhetschef: Susanne Sjögren (tf) Resurser: 25 dag 5 natt (25,47 åa) Särskilt boende: 18 Ordinärt boende: 21 Respektive serviceområde har en enhetschef utom Lindås/Långasjö som har samma enhetschef. Enhetschef för Vissefjärda är tillfälligt vakant och ersätts tillfälligt av enhetschef från Algutsboda. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 26 av 83

30 4.5.4 KARTA ÖVER EMMABODA KOMMUN OCH DE OLIKA SERVICEOMRÅDENA Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 27 av 83

31 4.6 FRÅN BESLUT TILL VERKSTÄLLIGHET Ansökan från enskild Biståndshandläggning Verkställighet Insatsen utförs Huvudprocessbild över hemtjänst BISTÅNDSHANDLÄGGNING (BESLUT) I Emmaboda kommun finns riktlinjer och rutiner för biståndsbeslut med utgångspunkt i socialtjänstlagen (SoL 2001:453) som garanterar och säkerställer den enskildes rättigheter. Den enskilde får ta del av dessa vid kontakt med biståndshandläggaren. Målet med riktlinjerna och rutinerna är att kunna ge en liknande service och omsorg för alla som har behov av biståndsbedömda insatser. Den individuella situationen är styrande för vilka insatser som ska beviljas och rätten till bistånd prövas i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov. Oavsett behov så görs biståndsbedömningen utifrån socialtjänstlagen, skälig levnadsnivå och de riktlinjer som finns angivna i kommunen. Biståndet ska stärka möjligheten att leva ett självständigt liv. De vanligaste formerna av bistånd inom äldreomsorgen, som enskilda personer kan söka om, är plats i särskilt boende, hemtjänst och dagverksamhet. I Emmaboda kommun bygger beslut av hemtjänst i form av beviljade insatser. För respektive insats utgår en schablontid. Biståndshandläggaren utreder den enskildes behov av stöd och hjälp och tar beslut om vilka insatser som ska beviljas. Handläggningen består av tre steg: 1. Ansökan 2. Utredning 3. Beslut Biståndshandläggarens beslutfattande om stöd räknas som en myndighetsutövning. 1. Ansökan Vid behov av hemtjänst och matdistribution tar den enskilde eller anhörig kontakt med biståndshandläggare. Ansökan sker skriftligt. Inom 14 dagar tar biståndshandläggare kontakt med den enskilde och bokar en träff för att genomföra ett hembesök där både den enskilde och eventuellt anhörig finns närvarande. Huvudsakligen gör biståndshandläggaren hembesök vid ansökan om servicetjänster för att lättare kunna diskutera hur situationen ser ut och hur stort behovet är och för att informera kring det som sker. I de fall som biståndshandläggaren inte gör hembesök beror vanligast på att det redan finns så mycket kunskap om den enskilde så ett hembesök inte är tvunget. Vid behov av trygghetslarm skickar den enskilde en beställning till biståndshandläggare som direkt beslutar utan hembesök och skickar beställningen vidare för verkställighet. Kommunen har en skyldighet att pröva och behandla alla ansökningar oavsett om handläggaren anser att ansökan kan komma avslås. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 28 av 83

32 2. Utredning Vid hembesöket samlar biståndshandläggaren uppgifter om den enskildes behov, livssituation och kontakt med anhöriga eller andra personer som finns i dennes närhet. Svaren på frågorna ligger sedan till grund för beslut av den enskildes behov samt hjälpens omfattning. Därefter gör handläggaren en analys om behovet utifrån lagstiftnings syfte och rättspraxis. Den enskilde har rätt att få ta del av de uppgifter som dokumenteras. 3. Beslut Detta är det sista steget i biståndshandläggningen. Beslutet innefattar insatser som tillfredsställer den enskildes biståndsbedömda behov och försäkrar den enskilde en rimlig levnadsnivå. Exempel på ansökan: Den enskilde ansöker om städning varje vecka men att biståndshandläggaren tar beslut kring de som hon/han anser skäligt och att det då kan vara var fjortonde dag. Samma kan gälla vid beslut om inköp en gång i veckan om ansökan avser fler tillfällen så prövas även det utifrån varför och vad som är skäligt för den enskilde. I beståndshandläggarens ansvar ligger också att följa upp hur beviljade insatser utförs. Det gäller både innehåll, omfattning och kvalitet. Att insatserna tillgodoser den enskildes behov ligger också på biståndshandläggarens ansvar. Efter det att biståndshandläggaren har fattat beslut om insats, upprättas en beställning som överlämnas till hemtjänsten för verkställighet VERKSTÄLLIGHET (UTFÖRANDE) Beställningen för verkställighet kommer som beställning att verkställa i verksamhetssystemet Procapita. Omgående tar hemtjänsten kontakt med den enskilde för planering av hjälpen i hemmet. Vid förändrat serviceeller omsorgsbehov hos en enskilde som redan tidigare har insatser, kontaktas biståndshandläggaren av omsorgstagarens kontaktperson i hemtjänsten (alternativ annan personal, anhörig eller god man). Biståndshandläggaren ta kontakt med omsorgstagaren snarast. Äldreomsorgen i Emmaboda kommun kännetecknas av fokus på ett socialt synsätt som stöder och utvecklar den enskildes förmåga och oberoende och bidrar till den enskildes möjligheter att leva ett värdigt liv. Det innebär t.ex. att omsorgsassistentenen städar tillsammans med och inte åt den enskilde med behov Samma sak gäller samtliga insatser både inom service- och omsorgstjänsterna som innebär att den enskilde motiveras att klara av olika insatser själv med stöd och tillsammans med omsorgsassistenten. När omsorgsinsatser ska utföras har den enskilde möjlighet att önska tid för utförande av insats genom att ringa eller larma när insatsen ska utföras. När det gäller serviceinsatser kan det krävas lite längre planeringstid men den enskilde kan även här önska när insatsen ska utföras. Personalen gör allt de kan för att tillgodose den enskildes önskemål och behov. Vid stöd av matdistribution har den enskilde möjligheten att välja mellan två rätter varje dag. Beställningen av maten gör den enskilde till respektive serviceområde eller direkt till respektive kök. Maten distribueras från kök i varje serviceområde frånsett Esplanaden som hämtar mat för distribution på Bjurbäcksgatan. Det är även Bjurbäcksgatan som via taxi levererar till Lindås som vidaredistribuerar ut till respektive enskild i ordinärt boende. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 29 av 83

33 4.6.3 RUTINER/ARBETSSÄTT RESPEKTIVE SERVICEOMRÅDE Intervjuer med samtliga enhetschefer gjord i respektive serviceområde. Intervjuerna bygger bland annat på frågor kring deras organisation och verksamhet, rutiner kring planering och uppföljning, personalkontinuitet, kontaktmannaskap, genomförandeplan och annan dokumentation samt matdistribution. Se mer utförligt i bilaga 2 Intervjuer med enhetschefer GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen beskriver hur och när beviljade insatser utförs. Planen upprättas oftast av enhetschef tillsammans med en enskilde. Vid vissa fall beroende på vilket serviceområde är även omsorgspersonal närvarande samt även anhörig om den enskilde så önskar. Syftet med planen är att den enskilde ska veta vilka insatser som ska utföras och hur och när. Planen underlättar också biståndshandläggarens uppföljning av beslutet. Samtliga enhetschefer använder sig av den gamla modulen i Procapita när de skriver genomförandeplanen. Procapita är ett verksamhetssystem som används inom äldreomsorgen. En genomförande upprättas när: Biståndsbeslut för ny enskild Nytt beslut från tidigare enskild, om beslutet innebär en förändring av insatserna Om utföraren i samråd med den enskilde gör stora förändringar i tidigare upprättad genomförandeplan Genomförandeplanen bör innehålla: Den enskildes namn och personnummer Datum då planen är upprättad Datum då insatsen startar Om insatsen inte startas omgående anledning till detta När utföraren ska följa upp planen Mål för insatsen KONTAKTPERSON En utsedd kontaktperson har en samordnande roll för att skapa kontinuitet och trygghet för den enskilde och anhörig. I samtliga serviceområden med undantag för Algutsboda, utses inte någon kontaktperson automatiskt till den enskilde om inte denne har en demenssjukdom eller att den enskilde själv önskar en kontaktperson. Enhetschefen i Algutsboda anser det mycket viktigt att varje enskild både inom ordinärt- och särskilt boende har en kontaktperson. Dels för att det ökar tryggheten för den enskilde och anhörig men också kvalitetsmässigt samt att det även ökar engagemanget hos omsorgspersonalen genom att de tar ett större ansvar ÖVRIG DOKUMENTATION Daglig dokumentation görs både i SoL (socialtjänstlagen) och HSL (hälso- och sjukvårdslagen) för respektive individ. Vid gruppmöten var sjätte vecka görs en genomgång av samtliga enskilda med insatser. Det som berör SoL och är av händelsevikt av dokumentation skrivs in i verksamhetenssystemet Procapita. Övrig dokumentation som berör HSL arkiveras eller mals ner. Syftet med dokumentationen är att garantera den enskilde god omsorg och är ett krav från Socialstyrelsen (SOSFS 2006:5, 2008:14) Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 30 av 83

34 Övergripande arbetsschema - från beslut av behov till utförande av tjänst till den enskilde Administrativt arbete av ordinärt boende Praktiskt arbete ute hos den enskilde Anhörigstöd Utse kontaktman Larm Växel Medborgarkontor Äldreomsorg Omsorgtjänster Nyckel från den enskilde Tidrapport Ansökan Servicetjänster Planering av insatser SoL dok Trygghetslarm Verkställs av resp. enhetschef Hemtjänstgrupp Genomförande plan HSL dok Biståndshandläggare Hembesök Beslut Matdistribution Korttidsboende Dagverksamhet Kontakter med: Sjuksköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast Anhöriga Biståndshandläggare Vårdplanerare Sjukhus Vårdcentral Beställningar Blöjor Mat Rehab Medicin Beslut, insatser och vad som ska utföras samt arbetsuppgifter som ligger på hemtjänstgruppen Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 31 av 83

35 4.7 INSATSER INOM HEMTJÄNSTEN Våra omsorgsassistenter inom hemtjänst utför service- och omsorgsinsatser inom både ordinärt och särskilt boende. Det innebär att en omsorgsassistent en dag kan utföra service- och omsorgsinsatser i ett ordinärt boende och nästa dag utföra service- och omsorgsinsatser i ett särskilt boende. Varje insats beräknas via schablontider som används vid biståndsbedömning för att uppskatta personalresurser. Individuella bedömningar tillämpas oavsett typ av hjälp, för att uppnå en skälig levnadsnivå. Nivån på skälig levnadsnivå är främst grundat på tidigare beslut samt biståndshandläggarnas erfarenhet ORDINÄRT BOENDE SERVICE & OMSORGSINSATSER Servicetjänster Bostadsservice Tvätt Inköp Matdistribution Omsorgstjänster Personlig omsorg - Dusch/bad - Klädsel - Toalettbesök - Hygien Matdistribution Ledsagning Socialt stöd - Måltider Avlösning i hemmet Matlagning Tillsyn Skiss över service- och omsorgstjänster ordinärt boende BOSTADSSERVICE Bostadsservice utförs vanligtvis varannan vecka i två rum, kök, hall och badrum. Denna gräns gäller även för större bostäder. I bostadsservice ingår inte storstädning och/eller rengöring av kristallkronor och stor mattor. Förrådsutrymme eller fönsterputsning ingår ej. Bostadsservice innebär: Dammsugning Skaka mindre mattor, stora mattor dammsugs Avtorkning av golv och dammtorkning Vattna blommorna Städning av badrum TVÄTT OCH KLÄDVÅRD Klädtvätt? Strykning av enstaka plagg Byte av sängkläder INKÖP Hjälp med inköp av dagligvaror vid ett tillfälle i veckan För bosatta utanför centralort finns möjlighet att få hemsändning vid ett tillfälle per vecka Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 32 av 83

36 4.7.5 MATDISTRIBUTION Den tekniska förvaltningen i kommunen ansvarar för kostverksamheten. Socialförvaltningen köper tjänster i form av personal och matlagning. Matdistribution till enskild individ i ordinärt boende sker av egen personal utifrån respektive serviceområde förutom serviceområde Esplanaden som hämtar mat på Bjurbäcksgatan (serviceområde Emmaboda N och Emmaboda S). Köket på Bjurbäcksgatan levererar även mat till enskild individ i ordinärt boende i Lindås via taxi till hemtjänstlokal, där hemtjänstpersonal därefter levererar ut mat till enskild. Under år 2011 levererades uppskattningsvis faktiska portioner till äldreomsorgen både ordinärt och särskilt boende. I dagsläget levererar vi omkring 110 styck faktiska portioner dagligen till enskilda individer i ordinärt boende. Ordinärt boende/ort Antal enskilda Mat från Distribueras av: Algutsboda serviceområde (Eriksmåla, Boda, Broakulla, Johansfors, Algutsboda etc.) 40 st ordinärt boende 18 st särskilt boende Algutsboda Egen personal Emmaboda Norra serviceområde Centralort Emmaboda Emmaboda Södra serviceområde Esplanaden serviceområde 19 st ordinärt boende 11 st särskilt boende 35 st ordinärt boende 2 st särskilt boende 30 st ordinärt boende 6 st särskilt boende Bjurbäcksgatan Bjurbäcksgatan Bjurbäcksgatan Egen personal Egen personal Egen personal hämtar och taxi hämtar för leverans till Esplanaden Lindås 26 st ordinärt boende Bjurbäcksgatan Taxi till hemtjänstlokal i Lindås därefter distribution egen personal Långasjö serviceområde 28 ordinärt boende 16 särskilt boende Långasjö Vissefjärda serviceområde 35 st ordinärt boende Vissefjärda 18 st särskilt boende Siffrorna är hämtade från avgiftshandläggare och Procapita november 2012 Egen personal Egen personal Antal matdistributioner 2011 Uppgifterna baseras från statistik ifrån köket för respektive serviceområde. Beräknas på både ordinärt och särskilt boende. Serviceområde Algutsboda Emmaboda inkl. Lindås Långasjö Vissefjärda Totalt Antal st st (baseras från en procentuell beräkning) st st st Matdistribution som insats Antal ordinärt boende Antal särskilt boende Matdistribution utan annan insats 17 0 Matdistribution med annan insats Totalt antal matdistributioner Utfall inom hemtjänsten i Emmaboda kommun I brukarundersökning 2011 avseende hemtjänsten ligger Emmaboda kvalitetsindex gällande maten över medelvärdet för Sverige. Index för 2011 ligger på 69 vilket enligt socialstyrelsens skala innebär att de enskilda är nöjda. Medelvärdet för Sverige är 66 och innebär enligt samma skala att de enskilda är nöjda. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 33 av 83

37 4.7.6 STATISTIK OMSORGSTAGARE OCH BEHOV I ORDINÄRT BOENDE Antalet enskilda med service- och omsorgstjänster inom både ordinärt- och särskild boende varierar. Siffrorna nedan visar att i under tredje kvartalet 2012 levererade hemtjänsten i Emmaboda kommun tjänster till 244 personer fördelat på 169 personer i ordinärt boende och 75 personer i särskilt boende. Insatser i ordinärt boende fördelat på nivå procentuellt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 4% 47% 18% 31% Totalt antal omsorgstagare i ordinärt boende fördelat på nivåer och ålder Fördelning över respektive serviceområde finns i bilaga 3 Statistik verksamhetsuppföljning Ordinärt boende totalt i Emmaboda kommun Medborgare med insatser år år år år år 90 + Totalt Nivå Nivå Nivå Nivå Trygghetslarm Siffrorna är hämtade från Procapita och avgiftshanteringen, november Beroende av vilken insats (både i ordinärt och särskilt boende) den enskilde har behov av finns en nivåindelning. Spännvidden är att nivå 1 kräver liten insats och nivå 4 kräver insatser mer än två gånger per dag. Nivåindelning beroende av den enskildes behov: Nivå 1 = insatser max 1 gång/månad Nivå 2 = insatser max 1 gång/månad eller 4 ggr/månad Nivå 3 = insatser mer än 1 gång/veckan men max 2 ggr/dag Nivå 4 = insatser mer än 2 ggr/dag Totalt antalet beviljade insatser för enskilda i ordinärt boende är till antalet 164. Totat antal beviljade trygghetslarm i ordinärt boende är till antalet 244. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 34 av 83

38 Totala antalet omsorgstagare med insatser inom ordinärt boende är 164 enskilda i november Totalt antal trygghetslarm till enskilda i ordinärt boende är 244 styck. Antalet insatser och trygghetslarm varierar både uppåt och neråt under året beroende av behov. Verksamhetssystemet Procapita visar följande personer i ordinärt boende som har insatser baserat på verkställighet: Servicetjänster Bostadsservice Inköp Tvätt Matdistribution Omsorgstjänster Ledsagning Matlagning Personlig omsorg Socialt stöd Egenvård Tillsyn 122 st 71 st 82 st 147 st 46 st 87 st 156 st 99 st 12 st 25 st Nerbrutet på respektive serviceområde, se bilaga 3 Statistik verksamhetsuppföljning Verkställda insatser Biståndsbeslutade insatser i ordinärt- och särskilt boende respektive verkligt utförda insatser är oerhört komplext. Historiskt sätt har inte någon regelbunden uppföljning och mätning av antalet utförda timmar i verksamheten skett, utan endast sammanställning av material vid behov för t.ex. inlämning av verksamhetssiffror till Socialstyrelsen. Det går endast få fram antalet verkställda timmar ur Procapita då utförda timmar inte registreras. Verkställda timmar är utifrån biståndshandläggares beslut därefter kan omsorgstagare av olika anledningar frånsäga sig hjälp vilket innebär att faktiskt utförda timmar hos omsorgstagaren kan vara ett lägre antal timmar. Utdrag ur Procapita med fördelning av insatser i ordinärt boende över timmar per område grundat på verkställighet. Baserat på januari-november Insats Jan-Nov 2012 Resurser/månad Procentuell Kostnad Verkställda timmar (100 % = 148 tim) fördelning Servicetjänster timmar ,8 9,8 19,0 % kr totalt - Bostadsservice 4 066,2 2,5 25,6 % kr - Tvätt 2 080,5 1,3 13,1 % kr - Inköp 1 896,5 1,2 12,0 % kr - Matdistribution 7 839,8 4,8 49,3 % kr Insats Jan-Nov 2012 Resurser/månad Procentuell Kostnad Verkställda timmar (100 % = 148 tim) fördelning Omsorgstjänster timmar ,7 41,5 81 % kr totalt - Ledsagning 2 341,2 1,4 3,5 % kr - Matlagning ,7 7,3 17,6 % kr - Personlig omsorg ,0 24,2 58,4 % kr - Socialt stöd ,3 7,1 17,0 % kr - Tillsyn 1 568,3 1,0 2,3 % kr - Egenvård 452,0 0,3 0,7 % kr - Restid 361,1 0,2 0,5 % kr Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 35 av 83

39 4.7.7 GEOGRAFISK SPRIDNING AV INSATSER I ORDINÄRT BOENDE EXKLUSIVE TÄTORT Kartan är framtagen av tekniska förvaltningen. Servicetjänst Omsorgstjänst Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 36 av 83

40 4.8 ANALYS AV TIDSANVÄNDNING I HEMTJÄNSTEN I dagsläget mäter verksamheten verkställd tid. Det innebär att den utförda tiden hos den enskilde inte kan sammanställas och mätas. Statistik över antal timmar på respektive insats och månad har tagits ut ifrån verksamhetssystemet Procapita samt kostnader enligt fördelningsnyckel som finns i bilaga 3 Statistik och verksamhetsuppföljning. Fördelning av verkställd tid inom ordinärt boende i % jan-nov 2012 Servicetjänster Omsorgstjänster 19% 81% Insats Jan-Nov 2012 Resurser/månad Procentuell Kostnad Verkställda timmar (100 % = 148 tim) fördelning Servicetjänster timmar ,8 9,8 19,0 % kr totalt - Bostadsservice 4 066,2 2,5 25,6 % kr - Tvätt 2 080,5 1,3 13,1 % kr - Inköp 1 896,5 1,2 12,0 % kr - Matdistribution 7 839,8 4,8 49,3 % kr Insats Jan-Nov 2012 Resurser/månad Procentuell Kostnad Verkställda timmar (100 % = 148 tim) fördelning Omsorgstjänster timmar ,7 41,5 81 % kr totalt - Ledsagning 2 341,2 1,4 3,5 % kr - Matlagning ,7 7,3 17,6 % kr - Personlig omsorg ,0 24,2 58,4 % kr - Socialt stöd ,3 7,1 17,0 % kr - Tillsyn 1 568,3 1,0 2,3 % kr - Egenvård 452,0 0,3 0,7 % kr - Restid 361,1 0,2 0,5 % kr Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 37 av 83

41 4.8.1 SCHABLONER Serviceinsatser Bostadsservice (städ) Inköp Tvätt Omsorgsinsatser Ledsagning Matdistribution Matlagning Personlig omsorg Socialt stöd Egen vård Tillsyn Trygghetslarm Övrigt 45 min/vecka Låg: 30 min/vecka, Hög: 60 min/vecka Låg: 30 min/vecka, Hög: 1 tim/vecka Låg: 1 tim/mån, Medel: 1 tim/vecka, Hög: 30 min/dag 15 min/tillfälle 30 min/dag Låg: 30 min/dag, Medel: 1,5 tim/dag, Hög: 3 tim/dag Grund: 30 min/vecka, Låg: 30 min/dag, Medel 1,5 tim/dag Hög: 3 tim/dag 15 min/dag 5 min/tillfälle ingen tid Låg: 1 tim/månad, Medel: 1 tim/veckan, Hög: 30 min/dag Schablonerna är ett antagande ifrån verksamheten. Reviderades med olika nivåer som låg och hög år AVGIFTSSYSTEM I ORDINÄRT BOENDE Reglerna kring maxtaxa, minitaxa och förbehållsbelopp styrs av Socialtjänstlagen och ändras procentuellt årligen via prisbasbeloppet och Konsumentverket. Kommunerna har frihet att utforma avgiftssystemet utifrån lokala förutsättningar. Avgifterna ska dock vara skäliga och får inte överstiga kommunens självkostnad. Reglerna styrs av Socialtjänstlagen. Beloppen har en koppling till basbeloppet som regleras av staten varje år. Basbeloppet 2013: kronor Maxtaxan 2013 för hemtjänst i Emmaboda kommun är kronor (en tolftedel av 48 % av basbeloppet) Avgiftssystemet bör bygga på kommunens självkostnad och regler om högsta avgift. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 38 av 83

42 4.9.1 EMMABODA KOMMUNS AVGIFTER Avgifterna som Socialförvaltningen debiterar den enskilde individen beslutas och antas årligen av kommunfullmäktige. Emmaboda kommun tillämpar ett enhetligt avgiftssystem för service och omsorg som innebär att avgiften beräknas på samma sätt oavsett boendeform. Mat och hyror betraktas inte som avgifter och måste alltid betalas av den enskilde individen. Måltidspriser för 2013 är: Frukost Lunch/matdistribution Kvällsmat Kaffe med kaka 25 kronor 50 kronor 25 kronor 10 kronor Avgifter för service och omsorgstjänster 2013 Ingår i maxtaxan: Hemtjänsttaxa, nivå 1 Insatser max 1 gång/månad Hemtjänsttaxa, nivå 2 Insatser max 1 gång i veckan eller 4 ggr i månaden Hemtjänsttaxa, nivå 3 Insatser mer än 1 gång/vecka och max 2 ggr/dag Hemtjänsttaxa, nivå 4 Insatser mer än 2 ggr/dag Trygghetslarm Utprovning av hjälpmedel Hembesök, hälso- och sjukvården Dagrehabilitering Hemsjukvårdsavgift Ingår inte i maxtaxan: Bostadsanpassningsintyg Utomhusservice Återhämtning av tekniska hjälpmedel 253 kronor/månaden 520 kronor/månaden 936 kronor/månaden kronor/månaden 250 kronor/månad 100 kronor/bedömning 100 kronor/besök 100 kronor/dag 300 kronor/månad 200 kronor/intyg 156:25 kronor/timme inkl. moms 375 kronor inkl. moms Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 39 av 83

43 5 EKONOMI Svensk ekonomi har utvecklats starkt de senaste kvartalen men enligt den senaste prognosen (augusti 2012) från Konjunkturinstitutet (KI) beräknas BNP för helåret 2012 till 1,3 %. Ökad arbetslöshet och minskade skatteintäkter ställer stora krav på anpassningar av den kommunala verksamheten. Intäkter till kommunen samt äldreomsorgens budget är fördelat enligt nedan: Kommunen erhåller varje år statsbidrag för samtliga kommuninvånare fördelat på ålder. Ersättningen för 2011 var fördelningen följande: Statsbidrag 2011 (skatteintäkter, inkomstutjämning, kostnadsutjämning) Ålderskategori Kvinna Man kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Exempel för en kvinna som är 83 år erhåller kommunen kronor per år. I januari 2012 var personer 65 år och äldre, omräknat per ålderskategori erhöll kommunen omkring 166 miljoner kronor i statsbidrag. Äldreomsorgens utfall 2012 Intäkter Kronor (tkr) Kostersättning enskilda med bistånd Kostersättning enskilda utan bistånd 591 Fotvård 279 Trygghetslarm med bistånd 692 Nivåtaxa Reducering hemtjänstavgifter Bostadshyror Driftsbidrag AMS (SCB) 279 Övrigt 139 Summa totalt intäkter Kostnader Kronor (tkr) Personalkostnader Övriga kostnader Summa totalt kostnader* Resultatet för äldreomsorgen 2012 = tkr Administrativa kostnader som berör verksamhetsstöd som IT, ekonomi, personal och kommunledning går i dagsläget inte att redovisa. *Uppskattade hyreskostnader på ca tkr för äldreomsorgen belastar tekniska förvaltningen i dagsläget och är inte inräknad i ovanstående graf. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 40 av 83

44 5.1 AVGIFTER Rutiner och underlag för framställning av avgifter saknas. 5.2 KOSTNADSMÅTT Kommunen redovisar varje år underlag som berör socialtjänsten till Socialstyrelsens verksamhetsstatistik och till Statistiska centralbyråns räkenskapssammanhang. Måtten anger hur stor del av kommunens kostnader för vård och omsorg om äldre som avser kostnader för hemtjänst och hemsjukvård i ordinärt boende. Vård och omsorg i Emmaboda kommun motsvarar 18 % av kommunens totala kostnader. Hemtjänst och hemsjukvården fyller 39 % av kostnaden för Vård och Omsorg. Varje enskild som har insatser i form av hemtjänst och hemsjukvård inom ordinärt boende kostar kronor jämfört med rikets kronor och Kalmar län kronor. I Emmaboda kommun kan 7,7 personer få insatser i det ordinära boende på samma kostnad som en person i ett särskilt boende. Detta bör jämföras med riket och Kalmar län som ligger på 4,0 personer. I nedanstående tabell redovisas mått för Emmaboda kommun samt några andra jämförbara kommuner inklusive Kalmar län och riket totalt. Kommun Vård och omsorg om äldre procentuellt av kommunens totala kostnad Hemtjänst och hemsjukvård procentuellt av kostnad för Vård och omsorg Antal kronor per person för hemtjänst och hemsjukvård Antal personer som kan få insatser i ordinärt boende till samma kostnad som en person i särskilt boende Pris/hemtjänsttimme Emmaboda 18 % 39 % SEK 7,7 Nej Hultsfred 22 % 41 % SEK 5,5 Nej Uppvidinge 27 % 31 % SEK 4,4 265: -/tim Ja Åmål 23 % 27 % SEK 4,2 341: -/tim Ja Malung-Sälen 23 % 26 % SEK 4,2 Nej Nordmaling 27 % 22 % SEK 4,8 312: -/tim/335: -/tim Ja Mörbylånga 25 % 34 % SEK 3,7 Beslut Ja Högsby 27 % 24 % SEK 7,5 354: -/tim Ja Kalmar län 23 % 37 % SEK 4,0 Riket 19 % 31 % SEK 4,0 Underlaget i kostnadsmåtten kommer från de uppgifter som kommunerna själva har redovisat till Socialstyrelsens verksamhetsstatistik och till Statistiska centralbyråns räkenskapssammandrag. Socialstyrelsen har uppmärksammat att det finns orimliga uppgifter som redovisats, till exempel finns det kommuner som redovisat att de bedriver verksamhet men de har inte redovisat någon kostnad för verksamheten. Ett syfte från Socialstyrelsen med att publicera även de orimliga uppgifterna är att förbättra kvaliteten i statistikinsamlingarna, både verksamhetsstatistik och räkenskapssammandraget (RS). Det är därför viktigt att Emmaboda kommun tillsammans med andra kommuner i landet kvalitetssäkrar sin uppgiftsinlämning så att uppgifterna som lämnas om verksamheten stämmer väl överens med uppgifterna som lämnas i räkenskapssammandraget. Först då kommer kostnadsmåtten kunna användas fullt ut för analys, uppföljning och utveckling av socialtjänstens verksamheter. LOV Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 41 av 83

45 5.3 FÖRDELNINGSNYCKLAR I VERKSAMHETEN FÖR HEMTJÄNSTEN EMMABODA KOMMUN Äldreomsorgen för både ordinärt- och särskilt boende har en gemensam budget fördelat per serviceområde. Respektive enhetschef har budget- och personalansvar för sitt serviceområde. Kostnaderna för ordinärt boende respektive särskilt boende i varje serviceområde är procentuellt fördelade i en fördelningsnyckel. Dessa uppgifter ligger bl. a som grund som lämnas vidare som underlag till räkenskapssammandraget (RS) För att komma så nära den ekonomiska sanningen som möjligt har en översyn av tidigare fördelningsnyckel gjorts och uppdaterats. Tidigare fördelning var en uppskattning av tid i respektive serviceområde. Den nya fördelningsnyckeln bygger på inrapporterad verkställd tid i verksamhetssystemet Procapita, där den verkställda tiden av insatser är nerbrutet på ordinärt boende och särskilt boende. Se bilaga 3 Statistik verksamhetsuppföljning Verksamhetsstatistik äldreomsorgen januari-november 2012 Totalt antal verkställda timmar i äldreomsorgen: timmar Antal verkställda timmar inom ordinärt boende: timmar motsvarar 49 % av total tid - Servicetjänster: ,99 timmar motsvarar 19 % av verkställd tid inom ordinärt boende (8,97 resurser) - Omsorgstjänster: ,9 timmar motsvarar 81 % av verkställd tid inom särskilt boende (38,2 resurser) Antal verkställda timmar inom särskilt boende: timmar motsvarar 51 % av total tid - Servicetjänster: ,58 timmar motsvarar 14,3 % av verkställd tid inom särskilt boende (7,02 resurser) - Omsorgstjänster: ,3 timmar motsvarar 85,7 % av verkställd tid inom särskilt boende (42,0 resurser) Statistiken berör enbart verkställda timmar i Procapita. D.v.s. att kringtid som möten, resor m.m. inte är inräknat i tiden. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 42 av 83

46 5.4 BRUTTOKOSTNAD FÖR HEMTJÄNSTEN Bruttokostnaden totalt för äldreomsorgen år 2012 var ca: 65,7 miljoner kronor. 5.5 KOSTNAD FÖR ATT UTFÖRA HEMTJÄNST INKL OVERHEAD I dagsläget går det inte att redovisa exakt vad en total hemtjänsttimme kostar inklusive OH. För att kunna beräkna faktiska kostnader fordras en översyn från ekonomiavdelningen att beräkna administrativa kostnader (ekonomi, personal, IT m.m.) som bör belasta äldreomsorgens hemtjänst. I dagsläget kan personalkostnad/timme inom hemtjänsten redovisas baserad på verkställd tid. Personalkostnad/hemtjänsttimme: 313 kronor (lönekostnad inkl. sociala avgifter + kringtid) Siffrorna baseras på total verksamhetsstatistik ur Procapita januari-november år 2012 samt redovisade kostnader ur ekonomisystemet Agresso. Ovanstående kostnad på 313 kronor för en hemtjänsttimme består enbart av personalkostnad samt kringtid. Exakta OH-kostnader går inte i dagsläget att beräkna. Anledningen är att det idag inte finns en central fördelningsnyckel över kommunens administrativa kostnader till respektive förvaltning. I dagsläget begränsas framtagning av kostnad per beviljad timme samt per utförd timme (produktivitet) då uppföljningen endast kan ske på verkställd tid. Detta gäller även mätning av andel till hos den enskilde (effektivitet). Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 43 av 83

47 6 KVALITET OCH UPPFÖLJNING Det du inte mäter kan du inte styra. Det du inte kan styra kan du inte utveckla och förbättra. Från ett traditionellt förvaltningstänk till prestationsbaserad resultatmodell. Resurs Mål (resultat) Verksamhet Pengar Privat Pengar Verksamhet Offentlig Effektivitet Produktivitet Kvalitet VAD ÄR EFFEKTIVITET? Effektivitet är ett begrepp inom verksamhetsstyrning som kompletterar produktivitetsbegreppet. Effektivitet är ett mått på graden av måluppfyllelse. Effektivitet är förmågan att göra rätt saker på rätt sätt. Rätt saker (yttre effektivitet): Tillhandahålla tjänster enligt det politiska uppdraget, uppfylla lagar, regler och medborgarnas förväntningar. Rätt sätt (inre effektivitet): Låg kostnad för produktionsfaktorerna (tid och kunskap) i kombination med nöjda och motiverade medarbetare. För att kunna mäta effektivitet måste det finnas mål att jämföra utförda prestationer med. Effektivitet och produktivitet går hand i hand. En väldigt produktiv enhet kan ha en väldigt låg effektivitet. T ex kan enheten leverera sina tjänster med en låg resursförbrukning men det finns inte några medborgare som vill köpa tjänsterna. Det är därför viktigt att mäta och följa både effektivitet och produktivitet för verksamheten. Man kan säga att effektiviteten visar hur väl företaget följer och arbetare efter sin strategi. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 44 av 83

48 6.1.2 VAD ÄR PRODUKTIVITET? Produktivitet är ett viktigt nyckeltal inom verksamhetsstyrning och kalkylering. Produktivitet avser att mäta förvaltningens prestationer i förhållande till den resursförbrukning som krävs för att utföra dessa prestationer. Produktivitet visar på en förvaltnings förmåga att hushålla med begränsade resurser. Produktivitet kan mätas som utflöde dividerat med inflöde. Exempel på produktivitetsmått kan vara antalet tjänster som har levererats dividerat med antalet timmar som det här har tagit att utföra dessa tjänster. En hög produktivitet ger en hög konkurrenskraft och kanske ett högt resultat. Exempel på nyckeltal för produktivitet är: kostnad/hemtjänsttimme, antal tid hos enskild, beläggningsgrad resurser etc. 6.2 KVALITET Kundupplevd kvalitet (extern) Förhållandet mellan det förväntade sig och det upplevda. Det kan vara bemötande, omhändertagande, delaktighet samt resultat i förhållande till den enskildes förväntningar. Metoder att mäta är genom brukarundersökningar, enkäter, etc. Kvalitetssäkring av verksamheten (intern) Vilka tjänster har tillhandahållits och på vilket sätt. Metoder att använda är statistik, enkäter, intervjuer etc. Kvalitet kan enkelt och kort definieras; Kvalitet = kundtillfredsställelse. Ett mått på en produkts eller tjänsts förmåga att uppfylla kundens förväntningar. Kvalitet är följaktligen en personlig upplevelse! KVALITETSKRAV FRÅN SOCIALSTYRELSEN Med stöd av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som trädde i kraft den 1 januari 2012, ska ledningssystemet användas för att: Systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet Planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ledningssystemet verktyget för att uppnå kvalitet Med hjälp av processer och rutiner samt ett systematiskt förbättringsarbete ska verksamheten uppnå kvalitet. Det systematiska förbättringsarbetet ska bestå av riskanalys, egenkontroll och hantering av avvikelser. Föreskrifterna är gemensamma för hälso- och sjukvård, tandvård socialtjänst och verksamheter enligt LSS KVALITETSKRAV I HEMTJÄNSTEN EMMABODA KOMMUN Ledningssystem för kvalitet i socialförvaltningens verksamhet finns som bygger på föreskrifterna 2005:12 och 2006:11. Kvalitetsutveckling ska vara en naturlig del i verksamheten och verksamhetens utveckling. Nämndens ansvar: Att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska nämnden inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningssystemet ska: Fastställa grundprinciper för ledning av verksamhet Sätta upp mål i enlighet med kvalitetsområden och de fastställda kraven Följa upp och utvärdera dessa mål Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 45 av 83

49 Till ovanstående ska det finnas en organisatorisk struktur, uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Socialförvaltningens rutiner Nedan följer en sammanställning av förvaltningens rutiner och arbete inom områdena i föreskriften 2006:11. SOSFS 2006:11 Vad Var Samverkan och samarbete Internt samarbete inom socialförvaltningen. Teamsamarbete mellan professioner. Samarbete med bildningsförvaltningen. Samarbete med landstinget. Samarbete med andra aktörer som arbetsförmedling och försäkringskassa Handläggning och dokumentation m.m. av ärende som rör enskilda Fel och brister i verksamheten Synpunkter och klagomål på verksamheten Personal- och kompetensförsörjning Uppföljning och utvärdering av verksamheten Rutiner för biståndsbedömning SoL och LSS. Rutiner för handläggning av ärenden inom IFO System för avvikelsehantering. Metoder för risk och händelseanalys för Lex Sara. Avvikelsehantering mellan huvudmän kommun och landsting. Synpunktshantering. Klagomålshantering. System för tilldelning och fördelning av resurser. Formella kompetenskrav för anställda inom socialförvaltningen. Individuell kompetensplanering görs i RUsamtal Kompetensutvecklingsplan för verksamheten finns. Modell för uppföljning på individnivå. Brukarundersökningar. Uppföljning av verksamheten i delårs och årsrapporter samt kompletterande uppföljningar inom avgränsade områden. Rutiner och riktlinjer finns på G:katalog/social/ledningssystem Rutiner och riktlinjer finns på G:katalog/social/ledningssystem Rutin för avvikelserapportering i Procapita och metodbeskrivning för avvikelserapportering och analys för Lex Sara samt rutin för avvikelsehantering mellan kommun och landsting. Finns på G:katalog/social/ledningssystem Kommunen har gemensamma blanketter på Rutiner för hantering av klagomål finns på G:katalog/social/ledningssystem Rutiner för resursfördelningssystem, beskrivning av kompetenskrav samt kompetensutvecklingsplan för verksamheten finns på G:katalog/social/ledningssystem Individuella kompetensplaner finns hos respektive enhetschef. Utvärderingar av individuella planeringar och genomförandeplaner görs och dokumenteras i Procapita. Ekonomiska rapporter, årliga verksamhetsrapporter och utvärdering av brukarundersökningar görs och redovisas av ansvarig befattningshavare till socialnämnden. Rutiner finns på G:katalog/social/ledningssystem Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 46 av 83

50 6.3 UPPFÖLJNINGSSYSTEM BRUKARUNDERSÖKNINGAR - ÖPPNA JÄMFÖRELSER Det görs olika undersökningar hos de enskilda utifrån hur nöjda de är med service och omsorg. Det är viktiga underlag för att utveckla och förbättra verksamheterna. Nedan visas resultat från SKLs undersökning från öppna jämförelser år 2011 totalt för Emmaboda samt jämförelser med Sverige. Utfall År 2011 Emmaboda Sverige NKI, nöjd kund index 75 % (107 pers) Trygghet i hemmet 82 % (116 pers) 82 % Informationen 60 % (85 pers) 60 % Bemötandet 80 % (114 pers) 82 % Inflytandet 75 % (107 pers) 69 % Tryggheten 81 % (115 pers) 79 % Hjälpens omfattning 80 % (114 pers) 78 % Social samvaro och aktiviteter 60 % (85 pers) 59 % Hjälpens utförande 79 % (112 pers) 78 % Maten 69 % (98 pers) 66 % Städning och tvätt 74 % (105 pers) 73 % Dusch och bad 76 % (108 pers) 81 % Vårdinsatser 79 % (112 pers) 80 % Antalet svarande 99 personer personer Andelen svarande 70 % 67 % Urvalsstorlek 142 personer personer STATISTIK Det går endast i dagsläget redovisa statistik på antal verkställda timmar. För att kunna göra fler beräkningar av nyckeltal i verksamheten behövs mätningar av utförd tid, kringtid samt antalet av insatser. Insats Jan-Nov 2012 Resurser/månad Procentuell Kostnad Verkställda timmar (100% = 148 tim) fördelning Servicetjänster timmar ,8 9,8 19,0 % kr totalt - Bostadsservice 4 066,2 2,5 25,6 % kr - Tvätt 2 080,5 1,3 13,1 % kr - Inköp 1 896,5 1,2 12,0 % kr - Matdistribution 7 839,8 4,8 49,3 % kr Insats Jan-Nov 2012 Resurser/månad Procentuell Kostnad Verkställda timmar (100% = 148 tim) fördelning Omsorgstjänster timmar ,7 41,5 81 % kr totalt - Ledsagning 2 341,2 1,4 3,5 % kr - Matlagning ,7 7,3 17,6 % kr - Personlig omsorg ,0 24,2 58,4 % kr - Socialt stöd ,3 7,1 17,0 % kr - Tillsyn 1 568,3 1,0 2,3 % kr - Egenvård 452,0 0,3 0,7 % kr - Restid 361,1 0,2 0,5 % kr Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 47 av 83

51 6.3.3 SJUKFRÅNVARO FÖR ÄLDREOMSORGEN År 2010 var sjukfrånvaron för personalen inom äldreomsorgen 3,65 % års siffror visar att sjukfrånvaron sjunkit till en nivå på 3,26 %. Enligt uppgift från lönekontet ligger sjukfrånvaron fr. o m januari till och med oktober i år 2012 på 4,38 %. Statistiken är för hela äldreomsorgens personal och går inte att särredovisa för hemtjänsten ordinärt boende. Sjukfrånvaro Januari-Oktober 2012 Serviceområde Sjukfrv tim Ord arbtid Sjukfrv % Algutsboda ,92 % 6,74 % 4,04 % Emmaboda N ,84 % 2,68 % 4,04 % Emmaboda S ,68 % 5,29 % 0,96 % Esplanaden ,89 % 3,87 % 3,59 % Lindås ,35 % 6,79 % 5,31 % Långasjö ,44 % 7,48 % 6,96 % Vissefjärda ,69 % 3,26 % 3,65 % Totalt ,38 % 4,47 % 3,74 % UPPFÖLJNING PÅ BESLUTADE INSATSER Beställarfunktionen (biståndshandläggaren) Biståndshandläggarna har kontinuerlig kontakt med enhetschefer som verkställer besluten. Om eventuellt förändringar av den enskildes behov sker det genom avstämningar mellan omsorgspersonalen, enhetschefen och biståndshandläggaren. Biståndshandläggaren gör ett uppföljningsbesök per år hos den enskilde för uppföljning och eventuellt förändringar av den enskildes behov. Verkställigheten (utföraren) Uppföljning av utförda tjänster sker i samband med att insatsen till den enskilde ges samt var sjätte vecka på gruppmöten i respektive serviceområde och vid individuella planeringsmöten KLAGOMÅLSHANTERING Inom äldreomsorgen finns det möjlighet för omsorgstagare, anhörig och/eller annan närstående att lämna klagomål om det finns något man har synpunkter på. Klagomålshanteringen sker genom att enskild person lämnar in sina synpunkter/klagomål på avsedd blankett eller digitalt via kommunens hemsida, Blanketten lämnas sedan vidare till berörd chef som ansvarar för att åtgärder blir vidtagna samt att den som klagat får återkoppling inom fem arbetsdagar så vida den klagande inte är anonym. En kontinuerlig uppföljning inom verksamheten görs. Verksamheten har tydliga rutiner gällande klagomålshantering. Syftet med klagomålshanteringen är att förbättra och utveckla verksamheten AVVIKELSERAPPORTERING Det finns rutiner i verksamheten om avvikelserapportering. Det finns dock inga tydliga riktlinjer över processen PERSONALKONTINUITET Serviceområdena är olika organiserade och det påverkar personalkontinuitet marginellt. Samtliga enhetschefer anser själva att de för respektive område har en hög personalkontinuitet. Finns inte någon mätbar siffra i dagsläget på personalkontinuiteten. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 48 av 83

52 6.3.8 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING (EKONOMI, INSATSER, RESURS) Uppföljning av verksamheten har tidigare skett genom löpande dialog mellan förvaltningschef, enhetschef och politiken, utan någon koppling mellan verksamhet och ekonomi med statistik som underlag. Rutiner finns inte i dagsläget och bör arbetas fram för en kontinuerlig mätning och redovisning av antal genomförda timmar i verksamhet kopplat till kostnader. I dagläget går det endast att göra utdrag i verksamhetssystemet Procapita av verkställda timmar RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM Ett resursfördelningssystem både centralt och på förvaltningsnivå saknas och skulle kunna vara ett viktigt verktyg i styrningen av verksamheten. Dels när det gäller fördelning av budget från kommunfullmäktige till socialnämnd men också för verksamheten för att använda resurserna på bästa sätt. Sverige kommuner och landsting (SKL) har i en undersökning Styr med resursfördelning (2007) lyft fram resursfördelning som en central roll i styrningen av en kommun. Fördelningen innebär att lagstiftningens krav, olika målgruppers behov och politiska prioriteringar ska kopplas ihop med tillgången av ekonomiska resurser. De politiskt förtroendevalda ansvarar för hur prioritering av hur den ekonomiska fördelningen ska ske mellan nämnder/förvaltningar. Prioriteringar påverkar medborgarna vilket innebär att det tydligt bör framgå hur kommunen har fördelat sina resurser. Det visar också då vilka områden, grupper och verksamheter de förtroendevalda vill satsar på. Viktiga skäl till att arbeta med resursfördelning från kommunfullmäktige till socialnämnden är: Antalet ökande äldre Förändringar i behov av insatser kräver resurser SKL har i sin undersökning redovisat ett exempel från Karlstads kommun för äldreomsorg. I Karlstad utgår de ifrån en modell där kommunfullmäktige fördelar budget utefter förändringar i antalet invånare i åldersgruppen 65 år och äldre. Behovsbedömningen fördjupas ytterligare i att dela upp åldersgrupperna i kortare intervaller som år år år 85 år och äldre För att värdera skillnaderna i resursbehov mellan de olika åldersintervallerna görs vårdtyngdsmätningar där resultatet utmynnar i en beräknad kostnad/pris på äldre i respektive åldersintervall. Budgetramen från år till år justeras genom att förändringen av antalet invånare inom de olika åldersintervallerna multipliceras med priset per åldersintervall, där vårdtyngdsmätningen ligger som grund. Avstämning och justering sker i efterhand och grundar sig på den verkliga befolkningsförändringen TIO GODA RÅD KRING RESURSFÖRDELNING I SKLs undersökning om Styr med resursfördelning lyfts delar fram som upplevts viktiga för kommuner: Ta fram och enas om en befolkningsprognos för varje år Ta reda på vilka underlag de förtroendevalda vill ha inför beslut om resursfördelning Tar fram uppgifter om genomsnittskostnad för ex pris per hemtjänsttimme, pris per särskilt boende etc. Undersök hur den egna resursfördelningen ser ut jämför gärna med andra kommuners Försök inte göra fördelningen fulländad från början, utan bygg upp den successivt och stanna upp och analysera Håll isär vad som är beräkningsunderlag och vad som är politiska prioriteringar Bedöm om principerna för resursfördelning från fullmäktige hänger ihop med nämndens och enheternas Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 49 av 83

53 Ta reda på om styrregler och planeringsprocessen behöver ändras till följd av en utvecklad resursfördelning Ta ställning till hur fördelningen ska följas upp Pröva den nya modellen för resursfördelning mot utfallet i bokslutet för att testa förändringsnivån. 6.4 ATT ARBETA MED NYCKELTAL De senaste 20 åren har offentliga organisationer använt sig av mål- och resultatstyrning, NPM, new public management. Grundprincipen i att arbeta utefter en resultatstyrning bygger på att styra på de resultat som verksamheten ska uträtta. Nyckeltal används för att stödja lednings- och styrprocesserna genom att tydliggöra målformuleringar, lägesanalyser och resultatredovisning. Nyckeltal kan ingå i beslutsunderlag och användas för att göra verksamheten tydligare för såväl politiker som för tjänstemän och medborgare. Nyckeltal ska vara mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten på ett överskådligt sätt. Det är viktigt att man strävar efter att: De har en tydlig koppling till uppdraget De fokuserar något väsentligt De är förankrade i organisationen De är lätta att förstå Det är möjligt att skilja bra från dåliga värden De möjliggör jämförelse med andra De är anpassade till den verksamheten och nivå som de ska spegla Nyckeltal för styrning är påverkbara 7 VERKSAMHETSSYSTEM (IT-SYSTEM) Systemorganisation består av förvaltningschefen som systemägare, samt om en resurs som systemförvaltare, tre resurser som användarstöd Socialförvaltningen använder Procapita som verksamhetssystem. Systemet hantera bl. a lagrummen SoL (Socialtjänstlagen), LSS (Lagen om särskild service, Lass (Lagen om särskilt stöd och service) samt HSL (Hälsooch sjukvårdslagen). En annan tillvalsmodul är LOV som installerades år 2011 och används i verksamheten fr. o m september 2012 med undantag vid dokumentation av genomförandeplanen. Hemtjänsten arbetar i lagrummet för SoL. När en enskild beviljats bistånd skapas en journal i verksamhetssystemet Procapita där biståndshandläggaren beskriver den enskildes behovsbild. Informationen om den enskildes behov går sedan vidare som beställning till berörd enhetschef som i sin tur har ansvaret för att beslutade insatser verkställs. Genom verkställigheten i Procapita går de insatser som ska faktureras den enskilde vidare till avgiftssystemet för uträkning av aktuell avgift. I äldreomsorgen i Emmaboda registreras inte utförd tid hos den enskilde. För att hålla informationen 100% aktuell i Procapita krävs det av samtliga användare en kontinuerlig uppdatering. Varje användare ansvarar för sina uppgifter. Andra aktuella system i verksamheten är ekonomisystemet Agresso och personalsystemet Personec K. Personalsystemet är tyvärr i dagsläget inte kompatibelt med verksamhetssystemet Procapita. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 50 av 83

54 8 INFORMATIONSKANALER Information om hemtjänst hittas på Emmaboda kommuns hemsida. Där finns kontaktuppgifter till både biståndshandläggarna och samtliga enhetscheferna. Den tryckta informationen har fortfarande en stor betydelse för kommunens medborgare. Den är speciellt viktig för grupper som t ex äldre som inte har tillgång till Internet eller av andra skäl inte kan orientera sig på nätet. En annan viktig informationskanal ut mot medborgarna är via lokal press som Emmabodatidningen, Barometern och Östra Småland. Pensionärsrådet som är ett viktigt organ för samråd och ömsesidig information mellan pensionärer och representanter för kommunens nämnder och styrelser. Pensionärsrådet har en rådgivande funktion i kommunen. Under hemsidan finns möjlighet för kommuninvånare att lämna synpunkter och klagomål om verksamheten. Synpunkter kan lämnas direkt på sidan eller ta ut blankett för att skicka in. Klagomål följs alltid upp och besvaras inom fem arbetsdagar. 9 OMVÄRLDEN 9.1 NÄRINGSLIV OCH SAMVERKAN Visionen är att Emmaboda kommun skall vara den öppna, företagsamma och miljömedvetna kommunen med god tillväxt som är attraktiv för näringsliv, föreningsliv och invånare en naturlig mötesplats i sydost KOMMUNENS NÄRINGSLIVSPOLITIK Ett av inriktningsmålen är att tillsammans med företagen i kommunen ska Emmaboda kommun skapa ett näringslivsklimat som ger förutsättningar för utveckling och hållbar tillväxt. Det finns en anställd näringslivsutvecklare. På initiativ från kommunstyrelsen har det startats ett näringslivsråd bestående av företag och organisationer från det lokala näringslivet samt vissa regionala aktörer som Linnéuniversitetet m.fl. Tanken med rådet är att det bl.a. ska kunna fungera som remissinstans i det kommande arbetet då en ny näringslivsstrategi ska tas fram. Rådet ska vara ett forum där företrädare för kommunstyrelsen och berörda tjänstemän möter näringslivet för att lyfta och diskutera framtidsfrågor som berör kommun och näringsliv. Rådet ska också ha en nätverksbyggande funktion mellan företagen TÄNKBARA UTFÖRARE För att storleksmässig få en uppfattning av antalet näringsidkare, både lokalt och regional, inom servicetjänster har projektet fått hjälp med sammanställning av näringslivsutvecklaren i kommunen. Totala antalet företag inom en 6 milsradie är 59 styck varav sex företag är registrerade i Emmaboda kommun. Samtliga av dessa 59 företag har också fått möjligheten att delta i projektets marknadsundersökning om intresse finns för att driva verksamhet inom service-, omsorgs- och tilläggstjänster i Emmaboda kommun. Företagen är både större och mindre med en eller flera anställda, samt bolagsformer som enskild, handelsbolag och aktiebolag. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 51 av 83

55 Ort Antal företag Ort Antal företag Broakulla 1 st Orrefors 1 st Emmaboda 4 st Söderåkra 5 st Långasjö 1 st Tingsryd 2 st Bergkvara 1 st Torsås 1 st Kalmar 20 st Tråvad 1 st Karlskrona 5 st Växjö 7 st Kosta 2 st Åseda 1 st Lessebo 3 st Älghult 1 st Nybro 3 st Örsjö 1 st 9.2 ERFARENHETER FRÅN ANDRA KOMMUNER Många kommuner har i sitt arbete med förändrings- och utvecklingsarbetet riktat in sig mot ökat inslag av konkurrens med alternativa driftsformer och ökat inflytande för omsorgstagarna. Det är viktigt att komma ihåg när man läser utredningar inom valfrihetssystemet är de erfarenheter som kommuner skaffat sig bygger på deras förutsättning i respektive kommun. Valfrihetssystem inom äldreomsorgen infördes redan som nämnt i inledningen om LOV, i början av 1990-talet. År 2012 hade drygt 129 kommuner i landet någon form av valfrihetssystem. Vanligast förekommande är valfrihet för serviceinsatser inom hemtjänst. Kommuner som infört valfrihetssystem är generellt sett positiva till att egenregin utsätts för konkurrens. Det man har sett är en ökad planeringsmedvetenhet inom den kommunala hemtjänsten och att valfrihetssystemet sätter press på egenregin att se över verksamhetens kvalitet, kostnader och effektivitet samt en strävan mot att vara ett attraktivt alternativ för de enskilda. För många kommuner har valfrihetssystemet inneburit att man kunnat genomföra kostnadsbesparingar. Detta till följd av att konkurrensen med privata utförare har tvingat egenregin att se över den egna verksamheten och genomföra effektiviseringar. I samband med att många kommuner redan har infört LOV och arbeten kring att utreda frågor kring ett eventuellt införande av valfrihetssystemet fortfarande pågår i flera kommuner finns det en del studier. Studierna har tagit upp många olika delar som ingår i förberedelsen av ett valfrihetssystem, allt från hur de följer upp kvalitet till resurs- och ersättningssystem. Nedan följer studier gjorda av Konkurrensverket och SKL på erfarenheter från andra kommuner. I en studie på uppdrag av Konkurrensverket (Edebalk & Svensson 2006) baserad på intervjuer och dokumentation från två kommuner som tidigt arbetat med valfrihetssystem i hemtjänsten, Solna och Nacka, togs frågeställningar upp om hur utförarna agerar i situationer med kvalitetskonkurrens och på vilket sätt valfrihetssystemens struktur och konstruktion påverkar förutsättningarna för kvalitetskonkurrens. Av resultaten framkommer bland annat att utförarna i begränsad omfattning använder sig av riktad marknadsföring till kommuninvånarna. Personalen har istället lyfts fram som en viktig komponent i marknadsföringen, dels i mötet med den enskilde, dels genom logotyper på arbetskläder och bilar, synliggöra utföraren i den enskildes närområde. Stor vikt har lagts vid att matcha rätt personal med rätt omsorgstagare efter som den enskilde upplevelse av relationen till omsorgspersonalen och personalens bemötande anses vara viktiga för hur omsorgstagaren uppfattar kvaliteten i den hemtjänst de får. Utförarna har arbetat med att förbättra tillgängligheten för både omsorgstagare och biståndshandläggare. Kompetensen inom utförarna har förstärkts genom att utförarna profilerar sig med olika specialkompetenser i omvårdnad, t ex för omsorgstagare med vissa typer av sjukdomar. Även den språkliga kompetensen hos personalen har stärkt. När konkurrensen hårdnar kommer det att bli viktigare för utförarna att erbjuda omsorgstagaren det lilla extra alltså utöver det som beslutats i biståndsbedömningen. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 52 av 83

56 SKL har i rapporten Erfarenheter från ett antal kommuner och landsting beskrivit två landsting och sju kommuners arbete med att utforma ett valfrihetssystem. Införandet innebär bl.a. förändringar i arbetsuppgifter som t.ex. direkt styrning av hur verksamheten ska arbeta till övergripande målformuleringar om vad verksamheten vill uppnå samt hur uppföljning ska ske både i den egna regin och hos de externa utförarna. Det finns olika sätt att införa, driva och utveckla ett valfrihetssystem och det finns en del viktiga faktorer som för beaktas. Ett valfrihetssystem innebär förändrade roller för: Förvaltningschef Stödfunktioner som t.ex. ekonomi Enhetscheferna Biståndshandläggarna Omsorgspersonalen För förvaltningschef och stödfunktioner innebär ett valfrihetssystem ett nytt arbets- och synsätt eftersom anslagsfinansieringen övergår till prestationsfinansiering som innebär en tydlig mål- och resultatstyrning. Det blir också ett större och tydligare ekonomi- och uppföljningsavsvar för respektive enhetschef och serviceområde. Biståndshandläggarens roll förändras genom att förutom att fatt beslut om behov för den enskilde även ge information om hur valfrihetssystem fungerar och vilka rättigheter den enskilde har. Information ska ges på ett konkurrensneutralt sätt och ska vara både muntlig och skriftlig. Omsorgspersonalen får ett tydligare fokus på den enskilde, en ökad medvetenhet om verksamhetens egna kostnader och ett ökat personligt ansvar i form av att göra rätt sak på rätt sätt och i rätt tid. 9.3 SWOT-ANALYS LOV SWOT är en akronym byggd på de engelska orden strengths, weaknesses, opportunities och threats och är vanligt förekommande som företagsekonomisk planeringsverktyg, där organisationer försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. Det hindrar inte alla möjliga typer av organisationer att använda sig av SWOT, som t.ex. statliga institutioner, daghem, fotbollsklubbar etc. I samband med en workshop tillsammans med arbetsgruppen i projektet har vi tillsammans analyserat styrkor, svagheter, möjlighet och hot vid ett eventuellt införande av LOV. Styrkor Svagheter Jobbar mot enskild God kunskap om kommunens invånare Låg personalomsättning Hög kompetens Väl fungerande grupper i ordinärt- och särskilt boende Liten kommun där eventuellt oseriösa företag snabbt blir upptäckta Rättssäkerhet mellan beslut och verkställighet Liten administration Inte kvalitetssäkrad ekonomi Brist av samordning statistik IT-stöd Dålig kompetens i lagen om valfrihetssystem när projektledare slutar Avstånd som medför höga kostnader för liten insats Helhetssyn i kommunen saknas Brister i användandet av datasystemen Resursfördelningssystem saknas Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 53 av 83

57 Möjligheter Hot Uppföljning och statistik av verksamheten Kompetensutveckling personal Valmöjlighet till den enskilde Bättre uppföljningar på beslut Förändringar och förberedelserna och konkurrens ökar kvalitet för den enskilde Utveckling för befintliga företag, nyetableringar Den enskilde blir inte delaktig i sin insats Osäkerhet i organisationen om många enskilda väljer annan utförare Få resurser för handläggning Brist i kompetens om LOV Ökat antal äldre Tvingande lagstiftning Tvingas säga upp personal om många enskilda väljer annan utförare Egenregin är inte förberedd vid ett eventuellt införande Dålig motivation i organisationen Kompetensbrist kring avtal och upphandling 9.4 FRAMTIDSPERSPEKTIV ORGANISATION PERSONAL Antalet äldre omsorgskrävande kommer att öka samtidigt som antalet anställda minskar inom äldreomsorgen. Förtidspensioneringar och sjukskrivningar ökar kraftigt, framförallt bland kvinnor i kommunal äldreomsorg. Tillgången till utbildad personal har minskat och personalomsättningen är hög. Var tredje undersköterska eller vårdbiträde i landet är över 50 år beräknas inte kunna arbeta till pensionsålder. För att möta kommande personalbrist skulle var tredje ungdom idag behöva välja omsorgsprogram på gymnasiet enligt Socialstyrelsen, men intresset för omsorgsyrket blir allt lägre hos de yngre. Om 20 år kan det saknas så många som årsarbetare inom äldreomsorgen. År 2012 var av den svenska befolkning äldre än 65 år. Det motsvarar 19,3 % och andelen beräknas öka med 25 % fram till år ERSÄTTNINGSMODELLER Valet av ersättningsmodell har stor betydelse för utförarna, den enskilde och kommunen. Då alla utförare i ett valfrihetssystem, såväl kommunala som externa (med momskompensation för de senare), ska ha samma ersättning måste ersättningssystemet baseras på kostnader för produktionen i hemtjänsten. Det vill säga att den ersättning som externa utförare får ska stå i proportion till den som den kommunala egenregin får för en hemtjänsttimme eller insats. I ett valfrihetssystem finns möjlighet att differentiera ersättningsnivåerna. Om egenregin har ett annat pris måste detta kunna motiveras och göras tydligt. Det är dock inte helt oproblematiskt att räkna på ersättningsnivån. I kommuner finns inte ett enhetligt sätt att beräkna kostnaderna. Generellt så säger bl.a. SKL att den egna produktionen ska användas som modell och alla kostnader måste tas med i beräkningarna. Rekommendationen är ändå att man skiljer myndighetsfrågorna (biståndsbedömning) och produktionen (verkställighet). För att nå konkurrensneutralitet måste kommunens overheadkostnader hanteras på ett korrekt sätt, liksom momskompensationen. I de kommuner som har infört LOV har ofta medfört ett förändrat ekonomistyrningssystem. En av grundförutsättningarna är att skapa ett långsiktigt och rättvist ekonomiskt ersättningssystem för utförda tjänster. Svårigheterna med att fastställa ersättningen till utförarna har bestått i att dels beräkna den omsorgskostnad per timme som motsvarar den kommunala kostnaden för en hemtjänsttimme inklusive omkostnader. Men även att fastställa övriga grundläggande principer som ska gälla för den ekonomiska ersättningen till utförarna. Viktigt är också att särskilja kostnader som är myndighetsrelaterade från produktionskostnaden. Priset ska vara samma för alla, såväl egenregin som externa utförare. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 54 av 83

58 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sammanställt en skrift till stöd för kommunerna att beräkna kostnad per hemtjänsttimme (Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå, SKL 2009). En av svårigheterna är att kommunerna tillämpar olika principer vid uträkning av ersättningen och därför har jämförelser mellan kommuner varit svåra att göra. Differensen mellan högsta och lägsta priset per hemtjänsttimme har varit förhållandevis stor. SKL har gjort en kartläggning av totalt 39 kommuner i landet som i dag har valfrihetssystemet. De kommunerna som var med i kartläggningen ersätter idag sina utförare för beviljad tid eller för beviljade insatser alternativt utförd tid. Fördelat i procent så ersätter 55 % av kommunerna utförarna per utförd tid, 5 % av kommunerna per utförda aktivitet och 35 % av kommunerna för biståndsbedömd tid medan 5 % av kommunerna inte har angivit ersättningsmodell. Enligt förarbetena till lagen om valfrihet rekommenderas att underlaget för betalning till utförarna baseras på utförd tid, inte beviljad eller insats. Orsaken är att när utförarna ersätts för utförd tid hos den enskilde skapas incitament att maximera tiden hemma hos den enskilde och därmed förväntas kvalitén för den enskilde öka. Ersättningen per beviljad tid/insats skapar däremot drivkrafter att effektivisera utförandet och minimera tidsåtgången för en given insats. Grundregeln för LOV är också att maximal ersättning är relaterad till beslutad tid enligt biståndsbedömningen. I Emmaboda lämnas biståndsbeslut enbart på insats och inte beslut på tid. Däremot är en schablontid beräknad till varje insats. Se sida 39 avsnitt Det ekonomiska värdet på ersättning kan antingen motsvara ett enhetspris eller vara differentierat enligt följande: 1. Typ av tjänst, service- eller omsorginsats 2. Tid på dygnet när insatsen utförs 3. Vårdtyngden på insatserna (berör omsorgsinsatser) 4. Geografisk tillgänglighet (landsbygd respektive tätort) Flera kommuner som sedan tidigare tillämpar kundvalssystem anpassar därför nu sina ersättningssystem till LOV, genom att basera ersättningen på utförd tid. En konsekvens av detta har framförallt inneburit för de större etablerade externa utförarna ställer sig kritiska till att de ersättningsnivåer som flertalet kommuner betalar är för lågt satta. De anser sig inte kunna bedriva verksamhet med god kvalitet. Ett ersättningssystem baserad på utförd tid gör det svårt för en extern utförare att göra effektiviseringar i tid, vilket det funnits en risk för i system med beviljad tid. Utrymme finns i beviljad tid att uppnå en ekonomisk vinst på bekostnad av att den enskilde inte får den tid som beviljats, med risk för sämre kvalitet som följd. Detta kan även ske i egenregin. I frågan om hur man ska hantera lokalkostnader så skiljer sig flera kommuner åt för att åstadkomma konkurrensneutralitet. En del kommuner tillhandahåller lokaler som en fri nyttighet för alla anordnare, andra kompenserar ingen, vare sig egenregin eller de externa utförarna, för lokalkostnader FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED OLIKA ERSÄTTNINGSMODELLER Det finns för- och nackdelar som är beroende på vilken ersättningsmodell kommunen väljer. I de fall som kommunerna använder sig av ersättningsmodell som utgår ifrån beviljad tid är ungefär samma modell som före ett införande av LOV för att reglera ersättningen till egenregin. Därmed skapas det inte något behov av nya administrativa rutiner, IT-stöd etc. För att säkerställa att biståndsbesluten följs förutsätter modellen någon form av avvikelserapportering från de biståndsbedömda insatserna. Solna kommun har valt en ersättningsmodell som baseras på utförda aktiviteter. Modellen förutsätter att tidsåtgången för de olika insatserna beräknas och att utförarna rapportera vilka insatser som de har genomfört. Solna valde sin modell för att öka enligheten i biståndsbedömningen samt för att besluten tydligare skulle påverka omsorgens genomförande. I korthet syftar Solna-modellen till att skapa incitament att fullgöra biståndsbesluten samt ge utförarna incitament att arbeta effektivt. Det bör ändå beaktas att en ersättningsmodell baserad på utförd aktivitet ställer mer omfattande administrativa krav samt krav på metoder för uppföljning av utförda aktiviteter samt att den riskerar att begränsa den enskilde och utförarens möjligheter att utforma omsorgen efter de individuella försutsättningarna och önskemålen. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 55 av 83

59 Av andra kommuners erfarenhet grupperas de skilda ersättningsmodellerna i följande kategori. Baserad på: 1. Biståndsbedömd tid 2. Utförd tid 3. Utförd aktivitet Nedan följer en tabell med för- och nackdelar (ur kommunens, den enskildes och utförarens perspektiv) med de olika ersättningsmodellerna. Effekter för kommunen Lätt att administrera (+) Beviljad tid Utförd tid Utförd insats Små förändringar för utföraren och kommunen (+) Begränsade incitament att utföra beslutet med risk för rättsäkerhet och kvalitetsbrister (-) Utföraren har incitament att utföra beslutet, rättssäkerhet, kvalitet (+) Utföraren har inte incitament att använda tiden effektivt (+) Kostnadsutvecklingen kan vara svår att förutse (-) Utföraren har incitament att utföra beslutet (rättssäkerhet, kvalitet) samt att effektivisera verksamheten, vilket kan skapa utrymme för att hålla nere ersättningsnivåerna (+) Kostnadsutvecklingen kan vara svår att förutse (-) Effekter för en enskilde Effekter för utförarna Ev negativ inverkan på servicens kvalitet pga. begränsade incitament att utföra beslutet (-) Möjlighet att öka inkomsten genom att göra så lite som möjligt för att garantera inkomsten (-) Ökad administration (-) Utrymme att påverka innehållet/utförandet av den biståndsbedömda insatsen i dialog med utföraren (+) Utföraren har incitament att utföra beslutade tiden, rättssäkerhet och kvalitet (+) Utrymme att påverka innehållet i tjänsten i dialog med den enskilde (+) Avsaknad av incitament för att använda tiden effektivt (-) Ökad administration då det kräver en utökad klassifikation av tjänsterna och registrering av utförda aktiviteter (-) Utföraren har incitament att utföra de beviljade insatserna, rättsäkerhet och kvalitet (+) Risk för stressfylld kontakt med personal (-) Utrymme för att påverka lönsamheten genom effektivare tidsanvändning (+) (-) SKL har gjort en genomgång av de ersättningsbelopp och ersättningssystem som 132 kommuner fastställt för hemtjänsten och den visar på en stor spridning. 352 kronor per timme är genomsnittet men det varierar mellan 227 och 414 kr. Till viss del förklaras det av att man ersätter på olika sätt. Fördelning över hur kommunerna ersätter utförarna för insatser: 85 kommuner ersätter för utförd tid 45 kommuner ersätter för beviljad tid 1 kommun ersätter för beviljad insats (Höganäs) 1 kommun ersätter för tjänst, ersättning ges per enskild beroende på antal timmar per månad (Lund) 1 kommun ersätter för nivå, 11 differentierade ersättningsnivåer (Simrishamn) Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 56 av 83

60 10.2 ERSÄTTNINGSNIVÅ Ett antal faktorer bör tas hänsyn till vid beräkning av ersättningsnivån. Utgångspunkten är att ersättningsnivån i en valfrihetsmodell ska vara enhetlig för alla utförare. Det är viktigt för kommunen att identifiera kostnader kopplat till verksamheten. Kringtiden har en stor betydelse för vad som anses vara en rimlig ersättningsnivå och har en egen rubrik nedan. Bilden (SKL 2009) nedan beskriver hur Solna kommun har gått tillväga för att beräkna sin ersättningsnivå. SKL har valt Solna som ett bra exempel eftersom det ger en heltäckande bild av de faktorer som bör följas IDENTIFIERA BEFINTLIGA KOSTNADER För att sammanställa och beräkna ersättningsnivån är det viktigt att ha rätt fördelning allt från kommunens administrativa kostnader till den specifika verksamheten. Personalkostnader De direkta personalkostnaderna har mycket stor betydelse för att beräkna ersättningsnivån för hemtjänst. Personalkostnader omfattar förutom lön även OB-, semester-, sjuk- % PO-ersättning. Övriga kostnader I övriga kostnader bör lokalhyra och förbrukningsmaterial relaterade till hemtjänsten beräknas. Administrations- och ledningskostnader Berör kostnader för administration och ledning. Fördelningen av dessa administrativa kostnader bör göras på ett sätt som motsvarar hemtjänstens användning av de administrativa tjänsterna. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 57 av 83

61 KRINGTID I december 2012 var kringtiden enligt verksamhetsuppföljning 32,5 % totalt inom äldreomsorgen i Emmaboda kommun. Kringtiden är gång- och restid, tidsåtgång för arbetsplatsträffar, möten, kompetensutveckling och dokumentation. Förutom de direkta personalkostnaderna har kringtiden störst påverkan för vad som kan anses vara en rimlig ersättningsnivå. Kringtiden uttrycks som en andel i % av den tid som personalen finns till arbetsgivarens förfogande. Uppskattning av kringtiden bör vara baserad på faktiska förhållanden, vilket förutsätter att kommunen beräknar hur stor procentandel av personalens arbetstid som kringtiden utgör. Kringtiden kan variera betydligt mellan olika kommuner och är beroende av geografiska förhållanden (gång- /restid), genomsnittstiden för de biståndsbedömda insatserna och gällande arbetstidsavtal. Kringtiden beror dessutom på hur mycket tid som kan anses vara rimligt att avsätta för arbetsplatsträffar, möten, kompetensutveckling och dokumentation. Se bilden nedan på olika exempel som SKL vill visualisera. Enligt Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg, Sveriges kommuner och landsting, ligger kostnadsintervallet per hemtjänsttimme mellan kronor per timme. Skillnader avseende kringtiden utgör sannolikt en viktig förklaring till att kostnaden varierar betydligt mellan olika kommuner och har sannolikt stor betydelse för att avgöra vad som är en rimlig ersättningsnivå för den enskilde, kommunen och utföraren. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 58 av 83

62 FÖRSLAG PÅ MALL AV BERÄKNING AV ERSÄTTNINGSNIVÅN Vid beräkning av ersättningsnivån bör man utgå ifrån de faktiska kostnaderna, kostnadsfördelningar, resurser och prestationer i kommunen. Personalkostnader I matrisen för Emmaboda räknas den genomsnittliga lönenivån för hemtjänstpersonal som är kronor i månaden, antalet arbetstimmar per månad, 148 timmar samt övriga personalkostnader. Övriga kostnader Äldreomsorgen totala hyreskostnad där hemtjänstens lokaler fördelas med en procentsats. Totala materialkostnader samt övriga kostnader där bl.a. kostnader för bilarna ingår. Administrativa kostnader Går i dagsläget inte att beräkna. Ett samarbete med ekonomiavdelningen bör göras för att få fram tillförlitliga siffror. Följaktligen är siffrorna i nedanstående bild över administrativa kostnader fiktiva. Kringtid Kringtiden totalt inom äldreomsorgen i Emmaboda kommun är 32,5 % Baserat på verksamhetsuppföljning i Procapita och Agresso. Volym Antal verkställda timmar inom äldreomsorgen baserat på Procapita. Momskompensation Momskompensation beräknad på 6 % MOMSKOMPENSATION Kommunens omsorgsverksamhet är fri från moms. Det innebär att barnomsorg, äldreomsorg m.m. är undantagen från momsplikt. Moms debiteras inte på avgifter till omsorgstagare. För inköp som kommunen gör till dessa momsfria verksamheter föreligger en rätt till momsersättning enlig lag (2005:807) om ersättningen för viss mervärdeskatt för kommuner och landsting. Kommuner får momsersättning med faktiskt debiterad moms vid upphandling av momsplikta servicetjänster. Det innebär att när den tjänst kommunen upphandlar är momspliktig får kommunen en faktura på vilken moms har debiterats. Kommunen får momsersättning från skatteverket med den faktiskt debiterade momsen. Det privata företaget säljer en momspliktig tjänst och har därför avdragsrätt för ingående moms på egna inköp till den momspliktiga verksamheten. I verksamheten finns därför ingen s.k. dold moms. För att kommunen ska få rätt i sitt pris för vad en hemtjänsttimme kostar läggs oftast en momskompensation på 6 % utöver de andra kostnaderna. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 59 av 83

63 Ovanstående bild är ett förslag på ersättningsmodell framtagen av SKL för att beräkna en hemtjänsttimme inom äldreomsorgen i Emmaboda kommun. Den är uppbyggd av värden två kolumner, den till vänster beskriver specifika värden i verksamheten och den högra kolumnen beskriver ersättningsnivå fördelat på kronor per värde från vänstra kolumnen. Det som är gulmarkerat i ovanstående bild är verkliga siffror som är stämmer med verksamheten i övrigt. Övriga siffror är endast fiktiva vilket innebär att i ersättning per timme i hemtjänsten, 392 kronor per timme, i rött fält, är en fiktiv siffra Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 60 av 83

64 11 MARKNADSUNDERSÖKNING Parallellt med övrig insamling av information i projektet har tre separata marknadsundersökningar gjorts riktade till: Medborgaren Medarbetare Näringslivet/presumtiva företag Målet har varit att kartlägga och utforska: Finns det intresse från våra medborgare att själva kunna välja utförare i framtiden? Finns det intresse från våra medarbetare inom verksamheten att eventuellt starta egen verksamhet inom hemtjänsten? Finns det intresse från privata utförare att driva hemtjänstverksamhet i Emmaboda kommun? Marknadsundersökningarna har avgränsats till att beröra hemtjänsten, äldreomsorgen. Nedan redovisas resultatet från samtliga tre undersökningar UNDERSÖKNING MEDBORGARE I undersökningen ställdes frågor som berörde LOV men också boendefrågor, närståendestöd och informationskanaler URVAL För att kunna identifiera målgruppen för undersökningen ställdes frågan: Vilka är enligt syftet intressanta att undersöka? Vilka? Medborgare i Emmaboda kommun Var? Emmaboda kommun Målgrupp: samtliga medborgare över 55 år Urval: Med anledning av generationsskifte mellan den tysta generationen och babyboomgenerationen kommer andra krav att ställas i framtiden, är urvalet av personer över 55 år. Ett följebrev tillsammans med en informationsbroschyr samt frågeformulär och svarskuvert skickades ut under sommaren Respondenterna har kunnat svara anonymt. Totalt urval: medborgare Svarsfrekvens: 51 procent Bortfall: st Summa svar: st varav 980 kvinnor (52%) 808 män (43%) och 99 hen (5%) DATAINSAMLING Marknadsundersökningen mot medborgare förbereddes med en noggrann övervägning om vilka frågor som skulle vara med. Huvudsyftet var att veta om det finns intresse från våra medborgare om att vara med och påverka äldreomsorgens framtid i Emmaboda. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 61 av 83

65 RESULTAT MEDBORGARE I och med att utredningen berör valfrihet så redovisas endast resultat från frågan som berörde valfrihet. Finns intresse för mer ingående läsning av resultat hänvisas läsare till bilaga 1 Marknadsundersökning. Antal inkomna svar: 1846 st Svarsfrekvens: 97,8 % Bortfall: 41 Summa svar: 1846 varav 957 kvinnor (51,8 %), 709 män (38,4 %) och 180 hen (9,8 %) Antal medborgare som svarat JA till annan utförare 791 st varav 438 kvinnor (), 321 män () och 32 hen () Antal medborgare som svarat NEJ till annan utförare 630 st varav 286 kvinnor (), 309 män () och 35 hen () Antal medborgare som svarat VET EJ 425 st varav 234 kvinnor (), 160 män () och 31 hen () Val av annan utförare Ja Nej Vet ej 23% 43% 34% 772 Om ja, vilka insatser vill du kunna välja utförare för? Städ Tvätt Inköp Matlagning Personlig omsorg Städ Tvätt Inköp Matlagning Personlig omsorg Om möjlighet fanns till att välja insatser av valfri utförare är intresset störst inom servicetjänster av städ och tvätt. Den röda stapeln berör intresse av omsorgstjänster. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 62 av 83

66 180 Valfri utförare av insatser fördelat på ålder år år år år år år år 90 -> 0 Städ Tvätt Inköp Matlagning Personlig omsorg Det finns ett intresse över samtliga ovan nämnda insatser och det största intresset av att välja valfri utförare av insatser finns i ålderskategorin år. Geografisk fördelning Ja Nej Vet ej Broakulla Långasjö Vissefjärda Emmaboda Hen Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 63 av 83

67 11.2 UNDERSÖKNING MEDARBETARE URVAL Vilka är enligt syftet intressanta att undersöka? Vilka? Medarbetare i Emmaboda kommun Var? Emmaboda kommun Målgrupp: Samtliga medarbetare inom hemtjänsten i Emmaboda kommun Urval: Samtliga medarbetare inom hemtjänsten i Emmaboda kommun. Samtliga medarbetare har fått muntlig information vid arbetsplatsträff via projektledaren om att en undersökning kommer att göras. Ett följebrev tillsammans med frågeformulär skickas till respektive enhetschef i varje serviceområde som vidaredistribuerar till sina medarbetare. Medarbetaren har möjlighet att svara anonymt. Totalt urval: 163 personer (samtliga medarbetare inom äldreomsorgen)varav 161 kvinnor och 2 män. Svarsfrekvens: 24,5 % av medarbetarena har skickat in och besvarat Bortfall: 123 personer Summa svar: 40 personer DATAINSAMLING Undersökningen mot medarbetare är inte av en djup karaktär utan fåtalet frågor om medarbetarens intresse för att starta och driva verksamhet inom hemtjänst i Emmaboda kommun RESULTAT MEDARBETARE Fråga 1-3 är basinformation om kön, befattning och antal år inom hemtjänsten. Fråga 4-5 är informationsfrågor. De som har svarat att de är intresserade och kan tänka sig att starta egen verksamhet fortsätter att fylla i följdfrågorna 6-7 som också är informationsfrågor. Fråga 1 Kön? Totalt antal svar: 40 svar varav samtliga var kvinnor som svarade. (100 % kvinnor och 0 % män) Fråga 2 Befattning? Av de svarande var det 39 personer omsorgsassistenter och en person i ledande befattning. Fråga 3 Antal anställda år inom hemtjänsten? Genomsnittsåldern totalt på antalet anställda år inom hemtjänsten: 14,9 år Genomsnittsåldern totalt på antalet anställda inom hemtjänsten som är intresserade av att starta egen verksamhet: 12 år Fråga 4 - Om lagen om valfrihetssystem införs i Emmaboda kommun kan du då tänka dig starta ett eget företag som erbjuder servicetjänster inom hemtjänst i ordinärt boende? 7 personer (17,5 %) kan tänka sig starta eget företag som erbjuder servicetjänster inom hemtjänst i ordinärt boende. 27 personer (67,5 %) är ointresserade 6 personer (15 %) vet ej Utav de som svarade på frågan är 17,5 % intresserade av att starta egen verksamhet inom servicetjänster inom hemtjänst i ordinärt boende. Utav dessa är 85,7 % omsorgsassistenter (sex personer) en person som har svarat är intresserad av att starta upp egen verksamhet men har inte lämnat vilken befattning personen har. De som har besvarat fråga 4 har fortsatt besvara frågorna 5-7. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 64 av 83

68 Fråga 5 - Om intresse finns att starta eget företag, inom vilket område finns intresse om att erbjuda tjänster? Utav de sju personerna som kan tänka sig vara intresserade av att starta eget företag har följande svarat: Sex personer (85,7 %) enbart erbjuda servicetjänster Två personer (28,5 %) enbart erbjuda omsorgstjänster En person kan tänka sig erbjuda både service- och omsorgstjänster Fråga 6 Om intresse finns att starta eget företag kan du tänka dig erbjuda tilläggstjänster som t ex trädgårdsskötsel, fönsterputsning, snöskottning etc. Utav de sju personerna som kan tänka sig vara intresserade av att starta eget företag kan: Fem personer (71,4 %) erbjuda även tilläggstjänster Inte någon av de sju personerna kan tänka sig erbjuda samtliga tjänster som service, omsorg och tilläggstjänster. Fråga 7 Om du vill starta eget företag, vad tror du dig behöva kunskapsmässigt för att driva ett företag? Följande behov om kunskap: Ekonomi 6 personer (85,7 %) Marknadsföring 5 personer (71,4 %) Personal 4 personer (57,1 %) IT/Data 4 personer (57,1 %) Bokföring 4 personer (57,1 %) Försäljning 2 personer (28,6 %) Affärsmässighet 4 personer (57,1 %) Egen kommentar på kunskap: Bemötande 1 person (14,3 %) Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 65 av 83

69 11.3 UNDERSÖKNING NÄRINGSLIVET Målet med undersökningen mot näringslivet är att få fram ett underlag som visar om företag är intresserade av att driva verksamhet inom hemtjänst vid ett eventuellt införande av lagen av valfrihetssystem i Emmaboda kommun. Målgruppen är företag inom servicebranschen med en radie på 6 mil till Emmaboda centralort. För att kunna identifiera målgruppen för marknadsundersökningen ställdes frågan: Vilka är enligt syftet intressanta att undersöka? Vilka? Privata aktörer inom branschen service. Var? Registrerade företag inom servicebranschen i Emmaboda kommun samt inom en radie på sex mil. Målpopulation: Företag inom servicebranschen Urval: Urvalet har gjorts via företagsregister med företag som är registrerade att erbjuda servicetjänster. Totalt urval: 59 företag Svarsfrekvens: 30,5 % Bortfall: 41 företag Summa svar: 1 av 4 företag i från Emmaboda kommun och resterande 17 från grannkommunerna. Ort Registrerade antal företag Svar från företag Ort Registrerade antal företag Svar från företag Broakulla 1 st 0 st Orrefors 1 st 0 st Emmaboda 4 st 1 st Söderåkra 5 st 2 st Långasjö 1 st 0 st Tingsryd 2 st 0 st Bergkvara 1 st 0 st Torsås 1 st 0 st Kalmar 20 st 8 st Tråvad 1 st 0 st Karlskrona 5 st 4 st Växjö 7 st 1 st Kosta 2 st 1 st Åseda 1 st 0 st Lessebo 3 st 1 st Älghult 1 st 0 st Nybro 3 st 0 st Örsjö 1 st 0 st METOD Marknadsundersökningen har skett via utskick av svarsenkät tillsammans med följebrev och svarskuvert DATAINSAMLING Marknadsundersökningen mot näringslivet är inte av djup karaktär utan ett fåtal frågor om företagens intresse finns för att etablera sig och driva verksamhet inom servicetjänster i Emmaboda kommun vid ett eventuellt införande av lagen om valfrihetssystemet RESULTAT NÄRINGSLIVET Frågeformuläret består av 3 frågor samt möjlighet för den svarande att lämna egna synpunkter. Fråga 1 är basinformation om kontaktuppgifter, befattningshavare, bolagsform och bransch. Frågorna 2-3 är informationsfrågor om intresse finns för att driva verksamhet inom servicebranschen i Emmaboda samt vilka tjänster företaget kan erbjuda. Fråga 1 Basinformation Totalt har vi fått in svar från 18 företag varav ett företag finns inom Emmaboda kommun och resterande ifrån grannkommunerna. De företag som har svarat är registrerade med branschkod servicetjänster. Företagsformerna är enskild firma, handelsbolag och aktiebolag. Antalet anställda i företagen är från en person och uppåt, en blandning av både stora och små företag. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 66 av 83

70 Fråga 2 Är ditt företag intresserad av att erbjuda sina tjänster i Emmaboda kommun om ett valfrihetssystem för servicetjänster inom hemtjänsten införs? Antal företag som svarat JA 15 företag (83,3 %) Antal företag som svarat NEJ 3 företag (16,7 %) Antal företag som svarat KANSKE 0 företag (0 %) Det som har svarat nej anser att det rör sig om för litet område att arbete på samt att de idag inte har resurser för att etablera sig i Emmaboda. Fråga 3 Mitt företag kan erbjuda tjänster inom: Service 15 företag (83,3 %) Omsorg 4 företag (22,2 %) Tilläggstjänster 12 företag (66,7 %) Enbart 4 företag kan leverera samtliga tre tjänsterna (service, omsorg och tilläggstjänster) Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 67 av 83

71 12 PROCESSER VID ETT EVENTUELLT INFÖRANDE AV VALFRIHETSSYSTEM Valfrihetssystemet innehåller två parallella processer efter det att beslut fattats i kommunen om ett införande av valfrihetssystemet. Den ena processen är företag som är utförare av hemtjänst, både egenregi och externa utförare. Den andra processen riktas mot de enskilda som ska få information om olika utförare, välja sin utförare och sedan få kontinuerlig information om utförarens måluppfyllelse och kvalitetsarbete samt om det tillkommer nya utförare PROCESS FÖRETAG (UTFÖRARE) Processen beskrivs här i fem steg: Ta fram förfrågningsunderlag Publicera förfrågningsunderlag Utreda ansökningar Godkänna utförare Uppföljning och löpande kontakt Steg 1-2 Förfrågningsunderlaget är ett underlag där förutsättningarna för upphandlingen framgår och innefattar alla handlingar som Emmaboda kommun tillhandahåller i upphandlingen. Utgångspunkten för ett förfrågningsunderlag är att det ska vara tydligt och förståeligt. De krav som ställs ska inte vara mer omfattande än nödvändigt för den aktuella tjänsten. Förfrågningsunderlaget ska vara fullständigt och innehålla alla krav på det som upphandlas. Kommunen måste inte begära in bevis för samtliga ställda krav. För vissa krav kan det i stället vara lämpligt att leverantören endast intygar att kravet är uppfyllt. Det är därför viktigt att kommunen tänker på hur kontraktet ska följas upp redan när förfrågningsunderlaget och kontraktsvillkoren utformas. Redan i förfrågningsunderlaget bör det anges hur kontraktet är avsett att följas upp. Att beakta är att de krav som ställs i förfrågningsunderlaget till externa utförare och gäller kommunens egenregi. Politiken tar beslut och fastställer innehållet i förfrågningsunderlaget. Alla förfrågningsunderlag måste annonseras löpande i Kammarkollegiets nationella databas, Valfrihetswebben, Om en upphandlande myndighet inte annonserar sitt förfrågningsunderlag på Valfrihetswebben har ett valfrihetssystem enligt LOV inte införts. Steg 3-4 Så snart ansökan från utförare inkommit ska den öppnas och bedömas av kommunen som myndighetsutövare. Kommunen kontrollerar att ansökan är fullständig och att de krav som ställs i förfrågningsunderlaget på leverantören och på tjänsten är uppfyllda. Efter att ha granskat ansökan och efter kommunen fastställt att samtliga krav som ställts i förfrågningsunderlaget är uppfyllda, ska kommunen godkänna den sökande. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 68 av 83

72 Kommunen väljer här olika sätt att godkänna en sökande. Hos vissa kommuner är det den politiska nämnden som formellt beslutar om godkännande medan det hos andra kommuner sker på delegation till förvaltningen. Steg 4 Efter att kommunen fattat beslut om att godkänna eller inte godkänna en sökande leverantör ska kommunen snarast lämna underrättelse och skälen för beslutet. Efter att en leverantör godkänts i valfrihetssystemet ska kommunen utan dröjsmål (så snart som möjligt) teckna kontrakt med leverantören. Av kontraktet ska bland annat de ekonomiska villkoren framgå, samt avtalstider och rätten för parterna att häva avtalet. Efter att den sökande leverantören blivit godkänd som leverantör i valfrihetssystemet börjar leverantörens uppstartsarbete för att bli aktiv i systemet. Kommunen bör ha en planering och beredskap för när en ny leverantör godkänns i systemet, både tidsmässigt, men också resursmässigt. Kommunen har exempelvis en skyldighet att informera medborgarna och i synnerhet den enskilde om leverantören, och detta kan exempelvis göras på kommunens hemsida och eller genom skriftlig information. Steg 5 Alla utförare i egenregin och externa, följs upp 6-8 månader efter godkännandet och samma punkter gås igenom som vid den ursprungliga utredningen. Då bör också ett slumpmässigt urval av genomförandeplaner ske för att se om de lever upp till lagstiftningens krav. Uppföljning bör ske en gång om året PROCESS DEN ENSKILDE 1 Informera om utförare 2 Följa upp den enskildes åsikter 3 Informera om nya utförare Steg 1 Information och informationsspridning till den enskilde omfattar vanligast kommunens informationsavdelning och framförallt biståndshandläggaren. Den enskilde får information under första mötet med sin biståndshandläggare om vilka utförare det finns kopplat till den enskildes behov. Varje utförare finns representerad med verksamhetsinformation. För att garantera opartiskhet bör layout vara lika för alla utförare. Steg 2 För att kvalitetssäkra verksamheten är kontinuerlig uppföljning av den enskildes åsikter viktiga. Steg 3 När en ny utförare etablerat sig i kommunen bör medborgare och enskilda bli informerade om detta. Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 69 av 83

73 12.3 ATT UTFORMA ETT FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Att ta fram ett förfrågningsunderlag är ett omfattande arbete, vissa delar är reglerade utifrån lagen, men många frågor är kommunspecifika och beroende av hur verksamheten ser ut och vilka de politiska målen med LOV är. De krav som ställs på utförarna ska vara proportionerliga och relevanta i förhållande till målen. I förfrågningsunderlaget ska det bland annat finnas med: Uppdragsbeskrivning Kravspecifikation Kontaktuppgifter Uppgifter om avtalstider Ickevalsalternativ Avtalsvillkor Regler för uppföljning och kontroll Ansökningsblanketter Det ska även framgå hur ett hävande vid avtalsbrott sker, möjligheter för utföraren att häva avtalet om denne t.ex. inte lyckas attrahera tillräckligt många omsorgstagare, gällande villkor samt hur uppdraget ska fullföljas under kontraktstiden. I förfrågningsunderlaget bör kommunen som myndighetsutövare även ange villkor för omval, det vill säga hur lång uppsägningstiden är samt villkor för att ta emot omväljande omsorgstagare. Den ekonomiska ersättningen som utföraren får för utförd tjänst ska vara fastslagen i förväg och ska tydligt framgå i underlaget. Förfrågningsunderlaget måste avspeglas i avtalet som skrivs mellan kommun och utförare AVTALET MELLAN KOMMUN OCH UTFÖRARE I ett avtal mellan kommun som myndighetsutövare och upphandlare och utförare av tjänst regleras: Vad partner ska göra När detta ska ske Hur det ska ske Vad händer om part inte gör vad som är avtalat Viktiga kommersiella punkter att ha med i ett avtal: Avtalstider Ändringar och tillägg Uppsägning Hävning Marknadsföring av tilläggstjänster Detaljeringsnivå Uppföljningsbara krav Alltför detaljerade krav kan ge stelbenta avtal och begränsa möjligheterna till att utföra tjänsterna på utförarens vis Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 70 av 83

74 12.5 ÖVRIGA KRAV PÅ UTFÖRARE ICKEVALSALTERNATIV Det är den enskilde i ett valfrihetssystem som bestämmer om man vill välja utförare eller inte. För de som inte kan eller vill välja utförare är kommunen skyldiga att se till att det finns ett icke-valsalternativ Kommunens ickevalsalternativ ska vara bestämt i förväg och ha samma kvalitetskrav som övriga valalternativ samt tydliggöras i förfrågningsunderlaget. Det kan vara enligt ett turordningssystem eller kommunen själv PROFILERING, TILLÄGGSTJÄNSTER OCH KAPACITETSTAK Utförare har möjlighet att profileras sina tjänster på olika sätt exempelvis genom att erbjuda särskilda språkkunskaper, religion, rökfri personal, demenskompetens etc. De externa utförarna har även möjlighet att erbjuda så kallade tilläggstjänster som ligger utanför det offentliga åtagandet. En tilläggstjänst kan antingen vara en tjänst som redan ingår i biståndsbeslutet men som den enskilde vill utöka på något sätt eller en tjänst som inte ingår i biståndsbeslutet till exempel storstädning. Tilläggstjänster är en överenskommelse mellan den enskilde och utföraren och betalas av den enskilde direkt till utföraren. Den externa utföraren har även rätt att i sin ansökan ange sitt så kallade kapacitetstak. Det vill säga hur många timmar biståndsbedömda insatser man kan åta sig samtidigt per månad. Utföraren kan under en avtalsperiod ansöka om förändring av kapacitetstak ALLMÄNHETENS RÄTT TILL INSYN Enligt 3 kap. 19A i kommunallagen (KL) skall allmänheten ha insyn i driftsentreprenader som bekostas av offentliga medel. Utförare är därför skyldig att lämna sådan information till kommunen att allmänhetens rätt till insyn säkras. Den information som kommunen hämtar in av utförare är en allmän handling och kan komma att publiceras på kommunens hemsida. Detta gäller dock ej om uppgiften kan sekretessbeläggas med stöd av lag KOLLEKTIVAVTAL OCH MEDDELARFRIHET Kollektivavtal och meddelarfrihet som krav till externa utförare har varit omdiskuterade. Kollektivavtal Frågan om det är tillåtet att ställa krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling har prövats i såväl EUdomstolen som i svenska förvaltningsdomstolar. Förfrågningsunderlaget kan innehålla särskilda villkor avseende kollektivavtal där innebörden är att om leverantören inte har tecknat svenskt kollektivavtal så ska ändå motsvarande villkor gälla för leverantörens anställda. Detta enligt konkurrensverkets beslut , dnr 259/2009 om Botkyrka kommun och upphandling av markentreprenad. Meddelarfrihet Meddelarfrihet för anställda hos kommunen regleras i svensk lag. Anställda hos utförare, inklusive underleverantör, bör också omfattas av motsvarande meddelarfrihet. Förfrågningsunderlaget bör tydligt innehålla särskilda villkor där utförare förbinder sig att inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat uppgifter till massmedia för publicering ANDRA KRAV SOM KAN STÄLLAS PÅ UTFÖRARE Krav på heltid Non profitföretag Miljöbilar Arbetskläder Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 71 av 83

75 13 MÖJLIGHETER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR VID ETT EVENTUELLT INFÖRANDE AV LOV Vid ett eventuellt beslut om ett införande av valfrihetssystem måste ett förankringsarbete ske, såväl i den politiska ledningen som inom berörda förvaltningar. Bild: Samspel mellan den enskilde, kommun och utförare i valfrihetssystemet enligt Konkurrensverket RIKTLINJER OCH RUTINER Gällande riktlinjer och rutiner för insatser som ska utföras bör ses över för att ge en tydligare styrning av verksamheten och en tydlig ansvarsfördelning FRÅN FÖRVALTNING TILL VALFRIHET Politiker Politiker Utförare Utförare Valfrihet för den enskilde Mångfald Information Organisering & styrning Säkerställande av kvalitet Kundperspektiv Mer makt och ökad valfrihet Organisationsperspektiv Ökad kvalitet och lägre kostnader Enskild Enskild Traditionell förvaltningsstruktur Valfrihetsystem införs, drivs och utvecklas Valfrihetssystem Valfrihetssystemets önskade effekter Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 72 av 83

76 Vägen visar, med erfarenheter från andra kommuner, att gå från en traditionell förvaltningsorganisation till prestationsbaserad är ett förändringsarbete som kräver samsyn i verksamheten och nya synsätt för att driva och utveckla verksamheten framåt. Det innebär ny rollfördelning mellan politiker, utförare och den enskilde. Det är flera delar och olika perspektiv som bör tas hänsyn till. Politikerna roll blir ännu tydligare än tidigare då de tydligare blir den enskildes ombud i styrningen av utförare. De måste bli tydliga med mål och strategier i verksamheten men också kvalitetssäkra med krav på uppföljning av effektivitet och produktivitet. (VAD som ska levereras) Utförarna får en annan relation till politikerna som inte längre styr verksamheten genom detaljerande regler. (HUR det ska levereras) Den enskilde får mer möjlighet och makt att kunna välja och påverka själv. (NÄR det ska levereras) Vägen till ett valfrihetssystem kännetecknas främst att det innebär en ny rollfördelning mellan politiker, utförare och den enskilde ORGANISATION OCH STYRNING År 2010 delades verksamheten från att beslut och verkställighet ansvarades av en och samma person. Ny inriktning var att biståndshandläggare tar emot beställning från enskild och tar beslut om behov och verkställighet ansvaras av verksamhet i respektive serviceområde. Vid ett eventuellt införande av LOV blir en beställar- och utförarorganisation mer tydlig. Det är viktigt att skilja dessa åt dels för rättssäkerheten att den som verkställer (enhetschef) inte kan påverka beställare (biståndshandläggaren) beslut och dels för att utförare i både egenregi och eventuellt extern utförare ska behandlas lika. För beställningsenheten (biståndshandläggning, avtal, uppföljning av avtal och kvalitet) skulle två alternativ kunna ses i en organisation. Nedan lämnas två förslag Alternativ 1 Socialnämnden Socialchef Beställningsenhet Egenregi ÄO Alternativ 2 Socialnämnd Beställningsenhet Socialchef Egenregi ÄO Utredning om möjligheter och förutsättningar om valfrihet inom hemtjänst Sida 73 av 83

Kvalitetssäkring. Annika Asplind och Lena Svensson

Kvalitetssäkring. Annika Asplind och Lena Svensson Kvalitetssäkring Annika Asplind och Lena Svensson 3 Vad innebär valfrihetssystem? Brukare, elever, patienter väljer utförare Ersättningen kopplat till valet LOV LOU- bidrag Kommunen/landstinget beslutar

Läs mer

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 Hemtjänst i Emmaboda kommun Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är hemtjänst? Vem kontaktar man för att ansöka om hemtjänst? Biståndshandläggaren utreder

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen SIDAN 1 Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen Kundval- /valfrihetssystem Hemtjänst 1 januari 2002 Ledsagning och avlösning 1 januari 2002 Vård- och omsorgsboende 1

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

LOV. >> Gör dina egna val. - frihet att bestämma. Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten

LOV. >> Gör dina egna val. - frihet att bestämma. Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten LOV - frihet att bestämma >> Gör dina egna val Vingåker inför Lagen om valfrihet i hemtjänsten >> Nu införs Lagen om Valfrihetssystem (LOV) i hemtjänsten Det innebär att du själv väljer vem som ska utföra

Läs mer

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården 2014-05-27 Sov 197/2014 Uppdaterad 2015-06-24 Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården Beslutad av: Programdirektör Social välfärd Ansvarig för upprättande: Neutrala enheten Innehållsförteckning

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Förfrågningsunderlag Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Bilagor: a) Avtal m avtalsbilagor 1-4 b) Blankett Ansökan om tillstånd att utföra servicetjänster c) Blankett Intyg d) Blankett

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14. Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14. Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14 Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg Utbildning varför? Regeringsuppdrag. Stärka upphandlingskompetensen. Öka samarbetet inom och mellan

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut enligt punkterna A 1,2 och 4 i delegationsordningen

Anmälan av delegationsbeslut enligt punkterna A 1,2 och 4 i delegationsordningen 12 Tjänsteutlåtande Madeleine H Nordholm Systemförvaltare 2011-11-10 Sidan 1 av 1 Dnr 2011/6 VON.023 Vård- och omsorgsnämnden Anmälan av delegationsbeslut enligt punkterna A 1,2 och 4 i delegationsordningen

Läs mer

PROJEKTPLAN 2009-05-05

PROJEKTPLAN 2009-05-05 PROJEKTPLAN 2009-05-05 Projekt: Utredning och införande av valfrihetssystem i hemtjänsten enligt LOV samt slutrapport och uppföljning i juni 2011. Uppdragsgivare: Socialchefen i Mellerud. Bakgrund: I september

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013.

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013. Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08.30 11.15 Ledamöter Thomas Lidberg (S) ordförande Mira Wedenberg (M) vice ordförande Sören Söderström (C) Carl Donnér (M) Maria

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

SÄRSKILT BOENDE. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2007-12-20 Reviderad 2014-09-03

SÄRSKILT BOENDE. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2007-12-20 Reviderad 2014-09-03 SÄRSKILT BOENDE i Emmaboda kommun Antagen av socialnämnden 2007-12-20 Reviderad 2014-09-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är ett särskilt boende?... 3 Vem får flytta till ett särskilt boende?... 3 Vem kontaktar

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Revideras senast: Revideras av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen

Revideras senast: Revideras av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen Diarienummer: Samverkan Rutin Kundval i hemtjänsten Gäller från: 2012-11-01 Gäller för: Beställare och utförare utav hemtjänst Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp Utarbetad av: Socialförvaltningens

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Konkurrensutsättningsplan 2014-2016 Social- och äldrenämnden

Konkurrensutsättningsplan 2014-2016 Social- och äldrenämnden Styrdokument, plan 2013-09-11 Dnr SÄN/2013:259 Konkurrensutsättningsplan 2014-2016 Social- och äldrenämnden Nivå: Social- och äldrenämnden Antagen: Social- och äldrenämnden den 15 oktober 2013 Reviderad:

Läs mer

Om du väljer att avstå från att lämna uppgifter innebär detta att du får betala full avgift enligt kommunens taxa.

Om du väljer att avstå från att lämna uppgifter innebär detta att du får betala full avgift enligt kommunens taxa. Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Hur mycket du betalar är individuellt och beror på din ekonomi. För att kunna göra en sådan bedömning behöver omsorgsförvaltningen veta vilka inkomster

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007)

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) (Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) INNEHÅLL Sida Inledning 3 Mål 3 Beskrivning av verksamheten 3 Befolkningsutveckling 4 Nationell handlingsplan

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Regler för ersättning av utförd tid

Regler för ersättning av utförd tid Regler för ersättning av utförd tid Tillämpningsregler för hur tid hos den enskilde ska registreras avseende hemtjänst, boendestöd, avlösarservice, avlösning och ledsagning enligt Socialtjänstlagen (SoL),

Läs mer

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomistab Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

För dig som vill veta mer om. Servicetjänster

För dig som vill veta mer om. Servicetjänster För dig som vill veta mer om Servicetjänster Innehåll Servicetjänster - så fungerar det sidan 3 Vad ingår i servicetjänsterna? sidan 3 Personlig omvårdnad sidan 3 Vad kan man inte få hjälp med? sidan 3

Läs mer

Michael Karlsson, nämndsekreterare Eila Medin, socialchef Carina Winsth, ekonom Lena Limslätt Petersson Ann-Britt Johansson, MAS

Michael Karlsson, nämndsekreterare Eila Medin, socialchef Carina Winsth, ekonom Lena Limslätt Petersson Ann-Britt Johansson, MAS 2011-04-20 1 (20) Plats och tid Sal Moberg Kommunhuset, 2011-04-20, kl. 08:00 12:00 Beslutande Övriga deltagande Stig-Ove Andersson, s, ordförande Gullvi Dahlöf, s Ingrid Adolfsson, s Gabriela Håveland,

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Medborgarmöte - att kunna välja utförare av hemtjänst Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Närvarande Värdar (vårdutskottet) Per Mattsson (M), ordförande i vårdutskottet

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

Socialnämnden 2015-09-10

Socialnämnden 2015-09-10 100 Redovisning av delegationsbeslut enl. 35 Kommunallagen... 2 101 Budgetuppföljning med delårsredovisning... 3 102 Delgivningar... 4 103 Internkontroll... 5 104 Verksamhetsinformation... 6 105 Rapport

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

LOV och LOU vad är det egentligen som skiljer dem åt? Förbundsjurist Eva Sveman eva.sveman@skl.se 08-452 7654

LOV och LOU vad är det egentligen som skiljer dem åt? Förbundsjurist Eva Sveman eva.sveman@skl.se 08-452 7654 LOV och LOU vad är det egentligen som skiljer dem åt? Förbundsjurist Eva Sveman eva.sveman@skl.se 08-452 7654 1 Förutsättningar för kommuner och landsting som vill köpa vård- och omsorgstjänster av privata

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret Månadsrapport september 2013 Kundvalskontoret Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksamhet... 3 1.1 Resultat per verksamhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 7 1.3 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal...

Läs mer

Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder. Omsorgsavgifter 2015. För äldre och personer med funktionsnedsättning

Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder. Omsorgsavgifter 2015. För äldre och personer med funktionsnedsättning Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder Omsorgsavgifter 2015 För äldre och Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Hur mycket du betalar är individuellt och

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ

ANSLAG/BEVIS. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Socialnämnden 2011.01.26 1 Plats och tid Stora sammanträdesrummet vårdcentralen kl 13.30-16.20 ande Övriga deltagande Stefan Westergren (S) ordförande Thomas Hansson (S) Kajsa Heed (S) Håkan Karlsson (C)

Läs mer

Godkännande av dagordning. Dagordningen godkänns. Socialchef Eila Medin informerar.

Godkännande av dagordning. Dagordningen godkänns. Socialchef Eila Medin informerar. 2010-05-10 1 (7) Plats och tid Sal Stinsen Bjurbäcksgatan, 2010-05-10 kl 09,30-12,00 Beslutande Hugo Grönlund, ordf. Anneli Althini-Mattsson Gilbert Aronson Alf Augustsson Marianne Erlandsson Vivan Petersson

Läs mer

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström Eget val hemtjänsten Information utgiven i september 2009 Fotograf Matz Arnström i Karlskrona INNEHÅLLSFÖRTECKNING Eget val i hemtjänsten Sid 3-5 Vad ingår i de olika alternativen? Sid 6 Valbara hemtjänstalternativ

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet Dnr VON-2012-324 Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2013-09-23 Susanne Göransson, 054-540 55 13 Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer