Nyhetsmagasinet KLIMAT # måste tas på allvar Ny utbildning riktad till kyloch värmepumptekniker

Transkript

1 Nyhetsmagasinet # KLIMAT Certifieringen måste tas på allvar Ny utbildning riktad till kyloch värmepumptekniker Energispaning 2015

2 » LEDARE Fjärrvärme en medborgerlig rättighet eller skyldighet? Precis som vi har rätt till fri skolgång och fri tillgång till skog och mark har fjärrvärmebolagen runt om i vårt land under lång tid ansett att deras sätt att distribuera energi för det är ju vad fjärrvärme egentligen är ska vara en odiskutabel rättighet. Dessutom ska tydligen alla fastighetsägare, stora som små, känna en skyldighet att köpa sin värmeenergi från dem. För annars är det synd om fjärrvärmebolagen. Genom mångårigt, hårt lobbyarbete har fjärrvärmebolagen lyckats etablera sitt distributionssystem inom flertalet av våra kommuner. I många fall med kommunen som hel- eller delägare. Fjärrvärmenäten har varit stora som små och byggts upp helt oberoende om det varit en bra affär eller inte för kommunen, kunden eller miljön. På senare år har något hänt. Kunderna har ledsnat på att betala för höga energiavgifter, få dålig service och värmeleveranser från icke miljövänliga produktionssätt. Eftersom konkurrensen mellan olika producenter är obefintlig i ett fjärrvärmenät, det handlar ju om monopolmarknader, har kunderna börjat leta efter andra alternativ. Värmepumpar, till exempel, som erbjuder god ekonomi och baseras på förnyelsebar energi. Hur har företrädare för fjärrvärmen reagerat på detta? Jo, de klagat högljutt. Ett exempel som väldigt väl belyser hur de agerar var när de sprang och grät ut för regeringen om att Akademiska Hus, ett systerföretag, hade varit elaka nog att satsa på värmepumpar istället för att köpa fjärrvärme. För affärerna måste väl ändå hållas inom familjen, eller? Att Akademiska Hus med sina värmepumpar har sparat en massa pengar i uppvärmningskostnader, minskat sin miljöpåverkan påtagligt och driver sina anläggningar med 100% grön el glömde de visst att berätta. Nu säger ni det där kan ju inte vara sant!, så är det väl ingen som gör?. Jodå, läs gärna på deras egen hemsida eller googla. Det här är ett exempel på hur fjärrvärmföreträdarna agerar mot myndigheter. Men vad har de gjort mot privata fastighetsägare och enskilda konsumenter? Jo, här har man genom ett intensivt lobbyarbete fått gehör för ett batteri av åtgärder. Huruvida det kommunala ägandet i vissa bolag har spelat någon roll i enskilda fall lämnar vi åt er att spekulera i. Här är några exempel: Helt sonika förbjuda värmepumpinstallationer och tvinga kommuninnevånarna att ansluta sig till det lokala energibolaget. Denna metod används dock inte längre eftersom man förlorat i domstol gång på gång. Införa speciella regler kring grundvattentäkter i anslutning till att ansökningar om bergvärme kommer in. Kraftig fördröjd handläggningstid av borransökningar. Det senaste exemplet som vi vill upplysa om är kreativ prissättning. Vi har fått information om att det i ett flertal fall hänt sig så att det lokala energibolaget, när det börjat inse att de håller på att förlora en kund, kraftigt sänkt sitt pris till just den kunden. Vi har exempel på hela 40% sänkningar. I ett av fallen valde dock energibolaget att dra tillbaka sin sänkning när vårt medlemsföretag frågade om det var okej att han gick ut i lokalpressen och informerade fjärrvärmeföretagets övriga kunder om de nya prisnivåerna. Det ville man inte, tänka sig. Nu tror ni säkert att jag är en sådan där antifjärrvärmeperson. Men, det är jag faktiskt inte. Jag tror på och propagerar för alla teknikers lika värde, och att det finns en plats för alla uppvärmningssätt. Inklusive distributionssättet fjärrvärme. Det jag vänder mig emot är påståendet att fjärrvärme ska vara det enda alternativet alltid, överallt, jämt och att kunden inte ska få avgöra vad som är bäst för honom eller henne. Den som argumenterar så har gått från att vara en visionär samhällsbyggare till att vara en inskränkt, egoistisk monopolist och sådana vill vi inte ha med att göra. Förnyelsebar-energikramande vårhälsningar! Per Jonasson VD 2 Nyhetsmagasinet Klimat #2 2015

3 Förslag på nya ROT-regler påverkar inte schablonen Regeringen föreslår förändringar i ROT- och RUTreglerna, som enligt förslaget ska träda i kraft den 1 januari I stället för att få dra av 50 % av arbetskostnaden förslås en sänk ning till 30 %. Taket på maximalt ROT- och RUTavdrag på kr per person föreslås vara kvar. Förslaget påverkar inte beräkningen av ar betskostnaden. Schablonberäkningen att ar betskostnaden kan sättas till 30 % av kostnaden vid en totalentreprenad av luft värmepumpar och 35 % för vätska-vattenvärmepumpar kommer fortfarande att gälla. Nyhetsmagasinet Klimat #

4 Certifiering något alla i branschen nu Då ackrediteringen försvann fick vi ett nytt system med krav på certifiering av både företag och personer. Detta skedde då man inom EU utfärdade en gemensam lagstiftning när det gäller hantering av fluorerade växthusgaser, så kallade F-gaser. Miljölagstiftningens mål är att införa åtgärder som minskar belastningen på vår gemensamma miljö. I detta fall handlar det om att minska användningen av F-gaser. Genom att ställa krav på de företag och personer som hanterar F-gaser reduceras risken för läckage. Med införandet av den nya F-fasförordningen minskas samtidigt användningen av F-gaser med stor påverkan på växthuseffekten (F-gaser med högt GWP-värde) genom att ett kvotsystem införs som gör att kölmedier med höga GWP-värden snabbt kommer att behövas fasas ut till förmån för köldmedier med låg eller ingen växthuspåverkan. Vilka krav är då rimliga att ställa? Om vi börjar med att titta på företagscertifikatet (som är ett krav för kategori I och II), ställer det krav på att företaget har de rutiner och den utrustning som behövs för att hantera köld medier så att utsläppen av F-gaser blir minimala. Företaget behöver utrustning för att tömma, fylla, täthetsprova, läcksöka och kontrollera anläggningens drift. Företaget behöver förutom goda rutiner och godkänd utrustning, se till att ha personal med kompetens att utföra arbetet och att använda utrustningen. Personal som utför dessa arbeten ska vara certifierad. Kraven finns definierade i (EG) nr 303/2008 som är framtagen i enlighet med Europa-parlamentets och rådets förordning, EG/842/2006 (numera ersatt av EU/517/2014), och är en sammanställning av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande av certifiering av företag och personal i fråga om stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumps-utrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser. Vid examination (teoretisk och praktisk) för det personliga certifikatet ska kunskaper inom följande områden verifieras. 1. Grundläggande termodynamik 2. Köldmediers miljöpåverkan och tillhörande miljöföreskrifter 3. Kontroller före idriftsättning, efter en lång period utan användning, efter underhåll eller reparation, eller under drift 4. Läckagekontroller 5. Miljövänlig hantering av anläggningen och köldmediet under installation, underhåll, service eller återvinning 6. Komponent: installation, idriftsättning och underhåll av kolvkompressorer, skruvkompressorer och scrollkompressorer, enstegseller tvåstegskompressorer 7. Komponent: installation, idriftsättning och underhåll av luftkylda och vattenkylda kondensorer 8. Komponent: installation, idriftsättning och underhåll av luftkylda och vattenkylda förångare 9. Komponent: installation, idriftsättning och service av termostatiska expansionsventiler (TEV) och andra komponenter 10. Rörledningar: ett läckagefritt rörsystem i en kylanläggning Examinationen för var och en av de ovan nämnda tio områdena ska omfatta följande: Ett teoretiskt prov med en eller flera frågor som prövar just den färdigheten eller kunskapen. Ett praktiskt prov varvid sökanden ska utföra motsvarande uppgift med relevant material, verktyg och utrustning. Färre klarar proven idag varför? Under senare tid har antalet personer som klarar, framför allt det teoretiska provet, sjunkit betydligt. Man ställer sig då frågan vad detta kan bero på? Har man gjort om proven och frågorna helt och hållet? Svaret är nej. Några frågor har plockats bort och några nya har tillkommit, men inga stora förändringar har gjorts som skulle förklara skillnaden i resultat. Däremot har proven förnyats med jämna mellanrum under senare år. När det gäller preparandkurserna, d v s de kurser som man kan gå inför en omcertifiering har dessa i många fall kortats ner från kanske två dagar till en halv dag. För de som omcertifierar sig är det fem år sedan de gjorde provet senast och det gör att de kanske inte är helt uppdaterade längre utan faktiskt behöver läsa på igen. Vi har i branschen även en olycklig situation på utbildningssidan där kontinuiteten på kyl- och värmepumputbildningarna är väldigt ryckig beroende på vilka utbildningar som blir beviljade av Myndigheten för yrkeshögskolan.. Det innebär även att tillgången på lärare med rätt kompetens är begränsad. Lagstiftningen förändras och man måste hela tiden hålla sig uppdaterad både som tekniker och lärare. Allmänt tillgänglig kurslitteratur har egentligen också saknats, vilket lägger stort ansvar på respektive utbildare. Vad kan då göras för att förbättra resultaten och lyfta kunskapsnivån? Flera saker behöver göras och görs redan. Rent generellt finns det ett stort behov av ett allmänt kompetenslyft. Det kan vi bara nå genom att skapa en motivation att vilja lära sig de saker man behöver kunna i sitt yrke. Då behövs bra utbildningar och bra kurslitteratur, praktikplatser där eleverna deltar i verksamheten, marknadsföring av yrket mot ungdomar så att fler har kyl- och värmepumpteknik som förstahandsval. Allt detta arbetas med men tar tyvärr tid att förändra. Något som är positivt här är att Svenska Kyltekniska Föreningen med hjälp av anslag från bl a KYS (Kylbranschens Samarbetsstiftelse), precis har tagit fram bra kurslitteratur som med fördel kan användas inför certifieringen. Detta material passar bra både för att själv läsa och för skolor att använda i sin undervisning. För de som just avslutat sina utbildningar eller är under upplärning och ska in i branschen finns en möjlighet att under maximalt två år arbeta under någon annan persons certifikat. Det gäller nyanställda där sista upplärningsdelen sker vid företaget. Detta utnyttjas sällan idag men ger möjlighet att skaffa sig mer erfarenhet innan man avlägger certifieringsprovet. Det är alltid en fördel att ha praktisk erfarenhet inför examineringen. Under övervakning 4 Nyhetsmagasinet Klimat #2 2015

5 måste prioritera! innebär att en certifierad person tar ansvar för personen som är under utbildning. En person utan certifikat får dock inte ta ansvar för egna arbeten som t ex att skriva under kontrollrapporter och liknande men om den certifierade bedömer att personen kan genomföra arbetet korrekt så kan det räcka med en avsyn eller liknande för att försäkra sig om att allt är korrekt. Företaget skriver ett dokument som innehåller när personen anställdes och vem som ansvarar för övervakningen som certifierad person. Vill du testa dina kunskaper innan certifieringen finns av Svenska Kyl & Värmepumpföreningen framtaget Diagnostiskt Prov. Det är ett digitalt prov i tre delar med 36 frågor i varje del där ovan nämnda kunskapsområden testas. Det är gjort i samma digitala plattform som certifieringsproven och finns att beställa i Svenska Kyl & Värmepumpföreningens webshop, skvp.se/webshop. När det gäller certifieringsproven kommer dessa framöver enbart att tillhandahållas digitalt. Den skrivande får information om vilka delar hen är svag på. Om man har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter som t ex dyslexi, har man rätt att få erforderlig hjälp vid provtillfället. Se till att meddela detta i god tid innan provet bara. Sammanfattningsvis kan man säga du som är: Tekniker Ta dig tid att läsa på ordentligt innan och läs frågorna noggrant vid certifieringen Företagare Ge teknikerna möjlighet att förbereda sig ordentligt, ta väl hand om praktikelever som är under utbildning Utbildare Erbjud inte för korta preparandkurser, säkerställ att ni utbildar mot kraven i EG/303/2008 Certifieringsorgan Tydliga frågor riktade mot tekniker inom kravprofilen Branschorganisationen Gör yrket mer synligt, branschen behöver massor av kompetenta personer Under senare tid har antalet personer som klarar, framför allt det teoretiska provet, sjunkit betydligt. Man ställer sig då frågan vad detta kan bero på? Nyhetsmagasinet Klimat #

6 Kylteknisk konstruktion ny utbildning riktad till kyl- och värmepumptekniker Mer kompetens inom konstruktion av kyl- och värmepumpsystem, det ska den planerade utbildningen hos Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) bidra till. - Att det finns ett behov i branschen vet vi, säger Jörgen Björklund, Verksamhetschef Yrkeshögskolan hos IUC. Utöver att höja och bredda kompetensnivån är det dessutom en möjlighet för den enskilde teknikern att växa i sin yrkesroll. Kylanläggningar ska vara effektiva, tillförlitliga och enkla att underhålla. Det ställer så klart krav när det gäller konstruktionskompetens, något som i ännu högre utsträckning bör finnas i installations- och entreprenörsled. Installatörernas Utbildningscentrum i Katrineholm har noterat detta som ett växande behov bland företag runt om i landet. Skolan har täta kontakter med såväl branschorganisationen Svenska Kyl & Värmepumpföreningen och enskilda företag, vilka har gett denna återkoppling. Det vi såg när vi sedan tittade på våra utbildningar var att det inte finns någon renodlad kylteknisk konstruktion med i undervisningen, säger Jörgen Björklund. I yrkeshögskoleutbildningen för VVS-konstruktion finns det bara med på den mest grundläggande nivån, vilket inte räcker för att täcka behovet. Därför har vi arbetat fram en ny utbildning inom ramarna för Yrkeshögskolan, Kylteknisk Konstruktion. Målgruppen yrkesverksamma tekniker Målgruppen för utbildningen är i första hand redan yrkesverksamma kyl- och värmepumptekniker som vill kompetensutveckla sig. Ett möjligt karriärsteg. Det ligger helt i linje med andra utbildningssatsningar i branschen, säger Jörgen Björklund vidare. Diplomerad Tekniker handlar också om att bygga upp en bredare kompetens i branschen med en ökad systemförståelse och tvärfacklighet. Istället för att man jobbar som tekniker med ungefär liknande uppgifter över de kommande åren finns det nu flera möjligheter att utveckla sig och i flera steg. Just möjligheterna till att kunna utveckla sig inom yrket lyfts också ofta fram som en av de viktigaste aspekterna i undersökningar där anställda får svara på frågor om vad som får dem att trivas på jobbet. På företagsnivå kommer en ökad kompetensnivå inom organisationen också att leda till nya möjligheter, säger Jörgen. Att kunna ta ansvar för en större del av installationsarbetena i projekt gör ju att man kan växa och öka lönsamheten. Kyl- och värmepumpsystemen är oftast den del av de tekniska installationerna som är de mest komplexa och tekniskt krävande, så det finns en tydlig logik att företagen som levererar dessa system också ansvarar för anslutande system. Det är där optimeringen gör som mest nytta. Kan man kliva fram och bli general- eller totalentreprenör får man ju en klar konkurrensfördel. Flytta fram positionerna Med mer, och rätt, kompetens kan kyl- och värmepumpbranschen flytta fram sina positioner. Den planerade utbildningen omfattar 200 YH-poäng och löper över ett år med 75 procents studietakt. Merparten av utbildningen sker också på distans. Tanken är att man ska kunna klara av studierna utan att behöva vara frånvarande från jobbet i någon större omfattning, en nyckelfaktor i sammanhanget tror Jörgen. Generellt sett är det ofta svårt för kyl- och värmepumpföretagen att avvara personal. Att behöva ta semester eller tjänstledighet för att kunna studera är samtidigt tufft ekonomiskt sett för den enskilde. Genom att då genomföra den större delen av utbildningen på distans underlättar man situationen en hel del. De 200 YH-poängen är fördelade på sju områden enligt följande: - CAD-teknik, 10 p - Juridik, 10 p - Kylkonstruktion, 70 p - Mätteknik, 15 p - Projekteringsteknik, 50 p - Projektledning/ledarskap, 10 p - Examensarbete, 35 p Cirka 10 gånger under utbildningstiden träffas eleverna och lärarna på IUC för bland annat föreläsningar, laborationer, studiebe 6 Nyhetsmagasinet Klimat #2 2015

7 sök och redovisningar. Träffarna är förlagda över två dagar, där man börjar torsdag efter middag och avslutar vid lunchtid på lördagen. Det ska ge tid för eleverna att ta hinna ta sig till skolan utan att behöva resa redan dagen innan samt att få satsa en egen dag, lördagen, på utbildningen. Då utbildningen kommer bedrivas inom ramen för yrkeshögskolan är den för kursdeltagarna avgiftsfri. Det enda som man behöver betala för är studiematerial samt eventuella rese- eller boendekostnader i samband med träffarna. Utbildning på distans Övrig tid studerar eleven på sin hemort med stöd via skolans webbaserade utbildnings plattform. Teori och praktik varvas och eleven får med sig projektuppgifter att jobba med på företaget där hen är anställd. Utbildningen börjar på en ganska hög nivå, förklarar Jörgen, vilket kräver hyfsade förkunskaper. Minst tre års erfarenhet som kyl- och värmepumptekniker har vi satt som antagningskrav, utöver grundläggande behö righet för högskolestudier. Själva antagningen görs sedan efter en samlad bedömning av huruvida man uppfyl ler kraven samt en antagningsintervju. IUC har ansökt till Myndigheten för yrkes högskolan om att få starta två utbildningar, en i Stockholm och en i Malmö, med 20 platser på respektive ort. Förhoppningen är att få ett positivt besked redan nu i vinter för att kunna starta upp utbildningen till september. Innan ansökningen skickades in har IUC låtit göra både en marknadsundersökning samt fått med sig ett stort antal företag som ställer backar upp den. I Malmö handlar det om företag som bl a Imtech, Carrier, Klimat kyl, Malmbergsgruppen, Skanska och Sweco. I Stockholm finns bland andra Caverion, Enstar, Friginor, Industri & Laboratoriekyl, Kygruppen och Teknokyl bakom ansökan. Ytterligare företag finns med på bägge orter samt Svenska Kyl & Värmepumpföreningen tillsammans med övriga stiftare i IUC. Den som vill anmäla sitt intresse eller höra sig för om utbildningen och vad den innebär kan så klart höra av sig till oss på IUC. Skulle vi få ett avslag nu så kommer vi ansöka igen, avslutar Jörgen. Med det behov vi identifierat och det branschstöd vi har kommer vi kämpa tills det går igenom. Efter att intervjun gjordes med Jörgen kom så beskedet från Myndigheten för yr keshögskolan, vilken innebar klartecken för utbildningsstart i Stockholm medan Malmö får avvakta. Men som Jörgen säger, till nästa ansökningsomgång är avsikten att göra ett nytt försök. Jörgen Björklund Foto: Anne-Sofie Ericsson, Installatörernas Utbildningscentrum IUC Nyhetsmagasinet Nyhetsmagasinet Klimat Klimat #2 #

8 Tryggare upphandling av fastighetsvärmepumpar Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, Fastighetsägarna, Riksbyggen, Sabo, Bostadsrätterna och HSB har tillsammans tagit fram gemensamma villkor för totalentreprenader av värmepumpar i fastigheter (GTVF 14). GTVF 14 förtydligar ansvaret för viktiga områden vid en värmepumpentreprenad och fungerar som ett komplement till ABT 06. En av de viktigare delarna handlar om vilka uppgifter entreprenören baserar sitt anbud på och vem som lämnat dessa uppgifter. Även återställning av mark finns med i GTVF 14. Målet med detta arbete har främst varit att öka tryggheten för både beställare och entreprenör. Entreprenader av den här typen kan vara ganska omfattande och många beställare har liten erfarenhet av det. Genom att ge extra tydlighet i de delar av entreprenaden där det finns störst risk att parterna kan komma att missförstå varandra, minskas utrymmet för olika tolkningar under och efter entreprenaden. Det spar både tid, pengar och energi om konflikter kan undvikas. Marknaden för fastighetsvärmepumpar ökar stadigt, vilket gör detta extra viktigt, säger Per Jonasson på Svenska Kyl & Värmepumpföreningen. Värmepumpentreprenader där beställare och entreprenör inte är överens är ett misslyckande för bägge parter. Som fortsättning på projektet arbetar samma grupp vidare med att ta fram ytterligare hjälpdokument som kontraktförslag, anbudhandlingar, förfrågningsunderlag, check lista inför upphandling m fl. Även dessa är avsedda att öka tryggheten i upphandlingen och framför allt vara ett stöd för ovana beställare som t ex bostadsrättsföreningar. Vi håller dig uppdaterad om kyl- och värmepumpsmarknaden! NYHETER REPORTAGE FÖRDJUPNING 8 Nyhetsmagasinet Klimat #2 2015

9 Stabil värmepumpmarknad - trots varierande start på året Kraftig ökning inom luft-segmentet kompenserar för låg försäljning av bergvärmepumpar. Starkast försäljning ses inom området frånluftsvärmepumpar. Under första kvartalet 2015 ökade försäljningen av frånluftsvärmepumpar med 17 %. Förklaringen till detta ligger i en stark utveckling av byggsektorn - där statistisk från SCB visar att antalet påbörjade småhusbyggen ökat med 27% under Motsvarande siffra för färdigställda småhus under 2014 är + 5 %. Att vi skulle se en ökning i försäljningen av frånluftsvärmepumpar var väntat, säger Per Jonasson vd på Svenska Kyl & Värmepumpföreningen. Denna uppvärmningsform är numera standard inom småhussegmentet så med den byggutveckling vi sett under senare tid blir det en naturlig konsekvens. Vi ser här inga tecken på att denna trend kommer brytas. Luft-vattenvärmepumpförsäljningen har också varit god under inledningen av 2015, + 7 %. Däremot har försäljningen av bergvärmepumpar fallit med 9 % under första kvartalet. De minskade volymerna för bergvärmepumpar kommer sig av en mycket låg Värmepumpsförsäljningen i Sverige Q (Antal) försäljning i januari. Därefter har marknaden successivt återhämtat sig och mars månad visade på drygt 10% högre volym jämfört med Sannolikt kommer även denna trend hålla i sig. Pådrivande faktorer bör här vara en ökande utbytesmarknad kombinerat med den annonserade förändringen av ROT-avdraget från 50 till 30% av arbetskostnaden. Försäljningen på villamarknaden har under kvartalet varit starkare än på marknaden för större fastigheter. Försäljningen minskade inom fastighetssegmentet med 7 %. Totalt ökade försäljningen av värmepumpar under första kvartalet med 2 %. Då antalet värmepumpinstallationer mot fastighetssidan fortfarande är ganska få ger en liten förändring i antal förhållandevis stora procentuella tal. Q var en mycket bra period medan årets försäljning mer kan jämföras med åren innan. Trenden mot effektmässigt större installationer håller dock i sig. De signaler vi får från marknaden är att värmepump som uppvärmningsform för större fastigheter och bostadsrättsföreningar blir mer och mer intressant. Värdet av värmepumpförsäljningen första kvartalet 2015 i konsumentled beräknas uppgå till 1,1 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som motsvarande period förra året Luft-vatten Frånluft Vätska-vatten * Värdet av försäljningen av luft-luftvärmepumpar finns inte medtaget i beräkningen. Energipriser 200,00 180,00 160,00 140,00 Oljepriset uppdateras inte efter den 1 jan 2014 Våren har präglats av fortsatt låga elpriser. Under början av året har det till och från förekommit ganska stora skillnader i spotpris mellan de olika elområdena. Under v 15 hade elområde SE4 (Malmö) och elområde SE3 (Stockholm) 7,3 respektive 3,3 kr/mwh högre pris än de två nordliga prisområdena, SE1 (Luleå) och SE2 (Sundsvall). öre/kwh 120,00 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0, Priset på nordsjöoljan Brent steg en aning under vecka 15 och handlades vid slutet av fredagen för 56,60 dollar per fat. Marknadsanalytiker menade att uppgången till stor del berodde på en kombination av att Kina har haft en tillväxt av oljeimporten den senaste tiden tillsammans med rapporter om god ekonomisk tillväxt i Tyskland. Fram till och med vecka 15 har exporten av el från Sverige uppgått till 8,9 TWh, största mängden har exporterats till Finland och Norge. Under Fjärrvärme Värmepump (SPF 3,7) Direktverkande el Pellets 85% Fjärrvärme medel Oljepanna 85% samma period har vi importerat 4 TWh el, till största delen från Norge. Sverige med andra ord nettoexporterat närmare 5 TWh el hittills i år. Tillgänglig kapacitet i de svenska kärnkraftverken är 71 procent och nivån i de svenska vattenmagasinen är 33 procent vilket är i strax över mediannivån för årstiden. Nyhetsmagasinet Klimat #

10 Jean de Bernardi, Honeywell Energispaning 2015 pekade på nya möjligheter att minska energianvändningen 10 Nyhetsmagasinet Klimat #2 2015

11 Energispaning är en konferens som arrangeras vartannat år och med utgångspunkt i kyl- och värmepumpsteknik sätter fokus på nya sätt att minska energianvändningen i Sverige. I år arrangerades konferensen på Courtyard by Marriott i Stockholm och mycket kom att kretsa kring pilotprojekt och teknikomställningar. Det känns riktigt angeläget att kunna lyfta våra frågor i ett sådant här forum, säger Per Jonasson, VD för branschorganisationen Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, vilka står bakom Energispaning. Det finns många kilowattimmar för företaget Sverige att spara med rätt teknikval. Att EU står inför ett teknikskifte i och med den uppdaterade F-gasförordningen, vilken trädde i kraft vid årsskiftet, återspeglades självklart i föredragen. Kortfattat innebär förordningen att köldmedier med hög växthuspåverkan ska ersättas av sådana med låg eller ingen växthuspåverkan. Och tidspressen är stor, fram till 2030 ska mängden köldmedier omräknat till koldioxidekvivalenter minska med hela 79 %. Kyl- och värmepumpbranschen har tagit ett stort ansvar i att snabbt utveckla produkter och lösningar som gör omställningen genomförbar i praktiken, utvecklar Per Jonasson. Nu känner vi även ett stort ansvar i att informera marknaden om de möjligheter som finns, inte bara att för att uppnå kraven i förordningen utan även minskad energianvändning. Exempel på sådana lösningar gavs under dagen i form fallstudier - där nytänkande i projekt lett till stora vinster räknat i både miljö och ekonomi. Bland annat redovisades tankegångarna som låg bakom den nya ishallen i Gimo. Det är ett jättebra exempel på när en kommun vågar sticka ut hakan och göra något nytt, säger Per vidare. Genom att satsa på en helt ny lösning har man kunnat halvera sin energiförbrukning. Exakt samma resa skulle de över 300 ishallar som står inför ett akut renoveringsbehov i landet kunna göra, med resultatet att MWh el sparas. Jeff Moe, Trane Stockholmshem är landets näst största kommunalt ägda fastighetsbolag och har under det senaste åren investerat och utvärderat värmepumpar som ett medel för att minska mängden köpt energi. Och utfallet har visat sig överträffa de från början högt ställda förväntningarna. Gunnar Wiberg, Energichef hos Stockholmshem, redogjorde under Energispaning för företagets resa och de resultat man uppnått. Jämfört med fjärrvärme har man kunnat minska mängden köpt energi i hus byggda på 50-talet med upp till 50 procent och i nyare hus med så mycket som 80 procent. Ett annat intressant område som belystes under dagen var den energibesparingspotential som finns i att justera in anläggningarna rätt. Oavsett om det handlar om ett större luftkonditioneringssystem för ett sjukhus, kylsystemet i en stormarknad eller en värmepump i ett flerbostadshus så finns det stora vinster att göra med små insatser. Genom att lägga några timmar att mäta upp anläggningen, göra en hälsokontroll på den, kan man ganska snabbt hitta saker att trimma vilka påtagligt kan minska energianvändningen. En svårslagen investering. Peter Eriksson och Jonas Ottosson, Danfoss Målet med Energispaning är ju att lyfta alla dessa tankar och förslag till diskussion för att i nästa led åstadkomma konkreta förbättringar på marknaden, avslutar Per Jonasson. Kyl- och värmepumpsbranschen är inne i en spännande utvecklingsfas - som vi vill ska komma fastighetsägare, kommuner, handlare och alla andra anläggningsägare i Sverige till nytta så fort som möjligt. Till Energispaning 2015 kom närmare 100 personer för att lyssna och delta. Utöver seminarier och diskussioner bjöds även på en exklusiv utställning med utvalda produkt- och tjänsteleverantörer samt möjlighet till mingel och spontana möten under lunch- och middagsservering. Nyhetsmagasinet Klimat #

12 Tryck: Larssons Offsettryck 2015 Nu är den igång Under Energispaning, som gick av stapeln den 12 mars, lanserades den efterfrågade hemsidan. Här hittar du all tänkbar information runt den nya f-gasförordningen. Den innehåller olika hjälpmedel som t ex en funktion som vi valt att kalla Anläggningskollen. Den hjälper dig att räkna fram hur många ton CO2-ekvivalenter fyllnadsmängden i att aggregat motsvarar, vilka intervall läcksökningen ska ske med och viktiga noteringar. Det finns en köldmedietabell där GWP-faktorer och vilka brytgränserna blir i kg för de olika kontrollintervallen. Du hittar även länkar till lagstiftning, hjälpmedel i form av guidelines, checklistor och annat informationsmaterial. Framför allt hittar du en frågebank under Frågor och Svar, där du förhoppningsvis hittar svaren på alla dina frågor. Gå in redan nu och ta en titt! Tycker du att hemsidan ser bra ut sprid gärna denna information till andra som kan ha nytta av den! Har du synpunkter eller önskemål kontakta gärna, Johan Landé (johan.lande@skvp.se) Svenska Kyl & Värmepumpföreningen Postadress: Box 47122, Stockholm Besöksadress: Marieviksgatan 19 C Tfn vx: E-post: info@skvp.se