Hem ljuva hem. Nr 2:2013. Solveig Ternström: På mammas äldreboende 54

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hem ljuva hem. Nr 2:2013. Solveig Ternström: På mammas äldreboende 54"

Transkript

1 Nr 2:2013 tidskrift för aktuell äldreforskning 70 kr Hem ljuva hem Ledaren: Hem ljuva vårdhem 2 Vården flyttas hem vad händer då? 13 Olika förutsättningar i glesbygd 26 Solveig Ternström: På mammas äldreboende 54

2 ledaren Hem ljuva vårdhem Var och hur skulle du vilja bo när du blir gammal? Nästan alla skulle svara, jag vill bo kvar hemma! Självklart! Så länge vi har funktionerna hyfsat i behåll och kan klara oss själva, kanske med hjälp från hemtjänst, är det väl klart att vi vill bo kvar i våra hem. Det vill säga så länge jag är den jag är van att vara. Jag har aldrig varit riktigt gammal men jag har varit ordentligt sjuk, så sjuk att jag inte kunde klara mig själv hemma inte ens med hjälp. Och inte skulle jag ha velat ligga där, visserligen i min alldeles egen säng, och väntat på att någon skulle komma och hjälpa mig. Då hade jag inte bara tappat funktioner och kontroll utan även tryggheten. Visst, på ett vård- och omsorgsboende kan jag bli liggande och få vänta också men där finns professionell personal direkt utanför min dörr. Jag vet att jag snabbt kan få hjälp. (Ja, så ska det i alla fall fungera.) Det är klart att jag fattar att det inte går att jämföra sjukhusvistelse, då man förhoppningsvis blir bra igen och får komma hem, med den definitiva flytten till ett äldreboende. Men min poäng är att jag inbillar mig att jag skulle känna mig tryggare på ett hem med specialister, än ensam större delen av tiden i mitt eget hem. När Bengt Westerberg, den forne socialministern som snart fyller 70 år, svarar på frågan var han tror sig vilja bo när han blir gammal, säger han att det inte går att tänka sig hur man ska bo den sista tiden. Det är helt absurt att planera för terminalstadiet, säger han.» då kanske vi ska planera, eller borde planera, för den där sista tiden. Ja, jag vill nog inte bo hemma då! Men får och kan jag välja?!«javisst vore det konstigt samtidigt som det kravet börjar synas oftare och allt tydligare. Men råden att tidigt planera för ålderdomen är kanske inte tänkta för den sista skröpligaste tiden. För den vill ju ingen låtsas om, även om den med ganska stor säkerhet kommer att komma. Forskare brukar säga att vi alla tror (hoppas?) att vi ska leva friska fram till dess vi dör knall och fall. Men ett sådant slut är få förunnat. De allra flesta kommer att få en, mer eller mindre lång, sista tid med skröplighet. Då kanske vi ska planera, eller borde planera, för den där sista tiden. Ja, jag vill nog inte bo hemma då! Men får och kan jag välja?! Kommer det överhuvudtaget att finnas en plats för mig? Sedan år 2000 har antalet platser på biståndsbedömt äldreboende minskat med 20 procent. Det har också visat sig att man måste, nästan överallt, vara väldigt sjuk, vara en av de mest sjuka äldre och/eller med en demenssjukdom, för att komma ifråga. I glesbygden i Västerbotten kan det vara andra anledningar till att man flyttar det går inte längre att själv klara ett halvmodernt hus med snöskottning, vedeldning, långt till grannar, långa transporter för hemtjänst och hemsjukvård. Då finns det inte mycket annat att välja på än att flytta in till tätorten. I bästa fall till en bekväm pensionärslägenhet, annars till ett vård- och omsorgsboende som man kanske egentligen inte har behov av. Får vi välja? För ska vi planera måste vi ju välja. Visst när vi väl blivit bedömda att behov av plats finns, då ska vi kunna välja. Men när vi har kommit till det stadiet, är vi kanske inte kapabla att göra något val. Jag skulle vilja, strax före min sista tid, ha möjlighet att flytta till ett äldreboende där personalen vet vad de gör och bryr sig om vem jag är. Jag vill kunna välja, eller att mina nära och kära gör det åt mig, genom att träffa personalen före. Självklart vill jag att själva boendet ska vara litet och vackert, byggt med känsla och inlevelse. Där alla, inklusive byggjobbarna, har förstått vilka de bygger för, som en arkitekt uttrycker det. Fast det allra viktigaste är nog att där finns tillräckligt med personal som tycker om sitt arbete och har ett gott bemötande som en naturlig del i sina personligheter. Nu önskar vi på redaktionen en riktigt skön sommar oavsett var du bor! ps: Titta till oss ibland på Inger Raune chefredaktör tomas södergren 2 äldre i centrum Nr

3 t e m a Hem ljuva hem årgång 27 Äldre i Centrum är en nationell tidskrift för aktuell äldreforskning som utkommer fyra gånger per år. Varje nummer har ett huvudtema. Förutom studier om åldrandet finns även reportage, recensioner, lästips med mera. Finansiärer Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum (tidskriftens ägare). ARC (Aging Research Center). FAS (Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap). Svenskt demenscentrum. Samarbetspartners SGS (Sveriges Gerontologiska Sällskap). Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård. Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. Riksföreningen för Åldrandeforskning. Redaktion Inger Raune, chefredaktör & ansvarig utgivare. Jonas Nilsson, redaktör. Hasse Bergman, layout. Britt Marie Gulbrandsen, administratör. Redaktionsråd Lars Andersson, professor i gerontologi, NISAL, Linköpings universitet. Lennarth Johansson, docent, forskare vid Aging Research Center (ARC) och utredare vid Socialstyrelsen. Miia Kiivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi, KI, Karolinska Institutet. Ethel Lanesjö, senior redaktör. Eva von Strauss, docent och direktör för Vård & Omsorgsverksamheterna, Stiftelsen Rödakorshemmet. Anna Whitaker, docent i socialt arbete, NISAL Linköpings universitet & Ersta Sköndal högskola. Omslagsbild: istock Photos. Tryck: Kaigan, Sundbyberg ISSN Adresser Gävlegatan 16, Stockholm, tfn: , fax: , e-post: Hemsida: Webbkod: migration Prenumeration 275 kr/år, inkl moms. Pensionärer & studenter: 150 kr/år. Kontakta Pressdata, tfn: , e post: Annonser För prisuppgifter och andra annonsfrågor kontakta: Bengtsson & Sundström Media, tfn: , fax: , e post: media.se Nästa nummer av Äldre i Centrum kommer den 27 september Annonsstopp 28 augusti. 2 Ledaren: Hem ljuva vårdhem. 4 i korthet. 6 De äldre flyttar hem Sven Erik Wånell tittar drygt 10 år tillbaka och har funderingar inför framtiden. 10 Framtidens omsorgsboende inspirerar i dag. Besök på tre visningslägenheter i Stockholm. Av Jonas Nilsson. 13 Vården flyttas hem vad händer då? Av docent Lennarth Johansson. 15 Till syvende och sist handlar det om bemötandet. Intervju med tidigare socialminister Bengt Westerberg. Av Inger Raune. 17 Hur gör byggnaden mest nytta? Intervju med arkitekt Johanna Holm Bodin. Av Inger Raune. 18 Läs mer: tips om böcker som handlar om att bygga för äldre människor. 19 Arkitektur för ett värdigt liv i särskilt boende. Av Catharina Nord, arkitekt och docent vid Linköpings universitet. 21 Inflytande och delaktighet. Om genomförandeplaner. Av forskarna Marie Ernsth Bravell och Martina Boström, Hälsohögskolan i Jönköping. 24 Det är bara att finnas till. Distriktsläkare Jesper Poucette beskriver sitt arbete i den kommunala hemsjukvården i Lidköping. Av Inger Raune. 26 Olika förutsättningar i glesbygd. Intervju med professor Yngve Gustafson, Umeå universitet. Av Inger Raune. 28 Hemtjänst i förändring. Intervju med professor Stina Johansson, Umeå universitet. Av Jonas Nilsson. 31 Välfärdsteknologi i bostaden. Av Raymond Dahlberg från Hjälpmedelsinstitutet. 34 Tekniska lösningar viktiga i äldres vardag. Av forskarna Maria Haak och Susanne Iwarsson vid Lunds universitet. 36 Vilket ansvar en fick ta. Intervju med 95 åriga Signe Svensson som tidigare varit hemsyster. Av Inger Raune. 37 Gammelgården. Teckning av Kristoffer Dahl. 38 Recension: Hemsystern ett äreminne. Som en syster till hemmet, författare Kerstin E Wallin. Av Gerdt Sundström. 39 Insändare: Jag är inte rädd för demens bara för fel bemötande och behandling! Av Silviasyster Jarek Raubo. 40 Recension: Ungdomens källa på spåren. Åldrandets gåta. Vetenskapen som förlänger ditt liv, författare Henrik Ennart. Av Gerdt Sundström. 42 Detta hade aldrig hänt mig om jag varit yngre. Enkät om ålderism från SPF Sveriges pensionärsförbund. Av Lars G Nilsson, professor emeritus. 44 Lästips. 45 Nya avhandlingar. Kalendarium. 46 Information från Äldreforskningens Hus. 48 Information från Nationellt kompetenscentrum Anhöriga. 50 Information från Svenskt demenscentrum. 54 Krönikan: På mammas äldreboende. Av Solveig Ternström. äldre i centrum Nr

4 Var femte vill inte arbeta kvar Av Kommunals medlemmar vill var femte inte arbeta kvar inom äldreomsorgen om tre år. Det visar förbundets medlemsundersökning. Bland unga år inom hemtjänsten vill nästan hälften byta yrke och bransch. Undersökningen visade också att en stor andel av personalen inte hinner ta rast. Det är en tydlig indikator på en pressad arbetssituation som innebär en sämre omsorg, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström. n Ökning av privat hemtjänst och särskilt boende Både andelen privat utförda hemtjänsttimmar och andelen platser i privat drivet särskilt boende ökar, enligt statistik från Privata utförare stod för 23 procent av hemtjänsttimmarna var andelen 13 procent. 21 procent av dem som bodde i särskilt boende fanns hos privata utförare, fem år tidigare var andelen 14 procent. n Snabbt och långsamt på akuten Äldre personer får träffa läkare på akuten tidigare än andra, samtidigt som de över 80 år i snitt vistas på akuten ungefär 20 minuter längre än andra åldersgrupper. Det visar en utvärdering från Socialstyrelsen. De äldre bedöms av läkare tidigare än andra men blir kvar på akuterna längst, trots att de flesta sedan ändå måste läggas in på sjukhuset för fortsatt vård. En fjärdedel av akutmottagningarna har infört snabbspår så att de mest sjuka äldre direkt kan slussas till rätt plats. Fler borde följa deras exempel, säger Mats Granberg på Socialstyrelsen. n I stället för hemtjänst: robot? En robot som ska hjälpa äldre att hämta medicinen eller larma grannen om man trillar utvecklas just nu inom ramen för ett EU-projekt. Inom sex år hoppas man att den ska kunna köpas eller hyras. Man kan se roboten som ett komplement till hemtjänsten ett stöd som alltid är villig att hjälpa till och som bidrar till ökad trygghetskänsla, säger Susanne Frennert, doktorand i rehabiliteringsteknik vid Lunds tekniska högskola, lth, som ser till att roboten utformas så att den möter användarens behov. Roboten ska kunna hjälpa till vid fallolyckor, yrsel, problem med att böja sig. Den ska samtidigt möta individuella behov, som att anpassa sig till hur frågvis den ska vara och lära sig var viktiga föremål brukar finnas. Forskarna har undersökt hur brukare önskar interagera med roboten. Nästa år börjar tester i äldre människors hem. Till en början är flera skeptiska. Men ganska snart skiftar nästan alla attityd. De vill verkligen kommunicera med roboten och gör det som med en medmänniska, säger Susanne Frennert. Prislappen på Hobbit, som roboten kallas, förväntas bli omkring kr. Hobbit har en griparm, vilket annars bara finns på robotar i miljonklassen. Den instrueras med tal, men man kan också använda en pekskärm. Tekniken har huvudsakligen utvecklats vid Wiens tekniska universitet som också koordinerar projektet. n Bertil Granetoft testar roboten. Bristande ansvar i kvalitetsa KommuNiKatioNsavdelNiNgeN lu Prisad för Åldrandets gåta Författaren till boken Åldrandets gåta Henrik Ennart tilldelas 1 juni Eric Forsgrens pris för engagerad och insiktsfull journalistik om Alzheimers sjukdom. Han får priset för att han lyckas förmedla en positiv bild av åldrandet. Enligt prisjuryn gör Henrik Ennart sina läsare mer upplysta, kunniga och inspirerade: Trots det allvarliga ämnet lyckas han förmedla en tilltro till forskningens förmåga, och ge den enskilde läsaren verktyg att påverka den ofta dystra bilden av åldrandet och demenssjukdomarna. n Se recension sid 40! Ansvariga för hälso- och sjukvården och socialtjänsten måste bli bättre på att utreda händelser och arbeta hårdare med systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga skador och missförhållanden. De slutsatserna dras i Socialstyrelsens årliga tillsynsrapport till regeringen. socialstyrelsens rapport sammanfattar den tillsyn som genomfördes under Tillsynens uppdrag är att upptäcka och påtala brister i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Till uppdraget hör även att granska om vården och omsorgen uppfyller lagkrav, håller en god kvalitet och är säker för den enskilde. Vi ser genomgående brister i vårdens och omsorgens kvalitetsarbete. De som ansvarar för vård och socialtjänst tar inte heller sitt fulla ansvar för att se till att alla medarbetare följer de regler som styr verksamheten, säger Kerstin Hammar, projektledare och utredare. Under 2012 fick Socialstyrelsen in anmälningar enligt lex Maria. Det är anmälningar som vårdgivare är skyldiga att göra om händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Socialstyrelsen fick 4 äldre i centrum Nr

5 I stället för hemtjänst: Rut? Flexibilitet och möjlighet till självbestämmande är två skäl till att äldre väljer hushållsnära tjänster med RUT-avdrag istället för offentligt finansierad äldreomsorg. enligt statistiska centralbyrån är personer 65 år eller äldre den grupp i samhället som i störst utsträckning använder rut-avdrag: 36 procent av alla avdrag 2010 gjordes av dem. Rebecka Falk och Erica Risberg har i sitt examensarbete på Socialhögskolan i Stockholm undersökt äldre personers erfarenheter av att använda sig av rut. De har bland annat intervjuat äldre personer med förhållandevis små hjälpbehov och som använde tjänsterna i relativt liten utsträckning, främst till hushållssysslor. För dem framstod tjänsterna som mer attraktiva än biståndsbedömd hemtjänst, trots att ingen av dem hade tidigare erfarenhet av offentligt finansierad äldreomsorg. Inflytande och självbestämmande framhölls som särskilt positivt. De gav rbetet även uttryck för en bristande tillit gentemot den offentligt finansierade äldreomsorgen, säger Rebecka Falk. Pär Schön, forskare vid Äldrecentrum och Aging research center, var handledare för examensarbetet. Han hoppas på en möjlighet att göra en mer omfattande studie av hur äldre personer använder sig av rutavdraget. En intressant socialpolitisk fråga är hur rut förhåller sig till den offentliga äldreomsorgen. Använder de äldre sig av avdraget som ersättning för eller komplement till offentlig äldreomsorg, eller både och? Erica Risberg säger att från politiskt håll har man slagit fast att omsorgen ska vara tillgänglig efter behov och inte efter köpkraft. Samtidigt ges äldre personer med ekonomiska resurser möjligheten att genom rut-avdraget köpa sig självbestämmande och flexibilitet medan övriga hänvisas till den biståndsbedömda hemtjänsten. n Snabbt svar på trygghetslarm ingen garanti Äldre med larm har enligt Äldreguiden olika förutsättningar att känna sig trygga. 43 procent av kommunerna garanterar larmsvar inom fem minuter men 46 procent lämnar ingen tidsgaranti. Det är viktigt att veta hur snabbt man kan få hjälp. Samtliga kommuner borde våga införa en tidsgaranti, säger projektledare Marianne Lidbrink på Socialstyrelsen. Äldreguiden riktar sig till äldre med behov av vård och omsorg och deras anhöriga. n Stora gerontologipriset till Lars Andersson Lars Andersson, professor i åldrande och äldre, är mottagare av Stora gerontologi priset Han har under flera decennier bidragit till att sätta studier av äldre, åldrande och äldreomsorg på agendan och bidragit till att kasta omkull flera myter om äldre och åldrande. Priset delas ut av Sveriges gerontologiska sällskap sedan Den 20 september håller Lars Andersson sin prisföreläsning Ojämlikt att vara äldre ojämlik ålderdom. n Nedgång i hjärtkärlsjukdom ger mindre risk för demens Från oktober blir det möjligt att i förväg få veta om Försäkringskassan beviljar ekonomisk ersättning för planerad utlandsvård. Det är innebörden av ett regeringsförslag som kan förenkla bland annat för dem som söker sig utomlands för rehabilitering. En patient har rätt till ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU/EES om patienten skulle ha fått vården bekostad i Sverige. Förslaget bygger på ett EU direktiv och förväntas börja gälla 1 oktober n även in lex Sarah-anmälningar. Det är anmälningar som medarbetare som fullgör uppgifter inom socialtjänsten är skyldiga att lämna och som rör missförhållanden och risker för missförhållanden. Vi kan konstatera att många av anmälningarna enligt lex Maria och lex Sarah inte håller måttet. Utredningarna saknar en redogörelse av de bakomliggande orsakerna till en viss händelse. Framför allt saknar utredningarna en bedömning av risken för att något liknande skulle kunna ske igen, säger Kerstin Hammar. Antalet klagomål på hälso- och sjukvården från patienter och närstående ökade under 2012 till 7 123, vilket är 400 fler jämfört med året innan. Runt en tredjedel av klagomålen ledde till att Socialstyrelsen riktade kritik. Vanligast var att myndigheten slog ned på felaktiga eller missade diagnoser och behandlingar. Tillsynsrapporten för 2012 är den sista från Socialstyrelsen. Den 1 juni tar nybildade Inspektionen för vård och omsorg, ivo, över ansvaret för tillsynen. n Fler äldre svenskar i framtiden En ny studie från SNAC K projektet visar att risken att insjukna i demens tvärt emot vad många tidigare antagit kan ha minskat de senaste 20 åren. Minskningen sammanfaller med en generell nedgång när det gäller hjärtkärlsjukdom, sannolikt beroende på bättre behandling och preventiva insatser. Minskningen av demensrisk är något positivt. Men det är viktigt att komma ihåg att antalet personer med demenssjukdom kommer att fortsätta öka i världen, säger professor Laura Fratiglioni, föreståndare för SNAC K. n äldre i centrum Nr

6 Bara cirka fem procent av dem som är 65 år och äldre bor i någon form av särskilt boende (servicehus, vård och omsorgsboende). Sven Erik Wånell, utredare och tidigare chef vid Äldrecentrum, tittar drygt 10 år tillbaka och har funderingar inför framtiden. När man alltjämt är för frisk för att flytta till ett vård och omsorgsboende, men inte känner sig trygg i sitt hem, vart ska man då flytta? De äldre flyttar hem Sven Erik Wånell är utredare och tidigare direktör för Stiftelsen Äldrecentrum. Var kommer de äldre att bo? Så löd en planeringsfråga som ställdes av nordiska ministerrådet strax före millennieskiftet. Svaret då från den norske sociologen Svein Olav Daatland blev att framtidens äldreboende vanligen är det där de äldre redan bor. Det har nu gått ungefär 15 år sedan dess, och vi har facit. I grova drag fick Daatland rätt. Under 2000-talet har de äldre inte annat än marginellt blivit snowbirds och flyttat till varmare länder. Inte heller har de i någon större utsträckning flyttat till seniorboenden. Flytten till vård- och omsorgsboende har kommit allt senare i livet. Bara cirka fem procent av dem som är 65 år och äldre bor i någon form av särskilt boende (servicehus, vård- och omsorgsboende). detta har blivit möjligt bland annat tack vare mer lättskötta bostäder och tillgängliga bostadsområden. I kommittébetänkandet Bo på egna villkor (sou 1984:78) framhölls att vi står alltså inför en möjlighet att mera allmänt utveckla vårdformer som ersätter de institutioner som bygger på en annan tids syn på omsorgen om gamla, sjuka och handikappade. [ ] Den nya vårdideologin måste därför förenas med principen att alla människor, oberoende av sina behov av vård, omvårdnad och service, har rätt till en bostad med god tillgänglighet och god utrymmes- och utrustningsstandard i en miljö som ger förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Man vill gärna bo kvar. Flyttar man så kan det vara för att villan man bor i blivit för tungarbetad och man behöver något mer lättskött. Enligt Statistiska centralbyrån bodde vid mitten av 2000-talet cirka 65 procent av de yngre pensionärerna, upp till 75 år, i småhus. Andelen småhusboende bland de äldsta, 75 år och däröver, var relativt låg men stigande. Att bo kvar kan vara ett klokt val. Bostaden har en betydelse för hälsa och välbefinnande, särskilt i hög ålder. Det handlar om ett komplext samspel mellan miljö och det sociala stöd den enskilde får av familj, grannar och kommun. Ett stort antal svenska studier under och 1990-talen har visat att i områden där man levt länge och där omsättningen av boende är låg känner en majoritet av de äldre sina grannar, och kring hälften av de äldre umgås med grannar. Ett bostadsområde mår bra av en viss grad av kontinuitet, det tar tid att höra till. Det behövs andra i samma ålder och sociala situation att knyta an till. Vidare krävs det platser där man uppfattar att man kan mötas. Trapphus och entréer är viktiga, men ofta outnyttjade, sociala rum. Den lokala butiken är ett annat exempel givet att den inte konkurrerats ut av den stormarknad dit den billöse äldre inte kan ta sig.»det handlar om ett komplext samspel mellan miljö och det sociala stöd den enskilde får av familj, grannar och kommun.«att uppleva sitt boende meningsfullt och att kunna klara sin vardag genom en bra bostad är relaterat till ett hälsosamt åldrande. Det finns ett naturligt samband mellan att bo tillgängligt och klara sig själv. Är då det rationella valet att i god tid flytta till en tillgänglig och lättskött bostad? Om så är fallet är det nog vanligare att vara irrationell. Man bor som sagt gärna kvar där man levt sitt liv, där man känner sig hemma, där en del av ens identitet finns. Och det kan säkert vara ett klokt val. Särskilt tydligt blir det när en person drabbas av en demenssjukdom. Bostaden kan då vara en hjälp att hålla t 6 äldre i centrum Nr

7 ÄO Dagarna Boka tidigt-rabatt: Boka före 28 juni 3 790:- exkl. moms. (pris därefter 4 290:- exkl. moms) ÄLDREOMSORGSDAGARNA STOCKHOLMSMÄSSAN, ÄLVSJÖ OKTOBER 2013 Tema: Livet som gammal Syftet med Äldreomsorgsdagarna är att skapa en mötesplats för olika yrkeskategorier inom äldreomsorgen. Här kan ni få impulser, idéer, ta del av varandras erfarenheter och knyta nya kontakter under två fullmatade dagar. För att möjliggöra detta bygger konferensen på parallella spår. Spår a Arbetsledning Spår B Kommunal hälso- och sjukvård Spår C Förebyggande och rehabilitering Spår D Äldres behov Spår e Social omsorg Spår F Övergripande frågor a nmäl an oc h mer inf ormat ion hittar D u på hiaf ortbi LDning.S e

8 SOPHIA HÖGSKOLA Nordiska Vårdkonferenser på Sophiahemmet Högskola. 2-dagarskonferenser för personal inom vård och omsorg NODEM NORDISK VÅRDKONFERENS OM DEMENSVÅRD Trygghet för personer med demenssjukdom. Två dagar med fokus på etik och säkerhet för dig som arbetar inom vård och omsorg. Speciellt för undersköterskor, vårdbiträden och anställda inom hemtjänst och äldreboenden aug 2013 NODI NORDISK VÅRDKONFERENS OM DIABETESVÅRD Diabetesteamet ökad samverkan för god vård. En tvådagarskonferens med fokus på att stärka diabetespatienten och partnerskapet med patienten sep 2013 NOHJ NORDISK VÅRDKONFERENS OM HJÄRTSJUKVÅRD Från öppenvård till palliativ vård sep 2013 NOGA NORDISK VÅRDKONFERENS OM GASTROINTESTINAL ENDOSKOPI Framtidens sjuksköterska inom endoskopiverksamhet sep 2013 NOÄL NORDISK VÅRDKONFERENS OM ÄLDREVÅRD Vilka framtidsvisioner finns och vad görs för att möta de komplexa och växande behoven inom vården av våra äldre. 3-4 okt 2013 NODE NORDISK VÅRDKONFERENS OM DEMENSVÅRD Demensvård i utveckling den legitimerade vårdpersonalens ansvar? okt 2013 NOAM NORDISK VÅRDKONFERENS OM AMBULANSSJUKVÅRD Vård av våra yngsta och äldsta ur ett prehospitalt perspektiv nov 2013 Till varje konferens är experter inom respektive fokusområde inbjudna som föreläsare, och konferenserna hålls på Sophiahemmet Högskola i Stockholm. T-bana: Tekniska Högskolan För mer information och anmälan, se vår hemsida: Välkommen! HEMMET t ihop jaget, och underlätta vardagen, med alla dess väl invanda handlingar. Att flytta till sommarstugan kan ses som motsatsen till hur man bör planera sitt boende när man är mellan 60 och 70. Men om sommarstället ger sysselsättning så bidrar den till både god motion och meningsfylldhet. Då kan det rationella valet vara att bosätta sig lite obekvämt. När man är 65 kan man ha 20 friska år framför sig, och det kan vara klokt att planera för dem. Den dag kommer dock för de allra flesta då livet tar emot. Kroppen orkar inte som förr. Vänner har dött. Otryggheten kan smyga på. När man alltjämt är för frisk för att flytta till ett vårdoch omsorgsboende, men inte känner sig trygg i sitt hem, vart ska man då flytta? i en studie i Stockholm 2007, gjord av Äldrecentrum, svarade nästan en fjärdedel av stadens äldre invånare som hade hemtjänst att deras vardagsliv skulle förbättras om de fick möjlighet att flytta till en annan bostad. Hälften av dem som ville byta bostad önskade få flytta till ett servicehus, där de hoppades kunna få större trygghet och mer hjälp och omvårdnad. Motiven för att flytta bland de då intervjuade var ofta att man hade svårt att gå och förflytta sig, vilket begränsade livsutrymmet och gjorde vardagen besvärlig. Det framkom i intervjuerna att de äldre ville bo så att de kunde klara mer själva. De ville också ha något mer. De tänkte sig att servicehuset skulle kunna ge det, till exempel genom restaurang och annan service som fot- och hårvård. Vidare såg man fram mot gemensamma aktiviteter i gemensamma utrymmen och tryggheten i att det finns personal tillgänglig. Man ville möta andra människor. på 1960-talet byggdes de första servicehusen. Trygghet skulle förenas med frihet och självständighet. Servicehusen var tänkta att ge en god boendestandard för äldre som inte hade så stora behov av service och vård. Den dagen man behövde hjälp med serviceinsatser eller personlig omvårdnad så fanns personalen nära, i huset. Efterhand kom servicehusen dock att förbehållas personer som inte klarade att bo kvar i sitt hem. En uppgift många servicehus inte var byggda för. Arbetsmiljökrav har lett till att många servicehus har avvecklats, och en del har då ändrats till seniorbostäder. Utvecklingen av seniorbostäder har varit snabb, och det är kommunernas allmännyttiga bostadsföretag som dominerar nybyggnationen. Seniorbostäder har sedan 1920-talet växt fram successivt vid sidan om det lagreglerade äldreboendet. Med seniorboende avses vanliga bostäder för äldre som inte förmedlas efter behovsprövning och biståndsbeslut. Det finns ingen fastställd definition vad som ska anses vara ett seniorboende. Vissa gemensamma nämnare finns dock. En är att bostäderna är reserverade för äldre, en vanlig nedre åldersgräns är 55 år. En annan är att där erbjuds tillgängliga och bekväma bostäder. Oftast finns gemensamhetsutrymmen. Det kan ibland finnas särskild service knuten till boendet. den senaste kartläggningen av Sveriges kommuner och landsting (skl) visar att det 2011 fanns seniorbostäder i två tredjedelar av landets kommuner. Antalet lägenheter var det året cirka En dryg fjärdedel av dessa seniorbostäder hade tidigare varit särskilda boenden (servicehus). För 10 år sedan var antalet lägenheter i seniorbostäder cirka Enligt en kartläggning 2012 av Boverket planerar kommunerna ytterligare lägenheter under 2012 och 2013, merparten genom nybyggnation, men även genom fortsatt omvandling av servicehus till seniorboende. En snabb ökning, men ändå en marginell del av bostads beståndet för äldre, cirka två procent av äldrehushållen bor i seniorboende. Under 2000-talet har äldre, omoderna servicehus och vård- och omsorgsboenden avvecklats i snabbare takt än det tillkommit nya. Det har 8 äldre i centrum Nr

9 » det är inte givet att det kloka valet är att vara proaktiv och tidigt flytta till ett funktionellt boende. det kan vara minst lika klokt att bo kvar trots att boendet innebär mer jobb, till exempel en trädgård att sköta.«inneburit att färre bor i särskilt boende, vilket väckt oro för att äldre med behov av ett tryggt boende inte får det. Även med mer tillgängliga bostäder, utbyggd hemtjänst och hemsjukvård dygnet runt så kan otryggheten bli en plågsam realitet. En närliggande tanke kan då vara att bygga speciella trygghetsbostäder. Något regeringen sedan 2010 stödjer med investeringsbidrag. begreppet trygghetsbostad introducerades 2008 av Äldreboendelegationen. Det behövs en boendeform, menade delegationen, mellan ordinärt och särskilt boende för äldre personer som känner sig otrygga, oroliga och/ eller isolerade i det ordinära boendet ett boende med god tillgänglighet och som erbjuder möjligheter till gemenskap och vissa personalinsatser som en tillgång för alla boende. I skls kartläggning 2011 uppgav kommunerna att de hade cirka bostäder som uppfyllde kraven för investeringsstöd för trygghetsbostäder. Enligt Boverkets kartläggning 2012 hade 117 kommuner planer på att bygga totalt drygt trygghetsbostäder. Nyproduktion står för 54 procent, omvandling av bostäder i särskilda boendeformer för äldre står för cirka 30 procent och resterande knappt 20 procent förväntas tillkomma genom ombyggnad. det finns ännu ingen kunskap om trygghetsbostäderna faktiskt ger en ökad trygghet. Av Boverkets enkät 2012 framkommer stora skillnader mellan vad som erbjuds och inte erbjuds, mellan olika trygghetsboenden. Framför allt erbjuds måltider, samvaro och aktiviteter. Tillgången till personal varierar från 1 2 timmar upp till 5 eller fler timmar per dag. Personalen stödjer de boende i aktiviteter som anordnas i gemensamhetslokalen. Det förekommer också att man erbjuder praktisk hjälp i hemmet. Andra former av stöd som förekommer är hjälp med myndighetskontakter och att personalen utgör ett socialt stöd. det är inte givet att det kloka valet är att vara proaktiv och tidigt flytta till ett funktionellt boende. Det kan vara minst lika klokt att bo kvar trots att boendet innebär mer jobb, till exempel en trädgård att sköta. Det ger naturliga tillfällen till motion och ett innehåll i vardagen. Detta givet att det finns ett färre bor i särskilt boende, vilket väckt oro för att äldre med behov av ett tryggt boende inte får det. utbud av olika slag av trygga boendeformer den dagen man faktiskt behöver det. Det ställer krav på kommunerna att i sin planering leva upp till det socialtjänstlagen föreskriver, att verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. n SVeN erik WåNeLL äldre i centrum Nr

10 Framtidens omsorg På Södermalm i Stockholm driver Hjälpmedelsinstitutet tillsammans med det kommunala omsorgsbostadsföretaget Micasa en nationell inspirationsmiljö med bostäder för personer med funktionsnedsättning. Kring ett gemensamt trapphus, lite undanskymt beläget i nittiotalsbebyggelsen väster om Södra stationsområdet i Stockholm, ligger den nationella inspirationsmiljöns tre visningslägenheter. Den första är en vanlig lägenhet, som anpassats för en person med kognitiv funktionsnedsättning, till exempel någon med stroke eller begynnande demens. Man tänker sig att personen får hjälp med ekonomi eller städning men i stor utsträckning bor och klarar sig själv. En intilliggande vård- och omsorgslägenhet med tänkt tillgång till personal och en matsal som man går och äter i skiljer sig egentligen inte så mycket utseendemässigt. Men om man tittar närmare saknas ordenligt kök, medan det däremot finns en taklift och fler ergonomiska anpassningar i bland annat badrummet. Inspirationsmiljöns tredje del är en visningslokal för teknisk utveckling i framkant, med möjlighet till specialvisningar och att genomföra utbildningar. Lägenheterna är mest fokuserade på kognitiva hjälpmedel, men innehåller också produkter som hjälper fysiska funktionsnedsättningar. Det är inom kognitionsområdet som man behöver utveckla och sprida kunskapen, säger Elisabeth Lagerkrans som visar runt i lägenheterna. Hon är arbetsterapeut och har tidigare 10 äldre i centrum Nr

11 sboende inspirerar i dag arbetat mycket med bostadsanpassningar och utprovning av hjälpmedel. i vård- och omsorgslägenheten finns ett särskilt, mjukt fallskyddsgolv från början utvecklat för Nasas astronauter. I den mer standardbetonade lägenhetens sovrum ligger en heltäckningsmatta för att bidra till ljuddämpningen. Särskild omsorg har lagts vid ljusdesignen, vilken har gjorts tillsammans med forskare på kth. Det ska vara rätt ljuskällor på rätt ställen, som inte ger reflexer eller bländar, säger Elisabeth Lagerkrans. Allt ljus och ljud kan styras med hjälp av en modern läsplatta, som kan anpassas Vård och omsorgsboende från att ge grundläggande trygghetsfunk- med hygglig hemkänsla. tioner till avancerad nivå med rika möjligheter till individuell styrning. Ett nyckelbegrepp är ordning och reda för att underlätta att hitta och komma ihåg var saker finns. Det kan till exempel göras med märkning eller bilder över var saker har sin plats. Lägenheterna är också utformade för att ge bra arbetsmiljö om det behövs personal i bostaden. den nationella inspirationsmiljön invigdes i slutet av 2012 och visningar har gjorts sedan januari Det är främst beslutsfattare på olika nivåer, personal som arbetar med hjälpmedel eller tillgänglighet och boenden som kommer, men även en del studenter i allt från arbetsterapi till magisterprogram på Karolinska institutet. Både vår och höst 2013 planeras öppet hus för allmänheten. Vi har också en del utländska besök, politiker och forskare bland annat, säger Elisabeth Lagerkrans. Många av produkterna har tagits in från projekt som Hjälpmedelsinstitutet stått bakom och där man sett att de fungerat åtminstone för några brukare. Andra saker har köpts in för att framstå som spännande att visa. Många produkter är bra för några men inte för alla. Det är individuellt vilka behov, förmågor och intressen man har och skiljer sig åt när det gäller vilka produkter och teknikstöd som passar olika individer. Elisabeth Lagerkrans understryker namnet inspirationsmiljö. Vi försöker få besökarna att tänka i andra banor utan att tala om att det ena är rätt och det Guiden Elisabeth Lagerkrans visar ett så kallat kedjetäcke, som har börjat användas de senaste åren. Insydda kedjor ger tyngd åt täcket och förmedlar en känsla av omfamning, som kan ge avslappning och förstärkt upplevelse av kroppens gränser för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Finns även i variant med insydda små bollar. t Robotsälen Paro, böcker, hjälpmedel och presenter äldre i centrum Nr

12 t andra fel. Vi vill att man går hem och tänker nytt, men kanske tar med sig lite inspiration härifrån, säger hon. anpassning av en lägenhet kan göras väldigt individuell. Men mer avancerade it-applikationer där man får påminnelser om medicinering eller styr ljuset är det oklart vem som ska betala och ansvara för. Lösningar för framtidens boende finns. Frågan är om notan ska hamna hos stat, landsting, kommun eller den boende själv. n JONAS NILSSON, text ock bild Höj och sänkbar toalett. Rören för el som löper längs väggen fungerar också som balansstöd. Påminnelser kan göras digitalt eller enligt den så kallade dörrmattemodellen. För Bengt är borta bra men hemma bäst. Med Alleato Trygg i hemmet klarar Bengt, trots sin demens, att bo själv. Trygg i hemmet är ett tekniskt helhetskoncept för privata hem och omsorgboende, som möjliggör för drabbade personer som Bengt att tryggt och säkert klara sig bättre själv. Trygg i hemmet ger ett friare liv såväl för användaren som för anhöriga, samtidigt som behovet av hjälp utifrån minskar. Trygg i hemmet bygger på ett enkelt och användarvänligt system med sensorer som via ljud, ljus, bilder och rörelse sänder påminnelser och information till användaren. T.ex. påminner om läkarbesök, att stänga av spisen eller att ta sin medicin. Det går även varningar och larm till personal när användaren själv inte klarar av påminnelsen. Systemet anpassas individuellt och kan lätt omprogrammeras vid behov. Kontakta oss, så berättar vi mer. Alleato Trygg i hemmet. För ett bättre liv I 00 alleato_anhorignytt_210x120mm.indd äldre i centrum

13 Vården flyttas hem vad händer då? Drivkraften bakom kvarboendepolitiken och avinstitutionaliseringen är främst ekonomisk. Sluten vård eller institutionsvård av alla slag är betydligt mer kostsam än öppen vård och vård i hemmet. Men det finns en gräns när vård i hemmet inte längre är kostnadseffektiv utan blir både inhuman och ineffektiv. Lennarth Johansson är forskare vid ARC (Aging Research Center) och utredare vid Socialstyrelsen. De senaste decennierna har det skett en gigantisk förändring av vårdlandskapet i Sverige. Vård och omsorg har flyttats ut från institutionerna och in i våra hem, vår vardag och våra liv. Utvecklingen har gått i två parallella och delvis sammanflätade spår. För det första har vårdplatserna på sjukhus halverats under de senaste 20 åren. Det har inneburit att alla typer av vård och omsorg, oberoende av kön, ålder, diagnos eller funktionsnedsättning har flyttat ut från sjukhusen. Vårdtiden på sjukhusen krymper och behandlingen av även svåra sjukdomar sker i allt högre grad i hemmet av patienten själv, eller med hjälp av anhöriga och personal. för det andra har kvarboendepolitiken, inte minst inom vården och omsorgen om de äldre medfört att institutionsplatser har försvunnit det senaste decenniet. Under 1990 talet skedde också en lagreglerad avveckling av de så kallade vårdhemmen (eller anstalterna) för utvecklingsstörda. Likaså har cirka en tredjedel av vårdplatserna inom den specialiserade psykiatrin försvunnit från 1990-talets början fram till dags dato. Det har inneburit att vården av äldre och långvarigt sjuka, vård i livets slut, vård av psykiskt sjuka, liksom omsorgen om funktionshindrade nu i ökande grad har hemmet som bas. Scenbytet är en del i och konsekvenser av andra samtida förändringar i samhället. Den medicinska utvecklingen möjliggör i stigande grad att diagnostik, provtagning behandling, vård och omsorg som tidigare gavs på sjukhus, nu utförs i hemmet. Modern informationsteknik sensorer som kan lagra och skicka data om hälsotillståndet gör det möjligt att i ökande grad ha kontakt med vården från hemmet och för vården att ha kontakt med patienten. trots den fortgående utvecklingen av boendestandarden är det inte givet att våra hem, hus eller lägenheter är utformade för att fungera som en vårdplats. Vård i hemmet kan innebära krav på utrymme, standard och tillgänglighet som långt ifrån alla bostäder har. För dem som behöver mycket omsorg och tillsyn, kan det faktum att vården flyttar hem också innebära att hemmet institutionaliseras. Denna upplevelse förstärks av att bostaden» vad blir nästa steg? kameraövervakning i hemmet? det har redan tagits upp som en idé i lycksele där kommunen säger sig vilja ersätta hemtjänstens nattpatruller med kameraövervakning.«kanske måste byggas om för att bättre fungera som vårdplats. Det kan behövas medicinteknisk utrustning och till exempel ett blöjförråd som sammantaget gör att hemmet mer liknar en institution än ett hem. behöver Man Mycket hjälp kan det innebära att personal kommer hem flera gånger per dygn. Kanske det yttersta beviset på att mitt hem är inte min borg längre, är det faktum att man tvingas lämna ifrån sig nycklarna till sin bostad för att vårdpersonalen ska kunna ta sig in utan hjälp. Även om nycklarna i framtiden byts ut mot elektroniska nycklar kanske upplevelsen att detta inte längre är mitt hem består? t äldre i centrum Nr

14 t vad blir nästa steg? Kameraövervakning i hemmet? Det har redan tagits upp som en idé i Lycksele där kommunen säger sig vilja ersätta hemtjänstens nattpatruller med kameraövervakning (Västerbottens-Kuriren, 4 mars 2013). Kanske kan man travestera Ivar Lo Johanssons motto från 1950-talets stora debatt i äldrefrågan: från vårdhem till hemvård till att bli något i stil med vårdhemmet i hemmet! När sjukdomen intar hemmet, berörs alla som finns där, det vill säga familjemedlemmar och kretsen av närstående, släkt och vänner. Sjukdomen och vården tränger in hos människor, tar plats, utrymme och energi. sjukdomen, eller vad det nu är, infekterar eller påverkar relationerna människor emellan. Hemmet som vårdplats har alltför sällan diskuterats utifrån de anhörigas perspektiv. Konsekvenserna för familjemedlemmarna i denna situation kan bli långtgående när det gäller hälsa, ekonomi och livskvalitet. Hur anhöriga drabbas och hur man tar det, får också återverkningar på den sjukes/funktionshindrades tillstånd och situation och vice versa. All vård och omsorg sker inom ramen av någon form av relation. När vården flyttar in i vardagen får det också stora konsekvenser för vardagslivet och påverkar därmed relationerna människor emellan. Den sjukes situation och behov styr i hög grad hur vardagslivet utspelas; hur man använder tiden, vilken mat man äter, vad man gör på dagarna och umgänget med andra. alla som har en närstående som drabbas av sjukdom eller funktionsnedsättning berörs av detta på olika sätt och vis livet blir inte detsamma som innan. När hemmet blir till en vårdplats, kan det kännas svårt för till exempel en ungdom att bjuda hem klasskompisar, för att man inte vet hur kompisarna reagerar på att man har en sjuk förälder. För den förvärvsarbetande kan det vara svårt att fokusera på arbetet, när ens hustru eller make är sjuk hemma. För den äldre hustrun som tar hand om en demenssjuk make, kan tillsynsuppgiften bli ett heldygnsåtagande, som sliter på den egna hälsan och innebär en social isolering. Den här utvecklingen har naturligtvis inte uppstått över en natt. Och i allt väsentligt finns det ett samhälleligt stöd för denna utveckling. Givet detta så har scenbytet kommit för att stanna! Man kan säga att det är en både lättsåld och lättköpt politik. Ingen vill väl ligga på sjukhus eller flytta till äldreboende, om man inte behöver. Men med en ofta outtalad förutsättning att man kan få vård och omsorg av god kvalitet i hemmet. Många menar att det är här som den nuvarande politiken misslyckas i att man inte kan garantera säker och god vård i hemmet. I stället har det ansvaret kommit att läggas över på den enskilde och framför allt på familjen och de anhöriga. Det är det som är kärnan i utvecklingen. Vård på institution manifesterar det offentliga ansvaret. När vården flyttas till den enskildes hem, flyttas också en större andel av detta ansvar över på den enskilde och dennes anhöriga. en drivkraft bakom denna utveckling är den medicinsk-tekniska utvecklingen som leder till nya teknologier för diagnostik, vård och behandling och som ständigt flyttar gränser för vad som är möjligt. Dynamiken i denna utveckling medför också att när den nya teknologin blir standard, flyttas den ut från slutenvård till öppen vård och från specialistnivån till primärvården. Vård och behandling som tidigare krävde slutenvård, kan nu ske i dagvård eller till och med i primärvården. Det betyder att behovet av vårdplatser i sluten vård minskar. Med tanke på den demografiska utvecklingen som innebär att allt fler personer når högre åldrar, kommer behoven av vård och omsorg att öka. Drivkraften bakom kvarboendepolitiken och avinstitutionaliseringen är främst av ekonomisk natur. Sluten vård eller institutionsvård av alla slag är betydligt mer kostsam än öppen vård och vård i hemmet. Ställt mot kraven på att tillgodose växande behov och anspråk på vård och omsorg, med begränsade resurser är det naturligt att politikinriktningen handlar om vård i hemmet. Men det finns också en gräns när vård i hemmet inte längre är kostnadseffektiv. Just därför måste man vara uppmärksam och kunna ifrågasätta var gränsen går för denna utveckling och» har möjligheterna att få sin vård hemma i själva verket kommit att bli ett tvång att ta emot vården i hemmet?«när den både blir inhuman och ineffektiv. Har möjligheterna att få sin vård hemma i själva verket kommit att bli ett tvång att ta emot vården i hemmet? Ett uttryck för valfrihet som blir till valtvång? Kvarboendepolitiken inom vården och omsorgen om de äldre har diskuterats och ifrågasatts under många år. Dess utvidgning till en mer allmän hemvårdspolitik måste konsekvensbeskrivas och kritiskt granskas. grundproblemet är hur långt det är rimligt att gå när det gäller att flytta över ansvar och arbete på familjen i hemmet. Det gäller inte bara omsorg och tillsyn utan även vård och behandling för både äldre och kroniskt sjuka liksom yngre akut sjuka. I ett samhällsklimat där vi i valfrihetens namn själva förväntas skaffa oss den vård och omsorg vi behöver, innebär detta ytterligare en utarmning av det offentliga ansvaret som drabbar inte minst äldre med stora hjälpbehov och deras anhöriga. n LeNNARTH JOHANSSON 14 äldre i centrum Nr

15 Till syvende och sist handlar det om bemötandet Det är inget roligt skede i livet när du får en plats på ett äldreboende, säger tidigare socialminister Bengt Westerberg. Då är situationen ofta sådan att du har en demenssjukdom och/eller andra svåra fysiska problem. Det här kräver mer än utbildning av personal. Det kräver ett bemötande som nog måste komma med personligheten. Bengt Westerberg har tidigare varit socialminister, bland annat. För ungefär 30 år sedan slogs Bengt Westerberg för eget rum på långvården. Han blev socialminister ett decennium senare men nu beskriver han hur det såg ut under 1980-talet, när han började arbeta som politiker. Då stod vård och omsorg om äldre högt på Folkpartiets lista. Ett tag fick man inte bo kvar hemma utan flyttades, eller i alla fall upplevde en del att de tvingades flytta, till ett ålderdomshem eller långtidsboende av annat slag. Senare gavs ökade möjligheter att bo kvar hemma med hemtjänst. I dag kan nog vissa uppleva det som ett tvång att de ska bo kvar hemma. Bakgrunden till hans krav på eget rum var besök inom äldrevården. Där kunde det bo åtta personer eller fler i en sal. Så förvarades framför allt demenssjuka personer på den tiden. Det var integritetskränkande att samla så många människor i samma sal, med opersonliga, stereotypa miljöer, särskilt när det inte handlade om en kortare tid utan om boende i flera år. eget rum var också det önskemål som oftast kom upp när han var på institutioner och mötte personer som fortfarande kunde artikulera sina behov. Det var inget nytt, det hade diskuterats tidigare, men när jag började tala om det hade jag ingen aning om att det skulle uppfattas som ett politiskt krav och ge stora rubriker. Jag ansåg att det var en självklarhet men det uppfattades av många som kontroversiellt och orealistiskt att alla skulle få eget rum. Det blev mest kontroverser kring människor med demenssjukdom. Det hette då att dessa personer inte skulle kunna bo i eget rum, de måste bo i kollektiv så att personalen kunde ha överblick. Men det fanns bra alternativ insåg Bengt Westerberg när han besökte Balzargården i Motala. Det var 1985 som Barbro Beck-Friis, geriatriker och senare professor, startade verksamheten med vård och omsorg för demenssjuka personer.»det hette att dessa personer inte skulle kunna bo i eget rum, de måste bo i kollektiv så att personalen kunde ha överblick.«där bodde en mindre grupp människor med demenssjukdom i en villa med många rum. Dessa personer hade tidigare bott på institution men hade nu egna rum och kunde ägna sig åt sociala aktiviteter både inne och ute. Kritiker sa att hon hade tagit hand om några ovanligt lätt dementa, för så här kunde man inte behandla allvarligt demenssjuka. När hon och föreståndaren Barbro Carlsson var ute och pratade om verksamheten på Balzargården trodde deras kolleger inte på dem. Men de hade rätt och det skedde en revolution mellan 1985 och Man tänkte om radikalt under relativt kort tid. Kravet på eget rum kom mycket att handla om de demenssjukas situation, eftersom de utgjorde en så tung del inom äldrevården. I dag visar Socialstyrelsens siffror att platserna på vårdoch omsorgsboenden har skurits ned med cirka 20 procent bara sedan Av de personer som bor där har nu cirka 70 procent en demenssjukdom. Med andra ord finns ytterst få platser för de svårast somatiskt sjuka. Det är ett bekymmer, säger Bengt Westerberg och hänvisar till några av medias reportage. Visserligen vet man inte hur representativa dessa är, men vi vet att det finns exempel på personer med flera svåra sjukdomar och funktionsnedsättningar som tvingas bo kvar hemma. Personer som säger att de vill flytta men inte får någon plats. Det är lätt att tala om valfrihet, att vi ska kunna bestämma själva, men det verkar svårt att realisera det målet. Om man däremot går ut och frågar folk i min egen ålder jag ska snart fylla 70 år säger nog nästan alla att de inte vill flytta. När man ska planera för sitt åldrande är det inte precis terminalvården man planerar för! som tidigare ordförande för svenska Röda korset har han funderat en hel del över hur upphandlingar av verksamheter inom vård- och omsorgsboende går till. t äldre i centrum Nr

16 t Kraven blir allt större och ner på detaljnivå. Risken är stor att verksamheten blir för låst och att det inte blir något utrymme för utveckling och alternativ. Han vet inte i detalj hur problemet skulle kunna lösas men har ett förslag. Det borde vara färre detaljregler i upphandlingen men tätare inspektioner när verksamheten är i gång. Man skulle tillåta större variation och sedan följa upp ordentligt utifrån de krav som finns. den före detta politikern ursäktar sig med att hur det hela skulle kunna utformas exakt har han inte tänkt igenom. Förr hade jag behövt tänka ut sådana förslag mer i detalj men det slipper jag numera. Om han skulle beskriva ett idealboende så är nog ett gruppboende ganska bra, säger han. Där har du din egen lilla lägenhet med dina egna saker. Samtidigt finns gemensamma utrymmen som ofta är trevligt ordnade. Det finns många goda exempel och själv drömmer jag inte om något annorlunda. Visst det är bra om allt görs för att skapa en god miljö. Går det att ordna med trädgård är det naturligtvis bra. Jag instämmer inte i den allmänna kritiken om att äldreboenden och servicen fungerar dåligt i Sverige i dag. Jag tror att det mesta fungerar relativt bra. Det är inget roligt skede i livet när du kommer in på ett äldreboende. Det innebär att du har en demenssjukdom och/eller svåra fysiska problem. Det finns inte mycket roligt att se fram emot. Det är kort sagt tråkigt att bli gammal och sjuk. Dessutom är du omgiven av andra som är lika sjuka eller ännu värre däran. Situationen kräver mer än god utbildning av personal. Det kräver ett bemötande som nog hänger ihop med personligheten, även om en del naturligtvis kan läras in.» Jag tror att det mesta fungerar relativt bra.«han nämner Balzargården igen. Utifrån dagens tekniska normer för äldreboenden skulle den gamla villan nog inte få godkänt på en enda punkt, säger han. Den var byggd för helt andra syften än vård och omsorg av människor med demenssjukdom, men verksamheten där var fantastisk. Visst normer är viktiga, inte minst för personalens arbetssituation, men ibland saknas flexibiliteten. Till syvende och sist handlar det om bemötandet. Det kan kompensera för en dålig miljö, men en bra miljö kan aldrig kompensera för dåligt bemötande! n INGeR RAUNe SILENTIA SKÄRMSYSTEM Ren design, flexibel funktion Silentia Skärmsystem är en patenterad avskärmningslösning, som utvecklats för att göra livet lättare på sjukhus och andra vårdinrättningar. De monteras utan att störa takliftar och annan apparatur, finns alltid på plats och släpper in dagsljus. Systemet bidrar till optimal hygien, flexibilitet och ett smidigt handhavande. Med en genomtänkt design och ett brett utbud av höjder, längder och färger, passar skärmarna dessutom in i de flesta vårdmiljöer. Mobilt eller fast monterat Nyhet! Fasta skärmar Nyhet! Daylight Skicka efter vår nya katalog med många nyheter! SKÄRMAR AV UTAN ATT STÄNGA IN Silentia AB Tel Fax äldre i centrum Nr

17 Hur gör byggnaden mest nytta? I planeringen av ett äldreboende behövs starkt engagemang i planerings- och byggprocessen. Det är viktigt att tänka på att här ska äldre behövande människor kunna bo; mina föräldrar, jag själv och kanske även mina barn. Det säger arkitekt Johanna Holm Bodin i Stockholm. Hur bör man gå tillväga när man planerar boende för äldre människor? Den frågan bar arkitekt Johanna Holm Bodin med sig då hon mötte både kommunala och privata beställare. Det verkade som om alla skulle börja från noll, säger hon. Ofta utan någon erfarenhet, samtidigt som kravet alltid är att ett bra arbete måste utföras för att det ska bli så bra som möjligt i slutänden. Efter ett antal år med olika planeringsprocesser, insåg jag att det var jag som satt på den samlade kunskapen om byggandet av ett hus där vård och omsorg ska bedrivas. Då kände jag att den kunskapen ville jag dela med mig av. det ledde till en bok, Femti funderingar om äldres boende, som skl (Sveriges kommuner och landsting) gav ut för ungefär ett år sedan. Boken beskriver olika frågeställningar som brukar komma upp under planeringsoch byggprocesser. Boken vänder sig till beslutsfattare, personal inom äldreomsorgen men också andra som är med i planeringsprocessen. Den kan ses som en genväg för dem som ska påbörja en planeringsprocess inför ombyggnad eller nybyggnad av ett boende, säger hon. (Och hon får hela tiden frågor om varför boken heter femti och inte femtio funderingar. Det är en knorr, det är så man säger det, svarar hon.) Johanna Holm Bodin önskar att det ska finnas ett engagemang för slutresultatet genom hela byggprocessen, ända fram till byggnadsarbetaren. Även på bygget ska de veta hur planeringen har sett ut från början och vad avsikten är. De ska också känna en inlevelse av att de bygger så att de själva skulle vilja bo där. De äldre själva, kan de också vara med och påverka? När det gäller de människor som sedan ska bo här representeras de nästan alltid av arkitekten, säger hon. Det gäller oavsett om det är äldreboende eller generella nybyggnationer av lägenhetshus. Byggprocesser är krävande och snabba. Det finns inget utrymme eller tid för några fler inblandade. hon beskriver hur alla nedskrivna regelverk följs, vilken ventilation, hur mycket el och larm ska finnas, liksom Boverkets byggregler om vad en bostad ska uppfylla. Specifikt när det gäller vård- och omsorgsboende finns endast några få rader men förstås gäller övriga byggregler även för dessa bostäder, säger hon. Men det är ju fortfarande ofta så att äldreboende tänks i termer av institution. Istället för att tänka att här ska jag faktiskt bo allra sista delen av mitt liv. Det är kanske för mig den viktigaste utformningsfrågan någonsin. De mjuka frågorna finns inte med. Har man tur finns en beställare och en involverad arkitekt som är öppen för dessa frågor och har inlevelse i hur bostaden ska användas och vilka som kan tänkas bo där. Vad är det som gör ett boende till ett bra boende? Inlevelse är något hon återkommer till, både i boken och under vårt samtal. Hon tar upp Vigs Ängar i Skåne, där en arkitekt också driver verksamheten. Äldre i Centrum skrev om det för drygt 10 år sedan då forskaren som Johanna Holm Bodin är hade gjort en utvärdering av verksamhe- skrivit boken Femti funde arkitekt i Stockholm och har ringar om äldres boende. ten utbrast jag har aldrig sett ett så bra äldreboende. Visst det är en fin plats och anläggning, säger Johanna Holm Bodin. Men ingen skulle komma på studiebesök om det inte var för att själva verksamheten fungerar så bra. Fina lokaler är inte huvudsaken även om det underlättar att ha ett vackert naturligt ljus och att man har tänkt på själva rumsupplevelsen. Det är klart att arkitektur spelar roll och egentligen går det inte att separera dem åt. Så utan en bra verksamhet blir det inte ett bra boende och troligen inspirerar en bra miljö till en bra verksamhet. Mindre enheter med sju lägenheter tror hon är idealet både för dem som» och troligen inspirerar en bra miljö till en bra verksamhet.«bor där och för personalen. Men istället verkar utvecklingen gå i motsatt riktning. Kanske kan 3 x 7 vårdbostäder drivas med samma effektivitet som 2 x 9. Det är en organisationsfråga och en fråga om ändamålsenliga lokaler. hon beskriver Just ett sådant boende med endast sju lägenheter per enhet. Det blev en annorlunda planlösning på det vård- och omsorgsboendet. Så fort man kom ut från sin lägenhetsdörr såg man det gemensamma vardagsrummet. Kvalitet kan det bara bli om det finns ett personligt engagemang och i det här fallet pratar jag om byggprocessen, säger hon. Jag tror att det är viktigt att man har personer som vill något med den t äldre i centrum Nr

18 t här byggnaden och som finns med under hela processen. Det tror jag är en enkel väg att få kvalitet. Hon tar den elektriska ljusmiljön som exempel, det vill säga belysningen. Den är så viktig att man bör ha en ljusdesigner med som gör ett underlag för det fortsatta arbetet.» att ställa sig frågan; vad är en god miljö för mig? den frågan ska finnas ända ut på bygget.«det krävs mer än vanliga elkonsulter i den här typen av miljöer då det är viktigt att elljuset ska kunna ersätta ett dagsljus samtidigt som det ska vara bra ur arbetsmiljösynpunkt. Hur skulle en byggprocess kunna se ut? Planerings- och byggprocesser är indelad i olika skeden. Program som beskriver en idé om slutresultatet med vissa kravspecifikationer. Utifrån detta görs projektering då alla handlingar arbetas fram som behövs för att ett bygge ska kunna genomföras. Sedan sker upphandlingen då byggare beräknar vad det kostar att bygga utifrån de framtagna handlingarna. till sist har en byggare valts för att genomföra bygget. Mellan dessa olika skeden kan det vara ganska täta skott, säger hon. Endast få personer om ens någon följer med hela vägen. Mycket kunskap kan falla mellan stolarna och det finns en stor tolkningsmån även om de projekterade handlingarna ska vara heltäckande och tydliga. Några engagerade personer borde finnas med från början till slut och följa processen nära. Vad mer skulle behövas? Det behövs mer engagemang i planerings- och byggprocessen. Det är viktigt att tänka på att här ska äldre behövande människor bo; mina föräldrar, jag själv och kanske även mina barn. Att ställa sig frågan; vad är en god miljö för mig? Den frågan ska finnas ända ut på bygget. Det förekommer att man bygger trösklar trots att det står överallt att det inte ska finnas några. De som arbetar på bygget borde ha tillräcklig kunskap om slutprodukten så att ett sådant fel inte skulle kunna uppstå. Lite mer förståelse och inlevelse i det man håller på med hos samtliga inblandade. Då får man också byggnationer som är användarvänliga under lång tid. Fråga sig, hur gör byggnaden mest nytta? Det borde även bli ekonomiskt försvarbart. det som har slagit henne under arbetet med boken är hur dåligt rustade vanliga bostäder är för de åldrande generationerna. Det behövs många åtgärder för att göra de i dag befintliga miljöerna tillgängliga för en äldre person. Och då menar jag inte bara inomhus utan trappsteg och belysning utomhus, tillgång till service och så vidare. Pensionären måste ha möjlighet att ta sig fram med rollatorn. Hon säger att äldreaspekten borde alltid finnas med i detaljplaner som sätter ramverket för utformningen av den fysiska miljön i till exempel en ny stadsdel. Det finns jämställdhetsaspekt och barnaspekt så varför inte också en äldreaspekt, vilket inte alltid är detsamma som tillgänglighetsaspekt?! Äldreaspekten kan innebära att se till tryggheten, till exempel närhet till service eller parksoffa. Det är aspekter som borde finnas med redan på planeringsstadiet. hon säger att det är en viktig fråga rent samhällsekonomiskt. Om vi kan leva ett bra liv när vi blir gamla kommer vi heller inte att kosta samhället lika mycket som när omgivningen är dåligt planerad och äldre sitter fastlåsta i omöjliga boenden på grund av fysiska skäl. Hur skulle Johanna Holm Bodin själv vilja bo? Bo kvar hemma så länge jag kan ta mig fram själv. n INGeR RAUNe Läs mer om boende för äldre! Bostadsutformning när förmågor ändras och anpassningar behövs jenny Hjalmarson. Studentlitteratur Boken riktas till den som ska fungera som stöd till personen som söker bostadsanpassningsbidrag. Den beskriver bostadsanpassningslagen och hur man utformar en ansökan med tillhörande bilagor. Den redogör också för vilken roll arbetsterapeuter och sjukgymnaster kan ha i processen. Boken ger exempel på hur en bostad kan utformas och vilka anpassningar som är vanliga. Hur en ritning tolkas, grundkunskaper om offertförfarande och kostnadsförslag behandlas också. Ökad boendetrygghet Vilhelm meyer, mirja Thårlin, emilia jensen, johan Wahlgren. Svensk byggtjänst Boken vill öka kunskapen om vad det är som skapar otrygghet i bostadsområden och i det offentliga rummet. Eftersom äldre kvinnor utgör den mest otrygga gruppen har extra fokus riktats på den gruppen. Äldre personers otrygghet grundar sig många gånger på fysiska, psykiska och sociala funktionsnedsättningar relaterade till åldrandet. Boken redovisar och analyserar ett antal källor till otrygghet. Efter varje kapitel presenteras konkreta förslag till hur boendemiljöer kan bli tryggare. Handboken riktar sig till fastighetsägare som äger och förvaltar bostäder, centrum och offentliga platser och även till kommuner och ansvariga för kollektiva färdmedel. 18 äldre i centrum Nr

19 Arkitektur för ett värdigt liv i särskilt boende Även om den arkitektoniska utformningen har förbättrats på vissa sätt, inte minst i de gemensamma utrymmena på renoverade eller nybyggda särskilda boenden, är likheten med ålderdomshemmets struktur slående, skriver Catharina Nord, arkitekt och docent vid Linköpings universitet. Catharina Nord är arkitekt och docent vid Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande NISAL, vid Linköpings universitet. Femti funderingar om äldres boende johanna Holm Bodin. Sveriges kommuner och landsting Skriften riktar sig till alla som är inblandande i planeringsprocesser kring boende för äldre från kommunstyrelse och representanter för verksamhet och brukare till såväl tjänstemän som konsulter som deltar i planerings och byggprocess. Ett syfte är att lyfta på locket till små och stora frågor i tidigt skede, då de ännu är möjliga att hantera och utveckla. Ett annat syfte är att inspirera till framsynt helhetstänkande som ger långsiktigt hållbara lösningar. Äldres boende forskningsperspektiv i Norden Catharina nord, marianne Abramsson (red.). Studentlitteratur I denna antologi diskuteras äldres boendeförhållanden utifrån ett samhälls och individperspektiv. Äldres boende inkluderar såväl kvarboende i vanliga bostäder som boende i bostäder särskilt avsedda för äldre. I boken behandlas fysiska och sociala aspekter på boendet, äldres bostadsmarknad och boende preferenser. De olika kapitlen exemplifierar olika sätt att studera äldre och deras boendesituation och visar på den variation av områden inom vilka forskning om äldres boende bedrivs. Bygga för seniorer Kerstin Kärnekull. Svensk byggtjänst Vad är en seniorbostad och hur kan den utformas? Boken handlar om varför seniorernas boende bör uppmärksammas just nu och inte om tio år när antalet åttioåringar blivit rekordhögt. Bygga för seniorer är en inspirations och kunskapskälla för alla som planerar, bygger eller arbetar med seniorbostäder. Det som är viktigt för seniorer lyfts fram och behandlas utförligt och genom olika exempel, rum för rum och med checklistor som stöd. Forskning om det särskilda boendets arkitektur är forskning om hur fysiska miljöer kan stötta svaga och sköra äldre med stora omsorgsbehov. I dag har cirka personer en bostad där service och omsorg är integrerat i det som kallas särskilt boende. Det är ett av de stora ekonomiska åtagandena för kommunerna och kostnaderna förväntas öka under de närmaste årtiondena. Dessa kostnadsökningar är i fokus för kommunernas intresse men det pågår också ett dynamiskt utvecklingsarbete på många ställen där man letar efter sätt att höja kvaliteten i bostäder och omsorg. Den arkitektoniska utformningen är en faktor som kan bidra till ökad kvalitet. Mot bakgrund av de ansträngningar som görs och den debatt som förs om kvalitetsfrågor i media är det förvånande att innovationerna i det särskilda boendets arkitektur är så få. Det finns i stort sett en förhärskande modell: en korridorlösning med dagrum och kök i en öppen mittkärna och små, identiska lägenheter för de boende, ofta jämt fördelade längs korridorerna på sidorna av mittkärnan. Även om den arkitektoniska utformningen har förbättrats på vissa sätt, inte minst i de gemensamma utrymmena på renoverade eller nybyggda särskilda boenden, är likheten med ålderdomshemmets struktur slående. De nyligen genomförda arkitekturtävlingarna inom området har inte genererat några tydliga innovationer, utan arkitekter följer de mönster som finns. att den Modellen bitit sig fast så starkt blir ändå mer förvånande vid en läsning av den lagstiftningen som styr äldres boende och omsorg. Det är socialtjänstlagen och byggnadsreglerna som tillsammans formar dessa boenden. Särskilt boende uppstod efter Ädelreformen Den var en stor satsning för att göra sig av med de institutionella dragen i svensk äldreomsorg. Socialtjänstlagens stöd för individen är mycket starkt. Alla tjänster och all omsorg ska vara individuellt formade tillsammans med den enskilde. Det gäller också särskilt boende som kommunen är skyldig att inrätta till dem som behöver. Bygglagstiftningen anpassades till denna nya situation. Särskilt boende blev bostäder på samma villkor som alla andra bostäder och skulle följa reglerna för dessas utformning. Bostaden ska innehålla rum för en rad olika funktioner, man ska kunna sova, äta, arbeta, sköta sin personliga hygien, med mera. Kopplingen mellan socialtjänstlagen och byggreglerna finns i en rad i lagen med hänvisning till reglerna. t äldre i centrum Nr

20 t Men det finns ett undantag i byggreglerna som säger att för särskilda boendeformer för äldre är det tillåtet att minska på ytan i individens lägenhet om det samtidigt ges en kompensation med ökade ytor för umgänge och daglig livsföring i de gemensamma utrymmena. Dessa två parallella regler gör att lagstiftningen faktiskt är generösare för särskilda boenden än för vanliga bostäder. Därför hade man kunnat förvänta sig en variation i de särskilda boendenas arkitektur enligt intentionerna i kommunernas självstyre som medger anpassning till lokala förhållanden. Nu hände inte det utan istället konserverade detta undantag den äldre typen av institutionell gestaltning av det särskilda boendet, trots socialtjänstlagens djärva ambitioner. Utan det undantaget så hade kanske de innovationer som är nödvändiga att utveckla redan varit verklighet. när det särskilda boendet jämställdes med vanliga bostäder följde att varje person skulle ha en egen lägenhet där. Det blev förbjudet att ha rum som flera personer förväntades dela. Om man ägnar en stund åt att titta på de individuella lägenheterna i särskilda boenden så upptäcker man snart att den arkitektoniska floran av dessa är om möjligt ändå mer begränsade än helheten. De logiska planmöjligheterna är inte så stora när en arkitekt har cirka 30 kvadratmeter till sitt förfogande och i det utrymmet ska passas in ett stort badrum, pentry, förvaring, det vill säga allt det som ska finnas i en lägenhet enligt byggreglerna. Arbetsmiljölagstiftning och tillgänglighetskrav bidrar till att göra uppgiften ännu mer komplicerad. Lägenheterna tenderar till att bli lika i alla särskilda boenden. Kvadratmeterna och de arkitektoniska ambitionerna läggs i de gemensamma utrymmena där e n rad aktiviteter och gemensamma måltider är tänkta att utspela sig. Dagrum och matsalar har ofta vacker färgsättning, hög kvalitet i ytmaterial och detaljer och väl valda möbler och textilier. Jag har i några år forskat om omsorg i särskilt boende och dess förhållande till den arkitektoniska utformningen. En innovation man arbetar med i omsorgsvärlden är individuell omvårdnad som är en konkretisering och operationalisering av socialtjänstlagen. Individuell omvårdnad innebär att varje äldre person ska ses som den individ hon eller han är och ges ett personligt bemötande på hennes eller hans villkor. I det ingår med självklarhet att en gammal person ska kunna bestämma var hon eller han vill tillbringa dagen. De äldre i särskilt boende har i dag en hög medelålder på cirka 90 år och är mycket svaga. Det är en konsekvens av att antalet platser i särskilt boende har minskat med nästan under 2000-talet medan befolkningen under samma period ökat ett år i medelålder. Det har blivit vanligare att de allra flesta boende tillbringar 15 timmar eller mer i det privata rummet som kanske inte ens är 20 m 2. den höga åldern kräver mycket vila inte minst med de somatiska och kognitiva problem man också har när man bor på särskilt boende. Många väljer eller tvingas att välja ensamheten i sitt rum för man helt enkelt inte orkar något annat. Men de många ensamma timmarna kan innebära en passiv vistelse som kan beröva en äldre individ de förmågor hon eller han har. Man behöver stimulans och något meningsfullt att göra även om man inte kan delta i gemensamma aktiviteter. Om man bor tillsammans är en av poängerna att träffas. Men det är inte säkert att en individuellt utformad omvårdnad betyder att alla vill gå ut och äta med främlingar eller delta i aktiviteter. Det är heller inte så lätt att få nya vänner när man är i så hög ålder. De kollektiva välmenande ambitionerna passar inte alla. problemet uppstår när det inte finns något alternativ. Då infinner sig frågor om hur och var en person ska tillbringa de sista åren i livet? Vad kan» individuell omvårdnad innebär att varje äldre person ska ses som den individ hon eller han är och ges ett personligt bemötande på hennes eller hans villkor.«arkitekturen bidra med för att höja kvaliteten i särskilt boende för våra allra svagaste äldre? Jag är själv arkitekt och riktar mycket av min forskning mot det yrkets praktik. Jag vet att arkitekter ritar vad beställare vill ha. Men arkitekter kan vara goda diskussionspartner och kreativitet är yrkets absoluta kärna. den som ger ett uppdrag till en arkitekt bör utnyttja att arkitekter kan ställa intelligenta frågor om design som kan leda både till ett samtal om ökad kvalitet och nya förbättrade lösningar. Den svenska lagstiftningen erbjuder stora möjligheter att utveckla alternativa bostadslösningar där de äldres olika behov kan tas till vara. Arkitekter kan bidra med att utforma små, kostnadseffektiva lägenheter som kan rama in de sista årens vardag på ett värdigare sätt än de som i regel erbjuds idag i särskilt boende. En möjlig väg mot högre kvalitet är arkitektoniska innovationer som gör särskilt boende till en riktig bostad enligt intentionerna i socialtjänstlagen. n CATHARINA NORD 20 äldre i centrum Nr

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden För att veta hur vi ska gå framåt måste vi

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet.

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. Du har rätt till ett värdigt liv. I socialtjänstlagen finns en nationell värdegrund som gäller för all äldreomsorg i hela Sverige.

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar

Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar Pär Schön Aging Research Center, Karolinska Institutet & Stockholms universitet & Stiftelsen Äldrecentrum Seminarium: Kultur, mångfald och möjligheter

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Omsorgens pris i åtstramningstid

Omsorgens pris i åtstramningstid Omsorgens pris i åtstramningstid Döttrar och söner som hjälper sina gamla föräldrar Petra Ulmanen Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Äldreomsorg i relation till antalet 80 år+ i befolkningen

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

Var inte rädd för tekniken!

Var inte rädd för tekniken! RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt

Läs mer

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP)

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Företeelsen Trygghetsboende SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Några fakta I dag lever vi ett kvarts sekel längre än för 100 år sedan Medellivslängden

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

för äldre i Karlskrona

för äldre i Karlskrona Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger

Läs mer

Nationella inspirationsmiljön

Nationella inspirationsmiljön Nationella inspirationsmiljön Välkommen till vår nationella inspirationsmiljö! Hjälpmedelsinstitutet och Micasa Fastig heter driver gemensamt en nationell inspirationsmiljö med bostäder för personer med

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Information om vårdbostad. Att bo i vårdbostad

Information om vårdbostad. Att bo i vårdbostad Information om vårdbostad Att bo i vårdbostad Att bo i vårdbostad Den här broschyren ger en kort beskrivning över de krav som äldrenämnden ställer på den vård och omsorg som bedrivs av både privata och

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2015-03-25 annika.nilsson@kil.se Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal BAKGRUND Under sommarperioden ska

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Boende för äldre 2015

Boende för äldre 2015 Grupperbjudande: 1000 kr rabatt/person vid minst 3 anmälda! Boende för äldre 2015 Planera för framtidens äldreboende Behovsanpassad arkitektur för äldre Verktyg för att stimulera självständighet och delaktighet

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska

Läs mer

Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens kortvård

Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens kortvård Rapport Dnr VON16/48 Nämndansvarig tjänsteman Datum Solweig Eriksson Kurg Vård- och omsorgsnämnden Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens kortvård 160824 Tillsynen Tillsynen börjar med en visning av

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Äldreforskningens Hus Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

STOCKHOLMSBUSSEN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND 600 STOCKHOLMARE ÖVER 18 ÅR RESULTATSAMMANFATTNING VÅREN 2012 NR 18

STOCKHOLMSBUSSEN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND 600 STOCKHOLMARE ÖVER 18 ÅR RESULTATSAMMANFATTNING VÅREN 2012 NR 18 STOCKHOLMSBUSSEN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND 6 STOCKHOLMARE ÖVER 8 ÅR RESULTATSAMMANFATTNING VÅREN NR 8 UNDERSÖKNINGSTEKNISK INFORMATION Population och urval: 6 slumpmässigt utvalda stockholmare 8 år eller

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Gruppbostad och servicebostad

Gruppbostad och servicebostad omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppbostad och servicebostad Vem kan få gruppbostad eller servicebostad? Personer med funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppbostad eller servicebostad. För att få

Läs mer

KPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun

KPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på i Ale kommun Etik som påverkar Etiken ska ge vägledning för hur en människa ska handla Etik som påverkar Etiken ska ge vägledning för hur en människa

Läs mer

Förebyggande av fallolyckor, teknikutveckling. Livslångt boende

Förebyggande av fallolyckor, teknikutveckling. Livslångt boende Nordiska samarbetskommitténs seminarium Förebyggande av fallolyckor och välfärdsteknologi Förebyggande av fallolyckor, teknikutveckling. Livslångt boende Bengt Simonsson Teknisk samordning - Användarföreningen

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen!

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen! Äldreomsorg & Hospice Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN MILJÖPARTIET DE GRÖNA Riksdagen 100 12 Stockholm Torsdagen den 23 november 2011 Mynttorget 2 (besöksadress) HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN TIO FÖRSLAG FÖR EN GOD OMSORG sid 2 av 7 Sverige är

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg

Läs mer

PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer. Söder Gävle

PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer. Söder Gävle PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer Söder Gävle Omvårdnad Gävle Föreningen NIX-Telefon Omvårdnad Gävle har ansvar för stöd och omsorg till äldre och personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten Utbildningsdag 30 mars 2010 Sundsvall Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten - för hela hemtjänstpersonalen, enhetschefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen Finurliga tips och knep i vårdtagarens

Läs mer

Framtidens äldreomsorg

Framtidens äldreomsorg PiteåPanelen Rapport 20 Framtidens äldreomsorg November 2012 Anett Karlström Kommunledningskontoret Framtidens äldreomsorg En beredningsgrupp bestående av politiker från olika partier i kommunstyrelsen

Läs mer