Projektredovisning BOENDEMILJÖ OCH LIVSKVALITE

Transkript

1 Projektredovisning BOENDEMILJÖ OCH LIVSKVALITE Förord PRO är en intresseorganisation som ständigt har medlemmarnas bästa för ögonen. En viktig uppgift är att ta tillvara medlemmarnas kunskaper om olika förhållanden och hur de påverkar livssituationen. Uppfattningar och önskemål om boendet och boendemiljön är därför centrala för PRO och medlemmarna. När fler och fler belägg nu finns för att sambandet mellan god livskvalité, aktivitet och delaktighet i samhällslivet är stort växer också behovet av kunskap om de äldres egna förväntningar på boendemiljön för att bibehålla aktivitet. Med medel från Hjälpmedelsinstitutets programuppdrag Bo bra på äldre dar fick PRO en möjlighet att undersöka och stämma av olika uppfattningar om vad som värderas högt i boendemiljön för att bibehålla aktivitet och hälsa med tillagande ålder. Ett resultat från den nu genomförda enkätundersökningen är att närhet till dagligvaruhandel står högst upp på listan när pensionärer sagt sin mening. Förutom värdet av att själv handla sin mat för det med sig en naturlig fysisk aktivitet, som inte ska negligeras. För PRO blir listan ett verktyg för påverkan och opinionsbildning. Distrikt och föreningar har fått basfakta för att agera i sina kommuner och i andra sammanhang. Att intresse finns visar den publicitet som presentationen av undersökningen fick i Kalmar. Guy Lööv Intressepolitisk ombudsman, PRO

2 2 Sammanfattning pensionärer i Haparanda, Storuman, Ragunda, Karlstad, Kalmar och Varberg om boendemiljö och livskvalité Tio-i-topp listan Listan visar vad som är viktigt i boendemiljön som stöd för att hålla kvar aktivitet och kvalité i vardagen. 1. dagligvaruhandel 2. primärvård/vårdcentral 3. Tillgängliga utemiljöer 4. kommunikationer 5. hälsoinriktad omsorg 6. Möjlighet att bo kvar i närområdet 7. Nolltaxa på kollektivtrafiken 8. Möjlighet till motion 9. Gemensam tjänst i boendet för bank, IT mm 10. samhällslokaler På platserna 1-4 när man rangordnar sina absoluta krav i boendemiljön finns: - dagligvaruhandel - primärvård/vårdcentral - Tillgängliga utemiljöer - kommunikation Rangordningen är densamma när man går efter värdeskalan (1-6), som redovisas i listan ovan. Dagligvaruhandel Där man bor värderas närhet till dagligvaruhandeln högst. Man vill själv kunna göra sina inköp. Att ha affären inom gångavstånd tycks dock inte vara den enda tänkbara möjligheten. Man ser alternativ som att få hjälp och skjuts för att ta sig till affären. En annan är närhet till bra kollektivtrafik.

3 3 kommunikationer för att kunna ta sig till affärer själv värderas också högt. Bra kollektivtrafiken i närområdet är huvudsak medan låga taxor säkerligen är önskvärt men frågan om nolltaxa rankas lägre. Kalmar är den kommun som ger högst värde för kommunikationer. Närheten till dagligvaruhandel kopplas ofta till önskemål om närhet till annan service, som apotek och bankomat. Man framför tankar på att detta skulle kunna åstadkommas i mindre gemensamma servicecentra. En lösning på önskemålet om mat efter sina egna önskemål ser man matleveranser från lokala restauranger vara. Rut-avdrag för tjänsteärenden när banker och apotek flyttas bort ses som en möjlighet. Tillgängliga utemiljöer På tredjeplats i rankingen hamnar tillgängliga utemiljöer. Förutom att tryggt kunna röra sig ute i vackra omgivningar tyder mycket på att man vill vara delaktig och ta ansvar för en bra utemiljö. Ett exempel är att ha trädgård med odlingar som man tillsammans vårdar och sköter om. primärvård/vårdcentral Till de fyra högst värderade faktorerna finns också närhet till primärvård/vårdcentral. Med stigande ålder ökar värdet av tillgång till just primärvård/vårdcentral. I Ragunda toppar närheten till primärvård/vårdcentral listan. Sammantaget kan sägas att det råder stor överensstämmelse om vad som är viktigt och som bidrar till aktivitet och bra äldreliv. En viss skiftning i värderingen av de olika faktorerna framträder med stigande ålder. I denna enkät undersökning syns förändringen i och med åldersgruppen år. Generellt är det små skillnader mellan undergruppernas om vad som är viktigt gällande boendemiljö och livskvalité. De yngre lägger större vikt vid de flesta aspekter av boendet än vad de äldre gör. Kvinnorna tycker överlag att alla aspekter av boendemiljön är viktigare än vad männen gör. I Ragunda ger man överlag högre betyg på de olika faktorerna. Som kravställare hamnar man i topp följd av Kalmar och Karlstad.

4 4 Bakgrund I samhället och inom PRO finns olika åsikter och uppfattningar om vad pensionärer behöver för ett bra äldreliv. För att ta reda på och stämma av etablerade uppfattningar om vad äldre själva uppfattar som högt prioriterat i sin vardag sökte PRO medel från Hjälpmedelsinstitutets program Bo bra på äldre. Den stora betydelsen av aktivitet för ett bra åldrande har belagts. Kunskapen om utformningen av bra bostäder och tillgängliga och trygga boendemiljöer är också relativt omfattande. Medan greppet aktivitet för olika personer i olika åldrar bosatta i olika delar av landet är mindre belyst. Dessutom kan konstateras att den enskilde äldres värderingar hitintills inte i tillräcklig utsträckning fått ta plats i samhälls- och boendeplanering. PRO önskade på ett enkelt sätt bidra till kunskap om de äldres rangordning av variabler för bibehållen aktivitet och livskvalité. I och med beviljandet av kronor från Hjälpmedelsinstitutet gavs denna möjlighet. Frågorna PRO ville få belysta var: - Vad i boendemiljön främjar ett bra liv så länge som möjligt? - Vad är det som har betydelse för fortsatt aktivt liv? - Hur kan boendemiljön ge stöd och möjlighet för aktivitet? - Vad i boendemiljön ökar möjligheterna för friskare äldre? Mål Målet med enkätundersökningen var en lista med de önskade faktorerna värderade. En lista som stödjer och ger tyngd åt argumenteringen i till exempel de kommunala pensionsråden. Ett övergripande syfte med ett bättre underlag om de äldres egna önskemål måste anses vara att öka kunskapen påverka och opinionsbilda i olika sammanhang. PRO vill således med hjälp av listan verka för ett effektivt påverkansarbete med medlemmarnas uppfattningar samlade i ett faktaunderlag.. PRO delar synsättet i Hjälpmedelsinstitutets utlysning 2 och menar att det är centralt när syftet är en bättre samhällsplanering där de äldre inkluderas: Det centrala i planeringen för framtidens boenden för äldre måste vara att bostaden och närmiljön kan erbjuda boende i en livsmiljö där det går att känna trygghet, säkerhet, livskvalitet och värdighet hela livet. Trygghet, service, kultur, friluftsliv m m är alla verksamheter som är betydelsefulla för självständighet, sociala relationer, egna aktiviteter m m. Utformning och lokalisering av sådana verksamheter kan därför också beaktas i ansökan.

5 5 De äldres egna insatser efter förmåga och intresse är och kan vara en resurs. Förslag och exempel välkomnas på hur deras resurser kan tillvaratas. Målgrupp Målgruppen är ett urval av PRO-medlemmar. Målgruppens storlek kom att styras av de medel som beviljades. Ambitionen blev att cirka medlemmar skulle erbjudas att svara på enkäten. Metod En enkel och snabbtillgänglig postenkät till cirka medlemmar. Följande tre åldersgrupper har använts: år, och Kön och civilstånd redovisas också. För att komma åt eventuella skillnader i uppfattningar till följd av kommunstorlek och geografisk lokalisering valdes tre mellanstora kommuner/orter och tre mindre glesbygdskommuner/orter. Vad gäller gränsdragningen mellan kommuner och de indelningar som PRO-distrikten utgår ifrån kan det finnas smärre avvikelser, som dock bedöms inte ha någon betydelse för undersökningsresultaten. De utvalda kommunerna blev Haparanda, Storuman, Ragunda, Karlstad, Kalmar och Varberg. En samstämmig uppfattning blev att en postenkät var det mest ändamålsenliga för att nå målgruppen. En ofrånkomlig följd av valet att använda en postenkät blev att undersökningen fördyrades i förhållande till en webbenkät. Tidsplan Hösten 2011 Årsskiftet 1022/12 Januari Februari och mars April och maj Enkätens innehåll och utformning tas fram och förankras Layout och tryck av enkäten Kuvertering och utskick Enkäten besvaras Bearbetning av svar och scanning enkäten samt slutredovisning

6 6 Projektets genomförande Upptakt Under hösten 2011 togs fram ett underlag till enkät. Enkätens utformning och projektets genomförande diskuterades sedan på ett upptaktsmöte i början av december. Upptaktsmötet inleddes av PRO:s ordförande Curt Persson. Därefter presenterade Ingela Sedin Nilsson från Hjälpmedelsinstitutet, institutets programuppdrag Bo bra på äldre dar och gav en orientering om pågående förändringar och synsätt kring boende och boendemiljö. Med på dagen fanns 1-2 deltagare från de sex PRO-distrikten som ingick i undersökningen samt Guy Lööv och Annie Persson från projektledningen. Beslut fattades om vilka faktorer som skulle bli föremål för värdering och rangordning. Enkäten Efter mötet i december färdigställdes enkätfrågorna i samverkan med representanterna från de aktuella distrikten, som också fick ta ställning till enkätens layout. Antalet faktorer fastställdes till 14 stycken, som skulle värderas enligt följande skala: 1 inte önskvärt 2 oviktigt 3 ganska viktigt 4 viktigt 5 mycket viktigt 6 ett absolut krav De 14 faktorerna var: Boendemiljö planerad för möjligheter att bo kvar i närområdet Flexibla boendelösningar som gör det möjligt att bo kvar i en bekant invand boendemiljö Blandat boende med unga, äldre och barnfamiljer integrerat med trygghetsboende och vård- och omsorgsboende (särskilt boende) Tillgängliga utemiljöer att njuta av, promenera och vila i, och som känns trygga och är säkra samhällslokaler för föreningsverksamhet övernattningslägenhet för att ta emot anhöriga, barn, barnbarn och vänner för dem som bor i lägenhet Möjlighet till motion, gym, frisör, fotvård, massage, naprapat i närmiljön möteslokaler för kultur och ny kunskap teater och musik, högläsning, trädgårdsarbete, föreläsningar och diskussionskvällar dagligvaruhandel

7 7 matställe primärvård/vårdcentral hälsoinriktad omsorg inom boendet där du kan få information och råd om hälsa med möjlighet till provtagning, lån av hjälpmedel, uppföljning av mediciner med mera kommunikationer Nolltaxa på kollektivtrafiken i närområdet Tillgång till en gemensam tjänst inom boendet frö bank- och postärenden samt annan IT och teknik i hemmet. Enkäten avslutades med en öppen fråga. Där de svarande uppmanades att lämna sina synpunkter på hur boendemiljön ska se ut för att vara aktiv, behålla hälsan och leva ett bra äldreliv. Enkäten skickades ut i månadsskiftet januari/februari. Den 5 mars sattes som sista svarsdatum. För att också nå den i stora gruppen finsktalande i Haparanda kompletterades enkäten med information på finska om var och när det var möjligt att få hjälp med att besvara enkäten. Enkäten bifogas. Under tiden fram till sista svarsdatum hade projektledningen kontakt med distrikten som i sin tur uppmanade medlemmarna att svara på enkäten. Svarsfrekvens För svarsfrekvensen sattes målet att nå upp till närmare 60 procent. Förhoppningen var att pensionärsgruppen skulle kunna nå en bättre svarsfrekvens än vad som har blivit det vanliga, runt 45 procent för postenkäter (enligt det företag (K2) som anlitades för bearbetning av enkätsvaren). Inom den utsatta tiden, med en viss fördröjning, svarade personer. Den totala försvarsfrekvensen blev ca 45 procent. Svarsfrekvensen i de sex områdena blev: Haparanda 39% (264 svar) Storuman 47% (164) Ragunda 44% (331) Karlstad 49% (1601) Kalmar 35% (1205) Varberg 55% (900) 1833 män och 2556 kvinnor besvarade enkäten. Civilstånden för dessa var: Gifta: 2382 personer Ogifta: 924 personer Änka/änkling: 1075 personer Åldersfördelning i de tre ålderklasserna var: år: 1177

8 år: år: 987 Därutöver har ett antal personer under 60 år besvarat enkäten. Inräknas dessa finns i åldersgruppen upp till 28-29: 1193 personer.

9 9 Resultat (En powerpoint-presentation av enkätresultaten bifogas.) Man anser att de flesta boendefrågorna är av betydelse Nedan redovisas samtliga 14 faktorerna med andel absolut krav och snittbetyg. Faktorer Andel i % Snittbetyg (1-6) Möjlighet att bo kvar 19 4,7 Blandat boende 9 4,1 Tillgängliga utemiljöer 33 5,1 samlingslokaler 11 4,2 övernattningslägenhet 12 3,9 Möjlighet till motion mm 16 4,5 möteslokaler 7 4,0 dagligvaruhandel 41 5,2 matställe 14 4,2 primärvård/vårdcentral 39 5,1 hälsoinriktad omsorg 24 4,7 kommunikationer 33 5,0 Nolltaxa på kollektivtrafiken 32 4,6 Gemensam tjänst i boendet för bank, IT mm 17 4,4 Om man tittar på vilka faktorer som upplevs som inte önskvärda eller oviktiga anser 17 procent att närhet till övernattningslägenhet är en sådan faktor och 10 procent att nolltaxa på kollektivtrafiken är inte önskvärt eller oviktigt. Hur det ser ut för samliga faktorer vad gäller icke önskvärt eller oviktigt visas i tabellen nedan. Faktorer Icke önskvärd andel i % Oviktigt andel i % Summa Möjlighet att bo kvar Blandat boende Tillgängliga utemiljöer samlingslokaler övernattningslägenhet Möjlighet till motion mm möteslokaler dagligvaruhandel matställe primärvård/vårdcentral hälsoinriktad omsorg kommunikationer Nolltaxa på kollektivtrafiken Gemensam tjänst i boendet för bank, IT mm 4 5 9

10 10 dagligvaruhandel hamnar överst på listan Allra högst värderas närhet till dagligvaruhandel. Det gäller för såväl män som kvinnor. Det gäller också oberoende av om man är gift, ogift eller änka/änkling. dagligvaruhandel rankas också högst av dem i åldern upp till och med 79 år. Därefter prioriteras högst närhet till primärvård/vårdcentral. Varberg, Kalmar och Karlstad sätter också närhet till dagligvaruhandel högst på listan. Medan man i Haparanda och Storuman värderar tillgängliga utemiljöer mest. Ragunda har närhet till primärvård/vårdcentral högst på listan. Tätt efter första placerade, närhet till dagligvaruhandel, följer faktorerna närhet till primärvård/vårdcentral och tillgängliga utemiljöer. Tio-i-topp Tio-i-topp listan över vad man anser som ett absolut krav i boendemiljön och faktorerna rangordade efter snittbetyg visar att placeringarna på platserna 1-4 är desamma. Rang- Andel absolut krav Snittbetyg (1-6) ordning 1 dagligvaruhandel dagligvaruhandel 2 primärvård/vårdcentral primärvård/vårdcentral 3 Tillgängliga utemiljöer Tillgängliga utemiljöer 4 kommunikationer kommunikationer 5 Nolltaxa på kollektivtrafiken hälsoinriktad omsorg 6 hälsoinriktad omsorg Möjlighet att bo kvar i närområdet 7 Möjlighet att bo kvar i närområdet Nolltaxa på kollektivtrafiken 8 Gemensam tjänst i boendet för bank, Möjlighet till motion IT m m 9 Möjlighet till motion Gemensam tjänst i boendet för bank, IT mm 10 matställe samhällslokaler I rangordningen efter snittbetyg - hamnar nolltaxa på kollektivtrafiken först på sjunde plats efter närhet till hälsoinriktad omsorg och möjlighet att bo kvar i närområdet - möjlighet till motion åker upp en plats och flyttar ned gemensam tjänst i boendet till plats 9. - närhet till matställe får lämna tio i topp listan och i stället ge plats för närhet till samhällslokaler.

11 11 Skillnader i åldersgruppernas värderingar De yngre lägger större vikt vid de flesta aspekter av boendet än vad de äldre gör. Med stigande ålder höjs rangordningen av närhet till primärvård/vårdcentral. I åldersgruppen år anses närhet till primarvård/vårdcentral viktigast. dagligvaruhandel, tillgängliga utemiljöer och närhet till kommunikationer förlorar också i värde med stigande ålder. Rangordning av faktorer som fått snittbetyget 5,0 eller högre i de olika åldersgrupperna: Faktorer -69 år snittbetyg år snittbetyg 80-99år Snittbetyg 5,2 5,2 5,0 dagligvaruhandel Tillgängliga utemiljöer 5,2 5,1 5,0 5,1 5,1 5,1 primärvård/vårdcentral kommunikationer 5,1 5,0 4,8 Förutom skillnaderna i värderingen av Tillgängliga utemiljöer och Närhet till kommunikation värderar de yngre Gemensam tjänst i boendet för bank, Möteslokaler för kultur etc och övernattningslägenhet något högre i förhållande till den äldsta åldersgruppen jämfört de skillnader som finns överlag mellan åldersgrupperna. Skillnader mellan män och kvinnor Kvinnorna tycker överlag att alla aspekter av boendemiljön är viktigare än vad männen gör. Kvinnorna synes ställa högre krav och/eller ha högre förväntningar i dessa frågor. När männen och kvinnorna värderar de olika faktorerna blir rangordningen densamma. Faktorer Männens snittbetyg Kvinnornas snittbetyg 5,1 5,2 dagligvaruhandel Tillgängliga utemiljöer 5,0 5,1 5,0 5,1 primärvård/vårdcentral kommunikationer 5,0 5,0

12 12 De avvikelser (avvikelserna är små och förändrar inte ordningen) som finns i värderingen handlar om (M/Kv): -Möjlighet till motion etc,(4,4/4,6) - samhällslokaler (4,1/4,3), -Möteslokaler för kultur etc (3,8/4,1) och - övernattningslägenhet (3,8/4,0). Skillnader på grund av civilstånd Små skillnader också i värdering av boendefrågorna beroende på civilstånd Faktorer dagligvaruhandel Tillgängliga utemiljöer primärvård/vårdcentral kommunikationer Gifta snittbetyg Ogifta snittbetyg Änka/änkling Snittbetyg 5,2 5,1 5,2 5,1 5,0 5,0 5,1 5,0 5,1 5,0 4,9 5,0 Vad gäller den gemensamma tjänsten i boendet finns en viss nyans till att gifta värderar denna högre än ogifta och änkor/änklingar. Geografiska skillnader i åsikterna Skillnaderna är små till följd av geografin. I Ragunda ger man överlag högre betyg på de olika faktorerna. Som kravställare hamnar man i topp följd av Kalmar och Karlstad. Det högsta värdet 5,2 ger Ragundaborna till närhet till primärvård/vårdcentral och dagligvaruhandel. Samma höga betyg ger Kalmar och Karlstad till dagligvaruhandel. Tillgängliga utemiljöer värderas högt av kommuninvånarna i Haparanda och Storuman. Medan närhet till allmänna kommunikationer får högst värde i de två största kommunerna; Karlstad och Kalmar. Haparanda 1. Tillgängliga utemiljöer (5,1) 2. primärvård/vårdcentral (5,0) 3. dagligvaruhandel (5,0) Storuman

13 13 1. Tillgängliga utemiljöer (5,0) 2. primärvård/vårdcentral (5,1) 3. dagligvaruhandel (5,1) Ragunda 1. primärvård/vårdcentral (5,2) 2. dagligvaruhandel (5,2) 3. Tillgängliga utemiljöer (5,0) Karlstad 1. dagligvaruhandel (5,2) 2. primärvård/vårdcentral (5,1) 3. Tillgängliga utemiljöer (5,1) 4. kommunikationer (5,0) Kalmar 1. dagligvaruhandel (5,2) 2. primärvård/vårdcentral (5,1) 3. kommunikationer (5,1) 4. Tillgängliga utemiljöer (5,0) Varberg 1. dagligvaruhandel (5,1) 2. Tillgängliga utemiljöer (5,1) 3. primärvård/vårdcentral (5,0) Egna synpunkter Enkäten avslutades med en öppen fråga där respondenten uppmanades att skriva ned sina egna synpunkter på hur boendemiljön ska se ut för att fortsätta att vara aktiv, behålla hälsan och leva ett bra äldreliv. Uppskattningsvis tog knappt en fjärdedel den chansen. Unga pensionärer Många upplever sig som unga pensionärer och har svårt att bedöma sina önskemål om 5, 10 eller 15 år. Frågorna i enkäten upplevs därför inte vara riktigt relevanta för friska pensionärer. Äldres rätt att bestämma Många av dem som svarat på den öppna frågan slår fast att möjligheterna till ett självständigt liv är grundläggande. Det gör att man vill ha möjlighet och rätt att bestämma över sig själv. Det gör i sin tur att man vill att planeringen av bostäder och boendemiljö har de äldres aktiva deltagande i fokus. Man menar vidare att hänsyn måste tas till olika livsvillkor. Det är viktigt att uppmärksamma förändrade prioriteringar som följer med stigande ålder, som till exempel yngre pensionärer kontra de över 80 år.

14 14 Tillfreds Många tycks vara tillfreds med livet. Tillfredställelsen hänger för många ihop med att kunna använda sin bil. Bilen sägs ge frihet att bo kvar, ha rörlighet, tillgång till natur och social samvaro. 83 år kör bil och motionerar varje dag Tankar om äldrelivet Nedan några exempel på hur man ser på sitt eget äldreliv: Jag anser att bästa förutsättningar att bibehålla hälsan är att bo i eget hus på landet. Dessutom skall man se till att ha aktiviteter, som innebär kroppslig ansträngning och mental träning. Utevistelse är också bra. Jag bor kvar i mitt eget hus så länge jag kan och vill. Mat lagar jag själv, bra möjligheter till motion och det jag behöver. Känner mig som 40-åring. Vacker natur. Tyst och stilla. Vill inte höra trafikbuller. Nära till vatten. Vill höra fågelsång. Bra om man har närhet till fiskevatten. Jag önskar och hoppas att min boendemiljö kommer att vara i ett lugnt och trivsamt område. Att man kan vistas utomhus för promenader mm. Att det finns aktiviteter på boendet. Att man kan äta och fika gemensamt med andra. Att sjukvård/läkarvård finns med rehabilitering. Som vi nu har det (stressfritt). Pensionärsvänliga bostäder i centrum mot naturnära. Lugna områden. Lugnt och fridfullt. Vi bor fn med 4 km till brevlådan och närmaste granne med mkt vackert läge vid Umeälven. Vi trivs!! Vill bo hemma så länge det är möjligt. Ha friheten att gå ut när man vill och träffa vänner. Ett aktivt liv så länge hälsan tillåter är nr 1. Ett gemensamt servicecentra mitt i samhället, närhet till allmän service, som numera inte finns. Ex post, vårdpersonal på plats, bankärenden, datahjälp m m. Dagligvaruhandeln och servicen, som försvann Flera lyfter fram frågan om nedläggningarna av affärer, service och samlingslokaler. Tydligt beskrivs upplevelsen av att inte längre kunna klara sig själv minskar när mataffären försvinner.

15 15 Hur den viktiga aktiviteten att själv kunna sköta sina inköp ska organiseras finns det olika uppfattningar om. Några exempel är - att ha gångavstånd till mataffär och apotek - att få hjälp och skjuts att handla - att ta sig till mataffären själv - att ha tillgång till bra kollektivtrafik - att pensionärer med hjälpmedel åker grattis på bussar och tåg (jfr resande med barnvagn) Någon ser matleverans från lokala restauranger, som en höjlighet. Organisatoriskt vill man se gemensamma servicecentra. En idé är att ha rutavdrag för tjänsteärenden när banker och apotek flyttar bort. Många egna förslag på aktiviteter I svaren uttrycks många önskemål på aktiviteter och tillägg i boendemiljön, som kan tänkas höja värdet i boendet. Några exempel är: inbyggd pergola, körsång, busskurer, bastu, mikrovågsugn som standard istället för diskmaskin, yoga, gympa, träffpunkt, stavgång, diverse odlingar, trädgård, bredband och larm, rabatter, simning, billigt fik, styrketräning, fin utemiljö ex trädgård för odling av grönsaker, grill, grillstuga, lekpark/aktivitetspark för äldre, elljusspår, pyssel i trädgården. Bovärd Någon form av kontakt i boendet efterfrågas. Man talar om hustomte, bovärd, faddrar, kontaktperson, trygghetsvärdar, vaktmästare, någon att ringa, byvaktmästare, äldreombud. Fadderverksamhet, telefonledes eller via internet, värdinna inom boendet, värdinna i huset Blandat boende Uppfattningarna om blandat boende går isär. De som är emot ser en möjlighet i att man bor i olika hus men i samma bostadsområde. Någon vill se små radhus med tvåor och gemensam tvättstuga för de äldre. Bekymmer Många är bekymrade över sin ekonomiska situation och därmed möjligheterna att verkligen välja en bra bostad och miljö. Det handlar oftast om låga pensioner och dyra hyror. I sammanhanget nämns också skattefrågor kopplade till jobbskatteavdraget. Exempel på andra frågor som bekymrar är: -De allt kyligare lägenheterna. Man fryser och vill ha varma och sköna lägenheter. De graderna upplevs som alltför svalt. -Neddragningarna inom äldreomsorgen oroar och debatten kring Carema skrämmer många. Andra synpunkter -Hjälp med snöskottning och gräsklippning skulle underlätta ett fortsatt boende i den egna villan -Bra och fungerande väg- och gatubelysning efterlyses

16 16 -Automatiska telefonsvarare borde förbjudas på de ställen dit äldre ska ringa -Alla äldre vill inte bo kvar hemma, ensamhet är ett stort problem. - Ett SmartSenior, som gäller i alla apotek, och inte bara apoteket Hjärtat. -Några mån/år med sol och sand mellan tårna önskvärt -Låt oss tillsammans hålla ordning och städa i utemiljön Diskussion Resultatet visar att det är hög tid att ta itu med frågan om närhet till dagligvaruhandel. En rimlig önskan är att kunna bestämma över sin mat och själv kunna inhandla den. Man vill helt enkelt leva ett oberoende och bra liv så länge som möjligt. Överhuvudtaget uttrycks en vilja att ha rätten att bestämma över sig själv och rätt att delta i beslut som rör dem själva. Inte heller vill man uppfattas som mottagare av tjänster och insatser för äldre. Den egna kapaciteten och de egna erfarenheterna vill man få ta i bruk. Betydelsen av närhet till dagliga butiker gick också nyligen att läsa i en artikel i DN. Där framhölls att ha hundra meter till en mataffär när man blir gammal är ofta guld värt. Vem/vilka antar utmaningen att tillgodose individens önskemål om att välja och köpa den egna maten? Vem kan och vågar dessutom para samman matfrågan med önskemålen om trädgård för odling av grönsaker och pyssel i trädgården, grill och grillstuga för kvalité och aktivitet i boendemiljön? Uppenbart är att en mattjänst för äldre behöver vara flexibel och utgå från olika upplägg. Centrala aktörer är naturligtvis kommunerna. Alla län har dessutom regeringens uppdrag att förstärka och stödja arbetet med kommersiell och offentlig service i Sveriges gles- och landsbygder 1. Till andra intressenter för att hitta hållbara, effektiva och lönsamma lösningar kan räknas Svensk handel, e-handelsföretag, fastighetsägare, Konsumentverket, hälsotekniska centra/organisationer m fl. Andra offentliga och privata inrättningar som skolkök och restaurangutbildningar bör kunna lockas att bli en part. Entreprenör bör finna en utmaning i att pröva sådant som seven-eleven koncept för äldre, eller dylikt. Vårdföretagarna borde också ha intresse av att hitta bra lösningar för sina boenden inom äldreomsorgen. 1 Om utvecklingen och tillgängligheten till dagligvaror skriver Tillväxtanalys i rapporten Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2011 Sedan år 1966 har antalet dagligvarubutiker i landet som helhet minskat med över 23 procent. Och vidare: Utvecklingen varierar mellan olika butiksbutiker och mellan områden. Antalet små eller mindre butiker, s.k. övriga dagligbutiker, har minskat kraftigt under hela mätperioden.