INTEGRATIONS- MOTORN STOCKHOLM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INTEGRATIONS- MOTORN STOCKHOLM"

Transkript

1 RAPPORT 2015:4 INTEGRATIONS- MOTORN STOCKHOLM STOCKHOLM DRIVER INTEGRATIONEN

2 STOCKHOLM ÄR RIKETS INTEGRATIONS- MOTOR STOCKHOLMSREGIONEN VÄXER NÄST SNABBAST I EUROPA, MYCKET TACK VARE DEN ÖKADE INVANDRINGEN. SAMTIDIGT BLIR SYSSELSÄTTNINGSGAPET MELLAN UTRIKES- OCH SVENSK- FÖDDA ALLT MINDRE. Länet växer med två fullsatta SLbussar per dag. En av dessa bussar utgörs av utrikes födda. I december 2014 var utrikes födda personer folkbokförda i länet. Det är 23 procent av länets alla invånare. Nästan var fjärde sysselsatt är född i ett annat land. Betydelsen av invandring för befolkningstillväxten i Stockholm är sannolikt underskattad. I en nyligen lanserad rapport, Stockholmsregionens utmaningar (2014:7), visade Handelskammaren att inrikes flyttnetto till 59 procent bestod av utrikes födda personer, vilket är en avspegling av hur flyktingmottagandet är organiserat. Flyktingmottagningarna är nästan uteslutande förlagda utanför huvudstadsregionen. I samband med att flyktingarna får uppehållstillstånd tenderar de i hög utsträckning att flytta till Stockholm. Integration är en fråga som med fog dominerar den politiska agendan. Handelskammaren har genomfört en analys av ny statistik för tioårspe- 2 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM

3 rioden i Stockholms län. Målet är att genom den mest tillförlitliga statistik som finns tillgänglig visa hur integrationen i Stockholms län 1 har utvecklats under de gångna tio åren. Vad är då integration, till att börja med? För Statistiska centralbyrån (SCB) är det ett samlingsbegrepp för jämförelser mellan personer som är födda inom och utanför Sverige gränser inom följande områden: arbetsmarknad, inkomst, utbildning, hälsa och demokrati (valdeltagande och politisk representation). Ju mindre skillnad inom dessa fem, desto bättre är integrationen. I den här rapporten tittar vi närmare på de fyra första parametrarna. Vårt fokus ligger uteslutande på Stockholms län. Tre av fyra indikatorer som vi undersöker uppvisar bättre resultat i slutet av tioårsperioden än i dess början. Den positiva utvecklingen går långsamt, men den går åt rätt håll. 1 Ibland modifieras tidsperioden beroende på tillgängligheten av data. Det finns till exempel data för arbetsmarknaden till och med 2014, medan senaste data för ohälsotalen är från Av konsekvensskäl går vi i det senare fallet tillbaka till 2003, eftersom syftet med analysen är att studera den senast tillgängliga tioårsperioden. Utrikes födda i länet arbetar fler timmar per vecka än inrikes födda, och har gjort det under merparten av den studerade tioårsperioden. Vi kan även se att andelen utrikes födda personer i arbete har ökat i Stockholms län. Skillnaderna i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda, det så kallade sysselsättningsgapet, har minskat över tioårsperioden. Både vad gäller sysselsättningsgrad och arbetslöshet presterar Stockholms län betydligt bättre än riket i övrigt. I samband med att flyktingar får uppehållstillstånd tenderar de i hög utsträckning att flytta till Stockholm. Årsinkomsterna utvecklas åt rätt håll. Dessa är tydligt högre 2012 jämfört med Inkomsterna har ökat för såväl inrikes som utrikes födda, dock något mindre för de sistnämnda. Skolresultaten, och därmed behörigheten till gymnasium och högskola, är den indikator som trendmässigt försämrats sedan Ohälsotalen, ett mått på utbetalda sjukdagar från socialförsäkringen, har sjunkit stadigt för såväl utrikes som inrikes födda sedan Det går att ifrågasätta takten med vilken integrationen fortskrider, eller det glapp som kvarstår mellan inrikes och utrikes födda. Men i ljuset av den utdragna lågkonjunkturen och det höga flyktingmottagandet som den studerade perioden präglats av är vår helhetsbedömning att integrationen i Stockholms län går åt rätt håll. Dessutom visar analysen tydligt att Stockholm har agerat som hela rikets integrationsmotor. Med rätt bostadspolitik samt högre investeringar i infrastruktur och skolväsende kan vi lägga till ytterligare hästkrafter, och säkerställa att motorn presterar väl även i framtiden. 3

4 FYRA FÖDELSE- REGIONER Invånarna i Stockholms län delar vi oftast in i fyra olika födelseregioner, i enlighet med SCB:s standardmetod. DE FYRA FÖDELSEREGIONERNA ÄR: SVERIGE avser personer födda i Sverige, även kallade inrikes födda. NORDEN EXKLUSIVE SVERIGE består av personer födda i Norge, Finland, Island och Danmark (fortsättningsvis kallad Norden). EU/EFTA EXKLUSIVE NORDEN personer födda i EU:s medlemsländer samt EFTA 2 -staterna utanför Norden (fortsättningsvis kallad EU). VÄRLDEN EXKLUSIVE EU/EFTA personer födda i alla länder utanför Europa, och inom Europa men utanför EU och EFTA (fortsättningsvis kallad Världen). 2 European Free Trade Association, som består av Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. 4 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM

5 Födelseregion innebär alltså att en person är född i denna region men i dag folkbokförd i Sverige. Medborgarskap har ingen betydelse för definitionen. Födelseregionerna kommer fortsättningsvis att benämnas som Sverige, Norden, EU och Världen. Detta i syfte att göra texten mer lättläst. Viktigt att påminna om är att exempelvis födelseregion EU avser EU- och EFTA-länder exklusive födelseregion Norden, på samma sätt som födelseregion EU exkluderas i födelseregion Världen. Grupperingen efter födelseregioner är befogad eftersom människor som utvandrar från samma land eller region tenderar att följa samma mönster i integrationsprocessen. Om invandrare från en region klarar integrationsprocessen bättre än invandrare från en annan är det mycket värdefullt att få det konstaterat, inte minst i syfte att rikta skräddarsydda resurser dit de behövs mest. INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 5

6 Sysselsättningen utvecklas åt rätt håll för alla Skillnaderna i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda i Stockholms län, det så kallade sysselsättningsgapet, har minskat över tioårsperioden. Sysselsättningsgraden har ökat för alla, oavsett var de kommer ifrån. År 2005 hade de utrikes födda en sysselsättningsgrad på 62,3 procent, som sedan dess har ökat till 64,8 procent år Sysselsättningen för de inrikes födda i Stockholms län har ökat från 71,2 procent år 2003 till 72,4 procent år 2014, det vill säga med 1,2 procentenheter. När andelen förvärvsarbetande jämförs med riket är resultatet för Stockholms län under alla år bättre än riket i övrigt. Sysselsättningsgraden i sig räcker inte för att konstatera att de utrikes föddas situation på arbetsmarknaden har blivit bättre. Parameterns beståndsdelar måste studeras var för sig och i relation till varandra. Att sysselsättningsgraden har ökat kan bero på ökat antal sysselsatta utrikes födda i absoluta tal, eller en minskad befolkning i absoluta tal. Vi har redan konstaterat att det senare inte är fallet. KRAFTIG ÖKNING I figur 1 nedan ser vi utvecklingen av sysselsatta utrikes födda i absoluta tal. Antalet utrikes födda med sysselsättning har ökat från år 2005 till år 2014, en ökning med 48 procent. Motsvarande ökning för inrikes födda är 12 procent, från till Den långsiktiga trenden är att utrikes födda utgör en allt större andel av antalet sysselsatta. År 2005 utgjorde utrikes födda 19 procent av samtliga sysselsatta i Stockholms län. I slutet av 2014 var nästan var fjärde sysselsatt född i ett annat land. Utrikes födda ansvarar för i stort sett hela sysselsättningsökningen (netto) i Stockholms län under det senaste året. 3 Ökning av antal sysselsatta utrikes födda i absoluta tal jämfört med inrikes födda 12 % 48 % 3 Länsstyrelsen Stockholm (februari 2015), Läget i länet arbetsmarknad och ekonomi, s. 7. Figur 1. Andel förvärvsarbetande inrikes och utrikes födda i Stockholms län, samt utrikes födda i riket Procent Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda riket KÄLLA: SCB (AKU) 6 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM

7 Figur 2. Antal sysselsatta i absoluta tal i Stockholms län tal Utrikes födda Inrikes födda KÄLLA: SCB (AKU) INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 7

8 Utrikes födda arbetar mer än inrikes födda Analysen ovan ger vid handen att sysselsättningen för utrikes födda i Stockholms län har utvecklats positivt. Fortfarande vet vi dock inte vilken form denna sysselsättning har. I vissa fall är det tillräckligt att en person arbetar en timme i veckan för att klassas som sysselsatt av SCB. Vissa politiska åtgärdsprogram flera särskilt utformade för utrikes födda räknar deltagare som sysselsatta. Därför är det angeläget att i möjligaste mån utröna i vilken utsträckning den ökade sysselsättningen kan härledas till ökat deltagande bland utlandsfödda i liknande program, samt studera antalet arbetade timmar. I figur 3 nedan tittar vi på det genomsnittliga (totala) antalet arbetade timmar per vecka för utrikes och inrikes födda i Stockholms län. Vi kan se att antalet arbetade timmar har ökat för bägge grupper. För utrikes födda har den ökat med 50 procent under den studerade perioden, för inrikes födda med tio procent. BETYDANDE ÅTERHÄMTNING I figur 4 på följande sida ser vi att utrikes födda arbetar fler timmar per vecka än inrikes födda. Vi kan även se en betydande återhämtning efter den stora finanskrisen 2009, som slutade med att utrikes födda gått om inrikes födda i antalet arbetade timmar per sysselsatt. Den snabba återhämtningen vittnar delvis om arbetsmarknadens återhämtningskapacitet. År 2012 arbetade utrikes och inrikes födda nästan lika mycket, och därefter har gapet återigen vidgats till de utrikes föddas fördel. Figur 3. Totala antalet arbetade timmar i genomsnitt per vecka i Stockholms län Miljontals timmar Utrikes födda Inrikes födda KÄLLA: SCB 8 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM

9 Figur 4. Totala antalet arbetade timmar i veckan per sysselsatt i Stockholms län 31,50 31,00 Timmar per vecka 30,50 30,00 29,50 29,00 28, Utrikes födda Inrikes födda KÄLLA: SCB INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 9

10 FÖRST ATT GÅ För att komplettera bilden tittar vi även på vilken anställningsform de utrikes födda i Stockholms län har; mer specifikt jämför vi andelen fast anställda bland inrikes och utrikes födda. Jämförelsen visar att andelen utrikes födda med fast anställning är samma 2005 som i slutet av Eftersom andelen inrikes födda med fast anställning har gått ner från 77 till 74 procent har även gapet mellan inrikes och utrikes födda minskat. I figur 5 framgår även tydligt att utrikes födda drabbas värst vid ekonomiska kriser, vilket tappet år 2009 visar. Då sjönk andelen fast anställda med fyra procentenheter, medan motsvarande tapp för inrikes födda var en procentenhet. Under samma period skedde, som tidigare nämnts, en drastisk ökning i arbetade timmar bland utrikes födda. Öppna arbetslösheten sjunker Arbetslösheten har minskat under tioårsperioden, och minskningen är mest påtaglig bland inrikes födda. Den öppna arbetslösheten för inri- Figur 5. Andel med fast anställning i Stockholms län 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% Utrikes födda Inrikes födda KÄLLA: SCB 10 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM

11 kesfödda har minskat med 2,8 procentenheter, till en arbetslöshet på fyra procent Även för den grupp som är mest drabbad av hög arbetslöshet personer födda utanför Europa går utvecklingen åt rätt håll. Den uppvisar en 2,2 procentenheter lägre arbetslöshet under motsvarande period, en minskning från 13,4 procent till 11,2 procent. Arbetslösheten är genomgående högre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Totalt uppgår antalet arbetslösa utrikes födda till personer, vilket är knappt hälften av samtliga arbetslösa. I figur 6 nedan ser vi att födelseregion Världen ligger på en väsentligt cirka fem procentenheter högre nivå än övriga födelseregioner. UTRIKES FÖDDA VARSLAS Vi ser även att kurvorna följer samma mönster, och återigen märks en tendens till större svängningar för födelseregion Världen i jämförelse med de andra födelseregionerna. Det innebär att en chock i form av en stor finanskris, som den år 2008, leder till att fler utrikes än inrikes födda varslas. Dessutom ser vi att arbetslösheten för utrikes födda genomgående är lägre i Stockholms län än i övriga riket. Arbetslösheten kan minska antingen till följd av ett minskat antal arbetslösa i absoluta tal, eller på grund av en minskad arbetskraft. I december 2014 fanns det öppet arbetslösa och sökande i arbetsmarknadsprogram utrikes födda i Stockholms län. Det är en minskning med 1,2 procent jämfört med samma kvartal året före. 4 I figur 7 på nästa sida tar vi en titt på den andra faktorn som bestämmer arbetslösheten, nämligen storleken på arbetskraften av utrikes födda i absoluta tal. Vi kan se att arbetskraften har ökat i absoluta tal. Vår utmaning är dock precis som rikets att öka arbetskraftsutbudet. Av 4 Arbetsförmedlingen utrikes födda kvinnor i befolkningen är sysselsatta och arbetslösa. De resterande står utanför arbetsmarknaden, alltså 29 procent av den totala utrikes födda populationen. Den höga andelen utrikes födda kvinnor utanför arbetskraften förklarar delvis varför arbetslösheten inte är högre för denna grupp. 5 Det finns ingen regional statistik som delar in gruppen ej i arbetskraften. Åren ökade på riksplanet antalet utrikes födda utanför arbetskraften i åldern (16 64) med och uppgick till år 2013, alltså 24,2 procent av de utrikes födda. Den största andelen (36 procent) uppgav att de var sjuka, och den näst största kategorin utgjordes av heltidsstuderande (32,8 procent). 6 5 Länsstyrelsen Stockholm, Läget i länet februari 2015, s. 9 6 SCB 2014, Utrikes föddas arbetsmarknadssituation Figur 6. Andelen öppet arbetslösa i Stockholms län efter födelseregioner, jämfört med motsvarande statistik för utomeuropeiskt födda i övriga riket Procent Sverige Norden EU Världen Stockholms län Världen Riket KÄLLA: SCB INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 11

12 Figur 7. Arbetskraften i absoluta tal i Stockholms län tal Utrikes födda Inrikes födda KÄLLA: SCB (AKU) Figur 8. Andelen utrikes födda i arbetsmarknadsprogram i Stockholms län jämfört med motsvarande andel för utomeuropeiskt födda i riket Procent Sverige Norden EU Världen Stockholms län Världen Riket KÄLLA: SCB 12 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM

13 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU, klassas en intervjuperson som sysselsatt genom sitt deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program enbart om denna deltar i arbetsplatsens produktion av varor och tjänster. Deltagaren måste få lön från företaget där denna arbetar, och den kan vara delvis subventionerad från det offentliga. Några program som klassificeras som sysselsättning är: instegsjobb, nystartsjobb, anställning med lönebidrag och Samhall. I figur 8 kan vi se att andelen utomeuropeiskt födda som deltar i arbetsmarknadsprogram har ökat i Stockholms län. Till exempel ökade antalet sökande till arbetsmarknadsprogram från i december 2013 till i december 2014, en ökning med 5,5 procent. I riket är andelen utrikes födda som deltar i arbetsmarknadsprogram betydligt större. 7 År 2013 var andelen utomeuropeiskt födda i arbetsmark- 7 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsdata Antalet sökande till arbetsmarknadsprogram har ökat med 5,5 % nadsprogram hela två procentenheter högre än i Stockholms län. Andelen långtidsarbetslösa minskar I Stockholms län har andelen långtidsarbetslösa minskat något eller förblivit konstant för samtliga födelseregioner. För personer födda utanför Europa (födelseregion Världen), ligger långtidsarbetslösheten på samma nivå, det vill säga 2,6 procent. Däremot kan vi konstatera att trenden från år 2010 har varit kraftigt positiv för både Stockholms län och riket, där långtidsarbetslösheten för den mest utsatta gruppen kontinuerligt har sjunkit. Motsvarande utveckling för inrikes födda (födelseregion Sverige) har varit en minskning från 1,4 till 0,8 procent. Figur 9. Andel långtidsarbetslösa efter födelseregion i Stockholm län, jämfört med utomeuropeiskt födda i övriga riket Procent 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Sverige Norden EU Världen Stockholms län Världen Riket KÄLLA: SCB. MED LÅNGTIDSARBETSLÖSA MENAS PERSONER UNDER 25 ÅR INSKRIVNA HOS ARBETSFÖRMEDLINGEN NÅGON GÅNG UNDER ÅRET, SAMMANHÄNGANDE MINST 100 DAGAR SAMT FÖR 25+ ÅR MINST 6 MÅNADER. INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 13

14 Inkomsterna har ökat Inkomsterna har ökat för såväl inrikes som utrikes födda. Uppgifterna för inkomst redovisas i prisbasbelopp vilket gör dem jämförbara över tid. År 2013 var prisbasbeloppet kronor. Medianinkomsten för personer födda utanför Europa (födelseregion Världen) har ökat från 3,4 prisbasbelopp 2004 till 4,1 prisbasbelopp år 2012, det år för vilket vi har senaste inkomstdata för Stockholms län. Medianinkomsten för de inrikes födda (födelseregion Sverige) har under motsvarande period ökat från 4,7 till 6,1 prisbasbelopp. Inkomstökningen har således varit större för inrikes än för utrikes födda. I figur 10 kan vi se att inkomsterna för de utomeuropeiskt födda genomgående är större i Stockholm än i övriga riket. Figur 10. Medianvärde av disponibel inkomst i Stockholms län, jämfört med medianinkomsten för utomeuropeiskt födda i övriga riket 6,5 6 5,5 Prisbasbelopp 5 4,5 4 3, Sverige Norden EU Världen Stockholm Världen Riket KÄLLA: SCB. 14 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM

15 Andelen personer med försörjningsstöd har minskat kraftigt 2003 andel av den totala nettoinkomsten i procenttal för utomeuropeiskt födda andel av den totala nettoinkomsten i procenttal för utomeuropeiskt födda. Hur stor del av inkomsten utgörs av försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag? För de utomeuropeiskt födda (födelseregion Världen) har försörjningsstödet som andel av nettoinkomsten 8 sjunkit markant sedan 2003, från 4,3 procent av de totala inkomsterna till 2,6 procent Den gula linjen i figur 11 illustrerar fallet tydligt. Andelen utomeuropeiskt födda som får försörjningsstöd är betydligt större i övriga riket än i Stockholms län. För alla övriga utrikes födda ligger försörjningsstödet genomgående på en relativt stabil nivå; för de inrikes födda är den oförändrad sedan Nettoinkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Skillnaden mellan nettoinkomsten och den disponibla inkomsten är att den disponibla inkomsten är hushållets sammanlagda inkomst. Nettoinkomsten visar den enskilda personens inkomst. Med andra ord vad personen bidrar med i hushållets disponibla inkomst. Figur 11. Andelen försörjningsstöd av nettoinkomst per födelseregion i Stockholms län, jämfört med utomeuropeiskt födda i övriga riket Procent Sverige Norden EU Världen Stockholm Världen Riket KÄLLA: SCB INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 15

16 Figur 12. Andel av nettoinkomst som är sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning, försörjningsstöd, introduktionsersättning samt etableringsersättning, Stockholms län, jämfört med utomeuropeiskt födda i riket Procent Sverige Norden EU Världen Stockholm Världen Riket KÄLLA: SCB Sjukpenningkostnaderna minskar Det är även intressant att veta hur stor del av en stockholmarnas nettoinkomst som utgörs av olika statliga tranfereringar. Andelen av nettoinkomst som består av sjukpenning, sjuk- och aktivitetsstöd samt försörjningsstöd har sjunkit kraftigt mellan 2003 och 2012 för alla i Stockholms län. Stockholmare som fötts utanför Europa är mindre beroende av statliga transfereringar 2012 än Närmare bestämt har andelen vars inkomst utgörs av statliga transfereringar sjunkit med 7,6 procent, från 17,4 procent till 9,8 procent. För födelseregion EU ser vi en större minskning om 8 procentenheter, från 12,6 procent till 4,6 procent. Även de inrikes födda (födelseregion Sverige) har halverat sin andel, från 6 procent till 2,9 procent. Födelseregion Världen har dock fortfarande högst andel sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd av nettoinkomst, födelseregion Sverige har lägst. I övriga riket är de utomeuropeiskt födda mer beroende av statliga transfereringar än i Stockholms län. Utbildningsresultaten har försämrats Det är främst inom utbildning som utvecklingen inte har varit positiv de senaste tio åren, varken i Stockholm eller riket, varken för inrikes eller utrikes födda elever och studenter. Figur 13 visar en tydligt nedåtgående trend vad gäller gymnasiebehörighet för elever från födelseregionerna EU och Världen. Inom den senare har andelen ungdomar behöriga till gymnasieutbildning sjunkit med 5,8 procentenheter, från 71,6 procent år 2004 till 65,8 procent Utomeuropeiskt födda elever är också den enda gruppen vars senaste notering är betydligt högre än året dessförinnan. Gymnasiebehörigheten har ökat från 61 procent 2012 till 66 procent Här måste en reservation noteras; populationen av utrikes födda ungdomar är relativt liten, i synnerhet efter att ha indelats i födelseregioner, varför små förändringar kan få stora effekter i den totala statistiken. Det är främst inom utbildning som utvecklingen inte varit positiv de senaste tio åren 16 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM

17 Figur 13. Behörighet till gymnasiet, Stockholms län Procent Sverige Norden EU Världen KÄLLA: SCB. AVSER ANDELEN PERSONER SOM SLUTADE GRUNDSKOLAN ETT VISST ÅR, OCH SOM VAR FOLKBOKFÖRDA I REGIONEN VID UTGÅNGEN AV SAMMA ÅR, SAMT HADE BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET. INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 17

18 Behörigheten till högskolan är lägre vid periodens slut för alla födelseregioner utom Norden. 9 De utomeuropeiskt födda har en genomgående lägre andel behöriga till högskolan än övriga födelseregioner. Gapet till de 9 Andelen personer födda i Norden är relativt liten vilket gör att mindre förändringar ger större avtryck i statistiken. I Stockholm består den gruppen av totalt cirka personer. Födelseregion EU påverkas till viss del av samma fenomen. inrikes födda har vidgats sedan 2004, då andelen studenter från födelseregion Världen har sjunkit mest relativt sett, från 78,6 procent till 75,3 procent. För de inrikes födda gymnasieungdomarna har tappet under motsvarande period varit nästan två procentenheter, från 88,8 till 86,9 procent. Utomeuropeiskt födda är den enda grupp vars sista notering har ökat jämfört med året före, från 74 till 75,3 procent. Gapet mellan de inrikes födda och de utrikes födda har vidgats sedan år 2004 Figur 14. Behörighet till högskola, Stockholms län Procent Sverige Norden EU Världen KÄLLA: SCB. ANDELEN PERSONER SOM SLUTADE GYMNASIET ETT VISST ÅR OCH SOM VAR FOLKBOKFÖRDA I REGIONEN VID UTGÅNGEN AV SAMMA ÅR, SAMT HADE BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLAN. 18 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM

19 Figur 15. Antal sjukdagar (så kallade ohälsotal), Stockholms län Antal sjukdagar per år Sverige Norden EU Världen KÄLLA: SCB Ohälsotalen har sjunkit för alla i Stockholms län Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning (f.d. förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen (innehåller således inte dagar med sjuklön från arbetsgivare). I figur 15 ser vi att ohälsotalen har sjunkit för alla i Stockholms län för varje år från 2003 till År 2012 hade de utrikes födda från Norden högst ohälsotal (42,7), medan de inrikes födda (födelseregion Sverige) hade lägst (19,2). Ohälsotalen för personer från födelseregion EU har sjunkit mest var utrikes födda från födelseregion Världen sjukskrivna i genomsnitt 26 dagar, vilket är 21 dagar färre än år INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 19

20 SLUTSATSER DET ÄR NATURLIGT ATT MÄNNISKOR DRAS DIT JOBBEN FINNS. I STOCKHOLMSREGIONEN FINNS JOBBEN MEN INTE BOSTÄDERNA. FLASKHALSAR SOM HINDRAR UTRIKES FÖDDA FRÅN ATT TA DE JOBB SOM FINNS MÅSTE BORT. Utmaningar finns, men det finns även möjligheter. År 2030 väntas Stockholms län ha en brist på omkring högutbildade. Vi är i skriande behov av arbetskraft. Att tillvarata de människor som redan finns i regionen är inte bara rimligt utan nödvändigt. Men hur gör vi det? Stockholm växer näst snabbast i Västeuropa utan att bostadsbyggandet håller tillnärmelsevis jämna steg. Att befolkningen växer innebär dock inte per automatik att efterfrågan på nyproduktion ökar i samma takt. De lägenheter som byggs i Stockholmsregionen riktas ofta till fel målgrupp. Befolkningstillväxten utgörs till stor del av mindre betalstarka grupper, vilket förväntas fortsätta under de kommande decennierna. Trångboddheten i ett flertal socioekonomiskt utsatta området har ökat medan boendetätheten i många andra delar av länet har minskat. Fler billiga lägenheter måste byggas. Många bra förslag på hur detta kan åstadkommas är redan utarbetade, inte minst i Bokriskommitténs slutrapport En fungerande bostadsmarknad en reformagenda. 10 Sverige har en väldigt låg andel icke-kvalificerade jobb, samtidigt som många flyktinginvandrare saknar gymnasiekompetens. För att dessa ska absorberas i den svenska arbetsmarknaden måste utbudet av enklare tjänstejobb öka. Detta kan delvis åstadkommas genom att behålla reformer som fungerar, som möjligheten till RUT-avdrag. Tjänstesektorn är avgörande för utomeuropeiskt föddas sysselsättning. RUT-avdraget har haft positiv effekt på utrikes föddas sysselsättning i synnerhet. 11 I stället för att stegvis avveckla programmet som nu sker bör det utvecklas och utvidgas. Skolresultaten utvecklas negativt, både för inrikes och utrikes 10 pdf 11 Enligt Konjunkturinstitutet har RUT-avdraget lett till fler i arbete totalt, i en bransch där utrikes födda är överrepresenterade. födda. Förutom att kvaliteten inom det svenska skolväsendet generellt måste höjas, behöver banden mellan utbildning och näringsliv stärkas i syfte att öka anställningsbarheten bland unga. För att åstadkomma detta bör regeringen investera i fler lärlingsplatser. Skolsegregation måste undvikas, delvis genom att satsa extra resurser på skolor där tillbakagången har varit långvarig och riskerar att permanentas. Handelskammaren föreslår att följande policyåtgärder ska prioriteras: Skapa en bättre fungerande bostadsmarknad. Behåll och utvidga RUT-avdraget. Investera i fler lärlingsplatser Satsa ännu mer resurser på skolor i utanförskapsområden. 20 INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM

21 Fler lärlingsplatser Bättre bostadsmarknad Att tillvarata de människor som redan finns i regionen blir nödvändigt Behåll RUT-avdrag INTEGRATIONSMOTORN STOCKHOLM 21

22

23

24 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Box Stockholm Tel: ISSN: ANSVARIG ANALYS: Alen Musaefendic ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Konjunkturläget augusti 7 FÖRDJUPNING Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Stigande arbetslöshet medför en ökad risk för att fler blir långtidsarbetslösa. Jämfört med korttidsarbetslösa har långtidsarbetslösa

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Eurofutures har med Stadsledningskontoret om sammanställande av statistikrapporter.

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Mot full sysselsättning. en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland

Mot full sysselsättning. en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland Mot full sysselsättning en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland 1 Sverige står starkt Tack vare ordning och reda i finanserna och en tydlig arbetslinje har Sverige klarat sig bättre ur

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I

ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2014:2 BAKOM SIFFRORNA - unga som varken arbetade eller studerade 2000 2010 Susan Niknami och Lena Schröder Temagruppen Unga

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 5: 2011 Perspektiv Helsingborg ARBETSLÖSHETEN I HELSINGBORG HAR MINS- KAT SEDAN OKTOBER 2010 Antalet öppet arbetslösa i åldern 18-64 år uppgår till närmare

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Försörjningsmåttet 2012 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 2012 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 212 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Totala utbetalningar av Sjukpenning rehab peng Sjuk och aktivitetsersättning Akassa Aktivitetsstöd Försörjningsstöd från kommunen Försörjningsmåttet

Läs mer

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender Juni 2014 2014-06-18 För att lösa det demografiska problemet med en åldrande befolkning behövs fler människor som kan arbeta runt om i Sverige.

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Trender sedan finanskrisen

Trender sedan finanskrisen Trender sedan finanskrisen Rekordhögt antal i arbete 2012 och 200 000 färre i utanförskap Utlandsfödda har nu högre medelarbetstid och högre andel heltidsarbetande än inrikes födda Kvarstående utmaningar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen i siffror 11 000 anställda 321 kontor Kundtjänst besvarade 1 060 000 telefonsamtal senaste året Arbetsformedlingen.se

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer