Den manliga pedagogens roll i förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den manliga pedagogens roll i förskolan"

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Barn unga samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Den manliga pedagogens roll i förskolan The male educator s role in pre-school Jörgen Karlsson Migena Huqi Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Nils Andersson Handledare: Åse Piltz

2

3 Förord Innan vi påbörjade vårt examensarbete kom vi gemensamt överens om att utföra alla delar av arbetet tillsammans. Detta innebär att vi har samlat ihop all empiri tillsammans, utfört intervjuer samt observationer gemensamt. Vi ansåg att detta arbetssätt passade oss främst. Under tiden vi har arbetat med detta har vi träffats på Malmö Högskola, minst fyra dagar per vecka, med start från morgon till sen eftermiddag. Vi vill tacka alla pedagoger som har medverkat i våra intervjuer samt observationer. Slutligen vill vi passa på och tacka vår handledare Åse, som har varit till stor hjälp under hela arbetets gång. Utan henne hade vi inte kunnat genomföra detta arbete. Stort tack Åse. 2

4 Sammanfattning Karlsson, Jörgen & Huqi, Migena (2013). Den manliga pedagogens roll i förskolan en studie om manliga pedagoger i förskolan. Malmö: lärareutbildningen Malmö Högskolan Det är för få män i förskolan, barnen behöver manliga förebilder. Detta är ord som inspirerat oss till att skriva detta arbete. Vårt mål med denna studie är att undersöka manliga pedagoger i förskolan. Vi valde detta tema på grund av att bristen på manliga pedagoger i svenska förskolor är stor, vi ville därmed undersöka detta samt vilken roll har de enligt andra pedagoger och undersöka vad forskarna skriver om detta. Gör mannen förskolan mer jämställd eller befäster han de stereotypa könsrollerna och bidrar därmed till minskad jämställdhet. Genom teorier, tidigare forskning, intervjuer och observationer har vi försökt besvara våra frågor. Observationerna och intervjuer har ägt rum i fyra olika förskolor i Skåne och sammanlagt har vi intervjuat sju pedagoger, manliga och kvinnliga. Metoderna vi har använt oss av är kvalitativa metoder, ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Kvalitativa metoder har gett oss chansen att tolka våra resultat på djupet istället för att generalisera svaren vi fick av informanterna. Med hjälp av ostrukturerade observationer har vi tolkat och studerat pedagogernas kroppsliga och språkliga uttryck. Semistrukturerade intervjuer lät oss föra en dialog med pedagogerna samt vidareutveckla samtalet med hjälp av följdfrågor. Det har visat sig, enligt våra källor, att bristen på manliga pedagoger i förskolan beror på flera olika orsaker, dessa inkluderar låg lön, låg status samt att förskolan är ett kvinnodominerat yrke sedan lång tid tillbaka. Vidare kan vi se att en manlig pedagogs arbetsuppgifter inte skiljer sig från en kvinnlig pedagogs, dock har de ofta andra förväntningar på sig. Nyckelord: Genus, jämställdhet, könsblindhet, könsroll och pedagog 3

5 Innehållsförteckning The male educator s role in pre-school Förord Sammanfattning Introduktion Syfte och frågeställningar Definition av begrepp Litteraturgenomgång Teori och tidigare forskning Genus Könsblindhet Mansforskning Jämställdhet i förskolan Metod Kvalitativ metod Kvantitativ metod Observation Intervju Metodreflektion Validitet och reliabilitet Etiska överväganden Urval Genomförande Resultat och analys Bristen på manliga pedagoger Genus Lekfarbror Jämställdhet Slutsatser och avslutande diskussion Fortsatt forskning Referens lista Bilaga

6 1. Introduktion Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller. ( Lpfö 98, rev 2010:5). Citatet ovan beskriver förskolans uppdrag att motverka den klassiska könsrollen. Ur en historisk synvinkel var småbarnsläraryrket ett jämnt fördelat yrke som bestod av 50 % kvinnor och 50 % män under senare 1850-talet. En stor förändring skedde i slutet av 1800-talet på grund av ekonomiska orsaker, det blev billigare att anställa kvinnor och därmed blev yrket kvinnodominerat. Detta har fortsatt genom 1900-talet fram till idag (Tallberg, 2002:62). Män har inte varit stor del av småbarnsomsorgen under 1900-talet, det är en paradox när man hävdar att pojkar behöver manliga förebilder i tidig ålder, samtidigt ska man bryta de traditionella könsmönstren. Det finns många saker som anses vara manligt och kvinnligt i skolans värld, somliga av dessa ifrågasätts dagligen medan andra saker ifrågasätts väldigt sällan. Pedagoger förväntas bryta de klassiska genustankarna i vår samtid och synliggöra de normativa dragen i dem. Vi anser att detta är en viktig aspekt i både skola och förskola och därmed har vi valt att undersöka den manliga pedagogens roll i förskolan. Vuxna som vistas tillsammans med barn gör skillnad på flickor och pojkar. Det visar så gott som all forskning inom området (SOU:2004:115 s.54). Våra funderingar är, innebär fler manliga pedagoger per automatik att det sker en förändring, och om så är fallet, vilken slags förändring sker då? 5

7 2. Syfte och frågeställningar Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur manliga pedagoger interagerar med barn i förskolan. Vad deras roll anses vara i förhållande till den kvinnliga pedagogen samt undersöka eventuella orsaker till att det är så få manliga pedagoger i förskolevärlden. Vad beror bristen av manliga pedagoger i förskolan på enligt tidigare forskning samt pedagogerna vi har intervjuat? Vad är den manliga pedagogens roll i förskolan enligt pedagogerna i vår undersökning? Anser pedagogerna att den manliga pedagogen medverkar till ökad jämställdhet eller stärker han de traditionella könsrollerna och vad säger forskningen? 6

8 3. Definition av begrepp Genus betecknar det sociala och kulturella könet, vilket innebär vad samhället anser vad som är manligt respektive kvinnligt. Heteronorm innebär att man ser heterosexualitet som det normala, man ser homo- och bisexuella som avvikande. Heteronormen innehåller förväntningar på hur män och kvinnor ska uppträda. Jämställdhet innebär mäns och kvinnors lika värde som individ oavsett kön Könsblindhet är det ord vi har för de sociala strukturerna vad gäller kön och att dessa är så djupt rotade i oss att vi inte ser dem själv, man menar att man är könsneutral. Könsroll är omgivningens krav samt förväntningar på hur en pojke eller flicka ska uppträda. Pedagog innebär en person som lär ut, i vårt fall till barnen i förskolan. (Wedin, 2011:206) 7

9 4. Litteraturgenomgång Det pedagogiska arbetet har haft en könsrelaterad historia. Redan under talet blev läraryrket i förskolan kraftigt kvinnodominerat. Under 1900-talet började debatten om den manliga pedagogen i förskolan träda fram. Frågor som togs upp var bland annat om barn hade behov av att fostras av båda könen och om män behövdes som en förebild. Manlig personal skulle kunna hjälpa till med detta (Havung, 2005:48). Staten hade som förhoppning att år 1985 skulle cirka 30 % av personalen i förskolan vara män. Detta skedde ej, anledningen ansågs vara den låga lönen samt att arbetet var typiskt kvinnligt. Även under 2000-talet är frågor om manliga pedagoger i förskolan en fortgående debatt. Barn anses behöva manlig personal för både fostran och identifieringsobjekt, ändå är endast 3 % av förskolepersonalen män (Nordberg, 2005:49) Samhällets normer och värderingar om vad som anses vara kvinnligt respektive manligt yrke påverkar mäns och kvinnors yrkesval. Att träda in i ett kvinnodominerat yrke som man är ungefär som att en eller flera personer kommer in i en ny kultur där det exponeras en del regler och villkor som de måste bete sig efter. Dessa villkor och regler syns inte förrän någon bryter mot dem. Alltså kan en man enbart genom sin fysiska närvaro synliggöra förskoleverksamhetens kvinnliga könstämpling (Havung, 2005:53). Marie Nordberg, forskare inom maskulinitetsskapande, menar att förskolans verksamhet har könsmärkts som kvinnlig sedan långt tillbaka i tiden (2005). Vidare skriver hon att yrket som manlig pedagog kan upplevas som bisarrt och ytterst provocerande. I sin studie hänvisar hon till en situation där en manlig pedagog blir bemött av en pappa till ett av barnen i barngruppen: Åh, fan! Är du kvar där fortfarande, men du ska få se att du snart får ett riktigt jobb du också (Nordberg, 2005:51). Enligt pappan var inte yrket manligt, utan ett kvinnoyrke. Nordberg syftar på att män ständigt blir ifrågasatta i sitt yrkesval när det kommer till att jobba inom förskola, deras manlighet ifrågasätts av andra. Hon menar att manliga pedagoger brottas dagligen med problemet att hålla kvar sin manlighet samtidigt som de yrkesmässigt utför arbetsuppgifter på den kvinnliga arenan (2005:52). 8

10 I sin artikel på Lärarnas nyheter, Var är männen, hänvisar journalisten Richter till dåvarande förskole- och jämställdhetsminister Nyamko Sabunis uttalande om att förskolan ska vara en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män. Det är viktigt att barn i förskolan får möta kompetent personal och vuxna förebilder som är både kvinnor och män (Nyamko Sabuni, citerad i Richter, 2012) Vidare ställer Elisabeth Richter frågan om varför det är viktigt med fler män i förskolan varpå Marie Nordberg svarar: Fler män behövs för att spegla mångfalden hos befolkningen, särskilt män som också har utländsk bakgrund är i dag frånvarande i personalen. Det är också viktigt att båda könen finns i alla yrken för att unga ska få en bred referensram för sina yrkesval (Marie Nordberg, citerad i Richter, 2012). En manlig förskollärare har andra förväntningar på sig än en kvinnlig. Alla pedagoger har till uppgift idag att bidra till att traditionella genusmönster bryts. En manlig pedagog ska inte bara vara pedagog med alla dess uppgifter, han ska även vara man och därmed medverka till ökad jämställdhet. Läroplanen (Lpfö 98, rev 2010) lägger stor vikt på att pedagogerna ska hjälpa barnen att utveckla sin egen identitet och samtidigt motverka de klassiska könstereotyperna. Detta leder till att vilken roll den manliga pedagogen skall ha kan förstås på olika sätt (Nordberg, 2005:46). Havung skriver att en av förväntningarna man har på män inom förskolevärlden är att agera lekfabror. Hon menar att manliga pedagoger blir ofta väldigt populära bland barnen och att detta beror på att män är mer benägna till lek. Vidare skriver Havung att anledningen till att männen anses vara bra på att leka med barnen, vilar på att de ofta tillåter mer våghalsiga inslag och för att leken lätt glider in i idrotten, något som anses vara ett manligt intresse. Många manliga pedagoger får även ansvaret för de organiserade idrottsaktiviteter som sker på förskolor runt om i landet, ett ansvar som tilldelas dem av de kvinnliga pedagogerna. Vid oplanerad lek vänder sig barnen till de manliga pedagogerna i första hand, detta då kvinnorna anses leka mer organiserade lekar med barnen och ser till att det inte blir kaos och oordning. (Havung, 2005:63). Genuspedagogen Eva-Karin Wedin (2011) hänvisar till de vanligaste argumenten för att rekrytera fler män i förskola: barn behöver en manlig förebild och pojkarna särskilt behöver män för sin identitetsutveckling och de ska bidra med typiskt manliga egenskaper som att spela fotboll eller att ställa och styra när det behövs. Utifrån dessa argument behövs män för att bidra med det kvinnor saknar. Hon menar på att dessa 9

11 argument leder till att förstärka uppdelningen av kvinnliga och manliga sysslor och därmed till ojämställdhet (Wedin, 2011:44). Hon hävdar att detta leder till att färre män söker sig till förskolan, de vill inte bli betraktade som könsstereotyper utan som de individer de är och det de har att erbjuda. Den feministiska teoretikern Nancy Chodorow skriver att könsidentiteten för pojkar har sitt ursprung i avskiljning/olikhet. Hon menar att pojkar försöker bli män genom att bryta den omsorgsfulla relationen med sin mamma eller fröken. Pojkarna söker en motpol till de kvinnliga pedagogerna och flickorna, detta då de ska bli något annat (refererad i Svaleryd, 2002:16). Vidare skriver Wedin att anledningar till att rekrytera män i förskolan måste bygga på de skäl som lagen och jämställdhetspolitiken bygger på, det vill säga att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden. Den manliga pedagogen i förskolan behövs för att visa barn såväl som vuxna att både män och kvinnor kan arbeta med barn, omsorg och pedagogik, hävdar Wedin (2011:44). Ett annat argument för att män behövs i förskolan är för att nå en jämnare fördelning av makt och resurser mellan könen (SOU 2006:75, s.200). I SOU (Statens Offentliga Utredningar) står det att andelen män i förskolan är och har varit låg. De menar att chansen för att den här trenden kommer att vända är liten. Enligt SOU:s undersökning har andelen män på lärarutbildningen också sjunkit de senaste åren. Anledningen till att förskolan har en så låg status anses vara på grund av dess historia, förskolan sågs som en familjepolitisk angelägenhet och en verksamhet för barnpassning (SOU 2006:75, s192). 10

12 5. Teori och tidigare forskning Här presenterar vi teorier och tidigare forskning som är relevant för vårt examensarbete. Syftet är att skapa förståelse för vårt forskningsområde. 5.1Genus Könsroll är ett begrepp som används för att förklara våra förväntningar på kvinnor och män vad det gäller sociala, kulturella och beteende skillnader mellan könen och dess förhållande till varandra (SOU, 2004:36). Genus har likheter med begreppet könsroll, könrollsbegreppet har på senare tid ersatts av genusbegreppet då genus anses vara ett vidare begrepp. Vad är kön och vad är genus? Ordet kön är både för brett och alldeles för snävt, enligt genusforskaren Britt-Marie Thurén (refererad i Höglund 2000:29). På grund av detta införde man begreppet genus. Vidare skriver Thurén att termen genus visar att man studerar hela samhället och inte bara specifika områden. Ordet genus som könsbegrepp kommer från engelskans gender. Enligt Kristina Henkel, statsvetare med genusinriktning, står kön för det biologiska könet och genus för det sociala könet (2004:14). Hon menar att genus är egenskaper som samhället skapar utifrån människans biologiska kön, alltså vad anses vara feminint respektive maskulint. De olika förväntningarna på en människa skapas i tidig ålder, beroende på könet. Redan i tidig ålder beter de flesta vuxna sig annorlunda gentemot barn. Ofta kommunicerar de på olika sätt och har olika förväntningar beroende av om det är en flicka eller en pojke (Henkel, 2004:15). Tidigare forskning från miljöer som består till övervägande del av kvinnor pekar på att det ofta är i hög grad traditionella förväntningar och värderingar som framställs i den vardagliga verksamheten. Maria Hedlin, doktorand i pedagogiskt arbete på Genusforskarskolan, Umeå Universitet hävdar att det krävs kunskap och medvetenhet om genus för att behandla alla jämställt, en kunskap som inte alla kvinnor har bara för att de är kvinnor (2006:60). Genus är ett relativt nytt begrepp inom forskning och därför debatteras begreppets användbarhet. Hirdman (2001) har en förklaring till varför man bör använda begreppet genus: Så vill jag att ord som genus ska förstås och användas, som ett ord som gör att vi ser det vi inte såg tidigare. Jag vill att man tack vare det 11

13 begreppet ska se hur människor formas och formar sig till Man och Kvinna (Hirdman, 2001:11). Forskningen om genus analyserar hur samhällets syn på vad som är manligt och kvinnligt formar möjligheter och hinder för individen i olika områden. Manligt genus har generellt sett högre status i samhället än kvinnligt genus (Hamberg & Thurén, 2002:5). Genusforskningens ursprung härrör tillbaka till 1960-talet. Många kvinnor i västvärlden började studera vid universitet under denna tidpunkt. Flera av dessa ifrågasatte varför inget inom den etablerade vetenskapen var skrivet av kvinnor och varför forskningen sällan tog upp kvinnor i sina forskningsresultat. Detta ledde till att kvinnoforskningen kom igång. I Sverige blev kvinnoforskningen först aktuell under 1970-talet och växte sedan lavinartat under 1990-talet. Tanken var från början att denna skulle komplettera den tidigare forskningen som hade fokus på männen. Det blev snabbt tydligt att kvinnors och mäns livsvillkor var bundna till varandra, vilket ledde till en utveckling av forskningsområdet för att fånga upp dessa komplicerade förhållanden (Hedlin, 2006:44). Thurén skriver att vad som är kvinnligt eller manligt brukar definieras av varandra som ett slags motsatser, är det inte manligt så är det kvinnligt precis som att upp inte är ner, ljust är inte mörkt och så vidare. Ena termen är meningslös utan den andre, därför är det meningslöst att studera ena könet utan att tänka på det andra könet och hur de påverkar varandra (Höglund, 2000:36). Genusforskningen består av fler specifika inriktningar: jämställdhetsforskning (lägger fokus på det som anses vara orättvisa), kvinnoforskning (fokus på kvinnan) och mansforskning (fokus på män), (Vetenskapsrådet 2005:5). En central fråga för genusvetenskapen är, finns det några av naturen givna manliga och kvinnliga egenskaper? (Angelfors och Schömer, 2009:15). Eva Gannerud, fil dr i pedagogik, hävdar att i vårt samhälle finns det en hierarkisk förhållning mellan det som anses vara kvinnligt och det som anses vara manligt. Detta ses som en maktskillnad och ligger till grund för de olika tilldelade arbetsuppgifterna samt positioner i arbetsmarknaden, som t ex i ett kvinnodominerat jobb, där män är så få (2001:14). Vidare skriver hon att makt- och arbetsfördelningen i skolan syns på olika sätt, exempelvis så tar pojkarna betydligt mycket mer plats i skolan än vad flickorna gör, både på lektioner och på rasterna. Även inom personalens positioner kan man se denna könsarbetsdelning, manlig personal har i allmänhet positioner med högre status. Gannerud påpekar att könsarbetsdelningen i skolan har en koppling till samhällens 12

14 uppfattning om manligt respektive kvinnligt. Förr var könsarbetsuppdelning väldigt synligt och skedde öppet, genom formell uteslutning. Det innebar att kvinnor inte kunde välja vilken utbildning som helst eller yrken, enligt formella lagar samt informella normer (2000:17). Vidare tydliggör Gannerud att könsarbetsuppdelning inte är så synligt eller öppet i dagens samhälle, men att arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria, har etablerat begreppet genussystemet som handlar om de normer och osynliga regler om manligt och kvinnligt som samhället skapar och beter sig efter. Osynliga normer och regler beskriver Hirdman med begreppet genuskontrakt. Genuskontrakten innebär att det har skapats olika konkreta tankar om hur män och kvinnor skall vara mot varandra i till exempel jobbet, kärleken, hemmet, utseendemässigt och så vidare. Kontrakten är i sig de ömsesidiga föreställningarna. Systemet är en process som via kontrakten skapar ny segregering, ny hierarkisering (Hirdman, 2001:218) Hon beskriver genussystemet med två principer, som bestämmer relationen mellan män och kvinnor, isärhållande och hierarki. Isärhållande innebär att det manliga särskiljs från den kvinnliga, det vill säga att man ständigt delar in människor och händelser i manligt respektive kvinnligt. Vidare beskriver hon principen hierarki med att mannen anses vara normen. Allmänt betyder den manliga normen att det män gör är mer värt än det kvinnor gör (Hirdman, 2007:212). Inom skolväsendets läroplaner framhålls genusbegreppet tydligt och även inom svensk jämställdhetspolitik (SOU, 2006:156). Första gången kön tas upp i läroplanen är år 1969, då det står skrivet att pojkar och flickor ska behandlas lika, men det är först år 1980 man talar om könsjämlikhet. Dagens läroplan betonar att pedagoger i förskolan ska motverka traditionella könsmönster, detta kräver genusmedvetna pedagoger, både kvinnor och män. Förskolans läroplan lägger stor vikt på jämställdhet. I Läroplanen står det att flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intresse utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (Lpfö 98, rev 2010:5). Således har vuxna ett ansvar för sitt handlande och sitt sätt att bemöta barnen oberoende av kön. Henkel skriver även att pedagogerna i förskolan har ett ansvar att bredda könsrollerna för både flickor och pojkar, att inte dela in barnen i två olika fack 13

15 som ses som varandras motsats och komplement (2006:27). Med detta menar hon att identiteter, normer och värderingar grundläggs redan i tidiga år, och att barn idag tillbringar i praktiken minst lika mycket tid med pedagoger som de gör med sina föräldrar Könsblindhet Britta Olofsson, förskollärare och filosofi kandidat, skriver att könsblindhet är när man inte ser könsmönstren, detta då de flesta i samhället är könsblinda. Hon menar att istället för att se könsmönstren så ser man undantagen. Vidare skriver hon att man har blivit van vid att pojkar respektive flickor beter sig på ett visst sätt, till exempel att flickor är lugna och pojkar är stökiga, därför så ser man bara när pojkarna är lugna och flickorna är högljudda. Undantagen blir regel istället, och personen som är könsblind menar att flickorna är högljudda och pojkarna lugna. (2007:20) Mansforskning Thomas Johansson, docent i sociologi, menar att det finns inget exakt årtal för när mansforskningen trädde fram som akademiskt fält, men man antar att det uppstod under 1970-talet, då mansrörelser växte fram. Mansforskningen brukar inkluderas inom ramen för genusforskning och går ut på att studera män och manlighet. Enligt Johansson grundades mansforskningen som ett forskningsfält under 1980-talet. Vidare påpekar han att feminismen är utgångspunkten för mansforskningen. Han hävdar att mansforskningen inte har någon specifik historia bakom sig, utan denna berättelse löper parallellt med den feministiska forskningens utveckling (2000:17). Vidare skriver han att innehållet handlade främst om våld mot kvinnor, faderskap, mäns känsloliv och jämlikheten mellan kvinnor och män (2000:11). [ ] man har haft som ambition att visa hur mäns delaktighet i de rådande maktförhållandena mellan könen bidragit till att stympa dem och att minska deras möjligheter att välja fritt vad de vill göra med sina liv och hur de vill leva. En grundläggande tanke i denna forskning är att män skulle vinna mycket på att förena sig med feminister och andra i kampen mot den dominerande manligheten (2000:25). Johansson menar att genom att försöka bryta den traditionella bilden av män och manlighet, så skulle man öppna upp dörrarna för vad män vill göra och arbeta med, det 14

16 skulle inte vara några konstigheter med män i kvinnodominerade yrken, man skulle inte längre ifrågasätta en mans manlighet. Historiskt sett var det nödvändigt att som man låta sig formas utifrån en viss mall som togs för givet och aldrig ifrågasattes. Skulle man bryta mot den mall genom att vara överdriven maskulin, feminin eller genom homosexualitet ansågs man vara omanlig, varpå man hamnade utanför det normativa. Stor fokus har legat på sexualitet inom mansforskningen, detta då det ansetts vara en viktig del i maskulinitetsskapandet (Nordberg, 2005:23). Idag riktas uppmärksamheten inom mansforskningen åt existensen av olika typer av manlighet, det vill säga att mansforskningen arbetar med att förnya bilden av den så kallade dominerande manligheten. Den nyanserade identiteten handlar om relationer och känslor, makt, narcissism och kommunikation. (Johansson, 2000:27). 5.2 Jämställdhet i förskolan Jämställdhet är ett positivt laddat ord, man hör sällan något negativt när man talar om jämställdhet. Enligt Hedlin beror detta till stor del på grund av att begreppet jämställdhet inte definierats, många vet egentligen inte vad ordet innebär. Jämställdhet och jämlikhet har sin grund i mänskliga rättigheter, de har olika innebörd men trots det kan dessa två olika begrepp blandas ihop. Jämlikhet står för människors lika värde, jämställdhet handlar om lika villkor mellan kvinnor och män, mellan pojkar och flickor. Alla ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön i livets väsentliga områden (Wedin, 2011:17). I förskolans värdegrund och uppdrag står det att verksamheten ska präglas av omsorg om och hänsyn till andra människor, lik som rättvisa och jämställdhet samt egna och andra rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten (Skolverket 2010:4). Förskolans verksamhet ska ständigt präglas av ett arbete med jämställdhet som ett grundläggande värde. Man syftar då huvudsakligen på genus, det vill säga manligt och kvinnligt. Målet med detta arbete är att pojkar och flickor ska kunna göra val som inte styrs av normen av vad som är manligt respektive kvinnligt, utan av deras personliga intressen (Hedlin, 2006:17). Svaleryd, jämställdhetsstrateg, skriver att jämställdhetsarbetet först och främst börjar med att sudda bort den traditionella 15

17 prototypen om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt och låta individer få vara hela och kraftfulla människor med lika möjligheter oavsett vilket biologiskt kön vi föds med (2005:205). Jämställdhetsarbete i förskolan är så viktigt att det har lagstiftats i Sverige, genom skollagen och diskrimineringslagen som trädde i kraft den förste april år Skollagen lyder: [..] Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (Diskrimineringslagen, 2008:800). Internationellt är jämställdhet inom förskolan något okänt i många länder utanför Norden, det redovisas i Statens Offentliga Utredningar (2006:50). Men detta innebär inte att Sverige är enda land som jobbar med jämställdhet i förskolan. I Island arbetar man med Hjalli-pedagogiken som grundades i slutet av 1980-talet av Margrèt Pàla Òlafsdòttir. Hon upptäckte hur flickor och pojkar behandlades olika i förskolan, där pojkarna tog mest plats och blev behandlade som individer medan flickorna hamnade i skymundan. Hjalli-pedagogiken innebär att man delar in pojkar och flickor i varsin grupp. På så sätt kunde barnen praktisera förmågor och egenskaper som de sällan använde sig av tidigare (SOU, 2006:51). Dock ifrågasätts Hjalli-pedagogiken för dess arbetssätt, då många menar att man stärker könsskillnaderna då man framhäver skillnaderna utan att ge utrymme för alternativt handlande och tänkande (Svaleryd, 2005:201). Även om jämställdhetsfrågan är en så pass viktig punkt i läroplanen, så sitter våra normer så att säga i ryggraden. Många pedagoger hävdar bestämt att de inte gör någon skillnad på pojkar eller flickor, men projektet Flickor och pojkar i förskolan visade att flickor uppmuntrades till att vara hjälpsamma och anpassa sig, pojkarna däremot tilläts att ta plats, bryta mot regler och ta för sig. Man upptäckte även att pedagogerna kommunicerade olika med pojkar och flickor, man tjatade mer på pojkarna, flickorna fick istället ett positivare gensvar (Hedlin, 2006:60). Enligt Statens Offentliga Utredningar innebär jämställdhet i förskolor, i både Danmark och Norge, att man huvudsakligen fokuserar på fler män i förskolan. Detsamma gäller övriga Europa. I Sverige läggs fokus på hur man jobbar med jämställdhetspedagogik, men att värva in fler män i förskolan är även en del av jämställdhetsarbetet (SOU, 16

18 2006:52). Eftersom jämställdhet handlar om relationen mellan kvinnor och män, så är det ingen kvinnofråga, tanken är inte att vi ska gå från en manlig norm till en kvinnlig utan jämställdhet går ut på att kvinnor och män ska ha lika stort inflytande på normerna (Hedlin, 2006:37). Det vill säga att oavsett kön ska människor ha lika möjligheter, rättigheter och villkor i allmänt grad. Trots detta är förskolan ett kvinnodominerat arbetsfält. Vår fundering är, förutom att en jämtfördelad arbetsplats innebär individer av både könen, är då barn i behov av både män och kvinnor i förskolan, om så är fallet vad ligger bakom bristen på män i förskolan? Innebär män en förändring och vilken slags förändring sker då? 17

19 6. Metod Vi har använt oss av kvalitativa metoder, genom att utföra intervjuer och observationer. Den kvalitativa metoden har gett oss möjlighet att lägga fokus på helheten, det låter oss bearbeta vårt material bättre samt ger oss tydligare samt djupare svar och fakta än någon kvantitativ metod hade gjort. Den kvantitativa metoden innebär en begränsning av vad vi kan undersöka ur vårt material. Staffan Stukat, fil.dr i pedagogik, framhäver att kvalitativa synsätt innebär öppna intervjuer och ostrukturerade observationer (2011:36). Detta hjälper oss att bearbeta vårt material utifrån olika former av kvalitativ analys där informanternas egna tankar, känslor samt erfarenhet spelar stor roll och ses som en tillgång till vår tolkning (Stukat, 2011:37). 6.1 Kvalitativ metod Kvalitativa metoder innebär att man lägger fokus på holistisk information, helheten är viktigare än delarna. Man vill med hjälp av kvalitativa metoder tolka sina resultat istället för att bara generalisera, vilket passade oss bättre då vi inte genomförde en stor studie. När forskare använder sig av kvalitativa metoder för att undersöka så fokuserar de på individerna och deras svar. Kritik har vuxit fram emot kvalitativ forskning då många menar att den är särdeles subjektiv eftersom resultaten ofta beror på vem som har gjort undersökningen (Stukat, 2011:36). 6.2 Kvantitativ metod Kvantitativ forskning inriktar sig på att fastställa mängder och används därför främst när man söker efter ett fenomens förekomst eller frekvens. (Widerberg, 2002:15). Metoden är bäst lämpad för sifferdata, exempelvis enkäter, då informationen man får från respondenterna inom denna metod är begränsad (Larsen 2009, s.26). Vi anser inte att denna typ av metod passade vårt mål med detta arbete. 6.3 Observation Genom observation har vi kunnat tolka och studera barnens samt pedagogernas kroppsliga och språkliga uttryck och agerande (Widerberg, 2002:16). Det finns två typer av observationer, strukturerad observation och ostrukturerad observation. En strukturerad observation innebär att den som utgör observationen har ett kategorischema 18

20 att följa. Andra typen av observation, ostrukturerad observation, går ut på att observationerna är fria, men man har ett syfte med dem (Stukat, 2011:56). De vi observerat var medvetna om vad vårt syfte var samt vad vi kollar efter, detta kallar Larsen (2009:92) för en öppen observation. Vårt syfte med ostrukturerade, öppna observationer är att detta hjälpte oss att se på vilket sätt pedagoger och barn faktiskt interagerar med varandra då man kan se saker som pedagogerna kanske inte själv tänker på att de gör. Resultatet av detta blir ofta mer konkret och ger oss ett stabilare underlag till vår analys jämfört med vad bara intervjuer skulle ge oss. 6.4 Intervju Det finns tre typer av intervjuer, ostrukturerade, semistrukturerade och strukturerade. Strukturerade intervjuer innebär att man försöker få till en så neutral situation som möjligt. Intervjuaren använder sig av ett så kallad intervjuschema där varje fråga och dess ordning är förutbestämd, ofta med förutbestämda svarsalternativ. Denna form av intervju gör samma resultat som enkät men det ger en mindre bortfall (Stukat, 2011:43). Denna metod är inte vidare flexibel och vi anser inte att det ger svar på våra frågor. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer där den vi intervjuat har fått reda på vilket ämnesområde intervjun kommer att handla om. Intervjuer innebär att vi använder samtalsformen för att få reda på vad vi vill veta. Semistrukturerade intervjuer låter oss möta informanten personligen och träffas ansikte mot ansikte, vi kan då föra en dialog vilket därmed ger oss chansen att ställa följdfrågor, på så sätt minskas risken för missförstånd. Vi som intervjuare har ställt våra frågor i den ordning situationen tillåtit oss. Vi ville gärna att detta skulle leda till ett samtal med flera följdfrågor. Denna metod gav oss möjlighet att komma längre och nå djupare än fasta frågor hade gjort. Larsen skriver att det är dessutom enklare att säkerställa god validitet i kvalitativa undersökningar. Den intervjuade kan tala friare och man kan be om förklaringar (2009:27). Att föra en semistrukturerad intervju innebär inte att intervjuaren kommer oförberedd, utan man har planerat innehåll och form på förhand (Widerberg, 2002:16). 19

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Frågor och svar En utmaning för heteronormen Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET Munkegärde - Olseröd - Ulvegärde -Björkängen Kungälvs kommun Likabehandlingsplan 2015-10-19 INLEDNING Fyrklöverns förskoleenhet består av Munkegärde förskola, Olseröds förskola,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer