Den manliga pedagogens roll i förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den manliga pedagogens roll i förskolan"

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Barn unga samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Den manliga pedagogens roll i förskolan The male educator s role in pre-school Jörgen Karlsson Migena Huqi Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Nils Andersson Handledare: Åse Piltz

2

3 Förord Innan vi påbörjade vårt examensarbete kom vi gemensamt överens om att utföra alla delar av arbetet tillsammans. Detta innebär att vi har samlat ihop all empiri tillsammans, utfört intervjuer samt observationer gemensamt. Vi ansåg att detta arbetssätt passade oss främst. Under tiden vi har arbetat med detta har vi träffats på Malmö Högskola, minst fyra dagar per vecka, med start från morgon till sen eftermiddag. Vi vill tacka alla pedagoger som har medverkat i våra intervjuer samt observationer. Slutligen vill vi passa på och tacka vår handledare Åse, som har varit till stor hjälp under hela arbetets gång. Utan henne hade vi inte kunnat genomföra detta arbete. Stort tack Åse. 2

4 Sammanfattning Karlsson, Jörgen & Huqi, Migena (2013). Den manliga pedagogens roll i förskolan en studie om manliga pedagoger i förskolan. Malmö: lärareutbildningen Malmö Högskolan Det är för få män i förskolan, barnen behöver manliga förebilder. Detta är ord som inspirerat oss till att skriva detta arbete. Vårt mål med denna studie är att undersöka manliga pedagoger i förskolan. Vi valde detta tema på grund av att bristen på manliga pedagoger i svenska förskolor är stor, vi ville därmed undersöka detta samt vilken roll har de enligt andra pedagoger och undersöka vad forskarna skriver om detta. Gör mannen förskolan mer jämställd eller befäster han de stereotypa könsrollerna och bidrar därmed till minskad jämställdhet. Genom teorier, tidigare forskning, intervjuer och observationer har vi försökt besvara våra frågor. Observationerna och intervjuer har ägt rum i fyra olika förskolor i Skåne och sammanlagt har vi intervjuat sju pedagoger, manliga och kvinnliga. Metoderna vi har använt oss av är kvalitativa metoder, ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Kvalitativa metoder har gett oss chansen att tolka våra resultat på djupet istället för att generalisera svaren vi fick av informanterna. Med hjälp av ostrukturerade observationer har vi tolkat och studerat pedagogernas kroppsliga och språkliga uttryck. Semistrukturerade intervjuer lät oss föra en dialog med pedagogerna samt vidareutveckla samtalet med hjälp av följdfrågor. Det har visat sig, enligt våra källor, att bristen på manliga pedagoger i förskolan beror på flera olika orsaker, dessa inkluderar låg lön, låg status samt att förskolan är ett kvinnodominerat yrke sedan lång tid tillbaka. Vidare kan vi se att en manlig pedagogs arbetsuppgifter inte skiljer sig från en kvinnlig pedagogs, dock har de ofta andra förväntningar på sig. Nyckelord: Genus, jämställdhet, könsblindhet, könsroll och pedagog 3

5 Innehållsförteckning The male educator s role in pre-school Förord Sammanfattning Introduktion Syfte och frågeställningar Definition av begrepp Litteraturgenomgång Teori och tidigare forskning Genus Könsblindhet Mansforskning Jämställdhet i förskolan Metod Kvalitativ metod Kvantitativ metod Observation Intervju Metodreflektion Validitet och reliabilitet Etiska överväganden Urval Genomförande Resultat och analys Bristen på manliga pedagoger Genus Lekfarbror Jämställdhet Slutsatser och avslutande diskussion Fortsatt forskning Referens lista Bilaga

6 1. Introduktion Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar från stereotypa könsroller. ( Lpfö 98, rev 2010:5). Citatet ovan beskriver förskolans uppdrag att motverka den klassiska könsrollen. Ur en historisk synvinkel var småbarnsläraryrket ett jämnt fördelat yrke som bestod av 50 % kvinnor och 50 % män under senare 1850-talet. En stor förändring skedde i slutet av 1800-talet på grund av ekonomiska orsaker, det blev billigare att anställa kvinnor och därmed blev yrket kvinnodominerat. Detta har fortsatt genom 1900-talet fram till idag (Tallberg, 2002:62). Män har inte varit stor del av småbarnsomsorgen under 1900-talet, det är en paradox när man hävdar att pojkar behöver manliga förebilder i tidig ålder, samtidigt ska man bryta de traditionella könsmönstren. Det finns många saker som anses vara manligt och kvinnligt i skolans värld, somliga av dessa ifrågasätts dagligen medan andra saker ifrågasätts väldigt sällan. Pedagoger förväntas bryta de klassiska genustankarna i vår samtid och synliggöra de normativa dragen i dem. Vi anser att detta är en viktig aspekt i både skola och förskola och därmed har vi valt att undersöka den manliga pedagogens roll i förskolan. Vuxna som vistas tillsammans med barn gör skillnad på flickor och pojkar. Det visar så gott som all forskning inom området (SOU:2004:115 s.54). Våra funderingar är, innebär fler manliga pedagoger per automatik att det sker en förändring, och om så är fallet, vilken slags förändring sker då? 5

7 2. Syfte och frågeställningar Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur manliga pedagoger interagerar med barn i förskolan. Vad deras roll anses vara i förhållande till den kvinnliga pedagogen samt undersöka eventuella orsaker till att det är så få manliga pedagoger i förskolevärlden. Vad beror bristen av manliga pedagoger i förskolan på enligt tidigare forskning samt pedagogerna vi har intervjuat? Vad är den manliga pedagogens roll i förskolan enligt pedagogerna i vår undersökning? Anser pedagogerna att den manliga pedagogen medverkar till ökad jämställdhet eller stärker han de traditionella könsrollerna och vad säger forskningen? 6

8 3. Definition av begrepp Genus betecknar det sociala och kulturella könet, vilket innebär vad samhället anser vad som är manligt respektive kvinnligt. Heteronorm innebär att man ser heterosexualitet som det normala, man ser homo- och bisexuella som avvikande. Heteronormen innehåller förväntningar på hur män och kvinnor ska uppträda. Jämställdhet innebär mäns och kvinnors lika värde som individ oavsett kön Könsblindhet är det ord vi har för de sociala strukturerna vad gäller kön och att dessa är så djupt rotade i oss att vi inte ser dem själv, man menar att man är könsneutral. Könsroll är omgivningens krav samt förväntningar på hur en pojke eller flicka ska uppträda. Pedagog innebär en person som lär ut, i vårt fall till barnen i förskolan. (Wedin, 2011:206) 7

9 4. Litteraturgenomgång Det pedagogiska arbetet har haft en könsrelaterad historia. Redan under talet blev läraryrket i förskolan kraftigt kvinnodominerat. Under 1900-talet började debatten om den manliga pedagogen i förskolan träda fram. Frågor som togs upp var bland annat om barn hade behov av att fostras av båda könen och om män behövdes som en förebild. Manlig personal skulle kunna hjälpa till med detta (Havung, 2005:48). Staten hade som förhoppning att år 1985 skulle cirka 30 % av personalen i förskolan vara män. Detta skedde ej, anledningen ansågs vara den låga lönen samt att arbetet var typiskt kvinnligt. Även under 2000-talet är frågor om manliga pedagoger i förskolan en fortgående debatt. Barn anses behöva manlig personal för både fostran och identifieringsobjekt, ändå är endast 3 % av förskolepersonalen män (Nordberg, 2005:49) Samhällets normer och värderingar om vad som anses vara kvinnligt respektive manligt yrke påverkar mäns och kvinnors yrkesval. Att träda in i ett kvinnodominerat yrke som man är ungefär som att en eller flera personer kommer in i en ny kultur där det exponeras en del regler och villkor som de måste bete sig efter. Dessa villkor och regler syns inte förrän någon bryter mot dem. Alltså kan en man enbart genom sin fysiska närvaro synliggöra förskoleverksamhetens kvinnliga könstämpling (Havung, 2005:53). Marie Nordberg, forskare inom maskulinitetsskapande, menar att förskolans verksamhet har könsmärkts som kvinnlig sedan långt tillbaka i tiden (2005). Vidare skriver hon att yrket som manlig pedagog kan upplevas som bisarrt och ytterst provocerande. I sin studie hänvisar hon till en situation där en manlig pedagog blir bemött av en pappa till ett av barnen i barngruppen: Åh, fan! Är du kvar där fortfarande, men du ska få se att du snart får ett riktigt jobb du också (Nordberg, 2005:51). Enligt pappan var inte yrket manligt, utan ett kvinnoyrke. Nordberg syftar på att män ständigt blir ifrågasatta i sitt yrkesval när det kommer till att jobba inom förskola, deras manlighet ifrågasätts av andra. Hon menar att manliga pedagoger brottas dagligen med problemet att hålla kvar sin manlighet samtidigt som de yrkesmässigt utför arbetsuppgifter på den kvinnliga arenan (2005:52). 8

10 I sin artikel på Lärarnas nyheter, Var är männen, hänvisar journalisten Richter till dåvarande förskole- och jämställdhetsminister Nyamko Sabunis uttalande om att förskolan ska vara en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män. Det är viktigt att barn i förskolan får möta kompetent personal och vuxna förebilder som är både kvinnor och män (Nyamko Sabuni, citerad i Richter, 2012) Vidare ställer Elisabeth Richter frågan om varför det är viktigt med fler män i förskolan varpå Marie Nordberg svarar: Fler män behövs för att spegla mångfalden hos befolkningen, särskilt män som också har utländsk bakgrund är i dag frånvarande i personalen. Det är också viktigt att båda könen finns i alla yrken för att unga ska få en bred referensram för sina yrkesval (Marie Nordberg, citerad i Richter, 2012). En manlig förskollärare har andra förväntningar på sig än en kvinnlig. Alla pedagoger har till uppgift idag att bidra till att traditionella genusmönster bryts. En manlig pedagog ska inte bara vara pedagog med alla dess uppgifter, han ska även vara man och därmed medverka till ökad jämställdhet. Läroplanen (Lpfö 98, rev 2010) lägger stor vikt på att pedagogerna ska hjälpa barnen att utveckla sin egen identitet och samtidigt motverka de klassiska könstereotyperna. Detta leder till att vilken roll den manliga pedagogen skall ha kan förstås på olika sätt (Nordberg, 2005:46). Havung skriver att en av förväntningarna man har på män inom förskolevärlden är att agera lekfabror. Hon menar att manliga pedagoger blir ofta väldigt populära bland barnen och att detta beror på att män är mer benägna till lek. Vidare skriver Havung att anledningen till att männen anses vara bra på att leka med barnen, vilar på att de ofta tillåter mer våghalsiga inslag och för att leken lätt glider in i idrotten, något som anses vara ett manligt intresse. Många manliga pedagoger får även ansvaret för de organiserade idrottsaktiviteter som sker på förskolor runt om i landet, ett ansvar som tilldelas dem av de kvinnliga pedagogerna. Vid oplanerad lek vänder sig barnen till de manliga pedagogerna i första hand, detta då kvinnorna anses leka mer organiserade lekar med barnen och ser till att det inte blir kaos och oordning. (Havung, 2005:63). Genuspedagogen Eva-Karin Wedin (2011) hänvisar till de vanligaste argumenten för att rekrytera fler män i förskola: barn behöver en manlig förebild och pojkarna särskilt behöver män för sin identitetsutveckling och de ska bidra med typiskt manliga egenskaper som att spela fotboll eller att ställa och styra när det behövs. Utifrån dessa argument behövs män för att bidra med det kvinnor saknar. Hon menar på att dessa 9

11 argument leder till att förstärka uppdelningen av kvinnliga och manliga sysslor och därmed till ojämställdhet (Wedin, 2011:44). Hon hävdar att detta leder till att färre män söker sig till förskolan, de vill inte bli betraktade som könsstereotyper utan som de individer de är och det de har att erbjuda. Den feministiska teoretikern Nancy Chodorow skriver att könsidentiteten för pojkar har sitt ursprung i avskiljning/olikhet. Hon menar att pojkar försöker bli män genom att bryta den omsorgsfulla relationen med sin mamma eller fröken. Pojkarna söker en motpol till de kvinnliga pedagogerna och flickorna, detta då de ska bli något annat (refererad i Svaleryd, 2002:16). Vidare skriver Wedin att anledningar till att rekrytera män i förskolan måste bygga på de skäl som lagen och jämställdhetspolitiken bygger på, det vill säga att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden. Den manliga pedagogen i förskolan behövs för att visa barn såväl som vuxna att både män och kvinnor kan arbeta med barn, omsorg och pedagogik, hävdar Wedin (2011:44). Ett annat argument för att män behövs i förskolan är för att nå en jämnare fördelning av makt och resurser mellan könen (SOU 2006:75, s.200). I SOU (Statens Offentliga Utredningar) står det att andelen män i förskolan är och har varit låg. De menar att chansen för att den här trenden kommer att vända är liten. Enligt SOU:s undersökning har andelen män på lärarutbildningen också sjunkit de senaste åren. Anledningen till att förskolan har en så låg status anses vara på grund av dess historia, förskolan sågs som en familjepolitisk angelägenhet och en verksamhet för barnpassning (SOU 2006:75, s192). 10

12 5. Teori och tidigare forskning Här presenterar vi teorier och tidigare forskning som är relevant för vårt examensarbete. Syftet är att skapa förståelse för vårt forskningsområde. 5.1Genus Könsroll är ett begrepp som används för att förklara våra förväntningar på kvinnor och män vad det gäller sociala, kulturella och beteende skillnader mellan könen och dess förhållande till varandra (SOU, 2004:36). Genus har likheter med begreppet könsroll, könrollsbegreppet har på senare tid ersatts av genusbegreppet då genus anses vara ett vidare begrepp. Vad är kön och vad är genus? Ordet kön är både för brett och alldeles för snävt, enligt genusforskaren Britt-Marie Thurén (refererad i Höglund 2000:29). På grund av detta införde man begreppet genus. Vidare skriver Thurén att termen genus visar att man studerar hela samhället och inte bara specifika områden. Ordet genus som könsbegrepp kommer från engelskans gender. Enligt Kristina Henkel, statsvetare med genusinriktning, står kön för det biologiska könet och genus för det sociala könet (2004:14). Hon menar att genus är egenskaper som samhället skapar utifrån människans biologiska kön, alltså vad anses vara feminint respektive maskulint. De olika förväntningarna på en människa skapas i tidig ålder, beroende på könet. Redan i tidig ålder beter de flesta vuxna sig annorlunda gentemot barn. Ofta kommunicerar de på olika sätt och har olika förväntningar beroende av om det är en flicka eller en pojke (Henkel, 2004:15). Tidigare forskning från miljöer som består till övervägande del av kvinnor pekar på att det ofta är i hög grad traditionella förväntningar och värderingar som framställs i den vardagliga verksamheten. Maria Hedlin, doktorand i pedagogiskt arbete på Genusforskarskolan, Umeå Universitet hävdar att det krävs kunskap och medvetenhet om genus för att behandla alla jämställt, en kunskap som inte alla kvinnor har bara för att de är kvinnor (2006:60). Genus är ett relativt nytt begrepp inom forskning och därför debatteras begreppets användbarhet. Hirdman (2001) har en förklaring till varför man bör använda begreppet genus: Så vill jag att ord som genus ska förstås och användas, som ett ord som gör att vi ser det vi inte såg tidigare. Jag vill att man tack vare det 11

13 begreppet ska se hur människor formas och formar sig till Man och Kvinna (Hirdman, 2001:11). Forskningen om genus analyserar hur samhällets syn på vad som är manligt och kvinnligt formar möjligheter och hinder för individen i olika områden. Manligt genus har generellt sett högre status i samhället än kvinnligt genus (Hamberg & Thurén, 2002:5). Genusforskningens ursprung härrör tillbaka till 1960-talet. Många kvinnor i västvärlden började studera vid universitet under denna tidpunkt. Flera av dessa ifrågasatte varför inget inom den etablerade vetenskapen var skrivet av kvinnor och varför forskningen sällan tog upp kvinnor i sina forskningsresultat. Detta ledde till att kvinnoforskningen kom igång. I Sverige blev kvinnoforskningen först aktuell under 1970-talet och växte sedan lavinartat under 1990-talet. Tanken var från början att denna skulle komplettera den tidigare forskningen som hade fokus på männen. Det blev snabbt tydligt att kvinnors och mäns livsvillkor var bundna till varandra, vilket ledde till en utveckling av forskningsområdet för att fånga upp dessa komplicerade förhållanden (Hedlin, 2006:44). Thurén skriver att vad som är kvinnligt eller manligt brukar definieras av varandra som ett slags motsatser, är det inte manligt så är det kvinnligt precis som att upp inte är ner, ljust är inte mörkt och så vidare. Ena termen är meningslös utan den andre, därför är det meningslöst att studera ena könet utan att tänka på det andra könet och hur de påverkar varandra (Höglund, 2000:36). Genusforskningen består av fler specifika inriktningar: jämställdhetsforskning (lägger fokus på det som anses vara orättvisa), kvinnoforskning (fokus på kvinnan) och mansforskning (fokus på män), (Vetenskapsrådet 2005:5). En central fråga för genusvetenskapen är, finns det några av naturen givna manliga och kvinnliga egenskaper? (Angelfors och Schömer, 2009:15). Eva Gannerud, fil dr i pedagogik, hävdar att i vårt samhälle finns det en hierarkisk förhållning mellan det som anses vara kvinnligt och det som anses vara manligt. Detta ses som en maktskillnad och ligger till grund för de olika tilldelade arbetsuppgifterna samt positioner i arbetsmarknaden, som t ex i ett kvinnodominerat jobb, där män är så få (2001:14). Vidare skriver hon att makt- och arbetsfördelningen i skolan syns på olika sätt, exempelvis så tar pojkarna betydligt mycket mer plats i skolan än vad flickorna gör, både på lektioner och på rasterna. Även inom personalens positioner kan man se denna könsarbetsdelning, manlig personal har i allmänhet positioner med högre status. Gannerud påpekar att könsarbetsdelningen i skolan har en koppling till samhällens 12

14 uppfattning om manligt respektive kvinnligt. Förr var könsarbetsuppdelning väldigt synligt och skedde öppet, genom formell uteslutning. Det innebar att kvinnor inte kunde välja vilken utbildning som helst eller yrken, enligt formella lagar samt informella normer (2000:17). Vidare tydliggör Gannerud att könsarbetsuppdelning inte är så synligt eller öppet i dagens samhälle, men att arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria, har etablerat begreppet genussystemet som handlar om de normer och osynliga regler om manligt och kvinnligt som samhället skapar och beter sig efter. Osynliga normer och regler beskriver Hirdman med begreppet genuskontrakt. Genuskontrakten innebär att det har skapats olika konkreta tankar om hur män och kvinnor skall vara mot varandra i till exempel jobbet, kärleken, hemmet, utseendemässigt och så vidare. Kontrakten är i sig de ömsesidiga föreställningarna. Systemet är en process som via kontrakten skapar ny segregering, ny hierarkisering (Hirdman, 2001:218) Hon beskriver genussystemet med två principer, som bestämmer relationen mellan män och kvinnor, isärhållande och hierarki. Isärhållande innebär att det manliga särskiljs från den kvinnliga, det vill säga att man ständigt delar in människor och händelser i manligt respektive kvinnligt. Vidare beskriver hon principen hierarki med att mannen anses vara normen. Allmänt betyder den manliga normen att det män gör är mer värt än det kvinnor gör (Hirdman, 2007:212). Inom skolväsendets läroplaner framhålls genusbegreppet tydligt och även inom svensk jämställdhetspolitik (SOU, 2006:156). Första gången kön tas upp i läroplanen är år 1969, då det står skrivet att pojkar och flickor ska behandlas lika, men det är först år 1980 man talar om könsjämlikhet. Dagens läroplan betonar att pedagoger i förskolan ska motverka traditionella könsmönster, detta kräver genusmedvetna pedagoger, både kvinnor och män. Förskolans läroplan lägger stor vikt på jämställdhet. I Läroplanen står det att flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intresse utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (Lpfö 98, rev 2010:5). Således har vuxna ett ansvar för sitt handlande och sitt sätt att bemöta barnen oberoende av kön. Henkel skriver även att pedagogerna i förskolan har ett ansvar att bredda könsrollerna för både flickor och pojkar, att inte dela in barnen i två olika fack 13

15 som ses som varandras motsats och komplement (2006:27). Med detta menar hon att identiteter, normer och värderingar grundläggs redan i tidiga år, och att barn idag tillbringar i praktiken minst lika mycket tid med pedagoger som de gör med sina föräldrar Könsblindhet Britta Olofsson, förskollärare och filosofi kandidat, skriver att könsblindhet är när man inte ser könsmönstren, detta då de flesta i samhället är könsblinda. Hon menar att istället för att se könsmönstren så ser man undantagen. Vidare skriver hon att man har blivit van vid att pojkar respektive flickor beter sig på ett visst sätt, till exempel att flickor är lugna och pojkar är stökiga, därför så ser man bara när pojkarna är lugna och flickorna är högljudda. Undantagen blir regel istället, och personen som är könsblind menar att flickorna är högljudda och pojkarna lugna. (2007:20) Mansforskning Thomas Johansson, docent i sociologi, menar att det finns inget exakt årtal för när mansforskningen trädde fram som akademiskt fält, men man antar att det uppstod under 1970-talet, då mansrörelser växte fram. Mansforskningen brukar inkluderas inom ramen för genusforskning och går ut på att studera män och manlighet. Enligt Johansson grundades mansforskningen som ett forskningsfält under 1980-talet. Vidare påpekar han att feminismen är utgångspunkten för mansforskningen. Han hävdar att mansforskningen inte har någon specifik historia bakom sig, utan denna berättelse löper parallellt med den feministiska forskningens utveckling (2000:17). Vidare skriver han att innehållet handlade främst om våld mot kvinnor, faderskap, mäns känsloliv och jämlikheten mellan kvinnor och män (2000:11). [ ] man har haft som ambition att visa hur mäns delaktighet i de rådande maktförhållandena mellan könen bidragit till att stympa dem och att minska deras möjligheter att välja fritt vad de vill göra med sina liv och hur de vill leva. En grundläggande tanke i denna forskning är att män skulle vinna mycket på att förena sig med feminister och andra i kampen mot den dominerande manligheten (2000:25). Johansson menar att genom att försöka bryta den traditionella bilden av män och manlighet, så skulle man öppna upp dörrarna för vad män vill göra och arbeta med, det 14

16 skulle inte vara några konstigheter med män i kvinnodominerade yrken, man skulle inte längre ifrågasätta en mans manlighet. Historiskt sett var det nödvändigt att som man låta sig formas utifrån en viss mall som togs för givet och aldrig ifrågasattes. Skulle man bryta mot den mall genom att vara överdriven maskulin, feminin eller genom homosexualitet ansågs man vara omanlig, varpå man hamnade utanför det normativa. Stor fokus har legat på sexualitet inom mansforskningen, detta då det ansetts vara en viktig del i maskulinitetsskapandet (Nordberg, 2005:23). Idag riktas uppmärksamheten inom mansforskningen åt existensen av olika typer av manlighet, det vill säga att mansforskningen arbetar med att förnya bilden av den så kallade dominerande manligheten. Den nyanserade identiteten handlar om relationer och känslor, makt, narcissism och kommunikation. (Johansson, 2000:27). 5.2 Jämställdhet i förskolan Jämställdhet är ett positivt laddat ord, man hör sällan något negativt när man talar om jämställdhet. Enligt Hedlin beror detta till stor del på grund av att begreppet jämställdhet inte definierats, många vet egentligen inte vad ordet innebär. Jämställdhet och jämlikhet har sin grund i mänskliga rättigheter, de har olika innebörd men trots det kan dessa två olika begrepp blandas ihop. Jämlikhet står för människors lika värde, jämställdhet handlar om lika villkor mellan kvinnor och män, mellan pojkar och flickor. Alla ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön i livets väsentliga områden (Wedin, 2011:17). I förskolans värdegrund och uppdrag står det att verksamheten ska präglas av omsorg om och hänsyn till andra människor, lik som rättvisa och jämställdhet samt egna och andra rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten (Skolverket 2010:4). Förskolans verksamhet ska ständigt präglas av ett arbete med jämställdhet som ett grundläggande värde. Man syftar då huvudsakligen på genus, det vill säga manligt och kvinnligt. Målet med detta arbete är att pojkar och flickor ska kunna göra val som inte styrs av normen av vad som är manligt respektive kvinnligt, utan av deras personliga intressen (Hedlin, 2006:17). Svaleryd, jämställdhetsstrateg, skriver att jämställdhetsarbetet först och främst börjar med att sudda bort den traditionella 15

17 prototypen om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt och låta individer få vara hela och kraftfulla människor med lika möjligheter oavsett vilket biologiskt kön vi föds med (2005:205). Jämställdhetsarbete i förskolan är så viktigt att det har lagstiftats i Sverige, genom skollagen och diskrimineringslagen som trädde i kraft den förste april år Skollagen lyder: [..] Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (Diskrimineringslagen, 2008:800). Internationellt är jämställdhet inom förskolan något okänt i många länder utanför Norden, det redovisas i Statens Offentliga Utredningar (2006:50). Men detta innebär inte att Sverige är enda land som jobbar med jämställdhet i förskolan. I Island arbetar man med Hjalli-pedagogiken som grundades i slutet av 1980-talet av Margrèt Pàla Òlafsdòttir. Hon upptäckte hur flickor och pojkar behandlades olika i förskolan, där pojkarna tog mest plats och blev behandlade som individer medan flickorna hamnade i skymundan. Hjalli-pedagogiken innebär att man delar in pojkar och flickor i varsin grupp. På så sätt kunde barnen praktisera förmågor och egenskaper som de sällan använde sig av tidigare (SOU, 2006:51). Dock ifrågasätts Hjalli-pedagogiken för dess arbetssätt, då många menar att man stärker könsskillnaderna då man framhäver skillnaderna utan att ge utrymme för alternativt handlande och tänkande (Svaleryd, 2005:201). Även om jämställdhetsfrågan är en så pass viktig punkt i läroplanen, så sitter våra normer så att säga i ryggraden. Många pedagoger hävdar bestämt att de inte gör någon skillnad på pojkar eller flickor, men projektet Flickor och pojkar i förskolan visade att flickor uppmuntrades till att vara hjälpsamma och anpassa sig, pojkarna däremot tilläts att ta plats, bryta mot regler och ta för sig. Man upptäckte även att pedagogerna kommunicerade olika med pojkar och flickor, man tjatade mer på pojkarna, flickorna fick istället ett positivare gensvar (Hedlin, 2006:60). Enligt Statens Offentliga Utredningar innebär jämställdhet i förskolor, i både Danmark och Norge, att man huvudsakligen fokuserar på fler män i förskolan. Detsamma gäller övriga Europa. I Sverige läggs fokus på hur man jobbar med jämställdhetspedagogik, men att värva in fler män i förskolan är även en del av jämställdhetsarbetet (SOU, 16

18 2006:52). Eftersom jämställdhet handlar om relationen mellan kvinnor och män, så är det ingen kvinnofråga, tanken är inte att vi ska gå från en manlig norm till en kvinnlig utan jämställdhet går ut på att kvinnor och män ska ha lika stort inflytande på normerna (Hedlin, 2006:37). Det vill säga att oavsett kön ska människor ha lika möjligheter, rättigheter och villkor i allmänt grad. Trots detta är förskolan ett kvinnodominerat arbetsfält. Vår fundering är, förutom att en jämtfördelad arbetsplats innebär individer av både könen, är då barn i behov av både män och kvinnor i förskolan, om så är fallet vad ligger bakom bristen på män i förskolan? Innebär män en förändring och vilken slags förändring sker då? 17

19 6. Metod Vi har använt oss av kvalitativa metoder, genom att utföra intervjuer och observationer. Den kvalitativa metoden har gett oss möjlighet att lägga fokus på helheten, det låter oss bearbeta vårt material bättre samt ger oss tydligare samt djupare svar och fakta än någon kvantitativ metod hade gjort. Den kvantitativa metoden innebär en begränsning av vad vi kan undersöka ur vårt material. Staffan Stukat, fil.dr i pedagogik, framhäver att kvalitativa synsätt innebär öppna intervjuer och ostrukturerade observationer (2011:36). Detta hjälper oss att bearbeta vårt material utifrån olika former av kvalitativ analys där informanternas egna tankar, känslor samt erfarenhet spelar stor roll och ses som en tillgång till vår tolkning (Stukat, 2011:37). 6.1 Kvalitativ metod Kvalitativa metoder innebär att man lägger fokus på holistisk information, helheten är viktigare än delarna. Man vill med hjälp av kvalitativa metoder tolka sina resultat istället för att bara generalisera, vilket passade oss bättre då vi inte genomförde en stor studie. När forskare använder sig av kvalitativa metoder för att undersöka så fokuserar de på individerna och deras svar. Kritik har vuxit fram emot kvalitativ forskning då många menar att den är särdeles subjektiv eftersom resultaten ofta beror på vem som har gjort undersökningen (Stukat, 2011:36). 6.2 Kvantitativ metod Kvantitativ forskning inriktar sig på att fastställa mängder och används därför främst när man söker efter ett fenomens förekomst eller frekvens. (Widerberg, 2002:15). Metoden är bäst lämpad för sifferdata, exempelvis enkäter, då informationen man får från respondenterna inom denna metod är begränsad (Larsen 2009, s.26). Vi anser inte att denna typ av metod passade vårt mål med detta arbete. 6.3 Observation Genom observation har vi kunnat tolka och studera barnens samt pedagogernas kroppsliga och språkliga uttryck och agerande (Widerberg, 2002:16). Det finns två typer av observationer, strukturerad observation och ostrukturerad observation. En strukturerad observation innebär att den som utgör observationen har ett kategorischema 18

20 att följa. Andra typen av observation, ostrukturerad observation, går ut på att observationerna är fria, men man har ett syfte med dem (Stukat, 2011:56). De vi observerat var medvetna om vad vårt syfte var samt vad vi kollar efter, detta kallar Larsen (2009:92) för en öppen observation. Vårt syfte med ostrukturerade, öppna observationer är att detta hjälpte oss att se på vilket sätt pedagoger och barn faktiskt interagerar med varandra då man kan se saker som pedagogerna kanske inte själv tänker på att de gör. Resultatet av detta blir ofta mer konkret och ger oss ett stabilare underlag till vår analys jämfört med vad bara intervjuer skulle ge oss. 6.4 Intervju Det finns tre typer av intervjuer, ostrukturerade, semistrukturerade och strukturerade. Strukturerade intervjuer innebär att man försöker få till en så neutral situation som möjligt. Intervjuaren använder sig av ett så kallad intervjuschema där varje fråga och dess ordning är förutbestämd, ofta med förutbestämda svarsalternativ. Denna form av intervju gör samma resultat som enkät men det ger en mindre bortfall (Stukat, 2011:43). Denna metod är inte vidare flexibel och vi anser inte att det ger svar på våra frågor. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer där den vi intervjuat har fått reda på vilket ämnesområde intervjun kommer att handla om. Intervjuer innebär att vi använder samtalsformen för att få reda på vad vi vill veta. Semistrukturerade intervjuer låter oss möta informanten personligen och träffas ansikte mot ansikte, vi kan då föra en dialog vilket därmed ger oss chansen att ställa följdfrågor, på så sätt minskas risken för missförstånd. Vi som intervjuare har ställt våra frågor i den ordning situationen tillåtit oss. Vi ville gärna att detta skulle leda till ett samtal med flera följdfrågor. Denna metod gav oss möjlighet att komma längre och nå djupare än fasta frågor hade gjort. Larsen skriver att det är dessutom enklare att säkerställa god validitet i kvalitativa undersökningar. Den intervjuade kan tala friare och man kan be om förklaringar (2009:27). Att föra en semistrukturerad intervju innebär inte att intervjuaren kommer oförberedd, utan man har planerat innehåll och form på förhand (Widerberg, 2002:16). 19

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor Uddens förskola Porsön En av Luleås kommunala förskolor Från genusfokus till HBTQ-certifiering Mål: Att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser för att skapa en miljö där alla kan

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0 1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kompassen Utdrag ur LPfö-98 (reviderad 2010) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet

Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet Agneta Kenneberg projektledare för granskning av flerspråkiga barns språkutveckling Siv Wilborgsson projektledare för granskning av förskolans arbete

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018 Inledning Älmhults kommuns värdegrund Vi som är anställda på Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2015/2016 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Det är 20 inskrivna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Förskolan Nallegården Vision På Nallegården förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Jessica Olsson, jessica.olsson@kil.se 2017-11-01 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling VÅR VISION På vår förskola arbetar vi medvetet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0 1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan April 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Förskolan Maria Utdrag ur Lpfö-98 (reviderad 2016) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Förklaring av olika begrepp

Förklaring av olika begrepp Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Pojkars och flickors rätt att vara!

Pojkars och flickors rätt att vara! LÄRARPROGRAMMET Pojkars och flickors rätt att vara! Pedagogers bemötande ur ett genusperspektiv Emma Lindberg och Malin Degerman Examensarbete 15 hp Grundnivå Höstterminen 2012 Handledare: Anna Thure Kavian

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16 Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16 Detta är en information till dig som har ditt barn på Smultronets förskola. På vår förskola tillämpas skollagen och diskrimineringslagen, så att

Läs mer

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/18

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/18 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/18 Förskolan Maria Utdrag ur LPfö-98 (reviderad 2010) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till

Läs mer

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Upprättad 2017-11-23 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn 2(5) Vision En förskola fri från diskriminering och kränkande behandling. Där Allas lika värde och våra olikheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019 Vision Att alla ska känna sig välkomna, trygga, respekterade och trivas. Att skapa värderingar och normer som ger alla möjlighet

Läs mer

Bosgårdens pedagogiska enhet - Jämställdhet

Bosgårdens pedagogiska enhet - Jämställdhet Bosgårdens pedagogiska enhet - Jämställdhet 2017-2018 Förskola Verksamhetsplan Jämställdhet 2017-2018 Skapad 2017-05-12 av Veronica Stigholt i Bosgårdens pedagogiska enhet - Verksamhetsplaner, Mölndals

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18 1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18 Framtagen av: Personalen Datum: 2017-10-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig

Läs mer

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan för Berga förskola Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Jämställdhetens ABC 1

Jämställdhetens ABC 1 Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201301 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef och

Läs mer

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018 Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018 Innehållsförteckning Årlig plan för att främja likabehandling samt

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGTRASTENS FÖRSKOLA 2013 2014 Planen gäller från november 2013 till november 2014

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA Jan.2018 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! barn - personal föräldrar 1. Inledning I skollagen (2010:800)

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kompassen avdelning Blåbäret Utdrag ur LPfö-98 (reviderad 2010) Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens

Läs mer

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Likabehandlingsplan & Värdegrund Solgläntans & Solbackens Likabehandlingsplan & Värdegrund 1 Datum: 20091201 *Reviderad 20110830, 20120508,201305,20140605,20150512, 20160503, 170524,20170821 Denna skrift är ett resultat utifrån våra tankar

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran Förskolan Myran 1(5) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran 2014-2015 2(5) Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter

Läs mer

Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020

Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020 Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdaterad 2016-05-18 1 Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 Inledning Alla förskolor/ skolor i Sverige ska ha en egen likabehandlingsplan.

Läs mer

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Likabehandlingsplan Slättens förskola Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 1(9) Utbildningsförvaltningen 2019-02-20 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 Post Box 500, 343 23 Älmhult. Besök Stortorget 1, Älmhult. Telefon

Läs mer

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer