Nuheterna. Säkrare vård för de minsta. Neonatalavdelningen har fått moderna lokaler och ny teknik SIDAN 8-9. Uddevalladoktor avslöjar koder SIDAN 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nuheterna. Säkrare vård för de minsta. Neonatalavdelningen har fått moderna lokaler och ny teknik SIDAN 8-9. Uddevalladoktor avslöjar koder SIDAN 3"

Transkript

1 Nuheterna NU-SJUKVÅRDENS PERSONALTIDNING NR 1 FEBRUARI 2005 Säkrare vård för de minsta Neonatalavdelningen har fått moderna lokaler och ny teknik SIDAN 8-9 Uddevalladoktor avslöjar koder SIDAN 3 Många berördes av flodvågen SIDAN 5-7 Vårdrelaterade infektioner ska stoppas SIDAN 10

2 Nuheterna Redaktör, ansvarig utgivare: Bettina Axelsson. Telefon: Telefax: Mobil: E-post: Postadress: Nuheterna, NU-sjukvårdens kansli, Näl, Trollhättan. Besöksadress: NU-sjukvårdens kansli, Näl, Trollhättan. Text och bild om ej annat anges: Bettina Axelsson. Uppgiftslämnare skyddas. Den som lämnar upplysningar har laglig rätt att vara anonym. Redaktionen får inte röja uppgiftslämnare och myndigheter får inte forska efter dem. Omslagsbild: Curt Warås Allting är relativt Tänk vad lätt det är att reta upp sig på småsaker. Som att det alltid fattas en strumpa när man ska para ihop dem efter tvätt, att det alltid är torkarbladet på förarsidan som slits ut först eller att någon ställer in nästan tomma mjölkpaket i kylen. En humorserie på teve Bettina Axelsson myntade uttrycket dagens i-landsproblem med små sketcher om vardagens små irritationsmoment. Så när micromaten fortfarande är frusen inuti fast jag väntat i tre minuter eller när satellitmottagaren krånglar mitt i ett favoritprogram kan jag lugna ned mig genom att tänka dagens i-landsproblem. Att vara strömlös en längre tid kan också vara fruktansvärt påfrestande. Jag var själv drabbad i två dygn under trettonhelgen och höll på att krevera trots att vi hade både mat och värme tack vare vedspisen. Samtidigt drabbades världen med full kraft av flodvågskatastrofen i sydostasien. Detta fick naturligtvis stor uppmärksamhet i massmedia och Nuheterna vill inte vara sämre. Därför kan du i detta nummer läsa om NU-sjukvårdens insatser i samband med katastrofen. Med anledning av den enorma uppmärksamhet som katastrofen fått och den givmildhet som vi svenskar visat kan man fundera vidare på det här med proportioner. Dödssiffran i de drabbade områdena är nu uppe i över Under 2004 dog i samma länder personer i AIDS. Fortfarande saknas drygt 500 svenskar efter katastrofen. Saknas av anhöriga gör också de drygt 600 svenskar som varje år dör i trafiken. Hur stor uppmärksamhet får det? Nu har alla kliniker datorjournal Som första sjukhus i Västra Götaland har NU-sjukvården infört datorjournal på alla kliniker. Digitala journaler ger både ökad service och högre patientsäkerhet. IT. Höga travar av pappersjournaler är snart ett minne blott. Under 2004 fick samtliga kliniker på NU-sjukvårdens fem sjukhus tillgång till ett gemensamt journaldatasystem. Det betyder att behörig personal kan ta del av journal anteckningar från andra personalgrupper och andra klinker inom NU-sjukvården där patienten vårdats. Har patienten exempelvis vårdats på Uddevalla sjukhus medicinklinik och senare kommer in till kirurgkliniken på Näl, kan personalen där läsa om vad som hänt tidigare och anteckna vidare i journalen. Säkerheten är högre eftersom journalen inte kan komma på villovägar och den kan heller inte läsas av obehöriga. Man måste ha särskild behörighet för att komma åt journalen och det går att spåra vilka som varit inne och läst i den, säger Maria Bertilsson, en av de ansvariga för journalsystemet. En annan fördel med datorjournalen är att när patienten ringer till sjukhuset för att fråga om någonting går det snabbt att hitta de uppgifter man söker. Patienten slipper vänta medan personalen springer till arkivet och letar efter journaler, säger Maria Bertilsson. Sedan datorjournalen infördes förs alla nya uppgifter in där. Pappersjournalerna med alla äldre uppgifter finns naturligtvis kvar. Under en övergångsperiod används alltså både pappers- och datorjournal. När nu alla kliniker har grundjournalen på data återstår att föra över även labbsvar, läkemedelslistor och röntgenbilder innan man helt kan slopa pappershanteringen. Den tekniska säkerheten är mycket hög eftersom journalerna lagras på två servrar. Om nätverket skulle sluta fungera går det ändå alltid att läsa journalerna. Man för då in nya uppgifter senare. Johan Ernelin, sjuksköterska, Lars Börjesson, sjukgymnast och Maria Bertilsson, sjuksköterska är systemförvaltare för Melior och är numera anställda på IT-enheten. 02

3 AT-tjänstgöring bra men kan bli ännu bättre Uddevalladoktor anlitas av WHO Redan som ung doktor på 70- talet insåg Olafr Steinum vilken nytta man kan ha av att omvandla patienternas diagnoser till en statistisk kod. Idag sprider han den kunskapen över hela världen och är sedan i höstas engagerad av Världshälsoorganisationen (WHO). KODNING. Om alla sjukhus i världen registrerade sina patienters diagnoser enligt ett gemensamt kodsystem skulle forskare och samhällsplanerare ha en enorm faktabank att ösa ur. Men om brist på kunskap eller intresse ledde till att en del koder som matades in var felaktiga, då skulle statistiken inte vara tillförlitlig och jobbet bortkastat. Olafr Steinum, läkare på infektionskliniken i Uddevalla har vid sidan av sitt kliniska arbete ägnat de senaste 15 åren åt att utveckla och höja kvalitet och tillförlitlighet vid kodning av diagnoser. Sedan flera år ägnar han sig åt att sprida kunskap om kodningens betydelse och vikten av att de som kodar är specialutbildade för uppgiften. Sedan i höstas används hans kunskaper internationellt av WHO. I Sverige ska alla diagnoser inom slutenvården kodas och rapporteras till Socialstyrelsen. Här är det av tradition läkarna själva som kodar, något som i allmänhet inte ses som högprioriterat. Det ska det inte vara heller. Läkare ska ägna sig åt patienterna och att ställa diagnoser. Själva kodningen bör göras av specialutbildad personal, säger Olafr Steinum. Så fungerar det exempelvis i USA och Australien som ligger långt framme på området. Tillsammans med en kollega från Skövde har Olafr Steinum skräddarsytt en Olafr Steinum är övertygad om att rätt utförd kodning av diagnoser kan vara till nytta för forskning och samhällsplanering. utbildning för diagnoskodning som 500 läkarsekreterare från hela Sverige hittills genomgått. I en av de två kommittéer inom WHO där Olafr finns med som ledamot och sakkunnig arbetar man med att ta fram ett standardiserat utbildningsprogram som ska ge internationell ackreditering för kodare. På senare år har kodningen använts av ekonomerna genom ett poängsystem som avgör hur mycket sjukhusen får i ersättning för olika behandlingar (DRG). Men enligt Olafr Steinum är det ännu viktigare att uppgifterna kan ligga till grund för samhällsplanering, forskning och kvalitetssäkring. Jag tycker verkligen att det här är både kul och fascinerande. Det finns egentligen inga gränser för vad man kan använda statistiken till. AT-tjänstgöringen vid Näl och Uddevalla sjukhus innehåller många positiva delar men det finns också en hel del som kan förbättras. Det är slutsatsen av den så kallade SPURinspektion som genomfördes under hösten. SPUR är Sveriges läkarförbunds och Svenska läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet. Uddevalla sjukhus får överlag mycket gott omdöme. Inspektörerna anser att verksamheten präglas av höga ambitioner och ett gott utbildningsklimat. Psykkliniken, ortopedkliniken, kirurgkliniken och OP/IVA tjänar i många avseenden som förebilder för övriga kliniker där exempelvis medicinklinikens goda utbildningsambitioner hämmas av underbemanning och dignande arbetsbörda. Även de ultramoderna arbetslokalerna i CÖ-blocket med gemensamma utrymmen för social samvaro, pentry och jourrum uppmärksammas i rapporten. Inspektörerna anser att Uddevalla sjukhus har en medveten och tydlig satsning på AT men med en viss förbättringspotential. Näl bedöms som ett mångsidigt sjukhus med goda möjligheter att bli ett attraktivt AT-sjukhus. Där finns enligt inspektörerna en stark ambition att förbättra utbildningen. OP/IVA, barnkliniken, kvinnokliniken och ÖNHkliniken utmärker sig med tydliga målbeskrivningar och genomarbetad struktur för att ta emot AT-läkare. Detsamma gäller för BUP och vuxenpsykiatrin. Medicin och kirurgklinikerna erbjuder en bred utbildning med vissa möjligheter till förbättringar. 03

4 KORT Tävling ska få personal att gå Livsstil i väst som är ett samarbetsprojekt mellan Volvo och Västra Götalandsregionen inbjuder alla anställda att delta i en stegtävling. Livssteget kallas tävlingen som går ut på att öka vardagsmotionen. Med hjälp av en stegmätare ska man ta redan på hur långt man går varje dag. Syftet är också att sporra till att gå mer än vanligt. Det gäller att ta så många steg som möjligt under fyra veckor och registrera detta via internet eller telefon. Kostnaden för att delta är 345 kronor per person exklusive moms. En ballongfärd över Göteborg och chansen att bli miljonär finns i prispotten. Anmälan görs senast 1 april på Ny vision för NU-sjukvården NU-sjukvården har fått en ny vision. Med ett starkt fokus på patienten ska den vara enande och samlande för NU-sjukvårdens personal oberoende av struktur och organisation. PERSONAL. Idén att skapa en ny vision för NU-sjukvården föddes redan I arbetet med NU-sjukvårdens strategier för framtiden fann man att det fanns behov av en vision att samlas kring. En grupp bestående av olika personalkategorier har arbetat fram förslaget till vision som sedan både sjukhusledningar och styrelse har lagt synpunkter på. Den slutliga versionen antogs av sjukhusledningarna och beslutades av styrelsen den 21 oktober Visionen vilar på en grundvärdering och sex grundpelare. Grundvärderingen lyder Patientens behov kommer alltid först och de sex grundpelarna är: omtanke samarbete helhetssyn professionalism hushållning utveckling Visionen är utformad för att gälla oberoende av struktur och organisation. Den har en Vision NU-sjukvården skall erbjuda sjukvård av högsta kvalitet så att alla invånare känner trygghet. Vi skall erbjuda högsta kvalitet och bästa omhändertagande i varje patientmöte. Det uppnår vi genom att all personal oavsett uppgift samarbetar och stödjer det kliniska arbetet samt deltar i utvecklingen av NU-sjukvården. stark koppling till kärnverksamheten och är hållbar även på lång sikt. Som ett led i att föra ut visionen till medarbetarna har ett dialogdokument tagits fram. Dokumentet, som antogs av sjukhusledningarna i mitten av januari, är tänkt att användas som grund för diskussioner kring visionen, exempelvis på arbetsplatsträffar och utvecklingsdagar. Innehållet är anpassat så att det kan användas var man än befinner sig i organisationen och i vilken situation som helst. Alla anställda ska få var sitt exemplar av dokumentet som planeras att vara färdigt i början av mars. Öron har kortat köer I början av 2004 kunde patienter få vänta upp till tre år för att få träffa en läkare på öron-, näs- och halskliniken i NUsjukvården. Genom ett målmedvetet arbete av alla anställda, är nu köerna som mest fyra månader. KÖKORTNING. I många år har köerna varit besvärliga på öron-, näs- och halskliniken i NU-sjukvården, framförallt för patienterna som ofta fått gå länge i väntan på bedömning och behandling. Köerna blev till slut också en arbetsmiljöfråga för personalen som mådde dåligt av att inte kunna hjälpa patienter som ville träffa en läkare. Ett antal satsningar har gjorts genom åren för att förbättra kösituationen, men alltid med kortvarigt resultat. Ett mer systematiskt arbete inleddes 2002 där flera åtgärder i små steg har lett till ett mycket bra och framförallt hållbart resultat. I ett första steg gjordes en ordentlig genomgång av väntelistorna. Därefter förändrades rutiner för återbesök så att patienten själv fick ringa och boka återbesökstid eller höra av sig vid behov. På så sätt minskade antalet återbesök, och läkarna kunde träffa fler nya patienter. Samtliga läkare på kliniken genomförde också varsin extra mottagningsdag i månaden för att beta av den långa kön. Samtidigt har mottagningsverksamheten effektiviserats något, så att läkarna hinner träffa fler patienter på en dag. Det känns jätteroligt att Nu behöver patienterna inte vänta lika länge på att få träffa en läkare på öron- näs- och halskliniken. Bild: Michael Malmborg (arkiv) äntligen kunna erbjuda läkarbesök inom rimlig tid. Inte accepterar man att behöva vänta i flera år för att få reda på varför bilen krånglar, varför ska man då göra det när det gäller den egna hälsan, undrar Ulf Almqvist, verksamhetschef på kliniken. Även köerna till logoped och hörcentral har arbetats ned under året. Logopederna, som bland annat arbetar med personer med talsvårigheter, har lyckats minska köerna för barn från 84 veckor i början av året till 8 veckor i slutet av Men kliniken slår sig inte till ro med detta. Nya mål är satta för 2005 för att fortsätta utveckla servicen till patienterna. Text: Vivian Komstadius 04

5 Så hanterade NU katastrofen NU-sjukvården fick ta emot tolv patienter som skadats i samband med flodvågskatastrofen. Många personalkategorier blev involverade både inom och utanför sjukhuset. Men tack vare en hög nivå på vardagssjukvården klarades situationen inom ordinarie verksamhet. SJUKVÅRD. Det var infektionskliniken i Uddevalla som fick ta emot de patienter som tillhörde NU-sjukvårdens upptagningsområde. De skadade som togs emot hade lätta eller måttliga skador. Att de fick ligga på infektionskliniken berodde på att de kunde bära på resistenta bakterier som övriga sjukhuset måste skyddas från. Ortopeder, sjukgymnaster, kuratorer och annan personal kom därför till infektionskliniken för att sköta patienterna. NU-sjukvårdens baktereologiska laboratorium hade extra öppet under nyårshelgen för att kunna ge snabba provsvar. Även kuratorerna var en grupp som hade extra beredskap dagarna efter katastrofen. Under nyårshelgen var vi två kuratorer som arbetade med patienter som drabbats av vågen, berättar Anna-Lena Andersson, chef för kuratorsavdelningen i Uddevalla. De flesta av patienterna som lades in på grund av flodvågen har även fått uppföljande samtal. Anna-Lena Andersson tycker att kontakten med den här patientgruppen skiljer sig en hel del från de patienter som kurator i beredskap träffar i vanliga fall, personer som också råkat ut för svåra trauman. Det som är så speciellt för den här händelsen är det långa tidsförloppet för de som skadades. Ljudet av vågen, kampen i vattnet, väntan på att bli räddad, ovissheten om hur det gått för anhöriga, sjukhusvistelse i Thailand, hemtransporten och ankomsten till sjukhuset, säger Anna- Lena. Därtill kommer exponeringen i teve, radio och tidningar med en ständig påminnelse om vad som hänt. Vi vet inte vilka reaktioner det kan ge i framtiden. För oss var det en annan typ NU-sjukvården hade god beredskap att ta emot patienter från de drabbade områdena. Bilden är från Krabi-området före flodvågskatastrofen. Bild: Joachim Nywall av trauma än vad vi är vana att arbeta med. Det gav mycket ny kunskap och många nya frågor, säger Anna-Lena Andersson. Vidare var det positivt att samarbetet med vårdpersonalen på infektionskliniken fungerade så bra. Tre läkare och en sjuksköterska från NU-sjukvården fanns på plats i Thailand dagarna efter katastrofen för att bedöma vilka svenskar som var i skick att transporteras till sjukhus i Sverige. Ett 30-tal stödpersoner som ingår i psykosocial katastrofledning (PKL) vid Näl och Uddevalla sjukhus arbetade på Landvetters flygplats med att ta emot hemvändande och man har även hjälpt till med stödsamtal till personal. Näls växeltelefonister fick också rycka in när NUsjukvården på nyårsafton blev ombedd att upprätta ett nationellt informationscentrum dit anhöriga kunde ringa för att få uppgifter om hemtransport av skadade. Läs mer om katastrofarbetet på nästa uppslag KORT Köket kvar i Dalsland Personal och patienter på Dalslands sjukhus kommer även i fortsättningen att kunna köpa mat i restaurangen. Styrelsen har beslutat att fortsätta driva kostverksamheten vid Dalslands sjukhus så att service till personal och patienter kan upprätthållas. Men för att anpassa verksamheten till den minskade omfattningen kommer restaurangen fortsättningsvis att fungera som både personalmatsal och cafeteria. Plus i kassan för första gången NU-sjukvårdens resultat för 2004 slutade på plus fyra miljoner. Det kan jämföras med resultatet för 2003 som var minus 56 miljoner. Det god resultatet 2004 beror till största delen på besparingar och effektiviseringar som inte påverkat mängden vård som utförts. Det är första gången sedan NU-sjukvården bildades som ett positivt resultat nåtts av egen kraft. Ambulanser på fler platser Styrelsen har beslutat om ett nytt ambulansavtal som träder i kraft 1 oktober Målet med upphandlingen var att uppnå en högre kvalitet i ambulansverksamheten till en lägre kostnad för NUsjukvården. I det nya avtalet fördelas ambulanserna på fler platser. Antalet ambulansstationer utökas med ytterligare fem stycken i hela området. 05

6 REPORTAGE Malte Almskog och Klas Kaspersson tv. och Berit Svärd till höger vänd mot kameran under en transport i ett Herkulesplan mellan Phuket och Bangkok. Med på planet fanns också andra hjälparbetare och människor som letade efter anhöriga. Bild: privat NU-personal tidigt på plats i Thailand Personal från NU-sjukvården fanns på plats i Thailand dagarna efter flodvågskatastrofen. Det var ett privilegium att få åka dit istället för att sitta frustrerad framför teven, säger Malte Almskog, överläkare på medicinkliniken. HJÄLPARBETE. På kvällen den 29 december riktade Västra Götalandsregionens beredskapsenhet (PKMC) en personlig förfrågan till tre läkare och en sjuksköterska som arbetar i NU-sjukvården. Samma kväll reste Malte Almskog, överläkare vid medicinkliniken, Klas Kaspersson och Svante Lindén, båda narkosläkare och Berit Svärd, narkossköterska till Göteborg för att förbereda resan till Thailand dagen därpå. Uppdraget var lite diffust så vi kunde bara gissa vad vi kunde råka ut för. Därför tog vi med två ton utrustning för att kunna ta hand om infekterade sår, berättar Svante Lindén. Men utrustningen kom aldrig till användning. Väl nere i Thailand blev uppdraget att leta upp och bedöma vilka svenskar som var i skick att transporteras hem med flyg. De fyra från NU-sjukvården delades in i grupper tillsammans med sjukvårdspersonal från andra sjukhus i Västra Götaland, Stockholm och Skåne. Malte, Berit och Klas jobbade i var sitt team i Bangkok medan Svante stannade i Phuket. Svenska kyrkan hade snabbt gått igenom sjukhusen i Bangkok och fått fram en lista på svenskar. Vår uppgift blev att genom klinisk bedömning och samtal med behandlande läkare besluta om vilka som kunde klara av flygresan hem. Det handlar om timmar i luften och med de lungskador som många hade är det mycket påfrestande, säger Malte Almskog. Svante Lindén gjorde motsvarande bedömningar i Phuket med den skillnaden enorma att där fanns inga listor. Vi besökte de flesta större sjukhusen och försökte hitta svenskar för att bedöma om de var transportklara, säger Svante. Förutom drunkningssymptom var alla patienter som påträffades sönderslagna med stora sår med eller utan frakturer. Några skallskador, bröst eller multifrakturer fann man däremot inte eftersom ingen hade kunnat överleva vågen eller snarare väggen med sådana skador. Det var ju egentligen ingen våg utan en cirka tio meter hög vattenmassa som drog fram över land med en hastighet av kilometer i timman. En patient berättade Man blev berörd av denna hjälpsamhet att han träffats av vågen på en plats och vaknat till sans sju kilometer därifrån. En annan berättade hur han förts med och sett palmerna passera under sig. Det var fruktansvärda naturkrafter, berättar Svante Lindén. Att se förödelsen, de döda människorna på uppsamlingsplatserna och att känna liklukten. Allt detta gjorde starkt intryck. Att få se hur de ordnat 06

7 GÄSTKRÖNIKAN Att försöka tänka ut det otänkbara har varit tankeväckande. Att stanna till inför ett öde man ej kan värja sig emot. Att inse hur stark individen innerst inne är. Att lära sig att fatta beslut på otillräcklig grund. Malte Almskog Att arbeta vidare professionellt när de egna känslorna inför fakta vill rycka tag i ens inre. Jag bländades av och vill ödmjukt framhålla de initiala thailändska insatserna parallellt med åtgärder som vidtogs av vår ambassadör och Svenska Kyrkans representanter. Man skall inte heller förglömma enskilda svenska individers fantastiska arbete. Att kritisera eventuella brister kändes mycket främmande. Malte Lindskog, Berit Svärd och Svante Lindén kom tillbaka til Uddevalla sjukhus med nytt perspektiv på tillvaron. med de avlidna var ett bra avslut på resan. Allt var så otroligt välordnat och sköttes på en hög etisk nivå med stor respekt för de döda. De gjorde verkligen allt som kunde göras för var och en, säger Berit Svärd. När man med egna ögon sett de drabbade områdena är det som en gåva att någon har överlevt överhuvudtaget. Man omvärderar mycket efter det som hänt, säger Malte. När det var dags att åka hem efter sju respektive nio dagar var det bestående intrycket enbart positivt. Den thaländska sjukvården är värd all heder. Den har gett helt fantastisk vård och omvårdnad. Det fanns ingenting som vi hade kunnat göra bättre. De har allt som krävs och mer därtill både vad gäller personal och utrustning, säger Malte Almskog. Bemötandet från thailändarna var överhuvudtaget överväldigande. Man blev berörd av denna enorma hjälpsamhet som kändes oerhört genuin och mänsklig. Vi har ingen som helst kritik att komma med utan känner istället ödmjuk förvåning över hur man kunnat rädda så många, säger Malte Almskog. Samtliga känner att de kunnat stanna kvar jobbat längre i Thailand. Vi var ett gott gäng som jobbade tillsammans utan varken prestige eller konflikter. PKMC hade också gjort ett bra jobb när de tog ut gruppen och valt människor med lite livserfarenhet att hantera intrycken med. I vårt västerländska samhälle tillmäts den enskilda individen ett stort värde. Varje saknad skall eftersökas och om möjligt distinkt identifieras. När man betraktar antalet saknade och döda i relation till en storstads oändliga folkvimmel eller Indiens eller Kinas oändliga invånarantal blir man dock vilsen i sina tankar För några dagar sedan besökte jag ett rymdobservatorium och fick åter den där obegripliga oändlighetskänslan. Jag hoppas att Göran Persons kritiska kommentarer till de thailändska kollegorna inte hörs ute i rymden. Ett ofta återkommande thailändskt talesätt var Det kommer mera tid. Det var tankeväckande för oss västerlänningar som ibland lever som om tiden vore ute. I gamla epos av olika ursprung finns beskrivningar av syndaflodsliknande händelser. Var ursprungssyndafloden i verkligheten en Tsunami? Vi upplevde det civiliserade Thailand med dess ofantliga skador. Hur klarar Sri Lanka och Indonesien av sina sår, de som har betydligt knappare ekonomiska resurser? Var? Hur? När? inträffar nästa katastrof. Väl hemma möts man av en tidningsartikel som minsann talar om att en tandläkare fått en erinran av HSAN för att han dragit ut fel mjölktand på en 8-åring. Tala om kontraster För mig kändes det som ett privilegium att ha fått vara med och förhoppningsvis gjort en insats. Tack för det! Malte Almskog Uddevalla

8 REPORTAGE Här kan de allra minsta mogna i lugn och säker miljö Enormt duktig personal hade vi redan tidigare. Nu har vi också supermoderna lokaler och mycket bra utrustning. Sophie Kilebrant, chef för NU-sjukvårdens neonatalavdelning, där för tidigt födda och sjuka spädbarn vårdas, visar stolt upp de ombyggda och renoverade lokalerna. UTVECKLING. Möjligheten att vårda barnen tillsammans med föräldrarna är nu större och säkerheten har ökat med det utbyggda övervakningssystemet. På NU-sjukvårdens neonaltalavdelning vårdas barn som fötts för tidigt eller behöver vård av någon annan anledning. Den undre gränsen går vid vecka 27 och den övre vid tre månaders ålder. Det betyder att vistelsen på avdelningen för vissa föräldrar och barn kan bli längre än tre månader. De nio föräldrarummen har därför en central funktion på avdelningen. I ett av dem finner vi Melvin, tre veckor, med sin mamma Åsa Bengtsson. Melvin har precis blivit av med sin övervakningsutrustning och det tycker Åsa känns lite pirrigt. Men Melvin är en duktig liten kille och om allt går enligt planerna ska han snart få åka hem till pappa och lillasyster. Det har fungerat jättebra att bo här. Rummen har faktiskt lite hemkänsla och jag tycker att det är himla mysigt. Eftersom man bor här rätt länge så är det viktigt att man trivs, säger Åsa. I samband med ombyggnaden fick fem av föräldrarummen utag för syrgas och luft samt möjlighet till central övervakning. Det innebär att barnen kan få vara tillsammans med sina föräldrar mycket tidigare än förut. Små omogna barn behöver ständig övervakning. Samtidigt behöver familjen få vara tillsammans. Det är en Neonatalvården har utvecklats enormt sedan avdelningen kom till oerhörd chock att få ett för tidigt fött eller sjukt barn och då är det viktigt för föräldrarna att kunna knyta an till barnet och vara delaktiga i vården, säger Sophie Kilebrant. Genom omfördelning inom lokalerna har man också kunnat skilja barn med olika behov åt. Tidigare vårdades de allra tidigast födda och sköraste barnen tillsammans med de övriga intensivvårdsbarnen i skrik och starkt ljus. Nu har de riktigt små barnen ett eget rum där de vårdas i en miljö som ska likna livmoderns så mycket som möjligt. Skärmväggar gör att föräldrarna kan umgås med sina barn avskilt och ljudnivån är dämpad. Neonaltalvården har utvecklats enormt sedan den här avdelningen kom till. Dessutom har antalet nyfödda här på Näl ökat stort i och med att vi tog över patienterna från Bohuslän, och att BB i Lidköping stängde. Vi får också en hel del från Göteborgsområdet som väljer NUsjukvårdens förlossningsavdelning på grund av dess goda rykte, säger Sophie Kilebrant. NU-sjukvården har en stor förlossningsklinik med 3000 födslar per år. 15 procent av dem kommer till neonatalavdelningen som ligger vägg i vägg. Lokalerna har inte utökats utan omdisponerats för att bli mer ändamålsenliga. På så sätt har man skapat ett bättre flöde där varje barn kan vårdas efter sina individuella förutsättningar och behov. Bild: Curt Warås Axel tittas till av Katarina Patriksson, sjukskö De befinner sig i det nya tysta rum som skapa som möjligt. 08

9 sköterska på neonatalavdelningen. kapats för att vara så likt livmodern Axel kom till världen redan i vecka 27 och har tillbringat sina första tre veckor i kuvös. För Pappa Daniel Andersson blir det en lång väntan innan han och mamma Maria Häggblom får åka hem med Axel som egentligen skulle fötts den 25 mars. Melvin Nisén föddes fem veckor för tidigt och behöver då och då ta sig en liten lur i solariet. Lille Melvin, tre veckor har just blivit av med sin övervakningsutrustning och ska snart få åka hem med mamma Åsa Bengtsson. Det har fungerat jättebra att bo här, säger hon. Personalen fick bättre arbetsmiljö Även personalens arbetsmiljö fick ett rejält lyft då neonatalavdelningen byggdes om. Lokalerna är nu mer ändamålsenliga att arbeta i och alla skötbord och barnsängar har bytts ut till höj- och sänkbara. Vi har också fått ett nytt läkemedelsrum med utsug. Vi blandar mycket penicillin här och då finns det alltid en risk att utveckla allergier, säger avdelningschef Sophie Kilebrant. Belysningen har försetts med dimmer så att den kan vara både dämpad då det behövs och ge bra arbetsbelysning när så krävs. Klimatanläggningen har också setts över så nu hoppas man slippa arbeta i 30-gradig värme som det tidvis varit i ett av vårdrummen under somrarna. Själva ombyggnaden var förstås en extra påfrestning för personalen. Men allt har gått väldigt bra. Vi fick låna ett rum på förlossningen och två rum på IVA. Vi blev väldigt väl mottagna överallt av våra sambos som var jättegulliga. Även byggarbetarna var fantastiska och fick ombyggnaden klar helt enligt planerna. Samtidigt hade vi en väldig tur med rekordlåg beläggning under tiden den pågick, berättar Sophie Kilebrant. Vid invigningen i december hölls öppet hus mitt på dagen. Ett inslag som uppskattades mycket av personalen var det extra öppna hus man hade under eftermiddagen då de anställdas familjer och andra anhöriga fick komma och titta. Eftersom det är besöksförbud på avdelningen var det första gången någonsin som det här tillfället gavs och särskilt personalens barn tyckte det var väldigt spännande. 09

10 också sett över rutiner för såromläggning så att man inte byter rutinmässigt utan bara då det behövs. Infektionsregistrering vid ankomst, patientenkät, genomgång av hygienrutiner och kontroll av hur mycket handsprit som används är några exempel på andra åtgärder. Dessutom görs nu alltid en bakterieodling innan antibiotika sätts in. Färre vårdrelaterade infektioner Kliniken för geriatrik och rehab medverkar i nationellt projekt Under en sjukhusvistelse finns alltid en liten risk att drabbas av en infektion. Men den går att minska betydligt. Avdelningen för geriatrik och rehabilitering på Uddevalla sjukhus ingår i ett nationellt projekt som hittills visat goda resultat. VÅRD. Vårdrelaterade infektioner ska stoppas (VRISS) heter projektet som drivs av Landstingsförbundet och landstingens ömsesidiga försäkringsbolag. 22 team från sjukhus runt om i Sverige ingår, varav ett från NUsjukvården. Åsa Brantervik, verksamhetschef för kliniken för geriatrik och rehabilitering i Uddevalla leder teamet. Vårt mål är att minska vårdrelaterade infektioner med 50 procent fram till maj 2005 på de två avdelningar vi valt ut, berättar hon. En vårdrelaterad infektion kännetecknas av att den bryter ut 48 timmar eller senare efter ankomsten till sjukhuset. Den kan också finnas kvar sedan en tidigare sjukhusvistelse. I Sverige i genomsnitt räknar man med att tio procent av patienterna infekteras på sjukhus. I allmänhet handlar det om helt okomplicerade och vanliga infektioner som urinvägsinfektion och sårinfektioner. Men de kan ändå orsaka obehag för patienterna som måste ta antibiotika, blir trötta och nästan alltid får en förlängd sjukhusvistelse. Äldre människor med nedsatt immunförsvar drabbas oftare än yngre. Vissa av de patienter som vårdas inom geriatrik och rehabilitering löper extra hög risk. I Uddevalla har man därför valt att i projektet fokusera på patienter med akuta höftfrakturer (brott på lårbenshalsen) och patienter med urinvägskateter. När första mätningen Genom att bara lägga om sår då det verkligen behövs minskar risken för att bakterier sprids. Undersköterskan Fia Olsson konstaterar här att Ulla Smits förband ser torrt och fint ut. gjordes i mitten av oktober 2004 hade 40 procent av patienterna med akut höftfraktur en vårdrelaterad infektion. Men redan i december var siffran nere i 15 procent. Det var verkligen fascinerade att se hur snabbt det hade gått ned. Det är tydligt att man får resultat bara av att börja mäta, säger Åsa Brantervik. Siffrorna för vårdrelaterade infektioner hos patienter med urinvägskateter har gått upp och ned under mätperioden men är över lag lägre än vid starten. Ett mål är att minska antalet dagar som patienten har en urinvägskateter. Ju snabbare man kan ta bort den desto mindre är risken för urinvägsinfektion. För att minska sårinfektioner vid akuta höftfrakturer har man börjat tvåla in patienterna två gånger vid varje duschtillfälle. Man har Allt handlar om att ta tillvara känd kunskap och använda sig av den. Vi har börjat i liten skala för att sedan kunna sprida goda resultat vidare, säger Åsa Brantervik. Teamet som förutom Åsa består av två läkare och två sjuksköterskor ser fram emot höstens nationella konferens. Då ska resultaten från alla team presenteras. Det handlar om vitt skilda områden men med det gemensamma målet att stoppa vårdrelaterade infektioner. Det pågående projektet är det första i sitt slag i världen Kristina Ekeroth, sjuksköterska på avdelning nio och verksamhetschef Åsa Brantervik kan nöjt konstatera att kurvan pekar åt rätt håll. 10

11 Höftskola ska ge ökad livskvalitet Använd datorn med förnuft Privata filer tar upp utrymme och kan störa journalsystemet Vid den senaste scanningen av nätverket visade det sig att 20 av 82 gigabyte på en av servarna upptogs av utrymmeskrävande filer med ändelser som MP3, JPEG, TIFF och VMF. Alltså filformat som används för att spara ned musik och bilder. IT-SÄKERHET. Det inträffar också regelbundet att man upptäcker så kallade fildelningsprogram som används för att dela information med andra användare på internet. Att ladda ned ett fildelningsprogram på sin dator är att gå över gränsen eftersom det öppnar vägen in i vårt nätverk med allt vad det kan innebära, säger John Norlin, utredare på NU-IT. Att lagra musik och bilder eller lyssna på internetradio är inte uttalat förbjudet i de regler som alla nyanställda ska skriva under. Men det tar upp en stor del av lagringsutrymmet och påverkar nätverkstrafiken så att den viktiga trafiken i exempelvis journalsystemet blir störd. När digital röntgen är i full drift behövs ännu mer lagringsutrymme och nätverkskapacitet och ju mer som finns på nätet desto mer blir det att flytta över till andra lagringsmedia. Att ta backup och återställa förlorad data om något går snett tar då allt längre tid, det kräver mer support och kostar mer pengar. Läget är ett helt annat idag än 1999 då reglerna för datoranvändningen beslutades. Via våra Hem-PC-erbjudanden har folk väldigt goda möjligheter att hantera sin e-post och annat privat hemma. Jag tror att trenden går mot en mycket tydligare reglering i framtiden, säger John Norlin. Bland det som idag uttryckligen är förbjudet kan nämnas att installera program och att surfa på hemsidor med pornografiskt och rasistiskt innehåll. Att någon brutit mot reglerna upptäcks oftast genom att man fått in virus eller att arbetskamrater hör av sig. I de fall vi vet vem datoranvändaren är så tar vi Det är förbjudet att besöka sidor med pornografiskt eller rasistiskt inehåll. Ändå ertappas personal med jämna mellanrum. Oftast på grund av att man fått in virus i datorn. kontakt och talar om vad som gäller. Upprepas det eller är av allvarligare karaktär kontaktas också närmaste chef, säger Christer Hernod, samordnare på NU-IT. För att kunna kontrollera att reglerna följs har IT-administratörerna rätt att, inom sitt ansvarsområde, granska loggfiler och annat som visar hur enskilda medarbetare använder utrustningen. Nätverket scannas också regelbundet och då kan man upptäcka om någon användare har ovanligt många utrymmeskrävande filer på sin dator. I sådana fall hör ITenheten av sig för att kolla om något kan rensas bort. Det finns regler att följa. För övrigt handlar det mycket om sunt förnuft. Vi vill inte vara taskiga utan kontrollen är till för att datormiljön ska fungera så bra som möjligt. Datorn är faktiskt ingenting annat än ett arbetsredskap, säger driftschef Jasmin Kramle. Under hösten 2004 startade sjukgymnastiken på Dalslands sjukhus en ny verksamhet för personer med höftbesvär. Höftskolan vänder sig till personer som upplever sig ha höftbesvär. Besvären behöver inte synas som förändringar på röntgen. VÅRD. Skolan har ett förebyggande arbetssätt med målet att genom kunskapsförmedling ge förutsättningar för individen att minska sina besvär och öka sin livskvalitet. I Värmland är höftskolan sedan många år en vedertagen arbetsmetod. Under senare år har sjukgymnast och medicine doktor Maria Klässbo vid Säffle sjukhus utbildat sjukgymnaster som startat höftskola på flera platser i Sverige. Under 2004 gick två sjukgymnaster vid Dalslands sjukhus utbildning i höftskolemetoden för Maria Klässbo. Sedan dess har två höftskolor genomförts på Dalslands sjukhus och man planerar att fortsätta arbeta med höftskolan under Maria Klässbo har i många år forskat kring personer med höftbesvär och jämsides med sin forskning arbetat fram en pedagogisk sjukgymnastisk arbetsmetod som hon använt och utvärderat i cirka 20 år. Hennes avhandling visar att de som deltog i höftskolan minskade sina självskattade höftbesvär och ökade sin hälsorelaterade livskvalitet efter sex månader, med kvarstående effekt efter ett år. 11

12 FOLK Anita Hansson är ny avdelningschef för operation på Näl från 1/ Joakim Appelgren har utnämnts till chef för Trestadsambulansen med tillträde 1/9. Trestadsambulansen är den sammanslagna Näl- och Uddevallaambulansen. Uddevallas ambulans som tidigare drivits privat går då åter till NUsjukvården. Mia Smith är ny avdelningschef för Mava, Uddevalla sjukhus. Pris till diabetesmottagningen Diabetesmottagningen på Uddevalla sjukhus har tilldelats hederspris och stipendium på 5000 kronor för sitt arbete med att integrera samlivsfrågor i diabetesvården Tre av fyra män med diabetes drabbas av erektionsproblem någon gång under livet. Eftersom problemet kan vara svårt att prata om tar många patienter inte upp det självmant vid vårdbesöken. För att stimulera till samtal delar Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) tillsammans med läkemedelsföretaget Lilly ut stipendier. Juryns motivering: Diabetesmottagningen på Medicinkliniken, Uddevalla sjukhus har tilldelats ED-stipendiets extrastipendium för att mottagningen på ett aktivt och strukturerat sätt arbetar med att integrera erektionsproblem och andra samlevnadsproblem i samtal med diabetiker. Stipendiet tilldelas för att man ytterligare ska kunna öka kunskapen om erektionsproblem och utveckla arbetet genom utbildning av personal och förebyggande åtgärder. Inom flyget har man sedan länge arbetat med förebyggande åtgärder och riskanalyser med utgångspunkten den mänskliga faktorn. Flygets koncept för säkerhetsarbete går helt klart att anpassa till sjukvårdens behov, säger Ann Ohlsson, undersköterska på IVA som utbildat sig till konsult inom området. SÄKERHET. Ann Ohlsson har under flera år varit tjänstledig på hel och deltid från sin tjänst på IVA i Uddevalla för att studera. Under studietiden väcktes intresset för en säkerhetskurs i Human Factors (den mänskliga faktorn) Crew Resource Management samt en fortsättningskurs i riskbedömning och beslutsfattande i operationella miljöer. Till en början var de uppdragsutbildningar för flyget, men blev senare öppna även för andra. Ann arbetar fortfarande deltid som undersköterska på IVA. Övrig tid erbjuder hon sina tjänster som kvalitetsutvecklare inom patientsäkerhetsområdet med specialinriktningen den mänskliga faktorn. Hon har bland annat haft flera uppdrag från medicinteknisk industri där nu efterfrågan ser ut att öka. Inom sjukvården handlar det om att minska riskerna för felhandlingar som oavsiktligt leder till att patienter skadas. Ann Ohlsson blev nyfiken på om flygets koncept för säkerhet gick att använda i sjukvården. Nu har hon utbildat sig till konsult inom området. Förebygg risker i sjukvården Ann Ohlsson vill använda flygets koncept för säkerhet Det är ofta omständigheterna runtomkring som ligger till grund för misstag. Man kan exempelvis påverkas av brister i arbetsmiljön, bristande ledarskap, konflikter eller bekymmer på det privata och personliga planet, hög arbetsbelastning, stress och teknisk utrustning. I en miljö där riskbedömning och beslutfattande mixas med avancerad medicinteknisk utrustning i ett högt tempo har den mänskliga faktorn avgörande betydelse. Genom att öka medvetenheten och få kunskap om vad som påverkar dig i arbetet kan riskerna minska. Då minskar också rädslan för att göra fel, och det innebär att även negativa stresspåslag minimeras. Ann Ohlsson understryker att det är medarbetarna som är den största tillgången i en organisation med sina erfarenheter och kunskaper nära patienten. Det är där man ska börja arbetet med att förebygga risker istället för att ta hand om misstagen efteråt, säger Ann Ohlsson. Hon påpekar att det handlar om grundläggande arbete som tar tid och resurser i anspråk. De verksamheter där kvalitetsarbeten har lyckats kännetecknas av stor delaktighet bland medarbetare och en ledning med intresse och engagemang. Man bör betrakta kostnaden som en investering som ger vinst på lite längre sikt genom ökad kvalitet, säkerhet och trygghet både för patienter och medarbetare. 12

13 Premiär för film i Uddevalla På Näl har film kunnat visas i hörsalen Ägget sedan begynnelsen. Nu har turen äntligen kommit till Uddevalla där före detta vårdskolans aula blivit sjukhusets biosalong. KULTUR. Första filmen ut var Populärmusik från Vittula i regi av Reza Bagher med manus av Erik Norberg. Berättelsen tillhör förstås författaren från Pajala, Mikael Niemi, som fått Augustpriset för sin succéroman med humoristiska historier om Matti och Niila och deras uppväxt i Pajala under 60-talet. Samtidigt som filmen hade visningspremiär i Uddevalla genom NU-biblioteket som arrangör och sjukhuset som investerare i ny storbildsutrustning, går filmen upp i Berlin på den stora internationella filmfestivalen. Där tävlar den i barnfilmfestivalen som ungdomsfilm. På Näl visades Populärmusik från Vittula som ett samarrangemang med Strokeföreningen FyrBoDal och Afasiföreningen Norra Älvsborg. Att se film efter jobbet på Uddevalla sjukhus tyckte många var lockande och uppiggande. Polarmacka och tranbärsdricka från Jokkmokk gav litet extra energi, när man kom springande direkt från sin avdelning, för att bänka sig för film. Att få skratta och att samlas kring en gemensam upplevelse är hälsosamt och kan ses som ett led i friskvårdsarbetet. Halt väglag kunde heller inte hindra vårdpersonal att köra patienter i rullstol ut i vintervädret, för att gå på bio. Så självklart och enkelt och underbart! Gamla vårdskolans aula förvandlades snabbt till en hemtrevlig bygdegårdsbiograf med den röda ridån, teaterscenen, de utplacerade stolarna och caféfoajén med pentry och garderob. Och de tekniska förhållandena var goda. Om stolarna anses för hårda, så rekommenderas medhavd kudde vid nästa föreställning. Sammanlagt sågs Populärmusik från Vittula av ca 240 biobesökare i NU-sjukvården och mer film kommer det att bli i NU-bibliotekets regi. Gärna tillsammans med olika samarrangörer. Att se film i NU-sjukvårdens salonger har kommit för att stanna. Och i en motion till regionfullmäktige finns uppmaningen att skriva ut kultur på recept. Så rekommenderas läkare att ordinera biobesök och bokläsning. Just för att kultur ger hälsa! Text: Gunvor Alexandersson NUbiblioteket Bild: Ola Eriksson PÅ GÅNG Näl 15/3 kl Konstföreläsning med konstmuseichef Lena Holmstrand-Krüger. Arr: Konstklubben för sjukvården i norra Älvsborg och konstföreningar i samverkan. 22/3 kl En resa till Afrika föredrag till bilder med Jonas Blanck, sjuksköterska och fotograf. 5/4 kl Att mogna som människa möte med Ove Wikström samarr: S:t Lukas i Vänersborg- Trollhättan och Café Existens. 6/4 kl En förtrollad afton med Sören Renulf och Lowe Pettersson Samarr: Musik i Väst 12/4 kl Design, den kreativa kraften, Siv Andersson, industridesigner, berättar om inredningen i SAAB 95. Samarr: Göta Älvdalens Konstförening. 19/4 kl Vårsoaré och allsång med Näl-kören. 28/4 kl Konstklubben för sjukvården i norra Älvsborg har årsmöte i Ägget med underhållning och konstutlottning. Finsktalande Niila gör sig synlig med kunskaper i esperanto i denna nyckelscen ur Populärmusik från Vittula filmvisning i Ägget på Näl. Uddevalla Sjukhus v.10 Besök Bibliotekets Gröna Rum 15/3 kl Grön inspiration, från ingenting till djungel på fem år Om trädgårdars förvandling med trädgårdsmästare Peter Hilton, trädgårdsbilder av Svea Lundh. 23/3 kl film. 12/4 kl Jakobsbrevet samtalskväll med Göran Greider samarr: S:t Lukas i Bohuslän. 19/4 kl film, Under Toscanas sol Regi: Audrey Wells. Strömstads sjukhus 7/4 kl En förtrollad afton med Sören Renulf och Lowe Pettersson Samarr: Musik i Väst. 13

14 TYCK TILL! 2 biobiljetter till dem som får sina insändare publicerade! Brev: Nuheterna, NU-sjukvårdens kansli, Näl, Trollhättan. Märk kuvertet Tyck till. Internpost: Nuheterna, NU-sjukvårdens kansli, Näl E-post: Det går bra att skriva under pseudonym men redaktionen måste ha ditt namn och din adress. Dessa uppgifter kommer inte att lämnas ut. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta inläggen. Sjukhusbibliotek i tiden Sjukhusbibliotek kan användas till mycket mer än vad som görs idag. Glöm boklån i traditionell mening för det har hänt och kan hända mycket. Låt det bli ett riktigt företagsbibliotek, med bred förankring i sjukhuset och nära samarbete med personalavdelning, företagshälsovård, personalvård och sjukvård! Genom tydliga mål och krav blir sjukhusbiblioteken en integrerad del i sjukhusets verksamhet och bättre stöd för personal och patienter. Inställningen till arbete, hälsa och sjukdom förändras. Det gäller därför att möta dessa områden på ett annat sätt än vad man hittills har gjort. De kombinerade sjukhusbibliotekens idé med helhetssyn, hotas av nedläggning eller stora besparingar, när de i stället kan utvecklas tillsammans med sjukvård, företagshälsovård och friskvårdssatsningar. Idag har patienten rättighet att få information lagfästs och det gäller också vårdpersonalens skyldighet att informera. Genom att sjukhusbiblioteken kan erbjuda information och kunskap, utgör dessa ett komplement till vårdens informationsansvar. Dagens korta vårdtider beror på andra behandlingsformer, inte på annorlunda patienter. Behovet av att drömma sig bort i en fantasivärld när sjukdomen är för påträngande blandat med saklig information gäller alla i vilken vårdform man än vårdas. Sjukhusbiblioteket kan tillfredsställa båda behoven med alla olika medier som finns. Att ha en egen bibliotekarie borde vara lika självklart som att ha en egen doktor Tidigare varade någons utbildning hela det yrkesverksamma livet. Idag följs utbildning av vidareutbildning, fortbildning, utveckling, vardagsprojekt och FoU under hela yrkeslivet. Närheten till kvalificerad hjälp på det egna sjukhusbiblioteket är därför viktigt även utanför universitetssjukhusen. I kursplaner på universitet och högskolor ingår upplevelselitteratur och skönlitteratur som komplement till facklitteratur. Ett exempel på hur ett skönlitterärt verk kan tydliggöra fakta är Selma Lagerlöfs Kejsaren av Portugallien, som kan tolkas som en strålande, levandegjord berättelse om narcissism, som ett komplement till sakligheten i Johan Cullbergs beskrivning. Närheten till ett integrerat sjukhusbibliotek underlättar en fortsatt tillgång till denna litteraturkombination. Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet (SPUR) gör inspektioner av specialistutbildning och vid AT-tjänstgöring vid landets sjukhus. Här undersöks ingående vilka möjligheter som finns på respektive sjukhus till forskning, utvecklingsarbete och teoretiska studier. Här värderas särskilt tillgången till bibliotek, litteratursökning och tidskrifter, som poängsätts. Arbetssituation för personalen har skärpts, det gäller att återhämta sig. Helhetssyn gäller för personal lika mycket som för patienter och borde därför beaktas noga av personalavdelningar och företagshälsovård i förebyggande och rehabiliterande syfte. Att ha en egen bibliotekarie borde vara lika självklart som att ha en egen doktor. Sjukhusbibliotekens möjlighet att bli det företagsbibliotek i bred bemärkelse som krävs för personal, patienter och anhöriga, är en utmaning för såväl ledning som bibliotek. För - vem eller vad skall ta över när sjukvården inte längre kan ge den hjälp som människan behöver vid dramatiska tillfällen i livet, som när man har förlorat hälsan, arbetet, familjen och vännerna, om inte kultur i vid bemärkelse? De förutsättningar som kulturen har är särskilt väl ägnade till att skapa öppning för dialog och positiva förändringar, var ett av budskapen på en nordisk kulturkonferens Till slut vill undertecknad uppmana de ansvariga att använda biblioteksverksamheten till vårdens behov som forskning, utveckling, rekrytering, patientinformation och berikande upplevelser i förebyggande och rehabiliterande vård. Shujaat Noormohamed Bibliotekschef/Chefskurator inom NU-sjukvården Shujaat Noormohamed 14

15 KRYSSET Konstruktör: Korsordskungen När du löst korsordet, fyll i namn och adress och skicka sidan till Nuheterna, NU-sjukvårdens kansli, Näl, Trollhättan. Märk kuvertet krysset. Senast den 11 april vill vi ha ditt svar. Förra numrets vinnare är Annika Harrysson, c-op, Uddevalla sjukhus som får en stegmätare. Andra och tredje pris går till Margaret Ryberg, BUP, Vänerviken och Katarina Johansson, ortopedkliniken, Näl. De får biobiljetter. Grattis! Namn:... Arbetsplats:... Hemadress:... 15

16 Nuheterna NU-sjukvårdens kansli, Näl, , Trollhättan Posttidning A FRÅGAN Brukar du besöka sjukhusbiblioteket? När man är så liten att man inte ens orkar skrika. Då är det inte lätt att få omgivningen att förstå vad man vill. Men det går faktiskt att tolka även de mycket små signaler som för tidigt födda barn sänder ut. Katarina Patriksson, sjuksköterska på neonatalavdelningen är snart NU-sjukvårdens första NIDCAP-observatör. Vad är NIDCAP? Det är en metod från USA där man vårdar för tidigt födda barn i en miljö som liknar livmodern. Det ska vara så tyst som möjligt och dämpad belysning. Barnet ligger inbäddat i kuvösen på ett speciellt sätt med stöd kring kroppen. Man vårdar varje barn utifrån dess speciella resurser (utvecklingsanpassad neonatalvård). Vad gör man som observatör? I utbildningen som jag går lär man sig att tyda mycket små signaler från Namn: Katarina Patriksson Yrke: barnsjuksköterska. Arbetsplats: Neonatalavdelningen på Näl. Ålder: 40. Aktuell som: Utbildar sig till NU-sjukvårdens första NIDCAP-observatör. Katarina Patriksson lär sig att förstå de mycket små signaler som för tidigt födda barn sänder ut. Man kan undra vad lilla Alice Andersson vill säga oss. Katarina kan tolka de små JOBBET & JAG barnen. De har inget utvecklat kroppsspråk som vuxna har, men det kan ändå tydas och tolkas. Hur går det till rent praktiskt? Man observerar ett barn intensivt under cirka 1,5 timma när det sover, äter, får nya blöjor ja allt som händer. Man för hela tiden anteckningar enligt ett speciellt protokoll. Sedan tolkar jag det och skriver en liten sammanfattning som läggs i barnets journal. Därefter berättar jag för föräldrarna och de personer som sköter barnet vad jag har sett. Vad är nyttan med det? Man kan hjälpa föräldrarna att lära känna sitt barn. Det kan vara svårt för mamma och pappa att se vissa saker som de gör omedvetet. Detta kan underlätta anknytningen till barnet. Vad får du för reaktioner från föräldrarna? Väldigt positiva. De tycker det är roligt att man koncentrerar sig på deras barn. Det kan bli 5-6 observationer under ett vårdtillfälle och allt dokumenteras så att föräldrarna får det med sig hem i en särskild pärm. Anneli Berglund biträdande avdföreståndare, barnmottagningen, Näl Ja, jag besöker ofta biblioteket. Jag läser mycket. Det är nära och bekvämt. Birgitta Bondesson, sjuksköterska, akutkliniken, Näl. Nej, inte så ofta men när jag gör det så tycker jag att alla är så hjälpsamma och letar fram det jag vill ha. Isabell Barksten, ortopedspecialist, ortopedkliniken, Uddevalla sjukhus. Ibland. Det är ett fantastiskt bra bibliotek. Och personalen är oerhört duktig och hjälpsam. Maria Zander, ATläkare, medicinkliniken, Uddevalla sjukhus. Nej, jag visste inte att det fanns något. Jag har nyligen börjat arbeta här. 16

Fakta NU-SJUKVÅRDEN GLIMTAR

Fakta NU-SJUKVÅRDEN GLIMTAR GLIMTAR från 2004 GLIMTAR ATT BLI FÖRÄLDER är för de flesta människor något av det största som kan hända i livet. Men när allt inte riktigt går enligt planerna är det tryggt att veta att den vård som erbjuds

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Urakut kejsarsnitt. Tvärprofessionell teamträning på Metodikum Jönköping September 2012. Metodikum Jönköping, Karina Wahl 2013-03-21

Urakut kejsarsnitt. Tvärprofessionell teamträning på Metodikum Jönköping September 2012. Metodikum Jönköping, Karina Wahl 2013-03-21 Urakut kejsarsnitt Tvärprofessionell teamträning på Metodikum Jönköping September 2012 Intervjuer med medarbetare Master programmet i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg Barnkliniken:

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Nummer 3 2014. Öppettider på sektionen INNEHÅLL

Nummer 3 2014. Öppettider på sektionen INNEHÅLL - Nummer 3 2014 INNEHÅLL Ordförande ordet sid 2 Medlemsutbildning sid 3 Sektionsstyrelsen sid 4 Lathund arbetsmiljö sid 6 Sommarhälsning sid 7 Öpptetider sid 7 Travdag, Romme sid 8 Ny medlemsavgift sid

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

nyfiken på... CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD

nyfiken på... CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD nyfiken på... CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD VARFÖR JOBBAR DU PÅ CSK? JENNIE JÖNSSON, SJUK SKÖTERSKA, sedan drygt ett år på avd 112 medicinkliniken: På CSK kan man vidareutvecklas!

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1 RISKEN MED STICK- OCH SKÄRSKADOR I VÅRDEN Att hantera stickande- eller skärande

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

#bästajulgåvan. Var brukar du ge blod? Blodcentralen på Fridhemsplan.

#bästajulgåvan. Var brukar du ge blod? Blodcentralen på Fridhemsplan. Min faster Sussi har varit en flitig blod- och plasmagivare i många år och har definitivt ett litet finger med i det hela! För henne var det lika självklart att lämna blod som vilken annan vardagssyssla

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

Fullt hus när medtech kom till Almedalen

Fullt hus när medtech kom till Almedalen Fullt hus när medtech kom till Almedalen För första gången arrangerade Swedish Medtech tillsammans med MedTech Magazine två seminarier under politikerveckan i Almedalen i juli. Bland tusentals seminarier

Läs mer

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom HND-centrum DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom Hjärtsjukdom, njursjukdom och diabetes (HND) är tre stora kroniska folksjukdomar

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Vid akuta incidenter sekundär intervention

Vid akuta incidenter sekundär intervention Vid akuta incidenter sekundär intervention I detta avsnitt finns information om vad som är viktigt när en akut incident har inträffat. Avsnittet behandlar främst trakasserier, hot och våld eftersom det

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Olycksfall och krisstöd

Olycksfall och krisstöd Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING för

VERKSAMHETSBESKRIVNING för MALL VERKSAMHETSBESKRIVNING Skånes Universitetssjukhus Elisabeth Olhager Verksamhetschef 046-178286 Datum 20160812 1 (9) VERKSAMHETSBESKRIVNING för Förvaltning/ division/ verksamhetsområde/ området: Skånes

Läs mer

Hållbar hemtjänst - Uppföljning av Skönsmomodellen. Madeleine Blusi Fil. Dr. Omvårdnadsvetenskap, Vetenskaplig ledare FoU Västernorrland

Hållbar hemtjänst - Uppföljning av Skönsmomodellen. Madeleine Blusi Fil. Dr. Omvårdnadsvetenskap, Vetenskaplig ledare FoU Västernorrland Hållbar hemtjänst - Uppföljning av Skönsmomodellen Madeleine Blusi Fil. Dr. Omvårdnadsvetenskap, Vetenskaplig ledare FoU Västernorrland Kommunförbundet; FoU Västernorrland www.kfvn.se Tillsammans utvecklar

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Resultat. Brukarundersökning 2014 Personlig assistans. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer. elvy.glimblad@uddevalla.

Resultat. Brukarundersökning 2014 Personlig assistans. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer. elvy.glimblad@uddevalla. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer Annette Wahlgren annette.wahlgren@uddevalla.se Roger Andreasson roger.andreasson@uddevalla.se Elvy Glimblad elvy.glimblad@uddevalla.se Jenni Andersson-Grundberg

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen

Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen Programförklaring Ett mänskligare Västra Götaland 1 Fler vårdplatser För en trygg vård och värdigt omhändertagande Antalet vårdplatser har minskat

Läs mer

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND INLEDNING... 4 PATIENTEN FÖRST... 9 RESPEKT FÖR INDIVIDEN... 13 UNDVIK SLÖSERI... 17 SAMHÄLLSANSVAR... 19 FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN INNEHÅLL 3 INLEDNING. Idag har

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Regel. Användning av Riksbankens IT-resurser. Inledning. Användning av IT-resurser

Regel. Användning av Riksbankens IT-resurser. Inledning. Användning av IT-resurser Regel BESLUTSDATUM: 2014-03-24 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Lars Andersson HANTERINGSKLASS: Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

En värdig äldreomsorg?

En värdig äldreomsorg? En värdig äldreomsorg? Äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen november 2011 En värdig äldreomsorg? En undersökning om äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen Inledning Ingen

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Regler för användning av Riksbankens ITresurser

Regler för användning av Riksbankens ITresurser Regler för användning av Riksbankens ITresurser MAJ 2009 1 Inledning I det följande ges regler för användning av Riksbankens IT-resurser, vilka gäller för alla medarbetare i Riksbanken samt konsulter och

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Våld och hot RIKTLINJER

Våld och hot RIKTLINJER Våld och hot RIKTLINJER RIKTLINJER 1 Syfte Syftet med riktlinjerna för våld och hot i arbetsmiljön är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö samt ett garanterat omhändertagande vid händelse.

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

NU sjukvården i Västra Götalands Regionen

NU sjukvården i Västra Götalands Regionen NU sjukvården i Västra Götalands Regionen Norra Älvsborgs Länssjukhus Uddevalla sjukhus Dalslands sjukhus Lysekils sjukhus Strömstads sjukhus Näl + Uddevalla = NU NU-sjukvården är en sjukhusgrupp inom

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer