Blekinge syns i media sid 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blekinge syns i media sid 10"

Transkript

1 Ali Johansson spränger gränserna sid 8 Oss föräldrar emellan skapar trygghet i Burlöv sid 6 Schysst spel i LUGI sid 16 Blekinge syns i media sid 10

2 Innehåll MIKAEL SANDGREN, REGIONCHEF 2 RASTVÄNNER I SJÖBO FÖR TRYGGHET I SKOLAN 3 DOIT - ENGAGEMANGSGUIDER 4 OSS FÖRÄLDRAR EMELLAN I BURLÖV 6 ALI JOHANSSON HÅLLER BARNENS DRÖMMAR VID LIV 8 RÄDDA BARNEN I BLEKINGE HÖRS OCH SYNS I MEDIA 10 RÄDDA BARNENS HISTORIA 11 KRYDDGÅRDSSKOLAN UTBILDAS I BARNKONVENTIONEN 12 ATT MÖTA BARN SOM IDEELL 14 METODBOK FÖR FÖRSKOLAN 15 RÄDDA BARNEN OCH LUGI BYGGER LAGANDA 16 LIKA BEHANDLING ETT MÅSTE FÖR TRÄNAREN 18 FÖRÄLDRATELEFONEN OCH FÖRÄLDRAMEJLEN 20 NY FÖRENING MED PÅVERKAN I FOKUS 22 Omslagsbild: Alexander Olivares Inblick & ögonblick /2015

3 MIKAEL SANDGREN, REGIONCHEF Vi lever i en spännande tid! Flera avgörande samhällsförändringar sammanfaller som gör att samhället förändras av samma dignitet som när jordbrukssamhället övergick i industrisamhället. Så vad är det då som förändras? Några exempel: Individualismen (som inte nödvändigtvis är detsamma som egoismen) har stärkts. Särskilt är detta en mentalitet hos de yngre generationerna. Facebook och andra sociala medier är ett verktyg i detta. Det blir viktigare att få något tillbaka när man engagerar sig (gärna omedelbart då tålamodet tycks bli allt kortare) och man frågar sig ofta hur ett engagemang kan stärka sitt varumärke. I och med att individualismen blir starkare så försvagas i sin tur viljan till att tillhöra klasser och större grupper och organisationer om de inte tydligt kan visa på mervärdet för individen att vara med. I och med att industrisamhället. och då särskilt tillverkningsindustrin, lämnas ökar mängden kunskap man behöver ha för att ta sig fram i samhället. Bland annat höjs tröskeln för att få arbete, vilket är en av huvudorsakerna till utanförskapet i samhället. Välfärdssamhället som under en tid hade som ambition att skapa ett finmaskigt skyddsnät för alla människor, har på senare tid fått acceptera att vara ett skyddsnät som inte omfattar alla. Förfrågningar till organisationer i civilsamhället om att vara maskor i skyddsnätet blir allt vanligare. Globaliseringen och alla hjälpmedel att kommunicera enkelt, snabbt och billigt gör att avstånden i världen minskar. Fler svenskar reser utomlands och är intresserade av att ta med hem andra kulturer och sätt att leva. Fler svenskar har levt i andra kulturer och kan berika vårt samhälle (om de tillåts göra det) och gör på så sätt att Sverige på olika sätt kan stå bättre rustat i en globaliserad värld. Det här var bara några exempel. Frågan är vad samhällsförändringarna gör med Rädda Barnen som organisation? Behöver vi bry oss om detta och i så fall hur? Detta är viktiga frågor som vi behöver fundera på och diskutera, men ännu viktigare är vilken roll vi i Rädda Barnen vill ha i detta och Välfärdssamhället har på senare tid fått acceptera att vara ett skyddsnät som inte omfattar alla. framtidens samhälle. Och är det så att vi inte bara vill följa med i samhällsutvecklingen utan också att vi vill vara med och skapa det samhälle vi vill ha (mer än vi redan gör) är det viktigt att vi stärker oss i detta abete. Som en organisation i civilsamhället och med vår styrka har vi även en roll att spela för hela denna vår sektor för att bidra till samhällsutvecklingen. Jag vet att aktiva medlemmar i civilsamhällets organisationer har fullt upp med sin egen verksamhet och att driva sin förening. Jag tror ändå det är avgörande att vi samtidigt mäktar med att diskutera samhällsutvecklingen och vår roll i den. Så välkommen i våra fortsatta diskussioner! Inblick & ögonblick /2015

4 RASTVÄNNER I SJÖBO FÖR TRYGGHET I SKOLAN vi är här på deras villkor. De är positiva och kommer fram och pratar med oss, säger Birgit och Elisabeth. Från vänster: Birgit, Yvonne och Elisabeth. Elisabeth, Birgit och Yvonne är rastvänner på Färsinga Lärcentrum i Sjöbo. Genom att få in fler vuxna i skolan förebyggs mobbning, trakasserier och otrygghet. Varje torsdag tar Yvonne på sig den självlysande Rädda Barnenvästen och vandrar i skolans korridorer i två timmar, antingen med Elisabeth eller med Birgit. Elisabeth har tidigare arbetat som lärare och för henne var det ett naturligt steg att fortsätta vara engagerad för barn och ungdomar efter pensionen. Jag såg en annons i lokaltidningen att Rädda Barnen sökte rastvänner och kände att detta kunde passa mig. Sen gick vi en introduktionsutbildning och på den vägen är det, säger hon. Vuxennärvaron ger trygghet Det märks tydligt på rektor Mayvor Jonsson att hon uppskattar Rädda Barnens rastvänner. Hon beskriver att skolan är långt ifrån att ha några större problem, men att den ökade vuxennärvaron skapar ett lugn och en trygghet för de unga, något som Elisabeth instämmer i: Vi märker att vi fyller en funktion här på skolan, att det blir lugnare när fler vuxna är här. Rastvännerna tycker att det är viktigt att eleverna ska förstå att de är där för deras skull. Men inte för att vakta dem, utan för att förebygga mobbning och utanförskap. Vi säger att vi är rastvänner, inte rastvakter. Det är viktigt att skilja på det. Eleverna känner att Inblick & ögonblick /2015 Vill bli fler rastvänner I samband med att de började gick de runt till alla klasserna och presenterade sig själva och vad de ska göra på skolan. Efter varje pass rapporterar de till skolledningen och berättar hur dagens pass har varit. Kommunikationen med skolan tycker vi fungerar bra. Vi är väl förankrade med både rektor och lärare. Vi känner också att vi enkelt kan mejla verksamhetsutvecklaren på Rädda Barnens regionkontor om det är något och det har fungerat bra. Tillsammans ger de alla trygghet och stöd till oss, säger Elisabeth. De ser fram emot att få in fler rastvänner i verksamheten så man kan vara med på skolan fler av veckans dagar. Elisabeth, Birgit och rektorn tycker alla att det vore bra om man kunde få till rastvänner även på fredagarna då eleverna är lite mer uppe i varv och stojigare inför helgens strapatser. Text och foto: Sofie Nodbring

5 DOIT - ENGAGEMANGSGUIDER Vi är på besök hos Rädda Barnens verksamhet DOIT (som står för Delaktighet, Organisering, Intressen och Trygghet), som ingår i Rädda Barnens projekt På lika villkor. De befinner sig hos Malmö Civila Ryttarförening, som gör en oerhörd insats för barn i Malmö genom att arrangera gratis ridlektioner en gång i veckan. Vi träffar de ansvariga, Lina, Mario och Sandra, som alla arbetar inom På lika villkor, samt nio tjejer som är med i projektet. Vi är dessvärre lite sena efter skola och jobb, men undertecknad hinner uppleva lite av den sista gruppens äventyr på hästryggen. Inne på ridbanan ser jag mörkbruna, vita och ljusbruna varelser. Barnen bärs runt av hästarna i maklig skritt och jag blir väldigt imponerad av att de klarar av att utföra en ritt på ett så bra sätt. Jag får veta av Lina att barnen i den här gruppen är år gamla. Det är fjärde och sista gången som de provar på ridningen. Vetskapen om den korta tiden i sadeln och deras ålder, gör mig än mer imponerad över det faktum att de klarar av att behärska dessa stora djur. Vissa av tjejerna ser nästan ut som de inte gjort annat och det känns som att Malin Baryard får se upp om ett par år. När ridlektionen är slutförd och hästarna är på plats i stallet samlas alla i korridoren vid omklädnings- och fikarummet. Där lyckas jag bland annat snappa upp en lycklig kommentar: - Det var den bästa ridturen! Sekunden senare frågar en annan tjej exalterat sin kompis: - Vilken är din favorit? Tyvärr uppfattar jag inte svaret, men när jag undersöker saken närmare vid fikastunden som De nio tjejerna har en strålande dag i stallet. Inblick & ögonblick /2015

6 projektet bjuder på, får jag det reptilsnabba svaret: - Favorithästen är Ciao! Helt enkelt bäst! Jag försöker lirka ur dem ett annat namn, men misslyckas kapitalt. Det är bara så att Ciao regerar. Jag frågar barnen lite om deras erfarenheter av ridning och några bekräftar att de har ridit tidigare, då med skolan för ett par år sedan. En av dem som provat rida med sin skola är Juomana, som är 11 år och som går på Holmaskolan. Juomana har varit med alla fyra gånger och hon tycker om det jättemycket. När jag frågar vad det är som hon tycker om med ridlektionerna, så säger hon att hon gillar när hästarna travar. Hon tillägger också, lite förvånande, att hon är intresserad av att sadla på och av hästen. Då passar jag på att fråga henne om hon skulle kunna tänka sig att jobba med hästar på något sätt. Ja, säger hon och menar att det skulle vara mest kul att arbeta som ledare och ungdomar. På det sätt som DOITs ledare har hjälpt henne under de fyra kvällarna. På frågan ifall Joumana drömmer om att få tävla, får jag ett rappt och rakt svar: - Jag skulle vilja vara med! Jag fortsätter fråga henne lite om DOIT. Hon tycker det är en bra grupp för barn. Innan hon själv kom i kontakt med DOIT hade hon ingenstans att ta vägen eller att göra. Hon gick i skolan och därefter direkt hem. Jag avslutar uppdraget med att prata lite med en av ledarna, Lina kring vad DOIT ger barnen. Hon säger att hon har sett en positiv utveckling hos barnen sedan de började med ridlektionerna. Första gången gick de inte ens nära hästarna, men nu tar de för sig allt mer. Första gången gick de inte ens nära hästarna, men nu tar de för sig allt mer. Det som är så bra med ridlektionerna är att det är gratis på tisdagarna, vilket innebär att de som vill kan fortsätta med det. Hon förtydligar att det är viktigt i projektet att de gör aktiviteter som inte kostar pengar, så att barnen kan fortsätta även när tiden med DOIT är över. Det är barnen och ungdomarnas intressen som styr vilka prova påaktiviteter som görs inom projektet, men de stöttas också om de vill göra saker i och utanför Holma och Kroksbäck. Det kan också handla om att de vill starta träning för ungdomar i området till att söka pengar för evenemang osv. Lina säger avslutningsvis att de arbetar för att guida deras engagemang och möjliggöra barn och ungas rätt till en meningsfull fritid. När vi lämnar dessa individer som bara är i början av sina liv, så känns det som att det inte finns några hinder varken på en ridbana eller i deras liv, som kommer att stoppa dem från att bli tävlingsryttare eller vad de nu månne önskar bli. Inte med den arbetsviljan och inställningen. Bara de får möjligheten att utveckla sig vidare och det är DOIT en fantastisk grund för. Foto: Alexander Olivares Text: Mikael Johansson En engagemangsguide jobbar för att säkerställa att barn och unga mellan 7-24 år får rätt till en intressant, utvecklande och meningsfull fritid. Bland annat guidar de barn och unga till föreningar och organiserade fritidsaktiviteter. De arbetar också med att skapa en struktur för att barn och unga själva ska kunna hitta till föreningslivet. Dessutom arbetar de för att stärka, stötta och utveckla föreningar lokalt i området. Inblick & ögonblick /2015

7 OSS FÖRÄLDRAR EMELLAN I BURLÖV På Multiteket i Svenshög samlas familjer i Rädda Barnens föräldragrupp för att stärka varandra och för att förbättra villkoren för kvarterets barn. Familjen Krasniqi-Kllkoqi ser föräldragruppen som sätt ett att vara med och forma samhället. Att vara en del av lösningen, inte problemet. Grönområdena tar för omväxlings skull upp mer plats än höghusen som omger dem. Nehat Krasniqi och Xhylfidane Kllokoqi med barnen Rajana 6 år, Riduan 3,5 år och Kanita 1 år, har bott i miljonprogrammet Svenshög i Burlövs kommun i tre-fyra år och har inga planer på att flytta. Sverige är ett av de bästa länderna i Europa. Man kanske inte blir miljonär här, men livet är bra. Skolan är bra, vården är trygg det är bra helt enkelt, säger Nehat som lämnade Kosovo 1992 och träffade Xhylfidane här. Dottern Rajana går på förskola och sonen Riduan på dagis. Kanita är hemma med sina föräldrar. Nehat har arbetat inom olika serviceyrken men är arbetssökande just nu. Den här tiden sedan jag blivit arbetslös, har jag värdesatt att jag kan vara så mycket med min familj. Det har varit det viktigaste just nu. Visst, jag oroar mig lite för att inte hitta ett bra jobb, det skulle ju förbättra förutsättningarna för mina barn. Men utöver det är det inte så många bekymmer. Man ska se till vad man har, inte vad man inte har, säger Nehat. Nehat och Xhylfidane är muslimer och försöker göra vad de kan för att motverka fördomar. Familjen Krasniqi-Kllkoqi trivs bra i Svenshög och märker att kriminaliteten och bråken i skolan har minskat. Islam får mig att må bra. Jag försöker prata med människor, försöker få dem att förstå att bilden i media inte visar allt. Vi är Inblick & ögonblick /2015

8 ingenting man behöver vara rädd för, vi är vanliga människor. Man måste våga fråga! Svaret gör kanske att man ändrar uppfattning, säger han. Familjen fyller dagarna med att träffa föräldrarna och att umgås i familjen och med sina muslimska bröder och systrar. Ofta pratar man om religion eller om Rädda Barnen. Kanske är det någon som behöver hjälp med något. När middagsbönen är slut är det dags att hämta barnen för att göra en liten utflykt eller få besök. Föräldragruppen träffas på tisdagskvällar för att prata om hur man tillsammans kan skapa en trygg miljö för alla. När vi fick barn själva och vi såg hur samhället är, så blev vi rädda. Alltså, vad kommer att hända med våra barn? Vi ville inte ta dem till skolan eller dagis. Vi ville försöka påverka samhället, att det ska bli bra för våra barn, säger Xhylfidane. Stort behov av organiserade aktiviteter För bara ett par år sedan var Svenshög en rätt stökig plats med inbrott och skadegörelse i fastigheterna och bråk i skolorna. Då liksom nu fanns det till exempel ingen fritidsgård, barnen drällde mest omkring och förstörde. Några tröttnade och drog igång Rädda Barnen i Burlöv. Både Nehat och Xhylfidane är aktiva medlemmar för att, som de säger, återgälda att de togs väl om hand som barn. Träffarna på Multiteket fyller inte hela behovet av fungerande fritidsaktiviteter men de ger åtminstone barnen en del att syssla med. Utöver familjekvällarna har man fasta tider i en idrottshall och har gjort utflykter till Busfabriken i Malmö och till Köpenhamn och Tossellilla äventyrspark. Xhylfidane spelade basket under sin uppväxt i Sverige. Nu vill hon dra igång ett tjejlag i Svenshög, efterfrågan är stor. Självklart är det mycket som har blivit bättre. Vi har mer erfarenhet nu och så lär man av Inblick & ögonblick /2015 varandra. Jag kan inte svara på vad som har varit bäst med gruppen det är allt! Barnen älskar att vara med, vi gör ju mycket för dem. De som kommer hit är inte bara araber, det är olika nationaliteter, även svenskar alla möjliga. Så vi pratar om olika traditioner, vi pratar om allt möjligt, säger Xhylfidane. Nehat Krasniqi är glad över all tid han har kunnat tillbringa med sina barn Rajana och Riduan. Både Nehat och Xhylfidande säger att den stora skillnaden är att familjerna nu känner ett större lugn med hur saker och ting är i området, att de har mer kontroll över vad som händer. Även barnen känner sig tryggare. Det kan vara det som jag har märkt av; om det händer någonting känner barnen till sina rättigheter så de vet vem de ska vända sig. Oavsett vad som händer så vet de vem de ska fråga, vad man ska göra. Och för äldsta dottern innebar föräldragruppen att hon fick nya kompisar, så att hon slapp vara själv när hon kom till förskolan, säger Nehat. Text och foto: Kaj Svensson. Bildbearbetning: Mikael Leijon, Studio Format.

9 Eldsjäl: Ali Johansson, Lindängen, Malmö ALI JOHANSSON HÅLLER BARNENS DRÖMMAR VID LIV Det är sen eftermiddag och de regntunga moln hänger oroväckande över Pildammsparken i Malmö denna junidag, där vi har stämt möte med Ali Johansson. Tanken på ett stundande regn känns dock oviktig när jag trycker min hand i Alis och möts av ett varmt genuint leende. Vi slår oss ner och tittar ut över vattnet som fontänerna sprutar upp mot himlen. Eftersom jag är intresserad av träning undrar jag vad Ali kör för upplägg för sin träningsgrupp för tillfället. Ali berättar att Allt sitter i huvudet är en träningssida på Facebook där man kostnadsfritt kan vara med på olika träningspass. Passen i sig är riktade till personer som saknar motivationen och tron på sig själv att de kan genomföra väldigt fysiskt utmattade pass. Vi går in med inställningen att du kan klara av precis vad som helst oavsett utgångspunkt så länge du har vad som krävs i huvudet! Med vilja kan du göra allt, säger Ali och sammanfattar på så sätt sin generella inställning till vad vi kan åstadkomma i livet. Det är dags att ta bilder och vi rör oss på olika ställen i parken. När jag följer Alis lätta löpsteg med blicken, blir jag lite avundsjuk och inte direkt överraskad när han berättar att han började springa redan vid sex års ålder tillsammans med sin mor. Han gjorde det för att inte göra mamma besviken. Och så höll han på i två års tid i Stockholm. När han var åtta år gick flyttlasset till Malmö, som han uppfattade som en grå och trist stad. Då fick löpträningen ett naturligt avslut. När Ali väl kom igång igen så var det friidrottsträning som lockade, och boxning. För ett och ett halvt år sedan blev ultra-maraton det stora intresset. När det gäller denna form av påfrestning på kroppen, dyker den självklara frågan upp hos vem som helst: varför utsätter man sig för något som ultra-maraton? Lika självklart viner hans svar reptilsnabbt förbi: av nyfikenhet! Att utmana sig är ytterligare ett skäl, vilket är det som genomsyrar all fysisk träning Ali går igenom. Den mentala och psykiska utmaningen ger en kick och skapar spänning. Jag tror fullt ut att allt är möjligt. Om jag verkligen vill något kommer jag att skaffa mig kunskap och verktyg för att ta mig till målet men om jag av någon anledning väljer att ge upp, så betyder det att drömmen inte varit tillräckligt stark, säger Ali Johansson. När Ali genomförde sin första utmaning för att uppmärksamma Inblick & ögonblick /2015

10 Rädda Barnens arbete möttes han av många mentala prövningar under vägen som hade fått vem som helst att överge utmaningen. Men Ali kämpade på för att han visste att han måste för barnens skull. Dessutom var han medveten om att detta även skulle inspirera andra människor till att kunna genomföra saker som är en utmaning oavsett vad det handlar om. Den som föds med sämre förutsättningar i livet brukar ofta räknas som någon som har sämre chanser att uppnå sina mål. Det stämmer inte, jag är ett bevis för att det är dags att tänka om! säger den 90 kilo tunga atleten som i våras upprepade bedriften att springa de 240 kilometerna mellan Växjö och Göteborg. Ali berättar gärna om sitt ideella engagemang i Rädda Barnen i Lindängen och då speciellt vad som kännetecknar det arbetet. Projektet som heter Allt eller inget riktar in sig på barn och ungdomar som inte alltid har det så lätt. Man kanske växer upp med föräldrar som inte orkar bry sig eller har kompisar som är på väg rakt in i kriminalitet. Det är barn och ungdomar vars hopp och drömmar bleknar för varje dag, de har inga som helst förhoppningar om att de kommer att bli något i livet. Vi vill ändra på det, säger Ali Johansson. När de har verksamhet i lokalerna så är det ständigt fullt av nyfikna och kunskapstörstande ungdomar. Aktiviteterna som ordnas är till för att de ska skapa en relation till barnen och ungdomarna, som i sin tur skapar relation till varandra. Allt för att de ska kunna stötta varandra. Ingen ska känna att de inte kan berätta allt för varandra. Det är oerhört viktigt att även prata om det kriminella vägvalet, för att barnen och ungdomarna ska förstå att det glorifierade livet som kriminell inte stämmer. Det är en ständigt pågående diskussion där de som har ett kriminellt förbjudet inte har något utrymme för att skryta om sina bragder, säger Ali. Men vad är det som driver Ali att engagera sig så mycket i Rädda Barnen? En del av svaret ligger i att han själv har sett och upplevt det utanförskap, som många människor kan ha svårt att helt förstå. Jag har bott i förorten hela livet och sett behovet av det stöd som vi ger barnen och ungdomarna. De behöver någon som tror på att barnen och ungdomarna kan. Det räcker med att ett enda barn blir motiverad att försöka uppnå sina mål och drömmar för att jag ska känna att mitt engagemang är värt det. Detta barn kommer kanske i sin tur motivera ett annat barn som i sin tur motiverar någon annan. Som ringar på vatten, säger Ali Johansson. Ali beskriver det allra viktigaste i arbetet med att stötta barn som ett mantra: Tro på att du kan Att det går Tro på att de kan Text: Mikael Johansson, Foto: Alexander Olivares Inblick & ögonblick /2015

11 RÄDDA BARNEN I BLEKINGE HÖRS OCH SYNS I MEDIA Bara för ett par år sedan förde Rädda Barnen i Blekinge en relativt anonym tillvaro. Men en målmedveten satsning på att synas i media har gjort både lokalföreningarna och distriktet till efterfrågade kunskapskällor hos länets journalister. Vi bad distriktets ordförande Thomas Gustafson att avslöja framgångsreceptet. Vi hade en uttalad ambition att bli mer synliga i media, tidigare har vi haft en ganska låg profil i Blekinge. Men det är viktigt att vi synliggör vårt arbete och är en del av opinionsbildningen kring barns rättigheter, där kan massmedia vara till stor hjälp, säger Thomas Gustafson. Idag gör tidningarna fler reportage och andra inslag om vårt arbete för barns rättigheter än tidigare. Som regel skickas debattartiklarna till båda länstidningarna samtidigt och vanligtvis tar båda tidningarna in alstren. Lokalradion, P4 Blekinge, brukar haka på med intervjuer. Vi gör till exempel uttalanden i samband med årsmöten; ibland tar de in dem, ibland inte, men om man så att säga väl är på banan så använder media sig av oss. De vill ofta ha en reaktion på något, men från oss som arbetar lokalt, inte från nationella företrädare, säger Thomas. De goda relationerna till Blekingemedia har naturligtvis att göra med att man lyfter fram saker som har ett nyhetsvärde men främst tror Thomas att de beror på att Rädda Barnen har en hög status. Vårt varumärke väger tungt; journalisterna har hög tilltro till oss. Vi kan balansera i politiska frågor eftersom vi är partipolitiskt obundna och bara har barns bästa för våra ögon. Det uppfattas nog som attraktivt för en reporter, som ju har sin egen journalistiska integritet att tänka på, säger Thomas. I sitt yrkesliv inom hälso-och sjukvården har Thomas haft många mediekontakter och tycker att medieframträdandet är ett bra tillfälle till dialog med någon som har som jobb att lyssna. Man ska inte se på intervjun som ett förhör, utan bara tänka igenom vad som är viktigt att förmedla. Media har alltid behov av bra underlag som de snabbt kan ta till sig. Det ska vara överskådligt, begripligt och konkret....viktigt att inte bara tycka till för sakens skull men samtidigt inte vara rädd att kommentera allt som behövs. Undvik att skriva rent allmänt om hur saker och ting är, till exempel att skolan är dålig ; man vill veta hur det förhåller sig lokalt i Blekinges kommuner. Följ närhetsprincipen och överlåt kommentar om Gaza och Syrien till Rädda Barnens nationella talespersoner. Det som engagerar journalisterna på orten är också det som engagerar läsarna och lyssnarna! Vad kan en lokalförening eller en enskild aktiv medlem som känner sig lite medieängslig tänka på? Först och främst är det viktigt Inblick & ögonblick /2015

12 att vara påläst. Man måste inte vara expert på allt men det är bra om man uttalar sig i frågor som man känner sig trygg i. Bäst är förstås att själv ta initiativ till en artikel eller insändare. Och så är det viktigt att inte bara tycka till för sakens skull men samtidigt inte vara rädd att kommentera allt som behövs. Rädda Barnen har alltid en åsikt som vi förmedlar till de som är intresserade. En del kanske känner sig obekväma framför en mikrofon, men att göra sig oanträffbar funkar inte. Då är det bättre att hitta dem i föreningen som kan ämnet och bolla med dem eller helt enkelt låta dem vara talespersoner även om de inte annars har en framträdande roll, säger Thomas Gustafson. Text: Kaj Svensson Foto: Arkiv RÄDDA BARNENS HISTORIA Under Rädda Barnens snart hundraåriga historia har vi Arbetet inriktade sig till en början bland annat varit aktiva i på att lindra den värsta nöden för kampanjen som ledde till barn efter första världskriget. att Sverige som första land i världen förbjöd aga Från välgörenhet till Vi har även bidragit till att barnrättsorganisation Barnkonventionen kom till. Under mellankrigstiden låg fokus på barn i Sverige men det förändrades efter andra världskriget när Efter första världskriget kom alarmerande nyheter om att tre människor i Sverige fick ökade miljoner barn i Europa svalt på insikter om att barn for illa i olika grund av handelsblockaden. delar av världen. Eldsjälen Eglantyne Jebb höll Under 1970-talet omvandlades föredrag, spred appeller och Rädda Barnen till en modern delade ut flygblad, med målet biståndsorganisation och alltmer att häva blockaden och sätta in av resurserna gick till att förändra humanitär hjälp. Inget barn skulle situationen för barn i utvecklingsländer. lida oförskyllt, inte heller på fiendesidan. Rädda Barnen var mycket aktiva Den 19 maj 1919 arrangerade i tillkomsten av FN:s konvention hon ett massmöte i Albert Hall om barnets rättigheter, Barnkonventionen, som antogs av FN:s vilket blev startskottet för Save the Children Fund. Eglantyne generalförsamling Jebb insåg att samhället måste förändras för att barn skulle få Med konventionen som det bättre och hon var en av de inspiration och vägledning har vi första att formulera begreppet sedan dess arbetat långsiktigt för "barnets rättigheter". att förbättra barns livsvillkor och för att stärka deras rättigheter. Sex månader senare bildades Rädda Barnen i Sverige. Sedan 1999 är Rädda Barnen Ordförande var Ellen Palmstierna medlem i Internationella Rädda och bland de aktiva fanns journalisterna Gerda Marcus och Elin Barnen där vi nu är 30 medlemmar. Wägner. Inblick & ögonblick /2015

13 KRYDDGÅRDSSKOLAN UTBILDAS I BARNKONVENTIONEN En dag i september besöker Rädda Barnen utbildar Kryddgårdsskolan i Rosengård, Malmö, för att utbilda all personal i Barnkonventionen. Rädda Barnen utbildar är en del av Rädda Barnen vars uppgift är att påverka externa målgrupper. Malmö för barns rättigheter är ett nätverk bestående av olika organisationer som uppstod då Malmö ville bli en bättre stad och kommun gällande barns rättigheter. Nätverket har varit med och stöttat Rädda Barnen utbildar i arbetet mot att utbildningsdagen skulle kunna ske. Nätverket har också arbetat för att möjliggöra det fortsatta samarbetet under hösten Under hösten 2014 kommer också eleverna på Bilder på en vanligtvis tom vägg Kryddgårdsskolan få utbildning i Barnkonventionen. Utbildningen av eleverna kommer att ske med så kallade barnrättspiloter från Malmö för barns rättigheter. Barnrättspiloterna ska besöka skolan med syftet att påverka och ge barnen insikt i Barnkonventionen. Även föräldrarna på skolan kommer att erbjudas en kvällsföreläsning. Utbildningen utgörs främst av information kring Barnkonventionen med tillhörande övningar. Ungefär 60 personer deltar under dagen och alla är anställda på skolan. Skolans musiksal används som utbildningslokal med bord placerade runt om i salen. Dagens utbildare är Sandra Torstensson från Rädda Barnen. Med sig har hon Michel Devillaz från BRIS. Dagen inleds med att personalen får information om Rädda Barnen och arbetet som organisationen bedriver. Därefter får personalen i uppgift att dela in sig i par för att sedan måla av varandra, utan att titta på papperet. Under tiden den ena personen målar ska den andra personen berätta saker om sig själv. Kuratorn på skolan berättade tidigare att personalen visste vilka alla var, men att de flesta inte kände varandra mer än ytligt. Övningen blir därför ett bra startskott för att lära känna varandra bättre, då deltagarna blivit utplacerade slumpvis runt borden. När porträtten är klara hängs de upp på väggen för att personalen, under resten av dagen, ska få möjlighet att beskåda dem. Som observatör hör jag skratt och nästintill alla ur personalgruppen tittar vid något tillfälle på porträtten. För att börja få igång personalens tankebanor kring Barnkonventionen används ord som barnperspektiv, barnets perspektiv och barnkompetens som Inblick & ögonblick /2015

14 3- barnets bästa, artikel 4- icke diskriminering, artikel 6- utveckling och liv och 12- barnets rätt att komma till tals. Kommentarerna till dagen är övervägande positiva. Många deltagare tycker att det är viktigt att lära sig om Barnkonventionen och att det är något all personal borde få en chans till. Personalen är i full gång med diskussioner. utgångspunkter i en diskussionsövning. Under denna övning hörs ner saker de förknippar med övningen ska personalen skriva aktiva diskussioner och personalen får chans att reflektera över artikeln. olika tankesätt kring barns rättigheter. Efter en timmes lunch tar Michel från BRIS över. Michel talar bland annat om barnperspektivet och Stolarna dras ut och man reser berör ett tema kallat; Prata - sig upp för nästkommande övning. Varför är det bra att prata? Alla blir ombedda att placera sig längst fram i salen, i två led mitt Det fortsatta upplägget under emot varandra. Övningen kallas dagen är likt det på förmiddagen. speed dating och går ut på att Innan dagens slut får personalen en person ska försöka att övertyga en annan. Den andra personen, diskutera frågor, bland annat en historia om en Kalle som plötsligt ändrar sitt sätt att vara, och som ska lyssna, får inte bemöta hur personalen då skulle bemöta det som sägs. situationen. Efter att personalen fått en Dagen avslutas med att kaffepaus på cirka 20 minuter ges personalen får skriva ett brev en tillbakablick av Rädda Barnens adresserat till dem själva. Brevet historia. Artikel 4 i Barnkonventionen, att till det yttersta med personligen kommer att arbeta ska bland annat innehålla hur de sina resurser förverkliga barnets med Barnkonventionen i sociala, ekonomiska och kulturella framtiden. rättigheter, används som utgångspunkt för nästa övning. Under Utbildningens innehåll utgår från de fyra grundprinciperna; artikel Målet med det här projektet är att alla på Kryddgårdsskolan ska ha fått kunskap i Barnkonventionen, ung som gammal! Text och foto: Hanna Holmgren Projektet med Kryddgårdsskolan kommer att pågå under en längre period under hösten Den 30 september kommer det att vara en workshop med pedagogerna. Föräldrarna och elevrådet kommer att få utbildning den 14 oktober och sist men inte minst, vecka 43 drar skolveckan igång med utbildning av alla barn. Kryddgårdsskolan har även fått en inbjudan att delta på lunchjippot som kommer att arrangeras när Barnkonventionen fyller 25 år, den 20 november. Arrangörer för Lunch-jippot är Malmö för barns rättigheter. Inblick & ögonblick /2015

15 ATT MÖTA BARN SOM IDEELL På kursen Att möta barn som ideell får medlemmar i direktstödsverksamhet kunskaper om hur man skapar ett bra möte med barn och ungdomar. Men kursen ger också nya medlemmar inspiration och en chans att knyta kontakter. Camilla Küster arbetar på Rädda Barnens Centrum för barn och unga i utsatta livssituationer. Hon är kurator på mottagningen som fokuserar på barn på flykt och barn som hamnat i kläm vid svåra vårdnadstvister. För snart fem år sedan kände hon och hennes kollega Sara Skoog att deras kunskaper och erfarenheter inte skulle stanna här, utan skulle spridas till Rädda Barnens medlemmar. Många av våra aktiva medlemmar är ute och möter barn på olika sätt. Och många av de barn som medlemmarna möter lever i någon form av utsatthet och behöver stöd. Därför tog vi fram utbildningen Att möta barn som ideell för de medlemmar som jobbar just med direktstöd, som t.ex. läxhjälpare, samtalsledare eller rastvän, säger Camilla. På utbildningen får man fundera över en del ställningstaganden och dilemman som man kan hamna i när man möter barn och ungdomar som medlem. Man pratar också om anmälningsplikt utifrån att det kan hända att man möter barn som verkligen far illa. Men vi försöker också poängtera just mötet med barnet, vad som kan hända i mötet och varför det blir så himla viktigt oavsett om man är läxhjälpare eller om man har aktiviteter på boenden,...många av de barn som medlemmarna möter lever i någon form av utsatthet och behöver stöd. Därför tog vi fram utbildningen... säger hon. Tanken är att medlemmarna som går ut och möter barn ska ha funderat igenom vissa saker, och tänkt på mötet utifrån att ja, jag går in med mig själv i ett möte med ett barn, och då kan det hända saker, och för att det ska bli bra för barnet ska jag ha funderat igenom det här och det här Utbildningen ska göra att man känner sig mer beredd. Så man kan säga att utbildningen är både för barnets skull såväl som för medlemmens. Camilla menar också att när man planerar verksamheten så är det viktigt att planera in tid för diskussioner av den typen som man har under utbildningen. Ja, det är viktigt att man avsätter tid för reflektioner och att fundera över vad hände idag? Var det här ett bra möte för barnet? Vad går jag härifrån med för känslor från de mötena jag haft med de här barnen?. Avsätter man tid för det så utvecklas man och man kan göra ett ännu bättre jobb, fortsätter hon. Att det är personalen på Centrum som håller i utbildningen tycker hon är bra. Det är viktigt att medlemmarna Inblick & ögonblick /2015

16 känner att det finns ett stöd kring dem. Det fyller absolut en funktion att medlemmarna får träffa oss under utbildningen. Då blir det enklare att lyfta luren och ringa oss sen om man skulle vara bekymrad över ett barn och behöver råd och stöd. Men man behöver inte redan vara aktiv i någon direktstödsverksamhet för att gå kursen. Nej, det är också en utbildning som kan inspirera nya medlemmar. Man får en bild av vilka direktstödsverksamheter som finns och ges en möjlighet att knyta kontakter med andra medlemmar. Men framförallt vill vi förmedla att man som medlem kan göra skillnad. För så är det. Oavsett vilken form av direktstöd man ger, om man är läxhjälpare eller något annat, så kan man skapa ett bra möte med ett barn. Och det är kanske det mötet som gör den största skillnaden för det barnet, säger Camilla. Text och foto: Sofie Nodbring Kurserna är ungefär två timmar långa och hålls fyra gånger om året. Vill du gå kursen? Kika i kalendern på din lokala hemsida eller mejla för att få reda på nästa utbildningstillfälle. För de medlemmar som kommer i kontakt med flyktingbarn finns den snarlika kursen Att möta flyktingbarn som ideell. Den kursen ger mer kunskap om vad våra flyktingbarn kanske har varit med om innan de kom hit och hur det påverkar dem. I övrigt är kursen samma som Att möta barn som ideell. METODBOK FÖR FÖRSKOLAN Olika men lika är en metodbok som handlar om att arbeta med Barnkonventionen i förskolan på ett roligt och inspirerande sätt med fokus på mångfald, delaktighet, värdegrund och jämställdhet. Konkreta tips och övningar Metodboken innehåller konkreta tips, råd och övningar för hur det går att arbeta med Barnkonventionen i förskolans vardag. Övningarna är kopplade till lekar och aktiviteter som är vanliga i förskolan och alla är testade av förskolepedagoger i olika barngrupper. Metodboken lägger stor vikt vid barnens delaktighet och inflytande, att förverkliga förskolans värdegrund samt att arbeta med mångfald och olikheter för att väcka nyfikenhet för det som är annorlunda. Det går helt enkelt ut på att arbeta med Barnkonventionen på ett roligt sätt som är förenligt med den dagliga verksamheten i förskolan. Utvecklad i samarbete med pedagoger Olika men lika är utvecklad av Rädda Barnen i samarbete med förskolepedagoger från två olika förskolor. Inblick & ögonblick /2015 En förskola kan välja att arbeta med metodboken efter egna behov och intressen. Det går också att vända sig till en av Rädda Barnens lokalföreningar eller ett regionkontor för att få hjälp, stöd eller utbildning i Barnkonventionen. För mer info, kontakta Rädda Barnens regionkontor,

17 RÄDDA BARNEN OCH LUGI BYGGER LAGANDA LUGI Handboll i Lund räknas som en av Sveriges främsta handbollsklubbar med elitframgångar både på dam- och herrsidan. Och det är satsningen på att alla ska vara med snarare än att alla ska vara bäst som tagit dem till toppen. Det finns inget stöd i forskningen för ett samband mellan hårdsatsningar när barnen är nio, tio år och elitframgångar tio år senare, säger Emme Adébo, sportchef i LUGI Handboll och en av initiativtagarna till klubbens samarbete med Rädda Barnen kring idrottsprojektet H5 för en idrott öppen för alla. Det ligger i sakens natur att en Emme Adébo. Foto: Kaj Svensson idrottsklubb har som målsättning att vara framgångsrik. Lika naturligt är det att försöka vaska fram talanger som kan lyfta klubbens elitsatsningar. Det är när allt börjar handla om guld som problem kan uppstå. Vi brukar skryta om att våra yngre lag nästan aldrig vinner! Det betyder att vi är öppna för alla. Samtidigt når vi fantastiska resultat bland de äldre spelarna, det är ju naturligt att vi elitsatsar där. Men att gallra bort nioåringar är bara galet, säger Emme Adébo, sportchef och ungdomsledare för LUGI handboll. Vår devis är att alla barn ska må bra. Det är lätt att säga men det ställer stora krav på klubbledning, ledare, idrottare och föräldrar för att nå dit. Samtidigt tycker jag inte att hetsen kring att prestera har blivit värre nu, även om det kanske kan verka så i media. Man eldade på rätt mycket när jag var ung också, säger han. Emme Adébo har mer eller mindre vuxit upp med LUGI handboll. Klubbens styrelse såg hans engagemang för de unga spelarna och 2001anställdes han som sportchef. Under åren som gått har Emme varit en drivande kraft i det policyarbete som utgör klubbens ledstjärnor sammanfattade i de så kallade Vinrödadokumenten. Kris ledde till krafttag mot kränkningar Som sportchef ingår han i den antikränkningsgrupp som arbetar dagligen med att hantera frågan en grupp som blev ett direkt resultat av en smärtsam process för några år sedan då det blev allmänt känt att en ledare hade begått sexuella övergrepp mot pojkar i klubben i trettio års tid. En sådan process kan få vilken idrottsförening som helst på fall och det blev givetvis stor uppståndelse i media. För oss fanns det bara ett val att göra upp med det förflutna och bygga upp förtroendet igen från grunden, säger Emme och tillägger: Inblick & ögonblick /2015

18 Men vi talar om två väldigt olika saker här. I det ena fallet rörde det sig om en störd och manipulativ person som begick grova sexuella övergrepp på barn i tre decennier. I det andra fallet handlar det om till exempel smygtoppning som utestänger vissa från att vara få med. Det är också kränkning men på ett sätt som är lättare att hantera. Händelsen gav klubben anledning att se över alla delar av sitt arbete. Antikränkningsgruppen inriktade sig på hur klubben skulle förbättra sin krisberedskap, som inte direkt var den bästa när övergreppen uppdagades. En av pojkarna som drabbades gick ut i media och sa att han en gång för alla ville veta var LUGI står i frågan. Han sa att han hade ett ärr i hjärtat och att upprättelse för honom bland annat skulle innebära att få svar på det, säger Emme Adébo. Krisen gav klubben kraft att förändra och idag arbetar de fyra dagligen med att motverka kränkningar. Gruppen ger råd och stöd om något akut händer och arbetar förebyggande bland annat genom utbildningar inom de egna leden. Det skapas en trygghet i att frågorna inte glöms bort eller att saker och ting får pågå i det fördolda. Vi försöker uppmuntra ledarna till att skapa en bra stäm- LUGI-ungdomar tränar. ning bland våra 800 utövare. Det handlar inte bara om att träna rätt utan lika mycket om hur en lagkompis ska vara och hur man bygger en god laganda. En enkel sak man kan göra är att skapa större ledarteam så att de kan hålla koll på varandra så att ingen går över gränsen, säger han. Mycket att lära av samarbetet kring handlingsplanen Bara det faktum att barn är barn utgör en riskfaktor i mötet med vuxna. De har svårare att freda sig och svårare att göra sin röst hörd. För LUGI handboll blev uppståndelsen en påminnelse om att klubben behövde verktyg för att hantera de riskerna. Bildandet av antikränkningsgruppen var en åtgärd. Att inleda ett samarbete med Rädda Barnens lokalförening i Lund kring Fem steg mot en handlingsplan var en annan. Det var en intressant process Inblick & ögonblick /2015 och det var värdefullt att processledaren kom från Rädda Barnen, som ser saker utifrån och framför allt har koll på barns rättigheter. Vi träffades vid sju tillfällen eftersom vi hade så mycket att prata om och vi var ganska många som deltog: spelare, tränare, föräldrar och antikränkningsgruppen. Intresset har varit stort, säger Emme Adébo. Samarbetet har också gett Rädda Barnen möjlighet att lära sig mer om idrottsvärlden. Emme Adébo har föreläst på Lundaföreningens årsmöte om hur en idrottsförening fungerar och träffat svararna i Föräldratelefonen för att hjälpa dem att bättre förstå vad det innebär att vara idrottsförälder. Det Rädda Barnen bland annat kan bidra med som vi inte redan vet är framför allt processledarskapet i sig. Att ha Johan Oltegen här som lotsat oss fram steg för

19 steg har gett oss både kompetens och självförtroende. Det blir en bekräftelse på att vi är på rätt spår i vårt förebyggande arbete, säger Emme. Under ett kritiskt ögonblick i klubbens historia var LUGI handboll illa ute. Värst var det naturligtvis för de drabbade pojkarna och deras anhöriga. Vi tog rätt beslut och nu har vi lyckats visa var vi står. Nu gäller det att inte slappna av. Pojken som krävde att LUGI handboll skulle bekänna färg har senare sagt att han inte skulle tveka att sätta sina barn i den vinröda klubben, säger Emme Adébo. Text: Kaj Svensson LIKA BEHANDLING ETT MÅSTE FÖR TRÄNAREN En idrottstränare måste försöka förena sportsliga framgångar med välbefinnande och gemenskap, en inte alltid enkel balansgång. Rädda Barnens idrottsprojekt High Five ska hjälpa klubbarna att se vilka riskerna är för unga idrottsutövare. Jag hoppas att samarbetet med Rädda Barnen kan bidra till att klubben fortsätter att vara i framkant när det gäller att motverka för tidig specialisering eller diskriminerande behandling, säger Caroline Räihä, tidigare spelare och tränare för LUGI Handboll. Ur ett tränarperspektiv har arbetet med Fem steg mot en handlingsplan varit tankeväckande. Det menar Caroline Räihä som har en lång idrottskarriär bakom sig med flera tränar- och ledaruppdrag. Som åttaåring började hon spela för LUGI Handboll och som sextonåring började hon utbilda sig till ungdomsledare parallellt med den egna spelarutbildningen. Efter att ha representerat fyra föreningar som aktiv spelare och varit ledare under sammanlagt sju säsonger, däribland som förbundskapten för Skånes handbollförbund, är det just nu studier i psykologi med idrottsinriktning vid Högskolan i Halmstad som gäller. Arbetet med handlingsplanen fick mig att själv reflektera över mina upplevelser från barn- och ungdomsidrotten. Eftersom rättvisa, lika behandling och möjlighet för alla att medverka är några av de saker jag själv anser vara viktigt kändes det bra att lyfta frågor kring kränkning, mobbing och utanförskap När man bygger lag gäller det att hitta det de enskilda individerna kan bidra med och lyfta det i gruppen. tillsammans med andra, särskilt som flera av dem hade inflytande i föreningens verksamhet, säger Caroline Räihä. Hon tror att det hade funnits utrymme för ännu fler träffar än de sju som ägde rum, vilket skulle ha inneburit att fler hade kunnat delta och bidra med åsikter, idéer och reflektioner i processen. För klubben tror jag att det på sikt är oerhört viktigt med en kontinuerlig uppföljning av handlingsplanen vid exempelvis interna ledarutbildningar men även i samtal med föräldrar, barn Inblick & ögonblick /2015

20 och andra föreningsaktiva. Risken finns ju annars att planen bara blir ett dokument bland alla andra om det inte konsekvent används i den dagliga verksamheten, säger hon. Under tiden som aktiv tränare var hennes utgångspunkt hela tiden att alla människor är unika och har något att bidra med. När man bygger lag gäller det att hitta det de enskilda individerna kan bidra med och lyfta det i gruppen. Ingen kan allt men alla kan något och genom att utveckla det man är bra på kan man också förbättra de mindre bra egenskaperna eller färdigheterna, säger hon. För Caroline är det givetvis nolltolerans mot mobbing, kränkning och diskriminering som gäller. Hon försöker föregå med gott exempel och uppmuntra spelare att vara snälla och hjälpsamma mot varandra. Förhoppningsvis är det inte alltför många incidenter gått mig förbi då jag försöker hålla mig ajour med läget i laget och främja ett öppet klimat där spelarna vågar komma till mig och prata om deras eventuella negativa Caroline Räihä med Felicia Martinsson. Foto: Linda Räihä. upplevelser i och utanför laget, säger hon. Även om engagemanget nu är på annat håll klappar hjärtat ännu starkt för handbollen och tränarrollen. Caroline berättar att hon i sin position som ledare sällan har känt sig utsatt och det kan ha att göra med att hon lämnar dörren på vid gavel för den som vill prata. Det viktigaste för mig är att barnen och ungdomarna mår bra och vet hur jag tänker eller varför vi gör som vi gör. Föräldrar kommer alltid ha åsikter och synpunkter på hur verksamheten bedrivs oavsett hur vi gör. Jag försöker som ledare vara ärlig och tydlig gentemot så många som möjligt och gör mig tillgänglig för frågor och konstruktiva förslag, säger Caroline Räihä. Text: Kaj Svensson Rädda Barnen region syd finns på facebook! Besök oss gärna! Inblick & ögonblick /2015

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Idrottens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-05

Idrottens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-05 Idrottens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-05 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Manus till Prezin: Om Rädda Barnens Ungdomsförbund

Manus till Prezin: Om Rädda Barnens Ungdomsförbund Manus till Prezin: Om Rädda Barnens Ungdomsförbund Varje rubrik motsvarar en bild i presentationen som finns på http://prezi.com/krovtgefsmvq/?utm_campaign=share&utm_medium=copy&rc =ex0share 1. Historia

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolförvaltningen Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Utbildning Katalog Hösten 2015

Utbildning Katalog Hösten 2015 Utbildning Katalog Hösten 2015 Trivs bättre prestera mera - med klar och dialogisk kommunikation i kulturmöten och i konflikter! - Det är lönsamt att investera i medarbetarnas utbildning! På våra kurser

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy

Åre SLK Fotboll. Klubben för ALLA! Klubbpolicy Åre SLK Fotboll Klubben för ALLA! Klubbpolicy Fotboll Att spela fotboll innebär att du är med i världens största idrott. Fotboll spelas över hela världen och själva bollen är kanske världens populäraste

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar S:t Jörgens skolområde Ditt barn har 100 språk. Alla barn är nyfikna. Nyfikenhet ger inspiration. Inspiration väcker lusten att lära. Ditt barn har 100 språk.

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

RÄDDA BARNEN LUND NYHETSBREV NOVEMBER 2014

RÄDDA BARNEN LUND NYHETSBREV NOVEMBER 2014 Barnkonventionen fyller 25 år, och du är välkommen på kalas! I detta nyhetsbrev: Utbildningar för Lunds aktiva Ett nystartat projekt för ensamkommande Det Handlar om Kärlek Internationen med Tamam Barnkonventionen

Läs mer

Måndag den 30 juni. Magnus har en dubbelexamen i idrottsmedicin samt kostvetenskap med inriktning mot idrottsnutrition.

Måndag den 30 juni. Magnus har en dubbelexamen i idrottsmedicin samt kostvetenskap med inriktning mot idrottsnutrition. Måndag den 30 juni Idrotten vill Atle Johansen och lycka med idrottens vision Svensk idrott - världens bästa som tema. Plats/tid: Knallerian klockan 11.00 och Grand Hotel klockan 13.00 Friskvård och Hälsa

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas KURSKALAS! Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas Målgrupp: Medlemmar som vill öka sina kunskaper och sin kompetens för engagemang i det lokala eller regionala barnrättsarbetet. Mål för kurshelgen: Information,

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Pappor står utanför lagen

Pappor står utanför lagen 1 av 5 2012-02-23 17:04 Pappor står utanför lagen AKTUELLT Hur länge ska vi pappor bli behandlade som idioter som inte kan ta hand om våra egna barn? Det frågar sig en pappa som känner sig överkörd och

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem läsåret 2014/15 Keith Haring Upprättad augusti 2014 Lisbeth

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Nätverksträff 1 för engagemangsguider - i korthet Metoder

Nätverksträff 1 för engagemangsguider - i korthet Metoder Nätverksträff 1 för engagemangsguider - i korthet Den första nätverksträffen för engagemangsguider pågick mellan den 10-11 juni i Stockholm. Dagarna spenderade vi på Kafé Klavér vid Skanstull och kvällen

Läs mer

Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press.

Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press. Att vara förälder i Världens bästa? Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press. Det finns inga givna svar på hur

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Välkommen till KFUM Central Basket 1 av 3

Välkommen till KFUM Central Basket 1 av 3 Välkommen till KFUM Central Basket! Ni är hjärtligt välkomna till oss och säsongen 2015-16! Vi vill erbjuda er en stabil och intressant verksamhet med fokus på att utvecklas både på och utanför basketplanen.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer