NY FRAMTIDno: LÅT STÅ! TEMA SKOLA. Förbundskrönika av Marin Hallander sid. 4. Reportage om Svenska skolans historia sid.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NY FRAMTIDno: 1 2013 LÅT STÅ! TEMA SKOLA. Förbundskrönika av Marin Hallander sid. 4. Reportage om Svenska skolans historia sid."

Transkript

1 TEMA SKOLA NY FRAMTIDno: Förbundskrönika av Marin Hallander sid. 4 LÅT STÅ! Reportage om Svenska skolans historia sid. 6-7 Vikten av en ansvarstagande skolpolitik -Om Kristdemokraternas skolpolitiska grupp sid. 8

2 1 NO : INNEHÅLL s. 3 Chefredaktör + redaktionen s. 4 Martin Halander skriver krönika om KDU: s skolpolitik s. 5 Numrets KDUprofil s. 6-7 Reportage om den svenska skolans historia s. 8 Reportage om KD: s skolpolitiska grupp s. 9 Hänt inom förbundet s. 10 Förändringens vindar blåser i KDU s. 11 Politiker- och partiföraktet är ett hot mot demokratin s. 12 Twittrat om och av KDU ANSVARIG UTGIVARE: Aron Modig Förbundsordförande Epost: CHEFREDAKTÖR: Emil Svensson E-post: HEMSIDA: Vi finns även att följa på twitter, facebook och instagram KDU:S RIKSKANSLI Postadress: Box 2373, Stockholm Telefon: I detta nummer av Ny Framtid behandlar vi skola och skolpolitik. Vi har bland annat ett spännande repportage om skolans historia i Sverige.

3 LEDARE För de flesta är nu julledigheten över och man har återgått till arbetet och skolan. De som nu återvänder till skolan har kommit tillbaka till en skola under förändring. Inför valet 2006 gick framförallt Folkpartiet hårt åt den svenska skolpolitiken som ditintills förts. De flesta höll med. Undersökning efter undersökning visade att Sverige inte längre var i framkant vad gäller kunskapsnivå, om man jämförde med omvärlden. Sedan dess har ett stort antal reformeringar av skolan gjorts, vilka man nu börjat se frukten av. Nytt betygssystem och ny lärarutbildning är bara några exempel på den revolutionerande förändring som genomförts. Om resultaten kommer visa på en förhöjd kunskapsnivå är omöjligt att säga i dagsläget och det kommer att ta flera år innan resultaten kan komma att mätas. För egen del har hela min utbildning skett i den så kallade flumskolan och jag kan bara säga att det på distans verkar som att regeringens förändringar kommer att påverka skolan till det bättre. Man minns ju själv när man låg och vägde mellan två betygssteg och det till sist utföll så att man fick det lägre REDAKTION betyget och hur man grämde sig över att det inte fanns några mellansteg. Å andra sidan fanns det de som gynnades och fick ett högre betyg än vad de presterat för, vilket givetvis ledde till en allför stor betygsinflation. Att ha en realistisk och verklighetsanpassad skolpolitik är a och o för ett samhälle. Utbildningen är enligt min uppfattning en utav de viktigaste politikområden som finns. Här läggs den kunskapsgrund som framtida medborgare kommer att ha när de äntrar arbetsmarknaden och styr framtidens samhälle. Att erbjuda en bra utbildning är inte bara viktigt för att den kunskapsnivå som vi uppnått idag ska kunna bibehållas, det är också avgörande för att samhället ska kunna utvecklas. Om kunskapsnivån minskar finns också risken för att samhället tar ett steg tillbaka. Skolan är vid sidan om familjen också en viktig förmedlare av värderingar. Det är därför inte konstigt att skolan så tydligt fokuserar på att förmedla ett demokratiskt tänk till eleverna. Därför är det viktigt att skolan har en tydlig värdegrund som den kan förmedla och försvara på ett värdigt sätt. Allt för att våra elever ska förstå hur samhället fungerar, vilken grund den vilar på och kunna bära med sig detta ut i samhället. I detta nummer kommer fokus att ligga på just den svenska skolan. Först kommer en spännande artikel om den svenska skolans historia. Detta för att ge en historisk kontext om var skolpolitiken befinner sig idag och varför den kommit hit. Sedan kommer en artikel om Kristdemokraternas skolpolitiska grupp som har fått i uppgift att utveckla partiets skolpolitik. Vi kommer få en inblick i hur de arbetar, vad de har utfört och vad de ska landa i. Martin Hallander som ansvar för KDU: s utbildningspolitik kommer att berätta om var KDU står och vilka förändringar vi vill se i dagens skolpolitik. Vi kommer också givetvis ta upp intressanta förbundsnyheter. En nyhet för detta nummer är också sista sidan, Månadens KDU-profil, där vi kommer intervjua en KDU: are som utmärkt sig under den senaste tiden. Hoppas numret blir en trevlig läsning och att ni får en djupare förståelse för skolpolitik. Emil Svensson Chefsredaktör Emil Svensson chefredaktör Charlotta Enqvist Skribent Johanna Patrisius skribent Carl B. Hansen skribent Madeleine Blom artdirector 20 år och sitter i KDU: s förbundsstyrelse med ansvar för internkommunikation. Har varit aktiv inom KDU i 5 år. Pluggar juridik på Stockholms universitet och brinner för lägre skatter, starkare försvar och en mindre stat. Ordförande i KDU Västerbotten.Pluggar journalistik på LTU i Piteå och brinner för sociala frågor, integration och företagande 18-årig gymnasist med en genuin passion för politik och film. Har tillsammans med sin familj en vingård i södra Ungern.Har länge varit intresserad av politik och blev aktiv i KDU för inte så lång tid sedan. 21 åring som studerar vid Lunds universitet och är styrelseedamot för KDU Malmö. Carl är en driven och engaerad medlem som gillar att sänka skatter och prata säkerhetspolitik. Har varit aktiv i KDU i dryga 10 år. Arbetar idag som politisksekreterare parallelt med studier på medie- och kommunikationsprogrammet vid Karlstad universitet.

4 Förbundskrönika När man diskuterar den svenska skolan så finns det så oerhört många frågor och problem som man vill ta upp och lösa. Den svenska skolan har nämligen många utmaningar för framtiden. Fallande betygsresultat, lärarstatusen, en stor del av ungdomarna som inte är gymnasiebehöriga, faktumet att det finns tals ungdomar som blir mobbade varje dag. Det finns många utmaningar att stå i. Men vad finns det då att göra? Från vänsterns sida och mer än ett antal borgerliga politiker så handlar debatten ofta om vinstförbud och retorik emot friskolor. Vissa menar att vi ska ta bort betygen. Att vi ska minska antalet läxor. En skola där jantelagen ska råda. Här har vi i den kristdemokratiska rörelsen ett viktigt ansvar. De kristdemokratiska ledorden i skoldebatten måste vi alltid vara stolta över. Ingen ska hållas tillbaka, men ingen ska heller lämnas efter. För när det är som jobbigast så ska man inte ge upp. När vänstern skriker om vinstförbud måste vi slåss för valfriheten. För att makten om elevernas egen utbildning alltid ska ligga hos eleverna och familjerna själva. När vänstern skriker om att minska läxorna, ta bort betygen måste vi stå upp för betygen och läxornas betydelse för att elever själva ska kunna veta hur de ligger till. Så att de själva har möjlighet att förbättra sina resultat och få ut så mycket potential ur sig själva som möjligt. Och framför allt så måste vi stå emot jantelagens intrång i svensk skoldebatt. Alla elever måste få kunna läsa i sin egen takt. Jag minns själv i skolan att jag var mycket sämre på tyska än på alla andra ämnen. Som jag behövde slita med min tyska för att klara mig. Men det fanns andra ämnen som jag faktiskt var bra på till exempel matte. I stora delar av den skola jag har fått uppleva så fick jag läsa tyska med alla dem som var så mycket bättre än mig. Jag tog fokus från andra som kunnat utvecklas ännu mer under sin undervisning och vice versa med matten. Alla elever måste få leva ut sin potential och utvecklas så mycket som de själva kan och vill, samtidigt som alla ska få den hjälp de behöver. För att vi ska kunna uppnå detta behövs mycket. Vi måste tycka att det är bra med elitklasser inom vissa ämnen. Samtidigt som tidiga betyg kan hjälpa en elev på glid tidigare att förstå att man behöver lägga mer tid på detta ämnet. Där fler läxor och mer undervisningstimmar skulle kunna hjälpa den eleven. KDU:s skolpolitik handlar också mycket om det personliga ansvaret. Den enda som kan förverkliga dina drömmar och ditt liv är du själv. Därför vill vi ge så mycket makt som möjligt till den enskilda eleven att välja och skapa sin egen utbildning. Men samtidigt har vi ett ansvar som politiker att faktiskt skapa förutsättningarna med en skola där ordning och reda ska råda och där vi faktiskt ställer krav på eleverna. För att ställa krav är faktiskt att bry sig! Så därför är jag stolt över att vara KDU:are och prata om en borgerlig skolpolitik med ledorden ingen ska hållas tillbaka, men ingen ska heller lämnas efter. Martin Hallander Utbildningspolitisk talesperson Hänt i distrikten KDU har ständig aktivitet runt om i hela landet. Vi är ungdomsförbundet som aldrig sover! KDU:s sydligaste distrikt KDU Skåne har under hösten värvat cirka 40 nya medlemmar i en mängd olika kampanjer och i september startades en lokalavdelning i Hässleholm. Året avslutades med ett besök av Aron Modig, julmat och det traditionella jul-quizet där förbundsstyrelseledamoten Martin Hallander vann för fjärde året i rad. Till våren är en utbildning för medlemmarna planerat och kampanjandet fortsätter. Lite längre norrut, i KDU Södermanland, har också många nya medlemmar värvats under hösten. KDU Södermanland har varit rejält ambitiösa då de kampanjat på alla kommunala skolor i Eskilstuna och en i Strängnäs. Under KDU:s nationella kampanjdag i december var de även det distrikt som värvade flest medlemmar. Varje torsdag är det torsdagsfika i KD:s lokal i Eskilstuna, något som lär vara väldigt kul. Johanna Patricius Skribent Berätta om era nyheter! Har det hänt någt spännande i ditt distrikt? Tipsa oss på redaktionen! E-post:

5 Numrets KDUprofil Det här nummrets KDU-profil heter Felicia Lundqvist och är ordförande i KDU Uppsala län, som under Frihetsdagarna blev Uppsala första vinnarna av de nylanserade värvartävlingarna Alfsvenskan och Weimers cup. Ny framtid valde att intervjua Felica och försöka ta reda på vad KDU Uppsala län hade och som de andra distrikten saknade. Hur kändes det att vinna första upplagorna av Weimers cup/alfsvenskan? -Väldigt hedrande, men vi känner även stor ödmjukhet inför hjälpen vi fick från gruppen med Linus Rehn i spetsen som kampanjade järnet i somras. Så det är ett pris vi alla delar. Varför vann just ni? Hade ni någon särskild taktik? -Jag tror verkligen att det var smart att ha ett kampanjteam som riktade in sig på speciella evenemang där vi vet att vi är stora. Hur har ni tagit hand om de nya medlemmarna? Har ni haft någon utbildning eller liknande? -Vi har haft lite nymedlemskvällar och så under hösten. Men ingen utbildning. Hur kommer det sig att du är med i KDU? Vad är det som driver dig? -Jag är med i KDU för att det är det ungdomsförbund som är mest höger och det passar mig väldigt bra. Om jag fick önska och det som driver mig är att vi ska ta ytterligare ett kliv högerut och även få med oss moderpartiet på det spåret. DÅ kommer vi att vinna val så det smäller om det! Det är ett stort gap till höger i svensk politik och alla går mer och mer åt mitten. Det är verkligen nu vi har vår chans! Kommer Uppsala även vinna 2013 års upplagor av Alfsvenskan och Weimers cup? -Det är mycket att leva upp till. Men vi ska göra vårt bästa! Huvudsaken är att förbundet växer. Emil Svensson Chefsredaktör Faktaruta: Uppdrag i KDU: Distriktsordförande Uppsala Län Jobb/Utbildning: Jobbar som dagmamma Familj: Pojkvän och hans döttrar Något ni inte vet om mig: Har faktiskt ett förflutet med ett medlemskap i F! (Dock bara två veckor!). Ha! Ryser bara jag tänker på det. Tur att jag kom på bättre tankar! Antal år som aktiv: 2,5 år Sedan artkeln skrevs har Felicia börjat arbeta som organisationssekreterare för KDU:s riksorganisation

6 Den svenska skolans historia Kuriosa om den svenska skolan: På 1500-talet var skoldagarna tolv timmar långa 1723 blev det lag på att föräldrar skulle lära sina barn att läsa anses latin omodernt och ersätts med undervisning i franska och tyska införs skolplikt i Sverige tog riksdagen beslut om fria skolmåltider startar den första Komvux-utbildningen ersätts kristendomskunskap med religionskunskap. Dagens examen vid universitet och högskolor är grundat på den examen som utvecklades vid universitetet i Paris på 1100-talet. Startskottet för den svenska skolan Redan på medeltiden grundades de första skolorna i Sverige. Det var klosterskolor (även kallade katedralskolor) som främst drevs av dominikanerorden. På den tiden skedde all undervisning på latin. Vid varje domkyrka fanns också en domskola, där framför allt präster utbildades. Av den anledningen var det också vanligast att utbilda sig inom prästerståndet. Även bland borgarna förekom det att man utbildade sig. Främst då bland köpmännen som sysslade med utrikeshandel. Adeln ansåg det inte vara nödvändigt att utbilda sig, och de adelsfamiljer som utbildade sina barn gjorde det i hemmet med privatlärare. Vid den här tiden var det dyrt att utbilda sig, vilket gjorde att bönderna inte hade råd med utbildning. Domskolan hade fyra klasser och avslutades med ett tvåårigt prästseminarium. Den första domskolan fanns i Lund och grundades Redan under medeltiden var det vanligt att skolgången ledde till högre studier vid universitet. Då det inte fanns några universitet i Sverige så skedde universitetsstudierna utomlands. Bologna och Paris var populära studieorter, men även tyska universitetsstäder blev allt mer populärara under den senare delen av medeltiden. Boktryckarkonst och reformation I slutet på 1400-talet kom boktryckarkonsten till Sverige. Klostren, kungahuset och kyrkan var först med att nyttja denna nya kunskap. I början trycktes bara religiös litteratur, redan i mitten på 1500-talet fanns hela Bibeln tryckt och översatt till svenska. Tillgången på böcker gjorde att förutsättningarna för läs- och skrivkunnigheten i Sverige ökade markant. På 1500-talet genomfördes reformationen i Sverige. I och med det förlorade katolicismen sitt inflytande i landet. Klosterskolorna försvann och undervisning började ske på svenska. Skolan ansågs fortfarande vara en kyrklig angelägenhet, men förutom kristendomskunskap och latin så tillkom ämnena skrivning och räkning. Daglig kyrkosång var också obligatoriskt fanns det 22 skolor i Sverige. Gymnasieskolan föds Uppsala universitet blev Sveriges första universitet. Det grundades redan Under stormaktstiden växte behovet av att utbilda svenskarna, och fyra nya universitet byggdes på svenskt område under 1600-talet; Dorpat i Livland 1632, Åbo i Finland 1640, Greifswald i Pommern 1631 och Lund På 1600-talet inrättas också gymnasieskolor i Sverige, 1623 grundades den första i Västerås. I samband med det gjordes också katedralskolorna om till trivialskolor. Trivialskolorna bedrev en lägre utbildning med undervisning i trivium, det vill säga grammatik, retorik och dialektik. Efter fyra år på trivialskola väntade lika många på gymnasium. Trivialskolan fanns kvar till 1905, då den ersattes av realskolan kom en ny skolordning. Den som ville gå vidare till universitetet var tvungen att genomgå en kunskapsprövning. Kunskapsprövningen var en första form av studentexamen. Ett av syftena med prövningen var att sätta stopp för att adeln kunde sända sina söner direkt till universitetet, utan att de först fått en grundläggande utbildning. Studentexamen blir mogenhetsexamen Enligt ett utredningsförslag från 1828 skulle gymnasieskolan delas upp i två parallella utbildningsvägar, en klassisk och en modern. Det dröjde dock till 1849 innan förslaget genomfördes. Gymnasiet delades då in i två lika långa studievägar. Den klassiska linjen blev huvudlinje och den moderna en dispenslinje. Studentexamen blev i samband med detta också målet med utbildningen ändrades namnet på studentexamen till mogenhetsexamen, och namnet kvarstod till 1905.

7 1878 indelades läroverken i ett högre läroverk med nio årskurser och slutexamen, och ett lägre läroverk med tre eller fem årskurser utan slutexamen. Då fler valde det lägre läroverket utan slutexamen indelades läroverken 1905 i ett lägre sexårigt stadium kallat realskola och ett högre fyraårigt kallat gymnasium. Allmän folkskola 1842 kom en lag om att allmän folkskola skulle införas i Sverige. Det skulle finnas minst en skola i varje socken och stadsförsamling. Skolan skulle vara fast och ha en godkänd lärare. Man delade inte in eleverna i klasser, utan alla åldersgrupper skulle gå i samma klass. Folkskolan skulle vara kostnadsfri och fyraårig. Bönderna, som den allmänna folksskolan främst var tänkt för, var inte övertygade om att den behövdes. Och i välbärgade hem fortsatte man som tidigare med hemundervisning. Bristen på både lärare och lokaler gjorde också att det tog lång tid innan skolorna kom igång. Folkskolan hade ingen skolplikt, och 1847 var inte ens hälften av barnen i skolålder inskrivna i någon skola. För att få bukt med det låga elevantalet, och för att barnen i de avlägsna byarna i socknen skulle få undervisning införde regeringen 1856 ett statsbidrag till ett antal mindre folkskolor. De skulle ligga i de mer avlägsna trakterna och kunde drivas av en oexaminerad lärare. Detta var lyckosamt, och elevantalet steg. I tätorten var förhållandena de motsatta, där var det för mycket elever så alla kunde omöjligt få plats i folkskolan. Där inrättade man därför småskolor som komplement till folkskolan. Innan den allmänna folkskolan var det upp till prästerna att undervisa byborna. Undervisningen var helt koncentrerad på kristendomen och den protestantiska tron, och skedde genom husförhör. Prästen kom hem till familjen och kontrollerade att de visste vad Bibeln sa om olika saker. Husförhören hölls med alla, gammal som ung talet På 1900-talet sker stora förändringar i skolan fick även flickorna börja på realskolan, men det dröjde till slutet på 1920-talet innan de fick tillträde till gymnasieskolorna. Efter ett riksdagsbeslut 1962 inrättades en ny nioårig obligatorisk skola, grundskolan. Grundskolan övertog med tiden folkskolans uppgifter och var helt införd Med det nya systemet försvann också realexamen, och nu återstod endast grundskolan och gymnasiet kommunaliserades grundskolan genom ett riksdagsbeslut. Kommunerna ansvarar själva för skolan, men Skolverket utövar tillsyn över verksamheten är också året då friskolorna har rätt att söka allmänna medel för att finansiera delar av sin verksamhet beslöt riksdagen om ett nytt gymnasium, uppdelat på fem linjer; humanistisk, naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig, ekonomisk samt en teknisk linje. Alla fem linjerna var treåriga, och alla gymnasier var kommunala. I samband med beslutet från 1962 om den nya grundskolan inrättades också tvååriga fackskolor. De skulle ersätta de praktiska realskolorna. Fackskolorna fanns kvar till 1970, då de istället blev tvååriga allmänna linjer på gymnasiet. Tre linjer inrättades, en social, en ekonomisk och en teknisk. Charlotta Enqvist Skribent

8 Vikten av en ansvarstagande skolpolitik Under hösten 2011 tillsattes och påbörjade Kristdemokraternas skolpolitiska grupp sitt arbete. Aron Modig, förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet, sitter idag i arbetsgruppen som representant för KDU, under ledning av ordförande och riksdagsledamot Annica Eclund. Gruppen har till uppgift att fokusera på framförallt två saker. Den första innebär att komma fram till lösningar för att stärka läraryrkets position och status i Sverige. Den andra gäller att frågan angående hur man kan återupprätta en kunskaps- och bildningstradition bland svenska skolor och ungdomar. Som politiker säger sig Aron Modig alltid ha varit intresserad av skolfrågor och betonar vikten av en bra skola med mycket valfrihet och fokus på kunskap. Han summerar också den skolpolitiska gruppens arbete som att det behöver bildas ett nytt synsätt på svensk skolgång hos skolungdomar; det behöver bli coolt att läsa böcker och ha stor kunskap. Hur läraryrket kan stärkas i Sverige, är också vad som kan sägas vara det viktigaste den skolpolitiska gruppen har att fokusera på nästkommande år. Vikten av att locka kunskapstörstande studenter till lärarutbildningarna och höja kompetensen hos såväl nuvarande som nyutexaminerade och snart utexaminerade lärare är hög. I oktober 2012 publicerades bland annat en artikel i Göteborgsposten under rubriken Så kan vi höja statusen på läraryrket, signerad av Annica Eclund (Kristdemokraternas talesperson för skolfrågor), Ebba Busch, Magnus Jacobsson, Per Egon Johansson och Erik Slottner. Artikeln påbjöd bland annat bättre löner, karriärmöjligheter och skärpta antagningskrav till lärarhögskolorna. I övrigt belystes mycket av det KD anser sakna i den skolpolitiska debatten idag. Kompetensgrundade problem ansågs i artikeln, samt fortfarande, jämte läraryrket som statusyrke, ligga till stor grund för problem som både uppstår och har uppstått. Statistik visar att graden på ledaregenskaper, kognitiv förmåga och slutgrundande betyg har sjunkit markant under den senaste 15-årsperioden. Projektet att höja läraryrket i graderna innebär inte bara att locka outbildade och gymnasister till utbildningarna utan även att förmå och locka redan utbildade människor att vilja välja att vidareutbilda sig till lärare, något som verkar som en omöjlighet med den status läraryrket har idag. Bättre löner är inte heller det egentligen kodordet, utan en krafthöjning av lärarlöner rekommenderas. Ett annat av problemen kring läraryrkets låga status i Sverige kan bero på de låga intagningskraven till utbildningarna på olika högskolor. Med dagens betygskala krävs grundläggande behörighet samt minst betyget E i vissa ämnen. Vad Annica Eclund med flera föreslår är att höja antagningskraven till att betyget B skall krävas i vissa ämnen, vilket skulle innebära att en grundlärare skulle ha minst B i svenska och engelska, en ämneslärare [...] minst B i svenska samt i undervisningsämnena. Dessutom föreslås att intagningsprov skall börja praktiseras för att bättre kunna gallra bland elever och skönja behövlig kompetens. En snabbt ökande lärarkår som besitter nödvändig kompetens, anses även det värdefullt i Sverige idag. För att kunna tillgodose detta, föreslås att människor ej verksamma som lärare men i besittning av tillräcklig yrkeserfarenhet eller tillräckliga ämneskunskaper i minst

9 ett ämne, skall kunna vidareutbilda sig till ämneslärare medelst studier motsvarande två terminer av pedagogisk inriktning. Hjälp åberopas också hos kommunerna. Idag är majoriteten av svenska lärare anställda kommunalt och genom att uppmana till lokala förhandlingar på kommunnivå, hoppas den skolpolitiska arbetsgruppen på ett större gensvar, bland annat för höjningar av lärares löner. Den skolpolitiska gruppen har även profilerat sig genom att uttala sig kring att dåliga skolor bör stängas direkt. Ställningstagandet görs genom en motivering som innebär att främja likvärdighet i den svenska skolan och Sveriges behov av en skola i ypperligt skick. Målet skall vara att främja den svenska skolan i alla möjliga mån men att vikten skall ligga vid att lyfta de svaga skolorna istället för att hålla tillbaka de bra. Arbetsgruppen ställningstagande är också att de dåliga skolor som kräver för mycket arbete för att åtgärdas hellre låts stängas ned av Skolinspektionen. När Aron Modig summerar den aktuella debatten i den skolpolitiska gruppen nämner han framför allt frågan om på vilket sätt vi kan underlätta för elever och föräldrar att göra aktiva val, vad gäller val av skola och utbildning. Annica Eclund har också skarpt motsatt sig inskränkandet av elevens så väl som föräldrarnas frihet att själva få välja skola. Vad skälet än må vara måste den personliga friheten hamna i första rummet. Hon har också betonat att ett skolsystem som medger mångfald och valfrihet har mycket goda chanser att skapa en högkvalitativ skola. Den rättvisedrivande faktorn, såsom nyttan av att kunna välja en skola i en annan stadsdel än den man själv bor i framför att flytta för att få tillgång till skolan, är att föredra och även den betonad. Själv citerar Aron Modig framtiden inom Kristdemokraternas skolpolitiska arbetsgrupp som följande: Gruppen kommer att presentera sin slutrapport senare i vår och de konkreta förslagen i rapporten kommer att inkluderas i den proposition på temat barns och ungas uppväxtvillkor som partistyrelsen lägger fram inför rikstinget i Karlstad i september. Mina förväntningar är att vi i valrörelsen 2014 ska kunna utmana Folkpartiet i kampen om de borgerliga väljare som sätter skolpolitiken främst. Carl Björkwall Hansen Skribent AKTUELLT Erasmus räddat När YEPP (Youth European Peoples party) fick reda på att Europeiska rådet beslutat att de skulle dra ner på Erasmusprogrammet med tre miljarder euro i EU:s budget för 2012 så var de snabba med att agera. Erasmus låg i riskzonen på grund av kostnader trots att det är ett av EU:s mest framgångsrika program. Torsdagen den 18 oktober överlämnade YEPP brev till varje närvarande statschef under EPP-konferensen i Bukarest med en begäran att inte dra ner på Erasmus i EU:s budget. Allt jobb lönade sig och det beslutades tillslut att man inte skulle skära ner i Erasmus. Fakta om Erasmus: Erasmus är ett utbytesprogram inom EU och har sedan det lanserades för cirka 25 år sedan gjort det möjligt för nästan tre miljoner studenter att studera utomlands. Programmet är till för en ökad kunskap och gör det möjligt att lättare studera i ett annat EU-land. I Sverige finns Erasmus på de flesta högskolor och universitet. KDU Podcast KDU förnyar sin internkommunikation genom att lansera podcasten Blå hörnet. Regelbundet kommer det nya avsnitt med aktuella frågor med fokus på kristdemokratin. Vad väntar du på? Gå in på itunes eller kdu.se, klicka på Podcast och lyssna nu! Angel Carromero får avtjäna sitt straff i Spanien I förra numret av Ny Framtid skrev vi att Angel Carromero blivit dömd till fyra års fängelse på Kuba. Det är nu klart att han får avtjäna sitt straff i Spanien. Jag är väldigt, väldigt glad och lättad att han nu får komma tillbaka till Europa. Förhoppningsvis får han träffa sin familj till jul, sade Aron Modig i samband med beskedet. KDU:s nya handlingsprogram Vid riksmötet 2012 antogs ett nytt handlingsprogram inför valet 2014 där Kristdemokraternas värderingar står i fokus. Den sammanfattar mycket av KDU:s politik översiktligt och innehåller allt från ideologi till utbildning och utrikespolitik. Frihetsdagarna 2012 Frihetsdagarna i Uppsala bjöd på många roliga inslag, bland annat talare som Israels ambassadör Isaac Bachman och KD:s partisekreterare Acko Ankarberg. Vinnare av Alfsvenskan och Weimers cup blev KDU Uppsala län och vinnare av årets gaselldistrikt blev KDU Västerbotten. Stort grattis än en gång! Det blev även en hel del skoj, bland annat debattövningar och Vem vill bli statsminister? (KDU:s svar på Vem vill bli miljonär? ). Under helgen var även några KDU:are från Georgien med och de berättade om sitt arbete och kristdemokratin i hemlandet. Sammanfattningsvis var det en lärorik och rolig helg och vi längtar redan efter Frihetsdagarna nästa år. Alfsvenskan fortsätter Framgångarna med Alfsvenskan 2012 gör att vi fortsätter ett år till. Under Frihetsdagarna var det också förbundsråd där bland annat värvningsmålet för år 2013 fastställdes: 750 nya medlemmar. Nu ger vi järnet med kampanjer och skolbesök.

10 På biden: KDU:s Förbundsstyrelses presidium från vänster: Christian Carlsson, Aron Modig och Sara Skyttedal. Foto: Gunnar Zetterman Förändringens vindar blåser i KDU Aron Modig slutar som förbundsordförande för KDU efter att ha suttit i förbundsstyrelsen i fem år, varav två år som andre vice ordförande och två år som ordförande. Han kommer även att lämna sina andra uppdrag som är relaterade till hans uppdrag som KDU-ordförande. Aron har varit aktiv i KDU sedan 2006 och han skriver på sin blogg att Det är en underdrift att påstå att all den tid jag sedan dess lagt ned på politisk verksamhet har varit väldigt väl investerad. Mitt engagemang i KDU har gett mig mycket. Det har varit en värdefull skola i ledarskap, retorik och organisation. Ett längre reportage om Aron Modig kommer i nästa nummer. Under riksmötet i maj kommer en ny förbundsordförande väljas och redan nu har Sara Skyttedal, 1:e vice ordförande valt att kandidera till posten. Sara har suttit i förbundsstyrelsen i sju år och har lång erfarenhet av arbetet i KDU. Om hon blir vald till ordförande vill hon bland annat stärka samarbetet med partiet och som hon skriver på sin blogg: Något som vi på allvar behöver sträva efter är samhällsgemenskap - en gemenskap som bygger på annat än din koppling till staten. Där mänsklig solidaritet inte slutar vid att betala in skatt varje månad. KDU måste utmana vänsterns definition av solidaritet. Till 1:e vice ordförandeposten har Christian Carlsson (nuvarande 2:e vice ordförande) valt att kandidera. Han har varit en aktiv KDU:are och Kristdemokrat i drygt tio år. Han hoppas på att stärka KDU inför valet 2014 och är övertygad om att hans organisatoriska och politiska kunskaper kan vara till hjälp. Han stöttar även Sara Skyttedal i frågan angående förbundsordförande. Med Sara Skyttedal och mig i förbun- dets ledning så kommer KDU att fortsätta att vara ett socialt ansvarstagande och borgerligt ungdomsförbund till höger i svensk politik. Vi kommer att vara det med självförtroende och stolthet. Därför ber jag ödmjukt om medlemmarnas förtroende på KDU:s riksmöte i maj, säger Christian Carlsson. Johanna Patricius Skribent Riksmötet som kommer att välja en ny förbundsordförande äger rum 9-12 maj

11 Politiker- och partiföraktet är ett hot mot demokratin Publicerad: :02, NEWSMILL KDU: Någon gång ska jag ta mig tid att räkna antalet Demokratidagar jag deltagit i och hur många utlysningar av Demokratiprojekt jag sett. Demokrati är något som hyllas nästintill religiöst i Sverige. Samhällsengagemang och inflytande i demokratisk anda är något positivt som uppmuntras av allt och alla. Sara Skyttedal är sedan 2011 förste vice förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU), i januari 2013 meddelade hon att hon kandiderar till förbundsordförande efter Aron Modigs aviserade avgång. Dock finns det ofta ett omfattande förakt för de partipolitiska organisationerna i dessa sammanhang. I värsta fall är man inte välkommen på demokratidagarna, ibland får vi inte söka några projektbidrag. I bästa fall får man delta som den maktfullkomliga personen som övriga ska kämpa för att påverka eller motverka genom att ställa krav, starta namninsamlingar eller genom att skriva brev och insändare. Om det är en merit med allmänt samhällsengagemang är partipolitisk bakgrund ibland något som stänger dörrar och skrämmer bort många potentiella arbetsgivare. Det är tydligt att vår demokratisyn många gånger är skev. Hyllandet av demokratin rimmar illa med hur några av demokratins huvudspelare ofta beskrivs. Lika många gånger, eller kanske till och med fler, som jag hört lovsånger till demokratin, har jag hört uttalanden om makthungriga, korrupta politiker, som mest är intresserade av att sko sig själva och sina närmaste. Korruption av detta slag är naturligtvis ett reellt och allvarligt problem, men den berör trots allt relativt få enskilda individer i Sverige. Ändå hör vi ofta svepande formuleringar och nedsättande omdömen om alla politiskt engagerade personer. Detta trots att politiska partier med engagerade medlemmar är en grundförutsättning för att demokratin ska fungera i den representativa modell som vi har i Sverige. Det är partierna som är länken mellan makten och medborgarna. Partierna sammanställer de politiska program och valplattformar som i slutändan blir de reella sammanhållna alternativ människor tar ställning till i valen. Det finns en oändlig mängd organisationer och företag som dagligen påverkar samhället och som, på sätt och vis, bedriver en politisk agenda. Visst vill vi kristdemokrater stärka det civila samhället och visst önskar vi se fler som går med i ideella föreningar och fler företag som engagerar sig i samhällsfrågor. Dessa i sig fyller en viktig roll, men ofta är det partipolitiskt engagerade som är målgruppen för deras opinionsbildande verksamhet. Oavsett om målet är att stärka ett varumärke, knyta personliga kontakter med beslutsfattare eller förändra politiska beslut, står många av oss politiker som mottagare av påverkansförsök från alla tänkbara håll och kanter. Det är politiker som i slutändan behöver prioritera och ta ställning till alla förslag och initiativ, väga dem mot varandra och försöka avgöra dess kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Att vara förtroendevald innebär att man har en fantastisk möjlighet att påverka samhället och det är de som är beslutsfattare i kommun, landsting och riksdag som i slutändan fäller avgörandet. Det är ett stort ansvar att förvalta. Det blir dock allt svårare att fatta väl förankrade beslut när partierna har en bristande koppling till samhället, som förvärras av det förakt som finns för partipolitisk verksamhet. Andelen av befolkningen som är medlem i ett politiskt parti har de senaste decennierna sjunkit från 19 procent till 3 procent. Denna utveckling gör det svårare för politiker att ta hänsyn till väljarnas och medlemmarnas intressen och istället blir partierna mer benägna att lyssna till andra intressen - intressen som gynnas av media eller som har råd att anställa konsulter för att påverka. Det är mot denna bakgrund som hetsjakten på politiker och partipolitisk verksamhet oroar. Det behövs fler som tar hänsyn till helheten i politiken och som är beredda att fatta obekväma beslut när det behövs. Att verkligen försöka ta förändra samhället gör man bäst genom att ta ansvar, inte bara genom att ställa krav, därför behöver vi inte bara personer med ett samhällsengagemang, utan också fler som väljer att engagera sig i de politiska partierna. Sara Skyttedal 1 vice ordförande KDU Blåhörnet Du har väl inte missat att KDU börjat sända Podcast? Emil Svensson är programledare för det nystartade podcastprogrammet Blå hörnet! Varje program diskuterar en nyhetspanel vad som händer politiskt i landet. Hitta till programmet via

En grafisk översikt över skolsystemets utveckling

En grafisk översikt över skolsystemets utveckling En grafisk översikt över skolsystemets utveckling I denna presentation ges en grafisk beskrivning av det svenska utbildningssystemets utveckling från 1807 till 1994. Syftet med denna överblick är att ge

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 22/2012

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 22/2012 KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 22/2012 Seniorförbundets e-nyhetsbrev tar nu en sommarpaus och är tillbaka vecka 35. Vi önskar alla prenumeranter en fortsatt bra sommar! Åldersdiskriminering

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14

RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14 RESULTATRAPPORT LÄSÅRET 2013/14 Varmt tack för ert stöd! Hej partner! Jag vill börja med att tacka för ett fint samarbete, härligt engagemang och generöst stöd utan er ingen läxhjälp! Vi har ökat antalet

Läs mer

Tack så mycket för den här inbjudan!

Tack så mycket för den här inbjudan! FINANSROTELN SID 1 (17) 2011-02-08 pm DET TALADE ORDET GÄLLER 110219 ANFÖRANDE MODERATA UNGDOMSFÖRBUNDET STORSTOCKHOLM Tack så mycket för den här inbjudan! Det är fantastiskt att se så många mufare här.

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Gymnasiet och fackskolan

Gymnasiet och fackskolan Gymnasiet och fackskolan Det allmänna gymnasiet var intill 1954 indelat i latin- och reallinje. Gymnasieutbildning meddelades också vid handelsgymnasier och tekniska gymnasier (fackgymnasier). Antalet

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Ulrika Rosengren, rektor på Einar Hansengymnasiet Natur och Estet Ulrika Lena Fredrik Ulrika Mark Erik Stefan Den lilla skolan med de stora möjligheterna Mitt

Läs mer

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:170 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

NY FRAMTID. Möt Alex Harrisson, årets KDU:are. Husby - Vad var det som hände? Förbundsordförande Sara har ordet. nummer tre tvåtusentretton

NY FRAMTID. Möt Alex Harrisson, årets KDU:are. Husby - Vad var det som hände? Förbundsordförande Sara har ordet. nummer tre tvåtusentretton NY FRAMTID nummer tre tvåtusentretton Möt Alex Harrisson, årets KDU:are Husby - Vad var det som hände? Förbundsordförande Sara har ordet innehåll sidan 3. 4. 6. 7. 8. 9. Ledare Husby - vad var det som

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling

Läs mer

Den svenska gymnasieskolan

Den svenska gymnasieskolan Den svenska gymnasieskolan - intention och verklighet Föreläsning den 6 februari 2012 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Tre föreläsningar Mån 6/2: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 13/2: Bedömning

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Läroverkens utveckling i Sverige

Läroverkens utveckling i Sverige Läroverkens utveckling i Sverige Författare: Sven Salin Läroverkens föregångare var lärdomsskolan som uppstod under medeltiden. Boklig bildning ansågs då behövas enbart av präster och de fåtal adelsmän

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! Sverige har blivit bättre men vi är inte klara. Valet 2014 handlar om hur jobben ska bli fler. Nu är det ett år kvar till valet. Nya Moderaterna har tillsammans med

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012 Ett öppet parti i takt med tiden SSU:s plan för en öppen process Stockholm 25 januari 2012 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Sammanfattning Många kräver att Socialdemokraterna utser sin partiordförande

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Anförande debatt 16 mars Inlägg 1: I dag går över 4 700 000 människor i Sverige till jobbet. För någon timme sedan satte sig ett

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 Göran Hägglunds debattartikel inför Almedalens tal Staten har inte allt vi behöver Det goda samhället kan inte skapas i en ensidig relation mellan

Läs mer

Telemarketing - Fördomar och verklighet

Telemarketing - Fördomar och verklighet Telemarketing - Fördomar och verklighet Att ringa i TM är ett enkelt och inte särskilt tidskrävande sätt att aktivera sig inom MUF. Arin Karapet är ansvarig för TM i Stockholm och arrangerar TM nästan

Läs mer

De Ungas KyrKomöte motionssvar

De Ungas KyrKomöte motionssvar De Ungas Kyrkomöte MOTIONSSVAR De ungas kyrkomöte Den 5 augusti anordnade Svenska Kyrkans Unga för fjärde året i rad De Ungas Kyrkomöte. En arbetsgrupp från förbundet hade på förhand valt ut ett trettiotal

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

En mer flexibel ämneslärarutbildning

En mer flexibel ämneslärarutbildning PM 2015:58 RIV (Dnr 110-186/2015) En mer flexibel ämneslärarutbildning Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 4 maj 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt! RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska frågor våren 2015 Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik

tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik Innehåll Sammanfattning 3 KLASSRESAN SKA BÖRJA I KLASSRummet 4 TOLV ÅRS SVEK MOT skolan 4 Tidigare betyg för kunskapsuppföljning

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan

Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

360 000 elever tar ställning. Kom med ni också i Skolval 2010!

360 000 elever tar ställning. Kom med ni också i Skolval 2010! 360 000 elever tar ställning Kom med ni också i Skolval 2010! 1 200 skolor runt om i Sverige arrangerar skolval. Naturligtvis borde även din skola vara med! Ansvariga myndigheter: Ansvariga organisationer:

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

NY FRAMTIDno: 2 2013. Ordförande har ordet s. 4. Nummrets KDU:are Borhan Bajati s. 6 Migrationsminister Tobias Billström i blåsväder s.

NY FRAMTIDno: 2 2013. Ordförande har ordet s. 4. Nummrets KDU:are Borhan Bajati s. 6 Migrationsminister Tobias Billström i blåsväder s. NY FRAMTIDno: 2 2013 Nummrets KDU:are Borhan Bajati s. 6 Migrationsminister Tobias Billström i blåsväder s. 6 Porträtt av avgående försbundsordförande Aron Modig s. 10 Ordförande har ordet s. 4 Ledare

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet riksintag och internat Hvilan har ett nära samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i skånska Alnarp. Läs NA-programmet I SAMARBETE MED UNIVERSITETET Hvilans Naturvetenskapsprogram

Läs mer

Medlemsutvecklingsstrategi

Medlemsutvecklingsstrategi Stockholm 2013-11-19 Åsa Olsson Folkrörelse & kampanj Medlemsutvecklingsstrategi Medlemsutvecklingsstrategi 2014-2024 Under valåret 2014 kommer vi att sätta fokus på värvningsfrågan eftersom det är ett

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Förslag på Verksamhetsplan 13/14

Förslag på Verksamhetsplan 13/14 Förslag på Verksamhetsplan 13/14 Styrelsen Styrelsen åläggs att i början av terminen ha ett gemensamt planeringsmöte inför verksamhetsåret. Motivering: Detta är ett bra sätt för de nya styrelsemedlemmarna

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015 Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015 Vilket år det har varit! Det här kommer bli svårt att sammanfatta på några få sidor. Det har hänt så mycket inom vår lokalavdelning att det skulle ta upp

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

NY FRAMTID. Reportage: Svensk i YEPP om Sara Skyttedal. Aktuella nyheter

NY FRAMTID. Reportage: Svensk i YEPP om Sara Skyttedal. Aktuella nyheter TEMA EU OCH YEPP NY FRAMTID no 1, 2012 Reportage: Svensk i YEPP om Sara Skyttedal Aktuella nyheter KDU:S MEDLEMSTIDNING ÄR TILLBAKA LEDARE av Chefredaktör Emil Svensson Aron Modig skriver i ORDFÖRANDE

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på lärare och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på lärare och tillkännager detta för regeringen. Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1469 av Christer Nylander m.fl. (FP) Satsning på lärare Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på

Läs mer