Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 1 ~

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 1 ~"

Transkript

1 Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 1 ~

2 ARBOGA Denne Upstad, belägen i Westmanland, och Åkerbo Härad, W.t.N ifrån Stockholm 15 7/8 Mil Land 1 - och 14 Mil sjövägen är en urgammal Stad, hwars ålder Lohman i dess Arboga Rånning p. 15 & lequ. söker härleda ifrån hedendomen. Handel och handelsdistrikt At Arboga Stad, ifrån äldre tider tilbaka, warit priviligierad å handel i Bergslagen, ses af Konung Gustaf den 1:stes Mandat den 29 Augusti 1544, hwarigenom, jämte det, at Allmogen i Åkerbo Härad och Nerike förböds, at köpa någon Spannemål, Fetalier eller annan köpenskap til prångs af andre Bönder på Arboga Torg, inom Stads-groparne, eller i Båtarne undantagandes Färsk Fisk til deras egen nödtoft, med mindre det skedde i rätta Marknader, eller dessemellan af Borgarne, Stockholms-boerne förbödos, at köpa i Arboga eller på Bergen Jern eller Koppar i hundrade-tal eller Lispundetal, hwarken i Marknader eller dessemellan, utan at Stockholms Borgare för skäliga penningar. Sedan Arboga, under den 26 februari 1639, wunnit Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution, at, såsom orden lydde, tillika med Köping, bibehållas wid des urgamla Bergshandel i Norrberke, Sörberke, Grengje och Gamla Norberg, samt Kongl. Maj:t, under den 15 Maj 1682, förklarat at som af Documenter, Bref och Resolutioner, blifwit inhämtat, det Arboga Stad icke allenast ifrån år 1617, utan och ifrån förra och urminnes tider nyttjat en fri handel uti Nora Bergslag, såsom Wik, Skinnskatteberg, Gammelbo och Berkes Socknar, till dess Drotning Christina, igenom sitt Öppna Bref den 26 Febr. 1639, lämnat de andre omkringliggande Upstäder frihet, at med Arboga och Köping däruti få participera, och på en tid till görandes, til dess bättre lägenhet gåfwes privilegierne at öfwerse; alltså skulle Arboga Stad njuta bemälte wälfångna Resolutioner oturberat til godo, och i följe däraf nyttja handeln och jernförseln efter förra proxis och wana; så gåfwo dessa Resolutioner anledning til flera twister Arboga och de öfrige Bergslags städerne emellan, hwilka år 1736 på det sättet slutades, at handels-drifterne i Bergslagen uphäfdes, se ofwanföre p Uppå Arboga stads ansökning, at allmogen måtte åläggas afsätta sin afwel och spannemål i närmaste Stad och ej därmed fara omkring i Bergslagen, och wid Bruken sin wara utbjuda och betinga, förklarade Kongl. Maj:t, igenom Resolutionen den 28 martii 1728, 5, at huru därmed borde förhållas, gåfwo de redan utgångna Förordningar nogsamt wid handen. Under den 4 september 1548 bekom Arboga Stad Konung Gustaf den 1:stes öpna bref, at segla med deras skjepp och skutor ifrån Stockholm efter sådana waror, som dem tjenliga woro, utländes wankade, och de icke af Stockholms Borgare för et skäligt wärde kunde bekomma, se p. 326 och igenom Kongl. Resolutionerne den 5 maj 1576 och den 26 april 1620, 27, tillades Arboga Stad frihet, at segla med sina skutor och bätar igenom strömmen i Stockholm och til Norrlanden, där uti Städerne och lofgifna hamnar til at köpslaga med Borgerskap, men icke med bönder eller landtmän. Stadens seglations-rätt, som igenom Kongl. Resolutionen för Stockholm den 10 martii 1636 inskränktes til sistnämnde Stad, blef, igenom 1 Nemligen, til Thorshälla 11 sjuåttondels mil, Smedby 1, Kongsör 1 och enhalf, och därifrån till Arboga 1 och enhalf mil. Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 2 ~

3 Kongl. Resolutionen den 3 december 1765 i så måtto utwidgad, at Arboga Stad nu äger frihet, at til hwad ort som under Sweriges Krona lyder och den hälst behagar så afföra sina saluwaror, och återhämta hwad dess behof kräfwer 2. Uppå Arboga Borgerskaps klagan, at åtskillige i Bergslagen boendes, enkannerligen Lucas Heding, hade sina Skutor i Strömmen, förandes häruppå icke allenast sitt egit, utan jämwäl andres Jern och waror, Borgerskapet uti deras näring til afgång; förklarade Kongl. Maj:t, igenom Resolution den 25 Februari 1642, 8, sig hafwa gifwit Lands-Höfdingen ordres, samma deras Skutor til at afskaffa, och låta näringen blifwa hos Borgerskapet i Staden; dock skulle Borgerskapet däremot wara skyldigt sig med sådana farkostar där i strömmen at förse, som til Jernets afförsel ifrån Bergslagen nödtorfteligen wille behöfwas, så at ingen klagan, det sådana persedlar för fels skuld af nödtorftiga farkostar, måste blifwa beliggjande, inkomma måtte. Uti bref til Lands-Höfdingen Balzar Gyllenhof, den 31 Julii 1688, förklarade Kongl. Maj:t, at som det, för en god ordnings skuld, en gång wore et wisst tal satt på Skutorne i Arboga, hwilket, utan Borgerskapets olägenhet, icke gerna kunde eller borde ökas; Så kunde Corporalen Jacob Håff, icke på annat sätt bewiljas, at, emot Borgerliga utskylder, få föra en Skuta ifrån Arboga, än at han, antigen köpte sig en numererad skuta, eller at någon numer blefwe ledig, som han kunde tillträda. Wid 1719 års riksdag klagade Arboga Stad, at ehuru densamma wore privilegierad at, til en enskild Borgerlig Näring, transportera det ifrån Bergslagen kommande Jern til Stockholm, och derföre inrättat et Gille af 24 farkostar, skulle likwäl Staden af en och annan skje förnär, som, under förebärande af egen afwels förande, sitt egit och andres Jern och waror skjeppande; wharpå Kongl- Maj:t, igenom Resolution den 8 Augusti 1719, 3 förklarade, at, emedan de Bruk Staden berättat om, ej woro purt Flälse, utan Krono; ty fann Kongl. Maj:t skäligt, at stadfästa de tilförene, Staden förunde Kongl. Privilegier, detta Skute-Gillet angående, så at ingen, under ehwad förebärande det skje kunde, måtte wara dess Borgerskap til mehn och förfång; dock må ste Staden med då många och goda farkostar sig förese, at Bruks-Patronerne och Bergslagen icke någon olägenhet och brist på Fartyg och fart, om sitt Jerns misslyckande til sjöss taga måtte. Stadens rättighet at hålla et Skute-Gille 24 til antalet, confirmerades, igenom 3 i Kongl. Resolutionen den 16 December 1723; dock at 19 i Adeliga Privilegierne därwid tjente til rättelse; ägandes Staden i öfrigt at trygga sig wid 45 i 1723 års Kongl. Resolution på Städernes Beswär : Likaledes blef Arboga Magistrat, medelst Kongl. Resolutionen den 8 Julii 1724, privilegierad, at hålla 2:ne Post- Jakter, til de resandes beqwämlighet emellan Arboga och Stockholm. Skeppare-Gillets i Arboga Skrå.Ordning är den 10 Februari 1664 utfärdad af Lands-Höfdingen Gustaf Sparre, och fast den ena Skutan är mera dräktig, så får hon likwäl, enligt Lands-Höfdingen Gyllenhofs Resolution den 10 November 1686, icke föra flere Sjeppund, än den andra, på det ingen må blifwa förfördelad. Frakten för Jernet war aldraförst 12 öre Kopparmynt Skjeppundet, hwilken, igenom Lands-Höfdingen Mauritz Popsses Resolution den 30 Mars 1682, öktes med 4 och medelst 4 i Kongl. Resolutionen den 8 Augusti 1719 ytterligare med 8, eller inalles 24 öre Kopparmynt Skjeppundet. 2 Omwåren då högt watten är, kunna fartygen med 350 á 400 Skjeppund last, tillägga wid Wågen och sjöbodarne mitt i Staden, hwarest på norra sidan, wid en lång stenbrygga, där in- och utlastning skjer, är både djup och säker hamn, som wid de andre Westmanlands Städer saknas, hwaremot det är nog beswärligt wid infallande storm-wäder, wid Kungsör, där åen infaller, i det Fartygen där ofta hindras flere dagar, och icke, utan land-hwarpning, kunna mot Strömmen updragas. Hulphers l, c, p, 31, 32. Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 3 ~

4 För de hamnpenningar Stockholms Stad upbärer, blef densamma, igenom Kongl. Resolutionerne den 16 Seotember , och den 29 Oktober 1668, 7 ålagd, at uprensa hamnen wid Munke-broen på bägge sidor, så ock på Fjerden wid Kornhamn nederslå pålar, at Arboga skutorne därwid kunde anbindas och hållas i sjön ifrån landet: Äfwensom det, igenom 5 i Kongl. Resolutionen den 16 December 1723, förordnades, at til säkerhet för Arboga Skutorne och deras ladningar, borde ej allenast nödige kummel och remare uprättas och underhållas, utan ock utses tjenliga och nödiga buskar, til åens och farwattnets utstakande på båda sidor om åen ut til Fjerden Galten, hwarest farten, när wår-floden öfwerflödade, eller wore mycket osäker. Om Stadens twist med Stockholms Skute-Skjeppare, se Tit. Stockholm, p 13, och angående Stadens fordna rättighet, at, gemensamt med Thorshälla, transportera det Jern, som passerade Arboga Graf, se Tit. Torshälla p Fiske Af Konung Carl den 9:de har Staden den 5 Martini 1595 blifwit Privilegerad på Kongs-Fisket i åen, som den tiden skall warit besynnerligen dräktigt. Se: Graus beskrifning öfwer Westmanland, p At med sina Skutor och Båtar besöka Finska skären och där förbyta sig Fisk af Skär-bönderne; dock icke som orden lydde, inanom Åbo eller annorstedes frihet bewiljades Staden, igenom 27 i Kongl. Resolutionen den 26 April 1620; och, igenom 9 i Kongl. Resolutionen den 29 Oktober 1668, blef på denna grunden, Arboga Skutor bewiljadt, at lägga igenom Slussen i Stockholm och segla til Finska skären och Norrlanden. Wedbrand Igenom öppit Bref den 20 December 1550 förunde Konung Gustaf den 1:ste Arboga Borgerskap fri wedbrand, efter theras skäliga nödtorft, at hugga på then skogh wäst-sönnan för Arboga wid Litsle Kyrkje och Göthlunda Sockne; dock få, at the by-eganderne icke förnär eller til meens thermed wara skulle, och at the inge bärande trä nidhugge eller förderfwe. Twist med Nora och Lindesberg Medelst 3 i Kongl. Resolutionen den 2 Martini 1638 privilegierades Arboga Borgerskap, at jämte andre, fritt handla och köpslaga i Nora och Lindesbergs Bergslager, efter som förut warit brukeligt; dock oförkränkt andre Städers privilegier; i stöd af hwilken Kongl. Resolution äfwen Arboga Stad, då Nora och Lindesberg år 1645 funderades, tillades rättighet, at besöka desse Städers Torg-dag, hwarwid Arboga Stad ännu är bibehållen: Ägandes Arboga Borgerskap, i förmågo af Kongl. Resolutionerne den 16 September 1664, 2 och den 18 Maji 1779, rättighet, at uppå wanliga samlingsplatser i Bergslagerne, så, lika med Lindesbergs Borgerskap, gå innewånarne däromkring tilhanda, så wäl med sina färdiga warors föryttrande, som med emottagande af rå ämnen til beredning och förädling; dock at bägge Städernes Borgerskap, wid förr utsatte witen, icke under en slik dem lämnad frihet, landsköp eller gårdfari-handel utöfwa. Wid 1672 års Riksdag sökte Arboga at betaga Nora och Lindesberg deras handels-frihet på Stockholm, hwilket, igenom Kongl. Resolutionen den 13 December på den grund afslogs, at desse twenne städer, i sådan händelse skulle blifwa ruinerade. Ifrån Wågpenningar Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 4 ~

5 til Lindesbergs stad för det jern, som icke gick igenom Staden, utan på 2 á 3 mil nära, densamma förbi, blef Arboga igenom Kongl. Resolutionen den 16 September 1664, befriad; och, uppå Arboga Stads beswär, förklarade Kongl. Maj:t, igenom Resolution den 28 Martini 1728, at hwad den slutna wågen i Nora och Linde angick; så ägde Arboga Stad, at ställa sig till rättelse hwad Commerce Collegium därutinnan förordnat, eller förordnades worde. Twist me Bruks-Idkarne Uti 9 af Kongl. Resolutionen den 13 December 1672 förklarade Kongl. Maj:t, sig hafwa funnit betänkeligt ålägga Jäders Bruks samt Garpströms-boerne, at betala någon recognition till Magistraten i Arboga, utan borde därmed förblifwa wid gammal sedwana. Sedermera stadgades, igenom 4, 7, 8 af Kongl. Resolutionen den 23 December 1686, at Lands- Höfdingen borde til Kongl. Maj:t inkomma med sitt utlåtande, huruwida Jäders Bruks åboer och smeder måtte, så wida de sorterade under stadens Jurisriction, äfwen jämte Borgerskapet deltaga i Boskapspenninge-afgiften; at, i fall köpeplatsen wid Grythyttan hålles utan låf och tillstånd, emot stadens privilegier och med Köpmans-waror, borde sådant missbruk afskaffas; at twisten emellan Staden Arboga, samt Jäders Bruks Factor och Åboer, borde af Bergs- och Commerce-Collegierne afgjöras; at, i fall Jäders Bruk icke kunde upte något specielt privilegium; så borde med Brukets providerande förhållas efter den gemena Förordningen på wissa waror, hwarmed Hammar-Patronerne sitt Bruksfolk ägde at förse; och at Landshöfdingen sig borde utlåta, huruwida Borgerskapet måtte kunna tillåtas, at af smederne wid Jäders Bruk sig tillhandla och taga i betalning för sitt till dem gjorde förskått, allahanda smide. Twist med Stockholms Slagtare Medelst Konung Gustaf den 1 stes öppna Bref den 24 September 1549 förundes Arboga Borgerskap, at fara till Öster- och Wäster-Gjöthaland med Småland, och upkjöpa Oxar; men den af Arboga Stad för dess Borgare begärde lika oxhandels-rätt med Stockholms Slagtare, afslogs, igenom Kongl. Resolutionen den 7 Martini Marknader Pehrs-mässo Fri-marknaden, den 29 Junii, har af ålder tilhört Arboga, och omtalas i Kongl. Resolutionen den 26 April 1620, 17, hwilken förböd alle, utom Arboga-boerne, at i denna Marknad af Bönderne upköpa jern 100-detals, eller i pundom, utan borde det skje i hela fat, eller ock hela och halfwa Läster. Stadens wår-marknad, som förut hållits Lördagen före den Söndag, som handlar om Cananeiska qwinnan, flyttades, igenom Kongl. Resolutionen den 14 December 1765 til den 20 Februari. At årligen den 31 Augusti få hålla en Oxe- och Häste- Marknad, bewiljades Staden, igenom Kongl. Resolutionen den 20 April 1747; men under den 26 November 1756 flyttades terminen til den 28 Augusti: ägandes, likmätigt Kongl. Resolutionerne den 29 Augusti 1664, 3 och den 2 Okt. 1675, 2, Allmogen och Bergsmännen i Nora, Lindes och Lekebergs Bergslagerne, frihet, at på Arboga frimarknader förbyta sitt jern uti gods, eller för penningar försälja, till hwem de kunna komma till handel med, samt i förmågo af 42 i Kongl. Resolutionen på städernes beswär den 29 Junii 1752, Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 5 ~

6 Allmogen i Nerike, at i Wår- och Thomas-mässo-Marknaderne i Arboga, af hwarannan handla Spannemål och andra waror, som ditföras 3. Wåg- och Bropenningar At wågpenningar redan på 1400-talet existerat i Arboga ses af Nils Stures, til Ekesiö, Riddare, samt Höfwtsman på Westerås och öfwer alt Dala; Öpna Bref 1480, vigiliis nativitatis Domini, hwarigenom Borgmästare och Råds i Arboga inkomster som woro pynndara, badstufwa och boder, fastställdes. Medelst 18 i Kongl. Resolutionen den 26 April 1620 blefwo de ytterligare confirmerade, samt igenom 2 i Kongl. Resolutionen den 22 Februari 1640 förordnat, at Arrendatorernes i Bergslagen särskilda Wåg i Arboga Stad skulle afskaffas, samt hwar och en wara skyldig, at låta wäga sitt Jern på Stadens rätta Wåg. I Kongl. Maj:ts Aflönings-stater den 21 Januari 1693 och den 23 Martini 1721 nämnas de, och uti 9 af Kongl. Resolutionen den 8 Augusti 1719, öferlämnades til Landshöfdingens utlåtande, huruwida, i likhet med Städerne Westerås och Köping, Wågpenningerne i Arboga äfwen måtte förhöjas til 3 öre S-t, som sedermera bifölls, igenom 6 i Kongl. Resolutionen den 30 September I Bro-penningar tillades Staden, medelst 8 i Kongl. Resolutionen den 25 Februari 1642 för Kopparen 2 och för Jern, Vitriol eller Swafwel 1 öre Silfwermynt Skjeppundet, samt för tunnegods 2 öre Silfwermynt Lästen, öktes, medelst 3 i Kongl. Resolutionen den 22 Oktober 1647, med 1 öre, och under den 26 Junii 1750, igenom Kongl. Bref, med 1 öre Sm:t för Skjeppundet Jern. Wid frågan om regleringen af Stadens inkomster, upgaf Arboga Magistrat uti Skrifwelse den 10 Julii 1779, at, enligt 5 Arboga Magistrats Instruktion för Wägaren den 3 Maji 1693, hade Wågare- och Bropenningarne blifwit upburne af de främmandes Jern til 3 öre och af Borgarnes enskilta Jern til 2 öre Silfwermynt; men för hwart Skjeppund Koppar, Mässing eller Bly, ehwem det tilhörde, 4 öre Silfwermynt, samt uti Hamn- eller Lastpenningar 5 rst:n Skjeppundet. Sedan Kongl. Maj:t, igenom Resolutionen den 4 September 1783, i Nåder förklarat, det Wågpenningarne af Jern- och Victualie-Wågarna borde utgå efter 3 Daler Sm:t för Riksdalern; dock at detta beräkningssätt, i anseende til Jernet, icke ägde rum för mera, än 3 öre Sm:t Skjeppundet, och at således Augmentet 1 öre samma mynt borde uphöra; äfwensom Hamn- och Bropenningarne för Jernet efter 6 Daler Sm:t för Riksdalern skulle beräknas; så upbäres nu, i förmåga af denna Kongl. Författning, samt Arboga Magistrats därpå grundade Taxa, dat, den 19 Januari 1784, uti Wågpenningar för Jern, Swafwel, Victriol, af de främmande 1 skill 6 rst:n och af Borgerskapet 1 skill samt för Koppar, Messing eller Bly 2 skill, ehwem det tilhörer, alt skjeppundet 4, samt för Victualier Skjeppundet 1 skill 8 rst:n och Lispundet 1 rst:e. Uti Hamn- Bro- eller Lastpenningar, betalas 6 rst:n Skjeppundet. 3 Utom dessa ännu subsisterande Marknader, blef Arboga, igenom Kongl. Resolutionen den 11 Julii 1661 bewiljad, at tils widare besöka Wiks Marknad; och under den 16 September 1664, 2, bekom Staden en Kongl. Resolution, at nyttja Ramshytte-marknaden, utan någon moleft af Lindes-boerne eller andre, hwarken med wåg eller annat slikt, Wid 1769 års Riksdag afslogs, igenom Kongl. Resolution den 16 December 1769, Stadens ansökning, at få nyttja den i års Kongl. Resolution Staden förunde marknadsplats i Ramshytte Socchn på det sättet, at marknad finge hållas den 12 och 13 October i Nya Kopparbergs Sochn, samt den 11 och 12 December i Ramshyttan årligen. 4 Igenom Wågen går årligen 24 á 30,000 skjeppund Stångjern, 5 á 6000 skjeppund Tackjern, 1 á 200 skjeppund Koppar ifrån Nya Kopparberget, samt något swafwel, victriol och Rödfärga ifrån Dylta. Hülphers, p. 32. (38?) Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 6 ~

7 Mätarepenningar Mätarepenningarne, nämnde i Kongl. Maj:ts Aflöningsstater för Arboga den 21 Januari 1693 och den 23 Martini 1721 blefwo, igenom Kongl. Resolutionen den 4 Sept faststälde, at efter 3 Daler Sm:t Riksdalern beräknas; I förmågo hwaraf samt Arboga Magistrats därpå grundade Taxa den 19 Januari 1784, för Spannemål, Äpplen, Päron och Linfrö betalas 6, för stampad Bark, Potatoes, Kål- och Morötter och för Kalk, Mjölon-ris, samt Rofwor 2 rst:n Tunnan: Börandes, när för en Tunna betalas 6 rst:n, för ½ Spann betalas 2, och för 1/8:dels Tunna 1 rst:e. Marknads- Ståndpenningar och Bodhyror Å Marknads-ståndspenningar och bodhyror, hwilka senare redan på 1400-talet utgjorde en af Stadens inkomster, se p. 355, och uti Kongl. Maj:ts Aflönings-stater af åren 1693 och 1721 omnämnas, samt i förmågo af Kongl. Resolutionen den 4 September 1783, efter 6 Daler Sm:t Riksdalern böra utgå, äro inga beständiga Taxor uprättade, utan regleras de årligen på sätt 18 i 1723 års Kongl. Resolution på Städernes Beswär föreskrifwer, af Magistraten och Stadens Äldste. Antal af Handlande och Handtwerkare Wid 1786 års slut woro i Arboga 23 Handlande, af hwilke 7 höllo öppna bodar, 9 drefwo Spannemåls- och Factoriehandel, samt 7 idkade med Mjöl, Gryn och dyligt, och wid 1788 års början existerade i Arboga 79 Mästare, med 17 Gesäller och 45 Lärlingar i 32 särskilta Handtwerk, nemligen Bagare 5, 3 M. 2 L. Bokbindare 3 M. Carduans-makare 2 M. Färgare 1 M. 1 L. Garfware 2 M. 1 G. Gelbgjutare 1 M. Glasm. 1 M. 1 L. Guldsmeder 2 M. 2 L. Gördelmakare 3 M. 1 L. Handskemakare 2 M. Hattmakare 3 M. 3 L. Hofslagare 2 M. 1 G. 3 L. Kakelugnsm. 2 M. 1 G. 1 L. Klensmed 3 M. 2 L. Knappmakare 1 M. Kopparslagere 2 M. 1 G. 3 L. Linnewäfware 1 M. Murmästare 2 M. 1 L. Målare 2 M. 1 G. 1 L. Peruque-makare 3 M. 1 L. Plåtslagare 6 1 M. 1 G. 1 L. Repslagare 1 M. Sadelmakare 2 M. 3 L. Skomakare 7 M. 4 G. 2 L. Skräddare 6 M. 3 L. Snickare 4 M. 2 G. 3 L. Swarfware 4 M. 2 G. 3 L. Sämskmakare 7 5 M. 1 G. 1 L. Tenngjutare 3 M. 1 L. Tunnebindare 1 M. Urmakare 1 M. 1 G. Wagnmakare 3 M. 2 G. 2 L den 13 November och 1788 den 23 Januari, Arboga Magistrats Skrifwelse til Kongl. Collegium. 5 De så kallade Arboga Kringlor få, i förmåga af Kongl. Resolutionen den 30 April 1756, til Stockholm införas. 6 Plåtslagarne i Arboga utgjorde fordom et ganska talrikt Embete, och bekommo under den 18 Julii 1685 Konung Carl den XI:s Privilegium at alla Plåt- och Harnesk-makare i hela Riket under dem skulle sortera hwilket likwäl, igenom Kongl. Brefwet den 30 December 1719 uphäfdes, i anseende till Stockholms Plåtslagare. Igenom 10 i Kongl. Resolutionen den 23 December 1686 öfwerlämnades til Bergs-Collegium at decidera, huruwida flera Plåthamrar måtte anläggas så at Plåtslagarne i Arboga kunde förses med plåtar för drägeligare pris. 7 Arboga Stads Sämskmakare äro, igenom Kongl. Brefwet den 3 Sept berättigade, at i Lindes Bergslag emottaga skinn til beredning, dock at icke landsköp föröfwas, eller at de gårdfara, och således underslå sig arbete. Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 7 ~

8 Arboga Fabriquer I Staden exsisterar ingen Fabrique 8 widare, än et Tobaks-spinneri, som år 1787 drefs med 6 arbetare och åstadkom 14,305 skålpunds tilwerkning. I Arboga woro wid samma tid 18 Tobaks-planteurer och hela årswäxten 152 Lispund den 18 Januari, ditto. Folknumerär I Arboga woro år 1723, 644; år 1745, 827; år 1750, 844; år 1760, 1015; år 1773, 903; år 1776, 953; år 1778, 939; och år 1784, 911 mantalsskrefne, och däribland 302 Husbönder, 286 Matmödrar, 71 drängar, 136 Pigor, 36 Söner och 62 döttrar öfwer 15 år. Consumtion och inre rörelse Efter at tagit medium af 8 år, ifrån och med 1760, besteg sig Land- Tulls- och Accisinkomsten i Arboga til 10,202 Daler 20 öre Silfwermynt, och af däraf döma, hade Stadens consumtion och inre rörelse, förhållit sig emot Stockholms, såsom 1 til 39 1/6:del; ifrån och med 1783, til och med 1786, har Tulltägten, p. m Riksdaler årligen, förhållit sig emot Stockholms, såsom 1 til I Staden äro 208 bebyggde tomter, utom 80 som nyttjas til Trädgårdar och Plantager. Hülphers, l. c. o. 29. Confirmerade Privilegier Utom den confirmation Arboga Stad af Riddaren Nils Sture, Fredagen efter Nyårsdagen år 1484, å sina Privilegier ärhållit, hafwa de af Konung Carl den 11:te den 15 April 1676 blifwit stadfästade. Åkerjord Enligt Herr Directeuren Hülphers upgift i dess beskrifning om Westmanländske Städer, p. 35, utgjör Stadens jord inalles 573 Tunneland Åker och 229 ½ Tunneland Äng. 8 Uti 18 af 1620 års Privilegier förundes Staden frihet at inrätta Klädes-Fabrique, eller, som det den tiden kallades Want-makeri. I fall den då genast kommit i gång, har i Arboga existerat den äldsta Klädes- Fabrique i Riket. Jämför: Lohmans Arboga känning p År 1624 fournerade Arboga Stad til Örlogs-Flottans behof 1520 Daler i penningar. Öl 600 tunnor, bröd 400 tunnor, smör 50 lispund, kött och torr fisk 10 skjeppund, strömming 30 tunnor. Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 8 ~

J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1

J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1 J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1 Köping Afstånd från Stockholm och Ålder Denne Upstad, belägen i Åkerbo Härad, ifrån Stockholm, W. N. W. 14 ¼:dels mil Land 1 och 13 mil

Läs mer

Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter

Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter av Jacob Albrecht Flintberg, Notarius i Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce - Collegio. Boken från 1795 redovisar förhållanden bl.a.

Läs mer

Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro

Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro Renskrift av Brage Lundström J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 1 Örebro

Läs mer

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt.

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt. Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. --- (Uppläses från predikstolen.) Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, innefattande Lag om rikets mynt; Gifwen Stockholms Slott den 30 Maj 1873. Wi OSCAR, med Guds

Läs mer

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl.

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl. Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Stockholm, uti det Kongl. Boktryckeriet, Hos Joh. Henr.

Läs mer

Nordencrantz, Anders. Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761

Nordencrantz, Anders. Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761 Nordencrantz, Anders Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

Läs mer

Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren

Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren Kungörelse, angående underslefs förekommande wid ompackningarne af Sill och andre salta Fisk-waror, utur hela Tunnor i Halftunnor och Fjerdingar.

Läs mer

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766 1 Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv Den 26 Junii 1766 2 Innehållet är skrivet efter Utdrag utur alla ifrån 1764 års slut utkomne publique handlingar, placater,

Läs mer

Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). ---------

Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). --------- Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). --------- Stadganden rörande Rotehållaren och Soldaten wid Indelta Infanteri-Regementerne.

Läs mer

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963 AV Sven Rydstrand Ur Hällungen 1963 På ön Malmön i Bohusläns skärgård levde under gångna århundraden en mycket egenartad folkstam, som kallades för "Malmöpyttarna" eller "Malmö-barnen. Historieskrivaren

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Döds-psalm. Enkan Britta Christina Wallin, född Wanselius. för. Wid dess aflifwande den 28 juli 1827.

Döds-psalm. Enkan Britta Christina Wallin, född Wanselius. för. Wid dess aflifwande den 28 juli 1827. Döds-psalm för Enkan Britta Christina Wallin, född Wanselius. Wid dess aflifwande den 28 juli 1827. jemte En korrt af henne sjelf meddelad underrättelse om hennes förnämsta lefladshändelser. O gud! I dina

Läs mer

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET 1 2 Sidan. 3 Wij Ulrika Eleonora Med Guds Nåde Sweriges, Giöthes och Wendes Drottning, StorFurstinna till Finland, Hertiginna uti Skåne, Estland, Lifland,

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Förteckningar i mars 1809 över egendom som urmakaren Zachris Svahn i Kuopio förlorat under kriget (RA/Senatens kammarexpeditions arkiv, ansökningar

Förteckningar i mars 1809 över egendom som urmakaren Zachris Svahn i Kuopio förlorat under kriget (RA/Senatens kammarexpeditions arkiv, ansökningar Utdrag af Rådhus Rättens Protocoll hållit i KuopioStad den 11:te Martii 1809. : 33 I anseende till ämnad underdånig ersättnings Ansökning, inlämnade Urmakaren Zachris Svahn en skrift sålydande. Förtekning

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Berättelse. Brita Christina Wanselii. Gamla Stinas. Barnamörderskan. Sista stunder och afrättning. STOCKHOLM tryckt i Marquardska Boktryckeriet, 1827.

Berättelse. Brita Christina Wanselii. Gamla Stinas. Barnamörderskan. Sista stunder och afrättning. STOCKHOLM tryckt i Marquardska Boktryckeriet, 1827. Gamla Stinas Trowärdiga och Rysliga Berättelse om Barnamörderskan Brita Christina Wanselii Sista stunder och afrättning. STOCKHOLM tryckt i Marquardska Boktryckeriet, 1827. Sistledne Lördag, den 28 Julii,

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Terminsrapport av Visitatorn i Norra Lappmarksdistriktet L. L. Læstadius 1852

Terminsrapport av Visitatorn i Norra Lappmarksdistriktet L. L. Læstadius 1852 [ Ankomstdatum till Consistorium] Till Maxime Venerandum Consistorium! Enligt 66 af Kongl Majts nådiga Reglemente för Ecclesiastik werket i Lappmarken af den 14 de April

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Giftermålsbalken handelsmannen som försvann

Giftermålsbalken handelsmannen som försvann Giftermålsbalken handelsmannen som försvann Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem. Material: Utdrag från Allmän efterlysning Utdrag från Giftermålsbalken 1732 Utdrag ur kämnärsrättens

Läs mer

Sverige. Kungl. Maj:t

Sverige. Kungl. Maj:t Sverige. Kungl. Maj:t Adolph Friedrich med Guds nåde, Sweriges, Göthes och Wendes konung... hos osz är i öfwerwägande kommit, huru genom flere plantagers anläggande af sådane wäxter... [Stockholm] : [Kongl.

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Kongl. maj.ts nådiga warning, emot öfwerträdandet af des den 11 sistledne julii utfärdade förordning om en allmän skrifoch tryckfrihet. Gifwen Stockholms slott den 21 december 1792. Cum gratia & pri Stockholm

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Växjö stadsbiblioteks bestånd av Kungliga Förordningar (inbundna samlingar)

Växjö stadsbiblioteks bestånd av Kungliga Förordningar (inbundna samlingar) Växjö stadsbiblioteks bestånd av Kungliga Förordningar (inbundna samlingar) OBS! Vid sökning, använd i görligaste mån originalstavning. OBS! Sammandrag af the Kongl. Förordningar, bref och Resolutioner,

Läs mer

Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W)

Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W) Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W) 1832/33 OBS! Se även W4, troligen sammandrag över 1832/33 års undersökning. W1. Sammandrag öfver Upgifter rörande Sockne-Magaziner och andre på enskild bekostnad etablerade

Läs mer

A RW I D. Igenom. Wäster-Norrland. Til. Åsehle Lappmark. Anstäld. Med en Geographisk Charta aftagen wid samma tilfälle.

A RW I D. Igenom. Wäster-Norrland. Til. Åsehle Lappmark. Anstäld. Med en Geographisk Charta aftagen wid samma tilfälle. A RW I D EHRENMALMS RESA Igenom Wäster-Norrland Til Åsehle Lappmark Anstäld Uti julii Månad 1741. Med en Geographisk Charta aftagen wid samma tilfälle. STOCKHOLM Uti thet Kongl. Boktryckeriet, hos Directeuren

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Makrillfisket. Vilhelm von Wright

Makrillfisket. Vilhelm von Wright Makrillfisket. I större delen af Bohuslänska Skärgården bedrifwes detta fiske på ett sådant sätt att man snarare kunde anse det för en folkfest eller ett tidsfördrif, än en winstgifwande näringsgren. Det

Läs mer

Innehåll E IV c: Västmanlands län (Västerås län) (U) 1832/33

Innehåll E IV c: Västmanlands län (Västerås län) (U) 1832/33 Innehåll E IV c: Västmanlands län (Västerås län) (U) 1832/33 U1. Westmanlands Län, senare ditskrivet med kulspets 1832, innehåller Sammandrag öfver Uppgifter angående Sockne Magazin inom Westmanlands Län,

Läs mer

Svenska Fyrsällskapet Blänket 2014:2

Svenska Fyrsällskapet Blänket 2014:2 Svenska Fyrsällskapet Blänket 2014:2 1 Instruktion för Fyrmästare och Fyrvaktare wid täckta Stenkols-fyrar; Utfärdad i Stockholm d. 25 September 1838; af G.E.Lundstedt, Lots-Direktör och Riddare. Stockholm,

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Sverige. Kungl. Maj:t

Sverige. Kungl. Maj:t Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. May:tz Placat Huru alle Skattehemman skola beboos och brukas, så at de genom Ägornes Skifftning i alt för månge Delar icke måge fördärfwas. Daterat Linköping den 10 Junij Anno

Läs mer

Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd.

Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd. Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd. 1600- och 1700-talet Under 1600-, och 1700 talet hemsöktes staden av epidemiska sjukdomar, som pesten,

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Innehåll E IV c: Örebro län (Närkes län) (T) 1832/33

Innehåll E IV c: Örebro län (Närkes län) (T) 1832/33 Innehåll E IV c: Örebro län (Närkes län) (T) 1832/33 T1. Örebro Län, senare med kulspets ditskrivet 1832. Innehåller: Sammandrag öfver upgifter angående Sockne Magazin inom Örebro Län, 6 dubbelvikta ark.

Läs mer

Upfostrings-Sälskapets Weckoblad för Swenska Ungdomen N:o 1. Stockholm, d. 3 Jan. 1787.

Upfostrings-Sälskapets Weckoblad för Swenska Ungdomen N:o 1. Stockholm, d. 3 Jan. 1787. Upfostrings-Sälskapets Weckoblad för Swenska Ungdomen N:o 1. Stockholm, d. 3 Jan. 1787. Kännedom om Människans Kropp och Hälsans Bewarande Af Hr Doct. Conr. Fr. Uden. Fortsätning fr. det föregående i detta

Läs mer

No Uppfostras av Torparen Erik Abr. Lemoin i Ede, Borgsjö Socken Westernorrlands Län.

No Uppfostras av Torparen Erik Abr. Lemoin i Ede, Borgsjö Socken Westernorrlands Län. Stockholms Stadsarkiv 2001-09-13 och 2001-12-27 1 (23) No 7153 Julii 6. Carl Henrik Malmberg, f. d. 29 Junii 1811, ympad. No 18 Fader Skom. H H Malmberg Uppfostras av Torparen Erik Abr. Lemoin i Ede, Borgsjö

Läs mer

Nionde roten, tomt 40

Nionde roten, tomt 40 Tomt 9.40 1 Nionde roten, tomt 40 Kvarteret Vadman Tjugofemte roten 1637 57v Trettonde roten 1657h 70 Spannmålsgatan under Väder- kvarnsberget Paul Persson 1658 Christopher Johansson stadstjänare 1666

Läs mer

BOHUSLÄNSK "^' FISKERITIDSKRIFT. UTGIFVEN AF AXEL. YIIxH. LJUNGMÄN. II. 1885. N:o IX XVI. o o ÖÖf EfcOfcG. ÜÖTKB0KG8 HANDELSTIDNINGS AKTIEBOLAGS TItYCKER.1 1885. Icke blott den förestäende behandlingen

Läs mer

Förordningar, kungörelser etc. rörande margarin i Svensk Författningssamling åren 1885-1950

Förordningar, kungörelser etc. rörande margarin i Svensk Författningssamling åren 1885-1950 Förordningar, kungörelser etc. rörande margarin i Svensk Författningssamling åren 1885-1950 Sammanställd av Sigrid Ljunggren 1. 1885:57 Kongl. Maj:ts nådiga förordning, angående kontroll å handel med margarin

Läs mer

Kronan behållit 29 / 128 mtl 3. mtl H: Herr Landshöfdingen anslagit 4 -

Kronan behållit 29 / 128 mtl 3. mtl H: Herr Landshöfdingen anslagit 4 - Extract af Jorde Boken i hvad det rörer Byns by i Piteå Socken af Westerbottens Läns Andra Fögderi För År 176 Nummer å Byn Mantal Behållit Summa Sifvermt Byn 1 7 / 6 7/ 6 H. Sigrid Andersd tr 5.19 1 6.8

Läs mer

Storfisket. Torsk V von Wright

Storfisket. Torsk V von Wright Storfisket företages på 2:ne årstider, wåren och wintern, hwarföre det af fiskaren fått twenne särskilta namn: Wårfisket och Winterfisket. Med bibehållande af denna urgamla delning och för mer redighets

Läs mer

Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist.

Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist. Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist. I lördags och söndags spred sig här i staden den sorgliga underrättelsen, att ångaren Dana förlist. Olyckan hade inträffat

Läs mer

Tom XI:1 och 2. Kostnadsförslag och kalkyler för elektriska beslysnings- och kraftöverföringsanläggningar

Tom XI:1 och 2. Kostnadsförslag och kalkyler för elektriska beslysnings- och kraftöverföringsanläggningar Nyhammars Bruks Arkiv Tom XI:1 och 2 År Innehåll Viloståndsresolutioner, diverse gruvor 1836, 1841,1844, 1847-1849, 1851, 1852, 1858, 1860, 1863, 1864, 1867-1870, 1878 Avskrift av mutsedlar, delgivna Nyhammars

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Bref, Skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark, Maria Wollstoncraft, Öfwersatte från Engelskan. S T O C K H O L M,

Bref, Skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark, Maria Wollstoncraft, Öfwersatte från Engelskan. S T O C K H O L M, Bref, Skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark, af Maria Wollstoncraft, Öfwersatte från Engelskan. S T O C K H O L M, Tryckt hos J. C. Holmberg, 1798. I N N E H Å L L Första Brefwet.

Läs mer

CENTRALANTIKVARIATET

CENTRALANTIKVARIATET CENTRALANTIKVARIATET Centralantikvariatet Österlånggatan 53 SE-111 31 Stockholm +46-8 411 91 36 info@centralant.se www.centralant.se Handelskompanier Madeira och Kanarieöarna 1 Kongl. Maj:ts nådige privilegium,

Läs mer

När Eskilstuna blev stad

När Eskilstuna blev stad ABM informerar 8/09 När Eskilstuna blev stad av Nils Mossberg Sigillstamp för Carl Gustafs stad från år 1665, tillhör Eskilstuna stadsmuseums samlingar. Stadens vapen som är avbildat hade samma utseende

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641 Sverige. Kungl. Maj:t Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Man producerade ca 42 ton på 43 ½ dygn dvs ca 980 kg per dygn eller 10 12 tackor.

Man producerade ca 42 ton på 43 ½ dygn dvs ca 980 kg per dygn eller 10 12 tackor. Tiondejärnslängd 1651 Gl Norbergs socken Som framgår av längden så var Ödgärdshyttan öde. Livdal hade den största produktionen med en tillverkning av 42 ton. Mest stod Kjällfast Gudmundsson för med en

Läs mer

S.Ehrenmalm. Berätt.omÅland. (s*h*kt-t%a f

S.Ehrenmalm. Berätt.omÅland. (s*h*kt-t%a f S.Ehrenmalm Berätt.omÅland (s*h*ktt%a f Förste Artikeln. Berättelse om Åland. AZlanö bestar af fkta Öar, och gränsat "+\ med si» rcdstra sida til den arm af Östersjön, som sträcker sig til Bottniska wlken,

Läs mer

Innehåll E VI c: Gävleborgs län (X)

Innehåll E VI c: Gävleborgs län (X) Innehåll E VI c: Gävleborgs län (X) 1832/33 X1. Gefleborgs Län, senare ditskrivet med kulspets 1832, innehåller Sammandrag öfver Upgifter angående Sockne Magazin inom Gefleborgs Län, 8 dubbelvikta ark

Läs mer

BORGARSTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

BORGARSTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL BORGARSTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 10 1751 1752 STOCKHOLM 2008 Borgarståndets riksdagsprotokoll 1751 1752 Stockholm 2008, Elanders

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

Den finländska almanackan genom seklerna

Den finländska almanackan genom seklerna 1 Den finländska almanackan genom seklerna Bilaga till Universitetets almanacka för år 2005 Helsingfors universitet Ajasto Osakeyhtiö 2 3 Viktiga årtal i utvecklingen av vår kalender f.kr. 46 Julius Caesar

Läs mer

Om fiskens saltning, torkning m. m.

Om fiskens saltning, torkning m. m. Om fiskens saltning, torkning m. m. All fisk, i synnerhet den, som skall beredas till handelswara, bör, så snart den är fiskad, och medan han ännu lefwer, slagtas, d. ä.: skäras djupt twertöfwer strupen,

Läs mer

Wester-Norrlands KD-Wdöme

Wester-Norrlands KD-Wdöme LILI.I01'LXL1' 901199 Underdantz? Wester-Norrlands KD-Wdöme Til Riksdagen 1769» «.«q». G STOCKHOLM, Tryckl i Kongl, Finsta Bokiryck«!«, -?«?. hos /vttän ^L.VIO L^«.I.Lc>tI^. Pa Bokhandicircn Astergrens

Läs mer

STOCKHOLM/ Tryckt hos JOH. L. HORRN, Kongl. Antiquit. Archiv. Boktr. 1721.

STOCKHOLM/ Tryckt hos JOH. L. HORRN, Kongl. Antiquit. Archiv. Boktr. 1721. En Sanfärdig och på bewisliga skähl sig grundande BERÄTTELSE Om Det så kallade owäsendet i Religion och Kyrckio-Disciplin, För hwilcket Denna Uhmo Församling/igenom någras/dehls argsinnades/dehls oförståndigas

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

DOMBOK TORNEÅ LAPPMARK

DOMBOK TORNEÅ LAPPMARK DOMBOK TORNEÅ LAPPMARK KAUTOKEINO AVIOVARA TENO UTSJOK TINGSTEDER 1736 1751 TRANSKRIBERT LENVIK BYGDEMUSEUM 1999. DAG A. LARSEN OG KÅRE RAUØ -1- Original side 619 b: A nno 1736 den 3. 4. 5. Februarii höltz

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Sillfisket Sillen Hwassbuken Skarpsillen Skarpsillen

Sillfisket Sillen Hwassbuken Skarpsillen Skarpsillen Sillfisket Sillen är en så allmänt känd fisk, att en beskrifning öfwer dess utseende skulle synas öfwerflödig; men då ynglet av den vanliga sillen icke sällan förblandas med Hwassbuken, eller den så kallade

Läs mer

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 14 1755 1756 ANDRA DELEN STOCKHOLM 2011 Prästeståndets riksdagsprotokoll 1755 1756 Stockholm 2011,

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Utförlig berättelse, om den lyckelige action, som af öfwerstens och commendantens herr Carl Gustaf Skyttes detacherade partie under herr majoren Freudenfelts commando förelupen är emot ryszarne den 25

Läs mer

Förteckning på de som blivit antagna till borgare i Säter stad 1646, 1651-1712, 1716-1738

Förteckning på de som blivit antagna till borgare i Säter stad 1646, 1651-1712, 1716-1738 Förteckning på de som blivit antagna till borgare i Säter stad 1646, 1651-1712, 1716-1738 Ur Säters Rådhusrätt och Magistrat D:1 av Stefan Jernberg http://jernbergs.org/ Sida 1 I Säters rådhusrätt och

Läs mer

Stadgar. Öfvermarkunderstödsförening. för. för. förolyckade. hästar, nötkreatur ochsvin. lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902. .

Stadgar. Öfvermarkunderstödsförening. för. för. förolyckade. hästar, nötkreatur ochsvin. lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902. . Stadgar för Öfvermarkunderstödsförening för förolyckade hästar, nötkreatur ochsvin..-^nl^-o" lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902 Guweruörens öfwer Wasa län resolution i anledning af Öfwermark kommuns

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

132. Kvarteret HANDELSMANNEN 4-6 KMK 100151. Med. Ny.

132. Kvarteret HANDELSMANNEN 4-6 KMK 100151. Med. Ny. V A D S T E N A 131. Kvarteret BORGMÄSTAREN KMK 100742. Med. Fyndår: 1971-1972. Fyndtyp:E. Arkeologisk undersökning av senmedeltida gårdskomplex och gata, utförd under ledning av Torsten Bäck aug. 1971-febr.l972.

Läs mer

Stadgar. Reso. socken, Nådendals stad och Nådendals landsförsamling. för. Avo, Nbo Tidnings Tryckeri-Nltiebolag, «7Ä\s. Djurskyddsföreningen

Stadgar. Reso. socken, Nådendals stad och Nådendals landsförsamling. för. Avo, Nbo Tidnings Tryckeri-Nltiebolag, «7Ä\s. Djurskyddsföreningen Stadgar för Djurskyddsföreningen Reso socken, Nådendals stad och Nådendals landsförsamling. «7Ä\s Avo, Nbo Tidnings Tryckeri-Nltiebolag, 1899 Antertms bestyrelse: Schllntz, E. von, Löjtnant. Ordförande

Läs mer

Laestadius artiklar i Den Swenske Nykterhets-Härolden 1846-1857

Laestadius artiklar i Den Swenske Nykterhets-Härolden 1846-1857 [Den swenska nykterhets-härolden 1846] Lappmarken. Karesuando (utdrag ur ett bref). "Jag skulle hafwa åtskilligt att meddela om brännwinets motwerkningar i denna församling, om tid och rum medgåfwe;

Läs mer

Genomförande av PSI-direktivet

Genomförande av PSI-direktivet Genomförande av PSI-direktivet Gustaf Johnssén Vilka regler finns om tillhandahållande av handlingar? Vilka regler finns om vidarutnyttjande av handlingar? Hur passar PSI-direktivet in i det svenska regelverket?

Läs mer

Propheten Daniel. Bibelen. den Heliga Skrift. eller. S a m u el R u m stedt, S to holm 18 5 7. A fskri å r 2 0 0 3.

Propheten Daniel. Bibelen. den Heliga Skrift. eller. S a m u el R u m stedt, S to holm 18 5 7. A fskri å r 2 0 0 3. Propheten Daniel ur Bibelen eller den Heliga Skrift. S a m u el R u m stedt, S to holm 18 5 7. A fskri å r 2 0 0 3. P ropheten D aniel. 1. C apitlet. Daniel# fängelse, fo ran, wi#het. Uti tredje årena

Läs mer

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 14 1755 1756 FÖRSTA DELEN STOCKHOLM 2011 Prästeståndets riksdagsprotokoll 1755 1756 Stockholm

Läs mer

Boskapspesten 1700-talets landsplåga

Boskapspesten 1700-talets landsplåga Boskapspesten 1700-talets landsplåga Johanna Widenberg, fil. dr i historia Avdelningen för agrarhistoria Sveriges lantbruksuniversitet Boskapspesten Klövbärande och idisslande djur, särskilt nötkreatur

Läs mer

CARL MIKAEL BELLMAN JAKOB WALLENBERG

CARL MIKAEL BELLMAN JAKOB WALLENBERG NILS ERDMANN CARL MIKAEL BELLMAN JAKOB WALLENBERG STOCKHOLM ALBERT BONNIERS FÖRLAG INNEHÅLL. Carl Michael Hallman. Jakob Wallenherg. Inledning af Nils Erdmann 5 Carl Michael Bellman: Ur Frednians Epistlar:

Läs mer

Stockholmskällan Källkritik med Axel von Fersen

Stockholmskällan Källkritik med Axel von Fersen Uppgift 1. Vittnesmål 1: Schatullmakare Berg https://stockholmskallan.stockholm.se/post/32091 Vid förhören efter mordet på riksmarskalk greve Axel von Fersen den 20 juni 1810 var rätten intresserad av

Läs mer

Andra Afdelningen. Dubbel-Spinning med wanlig Spinnrock

Andra Afdelningen. Dubbel-Spinning med wanlig Spinnrock Andra Afdelningen innehållande beskrifning öfwer sättet, att med ringa kostnad och med tillökning af ett Rulldon, kunna förändra en gammal wanlig Spinnrock till Dubbel-Spinnrock, så att den i alla afseenden

Läs mer

Företal ti För a Upplagan.

Företal ti För a Upplagan. Företal ti För a Upplagan. Då jag nu i A mänheten# händer öfwerlemnar denna bearbetning för Swenskar af Profe#sor O en d o r ' # Nya Method att på sex månader lära g läsa, skrifwa o tala Fransyska språket,

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Om Inloppet ifrån Östersjön

Om Inloppet ifrån Östersjön Om Inloppet ifrån Östersjön till SöderTelje eller Egelska Wiken. Ibland be många förträffliga Inlopp, som finna? ifrän Qscersjön till SwentTa Skärgarden, finnas ganska fä, som kunna fätfas i jcmförclfe

Läs mer

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Handlingar, rörande Götha canal, tjenande till upplysning för dem, som åstunda deltaga i detta för riket wigtiga företag, hwartill subscription kommer att öppnas nästkommande april månad. =(Rubr.)= (S

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

Anneli Petersson & Claes Westling Landsarkivet i Vadstena

Anneli Petersson & Claes Westling Landsarkivet i Vadstena Anneli Petersson & Claes Westling Landsarkivet i Vadstena Småland, Öland & Östergötland, fyra län, sedan 1908 Riksarkivet Den statliga arkivorganisationen KULTURDEPARTEMENTET Björn Jordell RIKSARKIVET

Läs mer

Kongl. Maj:ts. Nådige. Förordning, Angående. Skrif- och Tryckfriheten; Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren then 2. Decembr

Kongl. Maj:ts. Nådige. Förordning, Angående. Skrif- och Tryckfriheten; Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren then 2. Decembr Kongl. Maj:ts Nådige Förordning, Angående Skrif- och Tryckfriheten; Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren then 2. Decembr. 1766. Cum Gratia & Privilegio S:æ R:æ Maj:tis. Tryckt uti Kongl. Tryckeriet. WI ADOLPH

Läs mer

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Nilsson, Mattis Till älskade medbröder, af det hederwärda bondeståndet uti Torna, Bara och Harjagers härader, af riksdagsmannen Mattis Nilsson. Lund, 1810. Tryckt uti Berlingska boktryckeriet. Lund 1810

Läs mer

Frihetstiden. Grupper Frihetstiden: Gustav III Ostindiska kompaniet Carl von Linné Falu koppargruva Jonas Alströmer Arvid Horn

Frihetstiden. Grupper Frihetstiden: Gustav III Ostindiska kompaniet Carl von Linné Falu koppargruva Jonas Alströmer Arvid Horn Frihetstiden Grupper Frihetstiden: Gustav III Ostindiska kompaniet Carl von Linné Falu koppargruva Jonas Alströmer Arvid Horn Frihetstiden var en period i svensk historia som varade från år 1718 till 1771.

Läs mer

Redskapsbeskrifning Garnfiske Krok- Linefiske ju finare garnet är desto bättre fiskar redskapen Splitten Waräckor

Redskapsbeskrifning Garnfiske Krok- Linefiske ju finare garnet är desto bättre fiskar redskapen Splitten Waräckor Redskapsbeskrifning Några allmänna föreskrifter, som kunna lämpas på hwarje slag af fiskredskap, torde icke böra lemnas oanmärkte. Som bekant är kan allt fiske, som idkas i Bohuslänska Skärgården eller

Läs mer

Kongl. Maj:ts Nådiga Förklaring Öfwer 6. Cap. 5.. Miszgernings-Balken; Gifwen å Rikssalen i Örebro den 15 October Sverige. Kungl.

Kongl. Maj:ts Nådiga Förklaring Öfwer 6. Cap. 5.. Miszgernings-Balken; Gifwen å Rikssalen i Örebro den 15 October Sverige. Kungl. Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. Maj:ts Nådiga Förklaring Öfwer 6. Cap. 5.. Miszgernings-Balken; Gifwen å Rikssalen i Örebro den 15 October 1810. Stockholm, Tryckt i Kongl. Tryckeriet, 1810. 1810 EOD Miljoner

Läs mer

Innehåll E IV c: Gotlands län (Visby län) (I) 1832/33

Innehåll E IV c: Gotlands län (Visby län) (I) 1832/33 Innehåll E IV c: Gotlands län (Visby län) (I) 1832/33 I1. Gottlands Län, tillskrivet i efterhand med bläck 1843, innehåller Sammandrag öfver Upgifter angående Sockne Magazin inom Gottlands Län, 10 dubbelvikta

Läs mer