Till läsaren. Maria Wemrell, Malmö, september

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till läsaren. Maria Wemrell, Malmö, september 2003. mariawemrell@yahoo.com"

Transkript

1 Till läsaren Hej och välkommen till En gränslös värld?! Jag hoppas att boken du har framför dig kommer att väcka tankar och känslor i dig, som kan skapa grogrund för funderingar och diskussioner kring det globala samhälle som vi alla lever i. Hur påverkar globaliseringen våra liv? Vilka typer av gränser bidrar till att definiera relationer mellan människor och kulturer i vårt globala samhälle? Dessa två frågor knyter samman alla de delar som tillsammans utgör En gränslös värld?. Det är upp till dig som läsare att hitta den kombination av faktatexter, skönlitterära scenarier, foton, illustrationer och diskussionsuppgifter som du vill fokusera på och fundera vidare över. En gränslös värld? tar upp många svåra och stora frågor. Bokens syfte är inte att ge några heltäckande bilder eller färdiga svar. Jag tror inte att det går att göra världen så enkel för sig. Målet med boken är snarare att uppmuntra till funderingar, diskussioner och engagemang kring frågor som på olika sätt har med vårt globala samhälle att göra. Jag har försökt att ge uttryck för olika sätt att se på de frågor som presenteras, men genom mina val av ämnen och mitt sätt av skriva sätter mina egna erfarenheter färg på det du kommer att läsa. Ingen sanning kan vara objektiv, eftersom allt som sägs och skrivs filtreras genom den person som uttalar sig, och genom det samhälle där uttalandet görs. Använd ditt kritiska tänkande. Fundera, ifrågasätt, diskutera, läs andra texter, jämför, ta reda på vad du själv tror. Det är viktigt att du letar dig fram till egna tankar och känslor kring den värld vi lever tillsammans i, och kring vilken framtid du tycker att vårt globala samhälle bör få. Jag hoppas att En gränslös värld? kan bli ett redskap för dig i det sökandet. En gränslös värld? är alltså ett diskussionsunderlag snarare än en faktahandbok. Min förhoppning är att du som går i högstadie- eller gymnasieskolan, som är engagerad inom föreningslivet eller som är allmänt intresserad av globala frågor, kommer att kunna använda materialet som en utgångspunkt för intressanta samtal och funderingar. En gränslös värld? har producerats inom ramen för biståndsorganisationen ABC - aktiva insatser med världens barn i centrum. Scenarier, fotografier och exempel är hämtade från Sverige, Indien och Uganda, där ABC bedriver sin verksamhet. Samtidigt är det viktigt att betona att boken inte får tolkas som ABCs verklighetsuppfattning. Hela ansvaret för innehållet ligger hos mig. Jag hoppas att du kommer att reagera på det du läser och ser, med kritik eller igenkännande, frustration eller engagemang, ilska eller glädje. Om du har lust att delge mig några av dina reaktioner, positiva eller negativa, är du välkommen att kontakta mig. Maria Wemrell, Malmö, september

2 Indien: Devia Devia tar ett djupt andetag och drar upp högen med grenar på ryggen igen. Det är inte så långt kvar nu och bufflarna där hemma behöver sitt foder. Hon börjar gå igen och njuter av vinddraget när tyget från hennes kläder börjar fladdra. Stigen böjs i en kurva och omvandlas till en smal asfalterad väg. Äntligen når hon utkanten av byn. Hon går förbi den lilla affären, där några män sitter och dricker te och spelar kort. Doften av kanel från det nykokta chai-teet sprider sig i vinden. Ur radion skrålar välkänd musik. Den blandar sig med ljudet från en av de andra små affärerna, där en västerländsk sång spelas högljutt. Devia förstår inte så mycket av vad kvinnan sjunger om, men hon tycker om ljudet och nynnar med lite. My heaaart wiill go oooooon, låter det. 4

3 Nu ser hon familjens hus. Det lyser klarrött i solen. Drink Coca Cola står det på hela långsidan. Huset hade behövts målas om länge, men det fanns inga pengar till färg. En morgon kom några män från Coca Cola körande till byn. En av dem hade den största näsa Devia någonsin sett. De pratade högt och erbjöd alla husägare vit och röd färg, vilket Devias pappa hade gått med på. Devia tycker att det känns konstigt att ha Coca Cola-reklam på sitt hus, speciellt eftersom hon aldrig har råd att dricka läsk själv. Den röda färgen skapar dessutom en ny stämning i byn. Det är mycket som har förändrats den senaste tiden... Devia tänker på Suraj och fnissar lite. När husväggen var helt nymålad hade han stått där och imiterat Coca Cola-reklamen från TV. Han lade på ett arrogant ansiktsuttryck, stack ut rumpan och bröstet, svingade med armarna och gjorde några danssteg medan han sjöng med tillgjord basröst... Devia börjar skratta högt vid minnet. Suraj och Devia hade alltid delat nästan allt, och nu saknar hon honom så att det känns i magen. Tiden har gått långsamt sedan han åkte till skofabriken för att arbeta. Devia sparkar till en sten. Inte en enda gång har han kunnat komma hem. Därför vet hon inte hur han har det. Men hon kan ana... Arbetet är hårt. Det är hårt hemma också, men här finns ju mammas skratt, den friska luften och den höga himlen, det klingande ljudet från templet, smaken och doften av chili och nygräddad chapati, och djungeln, där utrymmet för fantasin är oändligt... men här finns inga pengar att tjäna. Framme. Grenarna som är fulla av saftiga blad hamnar snart framför bufflarnas hungriga munnar, och Devia kliver in i köket. Efter kvällsmaten några timmar senare sätter sig hela familjen kring TVn i husets enda rum. Efter kricketmatchen visas som vanligt Vem vill bli miljonär. Devia tittar ofta på det. Hon gillar programledaren som är en gammal filmstjärna, och ibland testar hon tanken på att vinna så mycket pengar. Tanken svindlar. I pausen kommer reklamen för Coca Cola och Devia ler eftersom den får henne att tänka på Suraj. Andra reklambilder känns avlägsna. Vita män i kostymer, kvinnor som står i affärer och pratar om ansiktskrämer eller slänger med håret och håller i schampoflaskor... Mamma skrattar ofta så att magen hoppar när hon ser på TV. Devias syster Hema, däremot, tittar koncentrerat på rutan, speciellt när de visar reklam för hudblekningskräm. Smörjer man sig med den får man vitare hy, säger de på TV. Reklamen rullar vidare. Här kommer det bilder av sportskor. Devia undrar vem det är som kommer att köpa och använda skorna som Suraj tillverkar. Tydligen är företaget amerikanskt. Hon slår bort tanken. Det känns så avlägset... och förresten är hon trött. Ett par timmar senare ligger Devia i sin säng och håller på att somna. Hon tänker på Suraj, på Coca Cola och på skor. Tanken följer med över gränsen till drömmen. Devia ser sig själv springa på asfalt med ett par nya sportskor på fötterna. Det regnar och håret klibbar mot axlarna och ryggen. Hon springer bakom en bil, vars baklyktor reflekteras i vattendropparna... Plötsligt är hon med i en reklamfilm. Läskflaskan känns kall mot läpparna och hon ler stort mot kamerorna när hon druckit en klunk. Sedan är hon hemma igen, framför elden i köket. Utan att vakna vänder hon sig om och lägger sig till rätta med armen under huvudet. 5

4 Globalisering Överallt hörs ordet globalisering. Du har säkert sett det skrivet på bokomslag och i tidningar, eller hört det på TV. Begreppet globalisering används i samtal om McDonalds, Hollywood, Internet, pengar och politik men ändå är det många som inte riktigt vet vad det betyder. Vet du? Vad betyder globalisering för dig? Ett nytt begrepp Eftersom ordet globalisering används så mycket är det lätt att glömma bort att det är ett väldigt nytt begrepp. Det började inte användas på allvar förrän på 80-talet. Samtidigt har det sagts att det är ett av 90-talets viktigaste ord, vilket är nödvändigt för att förstå vår värld idag. När ett förut okänt ord börjar användas så mycket, visar det att det finns något nytt och viktigt runt omkring oss som kräver ett eget ord för att vi ska kunna förstå det. Vad är det då som händer nu? Vad menar man när man pratar om globalisering? Tyvärr finns inget enkelt svar. Det finns en mängd olika bilder, teorier och idéer om vad globalisering är. Trots att ordet används så mycket finns det alltså ingen bestämd och gemensam tolkning av vad det står för. Låter det märkligt? Egentligen är det inte så konstigt. Det finns alltid olika tankar och teorier om hur världen fungerar; varför en viss utveckling har uppstått, vad som driver den, hur den fungerar, vad den leder till samt om den är bra eller dålig. Vilken tolkning man väljer beror mycket på vilka erfarenheter och vilken världsbild man har. Det kan också bero på hur man själv påverkas av utvecklingen. Samma sak gäller tolkningen av globalisering, som betyder olika saker för människor med olika erfarenheter och olika politiska uppfattningar. Likaså kan upplevelsen och förståelsen influeras av vilken plats man har i det globala samhället, eftersom globaliseringen påverkar olika människor i olika länder på skilda sätt. För att ändå ge en inledande och grov bild av vad globalisering är, kan man säga att det enkelt handlar om att världens länder påverkas allt mer av varandra. Det gäller såväl ekonomi och politik som kultur. Globaliseringen innebär att världens länder påverkas allt mer och blir allt mer beroende av varandra. Olika länders ekonomier flätas samman, viktiga politiska beslut tas på andra ställen än i enskilda länders regeringar, och olika kulturer sprids och blandas med varandra. 8

5 Hur syns globaliseringen? Trots att det finns olika åsikter om varför och hur globaliseringen sker är de flesta överens om att den finns och att den syns på en mängd olika sätt. Spelreglerna för kommunikation, ekonomi, politik, kultur och miljö har influerats av globaliseringen. Dessa områden i samhället påverkar i sin tur var och en av oss människor, hur vi lever och vilken bild vi har av vår värld. Kommunikation Utvecklingen av nya sätt att kommunicera är en viktig del av globaliseringen. Internet har skapat helt nya förutsättningar för kommunikation mellan människor. Plötsligt kan man komma i direkt kontakt med en stor mängd människor över hela världen, och det på ett ögonblick. Det har blivit möjligt att e-posta och chatta med sina vänner eller med främlingar trots att de befinner sig på andra sidan jorden. Grupper av människor kan samlas kring ett gemensamt intresse trots att de lever långt ifrån varandra. Många olika internationella organisationer och politiska grupper använder sig idag av Internet, och kan därför arbeta på ett nytt sätt. Det kan kännas som att geografiska avstånd krymper, eller att de nästan suddas ut. Internet ger dig också tillgång till stora mängder information. Det finns en skillnad mellan Internet och andra informationskanaler som tidningar, böcker, eller TV, nämligen att ingen bestämmer vad som ska finnas på Internet. Tusentals källor och röster samsas om utrymmet på ett ganska kaotiskt sätt. TV har sina mittpunkter i studios där programmen tillverkas och väljs ut. Internet har ingen mittpunkt, utan liknar mer ett nät där allting hakar i vartannat. Internet är uppbyggt som ett nätverk som dessutom gör att geografiska avstånd kan upplevas som kortare, och det gör att det kan ses som en sorts bild av eller symbol för ett globaliserat samhälle. Då ser man alltså det nya samhället som ett nätverk där människor kan nå varandra, kors och tvärs, och känna samhörighet trots att stora geografiska sträckor skiljer dem åt. Det är inte bara Internet som knyter människor närmare varandra. Satellit-TV, flyg, mobiltelefoner, fax... de nya kommunikationsmedlen är många. Du har säkert hört någon säga att världen har blivit mindre. Det är till stor del de här nya kommunikationsmöjligheterna som gjort att det känns så. I ett skyltfönster vid Möllevångstorget i Malmö möts EU, den muslimska världen och Sverige. Halal är en beteckning på kött slaktat på ett sätt som gör det tillåtet för muslimer att äta, ändå är det 100% svenskt. Ekonomi När någon pratar om globalisering, kommer ofta ordet ekonomi i samma andetag. Olika länders ekonomier blir allt mer beroende av varandra och detta är en väldigt viktig del av globaliseringen. Detta påverkar människors liv, överallt och på olika sätt. Din frukost består kanske av frukt från Sydafrika, Nya Zeeland eller Spanien, te från Indien eller Kina samt corn flakes från ett amerikanskt företag som importerar majs från Sydamerika. På så vis blir ditt köksbord en mittpunkt i ett komplicerat system av internationell handel. Enorma mängder varor köps och säljs mellan olika hörn av världen varje dag. Detta sker på den internationella marknaden. Marknaden är ett begrepp som kan vara svårt att förstå. För att göra det enkelt för sig kan man föreställa sig en grönsaksmarknad med personer som vill sälja sina varor, och kunder som vill handla. Priset på grönsakerna beror på vilken mängd som finns tillgänglig (utbudet), och på hur pass gärna kunderna vill köpa dem (efterfrågan). I samhället finns det många olika marknader. Bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och finansmarknaden är några exempel. 9

6 Globalisering och demokrati Har du tänkt på hur mycket samhället påverkar ditt liv? Alltifrån hur skolan fungerar och hur ditt hus och din gata ser ut, till vad du kan göra på fritiden. Mer då? Hur människor har det på sina arbetsplatser, hur skogar och hav runt omkring oss tas om hand, vad som händer med oss när vi blir sjuka eller gamla, vad som finns att köpa i affärerna Allt detta och mycket mer beror till stor del på den politik som förs. Dessutom påverkar politiken relationer mellan olika människor i samhället samt hur människor lever sina liv. Vad som anses vara viktigt i livet och därför åt vilket håll människor strävar beror till en del på det politiska och ekonomiska systemet. Politiska idéer handlar om djupa värden och om synen på vad en människa är samt vad hon behöver för att må bra. En viss politik påverkar även olika människor i samhället på olika sätt. Vissa gynnas mer och andra mindre. I grund och botten är politik en fråga om fördelning av makt, om vem som har makten att bestämma över olika delar av samhället. En viss politik kan därför bidra till att förstärka eller lösa upp gränser mellan olika grupper av människor i samhället. Detta beror vidare på att uppdelning av makt är intimt sammankopplad med fördelning av resurser. Därför har politik och ekonomi starka samband med varandra. Detta gäller politik som förs inom Sveriges gränser, liksom politiska beslut som rör hela världen. Vi påverkas alla av samhället och politiken, ofta mer än vi anar. Det är en av anledningarna till att de flesta av oss vill leva i en demokrati. Samtidigt har olika människor också varierande bilder av vad demokrati innebär. Globaliseringen gör att spelreglerna för hur samhället styrs förändras. Därför är det viktigt att fråga sig vad som händer med vår förmåga att påverka de beslut som formar samhället och våra liv. Självförtroende och medvetande om de egna rättigheterna är en förutsättning för demokrati, menar den indiska organisationen HIMAD (Himalayan Alternative Development). Här ser vi en grupp ungdomar och barn från en liten by i Himalaya, som just deltagit i HIMADs utbildningsprogram. 18

7 Vad menar vi med demokrati? Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre. Begreppet innebär alltså att folket ska bestämma hur samhället ska se ut. Vad det egentligen innebär i praktiken finns det en mängd olika åsikter om. Betyder det att alla ska kunna vara med och påverka politiska beslut? Betyder det att folket ska kunna välja vem som ska bestämma åt dem? Är det viktigt att så många som möjligt är politiskt engagerade, eller räcker det med att människor röstar? Är ett demokratiskt samhälle ett där alla känner sig delaktiga och viktiga? Måste alla människor ha lika möjligheter i ett demokratiskt samhälle? Vad menar vi med lika möjligheter? Vilken syn man har på demokrati beror bland annat på ens erfarenheter och på vilken politisk åsikt man har i allmänhet. Olika saker bedöms som viktiga, beroende på vilken syn man har på samhället och människan. Från ett perspektiv ser man vissa grundläggande friheter som det viktigaste för demokratin. Dessa är till exempel yttrandefriheten, tryckfriheten och rätten att äga egendom. I ett samhälle där människor har dessa friheter har alla lika möjlighet att påverka sina liv och den politik som förs, menar man. Från en annan synvinkel pekar man på skillnader mellan människors möjligheter att forma sina liv och påverka samhället i stort, som beror på vilken ekonomisk och social bakgrund de har. För att man ska kunna tala om demokrati räcker, enligt denna syn, friheterna inte ända fram. Här talar man även om rättigheter till en viss levnadsstandard och en viss utbildningsnivå. Demos De flesta av våra bilder av demokrati har i alla fall en sak gemensamt. Det är bilden av demos; ett geografiskt avgränsat folk som bestämmer över det bestämda område där de bor. För oss kan det betyda oss i Lund, eller oss i Sverige, och att vi bestämmer över vår kommun eller vårt land. Globaliseringen gör att den bilden inte längre stämmer riktigt överens med verkligheten, eftersom världens samhällen idag påverkas så mycket av varandra. Invånarna i ett visst land kan inte bestämma helt över hur deras politiska utveckling ska se ut, eftersom landets gränser tunnas ut då dess politik, ekonomi och kultur hakar in i andra länders. Här finns det olika åsikter om hur stor makt nationella politiker egentligen har. Vissa menar att politikernas hjälplöshet är överdriven. Hur det än står till med den saken är det tydligt att vi idag måste fundera på hur demokratin kan fungera i ett globaliserat samhälle, där alla kan ses som medborgare i samma värld. Hur ska alla människor på jorden kunna vara med och bestämma över vilken värld vi vill ha? Det är en svår fråga, eller hur? Vad tror du? Vad betyder demokrati för dig? Försök att fortsätta tänka på det när du läser resten av kapitlet! Demokrati idag Hur ser då demokratin ut idag? Många svenskar som hör ordet demokrati tänker kanske först och främst på rösträtten. Den har inte förändrats. Vart fjärde år är det dags för alla medborgare över 18 år att lägga sin röst i lådan. Ändå sägs det att demokratin har förändrats. Hur då? Rösträtt: politiker, makt och ansvar Rösträtten är en grundsten i det västerländska demokratiska systemet. Under 1700-talet kom tanken på rösträtt som en rättighet för alla medborgare, men i Sverige dröjde det till 1921 innan både kvinnor och män fick rösta. Idag finns allmän och lika rösträtt i de flesta länder i världen. Genom att rösta kan medborgarna välja politiker som ska Samhällsproblem kan ge huvudvärk. Är smärtstillande tabletter lösningen? 19

8 Uganda: Sara Sara borrar ner huvudet i kudden. Till och med doften från örngottet är annorlunda än hemma. Rummet fylls av obekanta ljud, och av de lugna andetagen från mammas säng. En märklig, klibbig känsla rör sig i Saras mage. Redan i bilen från flygplatsen hade den smugit sig på. En obekväm vetskap om att vara annorlunda, att se konstig ut, att vara iakttagen, att inte riktigt förstå något av det som sker eller det som sägs. Hon hade känt sig så yr i huvudet så att hon nästan mådde illa. Vad gör jag här i Uganda egentligen?, tänker hon. Hon hade sett fram emot den här resan, både för att träffa mamma som jobbar här och för att se något nytt. Den här känslan av utmattning hade hon absolut inte varit förberedd på. Det känns som att ha hamnat mitt i ett spel som man inte vet reglerna till, tänker hon. När hon försöker kommunicera med människor verkar det hela tiden bli fel. Ännu mer förvirrad blir hon över att det samtidigt finns så mycket här som är bekant. Inte hade hon väntat sig att se mobiltelefoner, stora höghus, västerländska kläder och 50

9 engelska dagstidningar här i Uganda! Ändå är allt totalt annorlunda. Det är visst vanligt att man känner såhär, tänker Sara. Kulturchock. Men det gör inte henne speciellt mycket lugnare. Med en suck vänder hon sig om igen, fångar upp en bit av lakanet med tårna och drar lite. Jag vill hem! tänker hon och sparkar undan lakanet. Hem till min säng och min gata och min skola och mina kompisar och min telefon och min mat! Jag vägrar gå ut! Det är för varmt! Alla stirrar på mig. Jag fattar ingenting Nu kliar det så mycket i kroppen att det inte går att ligga stilla längre. Sara drar sig upp ur sängen och slänger sig på utrymmet bredvid mamma, som vaknar. Äntligen. Lite senare sitter Sara, mamma och två arbetskamrater till henne i en liten grön bil. Sara sitter tyst och tittar ut genom fönstret. Landskapet som rullar förbi där ute är vackert. Himlen är oändligt stor ovanför bergen och de gröna fälten. Ibland kör de genom små samhällen, med några affärer och en massa människor. Gradvis börjar den tunga känslan i Saras mage ge efter för en pirrande spänning. Hon lägger pannan mot bilfönstret och anstränger sig för att insupa så mycket som möjligt av det som finns omkring henne. Tänk hur det skulle vara att leva här! Hon börjar undra vart den där kvinnan är på väg, vem som bor i huset där, vad mannen säljer för något, och titta där är ju en flicka i hennes egen ålder. Vad tänker hon? Vad känner hon? Hur kommer hennes liv att bli? Känslan av förundran växer medan kilometrarna rullar förbi. Bilen kör in i ännu en stad, och saktar efter en stund ner utanför en skola. Gräsmattan är full av barn i skoluniform, och genast bildas en klunga av nyfikna ansikten utanför bildörren. Sara känner den otrygga känslan återkomma. Skönt att ha en glasruta emellan tänker hon. Ska man verkligen våga sig ut?. Innan hon vet ordet av har bildörrarna slagit igen och solljuset börjat gassa på hennes oskyddade huvud. Omkring henne trängs barn som försöker överrösta varandra med en massa frågor på engelska. Sara. 14 år det här är min mamma svarar hon, lite överväldigad. Flera gånger hör hon ordet mzungu omkring sig, och hon skrattar lite för sig själv eftersom hon vet att det betyder viting. Mamma tar Sara under armen och går iväg till en stor sal där det finns mat uppdukad. Där möts de av fler människor, som hälsar varmt på dem. Sara känner sig plötsligt lycklig över att få vara där, med en massa människor som hon inte riktigt förstår men som hon tycker om på något sätt. Med ett bullrande skratt visar en stor kvinna i blå kläder med yvigt teckenspråk att hon vill att Sara ska äta ett stort lass av maten. Sara skrattar och nickar. Hon förstår inte längre hur hon kunde vara så rädd och skeptisk. Insikten om att alla omkring henne är människor precis som hemma lägger sig till ro i magen. Samtidigt som är allt så annorlunda Plötsligt sätter Sara nästan riset i halsen. Hon kommer att tänka på Halil från Somalia, som började i hennes klass för några veckor sedan. Hade han känt samma rädsla när han kom till Sverige? Sara ser sig omkring, och känner hur hon trivs i den upprymda stämningen. Var vi så här välkomnande mot Halil?, tänker hon. Hon skäms eftersom hon vet svaret. Medan en vällagad bit banan finner sin väg in i munnen ger hon sig själv ett löfte om att försöka sluta vara rädd för det som hon inte förstår med en gång. Sara njuter av sorlet från alla människor som försöker överrösta varandra och ler för sig själv. 51

10 Kultur och identitet Globaliseringen påverkar människor runt om i världen på en mängd olika sätt, bland annat genom förändringar i de flesta av jordens kulturer. Kulturella förändringar är betydelsefulla av flera anledningar, inte minst eftersom människans syn på sig själv, på andra människor och på världen formas av och förändras tillsammans med kulturen. Det gäller dig och mig och alla andra individer här på jorden. Vart utvecklingen leder kommer därför att ha stor betydelse bland annat för hur människor från olika kulturer kommer att kunna leva tillsammans i framtiden. Världens kulturer påverkar varandra idag på ett otal sätt. Det går inte att sammanfatta exakt vad som händer, eller förutspå vad det kommer att leda till. Utvecklingen är alldeles för komplex för sådana enkla förklaringar. Ändå kan man peka på vissa rörelseriktningar. Här fokuserar vi på två. Å ena sidan sprids en stor kulturvåg över världen, till exempel genom underhållning från Hollywood, snabbmat från McDonalds och skor från Nike. Eftersom denna kultur kommer från USA kan vi kalla utvecklingsriktningen för amerikanisering. Den har lett till att man i Sverige, Indien och Uganda kan lyssna på samma musik, bära liknande kläder, se samma filmer och köpa ungefär samma prylar. Eftersom olika kulturer påverkas i en liknande riktning kan kulturella gränser mellan människor på så vis bli suddigare. Detta är en viktig del av globaliseringen. Å andra sidan rör sig utvecklingen samtidigt åt ett annat håll. På många platser i världen drar människor skarpa gränser mellan sig själva och andra. Dessa gränser kan ta sig uttryck i rasism, nationalism eller religiös fundamentalism. Under senare år har sådana former av gränsdragning lett till alltifrån rasistiska våldsangrepp och terrordåd till upplösning av stater och skärpt invandringspolitik. Dessa båda utvecklingsriktningar ska vi titta lite närmare på i det här kapitlet. Den första frågan vi då måste ställa oss är vad kultur och identitet egentligen är för någonting. Individ och samhälle Ordet kultur kommer från latin och betyder odling. Det här begreppet står för allt det som människan skapar för att överleva i och förstå världen omkring sig. Här ingår allt ifrån jordbruksmetoder till datorer, allt ifrån politiska system till skapelsemyter, allt ifrån heliga skrifter till veckotidningar. Konst, musik och mat är viktiga delar av kulturen. En annan central del är religiösa eller andra, djupt meningsskapande, föreställningar om hur världen ser ut 54

11 och varför. Här formas synen på människan: bilder av vad en människa egentligen är, vilken plats hon har i universum, hur hon bör behandla människorna och miljön omkring sig samt hur hon bör leva. Varje kultur har sådana bilder i botten. När kulturer förändras kan även dessa bilder omvandlas och påverkas. Vad är identitet? Identitet är ungefär detsamma som självbild, eller bilden av den man känner att man är. Identiteten vävs samman av många olika trådar. Vilket kön och vilken religion man har, vilken familj, social klass eller nation man ingår i och vilka intressen eller åsikter man har är några sådana trådar. Olika delar av identiteten kan få olika mycket utrymme beroende på det sammanhang som personen befinner sig i. En man som är på en plats med bara kvinnor kan känna att identiteten just som man är viktig, eftersom det säger något viktigt om vem han är där och då. En tjej som tycker om hårdrock kanske känner att identiteten som hårdrockare känns tydligare när hon umgås med människor som tycker om dansbandsmusik. En persons identitet är en del av den kultur som hon eller han lever i. Många av de trådar som tillsammans skapar en identitet är beteenden och värderingar som individen har fått lära sig av omgivningen, av kulturen. Vissa trådar kan i sin tur spinnas genom reaktioner mot dessa lärdomar. Ofta är vi inte medvetna om hur djupt våra identiteter påverkas av den kultur vi är uppväxta i, även när vi reagerar mot delar av den. Idag existerar en mängd olika kulturer, eller sätt att se verkligheten, sida vid sida. Möten mellan kulturer och verklighetsuppfattningar har skett genom alla tider och i alla samhällen, men idag är de troligtvis fler och starkare än någonsin. Individens identitet kan i hög grad formas av sådana möten. Olika kulturer kan helt enkelt dra i olika trådar i personens identitet. När många individers identiteter förändras, utvecklas också den kultur, eller de kulturer, som individerna lever i. När kulturen förändras påverkas även individens identitet. Formandet av identitet och kultur Några saker är viktiga att ha i bakhuvudet när man tänker på identitet. Det är, för det första, att identiteter hela tiden förändras. En person utvecklas ju hela tiden, eller hur? Ständig förändring När nya upplevelser och kunskaper samlas upp, förändras eller förstärks identiteten. Samma sak gäller kulturer. Kulturer och individer möts, utvecklas, får nya intryck och reagerar ibland mot varandra. Nya trådar med nya färger kan flätas in, medan vissa mönster kan bli svagare. De regler som en viss kultur ställer upp för vad det innebär att vara vacker, konstig, invandrare, kristen, duktig, framgångsrik kvinna, man eller tonåring kan förändras i takt med att kulturen utvecklas. Då påverkas naturligtvis även människors identitet. Identitet och kultur står aldrig stilla, utan omformas och återskapas hela tiden. En liten indisk människa ser för tillfället på världen genom ett par svenska solglasögon. På magen bär han texten Life Style in U.S.A. 55

12 Kulturmöten och genus I det globala samhället påverkas människors kulturer och identiteter av mötet med varandra. I de tidigare avsnitten har du kunnat läsa om några av de faror som lurar i sådana möten. Skapandet av gränser mellan Vi- och Dom-grupper, exempelvis genom nationalism, fundamentalism och rasism, lägger hinder i vägen för ett fredligt och jämlikt globalt samhälle. I skapandet av Vi- och Dom-grupper världen över spelar bilder av kvinnligt och manligt ofta en viktig roll. Nu ska vi därför vända och vrida lite på frågan utifrån ett genusperspektiv. Undrar du vad ordet genus betyder? Eller är du tveksam till varför bilder av kvinnligt och manligt kan säga något viktigt om samhället? Då kan du läsa de första bitarna i avsnittet om globalisering och genus innan du fortsätter här. Mannen och kvinnan i kulturen I Indien bär de flesta män västerländska kläder. Kvinnorna, däremot, klär sig nästan alltid i traditionella indiska dräkter. Samma sak gäller i Uganda, liksom i många andra länder. I Iran, till exempel, går många kvinnor insvepta i slöja från topp till tå, bredvid män i västerländska byxor och tröjor. Varför är det så? Offentligt och privat De flesta samhällen kan delas upp i en privat och en offentlig sfär. Den privata delen utgörs av hemmet och familjen, och ses ofta som kvinnans domän. I den offentliga sfären, som generellt ses som mannens område, ligger världen utanför hemmet. Här finns vägar och torg, arbetsmarknad och politiska organ. När kulturer förändras syns det snabbt och tydligt i den offentliga sfären. Nya människor, nya Makhani Devi är den politiska ledaren i sin by i indiska Himalaya. I Indien finns det en paragraf i grundlagen som säger att 30% av ledamöterna i alla politiska organ ska vara kvinnor. Någon sådan grundlagsbestämd könskvotering finns inte i Sverige eller i särskilt många andra länder i världen. massmedier, nya produkter och allmän ekonomisk och politisk utveckling omformar samhället, inte minst genom globaliseringen. Hur kan man då bevara en kultur och en nationell eller religiös identitet i ett samhälle som förändras? Här ses bevarandet av den privata sfären ofta som lösningen. Fokus läggs på hemmet och familjen. Där, menar man, kan traditionen och religionen skyddas. Konstruktion av tradition I avsnittet om svenskhet och nationalism kan du läsa om att kulturer och traditioner skapas. Det finns inget sådant 84

13 som en ursprunglig tradition, som alltid sett likadan ut, som skarpt skiljer en grupp av människor från andra och som man kan hitta tillbaka till. Alla kulturer, traditioner och religioner förändras. Vad som definieras som viktigt för traditionen är resultatet av tolkningar och val. Ofta har dessa val att göra med någon form av maktintresse. En grupp som har makten att göra sin röst hörd, vill troligen forma kulturen, religionen eller traditionen på ett sätt som värnar eller stärker den egna positionen. Här är det viktigt att komma ihåg att traditionen, kulturen eller religionen till stor del formuleras i den offentliga sfären. Politiker eller I detta kapitel finns tre bilder av Tahira. Vilka bilder av kvinnlighet och av västerländskt resp. icke-västerländskt tycker du att de ger? religiösa ledare, nästan alltid av manligt kön, definierar vad som är centralt för kulturen, och vad som därför bör bevaras. Som du redan sett läggs fokus ofta på den privata sfären, och därför på kvinnan. Regler för kvinnans roller och beteenden blir i många fall helt centrala för kulturen, enligt de regler som formuleras av de ledande männen, och ofta är det kvinnans roll som maka och mor som betonas. Regler för hur hon får eller bör bejaka sin sexualitet är i många fall viktiga. Hennes klädsel kan också vara en viktig symbolisk fråga. Mot den bakgrunden kan vi förstå varför fler kvinnor än män världen över bär traditionella kläder. Här kan det också vara intressant att konstatera att nationer ofta symboliseras av kvinnliga gestalter, som t ex Moder Indien och Moder Svea. Olika roller för män och kvinnor Män och kvinnor spelar på så vis olika roller i kulturen. I många fall får män en större frihet att röra sig mellan den traditionella kulturen och de nya influenserna, och att välja mellan olika livsstilar och värderingar. För kvinnan blir valen mellan traditionen och andra sätt att leva mer laddade, eftersom hon fått rollen som bevarare av traditionen och som den som behöver beskydd från omvärlden. Här återkommer en uppdelning mellan manligt och kvinnligt som vi kan hitta på många håll i det globala samhället, nämligen den mellan aktiv och passiv. Mannen spelar här en aktiv roll. Män formulerar vad som är viktigt att bevara i kulturen, ofta på ett sätt som utesluter kvinnan ur vissa delar av samhället, men har samtidigt ofta möjligheten att själva existera någonstans mellan traditionen och det nya. Kvinnan, å andra sidan, får en passiv roll. Hon symboliserar och representerar traditionen, ofta på ett sätt som begränsar hennes valmöjlighet. Hon har sällan samma möjligheter som män att formulera vad som är viktigt i traditionen och vad som bör värnas. Här är det viktigt att komma ihåg att alla samhällen är väldigt komplexa. Verkligheten är inte så enkel som den bild du fått av texten du precis läst. Kvinnor och män påverkar och formar varandra, sina egna liv och samhället i stort, på en mängd sätt. Inte minst spelar massor av kvinnor ytterst aktiva roller i sina liv liksom i det stora samhället. Ändå visar texten en del av en verklighet som många kvinnor och män i olika länder lever i och brottas med. 85

14 Indien: Mohan Mohan stänger dörren bakom sig och börjar gå mot busshållplatsen, medan han visslar lågt för sig själv. Han är på väg till Dehra Dun, till storstaden, för att vara med på ett möte med flera andra organisationer som arbetar i Himalaya-området. De ska diskutera miljö och utvecklingsfrågor. Mohan vet att mötet kommer att dra ut på tiden och att många känslor kommer att röras upp. Frustration, ilska, glädje, sorg, hopp. Det går inte att vara likgiltig inför miljöhoten, som är avgörande för alla människors framtid här i bergen. Mohan går förbi ett par kor som tuggar på vars en plastpåse. Han tänker på historien om den döda kon i vars mage man hade hittat tiotals kilo plast. Fortfarande ligger de där plastpåsarna kvar tänker han, men fylls samtidigt av en känsla av hopp inför framtiden. Under flera år har han arbetat för att stoppa användningen av plastpåsar, som är ett av de största miljöproblemen i hela Indien. Mohans 92

15 organisation ordnade demonstrationer, skrev artiklar, utlyste uppsatstävlingar i skolorna, satt i ett otal möten med universitetsmänniskor och advokater och regeringspersoner och till slut hade de lyckats få fram ett förbud mot spridning av plastpåsar i staden. Beslutet hade gett honom en sprudlande känsla av kraft, av liv, av medvetenhet om att ens arbete faktiskt kan ge resultat. Men samtidigt Mohans blick sveper förbi en hög av plastflaskor som ligger och skräpar vid vägkanten. Vattenflaskor. I takt med att fler bussar och bilar fyllda med turister passerar genom staden blir skräphögarna större och större. Avgasmolnen blir samtidigt tjockare och tjockare. Mohan vet hur väl alla stadens affärsinnehavare behöver pengarna som turisterna spenderar här, inte minst på dricksvatten. Plasten ligger kvar Medan han sparkar undan en av flaskorna grips han av en känsla av overklighet. Flaskan pryds av symbolen för ett stort, utländskt företag som tjänar pengar på försäljningen av dyrt dricksvatten här i Himalaya. Samtidigt lever stora delar av bergsbefolkningen under ständigt hot om vattenbrist. De har inte råd att köpa vatten på flaska. Istället tvingas de gå långa sträckor längs bergväggarna för att fylla sina vattenkärl, som de sedan får släpa med sig hela vägen hem. Mohan tittar upp mot himlen och rynkar pannan. Inga regnmoln i sikte. Torkan blir allt svårare. Han tänker på Prithivi, som bor i en av byarna uppe i bergen tillsammans med sin stora familj. Sist när han var och hälsade på tog det henne flera timmar varje dag att hämta vatten. Mohan minns hur trötta hennes vackra ögon var. Prithivi, det betyder Moder Jord. Hon har det inte lätt, tänker Mohan. Luften dallrar, både av värmen och av det öronbedövande ljudet från bussarnas tutor. Dehra Dun, Dehra Duuun skriker en av bilförarna. Mohan riktar sina steg mot honom, och tränger sig in i bilen där tio personer redan sitter och väntar på att hjulen ska börja rulla nedåt mot slätten. Äntligen kommer de iväg. Vägen är knagglig, och passagerarna studsar i takt med musiken som skrålar ur högtalarna. Mohan ser ut över bergen och ned i dalen. Det är ofantligt vackert. Gröna skogsvidder, snöprydda bergstoppar mot den blå himlen, små vita tempelbyggnader, röda rhododendronblommor. Ganges skimrar där nere i dalgången, på sin resa mot havet. Ögat störs bara av de stora rivsåren som syns här och var i landskapet. Jordskred. De kommer med jämna mellanrum, där träden som bundit fast marken nu är nedhuggna. Ibland rasar jorden ner över de slingrande vägarna. Tänk om den här vägen helt enkelt blir helt blockerad en dag, tänker Mohan. Om man inte kan röja undan all fallande jord. Vad gör vi då? Färre träd betyder också mindre vatten i marken. Mohans tankar rör sig tillbaka till Prithivi, och till den oroliga undran om hur hennes framtid kommer att se ut. Han försöker slå undan oron och istället fokusera på mötet han har framför sig, på känslan av kraft som han vet finns där inne i honom någonstans. Här på vägen mellan bergen är det lätt att känna sig liten och hjälplös, intalar han sig, men det går jag inte med på. Jag tänker jobba och tro och skratta vidare. Han sträcker ut armen och fångar ett blad från ett träd medan han iakttar molnen som i evig rörelse, evig förvandling, rör sig över himlen. 93

16 Ekologisk hållbarhet Har du tänkt på att livet inuti din kropp hela tiden är beroende av miljön runtomkring dig? I varje sekund behöver vi ämnen från naturen, som till exempel syre, vatten, solljus och näringsämnen, för att alla de processer som sker i kroppen ska kunna fungera. Dessa livsviktiga ämnen rör sig genom naturen i stora kretslopp, där du och jag är små, små delar. Syret du andas in har skapats av växter, som i sin tur behöver din utandningsluft för att kunna överleva. Vattnet som i denna stund utgör en del av din kropp har flutit i hav, svävat i moln och runnit i jorden. Det har druckits av växter, djur och andra människor som lever nu eller som levt för tusentals år sedan, här eller på andra sidan jorden. Samma sak gäller varje byggsten i din kropp. Alla delar av naturen rör sig i sådana kretslopp, som korsar och hakar i varandra. På så vis upprätthålls liv och balans, i din kropp, i träden, i atmosfären och i hela naturen. Därför kan man säga att hela världen är en stor organism, där varje liten del ingår i ett system och där varje bit är beroende av alla andra. Trots att människan är en del av naturen är hon unik eftersom hon har lärt sig att påverka och använda miljön för sin egen vinning. Genom alla tider har vi satt spår i naturen genom vårt sätt att livnära oss. Sedan industrialiseringens början har dessa spår blivit större och större. Idag kan det till och med vara lätt att glömma bort hur beroende vi är av miljön, eftersom naturen kan kännas ganska avlägsen. Mycket av det som finns omkring oss; betonghus, TVapparater, läskedrycker, rulltrappor, neonljus, är produkter av mänskliga uppfinningar och tillverkningsprocesser. Ändå är allt detta i grund och botten omvandlingar av råvaror som finns i naturen. Vi kan inte skapa någonting som inte har sitt ursprung i naturen, eftersom dess byggstenar är allt vi har. Allt det vi tillverkar blir, i sin tur, till delar av vår miljö. Det gäller även sopor och utsläpp. Den luft och det vatten som förorenas fortsätter att passera genom naturen och genom våra, eller andra människors, kroppar. När luft och vatten förorenas, när skog huggs ner eller när djur- och växtarter utrotas påverkas naturens kretslopp. Vi vet faktiskt inte riktigt hur den samlade miljöförstöringen påverkar den stora organism som vi ingår i, eller hur den påverkar oss. Globala miljöproblem Många av de miljöproblem som vi idag står inför är globala. Ett tydligt exempel är växthuseffekten, som påverkar hela jorden. De flesta typer av föroreningar påverkar inte bara det 98

17 maskiner man använder, vilka produkter som tillverkas, hur dessa produkter fördelas Allt detta bidrar till att forma relationen mellan människa och miljö. Utvecklingen av samhället förändrar alltså även relationen till miljön. Idag rör sig alla världens samhällen i den riktning som vi kallar för globalisering. Denna process får naturligtvis konsekvenser även för miljön lanserade FN begreppet hållbar utveckling som ett miljömål för hela världen. Det här begreppet står för utveckling som fyller människors behov idag utan att minska möjligheterna för framtidens generationer att fylla sina. Vilka förutsättningar för hållbar utveckling skapas då genom globaliseringen? Miljö och globalisering Från ett ugandiskt fabriksgolv sipprar kemikalier ner i avloppet och ut i naturen. land som gjort utsläppen, eftersom gifter som kommit att ingå i naturens kretslopp inte bryr sig om gränser mellan länder eller människor. Andra miljöproblem är lokala, men finns på så många ställen i världen att de tillsammans utgör globala frågor. Det gäller exempelvis skogsskövling, minskande biologisk mångfald inom jordbruket, eller skador på jord och vatten som orsakats av kemiska bekämpningsmedel. Om vi ser på jorden som en organism där alla delar är beroende av varandra blir det dessutom tydligt att varje lokal förändring i systemet påverkar helheten. Det blir till exempel självklart att avverkningen av regnskog på en plats på jorden påverkar hela världen, bland annat eftersom den globala syreproduktionen minskar. Miljö och samhälle Hur människan påverkar sin miljö beror på hur hon livnär sig och hur hon organiserar sitt samhälle. Ett jordbrukssamhälle och ett industrisamhälle förändrar miljön på helt olika sätt, för att ta ett exempel. Vi kan gå ett steg till i den tanken. Hur jordbruket och/eller industrin bedrivs, hur mycket energi och vilken typ av energi som krävs, vilka Det blir allt tydligare att världens länder inte kan hantera miljöproblemen på egen hand. Ändå är den internationella miljökontrollen ännu inte särskilt bra. Internationella avtal, som många länder enats om och skrivit under, är i de allra flesta fall för svaga för att ta itu med problemen ordentligt. De organ som bär den stora makten över den ekonomiska utvecklingen i världen, främst WTO, Världsbanken och IMF (se sid. 11), har kritiserats från många håll för att inte ta hoten mot miljön på tillräckligt stort allvar. WTO har miljöskydd och hållbar utveckling som ett av sina nedtecknade mål. Ändå har organisationen anklagats för att bidra till hoten mot miljön, genom de regler som den skapar för den globala ekonomin. Vi återkommer strax till hur. Även Världsbanken har regler för miljöskydd, men de följs sällan särskilt väl. Samtidigt har arbetet för miljöskydd internationaliserats, genom att många miljöorganisationer arbetar tillsammans över nationsgränserna. Internationella miljörörelser arbetar som intressegrupper, som försöker påverka beslut som tas inom EU och andra organ där flera länder ingår. 99

18 I Dehli fi nns det arbete, men ingen ren luft. Här i bergen har vi ren luft men inga jobb. Joy, som bor i indiska Himalaya, pratar om spänningen mellan miljövård och ekonomisk utveckling. Att tillbringa en dag i Dehli, som är ett av Indiens ekonomiska centra, har samma effekt på en persons lungor som rökning av 30 cigaretter. Idag görs insatser för att minska utsläppen. Enligt lag måste alla rickshaws (små motordrivna taxi-fordon) idag drivas av naturgas. Alla rickshaws susar därför nu omkring i trafi ken målade i grönt. Ett globalt växthus Vädret brukar ses som ett av de mest lättsmälta, neutrala eller till och med tråkiga samtalsämnen som finns. Trots det kan diskussioner om vädret idag leda oss in på svåra och viktiga frågor om vårt globala samhälle. Förändringar av klimatet är ett av våra största globala miljöproblem. Konsekvenser, i form av t ex översvämningar, torka och svåra stormar hotar människor över hela jorden. För att åtgärda problemet krävs också samarbete mellan alla världens länder. I vårt samhälle är användningen av stora mängder energi, inte minst genom transporter av varor och människor mellan olika delar av världen, en nyckel för ekonomisk utveckling. Samtidigt står det idag relativt klart 106

19 att den energi som hämtas ur fossila bränslen, som kol och olja, påverkar klimatet. Väderförändringarna kan därför ses som ett akut symptom på att vi människor manipulerar vår livsmiljö på ett sätt som är ohållbart. Därför ställs vi inför viktiga frågor. Hur kan vi minska användningen av fossila bränslen? Hur kan vi utveckla mer miljövänliga alternativ? Om vi tar växthuseffekten på allvar, hur bör vi då försöka påverka globaliseringsprocessen? Vad är växthuseffekten? Om du en solig dag går från en trädgård in i ett växthus, så märker du snabbt att det är varmare därinne än i trädgården. Det beror på att glasrutorna i växthuset fångar upp större delar av solens värme än luften utanför. Glasrutorna kan jämföras med det koldioxid som finns i atmosfären. Hur då? Koldioxid-balansen En stor del av den solenergi som strålar in mot jorden reflekteras snabbt tillbaka ut i rymden, främst genom att studsa mot blanka ytor av vatten och is på jordytan. En viss del av värmen fångas upp av koldioxid och andra så kallade växthusgaser i atmosfären. På så vis hålls temperaturen på jorden inom en viss skala, som passar oss människor och alla andra livsformer som frodas här. På andra planeter i vårt solsystem, som inte har detta utjämnande lager av koldioxid, skiftar temperaturen så kraftigt mellan dag och natt att människan, eller jordens andra organismer, inte skulle kunna överleva. Atmosfärens koldioxid har alltså en viktig balanserande och livgivande funktion som uppfångare av värme. Varifrån kommer då koldioxid? Kol är ett grundämne vilket ingår som byggstenar i alla levande varelser på jorden. I sin oxiderade form utgör det en del i det livsviktiga kretsloppet av andningsluft. Människor och djur andas in syre och andas ut koldioxid, medan växter tar upp koldioxid och omvandlar det till syre. Dessutom frigörs koldioxid genom vulkanutbrott, genom eldar och genom nedbrytningen av döda djur, människor och växter. Samtidigt sugs mängder av koldioxid upp av havet. På så sätt upprätthålls en balanserad mängd koldioxid i atmosfären, som i sin tur bibehåller temperaturen på jorden. Balansen störs Du läste just att koldioxid frigörs när döda organismer bryts ner. Organisk materia som länge legat lagrad under jorden omvandlas efter hand till olja och kol. När människan tar upp dessa ämnen på jordytan och bränner upp dem, exempelvis i form av bensin, frigörs stora mängder koldioxid. Samtidigt hugger människan ner stora mängder skog, vilket innebär att trädens förmåga att dra till sig och omvandla koldioxid till syre minskar. Vi påverkar alltså kretsloppet från båda hållen, genom att öka mängden koldioxid i atmosfären och samtidigt minska möjligheterna för det att omvandlas. Atmosfärens sammansättning förändras. En större mängd koldioxid betyder större infångning av solvärme, och en ökad temperatur på jordytan. Alla forskare är inte överens om att den bild som presenteras här stämmer. Bevisen räcker enligt en del röster inte till för att dra slutsatsen att fossila bränslen orsakar temperaturhöjningar. 107

20 Detta är ABC aktiva insatser med världens barn i centrum ABC är en svensk biståndsorganisation bildad i Lund Vår verksamhet bygger på utbildning, hälsovård och meningsfull inkomstgenererande sysselsättning. Arbetet präglas av småskalighet, långsiktighet och miljömedvetenhet. Det utformas i nära kontakt med lokala organisationer och har karaktären av hjälp till självhjälp. Den grundläggande respekten för alla människors lika värde är central i vårt arbete. I Indien och Uganda samarbetar vi med lokala organisationer och institutioner i syfte att göra aktiva insatser för underprivilegierade grupper: människor som lever i sociala, ekonomiska och politiska strukturer som inte vilar på en rättvis, demokratisk och jämställd grund. I Sverige bygger vårt arbete på att sprida information om vår verksamhet och att samla in medel till våra biståndsprojekt. Vi ser också som vår uppgift att fylla en social funktion för utsatta människor i det svenska samhället samt att arbeta med opinionsbildning för underprivilegierade människor både i Sverige och utomlands. ABC är för sin verksamhet helt beroende av frivilliga gåvor och anslag. ABC granskas av SFI Stiftelsen för Insamlingskontroll, och auktoriserad revisor. Genom att köpa boken En gränslös värld? ger du ett värdefullt ekonomiskt bidrag till ABCs arbete i Sverige, Indien och Uganda. ABC aktiva insatser med världens barn i centrum Winstrupsgatan 3, Lund Tel www. abcsweden.org Pg

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Kulturskillnader en ovärderlig resurs

Kulturskillnader en ovärderlig resurs Kulturskillnader en ovärderlig resurs Barn springer skrattande omkring på torget. Stånd är slarvigt uppsatta var som helst det finns plats och säljer allt från grönsaker och frukter till tvättmedel och

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max. Han har en rymdvarelse, som heter Allan, boende hemma hos sig. En dag står det en bil, från Lokal-teve, utanför Max hus. Man har sett mystiska

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan.

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Av Agaton Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Hon är gammal och hon har stora tänder. Vi går på

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna SE Skiss till de första 14 sidorna Rolf H Reimers Texten skrevs ursprungligen i april 1990 efter två inte helt lyckade operationer när jag låg på sjukhuset på grund av näthinneavlossning. Den handlar inledningsvis

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Mina luktar i alla fall inte

Mina luktar i alla fall inte Mina luktar i alla fall inte ANGELICA SKA BÖRJA på ett nytt dagis. Hon har känt sig pirrig hela morgonen och det var svårt att äta ostsmörgåsen till frukost. Magen är full med kittlandes fjärilar som gör

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Cafemysteriet. Martin Widmark Helena Willis

Cafemysteriet. Martin Widmark Helena Willis Cafemysteriet Martin Widmark Helena Willis Böckerna utspelar sig i och omkring den lilla staden Valleby, där de flesta känner varandra och kyrkan står mitt i byn. Huvudpersonerna Lasse och Maja är klasskompisar

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Jon Ewo Vad handlar boken om? Boken handlar om Tom och Kick, som hittar två miljoner kronor, på bilverkstaden där de arbetar. De tar pengarna och sticker i en av verkstadens

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE

Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Ormar som hugger blixtsnabbt. Vargar som ylar i natten. Björnar som ryter. Fästingar som biter sig fast Ska man vara rädd för dem? Nej då! Du behöver

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer