Den fascinerande VASSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den fascinerande VASSEN"

Transkript

1 Gud, Djävulen och vassen När Gud hade skapat alla fantastiska djur- och växtarter på jorden blev djävulen avundsjuk. Han tyckte det var orättvist att Gud skulle vara bäst i allt. Djävulen bestämde sig då för att göra ett gräs som var mycket större än alla andra. Han gjorde ett som var nästan två meter högt och som idag kallas rörfl en. Detta kunde inte Gud tåla så han gjorde omedelbart ett ännu högre gräs vassen. Då blev djävulen så arg så han bet i vassens blad. Efter detta ser man, om man tittar noga efter, att vassen har en sorts veck eller gropar i bladen som ser ut som bitmärken. På detta sätt kan man skilja den från rörflen och alla andra stora gräs om man är osäker. Den fascinerande VASSEN Insamlad vass Äldre vasstak 18

2 En del fågelarter är helt beroende av vass för att leva, till exempel sävsparven, men även sävsångare och rörsångare finns i de fl esta större vassbestånden i landet. Foto: Ola Jennersten/N ass är vårt största gräs och det kan bli nästan fem meter Vhögt. Det växer i sötvatten och brackvatten, men aldrig i saltvatten. Rötterna kan gå två meter djupt och nå vatten med tillräcklig kvalitet även om ytvattnet är sämre. Ett vassbestånd kan vara en klon av en enda individ. Vassen är otroligt effektiv på att sprida sig genom skott och kan växa med 200 till 300 skott per kvadratmeter. Under juli till september blommar vassen och miljontals frön, som bara är en tiondels millimeter stora, sprids under vintern. Trots den stora mängden frön är chanserna för ett frö att gro och bli färdig vass mindre än en på miljonen. Fröna har mycket speciella krav för sin groning. Vattnet får inte vara djupare än några få centimeter och groddplantan får inte översvämmas eller torka upp helt. Fröet måste också ha fri tillgång till god och näringsberikad jord, mycket ljus samt värme. Det enorma systemet av rötter och stamdelar under vattnet kräver mycket syre. Trots det kan vassarna breda ut sig i ganska syrefattiga områden, där andra arter kan ha svårt att klara sig. Det beror på att vassen kan transportera ned luftens syre från bladen i särskilda gångar i stammen, långt ned till rötterna. Sävsångare VASSEN ÖKAR Mänskliga störningar har hjälpt till att skapa lämpliga groningsbetingelser, till exempel sänkt vattennivå i sjöarna. Vägdiken där åkergödsling runnit fram kanske i kombination med vägsalterna har gynnat spridningen. Några extrema torrår under 1930-talet anses ha varit den utlösande faktorn till de plötsliga vassutbredningarna i flera sjösystem under 1900-talet. En mycket viktig orsak till vassens ökning, framför allt i skärgården, glöms ofta bort: allt färre betande kreatur. För hundra år sedan fanns det mångfaldigt fler kor och andra betesdjur i landskapet. Strandområden med frodig vegetation betades gärna och korna gick så långt ut i vattnet som de vågade. Foto: Bengt Ekman/N Visserligen är Östersjön övergödd, men detta har sannolikt inte varit huvudskälet till vassens ökning som många tror. Haven har ofta redan tillräckligt med näringsämnen för vassens behov. Landhöjningen, som grundar upp vattnen gynnar vassens spridning. Avsnörning av vikar till vasshav är en naturlig process, som ibland bekämpas helt i onödan. När vassen har etablerat sig i ett område där den tidigare inte funnits, kan den sprida sig oerhört fort. Ofta kan ett vassbestånd bestå av samma individ, som klonat sig själv! Vassen fortsätter sedan att klona sig år efter år och eftersom det rent genetiskt är fråga om samma individ, kan man säga att vassen kan bli tusentals år gammal. LÄS MER >> Foto: Ola Jennersten/N Taktäckning med vass Foton: Ola Jennersten/N VIKTIGT SOM TAKTÄCKNING Vassens viktigaste användningsområde är som taktäckning. Ett tillräckligt tjockt lager vass, anlagt med rätt teknik, kan hålla mycket länge och är fullt jämförbart med konventionella tak. Stor skicklighet vid anläggningen krävs. Vassen ska ligga mycket tätt och stråna måste överlappa varandra så att vassrörens mynningar aldrig pekar uppåt. I äldre tider gick man ut på isen så fort den bar och slog av den torra vassen med lie. Vassen bands ihop i kärvar som transporterades hem med häst och släde. Några exempel på andra användningsområden: Tillverkning av vassmattor strö i ladugårdar armering vid putsning och rappning av väggar hjälpmedel vid vävning växtfärgning (brungult) säckpipa (ljudmembran) kreatursfoder (nödlägen eller foder för de fattigaste) 19

3 Den fascinerande VASSEN VASSARNA OCH FÅGELLIVET Vassarna har sin egen speciella fågelfauna. De mest artrika fågelvassarna är de som finns vid större våtmarker och som har en flikighet och öppna vattensamlingar, laguner, i sig. För detta ska uppstå krävs att vattenståndet varierar lagom mycket. Isbildning som rör sig med vattnets rörelse kan effektivt skrapa bort vassen fläckvis. I lagunerna är det viktigt att den gamla vassen får stå kvar så att den får dö av och bilda en kolkälla för en explosion av mikroorganismer. De blir i sin tur mat för en mängd hoppkräftor, trollsländor och andra insektsarter som blir föda för grodor och fåglar som doppingar och änder. Lagunens stora fördel är att den blir fiskfri så att fåglarna slipper konkurrens om födan. MINSKNINGEN I EUROPA Medan vi i Sverige ibland förfasas över vassarnas utbredning, är det tvärt om i Kontinentaleuropa där den fortfarande är viktig som taktäckningsmaterial på hus. Vassen har här i stället minskat sin utbredning och arbete pågår på flera håll för att rädda vassen. Utdikningen av våtmarkerna är en viktig orsak till vassens tillbakagång. En annan orsak är extrem övergödning. Även om vassen gynnas av god tillgång på näringsämnen, så tål den inte hur mycket som helst. Blir det för övergött uppstår rena förgiftningseffekter, eller också tar andra arter över, som exempelvis kaveldunsarterna. GIGANTISKT FILTER Under vattenytan har vassarna ett virrvarr av stamdelar och rotsystem. Dessa fungerar som gigantiska filter i naturen. Partiklar som transporteras med vattnet fastnar och växterna tar upp näring för sin tillväxt. Den biologiska Vassarna har sin egen speciella fågelfauna. De mest artrika fågelvassarna är de som fi nns vid större våtmarker och som har en fl ikighet och öppna vattensamlingar, laguner, i sig. Sothöna är en av de arter som trivs i vassen. film av mikroorganismer som finns i alla sjöbottnar har här sitt verkliga eldorado. Mängden växtdelar är så stor att den sammanlagda ytan av den biologiska filmen blir mångfaldigt större än i en sjö utan vegetation. Under gynnsamma förhållanden kan därför mikroorganismerna här minska övergödningen från exempelvis jordbruket genom att omvandla nitriter och nitrater i vattnet till ofarlig kvävgas. Vassarna gör här alltså en ekosystemtjänst. VASS SOM BRÄNSLE I näringsrika våtmarker med goda förhållanden för vass kan det produceras upp till två kilo biomassa (torrvikt), per kvadratmeter. En vassvåtmark på 10 hektar skulle därmed kunna producera 200 ton bränsle per år. LÄS MER >> Foto: Darek Karp/Naturbild RÖRDROM EN TYPISK VASSFÅGEL Landets mest typiska vassfågel är rördromen. Den är perfekt kamouflagefärgad, ljusbrun färg med svarta streck. Fötterna har extremt långa tår som används för att gripa tag om stråknippen när den går i vassen. Fågeln är långsmal och kan ställa sig med näbben rakt upp, nästan som om den ville likna ett vasstrå. Lyssna noga under försommarkvällarna. Hör du någon som blåser i en flaska ute i vassen då är det rördromen som är i farten. 20

4 Sothöna Foto: Jan Töve/N Foto: Darek Karp/Naturbild Brun kärrhök Foto: Lennart Mathiasson/N Vattenrall BRUN KÄRRHÖK VASSENS KUNG Kungen över alla vassar är den bruna kärrhöken. Den häckar på vassbäddar, ofta mitt i den tätaste, nästan ogenomträngliga vassen. Kärrhöken tar ibland änder och doppingar, men den huvudsakliga födan består av vattensork och grodor. Trots detta får kärrhöken nästan aldrig jaga i fred över våtmarken, kråkor, måsar, björktrastar och vadare attackerar ständigt. VASSENS HISTORIA Vassen har funnits i det svenska landskapet sedan årtusenden. Ända sedan istiden har sjöar successivt vuxit igen med vegetation och omvandlats till våtmarker av olika slag. Till slut har sjöarna bara varit några meter djupa och då har vass och andra stora växter börja växa på den grunda botten. På bara några decennier kan sjön vara nästan helt igenvuxen av vass. Under denna tid sker också en explosion i fågellivet med mängder av doppingar, änder, vattenrallar, sothöns och sångare. Vassen har en mycket hög biomassaproduktion och naturen hinner inte bryta ned växtmaterialet som bara ökar år för år. Till slut kväver vassen sig själv. ph-värdet sjunker i det allt syrefattigare vattnet och ett kärr bildas. Vadare som grönbena och storspov kan börja häcka. I kärret bildas kärrtorv som växer till och då börjar en mosse bildas. Torvpacken växer på höjden. Orrar och ljungpipare hittar en ny miljö. Om man tar ett borrprov i en mosse, kan man hitta en lagerföljd som visar hela denna utveckling. Längst ned kommer gyttja, sedan vasstorv, kärrtorv och längst upp mossetorv (se illustration ovan)

5 Rörsångare Rörsångare tillhör de fågelarter som är starkt vassberoende. Rörsångaren häckar i vassen, där den även söker föda. Foto: Bengt Ekman/N Den fascinerande VASSEN Vi har minst hektar vassar i Sverige. Om bara en tiondel av denna yta användes för energiproduktion, skulle två miljoner ton bränsle kunna produceras. Det finns idag två metoder som diskuteras för att utvinna energi ur vassen: eldning eller produktion av biogas. Jämfört med energiskogsodling har vasskörd flera fördelar. Man slipper kostsamma gödslingar näringsämnena finns redan i vattensystemet. En miljöfördel är också att vassen tar bort näringsämnen från våra vatten och därigenom minskar övergödningen. Dessutom kan det minska igenväxningen av en sjö. Vass fungerar som andra biobränslen; det binds lika mycket koldioxid i biobränslet som släpps ut när det eldas. Om samhället skulle väga in miljövinsterna med vasseldning genom till exempel lägre skatt, är det fullt möjligt att vass skulle bli ett konkurrenskraftigt bränsle i framtiden. Men då krävs utveckling av lämplig teknik. FÅGELARTER I VASSAR Starkt vassberoende (häckning + födosök) Brun kärrhök Rördrom Rörhöna Rörsångare Skäggmes Småfläckig sumphöna Sothöna Sävsparv Sävsångare Trastsångare Vattenrall Delvis vassberoende (häckning och/eller födosök) Blåhake Brunand Enkelbeckasin Gråhakedopping Gräsand Hussvala Kärrsångare Ladusvala Skedand Skrattmås Skäggdopping Smådopping Snatterand Stare Svarthakedopping Svarthalsad dopping Årta Visst vassberoende (säsongsvis eller mindre del födosök) Blå kärrhök Blåmes Bläsand Buskskvätta Busksångare Dvärgbeckasin Entita Fiskmås Flodsångare Grågås Gråhäger Gråsiska Gräshoppsångare Grönfink Gulsparv Knipa Knölsvan Kricka Kråka Lärkfalk Mindre hackspett Näktergal Pungmes Rosenfink Skata Stjärtand Stjärtmes Sångsvan Sädgås Talgoxe Talltita Törnsångare Varfågel Vigg Ängshök Totalt 63 av Sveriges 245 arter, dvs ca 25% (efter Björn Welander SOF) Foto: Alf Linderheim/N TALGOXAR ÖKAR ÄPPELSKÖRDEN Holländska forskare har visat att äppelodlare som sätter upp fågelholkar för talgoxar kan öka sin skörd med hela 66 procent. Dessutom behöver odlarna inte använda så mycket insektsgifter på våren för att bli av med larver som äter upp blommor och unga frukter. Talgoxarna har en förkärlek till larver som de matar ungarna med. Källa: Journal of Applied Ecology NY INTERNETSIDA FÖR ARTER Den ideella föreningen All species Foundation (www.all-species-org) har arbetat med att göra en komplett lista på alla arter i världen inom de närmaste 25 åren. Vill du söka efter någon speciell art, gå in på där mer än 1 miljon arter är inlagda. Varje art har sedan tolv länkar till olika databaser där mer information finns om arten. Källa: Oryx 37:17 22

6 ANNONS 23

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Falsterboresan 5 8 september 2013

Falsterboresan 5 8 september 2013 Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,

Läs mer

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Om resan Vi reste med minibuss från Mörby centrum på fredagsmorgonen. På vägen mot Skåne stopp för skådning och fika vid Sättunaviken och Hyltena. Väl i Skåne prioriterades

Läs mer

Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland

Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland TEXT: MARIA STENMARK, FOTO: GIGI SAHLSTRAND I år firade StOF:s vårliga tjejresa till Öland tioårsjubileum. Helt enligt utsatt tid kom vi iväg från Liljeholmen

Läs mer

NOLHAGAVIKEN Vintern Våren

NOLHAGAVIKEN Vintern Våren NOLHAGAVIKEN Mjörnstranden med Nolhagaviken är en rik och varierad miljö på många olika plan. Variationen ger ett artrikt och myllrande liv av både växter och djur. Viken har under årens lopp främst gjorts

Läs mer

FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015

FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015 FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015 Deltagare: Anders Claesson, Liselotte Claesson, Jörgen Fagerblom, Ann- Jeanette Fagerblom, Maria Henriksson, Oscar Berkefalk- Westman, Kicki Westman,

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Kompensationsplan för Botniabanans intrång i Öfjärdens fågelskyddsområde

Kompensationsplan för Botniabanans intrång i Öfjärdens fågelskyddsområde Kompensationsplan för Botniabanans intrång i Öfjärdens fågelskyddsområde Bakgrund Öfjärden är en av Ångermanlands förnämsta fågelsjöar. Här har drygt 200 fågelarter observerats. Öfjärden blev fågelskyddsområde

Läs mer

SPETSBERGSGÅS: Enstaka individer ses varje vår och höst, som mest 41 ex under årets gåsboom i Lidhem 9/3-13.

SPETSBERGSGÅS: Enstaka individer ses varje vår och höst, som mest 41 ex under årets gåsboom i Lidhem 9/3-13. Fåglar i Växjö Artlista som bygger på en sammanställning i Växjö fågelklubbs tidskrift Lommen. Den är gjord av Mats Henriksson och bygger på fågelrapporter till Artportalen. KNÖLSVAN: Häckningar har rapporterats

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Inventering av Smedjeån efter våtmarksanläggning John Strand, Hushållningssällskapet Halland

Inventering av Smedjeån efter våtmarksanläggning John Strand, Hushållningssällskapet Halland Inventering av Smedjeån efter våtmarksanläggning John Strand, Hushållningssällskapet Halland Häckningskriterie 6 (parningsceremonier och spel, inklusive parning) = trolig häckning Häckningskriterie 2 (obs

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012

Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012 Skånska vinterfåglar 13-16 januari 2012 Text: Torbjörn Winqvist Foton: Lena Johansson P-G Larén Torbjörn Winqvist Göran Widerström Tony Johansson Om resan Resan gick med tåg på fredagsmorgonen från Sthlm

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Reserapport Varanger 14 22 juni 2011

Reserapport Varanger 14 22 juni 2011 Reserapport Varanger 14 22 juni 2011 Dag 2 Vi åkte E75 norrut till Hamningberg och det första som slog var mängderna med kustlabb och havsörn längs vägen. Strandskatan en karaktärsfågel på Varanger. Observatörer:

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Tåkerns Fältstation Informerar mars -11 TÅKERNS FÄLT- www.takern.se STATION. Teckning: Gebbe Björkman. Informerar mars-11

Tåkerns Fältstation Informerar mars -11 TÅKERNS FÄLT- www.takern.se STATION. Teckning: Gebbe Björkman. Informerar mars-11 TÅKERNS FÄLT- www.takern.se STATION Havsörnar Teckning: Gebbe Björkman Informerar mars-11 Föreningen Tåkerns Fältstation är en sammanslutning av fauna och flora intresserade personer och har till ändamål

Läs mer

Resa till södra Israel 9/3-16/3 2013.

Resa till södra Israel 9/3-16/3 2013. Resa till södra Israel 9/3-16/3 2013. För tredje året i rad genomförde vi en resa till Israel, den gick av stapeln 9/3-16/3 och var därmed den tidigaste resa vi gjort. Artsamansättningen blir då lite annorlunda,

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Vitryssland 10/10-15/10 2008

Vitryssland 10/10-15/10 2008 Vitryssland 10/10-15/10 2008 Inledning Under våren fick Eva och jag en förfrågan från Studieförbundet Vuxenskolan av Eva Melldahl om att deltaga i ett slöjdprojekt med en etnografisk förening i Vitryssland.

Läs mer

Boende. Bra länkar; www.vnn.dk/default.asp?lan=dk&mnu=75

Boende. Bra länkar; www.vnn.dk/default.asp?lan=dk&mnu=75 Deltagare; Bengt Andersson, bambosa@telia.com Lars Nilsson, larskocken@hotmail.com Joel Levin, joel_levin@hotmail.com Leif Dehlin, leif.dehlin@studieframjandet.se Resans upplägg; Resan gick via Helsingborg

Läs mer

Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress

Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress Projektets namn: Bevara Lammsjön Projektägare: Kontaktperson: Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress Roger Ek ordförande Adress Postadress Telefon Bakgrund Detta dokument är ett underlag

Läs mer

Fågelställen Gotland Några personliga favoriter NaturStig 2009

Fågelställen Gotland Några personliga favoriter NaturStig 2009 1 2 3 4 5 7 6 8 9 10 11 12 13 14 0 5 10 15 20 km Fågelställen Gotland Några personliga favoriter NaturStig 2009 1. Limmorträsk En imponerande stor, liten agmyr. Norr om denna myr finns Klintängarna med

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård

Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård Hans Ryttman & Bill Douhan Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård en sammanfattning av en inventeringsrapport. I FiU nr 4 2007 gjordes (av Hans Ryttman) en sammanfattning av den kustfågelinventering

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

vårda och anlägga våtmarker

vårda och anlägga våtmarker vårda och anlägga våtmarker Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Återskapad våtmark i skog. Vårda och anlägga våtmarker Våtmarker gynnar fågellivet, fisket och jakten. Dessutom ger

Läs mer

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Per Smitterberg Sivert Söderlund assisterar vid inventeringsdagen den 10 april. Foto: Per Smitterberg Inledning

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Spillvattenvåtmarkernas betydelse för fågelfaunan

Spillvattenvåtmarkernas betydelse för fågelfaunan Spillvattenvåtmarkernas betydelse för fågelfaunan En studie av 12 spillvattenvåtmarker i Sverige. Christer Johansson 1 Innehåll Inledning... 3 Varför uppmärksamma spillvattenvåtmarker?... 4 Genomförande

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Medlemsbrev hösten 2007

Medlemsbrev hösten 2007 Smara/Burvik den 7 oktober 2007 Medlemsbrev hösten 2007 Innehåll: Utvärdering av klipp-erfarenheter. Medlemsläget. Planering för 2008. Brev från Klipp-Peter. Kära Sottern-vänner! Vi har satt oss ner och

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Ringmärkningen vid Tåkern fyller 40!

Ringmärkningen vid Tåkern fyller 40! Ringmärkningen vid Tåkern fyller 40! Text och foto: Christer Elderud Jag läser ur min egen handskrivna dagbok från 25 september 1964: Anländer till Glänås klockan 13.30. Fyra nät uppspännes och klockan

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS, BRUNA PÅSEN LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. MATAVFALLET BLIR BIOGAS OCH NÄRING Närmare 40 procent av vårt hushålls avfall

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Norra Spanien, april 2004

Norra Spanien, april 2004 Norra Spanien, april 2004 av Lena Johansson slutet av april ordnade StOF en resa till norra Spanien. Vi besökte tre olika naturtyper; det sanka Ebrodeltat, den torra stäppen kring Sastago samt de mer vintriga

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Svar till Testa dig i faktaboken

Svar till Testa dig i faktaboken Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 191 10.1 Forklara ordet a) ekologi b) ekosystem c) population d) djursamhalle a) Ekologi handlar om hur levande varelser påverkar varandra och samband mellan levande

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

6sätt att slippa bottenmåla

6sätt att slippa bottenmåla 6 sätt att slippa bottenmåla Äntligen! Nu slipper du bottenmåla Varje år försöker du överlista dem. Havstulpanerna. Och varje år står du där i snålblåsten, med värkande armar och målar tappert botten på

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Odlarens bevingade vänner. råd hur man igenkänner och hjälper fåglar

Odlarens bevingade vänner. råd hur man igenkänner och hjälper fåglar Odlarens bevingade vänner råd hur man igenkänner och hjälper fåglar Bästa läsare, Vit stork. Flera förtjänstfulla guider har publicerats om landsbygdsmiljöns natur- och landskapsvård. I många av dem har

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana.

En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana. En beskrivning av fågellivet som finns på Haverdals golfbana. Innehåll Sida Introduktion. 1 Förutsättningar. 1 Regelbundna gäster. 2 Fåglar på vintern. 38 Fåglar som flyttar vår och höst. 39 Rariteter

Läs mer

En fantastisk samling fågelkonst: Köp och stöd fågelforskning DEL 1

En fantastisk samling fågelkonst: Köp och stöd fågelforskning DEL 1 En fantastisk samling fågelkonst: Köp och stöd fågelforskning DEL 1 Nu finns ett unikt tillfälle att köpa akvareller, tryck, olja etc av fåglar till ett försiktigt marknadspris. Alla har kontrollerats

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

FÅGELBLADET. Nr 2 2012 Juni. Stjärtmesbo i enbuske, Karsamåla 7 maj 2012. Årgång 28 Nummer 114 INNEHÅLL

FÅGELBLADET. Nr 2 2012 Juni. Stjärtmesbo i enbuske, Karsamåla 7 maj 2012. Årgång 28 Nummer 114 INNEHÅLL FÅGELBLADET Nr 2 2012 Juni Årgång 28 Nummer 114 Upplaga 130 ex. Lösnummerpris 20 kr www.nefk.nu Bankgiro 448-2956 INNEHÅLL Ledare.......3 Redaktionsruta.......3 Exkursionsrapporter.....4 Sponsor... 12

Läs mer

Text, foto och layout: Mikael Gustafsson orchis@telia.com

Text, foto och layout: Mikael Gustafsson orchis@telia.com Text, foto och layout: Mikael Gustafsson orchis@telia.com Halen - vårt dricksva en Halen - en näringsfa ig sjö Dricksva net i Olofström kommer till 55 % från Halen. Va net tas in en bit utanför badplatsen

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Varangerresa med Kent Carlsson 11/6-17/6 2006

Varangerresa med Kent Carlsson 11/6-17/6 2006 Varangerresa med Kent Carlsson 11/6-17/6 2006 Sö 11/6 Hann röja det mesta från studentskivan dagen innan före jag stack med Kents bil och hämtade upp honom kl 6.00 på morgonen i Hållsta. Utan missöden

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Fåglar, revirkartering, generell metod. Undersökningstyp: Landskap, Skog, Jordbruksmark, Våtmark, Fjäll. Programområde:

Fåglar, revirkartering, generell metod. Undersökningstyp: Landskap, Skog, Jordbruksmark, Våtmark, Fjäll. Programområde: Fåglar, revirkartering, generell metod Version 1:1, 2012-06-21 1 Programområde: Landskap, Skog, Jordbruksmark, Våtmark, Fjäll Undersökningstyp: Fåglar, revirkartering, generell metod Mål och syfte med

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

Slutrapport Mjölkuddstjärn delprojekt i Guldkant kring Gammelstadsviken Augusti 2014

Slutrapport Mjölkuddstjärn delprojekt i Guldkant kring Gammelstadsviken Augusti 2014 Slutrapport Mjölkuddstjärn delprojekt i Guldkant kring Gammelstadsviken Augusti 2014 Delprojektet är en del av Guldkant kring Gammelstadsviken Projektet Guldkant kring Gammelstadsviken startade 2012 i

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Mål och syfte med undersökningstypen

Mål och syfte med undersökningstypen Fåglar, förenklad revirkartering för jordbruksmark Version 1:1 2003-04-04 1 Programområde: Jordbruksmark, Landskap Undersökningstyp: Fåglar: förenklad revirkartering för jordbruksmark Mål och syfte med

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Var hittar jag fåglarna?

Var hittar jag fåglarna? Var hittar jag fåglarna? Fåglarnas när-var-hur i Skellefteå kommun! Sjöfåglar Doppingar Svanar, gäss och tranor Lommar Rovfåglar Ugglor Vadare Nattsångare Övriga arter Skådartips Sjöfåglar Kniporna hör

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Rörflen till Strö och Biogas

Rörflen till Strö och Biogas Rörflen till Strö och Biogas Lycksele 12 april 2014 Sven-Erik Wiklund Energiodlarna Samlar Ca 40 lantbrukare som odlar 400 Ha rörflen i Västerbotten. Första insådd gjordes 2007. MÅL: Utnyttja befintlig

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer