Den fascinerande VASSEN
|
|
- Sven-Erik Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gud, Djävulen och vassen När Gud hade skapat alla fantastiska djur- och växtarter på jorden blev djävulen avundsjuk. Han tyckte det var orättvist att Gud skulle vara bäst i allt. Djävulen bestämde sig då för att göra ett gräs som var mycket större än alla andra. Han gjorde ett som var nästan två meter högt och som idag kallas rörfl en. Detta kunde inte Gud tåla så han gjorde omedelbart ett ännu högre gräs vassen. Då blev djävulen så arg så han bet i vassens blad. Efter detta ser man, om man tittar noga efter, att vassen har en sorts veck eller gropar i bladen som ser ut som bitmärken. På detta sätt kan man skilja den från rörflen och alla andra stora gräs om man är osäker. Den fascinerande VASSEN Insamlad vass Äldre vasstak 18
2 En del fågelarter är helt beroende av vass för att leva, till exempel sävsparven, men även sävsångare och rörsångare finns i de fl esta större vassbestånden i landet. Foto: Ola Jennersten/N ass är vårt största gräs och det kan bli nästan fem meter Vhögt. Det växer i sötvatten och brackvatten, men aldrig i saltvatten. Rötterna kan gå två meter djupt och nå vatten med tillräcklig kvalitet även om ytvattnet är sämre. Ett vassbestånd kan vara en klon av en enda individ. Vassen är otroligt effektiv på att sprida sig genom skott och kan växa med 200 till 300 skott per kvadratmeter. Under juli till september blommar vassen och miljontals frön, som bara är en tiondels millimeter stora, sprids under vintern. Trots den stora mängden frön är chanserna för ett frö att gro och bli färdig vass mindre än en på miljonen. Fröna har mycket speciella krav för sin groning. Vattnet får inte vara djupare än några få centimeter och groddplantan får inte översvämmas eller torka upp helt. Fröet måste också ha fri tillgång till god och näringsberikad jord, mycket ljus samt värme. Det enorma systemet av rötter och stamdelar under vattnet kräver mycket syre. Trots det kan vassarna breda ut sig i ganska syrefattiga områden, där andra arter kan ha svårt att klara sig. Det beror på att vassen kan transportera ned luftens syre från bladen i särskilda gångar i stammen, långt ned till rötterna. Sävsångare VASSEN ÖKAR Mänskliga störningar har hjälpt till att skapa lämpliga groningsbetingelser, till exempel sänkt vattennivå i sjöarna. Vägdiken där åkergödsling runnit fram kanske i kombination med vägsalterna har gynnat spridningen. Några extrema torrår under 1930-talet anses ha varit den utlösande faktorn till de plötsliga vassutbredningarna i flera sjösystem under 1900-talet. En mycket viktig orsak till vassens ökning, framför allt i skärgården, glöms ofta bort: allt färre betande kreatur. För hundra år sedan fanns det mångfaldigt fler kor och andra betesdjur i landskapet. Strandområden med frodig vegetation betades gärna och korna gick så långt ut i vattnet som de vågade. Foto: Bengt Ekman/N Visserligen är Östersjön övergödd, men detta har sannolikt inte varit huvudskälet till vassens ökning som många tror. Haven har ofta redan tillräckligt med näringsämnen för vassens behov. Landhöjningen, som grundar upp vattnen gynnar vassens spridning. Avsnörning av vikar till vasshav är en naturlig process, som ibland bekämpas helt i onödan. När vassen har etablerat sig i ett område där den tidigare inte funnits, kan den sprida sig oerhört fort. Ofta kan ett vassbestånd bestå av samma individ, som klonat sig själv! Vassen fortsätter sedan att klona sig år efter år och eftersom det rent genetiskt är fråga om samma individ, kan man säga att vassen kan bli tusentals år gammal. LÄS MER >> Foto: Ola Jennersten/N Taktäckning med vass Foton: Ola Jennersten/N VIKTIGT SOM TAKTÄCKNING Vassens viktigaste användningsområde är som taktäckning. Ett tillräckligt tjockt lager vass, anlagt med rätt teknik, kan hålla mycket länge och är fullt jämförbart med konventionella tak. Stor skicklighet vid anläggningen krävs. Vassen ska ligga mycket tätt och stråna måste överlappa varandra så att vassrörens mynningar aldrig pekar uppåt. I äldre tider gick man ut på isen så fort den bar och slog av den torra vassen med lie. Vassen bands ihop i kärvar som transporterades hem med häst och släde. Några exempel på andra användningsområden: Tillverkning av vassmattor strö i ladugårdar armering vid putsning och rappning av väggar hjälpmedel vid vävning växtfärgning (brungult) säckpipa (ljudmembran) kreatursfoder (nödlägen eller foder för de fattigaste) 19
3 Den fascinerande VASSEN VASSARNA OCH FÅGELLIVET Vassarna har sin egen speciella fågelfauna. De mest artrika fågelvassarna är de som finns vid större våtmarker och som har en flikighet och öppna vattensamlingar, laguner, i sig. För detta ska uppstå krävs att vattenståndet varierar lagom mycket. Isbildning som rör sig med vattnets rörelse kan effektivt skrapa bort vassen fläckvis. I lagunerna är det viktigt att den gamla vassen får stå kvar så att den får dö av och bilda en kolkälla för en explosion av mikroorganismer. De blir i sin tur mat för en mängd hoppkräftor, trollsländor och andra insektsarter som blir föda för grodor och fåglar som doppingar och änder. Lagunens stora fördel är att den blir fiskfri så att fåglarna slipper konkurrens om födan. MINSKNINGEN I EUROPA Medan vi i Sverige ibland förfasas över vassarnas utbredning, är det tvärt om i Kontinentaleuropa där den fortfarande är viktig som taktäckningsmaterial på hus. Vassen har här i stället minskat sin utbredning och arbete pågår på flera håll för att rädda vassen. Utdikningen av våtmarkerna är en viktig orsak till vassens tillbakagång. En annan orsak är extrem övergödning. Även om vassen gynnas av god tillgång på näringsämnen, så tål den inte hur mycket som helst. Blir det för övergött uppstår rena förgiftningseffekter, eller också tar andra arter över, som exempelvis kaveldunsarterna. GIGANTISKT FILTER Under vattenytan har vassarna ett virrvarr av stamdelar och rotsystem. Dessa fungerar som gigantiska filter i naturen. Partiklar som transporteras med vattnet fastnar och växterna tar upp näring för sin tillväxt. Den biologiska Vassarna har sin egen speciella fågelfauna. De mest artrika fågelvassarna är de som fi nns vid större våtmarker och som har en fl ikighet och öppna vattensamlingar, laguner, i sig. Sothöna är en av de arter som trivs i vassen. film av mikroorganismer som finns i alla sjöbottnar har här sitt verkliga eldorado. Mängden växtdelar är så stor att den sammanlagda ytan av den biologiska filmen blir mångfaldigt större än i en sjö utan vegetation. Under gynnsamma förhållanden kan därför mikroorganismerna här minska övergödningen från exempelvis jordbruket genom att omvandla nitriter och nitrater i vattnet till ofarlig kvävgas. Vassarna gör här alltså en ekosystemtjänst. VASS SOM BRÄNSLE I näringsrika våtmarker med goda förhållanden för vass kan det produceras upp till två kilo biomassa (torrvikt), per kvadratmeter. En vassvåtmark på 10 hektar skulle därmed kunna producera 200 ton bränsle per år. LÄS MER >> Foto: Darek Karp/Naturbild RÖRDROM EN TYPISK VASSFÅGEL Landets mest typiska vassfågel är rördromen. Den är perfekt kamouflagefärgad, ljusbrun färg med svarta streck. Fötterna har extremt långa tår som används för att gripa tag om stråknippen när den går i vassen. Fågeln är långsmal och kan ställa sig med näbben rakt upp, nästan som om den ville likna ett vasstrå. Lyssna noga under försommarkvällarna. Hör du någon som blåser i en flaska ute i vassen då är det rördromen som är i farten. 20
4 Sothöna Foto: Jan Töve/N Foto: Darek Karp/Naturbild Brun kärrhök Foto: Lennart Mathiasson/N Vattenrall BRUN KÄRRHÖK VASSENS KUNG Kungen över alla vassar är den bruna kärrhöken. Den häckar på vassbäddar, ofta mitt i den tätaste, nästan ogenomträngliga vassen. Kärrhöken tar ibland änder och doppingar, men den huvudsakliga födan består av vattensork och grodor. Trots detta får kärrhöken nästan aldrig jaga i fred över våtmarken, kråkor, måsar, björktrastar och vadare attackerar ständigt. VASSENS HISTORIA Vassen har funnits i det svenska landskapet sedan årtusenden. Ända sedan istiden har sjöar successivt vuxit igen med vegetation och omvandlats till våtmarker av olika slag. Till slut har sjöarna bara varit några meter djupa och då har vass och andra stora växter börja växa på den grunda botten. På bara några decennier kan sjön vara nästan helt igenvuxen av vass. Under denna tid sker också en explosion i fågellivet med mängder av doppingar, änder, vattenrallar, sothöns och sångare. Vassen har en mycket hög biomassaproduktion och naturen hinner inte bryta ned växtmaterialet som bara ökar år för år. Till slut kväver vassen sig själv. ph-värdet sjunker i det allt syrefattigare vattnet och ett kärr bildas. Vadare som grönbena och storspov kan börja häcka. I kärret bildas kärrtorv som växer till och då börjar en mosse bildas. Torvpacken växer på höjden. Orrar och ljungpipare hittar en ny miljö. Om man tar ett borrprov i en mosse, kan man hitta en lagerföljd som visar hela denna utveckling. Längst ned kommer gyttja, sedan vasstorv, kärrtorv och längst upp mossetorv (se illustration ovan)
5 Rörsångare Rörsångare tillhör de fågelarter som är starkt vassberoende. Rörsångaren häckar i vassen, där den även söker föda. Foto: Bengt Ekman/N Den fascinerande VASSEN Vi har minst hektar vassar i Sverige. Om bara en tiondel av denna yta användes för energiproduktion, skulle två miljoner ton bränsle kunna produceras. Det finns idag två metoder som diskuteras för att utvinna energi ur vassen: eldning eller produktion av biogas. Jämfört med energiskogsodling har vasskörd flera fördelar. Man slipper kostsamma gödslingar näringsämnena finns redan i vattensystemet. En miljöfördel är också att vassen tar bort näringsämnen från våra vatten och därigenom minskar övergödningen. Dessutom kan det minska igenväxningen av en sjö. Vass fungerar som andra biobränslen; det binds lika mycket koldioxid i biobränslet som släpps ut när det eldas. Om samhället skulle väga in miljövinsterna med vasseldning genom till exempel lägre skatt, är det fullt möjligt att vass skulle bli ett konkurrenskraftigt bränsle i framtiden. Men då krävs utveckling av lämplig teknik. FÅGELARTER I VASSAR Starkt vassberoende (häckning + födosök) Brun kärrhök Rördrom Rörhöna Rörsångare Skäggmes Småfläckig sumphöna Sothöna Sävsparv Sävsångare Trastsångare Vattenrall Delvis vassberoende (häckning och/eller födosök) Blåhake Brunand Enkelbeckasin Gråhakedopping Gräsand Hussvala Kärrsångare Ladusvala Skedand Skrattmås Skäggdopping Smådopping Snatterand Stare Svarthakedopping Svarthalsad dopping Årta Visst vassberoende (säsongsvis eller mindre del födosök) Blå kärrhök Blåmes Bläsand Buskskvätta Busksångare Dvärgbeckasin Entita Fiskmås Flodsångare Grågås Gråhäger Gråsiska Gräshoppsångare Grönfink Gulsparv Knipa Knölsvan Kricka Kråka Lärkfalk Mindre hackspett Näktergal Pungmes Rosenfink Skata Stjärtand Stjärtmes Sångsvan Sädgås Talgoxe Talltita Törnsångare Varfågel Vigg Ängshök Totalt 63 av Sveriges 245 arter, dvs ca 25% (efter Björn Welander SOF) Foto: Alf Linderheim/N TALGOXAR ÖKAR ÄPPELSKÖRDEN Holländska forskare har visat att äppelodlare som sätter upp fågelholkar för talgoxar kan öka sin skörd med hela 66 procent. Dessutom behöver odlarna inte använda så mycket insektsgifter på våren för att bli av med larver som äter upp blommor och unga frukter. Talgoxarna har en förkärlek till larver som de matar ungarna med. Källa: Journal of Applied Ecology NY INTERNETSIDA FÖR ARTER Den ideella föreningen All species Foundation ( har arbetat med att göra en komplett lista på alla arter i världen inom de närmaste 25 åren. Vill du söka efter någon speciell art, gå in på där mer än 1 miljon arter är inlagda. Varje art har sedan tolv länkar till olika databaser där mer information finns om arten. Källa: Oryx 37:17 22
6 ANNONS 23
Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson
Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade
Läs merLagnamn Rally Lagnamn Rally Antal arter Antal arter. Placering Placering
Lagnamn Rally 2015 Ullerud Storfors Tjockfot Gråhakarna Gråben & Hjulben Blindgrisarna Gamnackarna Långkallsångarna Sumpmesarna Löparnissarna Il Duce Lagnamn Rally 2015 Antal arter 38 56 51 41 33 45 51
Läs merLagnamn Rally Lagnamn Rally Antal arter Antal arter. Placering Placering
Lagnamn Rally 2014 Ullerud Storfors Tjockfot.com Cygnus X Gråben & Hjulben I sista laget Blindgrisarna Gamnackarna Thermåsarna Löparnissarna Lagnamn Rally 2014 Antal arter 33 53 38 44 41 43 42 36 37 38
Läs merTEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti Foto: Sven-Evert Carlsson.
TEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti 2014. Foto: Sven-Evert Carlsson. TEGELÄNGEN 2014 Sam Hjalmarsson Vatten och växtlighet Det blev en mycket mild start på året. I början av januari
Läs mer100 Tisdag Antal arter för alla grupperna. Onsdag Tisdag 2 65 nr. Onsdag 1 78
Antal arter för alla grupperna 100 Tisdag 1 72 nr Onsdag 1 78 Tisdag 2 65 nr Onsdag 2 71 nr nr 1 Knölsvan 1 Knölsvan 1 Knölsvan 1 Knölsvan 2 Mindre sångsvan 2 Mindre sångsvan 2 Mindre sångsvan 2 Mindre
Läs merFågeltornskampen 2014 en kort resume.
Fågeltornskampen 2014 en kort resume. Hela 69 fågeltorn anmälde sig till Fågeltornskampen 2014. Alla anmälda torn har inte rapporterat när detta skrivs. Förhoppningsvis får vi in fler rapporter. Dock har
Läs merÅterinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap
Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap En jämförelse med resultatet från år 2000 Rapport 2006:2 Omslagsfoto: Michael Egerzon Rapport 2006:2 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen,
Läs merÅldersrekord för svenska fåglar
Åldersrekord för svenska fåglar - 2016-05-27 Lista över åldersrekord av fåglar ringmärkta i Sverige. Namn Ringnummer Kön Ålder Fynddetaljer Smålom SVG D1928 23 år 7 mån Oljeskadad 9700425 15 år 9 mån Fångad
Läs merInventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014
Inventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014 Version 2014-09-21 Sammanfattning Denna fågelinventering utfördes i Natura 2000-området Klarälvsdeltat där Länsstyrelsen i Värmlands län inom
Läs merFågelinventering Sässmanområdet 2013
Fågelinventering Sässmanområdet 2013 Stefan Persson Bete vid Sässmans västra strand Detta projekt har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Gävleborg Inventeringens genomförande
Läs merSTANDARDRUTTERNA Resultatprotokoll från kombinerad punkt- och linjetaxering
STANDARDRUTTERNA Resultatprotokoll från kombinerad punkt- och linjetaxering Svensk Fågeltaxering, Martin Green & Åke Lindström, Biologiska inst., Lunds universitet, Ekologihuset, 223 62 Lund. Telefon:
Läs merRingmärkningen vid Tåkern jubileumsåret 2004
Ringmärkningen vid Tåkern jubileumsåret 2004 Lars Gezelius 2004 var det alltså fyrtio år sedan den första ringmärkningen vid Tåkerns fältstation. Årets märksiffror blev något över genomsnittet för hela
Läs merTEGELÄNGEN Vattennivå m m. Sam Hjalmarsson
TEGELÄNGEN 2018 Dammsnäppa vid Tegelängen 3 augusti 2018. Foto: Jan Kruse. Årets sensation vid Tegelängen. Ny art för Mariestads kommun. Många fågelskådare från när och fjärran sökte sig till Tegelängens
Läs merInventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014
Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern
Läs merFalsterboresan 5 8 september 2013
Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,
Läs merFågelinventering i vassområden i Mälaren, sträckan Hamre- Gäddeholm samt Björnön
Datum 2016-01-31 vassområden i sträckan Hamre- Gäddeholm samt Björnön Västerås stad EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Läs merSjöinventeringen 2016
Sjöinventeringen 2016 Thomas Nilsson Under våren och försommaren 2016 genomfördes en häckfågelinventering av 150 sjöar i Blekinge. Inventeringen ingick i en rad av projekt som Västblekinges Ornitologiska
Läs merTEGELÄNGEN Tegelängen 6 augusti En våtmark med lågt vattenstånd. Foto: Sam Hjalmarsson.
TEGELÄNGEN 2017 Tegelängen 6 augusti 2017. En våtmark med lågt vattenstånd. Foto: Sam Hjalmarsson. TEGELÄNGEN 2017 Sam Hjalmarsson Vattennivå m m Det blev inte mycket vinter de första månaderna om man
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merFÅGLARNA VID LERKILEN
FÅGLARNA VID LERKILEN Thomas Liebig juni 2012 Inledning I augusti 2011 tog jag på mig att göra en sammanställning över de fåglar som förekommer i och omkring Lerkilen, Hälleviksstrand i Orust kommun. Rapporten
Läs merRovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011
Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011 Text: Torbjörn Winqvist Foto: Peter Berglin och Torbjörn Om resan Vi for med en minibuss och en personbil från Liljeholmen på torsdagen
Läs merSkånska specialiteter 28-31 maj 2010
Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Om resan Vi reste med minibuss från Mörby centrum på fredagsmorgonen. På vägen mot Skåne stopp för skådning och fika vid Sättunaviken och Hyltena. Väl i Skåne prioriterades
Läs merStandardrutter i Uppsala län 2008
Bill Douhan Standardrutter i Uppsala län 2008 Redan på 1970-talet startade Lunds universitet (Ekologiska institutionen) standardiserade häckfågelinventeringar i Sverige. Inledningsvis var det två inventeringsmetoder
Läs merSkåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010
Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010 Jan Gustafsson Flygande grågäss. Sammanfattning Under år 2010 så har området kring Skåraviken studerats för att utröna vilka fåglar
Läs merCES-ringmärkningen vid Älviken 2017
CES-ringmärkningen vid Älviken 2017 Roger Mellroth & Thord Fransson Vårvärme i mars följdes av snö och blåst i april. Maj blev extremernas väder med riktigt kyliga nätter inledningsvis för att sedan växla
Läs merPunkttaxering av våtmarksfåglar i Brannäs våtmark i Oxelösunds kommun under år 2012
Punkttaxering av våtmarksfåglar i Brannäs våtmark i Oxelösunds kommun under år 2012 Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Jan Gustafsson Oxelösunds kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Vid
Läs merFågelinventering Hösten Stora Beddinge ängar 58:3 Trelleborgs kommun Skåne
Fågelinventering Hösten 008 Stora Beddinge ängar 58: Trelleborgs kommun Skåne Gråhäger Richard Bergendahl Trelleborgs kommun 008-1-15 Inledning... Inventeringsutförandet... Områdesbeskrivning... Vädret...
Läs merCES-ringmärkningen vid Älviken 2018
CES-ringmärkningen vid Älviken 2018 Roger Mellroth & Thord Fransson 2018 bjöd på en kall, snörik inledning och i april uppmättes köldrekord för senaste 30 åren på flera platser i Svealand. I inledningen
Läs merFågelobservationer vid sjön Björken åren blir poster i databas
Fågelobservationer vid sjön Björken åren 1996-2005 blir poster i databas Foto: Årta, Hans Ring Sofia Johansson Vilt- och naturvårdslinjen 05/07 Klarälvdalens Folkhögskola Rapport nr: 367 Innehåll Förord
Läs merA PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER
A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER 1. Burmått 2. Journal 3. Bon, ungar, årstider och vikter Burmått MINIMUM-MÅTT Dessa mått är beräknade per individ, men i olika situationer, bl.a.
Läs merIvriga stockholmsskådare. Åt vilket håll ska man titta? Det är ju fåglar överallt!
Ivriga stockholmsskådare. Åt vilket håll ska man titta? Det är ju fåglar överallt! Efter avprickning och välkomnande av ledningsgruppen bestående av Henrik Waldenström och Rolf Vestberg rullade vi iväg
Läs merSvenskt namn Lördag 29/6 Söndag 30/6 Måndag 1/7 Tisdag 2/7 Onsdag 3/7 Torsdag 4/7 Fredag 5/7 Lördag 6/7 Sångsvan A E Sädgås
esökta lokaler Tåget odens stn med E bisko Ö F bisko turiststation Njakajaure Hamnen biskojåkkas delta och östra E bisko turiststation Njulla jörkliden Vassijaure och Riksgränsen E jörkliden Stordalens
Läs merMiljöövervakning. Ökande arter (exkl. tättingar): Andfåglar Rovfåglar Vadare Måsfåglar Övriga
Miljöövervakning Standardiseringen av ringmärkning och sträckräkning vid Falsterbo ger tillsammans möjlighet till övervakning av beståndsförändringar hos flertalet fennoskandiska flyttfågelarter, vare
Läs merReserapport: Skåne och Halland 7-10 september 2017
Reserapport: Skåne och Halland 7-10 september 2017 Morups fyr (Monica Ahlberg) Väderprognoserna utlovade regn i dagarna fyra, eller möjligen tre. Det var därför med något nedskruvade förväntningar vi lämnade
Läs merFågelåret i Järlåsa. Mattis Jansson
54 Fågelåret i Järlåsa Mattis Jansson I Upp-X-tider som dessa, då skådare åker kors och tvärs över Uppland, tycker jag det är dags att uppmärksamma den västra delen av landskapet ur ett fågelperspektiv.
Läs merSkötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848)
Skötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848) Bakgrund Tysslingen är en näringsrik, sänkt och grund slättsjö som är starkt påverkad av igenväxning
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 06 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på kolonihäckande
Läs merCES-ringmärkningen vid Älviken 2011
Södra nätgatan. Foto: Roger Mellroth. CES-ringmärkningen vid Älviken 211 Roger Mellroth & Thord Fransson Redan i slutet av november 211 var hela landet snöklätt. Vintern 21/211 blev liksom vintern 29/21
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 205 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på
Läs merBarnens guide till Getteröns naturreservat
Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande
Läs merSmåfåglar i vassen. Fr.v.: Rörsångare, skäggmes och sävsparv. Foto: P-G Bentz (sävsparv) och John Larsen.
Småfåglar i vassen. Fr.v.: Rörsångare, skäggmes och sävsparv. Foto: P-G Bentz (sävsparv) och John Larsen. Vassfåglar Bladvass är en speciell biotop, som hyser sina särskilda arter. I inre delen av Foteviken
Läs merVåtmarker på Järvafältet
Våtmarker på Järvafältet Nya våtmarker på Järvafältet Stockholms stad har anlagt två nya våtmarker i Igelbäckens Kulturreservat. De blev klara 2007. De populära våtmarkerna har skapat nya livsmiljöer för
Läs merFakta om Upplands häckande fågelarter
BILL DOUHAN Fakta om Upplands häckande fågelarter Sveriges Ornitologiska Förening har nyligen givit ut Fåglarna i Sverige antal och förekomst. Syftet med denna bok är att redovisa hur många par av varje
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merExkursionsrapport skånska vinterfåglar
Exkursionsrapport skånska vinterfåglar Torsdag 10 januari till söndag 13 januari 2008 Ledare: Hasse Nordin och P-G Larén Deltagare: Britta Svensson, Lars Svantesson, Lars Norell, Lena Johansson, Tony Johansson,
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merTioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland
Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland TEXT: MARIA STENMARK, FOTO: GIGI SAHLSTRAND I år firade StOF:s vårliga tjejresa till Öland tioårsjubileum. Helt enligt utsatt tid kom vi iväg från Liljeholmen
Läs merStOF:s tjejresa till Öland maj 2011
StOF:s tjejresa till Öland 13-16 maj 2011 Ett soligt Öland ännu en gång Deltagare: Gigi Sahlstrand, Eva Stenvång-Lindqvist, Anita Melin, Maria Stenmark, Annika Morberg, Marianne Dannbeck, Stina Yström.
Läs merInventering av fågel på Lövudden, Sparrudden och Gådeån, Säbrå socken Härnösands kommun 2004
Inventering av fågel på Lövudden, Sparrudden och Gådeån, Säbrå socken Härnösands kommun 2004 Bedömning av naturvärden 2004-11-29 Leif Johansson Kurt Holmqvist Innehåll Inledning 3 Inventeringens genomförande
Läs merGrunderna för uppföljning av sjöfågelbestånd. Juha Honkala
Grunderna för uppföljning av sjöfågelbestånd Juha Honkala Uppföljning av sjöfåglar Punktinventering av sjöfåglar Målsättningen är att övervaka årliga förändringar i de häckande bestånden i olika typer
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs merHöjeåprojektet. Biologisk uppföljning av 15 anlagda våtmarker. Fåglar. Tofsvipa. Foto: Johan Hammar
Biologisk uppföljning av 15 anlagda våtmarker Tofsvipa. Foto: Johan Hammar Rapporten är författad av Cecilia Holmström Granskning: Johan Hammar Teckningar: Peter Elfman Uppdragsgivare: Höje å vattenråd
Läs merFågelbesöksled Nyköping Norr
Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden norrut, utmed väg 53. Den följer delvis Nyköpingsån i början. Ett stickspår
Läs merNOLHAGAVIKEN Vintern Våren
NOLHAGAVIKEN Mjörnstranden med Nolhagaviken är en rik och varierad miljö på många olika plan. Variationen ger ett artrikt och myllrande liv av både växter och djur. Viken har under årens lopp främst gjorts
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merBivråkar och aftonfalk rovfågelsträcket i Falsterbo plus Hallandslokaler 27-30 augusti 2015
Bivråkar och aftonfalk rovfågelsträcket i Falsterbo plus Hallandslokaler 27-30 augusti 2015 Falsterbo är känt för sitt magnifika sträck med bivråkar och andra rovfåglar kring månadsskiftet augusti/september.
Läs merArtlistning av skogens fåglar på några trädbevuxna skärgårdsöar i Oxelösunds kommun under år 2012
Artlistning av skogens fåglar på några trädbevuxna skärgårdsöar i Oxelösunds kommun under år 2012 Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Jan Gustafsson Omslagsfoto, sid 1 Knölsvan. Foto Thomas Larsson
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merStudie av fågellivet kring Råstasjön
Studie av fågellivet kring Råstasjön Solna Stad Inför upprättande av detaljplan för Arenastaden Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte! 4 Fågelstudie metod! 4 Resultat 7 Bedömning, lövskogen som fågelbiotop
Läs merMunksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö
Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för
Läs merVanliga fåglar i Oset och Rynningeviken
Det nya fågellivet Välkommen till naturreservaten Oset och ynningeviken, ett restaurerat våtmarkslandskap som återigen lockar häckande och rastande fåglar. 1 värs över Närke och Sverige går sedan urminnes
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merVåtmarker och fosfordammar
Våtmarker och fosfordammar Bakgrund De flesta av de miljöåtgärder som rekommenderas lantbrukare i praktisk odling och de åtgärder som beskrivs i detta utbildningsmaterial syftar till att minska läckage
Läs merÖland Torsdag 2 söndag 6 maj 2013 Text: Hans-Georg Wallentinus Foto: Göran Årevik och Hans-Georg Wallentinus
Öland Torsdag 2 söndag 6 maj 2013 Text: Hans-Georg Wallentinus Foto: Göran Årevik och Hans-Georg Wallentinus Reseledare: Hans-Georg Wallentinus och P-G Larén Deltagare: Andrea Boström, Anita Melin, Annika
Läs merSvenska namn Rödlistekategori Bedömning
Bilaga C Svenska namn Rödlistekategori Bedömning backsvala NT 118 observationer mellan 2000 och 2017. Arten häckar i anslutning till kyrkogården där man vissa år observerat nära 150 beboeliga bohålor och
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs mer4.2 Vad är träd bra för?
AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,
Läs merTillgänglighet. Fågelbesöksled Nyköping Öster
Fågelbesöksled Nyköping Öster Fågelbesöksled Nyköping Öster Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden österut, utmed väg 219. Leden blandar olika biotoper under sin färd österut.
Läs merDagledigas resa till Hornborgasjön den 22-23 april 2014
Dagledigas resa till Hornborgasjön den 22-23 april 2014 Deltagare: Ingemar Ander, Arne Andersson, Lennart Hellström, Arne och Gunnel Larsson, Svante Söderström, Siw och Jörgen Wetterfelt. Vi var åtta personer
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merVilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad
Vilken fågel? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2. Räkna
Läs merFÅGELTURER Vinterfågelmatning
FÅGELTURER Vinterfågelmatning X Fiskevillan som utgör startpunkt och återsamlings- eller slutpunkt för promenaden 1 - Matplatser i anslutning till Fågeldammarna. Beroende på hur matning sker kan här ses
Läs merVÅTMARKSSATSNINGEN. Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Eva Amnéus Mattisson projektledare
VÅTMARKSSATSNINGEN Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-17 1 Eva Amnéus Mattisson projektledare Våtmarkssatsningen Regeringen förstärker anslaget 1:3
Läs merResultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.
Bakgrund Inventeringen är beställd av Nässjö kommun och utförd av medlemmar i Nässjö ornitologklubb våren och sommaren 2008. Sjön[81] har inventerats vid flera tillfällen tidigare. Senast det gjordes var
Läs mer36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar
Sören Lindén, Stockholms ornitologiska förening 36 arter kustfåglar Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Stockholms skärgård,
Läs merRAPPORT DATUM: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB
DATUM: 2008-11-07 TILL: FRÅN: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB ANG: HÄCKFÅGELINVENTERING, TRÖNNINGE ÄNGAR 2008 Under våren
Läs merMiljöövervakning i Malmö
Miljöövervakning i Malmö 2001 Foto: Johan Hammar Ekologgruppen på uppdrag av MALMÖ STAD Miljöförvaltningen december 2001 Miljöövervakning i Malmö 2001 Rapporten är författad av Johan Hammar Uppdragsgivare:
Läs merÖstersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i
Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga
Läs merFOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015
FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015 Deltagare: Anders Claesson, Liselotte Claesson, Jörgen Fagerblom, Ann- Jeanette Fagerblom, Maria Henriksson, Oscar Berkefalk- Westman, Kicki Westman,
Läs merFåglar Harfjärden. Bredsättra socken Borgholms kommun Kalmar län miljöland / Seppo Ekelund / Johan Petersson
Fåglar Harfjärden Bredsättra socken Borgholms kommun Kalmar län 2013 miljöland / Seppo Ekelund / Johan Petersson Fiskgjuse som fångat en stor gädda i Harfjärden förföljdes av en brun kärrhök. Fiskgjusen
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merVattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Läs merTegelsmorasjön nytt smultronställe i Uppland
LARS GOTBORN Tegelsmorasjön nytt smultronställe i Uppland Invigning. Den 27 augusti 2011 invigdes ett nytt smultronställe i Uppland. Det var Tegelsmorasjön, även kallad Kyrksjön, som fick denna kvalitetsstämpel.
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merMaterial. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.
Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.
Läs merFågelinventering vid Lommarstranden i Norrtälje kommun
Fågelinventering vid Lommarstranden i Norrtälje kommun Naturföretaget 2016 Inventering: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Rapport: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-07-04 Version:
Läs merHäckande fåglar i skogsmark på Gotland
Häckande fåglar i skogsmark på Gotland 1998 214 Rapporter om natur och miljö Rapport nr 218:1 Häckande fåglar i skogsmark på Gotland 1998 214 Tomas Johansson & Lars Tydén In memoriam Lars Tydén (1955
Läs merRödlistan Åke Widgren
Rödlistan 2015 Åke Widgren Två gånger tidigare har jag i Fåglar i Blekinge (Widgren 2004 och 2011) presenterat vilka blekingefåglar som varit rödlistade. Den nationella rödlistan revideras vart femte år.
Läs merFisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet.
Fisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet. Ungfågeln på bilden fotograferades vid Billudden i augusti. 8
Läs merFyrtio andfågelräkningar i Finjasjön i september och några i Magle våtmark
Fyrtio andfågelräkningar i Finjasjön i september 197-29 och några i Magle våtmark 1995-29 Thomas Johnsson En måttlig till hård vind drog in från söder över Finjasjön och termometern visade på 13 plusgrader.
Läs merAlla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...
Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger
Läs merFågelinventering i vassområden i Oxelösunds kommun 2015
Fågelinventering i vassområden i Oxelösunds kommun 2015 Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt. Under 2015 har Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
Läs merRevirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012
Revirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012 Jan Gustafsson, Länsstyrelsen i Södermanlands län Kilaån som rinner i den södra kanten av den tänkta/kommande Stora Lida våtmark. På sydsidan
Läs merReportage Näsängen september 2016
Reportage Näsängen september 2016 Under september har jag gjort fem besökt till Näsängen, fyra gånger på morgonen och en gång mitt på dagen, drygt en timme per gång. Det är lätt att förbise Näsängen som
Läs merFåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6
Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371
Läs mer