Upphovsrätt för programformat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upphovsrätt för programformat"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats VT 2009 Upphovsrätt för programformat Författare: Rickard Wannerheim Handledare: Mats Nordenborg

2 Sammanfattning I svenska läroböcker på högskolenivå som behandlar ämnet upphovsrätt brukar det ofta finnas en mycket kort formulering; upphovsrätten omfattar inte idéer. Mer än så brukar påståendet sällan utvecklas. Varför, kan man undra? Faktum är att en hel bransch, vare sig de vill det eller inte, i stor utsträckning står i beroendeställning till den korta formuleringen. I stora drag bygger branschen på att komma på idéer till intresseväckande TV-program och sälja dessa, som sedermera gestaltas i form av en inspelad programserie som sänds i TV. Årligen köps och säljs programformat mellan aktörer i branschen, men vad är det egentligen köparna betalar för? Många faktorer kan naturligtvis väga in i en affär av den här karaktären, men rent upphovsrättsligt betalar köparna kanske främst just för en idé något som inte omfattas av upphovsrätten. Varför betalar aktörerna för något som inte är skyddat? Beror det på osäkerhet angående rättsläget; rädslan att hamna i en långdragen tvist? För visst måste aktörerna ha reflekterat över detta i och med summorna som årligen läggs ner på vad man kan kalla handel med programformat. Det faktum att det finns så lite sagt om ämnet ställt i relation till hur aktuellt det faktiskt är, har gjort mig intresserad att undersöka rättsläget närmare. Hur ser egentligen skyddsomfånget ut för ett programformat som skyddas av upphovsrätten? Vilka andra faktorer vid sidan av de upphovsrättsliga kan bli relevanta att beakta när man som aktör vill skydda sitt format? Ett problem med programformaten är att deras karaktär ofta gör att gränsen mellan verkets inre form (idén) och dess yttre form (utformningen) tunnas ut, vilket gör det lättare för andra aktörer att ta idéer som har en så abstrakt utformning att de inte omfattas av upphovsrättens skyddsomfång. Genom att sträva efter att göra varje beståndsdel i verket så särpräglat och originellt som möjligt kan flera av dessa luckor i skyddet täppas till i olika hög grad. Den bakomliggande idén till det upphovsrättsliga verket kan aldrig skyddas, det är utformningen av idén som skyddas. Ju mer upphovsmannen konkretiserar den bakomliggande idén, ju lättare är det för upphovsmannen att argumentera för att idén är en del av utformningen och därför omfattas av upphovsrätten. Upphovsmannen kan aldrig erhålla vad som skulle kunna jämställas med ett idéskydd för sitt verk. Men en skicklig kreatör kan utforma programformatet på ett sätt så att det blir svårt för andra aktörer att utnyttja idén så som den är tänkt att gestaltas på bästa sätt utan att samtidigt göra intrång i upphovsrätten till verket. 2

3 Förkortningslista FHL NIR NJA Prop. PRV SOU TRIPs URL WCT Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter Nordiskt Immateriellt Rättsskydd Nytt Juridiskt Arkiv Proposition Patent- och registreringsverket Statens offentliga utredningar Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights including Trade in Counterfeit Goods Lag (1960:729) om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk WIPO Copyright Treaty WIPO World Intellectual Property Organization / Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten WTO World Trade Organization 3

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNING METOD DISPOSITION 6 2. UPPHOVSRÄTTENS GRUNDER DUBBELSKAPARKRITERIET IDEELLA OCH EKONOMISKA RÄTTIGHETER IDEELL RÄTT EKONOMISK RÄTT SKYDDSSUBJEKTET BERNKONVENTIONEN OCH WCT TRIPS UPPHOVSRÄTT FÖR EN IDÉ? VERKETS INRE OCH YTTRE FORM PROGRAMFORMAT SOM BEGREPP BEARBETNING ELLER NYTT VERK? FORMATETS RELATION TILL IDÉN PROGRAMFORMATETS INRE OCH YTTRE FORM SÄRSKILJANDE TILLÄGG AVSLUTANDE DISKUSSION 23 KÄLLFÖRTECKNING 28 4

5 1 INLEDNING 1.1 PROBLEMFORMULERING I Sverige finns idag ett antal stora tv-produktionsbolag bolag som verkar inom en bransch som årligen omsätter ansenliga belopp 1. Hela branschen bygger på att tvproduktionsbolagen skapar programformat, eller koncept som det också kallas, och säljer dessa till TV-kanaler o.d. som betalar väldigt stora belopp för att få köpa (det som förstås som) rättigheterna till programformatet och därmed få möjlighet att spela in och sända programformatet i TV. På Strix webbsida förklaras att Strix verksamhet bygger på att utveckla och sälja programformat, men vad är egentligen ett programformat? 2 Termen programformat saknas i den juridiska terminologin, men definieras av Nationalencyklopedin som benämningen på en programtyp avseende dess längd eller programidé 3. Med andra ord ägnar sig Strix och de andra tv-produktionsbolagen åt att skapa idéer och sälja dessa för stora summor pengar, och för att ytterligare förtydliga; att en hel bransch bygger på att företag får betalt för sina idéer. Detta är i sig inte så konstigt för de flesta branscher, men det som gör tvproduktionsbranschen speciell är att man inom branschen just talar om att sälja format, och häri finner vi själva problematiken! 4 Den svenska lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) medger som huvudregel nämligen inget skydd för idéer 5, varför frågan ställs på sin spets vilket upphovsrättsligt skydd programformaten egentligen har. Trots detta betalar TVkanalerna stora summor för att köpa idéerna. Varför gör de det om det de betalar för inte är skyddat, och vad får de egentligen för pengarna? Kan TV-kanalerna inte lika gärna ta idéerna och göra realitet av programformaten ändå utan att betala så stora belopp som accepteras i dagsläget? Går det verkligen att som svenskt TVproduktionsbolag skydda sina programformat med hjälp av upphovsrättslagstiftningen? 1.2 SYFTE Syftet med denna uppsats är att utreda i vilken mån ett programformat kan tillmätas upphovsrättsligt skydd, samt vad omfånget av detta skydd i så fall kan bli. 1 Uppgift baserad på information från branschorganisationen TV-producenterna, (30/3-09). 2 (21/03-09). 3 Nationalencyklopedins webbupplaga sökord programformat. 4 Slutsats baserad på innehållet på branschorganisationen tv-producenternas medlemmars webbsidor, 5 Påståendet utvecklas nedan. 5

6 1.3 AVGRÄNSNING Jag har valt att avgränsa mig till det upphovsrättsliga perspektivet av skyddet för programformat. Således avgränsar jag mig från att undersöka eventuella möjligheter till skydd genom marknadsföringslagen (2008:486) eller varumärkeslagen (1960:644). Vidare har jag för avsikt att i huvudsak behandla svensk rätt. Internationella konventioner och fördrag som påverkar svensk rätt finns beskrivna i den grad jag anser att de tillför något av vikt, eller annars får anses vara relevanta för rättstillämpningen. Slutligen har jag valt att inte beröra i huvudsak manusbaserade TV-serier o.d., utan koncentrerat mig på programformat, som i regel inte är uppbyggda på samma sätt med noggrant skrivna scener och manus (detta utvecklas i uppsatsen). 1.4 METOD Jag använder mig av en traditionell rättsdogmatisk metod och studerar rättskällorna på sätt som är brukligt. Dessutom har jag fått inspiration och diskussionsunderlag genom kontakt med tre branschrepresentanter som svarat på frågor via e-post och telefon. I min inledande kontakt med representanterna klargjorde jag att jag inte skulle hänvisa svaren specifikt till någon, om denne inte uttryckligen gav sitt samtycke. Två av tre källor önskade kommentera anonymt, därmed har jag valt att inte hänvisa svarsunderlag till någon av de representanter som svarade på mina frågor. Svaren på frågorna var relativt lika, och jag fick inte intrycket av några direkta meningsskiljaktigheter mellan representanterna. 1.5 DISPOSITION Uppsatsen består av fem kapitel. 1. INLEDNING: I det inledande kapitlet presenteras problemformuleringen och syftet med uppsatsen. Därefter presenteras uppsatsens avgränsning och metod. 2. UPPHOVSRÄTTENS GRUNDER: Kapitlet innefattar grunderna i den svenska upphovsrättslagstiftningen, samt internationella konventioner och fördrag som är relevanta för svensk lagstiftning. 3. UPPHOVSRÄTT FÖR EN IDÉ?: Kapitlet behandlar avsaknaden av idéskydd i den svenska upphovsrättslagstiftningen. 4. PROGRAMFORMAT SOM BEGREPP: I kapitlet diskuteras innebörden av begreppet programformat och hur formatbegreppet står i relation till idébegreppet. Dessutom resoneras kring gränserna för programformatets inre och yttre form och vikten av programformatets utformning. 5. AVSLUTANDE DISKUSSION: I detta kapitel besvaras uppsatsens frågeställningar som presenteras i det inledande kapitlet. Generella slutsatser dras baserat på vad som framkommit av studien. 6

7 2 UPPHOVSRÄTTENS GRUNDER Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket så inleds URL 1. Vad som räknas som litterärt eller konstnärligt verk beskrivs närmare i URL 1 som skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, datorprogram, musikaliskt eller scensikt verk, filmverk, fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, alster av byggnadskonst eller brukskonst eller verk som kommit till uttryck på annat sätt. Den sista formuleringen är väldigt abstrakt och vitt hållen och förmedlar att de andra uppräknade verksformerna endast är exempel på verk som kan skyddas av upphovsrätten. 6 Det upphovsrättsliga skyddet tillkommer formlöst direkt vid skapandet, vilket är en effekt av Bernkonventionens huvudprinciper, ingen registrering krävs från upphovsmannens sida. För att ett verk ska skyddas av upphovsrätten krävs dock att verket uppvisar självständighet 7 och originalitet. 8 Termerna självständighet och originalitet som uttalades i lagens proposition från 1960 brukar i doktrinen ingå i samlingsbegreppet verkshöjd. Den praktiska innebörden av verkshöjdsbegreppet är inte helt lätt att definiera kort, men kan beskrivas som att det bakom skapelsen ska ligga en personlig insats, vilket kan sägas innebära att verket inte kan tillmätas skydd om det t.ex. skapats av ett djur eller av en dator utan mänsklig inblandning eller som ett resultat av naturen. 9 I Sverige är kravet på verkshöjd relativt lågt ställt, 10 och det finns inte något krav på en kvalitativ estetisk miniminivå för att ett verk ska anses besitta upphovsrättsligt skydd. 11 Det lågt ställda verkskravet gör att fler verk skyddas av upphovsrätten, och vad man skulle kunna se som en negativ effekt av detta är att det logiskt sett gör det svårare för upphovsmannen att veta exakt vilket skydd mot efterbildningar en specifik skapelse omfattas av. 12 Det finns nämligen inga konkreta bestämmelser som gör att man med säkerhet i förhand kan avgöra om ett senare utgivet verk är så pass likt originalverket att det ska anses utgöra en efterbildning, eller om det är tillräckligt originellt för att utgöra ett eget självständigt verk. Det blir en bedömning som domstolen får göra i det enskilda fallet, även om det finns prejudikatfall. Även fast det finns fall att jämföra med ska man vara väldigt försiktig att generalisera, och snarare se praxis på området som möjliga utgångar än som troliga utgångar i ett oprövat fall. 13 En ytterligare faktor som eventuellt kan bidra med viss osäkerhet angående ett verks skyddsomfattning är att upphovsrättsskyddet till skillnad från t.ex. patent inte är ett prioritetsskydd. 6 Levin, M, Lärobok i immaterialrätt, s. 70 f. 7 Jfr. begreppet särprägel nedan. 8 prop. 1960:17 s Levin, M, a.a. not 6, s Rosén, J, Medie- och immaterialrätt, s SOU 1956:25 s Levin, M, a.a. not 6, s Bernitz, U, Karnell, G, Pehrson, L, Sandgren, C, Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens, s

8 2.1 DUBBELSKAPARKRITERIET Till upphovsrätten kopplas begreppet dubbelskaparkriterium, vilket har kommit att få en dubbel innebörd. I viss doktrin förklaras begreppet som att ett upphovsrättsligt verk inte skyddas mot senare efterbildningar om dessa skapats oberoende av det tidigare verket. 14 All doktrin uttrycker inte enighet i tolkningen av begreppet. I doktrin som härrör från författare som tillämpar en annan tolkning uttrycks istället att dubbelskaparkriteriet är ett krav på att verket ska vara så pass särpräglat att det inte är sannolikt att två personer oberoende av varandra ska kunna uttrycka verkets innehåll på exakt samma vis. 15 Enligt den tillämpningen av begreppet är dubbelskaparkriteriet ett rekvisit för att verket ska tillmätas upphovsrättsligt skydd, eftersom att det då visar på tillräcklig verkshöjd. 16 Att lagen medger upphovsrättsligt skydd utan registrering kräver logiskt sett att dubbelskaparkriteriet i någon mening efterföljs. Den positiva effekten blir att den som självständigt skapat ett särpräglat verk slipper genomgå registreringar eller prövningar för att skydda sitt verk (jfr exempelvis patent). För utveckling av dubbelskaparkriteriet, se praxis IDEELLA OCH EKONOMISKA RÄTTIGHETER Huvudregeln inom upphovsrätten är att upphovsmannens ekonomiska och ideella rätt ska skyddas. Upphovsmannens ekonomiska rätt regleras i huvudsak i URL 2 och innebär att upphovsmannen ska ha uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och att göra det tillgängligt för allmänheten. Med dagens utvecklade teknik och digitalisering har begreppet tillgängligt för allmänheten fått väldigt stor uppmärksamhet när det handlat om intrång i upphovsrätten genom fildelning eller länkning 18 av bl.a. filmer och musik. Enligt lagtextens ordalydelse kan ett verk göras tillgängligt för allmänheten på fyra sätt. Det är då verket överförs till allmänheten på så vis att allmänheten kan få tillgång till verket från tid och plats de själva väljer, då verket framförs offentligt med eller utan tekniska hjälpmedel, då exemplar av verket visas offentligt eller då exemplar bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning IDEELL RÄTT Den ideella rätten kommer till uttryck i URL 3 och kallas vanligen även droit moral (från franskan). Den ideella rätten ger upphovsmannen rätt att bli namngiven 14 Levin, M, a.a. not 6, s Olsson, H, Copyright, s Olsson, H, a.a. not 15, s Jfr NJA 1994 s 74 (Smultron) och NJA 2002 s 178 (Drängarna). 18 NJA 2000 s 292 (Mp3). 8

9 då exemplar av verket framställs samt rätten att opponera sig mot kränkande ändringar i verket eller att verket sätts i sådana sammanhang som är kränkande för upphovsmannen. I det här avseendet klassas även översättningar av verk såsom bearbetningar, 19 och kan därmed angripas av upphovsmannen enligt rättigheterna i URL EKONOMISK RÄTT De ekonomiska rättigheterna till ett verk kan säljas, URL 27, vilket medför att köparen får rätt att åberopa alla de rättigheter som upphovsmannen haft möjlighet till. Däremot är de ideella rättigheterna som stadgas i URL 3 undantagna i URL 27, vilket gör att köparen aldrig fullt ut kan åberopa den rätt som den ursprunglige upphovsmannen har. Genom avtal mellan parterna kan dock upphovsmannen utfästa att efterge sin ideella rätt. 20 Värt att notera i sammanhanget är att det i URL 27 understryks att inga av upphovsmannens rättigheter följer med då ett exemplar av verket överlåtes, utan bara när rätten till originalverket överlåts. Formuleringen har stor betydelse, och den praktiska följden blir att varje enskild person som köper ett exemplar av ett skyddat verk inte får upphovsrätt till det exemplaret med åberopande av URL SKYDDSSUBJEKTET Upphovsrättens huvudregel är att skyddet tillfaller den som skapat verket, URL 1. Är det flera upphovsmän som tillsammans skapat ett verk tillfaller skyddet dem gemensamt, URL 6. För verk som skapas i anställningsförhållanden finns inga lagregleringar, med undantag av URL 40 a, som gör gällande att datorprogram som skapas av en arbetstagare som ett led i dennes arbetsuppgifter som huvudregel tillfaller arbetsgivaren. Avsaknaden av sådana generella bestämmelser gör att sedvana, praxis och avtal blir viktiga element för att avgöra vad i vilken mån arbetsgivaren kan utnyttja verket utan att be om tillstånd eller utge särskild ersättning. Lagstiftaren har uttryckt att frågor som rör prestationer för verk som skyddas av upphovsrätten främst bör regleras genom avtal, så länge det inte uppstår allvarliga missförhållanden. 21 Skyddstiden för ett verk är i Sverige 70 år efter upphovsmannens dödsår, URL 43. Om det är fler upphovsmän som gemensamt skapat verket och har gemensam upphovsrätt till detsamma i enlighet med URL 6, är skyddstiden 70 år efter dödsåret av den sist avlidne upphovsmannen, URL 43. Även för filmverk gäller principen om 70-årig skyddstid efter döden. Tiden räknas då efter dödsåret för den sist avlidne av huvudregissören, manusförfattaren, 19 Bernitz, U, Karnell, G, Pehrson, L, Sandgren, C, a.a. not 13, s Levin, M, Nordell, P J, Handel med immaterialrätt, s Prop. 2004/05:105 s

10 dialogförfattaren och kompositören av eventuell musik som skapats speciellt för verket, URL 43. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet utnyttjar ett upphovsrättsligt skyddat verk på sätt som inte är tillåtet enligt lagens 1 och 2 kap. kan dömas till böter eller fängelse, URL 53. Ersättning ska även betalas till upphovsmannen, och under vissa förutsättningar ska denna ersättning även täcka ytterligare skada (t.ex. skada på verkets anseende m.m.) som intrånget eventuellt medfört, URL BERNKONVENTIONEN OCH WCT Bernkonventionen tecknades ursprungligen i Bern 1886 och har sedan dess ändrats ett antal gånger för att anpassas till det moderna samhällets ändrade behov. Konventionen har fått en internationell utbredning, och utgör nu en union med 163 medlemsländer och är den mest grundläggande upphovsrättsliga internationella konventionen. 22 Sverige skrev under konventionen år 1904 och har sedan dess anpassat lagstiftningen efter innehållet i konventionen. Konventionen ställer minimikrav på unionsländernas upphovsrättsliga lagstiftning och krav på att denna nationella lagstiftning ska behandla verk från andra länder inom unionen på samma villkor, s.k. nationell likabehandling. 23 En annan viktig princip som följer av Bernkonventionen och hör samman med denna är den s.k. territorialitetsprincipen, som innebär att unionslandets nationella lagstiftning som huvudregel ska tillämpas inom det egna landet. Principen om ett formlöst upphovsrättsskydd härstammar från Bernkonventionen. 24 År 1996 tecknades ett nytt fördrag fristående från Bernkonventionen, som är tänkt att vara en moderniserande anslutning till Bernkonventionen. 25 Fördraget framställdes av FN-organet WIPO (World Intellectual Property Organization) och går under namnet WCT (WIPO Copyright Treaty). Fördraget refererar återkommande till Bernkonventionen, men ett nytt inslag i fördraget är bl.a. dess andra artikel, som stadgar att upphovsrätten enbart ska omfatta uttryck och inte t.ex. idéer eller tillvägagångssätt. 22 Bernitz, U, Karnell, G, Pehrson, L, Sandgren, C, a.a. not 13, s Levin, M, a.a. not 6, s Levin, M, a.a. not 6, s Bernitz, U, Karnell, G, Pehrson, L, Sandgren, C, a.a. not 13, s

11 2.5 TRIPS TRIPs (Trade-related aspects of intellectual property rights) är utformat av World Trade Organization (WTO) Avtalet bygger på principerna i Bernkonventionen och Pariskonventionen och innefattar inte bara upphovsrätten, utan även de övriga immaterialrätterna. Som förstås med anledning av verksamhetsområdet för WTO står handelsaspekterna i fokus i TRIPs-avtalet, och avtalet har i doktrinen omtalats som Bern-Paris plus, eftersom det i avtalet föreskrivs att konventionsländerna ska tillämpa den senaste revideringen av Bernkonventionen och Pariskonventionen plus det tillägg som stadgas i TRIPs. 26 TRIPs ställer därmed ett minimikrav på lagstiftning som ska tillämpas i en medlemsstat. I dagsläget finns ca 150 medlemsstater inklusive EU och USA. Det stora antalet bygger till stor del på att en medlemsstat som vill ansluta sig till WTO blir tvunget att skriva på de avtal WTO har, varav TRIPs är ett av dessa. Detta faktum kan man tycka lätt skulle leda till en urvattning av avtalets betydelse, men faktum är att TRIPs-avtalet ses med tillbörlig respekt från de allra flesta konventionsstater. 27 Till skillnad från t.ex. Benkonventionen, som TRIPs grundar sig på, så har WTO som står bakom ett eget utarbetat system för att se till att konventionen följs, samt ett processuellt organ. Detta system för tvistelösning är dock inte öppet för enskilda företag som vill föra talan mot enskilda eller andra företag med åberopande av konventionen. Det är istället medlemsstaterna som får stå som parter och föremålet för prövningen är hurrvida den nationella lagstiftningen i den enskilda medlemsstaten lever upp till de minimikrav som stadgas av TRIPs Bernitz, U, Karnell, G, Pehrson, L, Sandgren, C, a.a. not 13, s Levin, M, a.a. not 6, s Bernitz, U, Karnell, G, Pehrson, L, Sandgren, C, a.a. not 13, s

12 3 UPPHOVSRÄTT FÖR EN IDÉ? Upphovsrätten skyddar verk, men exakt vad i verket är det verkligt skyddsvärda? Är det den bakomliggande idén till verket som egentligen utgör kärnan, och därmed borde skyddas? Huvudregeln med upphovsrätten är att den endast skyddar verk som kommit till uttryck i konkret form. 29 I den svenska upphovsrättslagen står det inte uttryckligen att bakomliggande idéer till verk inte kan skyddas, men varför får man då intrycket av motsatsen när man läser svensk doktrin? Av URL 26 g framkommer att den som har rätt att använda ett datorprogram också har rätt att undersöka programmets funktion för att fastställa de idéer och principer som ligger bakom programmets olika detaljer. Även fast detta i ordets bemärkelse rör datorprogram så är det ändå ett tecken från lagstiftarens sida på att idéer och metoder inte är föremål för upphovsrätt. För att gå djupare in på saken måste man vända sig till lagens förarbeten, som med stöd av den smala tillgången på svensk doktrin och praxis som behandlar ämnet uttrycker att den svenska upphovsrätten står i avsaknad av idéskydd, tillsammans med internationella konventioner som styrker detsamma. 3.1 VERKETS INRE OCH YTTRE FORM I statens offentliga utredning (SOU) 1956:25, som står bakom URL, behandlas frågeställningen hurvida upphovsrätt även ska gälla till idéerna bakom verket eller inte. Beskedet som ges är klart och tydligt och inskränker upphovsrättens omfång till att gälla enbart den form vari det utgått från hans hand. 30 Förvisso medges att ett verk ska skyddas av upphovsrätten även fast det överförts till annan form, t.ex. då en bok blir föremål för en filminspelning, men samtidigt trycker man på att upphovsrätten inte omfattar idéer, motiv, tankar eller andra uppgifter som framlagts i verket, med andra ord verkets innersta kärna. 31 Det formuleras till och med så tydligt att man i klartext skriver att dessa attribut i verket är allmän egendom och att stildrag, manér och andra uttrycksmedel inte heller kan bli föremål för upphovsrätt även om de är högst karaktäristiska för upphovsmannen. 32 En slutsats man kan dra av uttalandet i utredningen är alltså att en idé (som utgör kärnan i alla verk), verkets inre form, inte kan skyddas även fast idén skulle vara ett särpräglat resultat av ett originellt skapande som bär karaktäristiska drag kopplade direkt till skaparen. Det förenklade budskapet av SOU 1956:25 torde således vara att ett verks inre form aldrig kan skyddas av upphovsrätt, utan att skyddet under alla omständigheter stannar vid att omfatta verkets yttre form. Under sådana förutsättningar blir frågan högrelevant; kan föremålet för verkets inre kärna göras tillräckligt konkret så att det på goda grunder kan sägas övergå till att vara dess yttre form och därmed kunna bli 29 Levin, M, a.a. not 6, s SOU 1956:25 s SOU 1956:25 s SOU 1956:25 s. 68 f. 12

13 föremål för upphovsrättsligt skydd? För ett programformat skulle frågan kunna göras om till; hur kan man skydda ett programformat genom att konkretisera innehållet och göra att idéerna övergår till att bli skyddbara beståndsdelar av verkets yttre form? I utredningen förs en jämförelse mellan intervjuer i tryckt press respektive radio. Klart är att det inte skulle vara några större svårigheter att skydda en tryckt intervju, under förutsättning att innehållet i intervjun uppfyller verkskravet. I motsats till detta kan en intervju i ett radioprogram inte skyddas, av anledningen att intervjuarens frågor inte skulle kunna uppfylla verkskravet, däremot skulle svaren på frågorna som ställs rent tekniskt kunna vara av sådan karaktär att det inte kan uteslutas att de uppfyller verkskravet och därmed blir föremål för upphovsrättsskyddet. 33 Uttalandet har dock vissa brister i logiken, och framstår som motsägelsefullt. Om nu svaren på frågorna är skyddbara torde en sammansättning av frågor från en skicklig intervjuare principiellt sätt kunna vara nog så skyddbara. Dessutom är det en paradox i sig att det i utredningen påtalas att frågorna skulle kunna skyddas i tryckt form, men att skydd för en inspelning mer eller mindre utesluts. För att se detta ur programformatens synvinkel skulle man kunna säga att själva programformatet Big Brother inte skyddas i sig, men att om man bortser från det färdigklippta programmet som sådant kan det inte uteslutas att deltagarnas dialoger, monologer eller vissa handlingar (jfr koreografiskydd) rent principiellt skulle kunna skyddas. Eftersom varken dialog e.d. sker efter manus i den typen av program skulle det innebära att så länge man inte kopierar den färdiga produkten och sänder den såsom sin egen, skulle det inte finnas några direkta hinder från att använda sig av verkets inre form, idén att stänga in deltagare i ett hus, ge deltagarna uppdrag, rösta ut en i taget och filma detta 24 timmar om dygnet i hundra dagar. Det man inte bör göra är att ta av programformatets yttre form. I SOU 1956:25 pekar utredningskommittén på manusets eller motsvarande handlingarns betydelse för tolkningen om vart gränsen för inre och yttre form går. Under själva skapelseprocessen utarbetas idéskisser, s.k. synopsis eller storys. Utförligheten och omfånget av en sådan skiss kan vara varierande, och i den form idéskissen inte är mer än just en idé eller en enklare redogörelse för hur saker och ting ska gå till vid inspelningen kan den enligt utredningen inte skyddas, men om idéskissen skulle göras så utförlig och omfattande att den kan jämföras med en novell kan den skyddas, precis som en traditionell novell. 34 Från annat håll har det dock påpekats att idén eller motivet bakom verket spelar en avgörande roll vid en upphovsrättslig likhetsjämförelse, men att skillnader i verkens konkreta form gör att bevissvårigheten får till effekt att intrång inte kan göras gällande. 35 Det kan ju vara en del av den praktiska verkligheten, men hur relevant är det egentligen att föra ett sådant resonemang om en idé bakom ett verk ändå är allmän egendom, i likhet med auktorrättkommitténs uttalande. Avgörande blir helt enkelt att dra gränsen för vad som är en idé och vad som tillhör verkets yttre form. Tanken om inre och yttre form är densamma oavsett vilken karaktär det upphovsrättsliga verket är av. Däremot hävdar jag att gränserna för inre och yttre form ter dig annorlunda för t.ex. 33 SOU 1956:25 s. 70 f. 34 SOU 1956:25 s Levin, M, a.a. not 6, s

14 musikaliska stycken, böcker och filmer. I en roman innefattar den inre former högst sannolikt alla karaktärer och handlingen i romanen som sådan (jfr not 28), medan den tryckta texten som sådan står för verkets yttre form (jfr not 27). I en film torde resultatet vara ungefär detsamma; karaktärer och handling tillhör verkets inre form, medan filmmusik, kanske enskilda scener och framförallt filmen i dess helhet utgör verkets yttre form. Men hur blir fallet med ett musikaliskt verk? Vad kan man säga är en idé bakom ett musikaliskt verk? Klart är att en bedömning måste göras hurvida det föreligger ett oberoende dubbelskapande mellan originalverket och det påstådda intrångsverket. 36 Professor Marianne Levin uttrycker det som att rena ljudlån inte är intrång, medan ett tematiskt lån kan vara det. 37 För att våga sig på en slutsats sprungen ur detta skulle jag utan att generalisera påstå att det finns mer utrymme att låna inslag från litterära verk eller filmverk än vad som ges för musikaliska verk, utan att passera gränsen för vad som kan anses utgöra verkets yttre (och därmed upphovsrättsskyddade) form. Med detta vill jag illustrera det faktum att skyddsomfånget för olika typer av verk kan te sig annorlunda, och samtidigt bädda för frågeställningen vart gränserna för ett programformats inre och yttre form går. Utan att det uttryckligen framkommer av den svenska upphovsrättslagen uttrycks det väl i doktrin och praxis att idén inte kan falla in under URL 1, som anger vad som kan göras till föremål för upphovsrätten. Ett exempel på detta finns bland annat i domen från det s.k. databasmålet (NJA 1995 s. 256). I domen framkommer att det inte är arbetsprestationen i sig som skyddas, utan att skyddet tillfaller utformningen av det färdiga resultatet. Idéer eller information bakom ett verk kan således inte skyddas av upphovsrätten, eftersom upphovsrätten inte innebär ett formskydd. Så trots att det inte är uteslutet att även delar av verk kan skyddas, förutsatt att beståndsdelarna i sig besitter tillräcklig verkshöjd 38, så skulle det enligt domstolens utsaga kunna tolkas som att det inte spelar någon roll vad man gör eller hur man bär sig åt, en idé är alltid en idé, och därför kan du under inga omständigheter få skydd för idén. 36 NJA 2002 s 178 (Drängarna). 37 Levin, M, a.a. not 6, s NJA 1995 s. 256 (Databas). 14

15 4 PROGRAMFORMAT SOM BEGREPP Som nämndes inledningsvis (1.1) saknas termen programformat i den juridiska vokabulären. Begreppet har främst vuxit fram inom branscher, och figurerar i sin sammansatta form inte i Svenska Akademins ordlista, men definieras som benämningen på en programtyp avseende dess längd eller programidé i Nationalencyklopedin. Det är också överensstämmande med den föreställningen jag delgivits genom att fråga representanter från svenska produktionsbolag. En tydligare definition baserad på svarsunderlaget är att ett programformat är en tydlig idé och struktur som är konsekvent genom hela programserien. 4.1 BEARBETNING ELLER NYTT VERK? Inledningsvis vill jag klargöra att ett TV-program kan skyddas av upphovsrätten i egenskap av ett verk, under samma förutsättningar som andra verk, URL 1. På samma vis skyddas programmet på samma villkor som andra verk från att utnyttjas på sätt som strider mot bestämmelserna i URL 2, förutsatt att verkskravet är uppfyllt. Kärnan i min frågeställning utgörs istället av verk som på olika vis bearbetas, och det återstår att bedöma om bearbetningen är av sådan karaktär att det innebär intrång att förfoga över det såsom ett självständigt verk, eller om det är skapat i fri anslutning till originalverket och är tillräckligt nytt och självständigt för att inte vara beroende av rätten till originalverket, URL 4. När allt väl kommer till kritan är det väl ändå så att idén är grunden för hela programformatet, och utan just den specifika idén skulle verket (den färdiga produkten) inte existera, vilken i sin tur skulle innebära att hela den relevanta marknaden vilar på en juridisk osäkerhet eftersom aktörerna aldrig riktigt vet exakt vilket skydd de kan räkna med för sina arbetsprestationer. Frågan är om det är rimligt att det ska vara uppbyggt på det viset? Å ena sidan står förståelsen för att en idé ibland kan vara hela verket i sig, å andra sidan kan ju sägas att allt skapande och alla handlingar utgör idéer, och med ett upphovsrättsligt idéskydd skulle hela den kreativa konstnärliga och litterära utvecklingen bromsas av förbud, inskränkningar och uppbundenhet. Det måste göras en rimlig bedömning för att med säkerhet och hållbar rättvisa kunna avgöra vad som är skyddsvärt (och skyddbart) och vad som måste stå fritt för gemene man att inspireras av. I TRIPs artikel 9 p. 2 uttrycks kort och koncist att upphovsrätt enbart ska sträcka sig till uttryck och inte till idéer. Samma stadgande uttrycks praktiskt taget ordagrant i WCT artikel 2. Så långt verkar det som att det inte går att tvivla på att idéer inte kan skyddas, och det har jag svårt att se att det råder något tvivel om. Problematiken ligger troligen inte alls just här i frågan om programformatens skydd, utan problematiken kommer in först senare, när en gränsdragning görs för vad skyddet ska omfatta för ett specifikt programformat. En idé som är tillräckligt konkretiserad skulle kunna vara av skyddbar karaktär. 39 Resonemanget kan jag förstå, även fast det 39 Levin, M, a.a. not 6, s. 175 f. 15

16 inte riktigt är så enkelt i praktiken. Ett inspelat programformat bör i sig kunna skyddas av upphovsrätten så tillvida det uppfyller verkskravet. Men det faktum att idén bakom programformatet inte skyddas torde ju ändå kunna öppna för att andra aktörer spelar in ett program som bygger på exakt samma idé, fast ändrar lite i utformningen och ger det ett annat namn. Därför anser jag att resonemanget att en idé kan skyddas om den är tillräckligt konkretiserad förvisso inte är en osanning, men likväl är en falsk trygghet ur ett upphovsrättsligt perspektiv. I lagens förarbeten berörs naturligtvis frågan, och resultatet formuleras som att isolerade idéer och detaljer i ett verk inte kan skyddas. 40 Än en gång förs jag tillbaka till frågan vart gränsdragningen går. Ett programformat kan sägas vara en eller flera idéer samt en vision hur dessa idéer ska utformas för att kort sagt vara så intressanta och underhållande som möjligt för den TV-publik aktören riktar sig till. En utformning av en idé, sättet att ordna upp den och sammanfoga tankeinnehållet mellan verkets individuella drag är i sig skyddbart under förutsättning att verkshöjdskravet uppfylls. 41 Alla enskilda utformningar av alla enskilda idéer i ett programformat utgör tillsammans en sammanhängande helhet av framställningselement, som resulterar i att den ursprungliga samlingen idéer och visioner nu ses i sin helhet och består i ett program. 42 För att illustrera detta med ett exempel refererar jag till programformatet Parlamentet 43. Parlamentet är i grund och botten ett panelhumorprogram 44 bestående av komiker i två lag som framstår som att de är politiker, och en programledare som ger intrycket av att vara debattledare i programmet. I programmet finns bl.a. ett inslag som kallas tips från coachen. Under inslaget ska komikern som talar följa anvisningar som rullar upp på skärmen som även tittaren kan se. En sådan anvisning kan t.ex. röra sig om att komikern ska imitera någon person eller uttrycka någon särskild åsikt när denna svarar på frågor ställda av programledaren. För att återkoppla till föregående resonemang vad som rent teoretiskt är skyddbart mot efterliknelser i ett sådant moment, kan man tänka sig att idén att en komiker ska få en anvisning via en skärm och efterfölja den inte går att hindra någon annan aktör från att genomföra i egen tappning. Däremot kan man tänka sig att just det sättet som produktionsbolaget utformar momentet på kanske kan skyddas, under förutsättning att utformningen av idén görs så konkret och originell att den utgör ett självständigt verk. Oavsett om produktionsbolaget skulle göra varje enskild liknande beståndsdel i ett program så utfyllande och originell, skulle det förmodligen ändå innebära att en annan aktör skulle kunna använda samma idé, men ändra på utformningen, och därmed kvarstår problemet och frågeställningen lever vidare. För att svara på frågan är det av intresse att diskutera vilket skyddsomfång ett verk av den här karaktären har. Att ett inspelat program kan skyddas enligt URL 2 är således inte kärnfrågan. 40 Prop. 1960:17 s Karnell, G, Rätten till programinnehållet i TV, s Karnell, G, a.a. not 37, s Produceras av produktionsbolaget Jarowskij och är år 2009 inne på den 21 säsongen. 44 Uppgift från Jarowskijs webbplats, (12/5-09). 16

17 Kärnfrågan är om en bearbetning av ett verk är så likt ursprungsverket att det klassas som intrång i verket 45, eller om den bearbetningen är så pass ny och självständigt i förhållande till ursprungsverket att det ges ett självständigt skydd enligt URL 4. Den principiella skillnaden är viktig, eftersom frågeställningens fokus inte ligger på om ett programformat kan skyddas av upphovsrätten, utan hur stort skyddsomfånget är. 4.2 FORMATETS RELATION TILL IDÉN Programformat kan vara av varierande karaktär. Vissa programformat styrs av manus, liksom en film, medan andra programformat kan vara helt eller delvis fria från manus. För ett programformat som är uppbyggt som en dokusåpa finns det i regel inga manus för deltagarna. Den typen av programformat består i stort sett av att filma ett påkallat men manuslöst händelseförlopp där det är menat att programdeltagarna själva ska skapa underhållningen genom sitt agerande. Verket torde då bestå i det färdigredigerade programmet, eller som tidigare framlades möjligen även delar av det. Programformatet i sig kan dock (möjligen oförsiktigt uttryckt) inte anses bli konkretiserat enbart i och med inspelningen av händelseförloppet. Idéerna är i grund och botten ofta ganska abstrakta i jämförelse med manusbaserade program, och kan exempelvis bestå i att x antal personer ska bo i ett hus i x antal dagar eller kämpa för sin överlevnad på en strand och delta i tävlingar då och då för att vinna fördelar jämte de andra deltagarna. Det sistnämnda exemplet är hämtat från Robinson 2009 (tidigare under namnet Expedition Robinson i Sverige). Programformatet Robinson är ytterligare ett lysande exempel för den aktuella problemfrågeställningen. I Sverige är det för närvarande produktionsbolaget Silverback som producerar programmet, 46 men produktionsbolaget Strix var allra först med att producera formatet år Den ursprungliga idén till formatet utformades av Charlie Parson. 47 Charlie Parson står numera bakom det brittiska produktionsbolaget Castaway Television, ett bolag som också via sin webbsida påstår sig äga rättigheterna till formatet, 48 och dessutom står som registrerad innehavare av varumärkena Expedition Robinson och Survivor. 49 På produktionsbolagets webbsida står mycket tydligt formulerat att idén (bolaget använder just termen idé) består i att sexton personer skickas till en öde ö i tre månader för att följas av ett kamerateam. Den person av dessa sexton som klarar sig kvar längst vinner en summa pengar. 45 NJA 1990 s. 499 (Gotlandskarta). 46 Robinson Uppgift från Castaway Television, (1/6-09). 48 (11/05-09). 49 Varumärkesregistret, (1/6-09). 17

18 Vilken juridisk grund gör att Silverback, eller någon annan aktör, betalar för att få spela in en egen utformning av denna idé? Vad skulle idéskaparen egentligen kunna göra juridiskt om en aktör åkte ner till en strand med ett dussin deltagare, filmade deras tillvaro i ett par månader, arrangerade vissa tävlingar och utröstningar, och sedan sände resultatet i TV? Utformningsmöjligheterna till ett sådant format kan inte på något vis sägas vara begränsade, så vad betalar en aktör för om aktören egentligen har det denne behöver för att göra sin egen tolkning idén? Både Survivor och Expedition Robinson är som ovan nämnt registrerade varumärken. Utan att gå in djupare på detaljnivå inom varumärkesrätten skulle titeln behöva frångås vid en egen utformning av formatet. Men hur skulle det kunna angripas om det enbart är idén som utnyttjas till en egen unik utformning, och varken varumärke eller renommé? Många programformat som saknar manus o.d. är som sagt av sådan karaktär att de skiljer sig från verk som traditionellt skyddats av upphovsrätten sedan dess tillkomst, och vad det färdiga resultatet blir vet ingen egentligen i förväg, även om produktionsbolaget har intentioner och förväntningar. Att ett programformats inre och yttre form ligger så nära varandra leder till problem eftersom programformatets idé ofta är av sådan karaktär att den i realiteten utgör den viktigaste delen av verket, men ändå rent juridiskt tekniskt står utan upphovsrättsligt skydd i egenskap av idé. Effekten av att ett inspelat programformat har en sådan tunn gräns mellan inre och yttre form torde rent upphovsrättsligt bli att det egentligen bara är skyddat mot direkta plagiat. 50 Mot bakgrund av detta kan konstateras att programformatets olika beståndsdelar blir otroligt viktiga. Genom att göra abstrakta idéer så konkreta och originella som möjligt kan upphovsmannen täppa till luckor som annars möjliggör för andra aktörer att ta dessa element som annars står i avsaknad av skydd. 4.3 PROGRAMFORMATETS INRE OCH YTTRE FORM Svårigheterna att göra detta i en dokusåpa har redan påtalats, men vilka principiella skillnader står att finna om man jämför dokusåpan med andra programformat? Talkshows (pratshower/intervjuprogram) är ett frekvent inslag i TV-tablån i de flesta länder världen över. Uppläggen kan vara annorlunda, men utgångspunkten i ett sådant programformat är att en programledare bjuder in gäster till en studio, i regel kända personer, för att ställa frågor. Idén till ett sådant program kan inte anses vara skyddbar i sitt grundutförande. Enligt tidigare stycke (3.1) kan det diskuteras i vilken mån detta även gäller för frågorna som ställs. Att idén till programformatet inte är skyddad ter sig ganska logiskt i tanke på hur många olika talkshows det finns. Mitt personliga intryck av talkshows som genre bland programformaten är dessutom att det är vedertaget bland producenterna som producerar dem att aktörerna inte konkurrerar genom ensamrätt, utan genom att vara intressantast eller roligast och erbjuda störst underhållningsvärde och på så vis likt vilken produkt som helst ta flest marknadsandelar och vara populärast. 50 Wainikka, C, NIR 3/2008 s. 293 ff. 18

19 Vad är det då som gör att just en speciell talkshow lyckas? Förutom en lämplig programvärd som ställer intressanta frågor brukar många moderna talkshows innehålla inslag som förmodligen kan ses som en ingrediens för att göra att just den showen sticker ut från övriga. I programmet Sen kväll med Luuk 51, som leddes av Kristian Luuk, blandades allvar med komik. I slutet av varje program utmanade programledaren sina gäster på arga leken. Inslaget kan i sig knappast sägas vara särskilt skyddbart, men jag vill ändå påstå att det blev det största enskilda kännetecknet för showen (utom showens namn). Likheten mellan en dokusåpa och en talkshow kan rent generellt sägas vara att det är deltagarna/gästen som på något vis ändå ligger i fokus hos tittaren. En bra programledare kan vara nog så viktigt för bägge typerna av programformat, men en dokusåpa utan deltagare fungerar lika illa som ett intervjuprogram utan gäster att intervjua. Samma acceptans av samexistens mellan programformat från olika produktionsbolag råder tillsynes även för reseprogram, hemmafixarprogram och kanske i synnerhet matlagningsprogram. Praktiskt taget varje TV-kanal i Sverige sänder ett matlagningsprogram, och det ena får man säga är det andra likt, för vem kan egentligen skydda idén att laga mat? Jag finner ingen större skillnad i de utföranden de olika programmen använder sig av. Återigen kopplar jag detta till att det måste vara så att det för vissa format råder en sorts acceptans för att en producent inte kan få ensamrätt att spela in och sända format av viss karaktär. Detta gör i stället att programmets framgång blir beroende av en duktig och karismatisk programledare, och kanske något annat extra, för att göra det egna formatet mer intresseväckande och konkurrenskraftigt i etern. För att ännu en gång dra en parallell till dokusåporna vill jag påvisa att likheterna i grunden är ganska stora mellan talkshows, dokusåpor och andra idénära program, som t.ex. de flesta matlagningsprogram. I samtliga tre fall står det klart att formaten är väldigt idénära i sin utformning. Med det menar jag att verkets inre och yttre form ligger väldigt nära varandra, för att inte sägas vara identiska med varandra. Ett förtydligande av det kan göras genom att påtala att själva idén som utgör formatet praktiskt taget blir densamma som det färdiga resultatet eftersom att inte så fruktansvärt mycket läggs till runt om, som är fallet vid en filminspelning där inget i regel lämnas åt slumpen. Tillåt mig göra en jämförelse med en soppa! 52 Soppans absolut grundläggande idé kan plumpt sägas vara att det är en maträtt som huvudsakligen utgörs av vätska, detta är soppans (verkets) inre form. Om man smaksätter soppan med enbart en buljongtärning så har man påverkats soppans inre form genom en personlig insats, detta skulle möjligen då kunna sägas vara soppans utförande (dess yttre form) soppan smakar hönsbuljong. Det blir svårt för dig att skydda din soppa efter som den är så fundamental. Möjligen skulle du kunna väcka talan om någon annan lägger hönsbuljong i, men skulle det gå med framgång om denne hade dubbelt så mycket eller dubbelt så lite som du? Den yttre formen ändras ju eftersom smaken, utförandet, 51 Producerades av produktionsbolaget EFTI, (18/5-09). 52 Lek med tanken att soppor skulle kunna skyddas på liknande sätt som upphovsrättsliga verk. 19

20 påverkas enbart med hjälp av så lätta medel som extra kryddning. Om du däremot från början gör soppan fyllig och häller i ett dussin, eller helst ett tjog, olika ingredienser och kanske till och med noga noterar exakt hur mycket av varje ingrediens soppan innehåller, då blir det betydligt svårare för andra att stjäla ditt recept utan att bli tvungna att betala dig för det. Den yttre formen bli då så konkret och speciell att även fast andra också kan göra kycklingsoppa så har du gjort din soppa så originell att ingen kan göra en exakt likadan kycklingsoppa med exakt samma ingredienser i exakt den mängd som gör din soppa så god, utan att riskera att få betala för sitt intrång. Detta kan tyckas vara en trivial liknelse förankrad utanför juridiken, men likväl tycker jag att den på ett konkret sätt sammanfattar hur upphovsrätten i stora drag fungerar det är de särskiljande tilläggen som utgör det skyddbara i ett verk. 4.4 SÄRSKILJANDE TILLÄGG Vad är egentligen ett särskiljande tillägg, och hur använder sig olika produktionsbolag av dessa för att särskilja sin produktion från andra? Ett ganska konkret exempel på hur ett produktionsbolag kan utforma ett i grunden enkelt format på ett särskiljande sätt är Jeopardy. Jeopardy är en game show 53 där frågesporten så att säga sker på omvänt sätt programledaren ger svaren och deltagarna ställer frågorna. Ett sådant enkelt tillägg i den vanliga frågesportsleken gör att Jeopardy särskiljer sig från alla andra game shows. Det finns många andra frågesporter som är uppbyggda på samma sätt som Jeopardy i övrigt; deltagarna står vid en egen panel, frågorna syns på en stor skärm efter kategori och den deltagare som är snabbast på att trycka på sin knapp på panelen får svara på frågan. Men det som gör Jeopardy så unikt som format är att det är utformat på just det sättet det är. Producenten har tagit en enkel och föga skyddbar idé om ett frågesportprogram och utnyttjat möjligheterna att göra utformningen unik genom att vända på ordningen på ett originellt sätt. Förutom det kännetecken som ligger i formatets namn, så utgör det originella sättet att utforma frågesporten i kombination med dess konsekvens förmodligen en grund som gör att andra frågesporter som skulle använda sig av samma upplägg skulle riskera att dömas för intrång. Märk här skillnaden med talkshows eller andra programformat som inte begåvats med särskilda tillägg av liknande originellt slag. Ett programformat som saknar särskiljande tillägg som är tillräckligt originella kommer med största sannolikhet få betydligt större problem att försvara sitt (förmodade) verk mot andra med hänvisning t.ex. till dubbelskaparkriteriet. Ju fler särskiljande tillägg ett programformat innehåller, ju lättare blir det tvärtemot för verkets rättighetsinnehavare att försvara verket mot efterliknelser, eftersom denna kan peka på konkreta intrång i skyddbara element som verket innehåller. 53 TV-program vari inbjudna gäster eller publiken tävlar ensamma eller mot varandra i frågesporter eller annan form av problemlösning, oftast för att vinna priser i form av kontanter. 20

Originalitets- Kravet. Per Jonas Nordell

Originalitets- Kravet. Per Jonas Nordell Originalitets- Kravet Per Jonas Nordell 1 URL Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är 1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet Jonatan Lundgren Upphovsrätt och Internet Del 1 GRUNDLÄGGANDE UPPHOVSRÄTT OCH INTERNET 2. Internet... 8 3. Upphovsrätt och skydd... 9 4. Vad skyddar upphovsrätten?... 12 5. Upphovsmannens rättigheter...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

Immaterialrätt ME2020

Immaterialrätt ME2020 Immaterialrätt ME2020 Tillfälle 1 Onsdag 24 mars 2010 Erik Woodcock Introduktion Rättskällorna Källa: varifrån tillämpliga rättsregler i ett enskilt fall är att hämta Lagtext Förarbeten Konventioner EG-rättsakter

Läs mer

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation Rätten till ett foto Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation UPPHOVSRÄTT EN FRÅGA OM SKYLDIGHETER Samla för att använda Våga använda! Kringinformation! VAD SÄGER LAGEN? Lag (1960:729)

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG. om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter

RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG. om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter 13/Vol 25 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 75 393L0098 241193 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 290/9 RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG av den 29 oktober 1993 om harmonisering av skyddstiden

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005 Många rättsområden! IT-rätt Intro 15/6 2005 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004 Många rättsområden! IT-rätt Intro 30/9 2004 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,

Läs mer

Registrerbara rättigheter

Registrerbara rättigheter Vad gör en Patentbyrå Utarbetar och lämnar in nationella och internationella patent- mönster och varumärkesansökningar, ritningar, figurer, mm. Registrerbarhetsbedömning, förundersökning. Bevakar våra

Läs mer

Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora

Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora Vad hände med konsument- och konkurrensperspektivet? AIPPI-dagen, 15 mars 2013 Stojan Arnerstål, doktorand Akademin för Immaterialrätt och Konkurrensrätt Juridiska

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll I radio- och TV-företagens arkiv finns mycket material bevarat som kan vara intressant att återanvända, exempelvis genom att sända ut det på nytt eller genom att tillhandahålla

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller

Läs mer

Musik och bibliotek - upphovsrätt

Musik och bibliotek - upphovsrätt Musik och bibliotek - upphovsrätt Musikmuseet den 17 april 2007 Susanna Broms Om det är något man vill göra, är det troligtvis förbjudet! 2007-04-17 Susanna Broms 2 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2016 Ö 849-15 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Bildupphovsrätt i Sverige

Läs mer

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter Upphovsrätt Enköpings kommun Upphovsrätt det här gäller för dina och andras verk när du använder dem i kommunens verksamheter När du

Läs mer

SUI GENERIS-SKYDD FÖR DATABASER

SUI GENERIS-SKYDD FÖR DATABASER Johan Axhamn SUI GENERIS-SKYDD FÖR DATABASER MercurIUS Adress till förlaget: MercurIUS Förlags AB Handelshögskolan i Stockholm Centre for Law Box 6501 113 83 STOCKHOLM Beställningar: EFI Publications MercurIUS

Läs mer

10 Närstående rättigheter

10 Närstående rättigheter 10 Närstående rättigheter 10.1 Ensamrättigheter för utövande konstnärer, framställare av upptagningar av ljud eller rörliga bilder samt radio- och televisionsföretag 10.1.1 Nuvarande ordning Grundläggande

Läs mer

1. Inledning och bakgrund

1. Inledning och bakgrund PM Till: Från: Datum: Angående: Sveriges kommuner och landsting, Anna Östbom och Mats Bäckarslöf Johan Kahn och Frida Lager 21 mars 2014 Plattformen Internetbaserade tjänster för stöd och behandling -

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 mars 2011 KLAGANDE Guccio Gucci S.p.A. Ombud: Advokat Christina Berggren och jur. kand. Tom Kronhöffer MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger?

Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger? Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger? Officialprövningeni immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål Seminarium arrangerat av Svenska Föreningen för Immaterialrätt

Läs mer

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) SFS nr: 1994:193 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L3 Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) Utfärdad: 1994-04-14 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:1420 1 I denna förordning

Läs mer

Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnen och .

Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnen <aschberg.se> och <robertaschberg.se>. 1 BESLUT 2004-02-20 Ärendenr. 41. Sökande Robert A Ombud: Andreas E, Bolagsjurist Strix Television AB, Lumaparksvägen 11, entré 1C, 120 87 Stockholm Motpart Stefan B Saken Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Olga Ericsson. Upphovsrätt vid TV-produktion - med fokus på förhållandet mellan medverkande och TV-bolag

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Olga Ericsson. Upphovsrätt vid TV-produktion - med fokus på förhållandet mellan medverkande och TV-bolag JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Olga Ericsson Upphovsrätt vid TV-produktion - med fokus på förhållandet mellan medverkande och TV-bolag Examensarbete 20 poäng Birgitta Nyström Immaterialrätt

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:12 2013-07-11 Mål nr C 8/12

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:12 2013-07-11 Mål nr C 8/12 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:12 2013-07-11 Mål nr C 8/12 KÄRANDE Plaza Publishing Group AB Att: C. Ö. Box 30210, 104 25 STOCKHOLM Ombud: advokaten M. F., H. Legal Advokat AB, Kaptensgatan 12, 114 57 STOCKHOLM

Läs mer

Förutsättningar för skapande på musikområdet

Förutsättningar för skapande på musikområdet JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Förutsättningar för skapande på musikområdet -Verkshöjd, originalitet och läran om verkets skyddsomfång efter ny praxis från EU-domstolen Tomas Forsgren Examensarbete

Läs mer

Upphovsrätt. Upphovsrättens grunder. Universitetsjurist Martin Putsén. Juristfunktionen, Linköpings universitet

Upphovsrätt. Upphovsrättens grunder. Universitetsjurist Martin Putsén. Juristfunktionen, Linköpings universitet Upphovsrätt Upphovsrättens grunder Universitetsjurist Martin Putsén Juristfunktionen, Linköpings universitet 2012-10-19 Upphovsrättens grunder Bakgrund Upphovsrättsliga grunder Exempel Litteratur Webbaserat

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

DOM 2016-05-12 Stockholm

DOM 2016-05-12 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 020102 DOM 2016-05-12 Stockholm Mål nr B 5280-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts deldom den 19 maj 2015 i mål nr B 6463-13, se bilaga A PARTER Klagande (Åklagare) Kammaråklagaren

Läs mer

Upphovsrättligt skyddat material

Upphovsrättligt skyddat material 1 Upphovsrättligt skyddat material Beskrivande framställningar i tal och skrift Datorprogram Filmverk Fotografiska verk, alster av bildkonst Alster av byggnadskonst eller brukskonst Andra verk Förutsättning

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

rätt att dramatisera utgivet litterärt verk

rätt att dramatisera utgivet litterärt verk RAMAVTAL mellan Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Författarförbund avseende nyttjande av Sveriges Författarförbunds medlemmars verk mm i television om rätt att dramatisera utgivet litterärt verk

Läs mer

UPPHOVSRÄTTEN TILL ROLLSPEL

UPPHOVSRÄTTEN TILL ROLLSPEL UPPHOVSRÄTTEN TILL ROLLSPEL version 5.0 av Peter Brink Inledning Denna text är ett försök att besvara några av de upphovsrättsliga frågor som kan uppkomma när en privatperson vill använda eller publicera

Läs mer

Upphovsrätt i förändring

Upphovsrätt i förändring Upphovsrätt i förändring Mötesplats inför framtiden Borås 2005-10-12 Susanna Broms Kungl. biblioteket 1 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen direktiv från EU-rådet nationell lagstiftning avtal 2

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 14-006 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 5 februari 2015 PARTER Klagande RN Ombud: Gunnar Bergquist Westpatent AB, Almekärrsvägen 11, 443 39 Lerum Motpart Radio Nostalgie 22,

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Stockholm den 10 augusti 2015

Stockholm den 10 augusti 2015 R-2015/0905 Stockholm den 10 augusti 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4155/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 maj 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Kollektiv

Läs mer

BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING?

BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING? BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING? Akademi Sydost, Växjö 27 september 2007 Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga

Läs mer

Betänkandet (SOU 2010:24) Avtalad upphovsrätt

Betänkandet (SOU 2010:24) Avtalad upphovsrätt Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet (SOU 2010:24) Avtalad upphovsrätt Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har getts tillfälle att yttra sig

Läs mer

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3 R-2007/1126 Stockholm den 18 december 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/7778/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips. BESLUT 2003-09-15 Ärendenr 13 Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma Motpart Christina O Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.se ---------

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll Med uttrycket droit de suite eller följerätt avses att upphovsmannen har rätt till särskild ersättning när ett exemplar av hans eller hennes konstverk säljs vidare. En

Läs mer

Upphovsrätt i viss akademisk verksamhet Rätten till undervisningsmaterial framställt vid lärosätet

Upphovsrätt i viss akademisk verksamhet Rätten till undervisningsmaterial framställt vid lärosätet SUHF i Umeå 28 mars 2012 Upphovsrätt i viss akademisk verksamhet Rätten till undervisningsmaterial framställt vid lärosätet Bakgrund SUHF:s konferens den 16 oktober 2009 Riktlinjer avseende rätten till

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

Uppdragstagares immateriella rättigheter

Uppdragstagares immateriella rättigheter Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt upphovsrätt 30 högskolepoäng Uppdragstagares immateriella rättigheter Rätten till upphovsrättsliga verk i upphovsrättens och

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsratt. Sjatte upplagan. Norstedts Juridik AB

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsratt. Sjatte upplagan. Norstedts Juridik AB Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsratt Sjatte upplagan Norstedts Juridik AB Innehallsforteckning Forord 13 Kap. 1 Inledning 19 Immaterialratt 19 Upphovsrattens huvudprinciper 19 Historisk

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Juridiska frågor kring fri programvara och öppen källkod

Juridiska frågor kring fri programvara och öppen källkod Juridiska frågor kring fri programvara och öppen källkod Daniel Westman Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet http://www.juridicum.su.se/iri/dawe Fri programvara Bakgrund, ideologi och

Läs mer

Rättsvetenskapligt utlåtande

Rättsvetenskapligt utlåtande Till: Advokaten Johan Åberg, Advokatfirman Westermark Anjou Box 16030 103 21 Stockholm Rättsvetenskapligt utlåtande 1. Tvisten rörande Holmsäters verk Inför upprättandet av detta utlåtande har jag tagit

Läs mer

Driot de suite. Följerätt en kort presentation av ett nytt lagförslag. Katarina Renman Claesson maj 2007

Driot de suite. Följerätt en kort presentation av ett nytt lagförslag. Katarina Renman Claesson maj 2007 Driot de suite Följerätt en kort presentation av ett nytt lagförslag maj 2007 Theas akvarell Föregående bild pryddes av Thea Bucht Renmans akvarell. Tavlan är såld vid en utställning till ett företags

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-02 758 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stam fyra Östermalm AB (556851-3005) 113 88 Stockholm Ombud: Brann AB Att: Tomas J Box 12246 102 26 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem YTTRANDE Diarienr AD 578/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-30 1 (9) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24). R-2010/0681 Stockholm den 1 september 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/3129/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) Mål nr meddelat i Stockholm den 29 januari 2003 Ö 1497-02 KLAGANDE 1. P. A. 2. I. J. 3. B. M. 4. H. M. 5. K. J. Ombud för 1-5: advokaten J. T. MOTPARTER 1. H. K. Offentlig

Läs mer

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen

Läs mer

Målsättning med föreläsningen. - Ni ska känna till de grundläggande begreppen inom immaterialrätten

Målsättning med föreläsningen. - Ni ska känna till de grundläggande begreppen inom immaterialrätten Målsättning med föreläsningen - Ni ska känna till de grundläggande begreppen inom immaterialrätten - Ni ska kunna avgöra om, varför och hur er affärsidé kan skyddas - Ni ska kunna motivera era slutsatser

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN. Stockholms universitet. - överföring till allmänheten i upphovsrättslig mening? Sanna Edsmar

JURIDISKA INSTITUTIONEN. Stockholms universitet. - överföring till allmänheten i upphovsrättslig mening? Sanna Edsmar JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Länkning - överföring till allmänheten i upphovsrättslig mening? Sanna Edsmar Examensarbete med praktik i civilrätt (medierätt), 30 hp Examinator: Per Jonas

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV Christian Härdgård Meddelad i Malmö Mål nr Sida 1 (9) SÖKANDE Club Vitalab AB, 556658-8736 Nybrogatan 71 114 40 Stockholm Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

AD-dom om upphovsrätt i anställningsförhållanden

AD-dom om upphovsrätt i anställningsförhållanden ARBETSGIVARVERKET INFORMERAR 2002-10-17 Jourtelefon för medlemmar: 08-700 14 44 Arbetsgivarverket informerar kan även läsas på vår hemsida: www.arbetsgivarverket.se Box 3267, 103 65 STOCKHOLM (besöksadress

Läs mer

En informationsbroschyr från. SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen

En informationsbroschyr från. SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen N A En informationsbroschyr från SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen 1 & NOTER AVTAL innehåll UPPHOVSRÄTT 7 NOTER OCH SÅNGTEXTER 8 ARRANGEMANG 11 KOPIERING AV MUSIKALISKA VERK OCH TEXTER I SKOLAN 12

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-05-31 381 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Vitvarumäklarna AB 113 48 Stockholm Ombud: Two i Sverige AB 652 24 Karlstad MOTPART Albert W 8042 Graz Austria SAKEN

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella

Läs mer

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering.

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. VARUMÄRKESSKYDD när du har något som ingen annan har Varumärket är

Läs mer

Prövningstillstånd i Regeringsrätten

Prövningstillstånd i Regeringsrätten SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några

Läs mer

Grunder, omständigheter och utveckling av talan

Grunder, omständigheter och utveckling av talan Stockholm den 16 juni 2015 Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0601 Box 2290 103 17 Stockholm Enbart per e-post Mål nr P 2270-15, Tyresö kommun m.fl../. Anna-Karin Lundberg m.fl., angående detaljplan för

Läs mer

LÄNKNING OCH UPPHOVSRÄTT

LÄNKNING OCH UPPHOVSRÄTT LÄNKNING OCH UPPHOVSRÄTT Något om ideell rätt; hur bör 3 URL tolkas? IMK 2016-09-22 Tobias Kempas Informationen i presentationen är allmänt hållen och varken kan eller ska ersätta juridisk rådgivning i

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-12-12 444 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Johan Å 187 77 Täby MOTPART Håkan H Webshop Trollhättan 461 42 Trollhättan SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Yttrande avseende krav på skadestånd; ärende 258-10-40

Yttrande avseende krav på skadestånd; ärende 258-10-40 YTTRANDE 2010-03-12 VAD 34-2010/29 Justitiekanslern Att: Peter Lindström Box 2308 103 17 Stockholm Yttrande avseende krav på skadestånd; ärende 258-10-40 Redogörelse för ärendet Den 9 februari 2007 inkom

Läs mer

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 Ärende Sökande Upphovsrättslig bedömning av IPTV Hibox Systems Oy Ab Given 16.11.2007 Sammanfattning IPTV-verksamheten, så som den beskrivs i ansökan, innebär överföring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 december 2014 B 2489-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MÅLSÄGANDE Aktiebolaget Svensk Filmindustri, 556003-5213 c/o

Läs mer

SFIR - Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd

SFIR - Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd SFIR - Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd 2001-01-15 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Remiss: Mönsterutredningens delbetänkande Mönster Form

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. En ny lag om personnamn Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Sanktioner i immaterialrätten

Sanktioner i immaterialrätten 2012-04-02 Docent Sanna Wolk sanna.wolk@juridicum.su.se Rättskällorna - Respektive immaterialrätts lag - Direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (det s.k. civilrättsliga

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 14-140 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 augusti 2015 PARTER Klagande UBS Motpart Sailon Event AB, 556892-1174 Sankt Mickelsgatan 66, 129 38 Hägersten Ombud: Pontus Ewerlöf

Läs mer

UPPHOVSRÄTTSRÅDET UTLÅTANDE 2010:9. Studerandes upphovsrätt till ett övningsarbete

UPPHOVSRÄTTSRÅDET UTLÅTANDE 2010:9. Studerandes upphovsrätt till ett övningsarbete UPPHOVSRÄTTSRÅDET UTLÅTANDE 2010:9 Ärende Sökande Studerandes upphovsrätt till ett övningsarbete A och B Givet 15.6.2010 Sammanfattning Upphovsrättsliga frågor gällande ett plagiatdetektionsprogram som

Läs mer

Hur kan man skydda MODE? Aalto Universitet, 3. Maj 2016 Heidi Härkönen

Hur kan man skydda MODE? Aalto Universitet, 3. Maj 2016 Heidi Härkönen Hur kan man skydda MODE? Aalto Universitet, 3. Maj 2016 Heidi Härkönen Vad är modejuridik? Modejuridik är ett delområde inom rättsvetenskap som undersöker juridiska problem som modeindustrin möter i sin

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

IT-rätt en introduktion

IT-rätt en introduktion IT-rätt en introduktion Daniel Westman Juridiska institutionen Stockholms universitet Webbplats: http://www.juridicum.su.se/iri/dawe Disposition Allmänt om förhållandet IT juridik Skyddet för personuppgifter

Läs mer