Upphovsrätt för programformat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upphovsrätt för programformat"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats VT 2009 Upphovsrätt för programformat Författare: Rickard Wannerheim Handledare: Mats Nordenborg

2 Sammanfattning I svenska läroböcker på högskolenivå som behandlar ämnet upphovsrätt brukar det ofta finnas en mycket kort formulering; upphovsrätten omfattar inte idéer. Mer än så brukar påståendet sällan utvecklas. Varför, kan man undra? Faktum är att en hel bransch, vare sig de vill det eller inte, i stor utsträckning står i beroendeställning till den korta formuleringen. I stora drag bygger branschen på att komma på idéer till intresseväckande TV-program och sälja dessa, som sedermera gestaltas i form av en inspelad programserie som sänds i TV. Årligen köps och säljs programformat mellan aktörer i branschen, men vad är det egentligen köparna betalar för? Många faktorer kan naturligtvis väga in i en affär av den här karaktären, men rent upphovsrättsligt betalar köparna kanske främst just för en idé något som inte omfattas av upphovsrätten. Varför betalar aktörerna för något som inte är skyddat? Beror det på osäkerhet angående rättsläget; rädslan att hamna i en långdragen tvist? För visst måste aktörerna ha reflekterat över detta i och med summorna som årligen läggs ner på vad man kan kalla handel med programformat. Det faktum att det finns så lite sagt om ämnet ställt i relation till hur aktuellt det faktiskt är, har gjort mig intresserad att undersöka rättsläget närmare. Hur ser egentligen skyddsomfånget ut för ett programformat som skyddas av upphovsrätten? Vilka andra faktorer vid sidan av de upphovsrättsliga kan bli relevanta att beakta när man som aktör vill skydda sitt format? Ett problem med programformaten är att deras karaktär ofta gör att gränsen mellan verkets inre form (idén) och dess yttre form (utformningen) tunnas ut, vilket gör det lättare för andra aktörer att ta idéer som har en så abstrakt utformning att de inte omfattas av upphovsrättens skyddsomfång. Genom att sträva efter att göra varje beståndsdel i verket så särpräglat och originellt som möjligt kan flera av dessa luckor i skyddet täppas till i olika hög grad. Den bakomliggande idén till det upphovsrättsliga verket kan aldrig skyddas, det är utformningen av idén som skyddas. Ju mer upphovsmannen konkretiserar den bakomliggande idén, ju lättare är det för upphovsmannen att argumentera för att idén är en del av utformningen och därför omfattas av upphovsrätten. Upphovsmannen kan aldrig erhålla vad som skulle kunna jämställas med ett idéskydd för sitt verk. Men en skicklig kreatör kan utforma programformatet på ett sätt så att det blir svårt för andra aktörer att utnyttja idén så som den är tänkt att gestaltas på bästa sätt utan att samtidigt göra intrång i upphovsrätten till verket. 2

3 Förkortningslista FHL NIR NJA Prop. PRV SOU TRIPs URL WCT Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter Nordiskt Immateriellt Rättsskydd Nytt Juridiskt Arkiv Proposition Patent- och registreringsverket Statens offentliga utredningar Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights including Trade in Counterfeit Goods Lag (1960:729) om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk WIPO Copyright Treaty WIPO World Intellectual Property Organization / Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten WTO World Trade Organization 3

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNING METOD DISPOSITION 6 2. UPPHOVSRÄTTENS GRUNDER DUBBELSKAPARKRITERIET IDEELLA OCH EKONOMISKA RÄTTIGHETER IDEELL RÄTT EKONOMISK RÄTT SKYDDSSUBJEKTET BERNKONVENTIONEN OCH WCT TRIPS UPPHOVSRÄTT FÖR EN IDÉ? VERKETS INRE OCH YTTRE FORM PROGRAMFORMAT SOM BEGREPP BEARBETNING ELLER NYTT VERK? FORMATETS RELATION TILL IDÉN PROGRAMFORMATETS INRE OCH YTTRE FORM SÄRSKILJANDE TILLÄGG AVSLUTANDE DISKUSSION 23 KÄLLFÖRTECKNING 28 4

5 1 INLEDNING 1.1 PROBLEMFORMULERING I Sverige finns idag ett antal stora tv-produktionsbolag bolag som verkar inom en bransch som årligen omsätter ansenliga belopp 1. Hela branschen bygger på att tvproduktionsbolagen skapar programformat, eller koncept som det också kallas, och säljer dessa till TV-kanaler o.d. som betalar väldigt stora belopp för att få köpa (det som förstås som) rättigheterna till programformatet och därmed få möjlighet att spela in och sända programformatet i TV. På Strix webbsida förklaras att Strix verksamhet bygger på att utveckla och sälja programformat, men vad är egentligen ett programformat? 2 Termen programformat saknas i den juridiska terminologin, men definieras av Nationalencyklopedin som benämningen på en programtyp avseende dess längd eller programidé 3. Med andra ord ägnar sig Strix och de andra tv-produktionsbolagen åt att skapa idéer och sälja dessa för stora summor pengar, och för att ytterligare förtydliga; att en hel bransch bygger på att företag får betalt för sina idéer. Detta är i sig inte så konstigt för de flesta branscher, men det som gör tvproduktionsbranschen speciell är att man inom branschen just talar om att sälja format, och häri finner vi själva problematiken! 4 Den svenska lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) medger som huvudregel nämligen inget skydd för idéer 5, varför frågan ställs på sin spets vilket upphovsrättsligt skydd programformaten egentligen har. Trots detta betalar TVkanalerna stora summor för att köpa idéerna. Varför gör de det om det de betalar för inte är skyddat, och vad får de egentligen för pengarna? Kan TV-kanalerna inte lika gärna ta idéerna och göra realitet av programformaten ändå utan att betala så stora belopp som accepteras i dagsläget? Går det verkligen att som svenskt TVproduktionsbolag skydda sina programformat med hjälp av upphovsrättslagstiftningen? 1.2 SYFTE Syftet med denna uppsats är att utreda i vilken mån ett programformat kan tillmätas upphovsrättsligt skydd, samt vad omfånget av detta skydd i så fall kan bli. 1 Uppgift baserad på information från branschorganisationen TV-producenterna, (30/3-09). 2 (21/03-09). 3 Nationalencyklopedins webbupplaga sökord programformat. 4 Slutsats baserad på innehållet på branschorganisationen tv-producenternas medlemmars webbsidor, 5 Påståendet utvecklas nedan. 5

6 1.3 AVGRÄNSNING Jag har valt att avgränsa mig till det upphovsrättsliga perspektivet av skyddet för programformat. Således avgränsar jag mig från att undersöka eventuella möjligheter till skydd genom marknadsföringslagen (2008:486) eller varumärkeslagen (1960:644). Vidare har jag för avsikt att i huvudsak behandla svensk rätt. Internationella konventioner och fördrag som påverkar svensk rätt finns beskrivna i den grad jag anser att de tillför något av vikt, eller annars får anses vara relevanta för rättstillämpningen. Slutligen har jag valt att inte beröra i huvudsak manusbaserade TV-serier o.d., utan koncentrerat mig på programformat, som i regel inte är uppbyggda på samma sätt med noggrant skrivna scener och manus (detta utvecklas i uppsatsen). 1.4 METOD Jag använder mig av en traditionell rättsdogmatisk metod och studerar rättskällorna på sätt som är brukligt. Dessutom har jag fått inspiration och diskussionsunderlag genom kontakt med tre branschrepresentanter som svarat på frågor via e-post och telefon. I min inledande kontakt med representanterna klargjorde jag att jag inte skulle hänvisa svaren specifikt till någon, om denne inte uttryckligen gav sitt samtycke. Två av tre källor önskade kommentera anonymt, därmed har jag valt att inte hänvisa svarsunderlag till någon av de representanter som svarade på mina frågor. Svaren på frågorna var relativt lika, och jag fick inte intrycket av några direkta meningsskiljaktigheter mellan representanterna. 1.5 DISPOSITION Uppsatsen består av fem kapitel. 1. INLEDNING: I det inledande kapitlet presenteras problemformuleringen och syftet med uppsatsen. Därefter presenteras uppsatsens avgränsning och metod. 2. UPPHOVSRÄTTENS GRUNDER: Kapitlet innefattar grunderna i den svenska upphovsrättslagstiftningen, samt internationella konventioner och fördrag som är relevanta för svensk lagstiftning. 3. UPPHOVSRÄTT FÖR EN IDÉ?: Kapitlet behandlar avsaknaden av idéskydd i den svenska upphovsrättslagstiftningen. 4. PROGRAMFORMAT SOM BEGREPP: I kapitlet diskuteras innebörden av begreppet programformat och hur formatbegreppet står i relation till idébegreppet. Dessutom resoneras kring gränserna för programformatets inre och yttre form och vikten av programformatets utformning. 5. AVSLUTANDE DISKUSSION: I detta kapitel besvaras uppsatsens frågeställningar som presenteras i det inledande kapitlet. Generella slutsatser dras baserat på vad som framkommit av studien. 6

7 2 UPPHOVSRÄTTENS GRUNDER Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket så inleds URL 1. Vad som räknas som litterärt eller konstnärligt verk beskrivs närmare i URL 1 som skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, datorprogram, musikaliskt eller scensikt verk, filmverk, fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, alster av byggnadskonst eller brukskonst eller verk som kommit till uttryck på annat sätt. Den sista formuleringen är väldigt abstrakt och vitt hållen och förmedlar att de andra uppräknade verksformerna endast är exempel på verk som kan skyddas av upphovsrätten. 6 Det upphovsrättsliga skyddet tillkommer formlöst direkt vid skapandet, vilket är en effekt av Bernkonventionens huvudprinciper, ingen registrering krävs från upphovsmannens sida. För att ett verk ska skyddas av upphovsrätten krävs dock att verket uppvisar självständighet 7 och originalitet. 8 Termerna självständighet och originalitet som uttalades i lagens proposition från 1960 brukar i doktrinen ingå i samlingsbegreppet verkshöjd. Den praktiska innebörden av verkshöjdsbegreppet är inte helt lätt att definiera kort, men kan beskrivas som att det bakom skapelsen ska ligga en personlig insats, vilket kan sägas innebära att verket inte kan tillmätas skydd om det t.ex. skapats av ett djur eller av en dator utan mänsklig inblandning eller som ett resultat av naturen. 9 I Sverige är kravet på verkshöjd relativt lågt ställt, 10 och det finns inte något krav på en kvalitativ estetisk miniminivå för att ett verk ska anses besitta upphovsrättsligt skydd. 11 Det lågt ställda verkskravet gör att fler verk skyddas av upphovsrätten, och vad man skulle kunna se som en negativ effekt av detta är att det logiskt sett gör det svårare för upphovsmannen att veta exakt vilket skydd mot efterbildningar en specifik skapelse omfattas av. 12 Det finns nämligen inga konkreta bestämmelser som gör att man med säkerhet i förhand kan avgöra om ett senare utgivet verk är så pass likt originalverket att det ska anses utgöra en efterbildning, eller om det är tillräckligt originellt för att utgöra ett eget självständigt verk. Det blir en bedömning som domstolen får göra i det enskilda fallet, även om det finns prejudikatfall. Även fast det finns fall att jämföra med ska man vara väldigt försiktig att generalisera, och snarare se praxis på området som möjliga utgångar än som troliga utgångar i ett oprövat fall. 13 En ytterligare faktor som eventuellt kan bidra med viss osäkerhet angående ett verks skyddsomfattning är att upphovsrättsskyddet till skillnad från t.ex. patent inte är ett prioritetsskydd. 6 Levin, M, Lärobok i immaterialrätt, s. 70 f. 7 Jfr. begreppet särprägel nedan. 8 prop. 1960:17 s Levin, M, a.a. not 6, s Rosén, J, Medie- och immaterialrätt, s SOU 1956:25 s Levin, M, a.a. not 6, s Bernitz, U, Karnell, G, Pehrson, L, Sandgren, C, Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens, s

8 2.1 DUBBELSKAPARKRITERIET Till upphovsrätten kopplas begreppet dubbelskaparkriterium, vilket har kommit att få en dubbel innebörd. I viss doktrin förklaras begreppet som att ett upphovsrättsligt verk inte skyddas mot senare efterbildningar om dessa skapats oberoende av det tidigare verket. 14 All doktrin uttrycker inte enighet i tolkningen av begreppet. I doktrin som härrör från författare som tillämpar en annan tolkning uttrycks istället att dubbelskaparkriteriet är ett krav på att verket ska vara så pass särpräglat att det inte är sannolikt att två personer oberoende av varandra ska kunna uttrycka verkets innehåll på exakt samma vis. 15 Enligt den tillämpningen av begreppet är dubbelskaparkriteriet ett rekvisit för att verket ska tillmätas upphovsrättsligt skydd, eftersom att det då visar på tillräcklig verkshöjd. 16 Att lagen medger upphovsrättsligt skydd utan registrering kräver logiskt sett att dubbelskaparkriteriet i någon mening efterföljs. Den positiva effekten blir att den som självständigt skapat ett särpräglat verk slipper genomgå registreringar eller prövningar för att skydda sitt verk (jfr exempelvis patent). För utveckling av dubbelskaparkriteriet, se praxis IDEELLA OCH EKONOMISKA RÄTTIGHETER Huvudregeln inom upphovsrätten är att upphovsmannens ekonomiska och ideella rätt ska skyddas. Upphovsmannens ekonomiska rätt regleras i huvudsak i URL 2 och innebär att upphovsmannen ska ha uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och att göra det tillgängligt för allmänheten. Med dagens utvecklade teknik och digitalisering har begreppet tillgängligt för allmänheten fått väldigt stor uppmärksamhet när det handlat om intrång i upphovsrätten genom fildelning eller länkning 18 av bl.a. filmer och musik. Enligt lagtextens ordalydelse kan ett verk göras tillgängligt för allmänheten på fyra sätt. Det är då verket överförs till allmänheten på så vis att allmänheten kan få tillgång till verket från tid och plats de själva väljer, då verket framförs offentligt med eller utan tekniska hjälpmedel, då exemplar av verket visas offentligt eller då exemplar bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning IDEELL RÄTT Den ideella rätten kommer till uttryck i URL 3 och kallas vanligen även droit moral (från franskan). Den ideella rätten ger upphovsmannen rätt att bli namngiven 14 Levin, M, a.a. not 6, s Olsson, H, Copyright, s Olsson, H, a.a. not 15, s Jfr NJA 1994 s 74 (Smultron) och NJA 2002 s 178 (Drängarna). 18 NJA 2000 s 292 (Mp3). 8

9 då exemplar av verket framställs samt rätten att opponera sig mot kränkande ändringar i verket eller att verket sätts i sådana sammanhang som är kränkande för upphovsmannen. I det här avseendet klassas även översättningar av verk såsom bearbetningar, 19 och kan därmed angripas av upphovsmannen enligt rättigheterna i URL EKONOMISK RÄTT De ekonomiska rättigheterna till ett verk kan säljas, URL 27, vilket medför att köparen får rätt att åberopa alla de rättigheter som upphovsmannen haft möjlighet till. Däremot är de ideella rättigheterna som stadgas i URL 3 undantagna i URL 27, vilket gör att köparen aldrig fullt ut kan åberopa den rätt som den ursprunglige upphovsmannen har. Genom avtal mellan parterna kan dock upphovsmannen utfästa att efterge sin ideella rätt. 20 Värt att notera i sammanhanget är att det i URL 27 understryks att inga av upphovsmannens rättigheter följer med då ett exemplar av verket överlåtes, utan bara när rätten till originalverket överlåts. Formuleringen har stor betydelse, och den praktiska följden blir att varje enskild person som köper ett exemplar av ett skyddat verk inte får upphovsrätt till det exemplaret med åberopande av URL SKYDDSSUBJEKTET Upphovsrättens huvudregel är att skyddet tillfaller den som skapat verket, URL 1. Är det flera upphovsmän som tillsammans skapat ett verk tillfaller skyddet dem gemensamt, URL 6. För verk som skapas i anställningsförhållanden finns inga lagregleringar, med undantag av URL 40 a, som gör gällande att datorprogram som skapas av en arbetstagare som ett led i dennes arbetsuppgifter som huvudregel tillfaller arbetsgivaren. Avsaknaden av sådana generella bestämmelser gör att sedvana, praxis och avtal blir viktiga element för att avgöra vad i vilken mån arbetsgivaren kan utnyttja verket utan att be om tillstånd eller utge särskild ersättning. Lagstiftaren har uttryckt att frågor som rör prestationer för verk som skyddas av upphovsrätten främst bör regleras genom avtal, så länge det inte uppstår allvarliga missförhållanden. 21 Skyddstiden för ett verk är i Sverige 70 år efter upphovsmannens dödsår, URL 43. Om det är fler upphovsmän som gemensamt skapat verket och har gemensam upphovsrätt till detsamma i enlighet med URL 6, är skyddstiden 70 år efter dödsåret av den sist avlidne upphovsmannen, URL 43. Även för filmverk gäller principen om 70-årig skyddstid efter döden. Tiden räknas då efter dödsåret för den sist avlidne av huvudregissören, manusförfattaren, 19 Bernitz, U, Karnell, G, Pehrson, L, Sandgren, C, a.a. not 13, s Levin, M, Nordell, P J, Handel med immaterialrätt, s Prop. 2004/05:105 s

10 dialogförfattaren och kompositören av eventuell musik som skapats speciellt för verket, URL 43. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet utnyttjar ett upphovsrättsligt skyddat verk på sätt som inte är tillåtet enligt lagens 1 och 2 kap. kan dömas till böter eller fängelse, URL 53. Ersättning ska även betalas till upphovsmannen, och under vissa förutsättningar ska denna ersättning även täcka ytterligare skada (t.ex. skada på verkets anseende m.m.) som intrånget eventuellt medfört, URL BERNKONVENTIONEN OCH WCT Bernkonventionen tecknades ursprungligen i Bern 1886 och har sedan dess ändrats ett antal gånger för att anpassas till det moderna samhällets ändrade behov. Konventionen har fått en internationell utbredning, och utgör nu en union med 163 medlemsländer och är den mest grundläggande upphovsrättsliga internationella konventionen. 22 Sverige skrev under konventionen år 1904 och har sedan dess anpassat lagstiftningen efter innehållet i konventionen. Konventionen ställer minimikrav på unionsländernas upphovsrättsliga lagstiftning och krav på att denna nationella lagstiftning ska behandla verk från andra länder inom unionen på samma villkor, s.k. nationell likabehandling. 23 En annan viktig princip som följer av Bernkonventionen och hör samman med denna är den s.k. territorialitetsprincipen, som innebär att unionslandets nationella lagstiftning som huvudregel ska tillämpas inom det egna landet. Principen om ett formlöst upphovsrättsskydd härstammar från Bernkonventionen. 24 År 1996 tecknades ett nytt fördrag fristående från Bernkonventionen, som är tänkt att vara en moderniserande anslutning till Bernkonventionen. 25 Fördraget framställdes av FN-organet WIPO (World Intellectual Property Organization) och går under namnet WCT (WIPO Copyright Treaty). Fördraget refererar återkommande till Bernkonventionen, men ett nytt inslag i fördraget är bl.a. dess andra artikel, som stadgar att upphovsrätten enbart ska omfatta uttryck och inte t.ex. idéer eller tillvägagångssätt. 22 Bernitz, U, Karnell, G, Pehrson, L, Sandgren, C, a.a. not 13, s Levin, M, a.a. not 6, s Levin, M, a.a. not 6, s Bernitz, U, Karnell, G, Pehrson, L, Sandgren, C, a.a. not 13, s

11 2.5 TRIPS TRIPs (Trade-related aspects of intellectual property rights) är utformat av World Trade Organization (WTO) Avtalet bygger på principerna i Bernkonventionen och Pariskonventionen och innefattar inte bara upphovsrätten, utan även de övriga immaterialrätterna. Som förstås med anledning av verksamhetsområdet för WTO står handelsaspekterna i fokus i TRIPs-avtalet, och avtalet har i doktrinen omtalats som Bern-Paris plus, eftersom det i avtalet föreskrivs att konventionsländerna ska tillämpa den senaste revideringen av Bernkonventionen och Pariskonventionen plus det tillägg som stadgas i TRIPs. 26 TRIPs ställer därmed ett minimikrav på lagstiftning som ska tillämpas i en medlemsstat. I dagsläget finns ca 150 medlemsstater inklusive EU och USA. Det stora antalet bygger till stor del på att en medlemsstat som vill ansluta sig till WTO blir tvunget att skriva på de avtal WTO har, varav TRIPs är ett av dessa. Detta faktum kan man tycka lätt skulle leda till en urvattning av avtalets betydelse, men faktum är att TRIPs-avtalet ses med tillbörlig respekt från de allra flesta konventionsstater. 27 Till skillnad från t.ex. Benkonventionen, som TRIPs grundar sig på, så har WTO som står bakom ett eget utarbetat system för att se till att konventionen följs, samt ett processuellt organ. Detta system för tvistelösning är dock inte öppet för enskilda företag som vill föra talan mot enskilda eller andra företag med åberopande av konventionen. Det är istället medlemsstaterna som får stå som parter och föremålet för prövningen är hurrvida den nationella lagstiftningen i den enskilda medlemsstaten lever upp till de minimikrav som stadgas av TRIPs Bernitz, U, Karnell, G, Pehrson, L, Sandgren, C, a.a. not 13, s Levin, M, a.a. not 6, s Bernitz, U, Karnell, G, Pehrson, L, Sandgren, C, a.a. not 13, s

12 3 UPPHOVSRÄTT FÖR EN IDÉ? Upphovsrätten skyddar verk, men exakt vad i verket är det verkligt skyddsvärda? Är det den bakomliggande idén till verket som egentligen utgör kärnan, och därmed borde skyddas? Huvudregeln med upphovsrätten är att den endast skyddar verk som kommit till uttryck i konkret form. 29 I den svenska upphovsrättslagen står det inte uttryckligen att bakomliggande idéer till verk inte kan skyddas, men varför får man då intrycket av motsatsen när man läser svensk doktrin? Av URL 26 g framkommer att den som har rätt att använda ett datorprogram också har rätt att undersöka programmets funktion för att fastställa de idéer och principer som ligger bakom programmets olika detaljer. Även fast detta i ordets bemärkelse rör datorprogram så är det ändå ett tecken från lagstiftarens sida på att idéer och metoder inte är föremål för upphovsrätt. För att gå djupare in på saken måste man vända sig till lagens förarbeten, som med stöd av den smala tillgången på svensk doktrin och praxis som behandlar ämnet uttrycker att den svenska upphovsrätten står i avsaknad av idéskydd, tillsammans med internationella konventioner som styrker detsamma. 3.1 VERKETS INRE OCH YTTRE FORM I statens offentliga utredning (SOU) 1956:25, som står bakom URL, behandlas frågeställningen hurvida upphovsrätt även ska gälla till idéerna bakom verket eller inte. Beskedet som ges är klart och tydligt och inskränker upphovsrättens omfång till att gälla enbart den form vari det utgått från hans hand. 30 Förvisso medges att ett verk ska skyddas av upphovsrätten även fast det överförts till annan form, t.ex. då en bok blir föremål för en filminspelning, men samtidigt trycker man på att upphovsrätten inte omfattar idéer, motiv, tankar eller andra uppgifter som framlagts i verket, med andra ord verkets innersta kärna. 31 Det formuleras till och med så tydligt att man i klartext skriver att dessa attribut i verket är allmän egendom och att stildrag, manér och andra uttrycksmedel inte heller kan bli föremål för upphovsrätt även om de är högst karaktäristiska för upphovsmannen. 32 En slutsats man kan dra av uttalandet i utredningen är alltså att en idé (som utgör kärnan i alla verk), verkets inre form, inte kan skyddas även fast idén skulle vara ett särpräglat resultat av ett originellt skapande som bär karaktäristiska drag kopplade direkt till skaparen. Det förenklade budskapet av SOU 1956:25 torde således vara att ett verks inre form aldrig kan skyddas av upphovsrätt, utan att skyddet under alla omständigheter stannar vid att omfatta verkets yttre form. Under sådana förutsättningar blir frågan högrelevant; kan föremålet för verkets inre kärna göras tillräckligt konkret så att det på goda grunder kan sägas övergå till att vara dess yttre form och därmed kunna bli 29 Levin, M, a.a. not 6, s SOU 1956:25 s SOU 1956:25 s SOU 1956:25 s. 68 f. 12

13 föremål för upphovsrättsligt skydd? För ett programformat skulle frågan kunna göras om till; hur kan man skydda ett programformat genom att konkretisera innehållet och göra att idéerna övergår till att bli skyddbara beståndsdelar av verkets yttre form? I utredningen förs en jämförelse mellan intervjuer i tryckt press respektive radio. Klart är att det inte skulle vara några större svårigheter att skydda en tryckt intervju, under förutsättning att innehållet i intervjun uppfyller verkskravet. I motsats till detta kan en intervju i ett radioprogram inte skyddas, av anledningen att intervjuarens frågor inte skulle kunna uppfylla verkskravet, däremot skulle svaren på frågorna som ställs rent tekniskt kunna vara av sådan karaktär att det inte kan uteslutas att de uppfyller verkskravet och därmed blir föremål för upphovsrättsskyddet. 33 Uttalandet har dock vissa brister i logiken, och framstår som motsägelsefullt. Om nu svaren på frågorna är skyddbara torde en sammansättning av frågor från en skicklig intervjuare principiellt sätt kunna vara nog så skyddbara. Dessutom är det en paradox i sig att det i utredningen påtalas att frågorna skulle kunna skyddas i tryckt form, men att skydd för en inspelning mer eller mindre utesluts. För att se detta ur programformatens synvinkel skulle man kunna säga att själva programformatet Big Brother inte skyddas i sig, men att om man bortser från det färdigklippta programmet som sådant kan det inte uteslutas att deltagarnas dialoger, monologer eller vissa handlingar (jfr koreografiskydd) rent principiellt skulle kunna skyddas. Eftersom varken dialog e.d. sker efter manus i den typen av program skulle det innebära att så länge man inte kopierar den färdiga produkten och sänder den såsom sin egen, skulle det inte finnas några direkta hinder från att använda sig av verkets inre form, idén att stänga in deltagare i ett hus, ge deltagarna uppdrag, rösta ut en i taget och filma detta 24 timmar om dygnet i hundra dagar. Det man inte bör göra är att ta av programformatets yttre form. I SOU 1956:25 pekar utredningskommittén på manusets eller motsvarande handlingarns betydelse för tolkningen om vart gränsen för inre och yttre form går. Under själva skapelseprocessen utarbetas idéskisser, s.k. synopsis eller storys. Utförligheten och omfånget av en sådan skiss kan vara varierande, och i den form idéskissen inte är mer än just en idé eller en enklare redogörelse för hur saker och ting ska gå till vid inspelningen kan den enligt utredningen inte skyddas, men om idéskissen skulle göras så utförlig och omfattande att den kan jämföras med en novell kan den skyddas, precis som en traditionell novell. 34 Från annat håll har det dock påpekats att idén eller motivet bakom verket spelar en avgörande roll vid en upphovsrättslig likhetsjämförelse, men att skillnader i verkens konkreta form gör att bevissvårigheten får till effekt att intrång inte kan göras gällande. 35 Det kan ju vara en del av den praktiska verkligheten, men hur relevant är det egentligen att föra ett sådant resonemang om en idé bakom ett verk ändå är allmän egendom, i likhet med auktorrättkommitténs uttalande. Avgörande blir helt enkelt att dra gränsen för vad som är en idé och vad som tillhör verkets yttre form. Tanken om inre och yttre form är densamma oavsett vilken karaktär det upphovsrättsliga verket är av. Däremot hävdar jag att gränserna för inre och yttre form ter dig annorlunda för t.ex. 33 SOU 1956:25 s. 70 f. 34 SOU 1956:25 s Levin, M, a.a. not 6, s

14 musikaliska stycken, böcker och filmer. I en roman innefattar den inre former högst sannolikt alla karaktärer och handlingen i romanen som sådan (jfr not 28), medan den tryckta texten som sådan står för verkets yttre form (jfr not 27). I en film torde resultatet vara ungefär detsamma; karaktärer och handling tillhör verkets inre form, medan filmmusik, kanske enskilda scener och framförallt filmen i dess helhet utgör verkets yttre form. Men hur blir fallet med ett musikaliskt verk? Vad kan man säga är en idé bakom ett musikaliskt verk? Klart är att en bedömning måste göras hurvida det föreligger ett oberoende dubbelskapande mellan originalverket och det påstådda intrångsverket. 36 Professor Marianne Levin uttrycker det som att rena ljudlån inte är intrång, medan ett tematiskt lån kan vara det. 37 För att våga sig på en slutsats sprungen ur detta skulle jag utan att generalisera påstå att det finns mer utrymme att låna inslag från litterära verk eller filmverk än vad som ges för musikaliska verk, utan att passera gränsen för vad som kan anses utgöra verkets yttre (och därmed upphovsrättsskyddade) form. Med detta vill jag illustrera det faktum att skyddsomfånget för olika typer av verk kan te sig annorlunda, och samtidigt bädda för frågeställningen vart gränserna för ett programformats inre och yttre form går. Utan att det uttryckligen framkommer av den svenska upphovsrättslagen uttrycks det väl i doktrin och praxis att idén inte kan falla in under URL 1, som anger vad som kan göras till föremål för upphovsrätten. Ett exempel på detta finns bland annat i domen från det s.k. databasmålet (NJA 1995 s. 256). I domen framkommer att det inte är arbetsprestationen i sig som skyddas, utan att skyddet tillfaller utformningen av det färdiga resultatet. Idéer eller information bakom ett verk kan således inte skyddas av upphovsrätten, eftersom upphovsrätten inte innebär ett formskydd. Så trots att det inte är uteslutet att även delar av verk kan skyddas, förutsatt att beståndsdelarna i sig besitter tillräcklig verkshöjd 38, så skulle det enligt domstolens utsaga kunna tolkas som att det inte spelar någon roll vad man gör eller hur man bär sig åt, en idé är alltid en idé, och därför kan du under inga omständigheter få skydd för idén. 36 NJA 2002 s 178 (Drängarna). 37 Levin, M, a.a. not 6, s NJA 1995 s. 256 (Databas). 14

15 4 PROGRAMFORMAT SOM BEGREPP Som nämndes inledningsvis (1.1) saknas termen programformat i den juridiska vokabulären. Begreppet har främst vuxit fram inom branscher, och figurerar i sin sammansatta form inte i Svenska Akademins ordlista, men definieras som benämningen på en programtyp avseende dess längd eller programidé i Nationalencyklopedin. Det är också överensstämmande med den föreställningen jag delgivits genom att fråga representanter från svenska produktionsbolag. En tydligare definition baserad på svarsunderlaget är att ett programformat är en tydlig idé och struktur som är konsekvent genom hela programserien. 4.1 BEARBETNING ELLER NYTT VERK? Inledningsvis vill jag klargöra att ett TV-program kan skyddas av upphovsrätten i egenskap av ett verk, under samma förutsättningar som andra verk, URL 1. På samma vis skyddas programmet på samma villkor som andra verk från att utnyttjas på sätt som strider mot bestämmelserna i URL 2, förutsatt att verkskravet är uppfyllt. Kärnan i min frågeställning utgörs istället av verk som på olika vis bearbetas, och det återstår att bedöma om bearbetningen är av sådan karaktär att det innebär intrång att förfoga över det såsom ett självständigt verk, eller om det är skapat i fri anslutning till originalverket och är tillräckligt nytt och självständigt för att inte vara beroende av rätten till originalverket, URL 4. När allt väl kommer till kritan är det väl ändå så att idén är grunden för hela programformatet, och utan just den specifika idén skulle verket (den färdiga produkten) inte existera, vilken i sin tur skulle innebära att hela den relevanta marknaden vilar på en juridisk osäkerhet eftersom aktörerna aldrig riktigt vet exakt vilket skydd de kan räkna med för sina arbetsprestationer. Frågan är om det är rimligt att det ska vara uppbyggt på det viset? Å ena sidan står förståelsen för att en idé ibland kan vara hela verket i sig, å andra sidan kan ju sägas att allt skapande och alla handlingar utgör idéer, och med ett upphovsrättsligt idéskydd skulle hela den kreativa konstnärliga och litterära utvecklingen bromsas av förbud, inskränkningar och uppbundenhet. Det måste göras en rimlig bedömning för att med säkerhet och hållbar rättvisa kunna avgöra vad som är skyddsvärt (och skyddbart) och vad som måste stå fritt för gemene man att inspireras av. I TRIPs artikel 9 p. 2 uttrycks kort och koncist att upphovsrätt enbart ska sträcka sig till uttryck och inte till idéer. Samma stadgande uttrycks praktiskt taget ordagrant i WCT artikel 2. Så långt verkar det som att det inte går att tvivla på att idéer inte kan skyddas, och det har jag svårt att se att det råder något tvivel om. Problematiken ligger troligen inte alls just här i frågan om programformatens skydd, utan problematiken kommer in först senare, när en gränsdragning görs för vad skyddet ska omfatta för ett specifikt programformat. En idé som är tillräckligt konkretiserad skulle kunna vara av skyddbar karaktär. 39 Resonemanget kan jag förstå, även fast det 39 Levin, M, a.a. not 6, s. 175 f. 15

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet Jonatan Lundgren Upphovsrätt och Internet Del 1 GRUNDLÄGGANDE UPPHOVSRÄTT OCH INTERNET 2. Internet... 8 3. Upphovsrätt och skydd... 9 4. Vad skyddar upphovsrätten?... 12 5. Upphovsmannens rättigheter...

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation Rätten till ett foto Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation UPPHOVSRÄTT EN FRÅGA OM SKYLDIGHETER Samla för att använda Våga använda! Kringinformation! VAD SÄGER LAGEN? Lag (1960:729)

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005 Många rättsområden! IT-rätt Intro 15/6 2005 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004 Många rättsområden! IT-rätt Intro 30/9 2004 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter Upphovsrätt Enköpings kommun Upphovsrätt det här gäller för dina och andras verk när du använder dem i kommunens verksamheter När du

Läs mer

1. Inledning och bakgrund

1. Inledning och bakgrund PM Till: Från: Datum: Angående: Sveriges kommuner och landsting, Anna Östbom och Mats Bäckarslöf Johan Kahn och Frida Lager 21 mars 2014 Plattformen Internetbaserade tjänster för stöd och behandling -

Läs mer

Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger?

Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger? Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger? Officialprövningeni immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål Seminarium arrangerat av Svenska Föreningen för Immaterialrätt

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 mars 2011 KLAGANDE Guccio Gucci S.p.A. Ombud: Advokat Christina Berggren och jur. kand. Tom Kronhöffer MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box

Läs mer

UPPHOVSRÄTTEN TILL ROLLSPEL

UPPHOVSRÄTTEN TILL ROLLSPEL UPPHOVSRÄTTEN TILL ROLLSPEL version 5.0 av Peter Brink Inledning Denna text är ett försök att besvara några av de upphovsrättsliga frågor som kan uppkomma när en privatperson vill använda eller publicera

Läs mer

Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnen och .

Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnen <aschberg.se> och <robertaschberg.se>. 1 BESLUT 2004-02-20 Ärendenr. 41. Sökande Robert A Ombud: Andreas E, Bolagsjurist Strix Television AB, Lumaparksvägen 11, entré 1C, 120 87 Stockholm Motpart Stefan B Saken Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) SFS nr: 1994:193 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L3 Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) Utfärdad: 1994-04-14 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:1420 1 I denna förordning

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3 R-2007/1126 Stockholm den 18 december 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/7778/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsratt. Sjatte upplagan. Norstedts Juridik AB

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsratt. Sjatte upplagan. Norstedts Juridik AB Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsratt Sjatte upplagan Norstedts Juridik AB Innehallsforteckning Forord 13 Kap. 1 Inledning 19 Immaterialratt 19 Upphovsrattens huvudprinciper 19 Historisk

Läs mer

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller

Läs mer

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete Hämtar du material från Internet till dina skolarbeten? Bränner du ditt färdiga arbete på en cd-skiva för att visa inför klassen? Publicerar du

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

rätt att dramatisera utgivet litterärt verk

rätt att dramatisera utgivet litterärt verk RAMAVTAL mellan Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Författarförbund avseende nyttjande av Sveriges Författarförbunds medlemmars verk mm i television om rätt att dramatisera utgivet litterärt verk

Läs mer

Målsättning med föreläsningen. - Ni ska känna till de grundläggande begreppen inom immaterialrätten

Målsättning med föreläsningen. - Ni ska känna till de grundläggande begreppen inom immaterialrätten Målsättning med föreläsningen - Ni ska känna till de grundläggande begreppen inom immaterialrätten - Ni ska kunna avgöra om, varför och hur er affärsidé kan skyddas - Ni ska kunna motivera era slutsatser

Läs mer

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering.

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. VARUMÄRKESSKYDD när du har något som ingen annan har Varumärket är

Läs mer

Disposition. Bakgrund 2014-11-24. Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry?

Disposition. Bakgrund 2014-11-24. Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry? Question B To what extent does the principle of exhaustion of IP rights apply to the on-line industry? Advokat Alexander Jute alexander.jute@marlaw.se 18 november 2014 Advokatfirman MarLaw AB Sveavägen

Läs mer

AD-dom om upphovsrätt i anställningsförhållanden

AD-dom om upphovsrätt i anställningsförhållanden ARBETSGIVARVERKET INFORMERAR 2002-10-17 Jourtelefon för medlemmar: 08-700 14 44 Arbetsgivarverket informerar kan även läsas på vår hemsida: www.arbetsgivarverket.se Box 3267, 103 65 STOCKHOLM (besöksadress

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips. BESLUT 2003-09-15 Ärendenr 13 Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma Motpart Christina O Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.se ---------

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Form och design blir allt viktigare. Ofta räcker det inte med att ta fram en smart produkt. För att nå kommersiell framgång måste produkten dessutom

Form och design blir allt viktigare. Ofta räcker det inte med att ta fram en smart produkt. För att nå kommersiell framgång måste produkten dessutom DESIGN Design som inte är registrerad lever ofta en rättslös tillvaro, fri att kopiera och tillverka. Med den ensamrätt som en registrering innebär behåller du lättare kontrollen över din idé. Form och

Läs mer

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 Ärende Sökande Upphovsrättslig bedömning av IPTV Hibox Systems Oy Ab Given 16.11.2007 Sammanfattning IPTV-verksamheten, så som den beskrivs i ansökan, innebär överföring

Läs mer

Rättsvetenskapligt utlåtande

Rättsvetenskapligt utlåtande Till: Advokaten Johan Åberg, Advokatfirman Westermark Anjou Box 16030 103 21 Stockholm Rättsvetenskapligt utlåtande 1. Tvisten rörande Holmsäters verk Inför upprättandet av detta utlåtande har jag tagit

Läs mer

En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116)

En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116) Sveriges TV-producenter ek för YTTRANDE SOU 2008:116 Föreningen Sveriges Filmproducenter 2009-03-16 En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116) Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissinstanserna Sveriges

Läs mer

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15) Stockholm den 13 april 2012 Till Regeringskansliets utredningsavdelning Att: Peter Krikström 201 21 Malmö KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter

EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter YTTRANDE 2014-09-29 AD-411/2014/1904 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm josefin.park@regeringskansliet.se EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2005 T 4739-04 KLAGANDE GB Ombud: Jur. kand. SPK MOTPART Sveriges Radio Aktiebolag, 556419-3232 105 10 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-02 758 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stam fyra Östermalm AB (556851-3005) 113 88 Stockholm Ombud: Brann AB Att: Tomas J Box 12246 102 26 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Universitetslärarens upphovsrätt

Universitetslärarens upphovsrätt xxxviii / sulf:s skriftserie Universitetslärarens upphovsrätt /Sanna Wolk 1xxxVIII / sulfs skriftserie Universitetslärarens upphovsrätt /Sanna Wolk Universitetslärarens upphovsrätt SULF:s skriftserie XXXVIII

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial Mellan kulturarvsinstitution som Samordningssekretariatet för digitalisering

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-05-31 381 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Vitvarumäklarna AB 113 48 Stockholm Ombud: Two i Sverige AB 652 24 Karlstad MOTPART Albert W 8042 Graz Austria SAKEN

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Jan Rosén. Professor i civilrätt Juridiska fakulteten Stockholms Universitet

Jan Rosén. Professor i civilrätt Juridiska fakulteten Stockholms Universitet Jan Rosén Professor i civilrätt Juridiska fakulteten Stockholms Universitet SFU:s studiedag 2009.12.14 Spårv rvägshallarna, Stockholm Upphovsrätten idag Aktuell domspraxis och nya affärsmodeller Verkshöjden

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Upphovsrätt. Information. rättsreglerna

Upphovsrätt. Information. rättsreglerna Upphovsrätt Tryck: Graphium Norstedts Tryckeri. Omslag: Rolf Hernegran Graphium Norstedts Media. Upplaga: 5 000 ex. UPPHOVSRÄTT UPPHOVSRÄTT UPPHOVS RÄTT UPPHOVSRÄTT UPPHOVSRÄTT UPPHOVSRÄTT UPPHOVSRÄTT

Läs mer

1 (15) UPPHOVSRÄTT En översikt

1 (15) UPPHOVSRÄTT En översikt 1 (15) UPPHOVSRÄTT En översikt I denna översikt görs en genomgång av svensk upphovsrätt i allmänhet; vad och vem som skyddas av upphovsrätt, vilka rättigheter som omfattas och vilka inskränkningar som

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-12-12 444 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Johan Å 187 77 Täby MOTPART Håkan H Webshop Trollhättan 461 42 Trollhättan SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Stockholm den 24 juni 2013. Till Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt

Stockholm den 24 juni 2013. Till Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Stockholm den 24 juni 2013 Till Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF) har genom remiss 2013-03-22 (Ju 2013/1367/L3) beretts möjlighet

Läs mer

En informationsbroschyr från. SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen

En informationsbroschyr från. SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen N A En informationsbroschyr från SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen 1 & NOTER AVTAL innehåll UPPHOVSRÄTT 7 NOTER OCH SÅNGTEXTER 8 ARRANGEMANG 11 KOPIERING AV MUSIKALISKA VERK OCH TEXTER I SKOLAN 12

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Ärendenr. 90 BESLUT 2005-06-29

Ärendenr. 90 BESLUT 2005-06-29 BESLUT 2005-06-29 Ärendenr. 90 Sökande B locket AB, 556634-1417, Pipersväg 165, 170 73 Solna Ombud: Advokaten Per Eric A och Jur kand Therese C Advokatfirman Vinge KB, Box 1703, 111 87 Stockholm Saken

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser. Fastställd av kommundirektören 2008-04-08

Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser. Fastställd av kommundirektören 2008-04-08 Tillämpningsanvisningar för kommunens externa och interna webbplatser Fastställd av kommundirektören 2008-04-08 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING I 1. Styrdokument inom kommunikationsområdet 1

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

NÀTJURIDIK. Internet. Thomas Carlén-Wendels. Norstedts Juridik AB. Lag och ràtt pâ. Andra upplagan

NÀTJURIDIK. Internet. Thomas Carlén-Wendels. Norstedts Juridik AB. Lag och ràtt pâ. Andra upplagan NÀTJURIDIK Lag och ràtt pâ Internet Andra upplagan Thomas Carlén-Wendels Norstedts Juridik AB Fôrord 5 Fôrkortningar och akronymer 12 1. Inledning 15 Litteratur 16 2. Internet-termer 19 3. Vad àr Internet

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08

Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08 Sidan 1 av 7 Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08 1. Syfte Syftet med detta dokument är att ur ett juridiskt perspektiv förtydliga vilka regler, utöver lagarna, som

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-06-09 248 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Prevent Box 20133 104 60 Stockholm MOTPART Adam S 217 55 Malmö SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet

Läs mer

Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningarna tillstyrker i huvudsak det förslag som Cecilia Renfors presenterat.

Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningarna tillstyrker i huvudsak det förslag som Cecilia Renfors presenterat. YTTRANDE 2007-12-17 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Musik och film på Internet hot eller möjlighet? (Ds 2007:29) Föreningen Svenska Läromedel, Svenska

Läs mer

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket Med immaterialrätt i bagaget så lyckas du i internationella affärer Vid World Intellectual

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-04-23 660 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Solexpress HB (org nr 969753-9956) Sjövägen 3 194 67 Upplands Väsby Ombud: Hellström Advokatbyrå Att. Anna F S Box 7305

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SMFF OM

EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SMFF OM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SMFF OM 1 TEXT: SMFF LAYOUT: Johanna Lundborg FOTOGRAF: Peter Hallbom FOTOGRAF FÖR S.9: Michael Anderberg BILDER FRÅN: SMFFs demoklubb Almost Famous samt Lidingö Gospel TRYCK:

Läs mer

IT-rätt. Staffan Malmgren 051214

IT-rätt. Staffan Malmgren 051214 IT-rätt Staffan Malmgren 051214 Översikt 15-minuters grundkurs i juridik Den materiella IT-rätten Datorbrott Avtalsrätt E-handelsregleringar Yttrandefrihet Personlig integritet Immaterialrätt Att lösa

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 KÄRANDE Poolia AB, 556447-9912, Box 30081, 104 25 STOCKHOLM Ombud: jur.kand. Göran Starkebo och jur.kand. Susanne Ståhlberg, Albihns Stockholm AB, Box

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 13-013 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 februari 2014 PARTER Klagande Daimler AG Mercedesstrasse 137, DE-70327 Stuttgart, Tyskland Ombud: Niclas Dahlberg Awapatent AB,

Läs mer

Göta hovrätts mål nr. FT 311-13 (laga kraft ej PT) IMK- 2014-12-04

Göta hovrätts mål nr. FT 311-13 (laga kraft ej PT) IMK- 2014-12-04 Göta hovrätts mål nr. FT 311-13 (laga kraft ej PT) IMK- 2014-12-04 Advokat Magnus Tonell 1 Målets bakgrund En privatperson stämde en kommun för upphovsrättsintrång. Kommunen hade i ett annat tvistemål

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) Mål nr meddelat i Stockholm den 29 januari 2003 Ö 4380-01 KLAGANDE 1. TV4 Aktiebolag, 556242-7152, Tegeluddsvägen 3, 115 79 STOCKHOLM 2. TV Spartacus Kommanditbolag,

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Upphovsrättens. Din rutt till upphovsrätten

Upphovsrättens. Din rutt till upphovsrätten Upphovsrättens Din rutt till upphovsrätten Upphovsrättens ABC Den här broschyren innehåller grund läggande fakta om upphovsrätt. I broschyren finner du även svar på aktuella upphovsrättsfrågor inom skolvärlden.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Rättigheter på nätet - en fråga om juridik eller teknik?

Rättigheter på nätet - en fråga om juridik eller teknik? Juridiska Institutionen Göteborgs Universitet VT 2002 Tillämpade Studier, 20 p. Rättigheter på nätet - en fråga om juridik eller teknik? Författare: Maja Andersson, Handledare: Ulf Petrusson, Lars Andersson

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2012-12-20 626 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Mobillån Sverige AB (556692-7165) Box 3423 103 68 Stockholm Ombud: Groth & Co KB Box 6107 102 32 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-12-02 716 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Göteborg Energi AB (556362-6794) Box 53 401 20 Göteborg Ombud: Katarina N, Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

ANVÄNDNINGSVILLKOR. Läs igenom dessa villkor noggrant innan du använder denna webbplats.

ANVÄNDNINGSVILLKOR. Läs igenom dessa villkor noggrant innan du använder denna webbplats. ANVÄNDNINGSVILLKOR Läs igenom dessa villkor noggrant innan du använder denna webbplats. Genworth Financial-gruppen av företag som erbjuder försäkrings- och finanstjänster ("Genworth Financial") tillhandahåller

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare f r e d r i k bernd t & maria holme Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare Den beslutsordning med särskilt kvalificerade beslutsfattare som infördes i och med införandet av skatteförfarandelagen

Läs mer

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande 1 BESLUT 2003-09-12 Ärendenr. 22 Sökande MasterCard International Incorporated 2000 Purchase Street Purchase, New York 10577-2509 Förenta Staterna Ombud: Groth & Co KB, Johan S Motpart Peter V Saken Alternativt

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:11 2006-04-21 Dnr C 10/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:11 2006-04-21 Dnr C 10/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:11 2006-04-21 Dnr C 10/05 KÄRANDE Leanback Sweden Aktiebolag, Box 3, 721 03 VÄSTERÅS Ombud: jur. kand. J. Ö., Advokatfirman Lindahl KB, Box 1203, 751 42 UPPSALA SVARANDE mypaper

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) 1 (6) 2014-10-03 Dnr SU FV-1.1.3-1818-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Inledande anmärkningar Utredningens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer