Globaliserad och kommersialiserad TV: Formatproduktion i Finland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Globaliserad och kommersialiserad TV: Formatproduktion i Finland"

Transkript

1 Globaliserad och kommersialiserad TV: Formatproduktion i Finland Mats Nylund Introduktion En stor del av dagens TV-utbud utgörs av så kallade format, programmallar som utvecklats i andra länder, vilkas rättigheter importeras och sedan återskapas i finländsk tappning. Vem vill bli miljonär?, Big Brother, Idols och Survivor är välkända exempel på mycket framgångsrika format med global spridning, och som också visats i vår TV. Framväxten av en globala formatindustri är en av de viktigaste förändringarna inom TVbranschen under 2000-talet. Format dominerar utbudet snart sagt över hela världen. En färsk finländsk ministerierapport visar att enbart reality format står för 21 procent av det totala TVutbudet i Finland (Juntunen och Koskenniemi 2013). Format är inte något helt nytt. Havens (2006) menar att format började få spridning redan kring FRAPA, den internationella organisationen för utveckling av TV-format, menar ändå att det var i början 2000-talet som TV-format omvandlades från a boutique business into a global, multi-billion dollar industry responsible for many of the biggest entertainment brands on earth (se Som begrepp syftar TV-format till rättigheter till program eller innehåll som kan säljas och återskapas i en eller flera andra länder än ursprungslandet. Det görs alltså lokala versioner av ett och samma format, ofta så att design, logg och musik är densamma som i den urspungliga versionen (Havens 2006). Sålunda anknyter TV-format till många viktiga och aktuella teman inom mediebranschen, inte minst globalisering, kommersialisering och utvecklingen av nya affärs- och produktionsmodeller. 1

2 Man kan säga att formathandeln innebär en intensifiering av mediernas globalisering (Chalaby 2011; 2012). Det handlar inte längre endast om transnationella flöden av färdiga TV-program. Det som exporteras och importeras är snarare rättigheterna att återskapa ett globalt format för en lokal marknad. Man kan tala om framväxten av en ny transnationell produktionsmodell. Syfte och frågeställningar Syftet med den här uppsatsen är att skapa en förståelse för TV-format och hur de påverkar TV-branschen. Vad är ett format? Hur kommer det sig att formaten så starkt dominerar utbudet? Hur skiljer sig produktion av format i jämförelse med traditionell produktion? Hur ser det transnationella formatflödet ut? Dessa är frågor som forskningsprojektet Att skapa framgångsrika TV-format: Från kreativitet till innovation försöker besvara. Projektet är en del av medieforskningen vid Arcada yrkeshögskola. Den här artikeln är ett led i den pågående undersökningen. Den huvudsakliga avsikten med denna artikel är att presentera en analytisk modell och att med dess hjälp studera och beskriva format på ett mångsidigt och systematiskt sätt. Modellen tar fasta på fyra centrala analysnivåer: 1) produktion, 2) transnationalitet, 3) distribution, och 4) värde. Modellen beskrivs närmare i ett senare avsnitt. Efter det tillämpas modellen för att beskriva en del empiriska observationer och preliminära resultat som tagits fram inom detta projekt. Forskningsmetod och material Denna redogörelse baserar sig på en kombination av empiriska forskningsintervjuer samt resultat från tidigare forskning. Inom detta forskningsprojekt har vi samlat in 44 kvalitativa, halvstrukturerade forskningsintervjuer med personer som jobbar inom den finländsk television. Urvalet är gjort så att intervjuerna representerar olika aktörer med olika positioner inom branschen: Chefer och anställda inom TV-kanaler (YLE, MTV3 och Nelonen) och fristående TV-produktionsbolag samt frilansarbetare. De flesta intervjuerna (35 st.) har 2

3 genomförts i samband med två kurser i forskningsmetodik för tredje årets medianomstudenter vid utbildningsprogrammet för film- och TV vid Arcada yrkeshögskola. Kurserna har hållits hösten 2012 och Fyra intervjuer har gjorts av medianom Mia Oikarinen (2013) i samband med hennes examensarbete Hur kommer en ny programidé i produktion i Finland? Oikarinen utvecklade tillsammans med en annan medianomstuderande, Filip Michelsson (se Michelsson 2013), ett TV-format som de sedan erbjöd TV-kanaler och produktionsbolag. Oikarinens examensarbete beskriver formatet, deras erfarenheter och möten mellan dem och branschens grindväktare. Dessa två studenters experiment har även fördjupat min egen förståelse av hur formatmarknaden fungerar. De intervjuer som gjorts av studenter har kompletterats med fem intervjuer med personer i nyckelposition gällande produktion och distribution av TV-format i Finland. Dessa intervjuer har gjorts av projektets forskningsassistent Saimy Swärd. Om man tar del av dagens TV-utbud så är det nästan omöjligt att undvika format. Därför baserar sig denna redogörelse även på något som kan kallas kulturell läsning av ett flertal TVformat som sänds och har sänts i finländsk TV. Jag har tagit del av formaten på ett högst osystematiskt sätt, huvudsakligen i egenskap en vanlig TV-tittare. Som TV-tittare är jag inte speciellt intresserad av format. På grund av detta forskningsprojekt, och med min bakgrund som medieforskare, har jag ändå gjort en del observationer av innehållet i format och de gestaltningstekniker som används. Den här typen av information är tillgänglig för alla tvtittare, inte bara forskare. Det är ändå viktigt att inte underskatta betydelsen av sådan information. Viktigt är också att vara medveten om hur den formar den bild som medieforskare skapar sig av sitt forskningsfält. Media management som teoretiskt perspektiv Den här artikeln bygger också på tidigare forskning inom området. Viktiga bidrag inom forskningen i TV-format har gjorts av bland annat av Moran (2006) och Chalaby (2011; 2012). Küng (2008) och Doyle (2013) har bidragit genom att placera in TV-format i ett bredare sammanhang av kulturell produktion. Küng och Doyle är forskare inom det relativt nya tvärvetenskapliga forskningsfältet media management. Detta är även den huvudsakliga 3

4 teoretiska referensramen för min nuvarande forskning. Media management skiljer sig från det bredare området för medie- och kommunikationsvetenskap på ett antal punkter. Traditionell medievetenskap har under de senaste åren varit starkt inriktat på detaljerade studier av innehållet i olika sorters medietexter (ett TV-program är också en text enligt den definition som görs inom fältet). Till skillnad från detta fokuserar media management starkare på studiet av produktion och distribution av medieprodukter. Media management lyfter också starkt fram massmediernas ekonomiska villkor. Forskningsfältet tar därför intryck av ekonomisk teori, och i viss mån kan man säga att media management utgör en tvärvetenskaplig skärningspunkt mellan (samhällsvetenskaplig) medievetenskap och samhälls- och företagsekonomi. Dessutom finner man inom media management en strävan att studera och förklara arbetsliv och ledarskap inom medieorganisationer. Detta innebär att det även finns starka influenser från organisations- och ledarskapsteorier (Nylund 2013a). Det finns emellertid ingen klar gränslinje mellan media management och medie- och kommunikationsvetenskap i allmänhet. Det som förespråkas inom media management kan självfallet studeras även inom allmän medie- och kommunikationsvetenskap, och tvärtom. Skillnaden ligger därför snarast i olika betoningar, uppfattningar och praktiska inriktningar gällande vad som är som relevant inom mediebranschen. Ett överflöd av medieinnehåll Framväxten av formatindustrin kan härledas till ett antal viktiga förändringar inom TVbranschen under och 2000-talen (Moran 2006; även Küng 2008). De flesta förändringarna har att göra med ett grundläggande teknologiskt skifte från analog till digital distribution. Digitaliseringen av distributionen ledde till en övergång från TV-system som präglades av ett relativt litet program- och kanalutbud till ett mindre reglerat och friare system med ett större nationellt och globalt kanal- och programutbud. Fler kanaler och större programutbud har fört med sig sjunkande tittarsiffror för enskilda program och också en fragmentering av publiken och den offentliga sfären. Detta är för övrigt en utveckling som inte endast pågår inom televisionen. Expansionen av medieinnehåll sker numera framför allt på internet och genom sociala medier. 4

5 Följden av detta innehållsliga överflöd är att inte ens de populäraste TV-programmen kommer upp till liknande tittarsiffror som under tidigare år. En allt mer fragmenterad publik och relativt sett sjunkande tittarsiffror har lett till att branschen har fått se över sina kostnader. Efterfrågan på kostsamma produktioner, som drama och aktualitetsprogram, har minskat, samtidigt som det har skett en motsvarande ökning av efterfrågan på kostnadseffektiva program. Det är här som format kommer in i bilden. Parallellt med dessa förändringar har det skett en betydande utlokalisering av produktionen. Resultatet har blivit ett nytt produktionssystem där allt fler program produceras av fristående produktionsbolag som sedan säljer in sina program till TV-kanaler. En analytisk modell Den analytiska modell som här presenteras tar fasta på fyra analysnivåer: 1) produktion, 2) transnationalitet, 3) distribution, och 4) värde. Inledningsvis kan man säga att formatproduktion omfattar skapandet av ett originalformat såväl som lokala anpassningar (eller adaptioner) av format. Formatproduktionen tillför en ny dimension i den transnationella handeln med TV-program. Tidigare bestod handeln i huvudsakligen av färdiga program som producerades i ett land och sedan såldes till andra länder. Handeln med programformat skiljer sig från detta genom att det är rättigheter till en mall som saluförs och som sedan ska återskapas på den lokala marknaden. I vilket fall som helst är formatproduktionen på ett grundläggande sätt en transnationell verksamhet och en analysmodell måste uppmärksamma ekonomiska och kulturella flöden både på global och lokal nivå. En annan anmärkningsvärd omständighet kring formatindustrin är den stora betydelse som fristående produktionsbolag har. Produktionsbolag som till exempel Endemol (det nederländska bolag som skapade och äger Big Brother) och Fremantle (det brittiska bolaget bakom formatet Idols) har blivit stora globala aktörer inom mediebranschen. På lokal och nationell nivå fungerar därtill en stor mängd mindre fristående produktionsbolag som arbetar med att återskapa och anpassa originalformaten. Fristående produktionsbolag har traditionellt haft som huvudsyfte att framställa innehåll till TV-kanalerna (se Nylund och Mildén 2012). 5

6 Överflödet av format har i avgörande grad att göra med ekonomi och kostnadseffektivitet. Produktionen och distributionen handlar med andra ord mycket om kostnader och intäkter och att skapa ekonomiskt värde. Hur är det då med kulturellt värde? Vilken nytta skapar format? Vilka behov tillgodoser de? Bidrar format till att skapa ett sådant samhälle vi vill ha? Tabell 1 sammanfattar de fyra analysnivåerna och relationen mellan de begreppspar som här diskuterats. Analysnivå Relevanta begreppspar Produktion Originalformat Adaption Transnationalitet Global Lokal Distribution Produktionsbolag Televisionskanal Värde Ekonomiskt värde Kulturellt värde Tabell 1. Analysmodell med fyra analysnivåer och relevanta begreppspar. Produktion av originalformat TV-produktion delas vanligtvis in i tre olika arbetsfaser (Ellis 2004; se även Hesmondhalgh 2007). Man talar om förproduktion, inspelning och efterproduktion. Förproduktion har att göra med saker som behöver göras före inspelningen: idéutveckling, manusskrivande, budgetering, planering, övning osv. Efter inspelningen fortsätter man med efterproduktion, bland annat editering av ljud och bild samt distribution och marknadsföring av produkten. I stort sett ingår dessa arbetsfaser även i formatproduktion, men det finns även betydande skillnader. Moran (2006; se även TAMK 2009) beskriver formatproduktionen genom att skilja på 1) idéutveckling, 2) programutveckling och 3) formatutveckling (se figur 1). 6

7 Idéutveckling Branschanalys Brainstorming Konceptutveckling Dokumentation Testning och utveckling av idén Att göra en "Paper Format" Programutveckling Vidareutveckling Presentation för TVkanal ("Pitch") Testa och pilotera Produktion av program Sändning av program Formatutveckling Hitta samarbetspartner Samla och systematisera information om formatet Att göra en "formatbibel" Figur 1. Tre faser i formatproduktion: Ideutveckling, programutveckling och formatutveckling Källa Moran 2006; TAMK Idéutveckling sker genom analys av trender inom bransch, brainstorming och framtagandet av ett koncept. Detta koncept eller programplan beskrivs i ett dokument som kallas paper format. Detta dokument används för att hitta partners eller investerare till projektet. Programidén som finns beskriven i pappersformatet kan i sig vara en produkt som kan köpas och säljas, men har givetvis inte samma värde som ett färdigt format. I den andra fasen utvecklas konceptet till ett färdigt program som visas på ursprungsmarknaden. Under formatutvecklingen samlas allt material som tagits fram i fas två till en så kallad Format Bible som sedan distribueras via egna distributionskanaler eller ännu hellre via agenter och samarbetspartners ut på den internationella marknaden. Distributionen innebär också att programformatet kan börja vidareutvecklas, eller att man till och med skapar nya format som är avknoppningar (spin-offs) av originalet. Formatbibeln är en mycket detaljerad handbok i hur man återskapar formatet och kan i vissa fall vara upp till 500 sidor tjock. Formatbibeln spelar en nyckelroll i bevakandet av rättigheterna till formatet. Hur man skapar och anpassar programformat i Finland 7

8 Finland är en relativt liten TV-marknad. Skalan har betydelse eftersom TV-produktion liksom all annan kulturell produktion präglas av höga produktionskostnader och låga reproduktionskostnader (Hesmondhalgh, 2007). Med andra ord: det är dyrt att göra TV, men den färdiga produkten är relativt billig att distribuera. När du väl har tagit fram ett programformat är det till fördel om du kan sälja det vidare till så många andra kunder och marknader som möjligt. En av våra intervjuade, en chef för ett produktionsbolag, framhåller att TV-budgetar i Finland är tio gånger mindre i jämförelse med USA och fem gånger mindre än i Storbritannien. Detta innebär att formatproduktionen inte kan kopieras, utan måste anpassas till finländska förhållanden. De programformat som visas på finsk TV kan delas upp i tre kategorier: 1) finska versioner av internationella programformat, 2) programformat skapade av finländska producenter huvudsakligen för den finska marknaden och 3) internationella programformat där färdiga program köps in och visas som de är. Finska producenter kämpar i motvind om man ser till resurser, men inhemska produktioner uppskattas ändå av tittarna. Tittarundersökningar bekräftar även tanken att lokala versioner av programformat är populärare än de importerade originalversionerna tittarna föredrar helt enkelt lokala program på det egna språket (Havens 2006). Tabell 2 visar en lista över de program som samlade flest tittare i Finland år TVprogram som sänds bara en gång, t.ex. självständighetsbalen, ingår inte. Program Format Producent i Finland Ursprungsland Genre 1 Putous Ja Yellow Film & TV Finland Sketchprogram 2 Tanssii tähtien kanssa Ja Zodiak Finland Storbritannien Kändistävling 3 Presidentvalet Nej YLE Finland Aktualiteter 4 Maajussille morsian Ja FremantleMedia Finland Storbritannien Matchmaking reality 5 Roba Nej Yellow Film and TV Finland Drama 6 Salatut elämät Ja FremantleMedia Australien Såpa Finland 7 Idols Ja FremantleMedia Storbritannien Sångtävling Finland 8 Vain elämää Ja Zodiak Finland Nederländerna Musibaserad reality 9 YLE TV nyheter (finska) Nej YLE Finland Nyheter 10 The Voice of Finland Ja Banijay Group/Solar Nederländerna Sångtävling Television Tabell 2. Top-10 program i Finland Källor: Finnpanel 2013 and medieföretag. 8

9 Tabellen är informativ på många sätt. Inledningsvis framgår att inte mindre än sju av de mest populära programmen är format. Sex av dessa är non-scripted programs, d.v.s program som inte är manusbaserade. Listan domineras av finska versioner av globala musikbaserade format Dancing with the Stars (Tanssii tähtien kanssa), Idols, The Voice of Finland och Vain elämää (ursprungligen Best Singers in Netherlands). Attraktionen i Dancing with the Stars och Vain elämää baserar sig i stor utsträckning på medverkan av ett antal kändisar, vilket också ger programmen spaltutrymme (och fri publicitet) i kvällstidningar. Idols och The Voice of Finland är i sin tur sångtävlingar för nya unga förmågor. En viktig del av dessa program är ungdomarnas transformation och läroprocess mot ett yrke som professionell artist. Det enda finländska originalformatet som finns med på listan är Putous, som också var det populäraste TV-programmet Kärnan i sketchprogrammet är årets sketchkaraktär, en tävling för fiktiva komedikaraktärer som skapats av medverkande skådespelare. Putous samlade 2012 cirka 1,2 miljoner tittare, vilket är en anmärkningsvärd siffra i det nuvarande flerkanalsystemet. Våra intervjuer visar att utvecklingen av Putous kännetecknas av medvetet målgruppstänkande. Skaparna av programmet har från första början riktat in sig på en specifik programplats (lördag kväll ), en bestämd målgrupp (hela familjen), och en bestämd genre (humor). Att lyckas fånga hela familjen är utmanande, men i Putous fall kan man säga att det utan tvekan har lyckats. Orsakerna till detta är två. För det första har programmet lyckats samla ovanligt många fräscha talanger, talanger vilka är på väg uppåt inom branschen, och vilka inte ännu är alltför välkända för TV-tittarna. Detta gäller framför allt skådespelarna, men också manusförfattarna. För det andra baserar sig programmet på systematiserade och fungerande kreativa processer som produktionsbolaget utvecklat. Vad beträffar ursprungsland ger tabell 2 en antydan om på Storbritanniens och Nederländernas stora betydelse. Enligt en rapport från organisationen FRAPA (Format Recognition and Protection Association) såldes det under perioden programformat runt om i världen (Pis Diez och Garcia 2013). De tre länder som sålde flest programformat var Storbritannien, USA och Nederländerna. Sett från ett globalt perspektiv är det utan tvekan så att formatproduktionen i Finland handlar mer om anpassning (adaption) än om utveckling av nya originalformat. Men från ett lokalt marknadsperspektiv klarar sig ändå den finska formatproduktionen relativt bra. Produktionsbolagen i Finland jobbar därför med att skapa originalformat för den finska 9

10 marknaden samt att återskapa och anpassa globala format för den lokala marknaden. På senare år har man dock sett större betoning av att man exporterar finska programformat till andra länder. Några programformat skapade av finska produktionsbolag har exporterats, men särdeles stora internationella framgångar kan man ännu inte tala om. Fristående produktionsbolag och mediekonglomerat Fristående produktionsbolag som till exempel Endemol och FremantleMedia har blivit stora globala aktörer inom TV-branschen. Chalaby (2012) kallar bägge företagen och liknande independent-bolag för super-indies. I allmänhet är fristående produktionsbolag relativt små företag som huvudsakligen ägnar sig åt att framställa program åt de bolag som äger TVkanalerna (Davis m.fl. (2008)). Idag har dock många av de fristående produktionsbolagen köpts upp av stora mediekonglomerat (och är alltså inte speciellt fristående längre). FremantleMedia har till exempel blivit en produktionsavdelning inom RTL Group. FremantleMedia är också den största enskilda TV-producenten på den finska marknaden med undantag av TV-kanalerna. Bolagets starka ställning på den finska marknaden syns även i tabell 2 (se föregående avsnitt). De flesta av de större produktionsbolagen i Finland ägs idag av internationellt bolag. Yellow Film & TV och dess framgångar är därför ett anmärkningsvärt undantag (se tabell 2). I många länder kan man skönja en stark tendens att utlokalisera TV-produktionen, från TVkanaler till fristående produktionsbolag. Den här utvecklingen är särskilt tydlig när det gäller formatproduktionen. Den finska TV-branschen domineras av tre TV-bolag: statsägda YLE samt privatägda MTV och Nelonen. Både MTV och Nelonen har utlokaliserat all TVproduktion med undantag för nyhets- och aktualitetsprogram. Under våra intervjuer med finska TV-produktionsbolag som sysslar med formatproduktion har det framkommit att de ser sin relation till TV-bolagen som en klassisk kundrelation. De betonar vikten av att ha ett nära samarbete med TV-bolagen för att kunna förstå deras strategier och behov och därmed försöka hitta lösningar på deras problem. 10

11 Ekonomiskt och kulturellt värde Formatproduktionen styrs av marknadsmässiga hänsyn. Färdiga programformat involverar ett stort mått av standardisering och rationalisering när det gäller utveckling och produktion av material på en global skala. Programformat saknar ofta manus. I stället baserar sig produktionen, särskilt i reality-såpor, på timtals av inspelat bild- och ljudmaterial som sedan klipps ihop till en berättelse i redigeringsfasen (se Christopherson 2011, 188). Format handlar också om riskhantering (Doyle 2013, 104). Användningen av ett färdigt programformat är relativt riskfri i jämförelse med att skapa ett inhemskt program från grunden. Anledningen till detta är att formatet redan visat sitt potential på en annan marknad. För producenten blir det mycket enklare att sälja in ett programformat till ett TV-kanal om denna kan visa att formatet redan är populärt. Tidigare bevisad popularitet är ett speciellt viktigt argument när TV-kanalerna ska sälja reklamtid till annonsörer. Följden av detta blir att handeln med programformat till stor del påverkas av annonsörerna och deras behov. Det finns en inneboende spänning mellan att skapande och säljande av medieprodukter. Moran (2006) anser att den internationella TV-formatindustrin har mer gemensamt med franchiseföretag som McDonald s än övriga kreativa organisationer. Programformaten uppfyller utan tvekan många av kriterierna för kommersialiserade produkter: de är standardiserade, stereotypa och sensationsinriktade. Kommersialisering av medieutbudet ansågs länge som något uteslutande negativt. Numera verkar dock den allmänna uppfattningen godkänna att TV-bolag eftersträvar vinst, eftersom detta inte nödvändigtvis behöver utesluta produktionen av kvalitets-tv. Den indelning som jag gör mellan ekonomiskt värde och kulturellt värde har många likheter med den traditionella distinktionen mellan bruksvärde och bytesvärde i ekonomisk teori. En varas bruksvärde är det värde som en vara har i egenskap av att vara nyttig eller användbar. Bytesvärdet är det (penning) värde varan har när den säljs (eller byts ut mot andra varor). Kulturellt värde har sålunda att göra med kulturell nytta eller användbarhet. När man tänker på den kulturella nyttan av TV-format är det viktigt att skilja mellan produktion och reception. Det är med andra ord skillnad på vilken nytta en person som jobbar med TV-format kan få (utöver den ekonomiska nytta, t.ex. i form av lön), och den nytta som publiken och samhället kan få. Kulturellt värde inom produktionen kan ha göra med arbetstillfredsställelse och känsla av meningsfullhet. Inom mediebranschen är exempelvis autonomi angående arbetsuppgifter 11

12 ett viktigt och kännetecknande drag (Hesmondhalgh 2007, 66). Autonomi har i sin tur en nära koppling till kreativitet (Nylund 2013b). Självklart är det så att skapandet av ett originalformat är en mer kreativ syssla än anpassningen av programformatet. Våra intervjuer visar att det bland personer som jobbar inom TV finns missnöje och en märkbar kritik gentemot format och hur formaten påverkat arbetet inom branschen. Å andra sidan finns det många som anser att också format ger dem möjligheter till autonomi och kreativitet. Ny forskning visar också att lokala adaptioner av format kan resultera i unika lokala kulturprodukter (Zwaan och de Bruin 2013). Diskussion Den här uppsatsen är avsedd att tjäna som en preliminär diskussion om viktiga egenskaper i produktionen av färdiga programformat för TV. För att skapa en bättre förståelse av programformat har vi inom forskningsprojektet gjort kvalitativa intervjuer med fler än 40 TVproducenter och TV-proffs. Resultaten från intervjuerna har analyserats och jämförts med tidigare forskning och litteratur. Syftet är att ta den empiriska analysen vidare i ett senare skede. Jag har här presenterat en analysmodell som tar fram de viktigaste dimensionerna av formatproduktionen: relationerna mellan originalformat och adaptioner, spänningen mellan lokal och global formatproduktion, relationerna mellan fristående produktionsbolag och TVbolag samt ekonomiskt värde versus kulturellt värde. Formatindustrin är en tillväxtbransch. Formatproduktionen i Finland handlar om att skapa originalformat för den finska marknaden samt att återskapa och anpassa globala format för den lokala (finska) marknaden. På senare år har vi dock sett en utveckling mot att man satsat mer på att exportera finska programformat till andra länder. En del programformat skapade av finska produktionsbolag har haft viss framgång på den globala marknaden, men de stora internationella framgångarna har ännu uteblivit. Det växande utbudet av färdiga programformat för TV grundar sig till stora delar på affärsmässiga beslut. Färdiga programformat erbjuder en standardiserad och kostnadseffektiv metod för att skapa TV-program. Det är därtill relativt riskfritt att använda ett färdigt 12

13 programformat som redan har gjort succé på en annan marknad i jämförelse med att starta utvecklingen av ett inhemskt program i en bransch där man aldrig kan vara riktigt säker på vad som kommer att fungera och inte fungera. Tidigare popularitet är ett speciellt viktigt argument när TV-kanalerna ska sälja reklamtid till annonsörer. De globala programformaten gör det också möjligt för TV-kanalerna att sända program vilka kan klassificeras som inhemska produktioner, men vilka i själva verket bygger på idéer som har skapats, utvecklats och ägs av globala företag. Referenser Brennen, B. (2013). Qualitative research methods for media studies. Routledge.. New York. Chalaby, J. K. (2011). The Making of an Entertainment Revolution: How the TV Format Trade Became a Global Industry. European Journal of Communication 26 (4), Chalaby, J. K. (2012). Producing TV content in a globalized intellectual property market: The emergence of the international production model. Journal of Media Business Studies, 9(3), Christopherson, S. (2011). Connecting the dots: Structure, strategy and subjectivity in entertainment media. I M. Deuze (red.), Managing media work. Sage. Los Angeles. Davis, H. C., Florin, V., Berkowitz, I. (2008). Business capabilities of small entrepreneurial media firms: Independent production of Children s television in Canada. Journal of Media Business Studies, 5(1), Diez, E. P., Fausto, G. (2013). The fragmentation of the television industry value chain: The creation and marketing of TV formats in Argentina as a case. Paper presented at European Media Management Association Conference, Bournemouth. Doyle, G. (2013). Understanding media economics. Los Angeles: SAGE. Havens, T. (2006). Global television marketplace. BFI Publishing. London. Hesmondhalgh, D. (2007). The cultural industries (2nd ed.). Sage. London. Juntunen, L., Koskenniemi, A. (2012). Finnish television programming. Ministry of Transport and Communications. Helsinki <http://www.lvm.fi/c/document_library/get_file?folderid= &name=dlfe pdf&title=Julkaisuja% > Küng, L. (2008). Strategic management in the media: From theory to practice. Sage. Los Angeles. Michelsson, Filip (2013) Från idé till pilot. En SWOT av programformatet I Know Young People. Examensarbete (tillgänglig på Helsingfors: Arcada yrkeshögskola. Moran, A., & Malbon, J. (2006). Understanding the global TV format. Bristol, Intellect Books. UK. 13

14 Nylund, M. (2013a). Mapping Challenges in Media Management. I J. Karlsson & M. Westerholm (red.) BITA 13: Proceedings of Seminar on Current Topics in Business, Information Technology and Analytics. Helsingfors: Arcada yrkeshögskola. Nylund, M. (2013b). Toward Creativity Management: Idea Generation and Newsroom Meetings. International Journal of Media Management 15 (4), Nylund, M. and Mildén, P. (2012). New Strategies in Finnish Independent TV Production. Journal of Media Business Studies. 9 (1), Oikarinen, Mia (2013) Hur kommer en ny programidé i produktion i Finland? Försöket I Know Young People. Examensarbete (tillgänglig på Helsingfors: Arcada yrkeshögskola. TAMK. (2009). Format Factory Finland Feasibility Study. Tampere <http://home.tamk.fi/~cai/fffesiselvitys_vv.pdf > Zwaan, Koos, de Bruin, Joost. (2013). Adapting Idols: Authenticity, Identity and Performance in a Global Television Format. Ashgate. New Zeeland. 14

Från idé till programformat

Från idé till programformat Från idé till programformat En SWOT analys av programformatet I KNOW YOUNG PEOPLE Filip Michelsson Examensarbete Mediekultur 2013 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram: Identifikationsnummer: Författare:

Läs mer

Hur kommer en ny programidé i produktion i Finland?

Hur kommer en ny programidé i produktion i Finland? Hur kommer en ny programidé i produktion i Finland? Försöket I know young people Mia Oikarinen Förnamn Efternamn Examensarbete Mediekultur 2013 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram: Mediekultur Identifikationsnummer:

Läs mer

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009)

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) En kartläggning av svensk reklamfilmsproduktion AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT HUI har genomfört en branschanalys i tvådelar: En kvantitativ analys av de ekonomiska

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Svar gällande Myndigheten för radio och TV:s uppdrag om förhandsprövning av nya tjänster FOX International Channels Nordic (FIC) är en del av 21st Century

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Europeiska program och filmer står för tre fjärdedelar av TV-utbudet på bästa sändningstid

Europeiska program och filmer står för tre fjärdedelar av TV-utbudet på bästa sändningstid IP/09/840 Bryssel den 28 maj 2009 Europeiska program och filmer står för tre fjärdedelar av TV-utbudet på bästa sändningstid Filmer och TV-program "made in Europe" fortsätter att locka de europeiska TV-tittarna.

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

FILM- OCH TV-PRODUKTION

FILM- OCH TV-PRODUKTION FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Kreativ problemlösning

Kreativ problemlösning Kreativ problemlösning FÖR MER FRAMGÅNGSRIKA RESULTAT - beteendeverkstan Jeanette Nivala Westerdahl Socionom/Organisationskonsult/Systemisk handledare/utbildare/systemisk terapeut Marielle Palm - Organisationskonsult/Strategisk

Läs mer

FILM- OCH TV-PRODUKTION

FILM- OCH TV-PRODUKTION FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala

Läs mer

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Kultur och företagande Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Trender Kultur och media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stora organisationer mot projekt

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig.

Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig. Remissyttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2015-06-10 Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra

Läs mer

IT Regulations and Policies - from theory into practice

IT Regulations and Policies - from theory into practice IT Regulations and Policies - from theory into practice Upphovsrätt på 2000-talet en praktikers perspektiv D&P 2008-11-18 Klassisk upphovsrätt Modern upphovsrätt Skapandet har inte förändrats Verksbegreppet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

Fram%dens medier. Magma- seminariet 8.10.2014. Tom Moring Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet tom.moring@helsinki.

Fram%dens medier. Magma- seminariet 8.10.2014. Tom Moring Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet tom.moring@helsinki. Fram%dens medier Magma- seminariet 8.10.2014 Tom Moring Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet tom.moring@helsinki.fi Medieanvändningen ändras radikalt Ofcom Copyright 2014 Robert

Läs mer

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad

Läs mer

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Yttrande över Association of Swedish Fashion Brands ansökan om stöd till evenemang

Yttrande över Association of Swedish Fashion Brands ansökan om stöd till evenemang Tjänsteutlåtande Datum: Diarienr: 3 april 2013 3.8.3-225/2013 Handläggare: Telefon: Mattias Rindberg 08-508 285 90 mattias.rindberg@stockholm.se Till Styrelsen för Stockholm Business Region Yttrande över

Läs mer

Konsekvenser för företaget och dess riskhantering från. utvärderingsmodell" Erik Mattsson David Wimmercranz

Konsekvenser för företaget och dess riskhantering från. utvärderingsmodell Erik Mattsson David Wimmercranz Konsekvenser för företaget och dess riskhantering från ökad samordning av HSEQområdena En vägledande utvärderingsmodell" Erik Mattsson David Wimmercranz Abstract De flesta företag idag använder system

Läs mer

ANVISNING FÖR DEN SOM TILLHANDAHÅLLER BILDPROGRAM FÖR TV-VERKSAMHET Uppdaterad 1.1.2014

ANVISNING FÖR DEN SOM TILLHANDAHÅLLER BILDPROGRAM FÖR TV-VERKSAMHET Uppdaterad 1.1.2014 ANVISNING FÖR DEN SOM TILLHANDAHÅLLER BILDPROGRAM FÖR TV-VERKSAMHET Uppdaterad 1.1.2014 Centralen för mediefostran och bildprogram (MEKU) och Nationella audiovisuella arkivet (KAVA) fusionerades i början

Läs mer

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328

Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328 This project has been funded with support from the European Commission. This publication [communication] reflects the views only of the author, and the Commission cannot

Läs mer

Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar

Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar Arbetsplatslärande möjligheter och utmaningar Henrik Kock HELIX, Linköpings universitet www.liu.se/helix henrik.kock@liu.se Organisationerna förändras Aktiv detaljstyrande ledning Passiv regelstyrd rutiniserad

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer

CLIP - Ett FoU centrum som i samverkan med företag och organisationer bidrar med kunskaper och metoder för effektiva, hållbara och innovativa

CLIP - Ett FoU centrum som i samverkan med företag och organisationer bidrar med kunskaper och metoder för effektiva, hållbara och innovativa CLIP - Ett FoU centrum som i samverkan med företag och organisationer bidrar med kunskaper och metoder för effektiva, hållbara och innovativa logistik- och produktionssystem 1 Omlokalisering av produktion

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN INNEHÅLL Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 I VILKEN ELLER

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation SGMKV. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation SGMKV. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Ungdomarna behöver vårt stöd - och vi behöver ungdomarna

Ungdomarna behöver vårt stöd - och vi behöver ungdomarna Ungdomarna behöver vårt stöd - och vi behöver ungdomarna Ronald Gustavsson Björkås film När jag ser vad som händer med ungdomarna omkring mig idag vet jag vad det handlar om. Under flera år missbrukade

Läs mer

Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring.

Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring. Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring. Bakgrund 1. Macro Under hela 1900-talet har vår ekonomi byggt på att nå massorna. Massproduktion > massdistribution > massmedia > mass..a köpare! (Mass)mediaföretagens

Läs mer

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition 1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits Dnr: 999/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education

Läs mer

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter.

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter. KABEL-TV Brf Vetterstorp nr 1 anlitar comhem som leverantör av kabel-tv. I månadsavgiften för lägenheten ingår ett antal kanaler som ingår i comhems grundutbud. Betalkanaler utöver detta grundutbud betalar

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag.

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Affärstillväxt Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Bakgrund Norra Sveriges näringsliv består till största delen av några stora basindustri företag och offentliga

Läs mer

Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 3 augusti 2015 Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) Sammanfattning TV4-gruppen välkomnar regeringens

Läs mer

Systemet och användaren En arbetsplatsstudie av upphandlingshantering på Visma Commerce

Systemet och användaren En arbetsplatsstudie av upphandlingshantering på Visma Commerce Systemet och användaren En arbetsplatsstudie av upphandlingshantering på Visma Commerce Ellen Andersson, Rikard Karlsson, Linn Olsson, Elin Sjöström, Alice Walden Handledare: Mathias Broth & Magnus Bång

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Letar efter. En projektledare.

Letar efter. En projektledare. Letar efter En projektledare. Företaget Wiminvest?! Wiminvest hjälper företag och organisationer att öka i konkurrenskraft genom att göra dem bättre på att attrahera, utveckla och framför allt behålla

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten KOMC14, Strategisk kommunikation: Public relations och strategisk kommunikation i nya medier - Perspektiv, praktik och metoder, 30 högskolepoäng Strategic Communication:

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Historia Ekonomi Politik Jämförelser Reklam Lagar och regler Videoklipp

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Historia Ekonomi Politik Jämförelser Reklam Lagar och regler Videoklipp USA VS. SVERIGE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Historia Ekonomi Politik Jämförelser Reklam Lagar och regler Videoklipp På 1920 talet började man experimentera med tv sändningar i USA Stannade upp i och med andra

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Roschier i korthet. Förstklassiga juridiska tjänster i norra Europa

Roschier i korthet. Förstklassiga juridiska tjänster i norra Europa Roschier Press kit Roschier i korthet 2 (5) En av Nordens ledande advokatbyråer Rankas som en av de främsta byråerna i Norden av internationella rankingpublikationer Medverkar regelbundet i de mest betydande

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål. Resultat från Visit Swedens Brand Tracking

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål. Resultat från Visit Swedens Brand Tracking Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Resultat från Visit Swedens Brand Tracking 1 Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Innehåll Inledning...3 Associationer till Sverige...4 Kännedom,

Läs mer

2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om tillämpligt 2. Ämne, om tillämpligt 3. Typ av kurs och dess placering i utbildningssystemet

2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om tillämpligt 2. Ämne, om tillämpligt 3. Typ av kurs och dess placering i utbildningssystemet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter 1. Kurskod FBMA02 2. Kursens namn Förlags- och bokmarknadskunskap: Grund- och fortsättningskurs 3. Nivå G2F Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/401 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

EXCITERA INNOVATION CHALLENGE 07

EXCITERA INNOVATION CHALLENGE 07 CHECKLIST AND INSTRUCTIONS Mobila kanaler blir bara viktigare Några frågor till Johan Lindgren, VD Telenor Sverige Excitera Innovation Challenge (EIC) 2007 innehåller en ny kategori där tävlingsdeltagarna

Läs mer

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET 151009 KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Tentor för vårterminen (1/2 och framåt) är PRELIMINÄRA! Kurskod Kurstitel Kursperiod ÅK 1 712G20, 715G19, spanska 1 150817-150828

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för musik- och ljuddesign, 120 högskolepoäng. Programme in Design of Music and Sound, 120 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för musik- och ljuddesign, 120 högskolepoäng. Programme in Design of Music and Sound, 120 Higher Education Credits Dnr: 144/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmet för musik- och ljuddesign, 120 högskolepoäng Programme in Design of

Läs mer

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Konsumentbeteende ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Sven Bergvall Doktorand Indek Kulturellt varumärkesperspektiv Sony Ericsson som case Dagens föreläsning Kund vs. Konsument Vad är konsumentbeteende?

Läs mer

EXAMENSARBETE. Programdjungeln. En studie om problematiken kring formatutveckling för. den svenska TV-marknaden. Angelica Eriksson

EXAMENSARBETE. Programdjungeln. En studie om problematiken kring formatutveckling för. den svenska TV-marknaden. Angelica Eriksson EXAMENSARBETE Programdjungeln En studie om problematiken kring formatutveckling för den svenska TV-marknaden Filosofie kandidatexamen Medie- och kommunikationsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia SVT1 Kanalplats: 1 Sveriges första tv-kanal som sänder allt från information, nyheter, debatt och dokumentärer till sport, barnprogram, serier, filmer och

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

HR-transformation på svenska

HR-transformation på svenska HR-transformation på svenska Personalvetarprogrammets 30-årsjubileum Freddy Hällsten 21 mars 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Innehåll HRM:s historiska utveckling HR-transformation innebörd Projektets

Läs mer

Relationsseminarierna Universitetslektor Camilla Granholm

Relationsseminarierna Universitetslektor Camilla Granholm Den virtuella dimensionen i barn och ungdomars liv möjligheter och risker: en kort inblick i hur barn och ungdomar använder modern informationsteknologi och sociala medier Relationsseminarierna5-7.9.2016

Läs mer

USA internationell mediestruktur

USA internationell mediestruktur Ann Svensson Josefin Andersson Henrik H iktinderfjord d Karolina Johansson Elin Björklund Totte T Tfl Taflin Rebecca Lindholm Stina Bergström Anton Dyberg Linn Grönkvist USA internationell mediestruktur

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Medie- och kommunikationsvetenskap

Medie- och kommunikationsvetenskap Samhällsvetenskapliga fakulteten MKVK04, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies: Bachelor Thesis Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Kapitel MDK A Tv-reklam Fördelar Nackdelar Påverkar flera sinnen Dyrt Når nästan alla Kan väljas bort (zappa) Hög impact Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Når inte alla grupper

Läs mer

The Digital Enterprise in Nordics

The Digital Enterprise in Nordics The Digital Enterprise in Nordics Summary of Findings CIO Magazine & Tata Consultancy Services Research Version 1.0 January 2014 Copyright 2014 Tata Consultancy Services Limited 1 Introduktion till undersökningen

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap TRANSFER: CIRKUS & MANAGEMENT ETT UTBILDNINGSPROJEKT Som ett led i forskningsprojektet, och som en utveckling av undervisningen på respektive högskola, beslöt vi att se vad som hände om vi sammanförde

Läs mer

Dok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) 2013-03-22. Projektplan

Dok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) 2013-03-22. Projektplan Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) Projektplan NGL, fokusprojekt C.6 Arbetsmiljö för lärare i nätbaserad undervisning Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 2 (10) Innehåll 1 Basfakta... 4 1.1 Godkännande

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Masterprogram vid Informatik och media. Systemvetenskap Management, kommunikation och IT Människa-datorinteraktion Digitala medier och samhälle

Masterprogram vid Informatik och media. Systemvetenskap Management, kommunikation och IT Människa-datorinteraktion Digitala medier och samhälle Masterprogram vid Informatik och media Systemvetenskap Management, kommunikation och IT Människa-datorinteraktion Digitala medier och samhälle Masterprogram? Sitter och väntar på vad livet ska servera

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer