Kartläggning av den öppna beroende- och missbruksvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av den öppna beroende- och missbruksvården"

Transkript

1 Rapportserie Kartläggning av den öppna beroende- och missbruksvården Beskrivning av läget våren och hösten 2007 i Västernorrlands län. Författare: Börje Klintbo Rapport: nr 2007:11 ISSN ISBN FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland

2 2

3 Innehåll Bakgrund och inriktning 4 Teoretisk utgångspunkt 5 Tjänst 5 Tjänstelogiken 5 Socialtjänstens tjänster 6 Producentens perspektiv 6 Förutsättningar och beredskap 6 Begreppen beroende missbruk skadligt bruk 7 Det praktiska genomförandet 10 Inledning 10 Urval 11 Informationsinsamlandet 11 Lite om validitet och reliabilitet 12 Redovisning av kommunernas öppenvård 14 Härnösands kommun 15 Kramfors kommun 19 Sollefteå kommun 25 Sundsvalls kommun 34 Timrå kommun 45 Ånge kommun 49 Örnsköldsviks kommun 54 Avslutande kommentarer 61 Begreppsförklaringar 62 Bilaga 68 Intervjuguide till kartläggning av öppenvårdsinsatser 68 Referenser 69 3

4 Bakgrund och inriktning Under våren 2007 fick FoU Västernorrland i uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrlands län att genomföra en kartläggning av den öppna beroende- och missbruksvården i länets kommuner. Liknande kartläggningar har genomfört i kommunerna i Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarna och Gävleborgs län. Dessa kartläggningar genomfördes av socialtjänsternas FoU-enheter i respektive län under våren Arbetet samordnades av Dalarnas forskningsråd. I kartläggningen i Västernorrlands län har samma struktur och teoretiska ansats som i ovan nämnda län används. Dels för att strukturen och ansatsen visat sig vara användbar och dels för att kunna jämföra denna kartläggning med de redan genomförda. I denna rapport redovisas resultatet av en kartläggning av insatser/tjänster som socialtjänsten har att tillgå för att möta behov hos personer med alkohol- och drogproblem. Kartläggningen har initierats av länsstyrelsen i Västernorrlands län och genomförts av FoU Västernorrland. Bakgrunden till uppdraget är att socialtjänstens arbete med människor som har missbruksproblem i hög grad sker i öppna former. Istället för institutionsvistelser erbjuds vård, behandling och stöd i öppna former och i den egna kommunen. Tendenser är att öppenvårdsinsatser i framtiden än tydligare kommer att vara socialtjänstens dominerande erbjudande till personer med missbruksproblem. Troligt är också att öppna insatser kommer att utvecklas och differentieras för att möta olika grupper och varierande behov. Kartläggningens syfte har varit att identifiera och beskriva de erbjudanden/insatser i öppna former som kommunens socialtjänst har att tillgå för att möta behov hos vuxna personer med missbruksproblem och deras anhöriga. Av särskild vikt har varit att identifiera insatser inom den öppna missbrukarvården som särskilt riktar sig till barn, till anhöriga, som är utformade för kvinnor respektive män, som riktar sig till yngre respektive äldre. Kartläggningen är tänkt att användas som en del i det fortlöpande utvecklingsarbetet av den öppna missbrukarvården. Konkret betyder detta att vägleda länsstyrelserna i deras arbete med tillsyn, utgöra underlag för dialogen mellan kommunerna och länsstyrelserna kring utvecklingsmedel samt vara ett material för den kommunala planeringen. I första hand riktar sig rapporten till politiker och ledande tjänstemän. I bästa fall kan rapporten långsiktigt bidra till en utveckling av den öppna vården i länet till såväl ökad kvalitet som ökad mångfald. 4

5 Teoretisk utgångspunkt Mycket av innehållet i detta och nästa kapitel är hämtat från Kaj Gustafssons rapport Vad finns på menyn? och Kartläggning av den öppna missbrukar- och beroendevården i fem län av Jan Messing, Kaj Gustafsson och Annika Almqvist. Som teoretisk utgångspunkt har kartläggningsarbetet tagit stöd i tjänsteforskningen. Detta för att ha samma utgångspunkt som de genomförda kartläggningarna. Inom tjänsteforskningen har man utvecklat begrepp och strukturer med uppgiften att beskriva tjänster. I det kommande avsnittet ges en kortfattad beskrivning av de grundläggande begreppen. En fördjupad beskrivning kan den intresserade få genom rapporten Klienten som medproducent tjänsteperspektiv på den sociala barnavården (Messing & Westlund 2004). Tjänst Ordet tjänst används inom tjänsteforskningen i betydelsen handlingar som är till nytta för någon annan, således ej en befattning eller ställning i arbetslivet. Efter Edvardsson (1996) definieras tjänster som en kedja av (sekventiella och parallella) värdeskapande aktiviteter eller handlingar, vilka bildar en process i syfte att uppnå ett visst resultat. I processen medverkar klienten genom att utföra olika moment i interaktion med socialarbetaren. Till skillnad från varor är tjänster immateriella. De produceras och konsumeras samtidigt, och detta sker med klienten som medproducent. Man kan uttrycka det som att tjänster kommer till, utförs och mottas i relationer. I beskrivningen av en tjänst tar man fasta på vad som görs och söker besvara frågan: Vad pågår här? Ett fullödigt svar på frågan vad pågår här innefattar: handlingen (vad), aktörerna (vem/vilka), situationen (när och var), tillvägagångssättet, hjälpmedel, stil (hur och hurudant) samt syftet (varför). Tjänstelogiken Att tjänster kommer till, utförs och mottas samtidigt och med klienten som medproducent innebär att tjänster inte kan lagras. En socialförvaltning kan och bör ha förutsättningar och beredskap att utföra tjänster. Detta betyder att förvaltningen måste ha tillgång till de resurser, kompetenser och materiella förutsättningar som behövs för att genomföra tjänsten. En viktig aspekt, som särskiljer socialtjänsten från många andra verksamheter, är att relationen mellan klienten och socialarbetaren varierar. Den kan vara frivillig och önskad men också tvingande där klienten måste ha en kontakt vare sig han eller hon vill det eller ej. Detta ger socialarbetaren den viktiga uppgiften att skapa den samarbetsrelation som tjänsten kräver. Ytterligare en aspekt av 5

6 tjänstelogiken är att samma tjänst kommer att utföras något olika från gång till gång eftersom den skapas i mänskliga möten med de möjligheter och begränsningar dessa ger. Socialtjänstens tjänster De tjänster förvaltningen har beredskap för att genomföra kan riktas till en viss grupp av klienter och är anpassade till de behov hos klienten som socialtjänsten skall och/eller lämpligen bör möta. För personer med missbruksproblem ska alltså tjänsterna svara mot hans eller hennes specifika behov. Missbrukets karaktär medför att anhöriga, inkluderande barn, har angelägna behov som socialtjänsten är ålagda att möta. Klienterna klassificeras i olika målgrupper som man tänker sig har delvis olikartade behov vilket i sin tur kräver olika tjänster. Varje målgrupp kan i sin tur ha en rad legitima behov och därmed sammanhängande tjänsteerbjudanden. Dessa får formen av en matris där man vågrätt anger vilken mottagare av tjänsten som är i fokus, och lodrätt anger vilken typ av tjänst eller intervention som erbjuds. Producentens perspektiv Beroende på om man är klient eller socialarbetare betraktar man tjänsten ur olika perspektiv. Kartläggningsarbetet har utgått från producentens perspektiv. Vad innebär då detta mer i detalj? Förutsättningar och beredskap Socialtjänsten kan inte lagra och leverera tjänster, men däremot tillhandahålla förutsättningar för tjänster. För detta krävs att organisationen har en uppfattning om vad klientens behov består i och hur detta behov på lämpligaste sätt ska mötas. Idén om behovet och hur detta ska mötas benämns tjänsteerbjudande varför och vad. Till förutsättningarna hör också att organisationen har en plan för vilka aktiviteter som skall genomföras, tillsammans med vem och i vilken ordning för att tjänsteerbjudandet ska förverkligas. Detta kallas tjänsteprocessen och inriktas på hur det konkreta arbetet ska gå till. Den tredje aspekten av förutsättningar och beredskap är att organisationen har tillgång till de personella, organisatoriska och materiella resurser som krävs för att genomföra tjänsteprocessen ett tjänstesystem. Sammanfattningsvis kan man uttrycka det så att: Tjänstesystemets resurser och struktur ska stödja tjänsteprocessen, och att tjänsteprocessen realiserar tjänsteerbjudandet samt att tjänsteerbjudandet tillgodoser behovet. 6

7 Eller tvärt om, det vill säga klienternas behov måste styra vilka erbjudanden socialtjänsten tar fram, erbjudandena måste backas upp av väl genomtänkta tjänsteprocesser och att dessa processer i sin tur kräver stöd i form av resurser och lämplig organisation. De tre komponenterna växelverkar med varandra och i samtliga tre finns klienten med. Ur intervjuernas berättelser om öppenvårdsarbetet har urskiljts tjänster med hjälp av kartläggningens teoretiska ansats. Med andra ord har det prövats om det arbete man berättat om haft den grad av verksamhetsidé, struktur och förutsättningar att det kan kallas en tjänst. I ett följande analyssteg har de identifierade tjänsterna kategoriserats utifrån vilket huvudsakligt behov erbjudandet avsett att möta vilken typ av tjänst det rört sig om. Tjänsteerbjudandena har sorterats i följande kategorier: Rådgivande/motiverande där tjänsterna syftat till att möta den enskildes behov av att få information om alkohol och droger, fördjupa förståelsen av sin situation, mobilisera kraft att göra något åt denna. Behandlande där tjänsterna inriktats på att möta den enskildes behov att finna vägar till förändring och genomföra dessa Upprätthållande där tjänsterna skulle möta den enskildes behov att upprätthålla sin förändring och stärka förmågan att återkomma efter återfall Arbetsstöd där tjänsten erbjudits inom arbetslivet och syftar till att möta den enskildes behov av att vara kvar i eller återgå till arbete Boendestöd där tjänsten erbjudits den enskilde för att möta hans eller hennes behov av boende Begreppen beroende missbruk skadligt bruk Under kartläggningsarbetet har framkommit att personal inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg oftast använder begreppet missbruk som en samlingsterm. Medarbetare med tolvstegsinriktning, medicinsk inriktning (beroendemedicin) eller överhuvudtaget personer som arbetar operativt med behandling förhåller sig ofta mer stringent till begreppsdefinitionerna för beroende missbruk skadligt bruk. För att klargöra begreppen redovisas definitionerna som återfinns i ICD 10 och DSM IV. Beroende Substansberoende är ett centralt begrepp för diagnostiken av sjukdomstillstånd förorsakade av alkohol, läkemedel eller narkoti- 7

8 ka. Enligt ICD 10 avser detta en grupp fysiologiska beteendemässiga och kognitiva fenomen där den beroendeframkallande substansen får en mycket högre prioritet för individen än andra beteenden, som tidigare haft större betydelse. För att ställa diagnosen beroende krävs att tre av nedanstående kriterier är uppfyllda under det senaste året. 1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. 2. Abstinensbesvär när bruket upphör. 3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs. 4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska intaget. 5. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika. 6. Varaktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas. 7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. Missbruk (substance abuse) är en diagnostisk term i DSM IV för att beteckna ett tillstånd som vanligtvis föregår DSM IV-diagnosen beroende. Termen missbruk i denna betydelse är kopplad till fyra kriterier varav ett skall vara uppfyllt under det senaste året. Kriterierna är följande: 1. Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. 2. Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet som en följd av missbruket. 4. Fortsatt användning trots återkommande problem. Skadligt bruk (harmful use) av alkohol/droger är motsvarande term i ICD 10 som missbruk i DSM IV. Skadligt bruk definieras enligt följande: Bruk av psykoaktiva substanser på ett sätt som skadar hälsan. Skadan kan vara fysisk (som hepatit vid intravenöst missbruk) eller psykisk (som depressionsperioder sekundärt till hög alkoholkonsumtion). En avgörande skillnad mellan missbruk och beroende är graden av tillvänjning. Denna bedöms som större vid beroende. Missbruk 8

9 skiljer sig också från beroende i konsumtionsmönstret. Vid missbruk kan detta variera kraftig över tid medan konsumtionsnivån är mera konstant vid beroende. I kartläggningen är det inte särskiljt mellan tjänsteerbjudanden med inriktning på beroende respektive missbruk. Detta kan dock vara ett angeläget steg i den fortsatta utvecklingen av det professionella arbetet inom detta område. 9

10 Det praktiska genomförandet Inledning Arbetet inleddes med att kartläggaren träffade Jan Messing och Kaj Gustafsson. Gustafsson genomförde kartläggningen i Gävleborgs län och Messing var handledare för kartläggarna i de fem länen, som redan genomfört motsvarande kartläggningar. Detta för att få en genomgång av hur man genomförde kartläggningarna i de fem länen. Kartläggningen har omfattat sju kommuner i Västernorrlands län. För att få en bild av den öppna vården för personer med missbruks- eller beroendeproblematik i länet, har ansvariga chefer vid kommunernas missbruksenheter eller motsvarande intervjuats. De har intervjuats vid besök i respektive kommun. I vissa fall har informationen kompletterats genom uppföljande intervjuer med cheferna eller medarbetare vid de aktuella verksamheterna. Även personer som arbetar hos andra huvudmän eller som är engagerade i frivilliga organisationer och som samarbetar med de kommunala missbruksenheterna har vid behov intervjuats. Sammanlagt 16 personer har intervjuats. Intervjuerna har genomförts under perioden april till och med augusti Kartläggaren har under hand haft några telefonkontakter med Kaj Gustafsson i Gävleborgs län för att diskutera olika problem och frågeställningar som varit aktuella. Detta för att kartläggningen i Västernorrlands län ska genomföra utifrån samma grundprinciper och inriktning som i de andra länen. I uppdraget från länsstyrelsen låg att identifiera och beskriva insatser/tjänster utformade för att möta behov hos personer med missbruksproblem samt deras anhöriga och barn. I kartläggningen redovisas hur länets kommuner arbetar med öppenvård för personer med olika grader av missbruk av alkohol och narkotika. För varje kommun redovisas även om det genomförts utvärderingar av öppenvårdsverksamheter. Socialt arbete bedrivs i en komplex vardag där många uppgifter och processer pågår samtidigt. Arbetet är i hög grad beroende av de förhållningssätt och den arbetskultur som präglar förvaltningen och de olika verksamheterna. En målsättning i kartläggningsarbetet har varit att söka urskilja de tjänster som erbjuds speciellt för behov hos personen med missbruksproblem och hans eller hennes anhöriga. Det allmänna sociala arbetet har lämnats utanför i detta arbete. Inte heller har socialsekreterarens utredande och myndighetsutövande arbete tagits med. 10

11 Urval Under kartläggningsarbetet har det i uppdraget funnits en strävan efter att identifiera insatser med ett visst mått av struktur och tydlig inriktning samt avgränsa dessa från det mer allmänna sociala arbetet. Mot bakgrund av denna strategi upprättades en sorts urvalsram för vilka insatser som skall redovisas i denna kartläggning. De insatser av öppenvårdskaraktär som identifierats under inventeringen i kommunerna har bedömts utifrån tre kriterier: 1. Verksamhetsidé 2. Struktur 3. Resurser Öppenvårdsinsatserna har bedömts utifrån hur hög grad tjänsten är utvecklad i förhållande till verksamhetsidé, grad av struktur i utförandet samt resurser och förutsättningar som finns inom systemet för att utföra tjänsten (exempelvis personal, kunskap och materiella resurser). Om de identifierade tjänsterna bedömts uppfylla en tydlighet i alla tre kriterierna eller i två av dessa kriterier har tjänsten också redovisats i denna kartläggning. I detta sammanhang är det viktigt att notera att de bedömningar som gjorts av tjänsterna enligt de tre kriterierna primärt har syftat till att avgränsa tjänsten från det mer allmänna sociala arbetet. Bedömningarna innehåller dock inga värderingar kring tjänsternas effektivitet eller kvalitet då en sådan värdering skulle kräva ett helt annat upplägg av utvärderande karaktär. Många gånger har det varit svårt att bedöma om en tjänst/insats är så strukturerad att den skall presenteras i kartläggningen. Det har också givetvis funnits gränsfall och möjligheter till olika tolkningar. För gränsfallen har regeln hellre fria än fälla gällt. Särskilt svårt har urvalsförfarandet varit i små kommuner där graden av specialisering av naturliga skäl är lägre. Även arbetsformer inom ramen för socialtjänstens myndighetsutövande verksamhet kan ha karaktären av relativt strukturerade öppenvårdsinsatser. Framför allt förefaller insatser av motiverande och rådgivande karaktär finnas som en viktig och mer eller mindre strukturerad insats inom socialtjänsten. Som tidigare nämnts har dock en avgränsning gjorts gentemot den myndighetsutövande och utredande verksamheten varför dessa insatser inte redovisas i denna rapport. Informationsinsamlandet Insamlandet av den övergripande informationen i syfte att få en översikt av vad kommunerna i Västernorrlands län har att erbjuda i form av öppen missbrukarvård har skett genom halvstrukturerade intervju- 11

12 er. Strategin vid urvalet av intervjupersoner har varit att välja ut personer som har en god överblick över öppenvårdsinsatserna i kommunen. Intervjuerna har följt en intervjuguide med en översikt över de områden som avsågs täckas och förslag till frågor (bilaga 1). För att komplettera den övergripande informationen har även intervjuer gjorts med personal som deltar direkt i utförandet av olika insatser eller på annat sätt har god kännedom om detta. Dessa intervjuer har utgått ifrån centrala aspekter som används inom tjänsteforskningen för att analysera en tjänst. Intervjuerna har fokuserat på att använda ett raster för att närma sig den enskilda tjänstens karaktär enligt nedanstående: Målgrupp (Vilka riktar sig tjänsten till?) Erbjudandet (Hur ser erbjudandet till klienten ut?) Behov (Vilka behov avser tjänsten tillgodose?) Innehåll (Vilka inslag finns i tjänsten och hur ser utförandeprocessen ut?) Omfattning (Tidsmässig omfattning, intensitet, kapacitet?) Lite om validitet och reliabilitet Denna kartläggnings validitet och reliabilitet handlar givetvis om hur urvalet av intervjuade personer gjorts, hur intervjuerna utformats och genomförts samt hur utsagorna tolkats och bearbetats. Det material som insamlats under intervjuerna har inte alltid haft karaktären av exakta och explicita svar på exempelvis vilket behov en insats avser möta, utan snarare varit av flödigt beskrivande karaktär. Detta har ibland inneburit nödvändigheten av kvalitativa tolkningar från författarens sida. De ansatser som gjorts för att öka graden av validitet och reliabilitet i denna studie är framför allt: En intervjuguide har använts för att uppnå enhetlighet i intervjuerna. Kompletterande intervjuer har gjorts vid otydligheter eller frågeställningar. Under intervjuandet har strävan varit att inte påverka intervjupersonen i någon riktning annat än den att uppmuntra till beskrivande utsagor. Det utskrivna materialet med mina kvalitativa tolkningar har kommunicerats med de intervjuade personerna. Deras synpunkter har sedan arbetats in i materialet. Kartläggningens inriktning och utfall i stort påverkas givetvis också av de teoretiska utgångspunkterna från tjänsteforskningen som valts. Denna teoretiska ram innebär antagligen såväl möjligheter som be- 12

13 gränsningar när det gäller att inventera och beskriva öppenvårdsinsatser. Anledningen till valet av teoretiska verktyg från tjänsteforskningen är en strävan av att få tillgång till ett sorts raster att lägga på det insamlade materialet för att enhetligt och tydligt kunna definiera och analysera de identifierade öppenvårdsinsatserna. 13

14 Redovisning av kommunernas öppenvård I följande kapitel redovisas öppenvårdsinsatserna kommunvis. Först finns en beskrivning av vilka öppenvårdserbjudanden som respektive kommun kan erbjuda. Därefter finns en meny som överskådligt visar olika kategorier av insats som vänder sig olika målgrupper. Som tidigare nämnts är kategorierna rådgivande/ motiverande, behandlande, upprätthållande, boendestöd och arbetsstöd. Målgrupperna har indelningen; vuxna, unga vuxna och anhöriga. De två förstnämnda målgrupperna är i sin tur indelade i män och kvinnor och den sistnämnda målgruppen är indelad i vuxna och barn/ungdom. För att tydliggöra graden av specialisering gentemot olika målgrupper har skiljelinjen mellan kolumnerna för män och kvinnor tagits bort i de fall där insatsen riktar sig till bägge könen, exempelvis vid mixade behandlingsgrupper. När det gäller kolumnen för unga vuxna (cirka år) redovisas endast insatser som har en specifik inriktning mot denna målgrupp trots att flertalet vuxenverksamheter vänder sig till personer från 18 år och äldre. Tanken med ovanstående strategier är att åskådliggöra avsaknaden av specialisering tydligare än om samma text återkommer i flera kolumner. Redovisningen av varje kommun avslutas med en beskrivning av tjänsterna utifrån följande aspekter: Målgrupp Behov Erbjudande Innehåll Omfattning I slutet av rapporten finns ett kapitel med förklaringar av förkortningar och vissa begrepp. 14

15 Härnösands kommun innevånare ( ) I huvudsak bedrivs all öppenvård för personer med missbruksproblem i kommunen vid Resursteamet. Där är fyra anställda inklusive en projektanställd. Vid teamet finns även en ungdomsgrupp bestående av två fältassistenter och en projektanställd. Målgruppen för Resursteamet är män och kvinnor över 21 år med olika typer av missbruksproblem. Personerna remitteras från missbrukshandläggare vid Vuxenenheten, där man först gjort en social utredning som kan vara kombinerat med ASI, ett kartläggningsinstrument. Därefter beviljas man bistånd i form av deltagande i öppenvårdsprogrammet. Öppenvårdsprogrammet som Resursteamet arbetar enligt är uppdelad i tre faser. Fas 1 innebär att klienten får en samordnare vid Resursteamet. Samordnaren är den som har den dagliga kontakten med klienten. Vid behov genomförs ASI eller ADAD. Fas 1 innehåller stora delar av motiverande samtal för att förmå klienten att fortsätta öppenvårdsprogrammet eller att påbörja behandling vid institution. Fas 2 omfattar fyra till fem veckor och kan förlängas med ytterligare en period. Man arbetar på förmiddagarna enligt en transteoretisk modell A Stages of Change Therapy Manual, som är en manualstyrd behandlingsform. På eftermiddagarna arbetar man med återfallsprevention. Klienten får uppgifter till nästkommande dag och ska även delta vid AA-möten. De som har arbete blir sjukskrivna för att kunna delta i behandlingen. Under fasen görs en planering inför nästa fas. Fas 3 är strukturerad eftervård som pågår under sex månader. Man använder ASI:s och ADAD:s livsområden och har lagt till ytterligare tre områden. Arbetet är manualstyrt och man gör en skattning på en 10- gradig skala om den aktuella situationen för personen, som följs upp varje vecka och månad. Under hela öppenvårdsprogrammet som pågår under åtta till tolv månader har klienten regelbundna träffar med sin samordnare och kan även kontakta samordnaren mellan avtalade möten. Resursteamet anordnar anhöriggrupp för vuxna anhöriga till personer med missbruksproblem. Det brukar vara 8 10 deltagare vid varje möte och man träffas en gång i veckan. Nya grupper startar varje vår och höst. Deltagande i gruppen är ett beviljat bistånd. Socialtjänsten genomförde under våren 2006 en gruppverksamhet som vände sig till barn till missbrukande föräldrar som kallas Trappan. Man planerar att fortsätta med gruppverksamheten vid senare tillfälle. Beroendemedicinska enheten (BME) drivs i samverkan mellan Sundsvall, Ånge, Timrå och Härnösand kommuner och Västernorr- 15

16 lands Landsting. Enheten delar lokaler med akutpsykiatriska mottagningen och avdelning 7, Sundsvalls sjukhus. Personalen består av 1,0 samordnare, 1,0 socionom, 1,0 behandlingsassistent och 2,0 sjuksköterska samt ordinarie personal från avd. 7. Därutöver är 2,0 av landstingets läkare knutna till verksamheten samt konsultläkare från Stockholms Beroendecentrum vilka finns på plats torsdagar och fredagar. Målgrupp är män och kvinnor över 18 år med olika former av missbruksproblematik, dvs. både alkohol, narkotika och tabletter. Innehållet i verksamheten vid enheten varierar beroende på personen och typen och graden av missbruk. Det kan bestå av Metadon- och Subutexbehandling av opiadberoende, Antabusbehandling och urinprover. För varje person görs en individuell planering för att komma ifrån sitt missbruk. Man bedriver även motiverande inslag och återfallsprevention. Personalen använder motiverande intervju (MI) och återfallspreventionen och har vissa behandlingsinslag i samtalsserier om ca åtta till tio samtal. BME gör en gemensam behandlingsplanering med socialtjänsten i den kommun som den aktuella personen kommer ifrån. BME och kommunerna kompletterar varandra på så sätt att BME ansvarar för den medicinska behandlingen medan kommunerna ansvarar för en social behandlingsinsats och det sker ingen egentlig behandling vid BME, utan detta sköts av kommunerna. Tillnyktringsenhet (TNE) finns i samma lokaler som BME och är också en samverkansverksamhet mellan ovannämnda kommuner och Landstinget. Här är verksamheten inriktad på tillnyktring och avtändning i ett akut skede där medicinering inte är nödvändig. Vid Villa Fridhem finns en sysselsättningsverksamhet som enbart vänder sig till män med missbruksproblem. Det är ca tio personer som deltar åt gången under vardagar. Syftet med verksamheten är att erbjuda daglig sysselsättning och därmed förlänga de drogfria perioderna. Utvärdering Länsstyrelsen har beviljat projektmedel till verksamheten vid Resursteamet, som utvärderas med stöd av FoU Västernorrland. Framtiden Inför framtiden planeras att starta verksamheter för män respektive kvinnor, då man ser att de har olika behov av stöd och insatser. Man avser även att starta något om kallas FUNK och som vänder sig till ungdomar i åldern år. Det ska motsvara öppenvårdsprogrammet för vuxna och innebär bland annat ett fördjupat samarbete mellan Resursteamet, skolan och fritidsverksamheten i kommunen. 16

17 Menyn Kategori Vuxna Unga vuxna Anhöriga Män Kvinnor Män Kvinnor Vuxna Barn/ ungdom Rådgivande/ Motiverande Resursteamet Beroendemedicinskenhet Behandlande Tillnyktringsenhet Resursteamet Beroendemedicinskenhet Tillnyktringsenhet Anhöriggrupp Upprätthållande Resursteamet Boendestöd Arbetsstöd Villa Fridhem Beskrivning av tjänsterna Resursteamet Öppenvårdsprogram Behov: Insikt och kunskap om sin beroendeproblematik samt motivation och strategier för att uppnå varaktig nykterhet Erbjudande: Behandling i mixad grupp. Innehåll: Behandlingen är indelad i tre faser: 1. Motiverande del, 2. Manualstyrd behandling, 3. Eftervård. 17

18 Målgrupp: Män och kvinnor från 21 år med alla grader och typer av missbruks- och beroendeproblematik Omfattning: 8 12 månader beroende på problematiken. Anhöriggrupp Behov: Behov av kunskap kring beroende och medberoende, bearbetning av upplevelser och känslor. Gemenskap med andra i samma situation. Erbjudande: Beviljat bistånd i from av gruppaktiviteter. Innehåll: Kunskaper om alkohol/drogmissbruk, medberoende. Tips och råd om förhållningssätt Målgrupp: Anhöriga till personer med missbruksproblem. Omfattning: En gång i veckan. Beroendemedicinsk enhet Behov: Avgiftning och abstinensbehandling Erbjudande: Avgiftning och abstinensbehandling i kombination med motiverande- och upprätthållande inslag Innehåll: Metadon- och Subutexbehandling, Antabus, MI-motiverande intervjuer. Återfallsprevention med behandlingsinslag i samtalsserier Målgrupp: Män och kvinnor över 18 år med allt från riskbruk till beroendemissbruk Omfattning: Individuell planering Tillnyktringsenhet Behov: Akut behov av tillnyktring eller avtändning Erbjudande: Hjälp och stöd att klara abstinens Innehåll: Daglig kontakt med sjukvårdspersonal. Medicinering i förekommande fall Målgrupp: Vuxna män och kvinnor Omfattning: Individuell planering 18

19 Kramfors kommun innevånare ( ) I stort sett all missbruksvård i kommunen bedrivs vid kommunens alkohol- och drogenheten (AD-enheten). Grundbemanningen består av 2,0 socialsekreterare och 1,0 sjuksköterska, därutöver finns f.n. 1,0 projektanställd socialsekreterare och 2,0 plusjobbare som arbetar som coacher. Man arbetar med både alkohol- och narkotikamissbrukare och vänder sig män och kvinnor över 18 år. Vid AD-enheten har man i princip två målgrupper. Den ena gruppen är personer som till viss del är motiverade att arbeta med sitt missbruk. Dessa personer blir på olika sätt aktualiserade vid enheten, bland annat via beroendeenheten, andra myndigheter, socialtjänsten eller via egen ansökan. Ett första samtal sker med socialsekreterare om konsekvenser av missbruk, både socialt och hur det påverkar personens fysiska och psykiska hälsa. Detta första samtal har karaktären av motiverande samtal. Därefter bestäms en samtalsserie med socialsekreterare, med tyngdpunkt på behandling och råd och stöd. Den andra gruppen är personer som har ett beroendemissbruk och har ofta tidigare varit aktuella vid socialtjänsten. Under senare tid har även personer med denna typ av missbruk och som inte tidigare varit kända hos socialtjänsten blivit aktualiserade vid AD-enheten. Här får man direkt en kontakt med socialsekreterare och kan få Antabus, Kampral eller Revia av sjuksköterskan, efter receptutskrivning via läkare. Behandlingen vid AD-enheten utgår från 12-stegsmodellen med ett lösningsfokuserat synsätt. En nystartad kvinnogrupp finns för kvinnor över 18 år med ett beroendemissbruk. Det sker ett löpande intag och för närvarande finns fem kvinnor i gruppen. Man träffas två timmar per vecka mellan klockan 17 och 19 sammanlagt vid tio träffar. Två socialsekreterare håller i träffarna och även sjuksköterskan och coacherna deltar. Man följer ett fastlagt program enligt 12-stegs modellen med inslag av teman, gruppprocesser, hälsoinformation och stresshantering. Personer som har kontakt med AD-enheten uppmanas att besöka AA:s, Länkarnas eller NA:s möten. Man kan även samordna kontakt mellan klienten, arbetsgivare och Ådalshälsan. AD-enheten är kommunens part inom SMADIT, som är samverkan mellan Kramfors och Sollefteå kommuner, polisen och landstinget för att tidigt nå alkohol- och drogpåverkade i trafiken. Enheten har även regelbundna träffar med behandlingshem i kommunen och polisen för att informera sig om drogläget i kommunen. Inom ramen för PREDA 19

20 har man regelbundna möten med personal från biblioteket, Konsum, systembolaget och polis. Vuxna anhöriga till missbrukare kan av AD-enheten beviljas anhörigveckor vid Korpbergets behandlingshem av AD-enheten. Socialtjänsten har tidigare anordnat gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar, s.k. BIM-grupper. Man avser också att i framtiden kunna starta fler BIM-grupper. I kommunen finns gruppverksamhet som framförallt vänder sig till män från 18 år. Vissa kommer via sina arbetsgivare medan andra själva har initierat kontakten. För närvarande är två grupper igång med sammanlagt 28 deltagare. Man träffas en gång per vecka i varje grupp under 2,5 timmar. En gång per månad träffas båda grupperna tillsammans. Verksamheten drivs i enlighet med Minnesotamodellen och den som håller i gruppverksamheten har även kontakt med deltagarnas anhöriga och arbetsplatserna. Beroendeenheten drivs i samverkan mellan Landstinget Västernorrland och Kramfors och Sollefteå kommuner med Landstinget som huvudman. Verksamheten vid beroendeenheten vänder sig till personer med missbruksproblem och ska med ökad samverkan mellan sjukvård, psykiatri och socialtjänst skapa förutsättningar för en komplett vårdkedja på hemmaplan. Beroendeenheten är belägen vid vårdcentralen i Kramfors och är samlokaliserad med den psykiatriska allvårdsavdelningen. Personalen består av 1,0 sjuksköterska och 2,0 skötare. Personalgrupperna vid de båda arbetsplatserna har ett nära samarbete. Det finns två platser vid beroendeenheten och dessa är avsedda för personer som är föremål för insatser enligt Socialtjänstlagen. Enheten är alltid bemannad dygnet-runt och det finns alltid en tjänstgörande medicinskt ansvarig sjuksköterska. Man kan ta emot både män och kvinnor från 18 år, de flesta som skrivs in är dock i medelåldern. Avgiftning och vistelse vid enheten brukar vanligtvis vara i tre till fem dagar. Ibland kan detta förlängas, exempelvis i väntan på plats vid behandlingshem. För personer med samsjuklighet sker vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen genom inskrivning vid enheten och kan senare överföras till allvårdsavdelningen. Personerna blir aktualiserade via kommunernas alkoholenheter och intagning sker inte direkt via polis. Kommunernas alkoholenheter använder beroendeenheten för avgiftning. Efter avslutad avgiftning kontaktas respektive alkoholenhet för fortsatt utredning och eventuellt andra insatser. Grunden för verksamheten vid beroendeenheten är samverkan med socialtjänsten och per- 20

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Vad finns på menyn? Kartläggning av den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län 2006. Meny. I dag erbjuder vi:

Vad finns på menyn? Kartläggning av den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län 2006. Meny. I dag erbjuder vi: Vad finns på menyn? Kartläggning av den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län 2006 Meny I dag erbjuder vi: Motivationsprogram Anhörigstöd Tolvstegsbehandling Tjejgrupp I samarbete med:

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende.

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Vårdbolaget TioHundra i Norrtälje är en unik aktör inom vård och omsorg. Det som särskiljer oss

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut

Läs mer

Öppenvårdsinsatser inom missbruksvården i Värmland

Öppenvårdsinsatser inom missbruksvården i Värmland Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Institutet för Kvalitets- och -Utvecklingsarbete Eva Bernesjö Öppenvårdsinsatser inom missbruksvården i Värmland En kartläggning IKU-rapport 2006:4 Eva Bernesjö

Läs mer

Kartläggning av den öppna missbrukaroch beroendevården i Örebro län

Kartläggning av den öppna missbrukaroch beroendevården i Örebro län Kartläggning av den öppna missbrukaroch beroendevården i Örebro län Rapport Regionförbundet 2007:01 Länsstyrelsen 2006:43 Innehållsförteckning Förord...3 Sammanfattning...4 1 Bakgrund...5 Personer med

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN

2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN 2006:4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNALA BEHANDLINGSVERKSAMHETER FÖR MISSBRUKARE I BLEKINGE LÄN 2006 1 Rapport, år och nr: 2006:4 Rapportnamn: Sammanställning av kommunala behandlingsverksamheter för mossbrukare

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Revisionsrapport. Missbruksvård. Kinda kommun. Lena Brönnert. November 2011

Revisionsrapport. Missbruksvård. Kinda kommun. Lena Brönnert. November 2011 Revisionsrapport Missbruksvård Kinda kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod 3 3.1 Revisionsfråga

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Handlingsplan för missbruksvården

Handlingsplan för missbruksvården Datum 2011-11-15 Handlingsplan för missbruksvården Förebyggande och främjande verksamhet För missbruksvården i Piteå kommun ansvarar Alkohol och narkotikagruppen och Alkoholrådgivningen, vilket i fortsättningen

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Verksamhetsuppföljning, Stadsmissionen, Aktiviteter och sysselsättning för vuxna personer med missbruksproblem.

Verksamhetsuppföljning, Stadsmissionen, Aktiviteter och sysselsättning för vuxna personer med missbruksproblem. 1 (5) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2014-11-04 Dnr ON 2014-277 Björn Skoog Sari Hammarfrid Verksamhetsuppföljning, Stadsmissionen, Aktiviteter och sysselsättning för vuxna personer med missbruksproblem.

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN 1/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso-

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik Lena Brönnert Lars Näsström Hammarö kommun - En samgranskning av Landstinget i Värmland

Läs mer

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Robert Bohman, Grundare & Behandlingsansvarig

Robert Bohman, Grundare & Behandlingsansvarig 1 Min erfarenhet säger att identifikation, trygghet och miljö är mycket viktigt i början av ett tillfrisknande från ett beroende. Vi har därför gjort The Drawing Room till en plats att vilja vara på. Interiören

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Varför inleddes samverkan? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, 2007 Riktlinjerna uppmanar

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Översyn av missbruks- och beroendevården Dir. 2008:48 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 3 socialtjänstlagen

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 3 socialtjänstlagen BESLUT/TILLSYNSRAPPORT sid 1 (5) 2004-04-13 701-4261-04 SelfHelp Kliniken Gävleborg AB Box 40005 826 04 NORRALA Sociala enheten Lars Tunegård Tel 026-17 13 76 Fax 026-17 13 81 E-post: ltd@x.lst.se Verksamhetstillsyn

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer

Våga Vilja. Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun. Stöd till barn och familjer Våga Vilja Samverkan mellan socialtjänst och skola i Piteå kommun Insats enligt SoL 4:1 Erbjuda institutionsnära öppenvårdsinsatser på hemmaplan Erbjuder skola alt praktik Nära samarbete med elevhälsa

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Riktlinje för SoL Vuxna

Riktlinje för SoL Vuxna nternati Riktlinje för SoL Vuxna Beslutad av Individ- och familjenämnden 29 mars 2012 program policy handlingsplan riktlinje Riktlinje för SoL Vuxen program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS) 1 Ett kontrakt för livet 2009 Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kommunen beträffande den vård som ges med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och bedrivs

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde 2011-03-23 Omsorgsnämnden Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (FP), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47 52

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Kvalitetsundersökning av verksamheten vid Karlskrona behandlingshem och Alkohol- och drogsektionens öppenvård

Kvalitetsundersökning av verksamheten vid Karlskrona behandlingshem och Alkohol- och drogsektionens öppenvård Socialförvaltningen Socialnämndens kansli 2007 Tore Svensson, Lena Wik Kvalitetsundersökning av verksamheten vid Karlskrona behandlingshem och Alkohol- och drogsektionens öppenvård 1. Uppdrag Socialnämnden

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Skoghall Vårdcentralen Lövnäs Psykiatriska öppenvården Karlstad Socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer