Utveckling av abstinensvård i Västmanland God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av abstinensvård i Västmanland God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården"

Transkript

1 Utveckling av abstinensvård i Västmanland God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Christina Persson

2 (22)

3 (22) Sammanfattning Utredningen är genomförd på uppdrag av Vård- och omsorgsberedningen, tjänstemannaberedningen samt landstingsråd Juha Rundgren. Uppdraget är att utifrån ett individperspektiv och behovet belysa gränssnittet, lägga fram förslag på gemensam utgångspunkt för Västmanlands abstinensvård, ta fram olika förslag på hur abstinensvården kan utvecklas samt vårdkedjor som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet. Det framkommer i proposition 2012/13:77 God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevård att ansvaret för tillnyktring och abstinensvård inte är närmare reglerat i vare sig HSL eller SoL. Dessutom är gränssnittet mellan tillnyktring och abstinensvård otydligt och tillstånden flyter mer och mer ihop utifrån den blandning av droger som missbrukas. Under utredningstiden har nationella beslut tagits togs riksdagsbeslut om införande av en ny paragraf i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) samt i socialtjänstlagen (2001:453, SoL). Lydelsen i paragrafen HSL, 8b samt i SoL 5 kap. 9 a blir: Landstinget/Kommunen ska ingå överenskommelse med kommunen/landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Lagen träder i kraft den 1 juli Regeringen påpekar att ansvaret för tillnyktringsverksamhet eller abstinensvård inte är närmare reglerat i SoL och HSL. Regeringen anser att dimensioneringen, organiseringen och samverkan med berörda aktörer när det gäller sådan verksamhet och vård inklusive de personer som omhändertas enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer, förkortad LOB, lämpligen kan avgöras inom ramen för de lokala överenskommelserna. Detta gäller enligt regeringen också behandlingsprogram som inkluderar behandlingsinsatser från landstinget och stödinsatser från kommunen. Regeringen anför att personer med missbruk och beroende redan idag omfattas av hälsooch sjukvårdens vårdgaranti men konstaterar samtidigt att vårdgarantin inte alltid kommit personer med missbruks- och beroendeproblem till godo. Skälet till det är enligt regeringen att det inom vissa landsting saknas behandlingsresurser framförallt inom den specialiserade missbruks- och beroendevården. Regeringen anser att det inom ramen för de lokala överenskommelser som nu föreslås finns goda förutsättningar för att förbättra den tidsmässiga samordningen av landstingens och kommunernas behandlings- och stödinsatser liksom möjlighet att säkerställa såväl tillgänglighet som kvalitet i insatser eftersom värdet av en snabb insats avgörs av kvaliteten i denna. Regeringen avser att följa upp huvudmännens genomförande av överenskommelserna. Regeringen vill i det sammanhanget framhålla vikten av att analysera hur de personer som behöver samordnade insatser av både socialtjänsten och hälso- och sjukvården eller av olika delar av hälso- och sjukvården får sina behov tillgodosedda (Socialutskottets betänkande, SoU 2012/13:18).

4 (22) I utredningen finns det klargörande definitioner av begreppen tillnyktring och abstinensvård samt abstinensvårdens struktur, sluten kontra öppenvård och de juridiska förutsättningarna. Utredaren har gjort ett försök att få fram statistik över behoven av tillnyktring och abstinensvård men utifrån de svårigheter som finns, med hinder i itsystemen har det inte gått att få fram tillförlitliga underlag. Utredaren och den tillsatta arbetsgruppen har i kapitel nio sammanställt problematiseringar för att på det sättet kunna visa på svårigheter, behoven och komplexiteten. Problematiseringarna fungerar även som grund för vårdkedjorna som ligger som bilagor till utredningen. Arbetsgruppen har även specificerat utvecklings- och förbättringsområden samt gemensamma utgångspunkter. På sidan 18 till 21 finns tre olika alternativ på organisation av abstinensvården.

5 (22) Innehåll Sammanfattning 1. Inledning 6 2. Syfte 6 3. Uppdrag Specificering av arbetsgruppens uppdrag Arbetsgrupp 7 4. Avgränsning 7 5. Definitioner Tillnyktringsverksamhet Abstinensvård 8 6. Metod 8 7. Juridiska förutsättningar Proposition God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruksoch beroendevården 2012/13: Socialutskottets betänkande 2012/13: SoU Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen Abstinensvården struktur, sluten kontra öppenvård Gränssnitt Behovsinventering Behov av tillnyktring Behov av abstinensvård Genomförda läkarutlåtanden Uppskattning av behovet Problematiseringar Patienten/klienten Organisatoriska Landstinget Beroendecentrum Familjeläkarna Kommunerna 14

6 (22) 10.5 Kriminalvården Samtliga huvudmän Utvecklings- och förbättringsområden Gemensamma utgångspunkter Hur ska vi tänka i ansvarsfrågan kring abstinensvård Vill vi driva abstinensvård i egen regi? Vill vi köpa abstinensvård av extern utförare, HVB-hem? Vem gör bedömningen av rätten till abstinensvård? Går det att göra en gränsdragning mellan tillnyktring och abstinensvård? Hur skapar vi en likvärdig vård för klienten och enhetlighet mellan kommunerna? Hur ser stegen ut före, under och efter abstinensvården? Vem ansvarar för respektive steg i abstinensvården? Hur genomför vi polikliniska abstinensbehandlingar? Vårdkedjor Förslag på organisation av abstinensvård Alternativ Alternativ Alternativ 3 20 Bilagor 1. Förtydligande av vårdkedjor vid abstinensvård 2. Vårdkedja Beroendecentrum Västmanland 3. Vårdkedja Abstinensvård kommunerna 4. Vårdkedja Abstinensvård primärvården 5. Vårdkedja Tillnyktring /Abstinensvård Kriminalvården 6. Vårdkedja Tillnyktring /Abstinensvård 7. Exempel på tillnyktring och abstinensbehandling i andra län 8. Begreppsförklaringar

7 (22) 1. Inledning Den regionala styrgruppen för missbruks- och beroendevården i Västmanland beslutade uppdra till Christina Persson att skriva ett underlag för det fortsatta utredningsarbetet vad gäller missbruks- och beroendevården i Västmanlands län. Grund för uppdraget är det samverkansmöte som genomfördes med Vård- och omsorgsberedningen och Tjänstemannaberedningen samt landstingsråd Juha Rundgren på initiativ av Vård- och omsorgsberedningen då flera problemområden inom missbruks- och beroendevården utkristalliserades. Utredningsunderlaget Missbruks- och beroendevården i Västmanland presenterades vid styrgruppsmöte för Kunskap till praktik och beskriver fem problempunkter som samverkansmötet enades kring och som handlar om Abstinensvård, Läkemedelsassisterad behandling/substitutionsbehandling, lokala styrgrupper/samverkan, Samordnad Individuell Plan samt LVM och LVMlagstiftningen. Styrgruppen beslutade att förtydliga uppdraget till att endast omfatta frågan kring abstinensvård. Utvecklingsledaren tillsatte en arbetsgrupp som gemensamt kan arbeta med frågan. I arbetsgruppen finns representanter från vuxenpsykiatrin, primärvården, kommunerna, brukarrådet för missbruks- och beroendefrågor i Västmanland samt utredare Inger Stornils som, på uppdrag av Christina Jogér, förvaltningschef PPHV, utreder och lämnar förslag på omfattningen och utformandet av en tillnyktringsenhet för att säkerställa medicinsk kompetens vid tillsynen av svårt berusade personer med risk för förgiftningstillstånd. 2. Syfte Att utifrån ett individperspektiv och behovet belysa gränssnittet, lägga fram förslag på gemensam utgångspunkt för Västmanlands abstinensvård, ta fram olika förslag på hur abstinensvården kan utvecklas samt vårdkedjor och flödesschemor som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet. 3. Uppdrag Styrgruppen har poängterat att det kan finnas olika förslag som styrgruppen får ta ställning till samt att detta uppdrag gäller de vuxna, över 18 år men att vi framöver även behöver tänka på gruppen under 18 år. Vid styrgruppsmöte förtydligas uppdraget ytterligare. 3.1 Specificering av arbetsgruppens uppdrag: Vi behöver utgå från samma utgångspunkt. Vi kan ha olika uppfattning om förslagen på abstinensvårdens utformning. Hur kan/ska abstinensvården se ut? Ta fram olika förslag.

8 (22) Titta på vårdkedjor och gör flödesschema utifrån det. Hur ser stegen ut före, under och efter abstinensvården? Vem ansvarar för respektive steg i abstinensvården? Hur kommer ärendena in/ut (egen sökande eller bistånd)? Hur ser behovet av abstinensvård ut? Var ska ansvaret för abstinensvården ligga? Hur genomför vi polikliniska behandlingar? Hur skapar vi en likvärdig vård för klienten och enhetlighet mellan kommunerna? 3.2 Arbetsgrupp Christina Persson, utvecklingsledare, Västmanlands kommuner och landsting Britta Wallin, Socialkontor Vuxen Västerås Stad Fatima Mehedic Socialtjänsten i Sala, Gerd Söderman, Sociala nämndernas förvaltning i Västerås, Inger Stornils, utredare av tillnyktringsverksamhet, Landstinget Västmanland, Maria Bourke Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland, Margareta Ehnebom, Vårdvalet, Landstinget Västmanland Marita Sivén, Social och Arbetsmarknad i Köping, Oscar Garcia, Brukarrådet för missbruks- och beroendefrågor i Västmanland, Ulrika Skoglund, socialtjänsten i Skinnskatteberg, Wojciech Ziemkowski Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland. 4. Avgränsning Det har framkommit i enkätundersökning och i samtal med lokala samverkansgrupper samt i arbetsgruppen för abstinensvården att gränssnittet behöver förtydligas när det gäller abstinensvård för att klargöra ansvarsfrågorna. Ansvaret för abstinensvård är inte närmare reglerat i huvudlagarna HSL och SoL eller andra regelverk vilket försvårar vid gränsdragningar. 5. Definitioner 5.1 Tillnyktringsverksamhet Även om ovanstående uppdrag avser att utreda omfattning och utformandet av abstinensvård bör även begreppet tillnyktring 1 förklaras. Med tillnyktringsverksamhet avses att bereda akut alkohol- och drogpåverkade personer omvårdnad, viss medicinsk insatsberedskap och någonstans att vistas under en kortare tid medan personen nyktrar till. Tillnyktringsverksamhet bör ses som en ingång i vård- och stödprocessen som kan kombineras med efterföljande kort intervention, abstinensvård och behandling. I socialtjänstlagen (SoL) och i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är ansvaret för tillnyktringsverksamheten inte närmare reglerad. Detta har inneburit att det i praktiken 1 Se även bilaga med begreppsförklaringar

9 (22) råder oklarheter omkring vilken huvudman som har eller bör ha ansvaret för tillnyktringsverksamhet. 5.2 Abstinensvård Utvecklingen som skett och sker inom missbruks- och beroendevården innebär i viss mån att gränsen mellan tillnyktringsverksamhet och abstinensvård tenderar att bli oklar. Med abstinensvård 2 avses enligt missbruksutredningen 3 lindring av de psykologiska och fysiologiska reaktioner som uppträder i samband med att intaget av alkohol eller andra droger upphör. Abstinensvård har tidigare ofta benämnts avgiftning. I dag har abstinensvård normalt tydliga medicinska inslag, till exempel i form av behandling med läkemedel. Detta gäller i synnerhet komplicerad abstinensvård som bedrivs i sluten vård. Syftet med abstinensvård är att förbereda eller motivera till fortsatt behandling. 6. Metod Genom inläsning och samtal med verksamhetsföreträdare har inhämtats erfarenheter från andra projekt/verksamheter som anknyter till uppdraget om abstinensvård. Avsikten med samtalen med företrädare från olika berörda verksamheter har varit att få svar på vilka problem som behöver lösas och vad respektive organisation förväntar sig. För att ge struktur åt samtalen har ett antal frågor använts som utgångspunkt för dialogen. Från internet har inhämtats dokumentation från andra landsting/kommuner som bedriver abstinensvård. I vissa fall har informationen kompletterats genom telefonsamtal med ansvariga för aktuella verksamheter. Samarbete med Inger Stornils, som har uppdraget att utreda eventuell tillnyktringsverksamhet i länet, har bidragit till att samtal med verksamhetsföreträdare kunnat belysa hela vårdkedjan från tillnyktring till abstinensvård. Inger har även deltagit i den arbetsgrupp som tillsatts inom ramen för utredningen inom VKL om abstinensvården. Eftersom gränsen mellan tillnyktring och abstinensvård är oklar har det varit en fördel att samarbeta i dessa utredningar. Avsikten har också varit att inhämta statistik när det gäller tillnyktring och abstinensvård. När det gäller att få fram statistik på omfattningen när det gäller antalet läkarbedömd abstinensvård har det visat sig mycket svårt att få fram tillförlitliga siffror. Även övrigt siffermaterial som presenteras i utredningen är till viss del uppskattade siffror då befintliga system varifrån statistik kan inhämtas av olika skäl inte är anpassade till just denna utrednings behov. 2 Se även bilaga med begreppsförklaringar 3 Missbruksutredningen, Bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

10 (22) 7. Juridiska förutsättningar 7.1 Proposition God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården 2012/13:77. Behandling för riskbruk, missbruk och beroende är en uppgift för båda huvudmännen. Utvecklingen innebär att gränsen mellan en tillnyktringsverksamhet och abstinensvård håller på att lösas upp. I praktiken råder det framförallt oklarhet om vilken huvudman som har eller bör ha ansvaret för att erbjuda ändamålsenlig tillnyktringsverksamhet och på många håll råder brist på sådan verksamhet, vilket drabbar den enskilde i behov av hjälp. Det finns enligt regeringens bedömning skäl för att psykosocial behandling ska kunna erbjudas av både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården har breda kontaktytor gentemot befolkningen, och har därför stora möjligheter att identifiera riskbruk, missbruk och beroende. För att medicinsk behandling ska bli effektiv behöver den ofta kombineras med psykosociala behandlingsinsatser, vilket talar för att denna samlade kompetens bör finnas även inom hälso- och sjukvården. Regeringen vill framhålla att både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har viktiga uppgifter som ska värderas likvärdigt och samordnas i ett välfungerande vård- och stödsystem som utgår från individens olika behov och önskemål (Socialdepartementet, Prop. 2012/13:77 God kvalitet och ökad tillgänglighet i missbruks- och beroendevården s ). 7.2 Socialutskottets betänkande SOU 2012/13:18 Riksdagsbeslut om införande av en ny paragraf i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) samt i socialtjänstlagen (2001:453, SoL). Lydelsen i paragrafen HSL, 8b samt i SoL 5 kap. 9 a blir: Landstinget/Kommunen ska ingå överenskommelse med kommunen/landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Lagen träder i kraft den 1 juli Regeringen påpekar att ansvaret för tillnyktringsverksamhet eller abstinensvård inte är närmare reglerat i SoL och HSL. Regeringen anser att dimensioneringen, organiseringen och samverkan med berörda aktörer när det gäller sådan verksamhet och vård inklusive de personer som omhändertas enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer, förkortad LOB, lämpligen kan avgöras inom ramen för de lokala överenskommelserna. Detta gäller enligt regeringen också behandlingsprogram som inkluderar behandlingsinsatser från landstinget och stödinsatser från kommunen. Regeringen anser också att det är angeläget Att det finns rutiner för att hänvisa personer inom och mellan hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens olika verksamhetsområden.

11 (22) Att det finns rutiner för överföring av information med beaktande av gällande sekretessbestämmelser. Att missbruks- och beroendevården bör anpassas för olika målgrupper Att fler målgruppsspecifika insatser bör utvecklas Att organisera verksamheten för att på bästa sätt möta olika målgrupper Att man utvecklar gemensamma verksamheter Att man utvecklar och arbetar i integrerade team Att det finns lättillgänglig information om hur missbruks- och beroendevården är organiserad lokalt och hur man som enskild individ kommer i kontakt med rätt vårdgivare för olika typer av tillstånd Regeringen betonar idéburna organisationers viktiga roll i utvecklingen av missbruks- och beroendevården samt att det behöver utvecklas effektiva former för brukarinflytande. Regeringen anför att personer med missbruk och beroende redan idag omfattas av hälsooch sjukvårdens vårdgaranti men konstaterar samtidigt att vårdgarantin inte alltid kommit personer med missbruks- och beroendeproblem till godo. Skälet till det är enligt regeringen att det inom vissa landsting saknas behandlingsresurser framförallt inom den specialiserade missbruks- och beroendevården. Regeringen anser att det inom ramen för de lokala överenskommelser som nu föreslås finns goda förutsättningar för att förbättra den tidsmässiga samordningen av landstingens och kommunernas behandlings- och stödinsatser liksom möjlighet att säkerställa såväl tillgänglighet som kvalitet i insatser eftersom värdet av en snabb insats avgörs av kvaliteten i denna. Regeringen avser att följa upp huvudmännens genomförande av överenskommelserna. Regeringen vill i det sammanhanget framhålla vikten av att analysera hur de personer som behöver samordnade insatser av både socialtjänsten och hälso- och sjukvården eller av olika delar av hälso- och sjukvården får sina behov tillgodosedda (Socialutskottets betänkande SOU 2012/13:18). 7.3 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen, 2007 I de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård skriver man på sidan 124 att Abstinensbehandling är mångfacetterad. För att bli effektiv måste höga krav på verksamheten ställas under och efter behandlingen. Det är viktigt att både socialtjänst och hälso- och sjukvård tar ett gemensamt ansvar för att klientens eller patientens vidare vårdbehov ska kunna tillgodoses. Även om det i dag saknas kunskapsunderlag om abstinensvårdens långtidseffekter finns en klinisk konsensus om att abstinensvård som inte följs av vidare behandling ger sämre effekt eller behandlingsresultat, men den fyller ändå en viktig funktion för att behandla akuta psykiatriska och somatiska komplikationer och för att motivera patienten eller klienten till vidare behandling. 7.4 Abstinensvårdens struktur, sluten kontra öppenvård Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att vårdstrukturen har betydelse för abstinensbehandlingens resultat. Strukturen kring behandling av olika slag har under senare år lyfts fram alltmer eftersom risken för behandlingsavbrott (s.k. drop-out) är den kanske vanligaste komplikationen vid abstinensbehandling. Det viktigaste målet är att klienten eller patienten ska förmås att genomföra hela abstinensbehandlingen. Skälet är

12 (22) att behandlingen kan bereda vägen för planering och genomförande av ytterligare vårdinsatser. En av de viktigaste uppgifterna för personalen på en klinik för abstinensbehandling är därför att, förutom att bistå med medicinsk hjälp och stöd, kunna motivera patienten att fullfölja abstinensbehandlingen. Frågan om abstinensbehandlingen ska ske i öppen- eller slutenvård inom hälso- och sjukvården måste relateras till den typ av sinnesförändrande medel som missbrukas samt omfattning av missbruket. Effektiviteten av korta abstinensbehandlingar är ifrågasatt och studier talar för att korttidsbehandling av abstinens är ineffektivt. Abstinensbehandling som inte följs av vidare behandling gagnar inte patientens situation på längre sikt. Genom att erbjuda denna behandling i ett sammanhang, s.k. vårdkedja, kan däremot patientens situation stärkas. Redan vid inläggning i sjukhusvård är samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården väsentlig. Forskning pekar på att slutenvård är att föredra framför öppenvård vad gäller abstinensbehandling. En vana som visats påverka abstinensbehandlingen är att regelmässigt kalla patienterna till informationssamtal före intagning för abstinensbehandling. I samtalen går man igenom patientens situation och förebygger att patientens bristande vana att planera sin tillvaro inverkar negativt på vårdens genomförande. En studie som jämför behandling på en avdelning som har både psykiatrisk kompetens och drogkompetens med en avdelning med enbart psykiatrisk kompetens visar på högre effekter för den förstnämnda på såväl kort som lång tid när det gäller återfall i opiatbruk. Dessutom stannar man längre tid i behandling på en sådan avdelning. Eftersom det inte finns några entydiga svar i litteraturen på vilket sätt allvarliga personlighetsstörningar inverkar på vårdförloppet kan det inte uteslutas att detta tillstånd även påverkas av vårdorganisationens struktur. I faktaunderlaget framhålls faktorer såsom vårdklimat, miljö och förhållningssätt samt tillgänglighet som viktiga komponenter vid abstinensbehandling (Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, s ). 8. Gränssnitt I samtal med representanter från kommuner, landsting och kriminalvård har framkommit att samverkan mellan kommunerna och landstinget är en förutsättning för att vi ska få till stånd en fungerande vårdkedja med individen i fokus. Av verksamma inom landstinget framhålls att abstinensvård är ett hälso- och sjukvårdsansvar och man anser att landstinget ska vara huvudman för abstinensvården. En övervägande del av respondenterna anser att kommunerna, i samverkan med landstinget, ska ta ansvar och kostnad för tillnyktring och att landstinget, i samverkan med kommunerna, ska ta ansvar och kostnad för abstinensvård. 9. Behovsinventering Strukturerade intervjuer har genomförts med personer inom framförallt landstingets olika verksamheter men också kommunerna och kriminalvården. Fagersta, Köping,

13 (22) Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås har sammanlagt 842 vuxna klienter som utretts under 2012 för missbruks- och/eller beroendeproblematik. Åtta av länets tio kommuner (Sala, Arboga, Köping, Fagersta, Norberg, Västerås, Skinnskatteberg och Surahammar) har lämnat information och en uppskattning över behovet av tillnyktring och abstinensvård under Frågeställningarna har berört både tillnyktring och abstinensvård eftersom dessa tillstånd mer och mer flyter ihop. De åtta svarande kommunerna motsvarar ca av länets ca innevånare. 9.2 Behov av tillnyktring De åtta kommunerna hade sammanlagt 116 personer som man gav bistånd till någon form av behandlingsinsats, men där man gjorde bedömningen att de hade behov av att påbörja insatsen med tillnyktring. 36 av ärendena var hemmahörande i Västerås och 80 ärenden var fördelade på övriga sju kommuner. I 55 ärenden köpte kommunen en tillnyktringsplats på institution för att klienten skulle kunna gå vidare till abstinensvård. I samtliga 36 Västeråsärenden köptes även abstinensvård. 9.3 Behov av abstinensvård Under 2012 hade åtta kommuner, inklusive Västerås, 130 klienter där man tog beslut om bistånd till en behandlingsinsats men där man gjorde bedömningen att behandlingen behövde påbörjas med abstinensvård. I 53 ärenden köpte kommunerna, inklusive Västerås Stad, plats för abstinensvård för att klienten skulle kunna gå vidare till behandling på behandlingshem. I Västerås hade man 36 ärenden som placerades på externt HVB för tillnyktring och abstinensvård. Vårdtiden var sammanlagt 392 dygn och i snitt knappt 11 dygn per person. Vid samtal med Frivården framkommer att 2 personer inte kunnat åka på kontraktsvård den senaste månaden (mars, 2013) på grund av brist på planerad abstinensvård. 9.3 Antal läkarutlåtanden I 29 ärenden har kommunerna inhämtat läkarutlåtande som styrkte behovet av tillnyktring och/eller abstinensvård. Västerås kan inte utläsa ur datasystemet hur många ärenden som det inhämtades läkarutlåtande om. Västerås uppger att det förekom att läkare på Beroendecentrum Västmanland bedömde behovet men att platsbrist omöjliggjorde inläggning inom Vuxenpsykiatrin Västmanland. Vanligaste scenariot var att klienten inte förmådde bli drogfri på egen hand. 9.4 Uppskattning av behovet Om man gör en ungefärlig uppskattning utifrån de uppgifter som inkommit från kommunerna skulle behovet kunna vara ca 130 ärenden per år 4. Antal vårddygn är svårt att uppskatta eftersom det är så beroende på vilken drog som personerna tagit. Utgår man dock från det schema som Beroendecentrum Västmanland sammanställt i sin vårdkedja 5 skulle vårddygnen kunna variera mellan fem och tjugoen dagar. Detta skulle innebära mellan vårddygn. Observeras bör att dessa siffror är en mycket grov uppskattning och att det saknas uppgifter om hur många personer som fallit mellan 4 Observera att det saknas underlag från två kommuner med ett sammanlagt innevånarantal på ca samt uppgifter på hur många som genomgått abstinensvård inom landstinget utan kommunernas vetskap. 5 Se bifogad bilaga 1

14 (22) stolarna samt hur många som blivit inlagda för abstinensvård inom Beroendecentrum Västmanland. 10. Problematiseringar I arbetsgruppen har vi försökt att lyfta fram de problem och svårigheter som vi sett i det dagliga arbetet för att belysa hur situationen ser ut och för att utifrån det kunna sammanställa vårdkedjor. Det har också hjälpt oss förtydliga de områden där vi behöver fundera på förbättringsområden och förändringar för att patienten/klienten ska få så likvärdig och kvalificerad hjälp och vård som möjligt. Problematiseringarna är nedskrivna utan inbördes ordning eller allvarlighetsnivå Patienten/klienten: När läkaren gör bedömningen att en annan patient har ett större vårdbehov än missbruks- och beroendepatienten skrivs denna ut på grund av platsbrist. Efter sluten abstinensvård skrivs patienten ut och är fortfarande positiv på bensodiazepiner. Detta försvårar placering på vissa HVB-hem Patienten är fortfarande psykiskt instabil vid utskrivning Patienten är för osäker för att våga släppa drogen vilket försvårar för kommunen att få klienten drogfri så klienten kan påbörja abstinensvård Faller mellan stolarna utifrån kommunikationsproblem mellan huvudmännen Personen får för dåligt stöd i att klara poliklinisk abstinensvård Personen självmedicinerar utifrån neuropsykiatrisk problematik och långa väntetider för neuropsykiatrisk utredning Patienten blir färdigbehandlad på Beroendecentrum innan fortsättningen i vårdkedjan är klar. Innebär väntetid innan vårdkedjan kan fortsätta, vilket skapar en stor återfallsrisk. Vid kontraktsvård är personen beroende av att planeringen kan följas, annars faller domstolens vilja och möjlighet till att döma till kontraktsvård Samordnad Individuell Plan används inte trots att personen själv vill ha till en samverkan mellan huvudmännen Kontinuitet i vårdkedjan är viktigt för ett stabilt behandlingsresultat 10.2 Organisatoriska: Det finns inte reserverade platser för missbruks- och beroendepatienter Begränsat platsantal inom Vuxenpsykiatrin Västmanland Kommunerna saknar resurser för att kunna åka på vårdplaneringar samma dag och med kort varsel Det saknas kommunikationskanaler mellan huvudmännen vilket bidrar till att klienterna faller mellan stolarna 10.3 Landstinget Beroendecentrum: Patienten är klar i abstinensvård tidigare än planerat ej klart med behandlingsplats (inom kommunen eller på HVB-hem)

15 (22) Överläkaren på Beroendecentrum Västmanland säger att tjänstgörande läkare på akutpsykiatrin inte alltid har kompetens om missbruks- och beroendeproblematik och inte alltid är så insatt i missbruksärenden Beroendecentrum Västmanland efterlyser feedback på vad som hänt vid LVM- eller orosanmälan Ofullständig information från kommunen vid sluten abstinensvård om särskilda krav från ex. HVB-hem Det händer att kommunen beslutat om sluten abstinensvård utan samråd med läkare inom psykiatrin Patienten behöver tillnyktring innan abstinensvård kan påbörjas, fördröjer behandling Beroendecentrum har svårt få tag på patientens handläggare, kan ta upp till 2-3 dygn Socialtjänsten ändrar planeringen utan att informera Beroendecentrum, ändrar från HVB-hem till hemmaplanslösning Saknas läkarbedömning inför abstinensvård och behandling på Beroendecentrum Västmanland Svårt för Beroendecentrum att veta hur de ska göra utifrån olikheter i kommunerna Hur få till fungerande vårdkedjor vid polikliniska avgiftningar? Jourtid, helger? Familjeläkarna: Kommunerna och Vuxenpsykiatrin säger att det ofta är svårt att få med primärvården vid planeringar Kan vara bra om återkoppling av abstinensvård även sker till familjeläkarna Familjeläkarna uppger att de har behov av hjälp och stöttning med hur man ska hantera patienter med läkemedelsmissbruk 10.4 Kommunerna: Klienten är positiv på bensodiazepiner vid utskrivning till HVB-hem Prator finns inte inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO). Det finns brister i överlämnandet till IFO från biståndshandläggare som hanterar Prator i kommunerna. För korta inneliggande tider, klienten fortfarande skärrad och spänd vid utskrivning från abstinensvård Krav från läkare om fortsatt behandling på HVB efter abstinensvård. Läkaren accepterar inte kommunens öppenvårdslösningar som ett alternativ. Kommunen kan bli bättre på att informera om hur öppenvården ser ut Svårt att ändra en läkares beslut, beslutar läkaren om att avbryta vården går det ej att påverka Gemensam planering kommun/beroendecentrum Västmanland behövs för vissa klienter vid LVM-placeringar för att få en hållbar situation vid utskrivning från LVMhemmet. Beroendecentrum skjuter på planerad abstinensvård på grund av platsbrist vilket innebär en förskjutning av vårdkedjan och risk för återfall Kriminalvården: Har inga egna resurser till slutenvårdsinsatser eller HVB-placeringar utan är beroende av andra huvudmän

16 (22) Vid förutsättningar för kontraktsvård krävs planering utifrån rättegångsdatum, det krävs även spikat datum för abstinensvård Verkställighet kortare än 6 mån ger möjlighet till fotboja, detta möjliggör nedtrappning i öppenvård Upplever att det är svårt få tag i rätt person. Detta oavsett huvudman Upplever att det förekommer fördröjningar i handläggning och bedömning hos samverkanspartners vilket försvårar för kriminalvården i planeringar Upplever att tydlig planering kring klienterna/patienterna saknas. Detta försvårar återkoppling till bland annat domstolen Vissa klienter behöver bistånd, på grund av ett stort stödbehov, men hamnar inom fria nyttan vilket försvårar drogfrihet Psykiatriska föreskrifter tar lång tid. Remiss tar upp till tre månader Tillgängligheten behöver förbättras hos samtliga huvudmän 10.6 Samtliga huvudmän: Inga reserverade platser för missbruks- och beroendepersoner vilket innebär att när annan patient bedöms ha ett större vårdbehov skrivs missbruks- och beroendepatienten ut från slutenvårdsavdelningen Det saknas rutiner för samtliga steg i vårdkedjan samt när en patient är färdigbehandlad Tidskrävande med telefonkontakter Remisser tar för lång tid Poliklinisk abstinensvård behöver fungera från dag ett Går det att behandla med något annat än Bensodiazepiner vid abstinensvård? Målgruppen har förändrats, många har blandmissbruk och behöver abstinensvård utifrån flera olika preparat Hur behandlar vi parallella problem (samsjuklighet)? 11. Utvecklings- och förbättringsområden Tillgängligheten till vård för målgruppen är viktig utifrån minskat lidande för personen själv men också för dess familj och omgivning. Vi behöver reserverade platser för abstinensvård. När landstinget inte kan tillgodose behovet av planerad inläggning ska de erbjuda plats hos annan vårdgivare Otydliga ansvarsgränser behöver förtydligas. Ansvarsgränser, tillnyktring och abstinensvård ska inkluderas i överenskommelserna mellan kommunerna och landstinget enligt lag från och med Vi behöver klara och tydliga vårdkedjor. Vi behöver utveckla användandet av Samordnad Individuell Plan (SIP) Inskrivningsmeddelande ska skickas från Beroendecentrum, avdelning 91 till Individoch familjeomsorgen när patient skrivs in för slutenvård utifrån betalningsansvarslagen. Behövs en särskild rapporteringsblankett till kommunen ang. kontakt?

17 (22) Symtominriktad abstinensvård, abstinensvård bör inte vara rutin utan individanpassat utifrån behov. Vi behöver individuella lösningar utifrån klienten/patientens behov och problematik. Ibland behöver personen bara stöttning och hjälp i att stå ut under väntetiden till insatsen kan påbörjas. Vårdval Västmanland har besökt familjeläkarmottagningarna och klargjort ansvaret att medverka i arbetet i de lokala styrgrupperna vilket skulle kunna förbättra samverkan på det lokala planet samt vid läkarundersökningar och läkarintyg vid LVM-placeringar Vid LVM-placering vore det bra med en gemensam planering, kommunen och Beroendecentrum, innan patienten/klienten skrivs ut från SiS Vi behöver förbättra rutiner för kommunikation kommun/bcv/öppenpsykiatri/ familjeläkarna. 12. Gemensamma utgångspunkter 12.1 Hur ska kommunerna och landstinget tänka i ansvarsfrågan kring abstinensbehandling? Arbetsgruppen samt flera av respondenterna anser och gör bedömningen att abstinensvård handlar om hälso- och sjukvård. Man anser att landstinget ska ansvara för abstinensvården Vill landstinget och kommunerna driva abstinensvård i egen regi? Om vi ska bedriva abstinensvård behövs det klara riktlinjer och en säker tillgång till vårdplatser. Det uttrycks också i arbetsgruppen för abstinensvård och i samtal med respondenterna önskemål och behov av att landstinget kan tillhandahålla hela vårdkedjan med tillnyktring och abstinensvård. Man anser att det är negativt att personen i behov av hjälp för sitt missbruk och/eller beroende ska tvingas till att leva i ovisshet om hur vårdkedjan kan tänkas se ut Ska vi erbjuda abstinensvård i egen regi eller vill landstinget och kommunerna köpa abstinensvård av extern utförare, HVB-hem? Arbetsgruppen och respondenterna är överens om, att om man ska köpa plats hos extern utförare, HVB-hem så ska man köpa hela vårdkedjan vilket inbegriper tillnyktring och abstinensvård. I vissa fall inbegriper vårdkedjan även behandling på HVB eller i kommunernas öppenvård Vem gör bedömningen av rätten till abstinensvård? Det måste vara en läkarbedömning som ligger till grund för abstinensvård. I arbetsgruppen diskuterades dock om det tvunget är en psykiatrisk bedömning som krävs eller om det skulle kunna vara giltigt med en familjeläkarbedömning utifrån en somatisk läkarundersökning. I samtal med respondenter inom familjeläkarna uppges att familjeläkarna ska ha kompetens att kunna göra bedömningar av en persons somatiska status som skulle kunna ligga till grund för tillnyktring och abstinensvård Går det att göra en gränsdragning mellan tillnyktring och abstinensvård? Om vi vill tillskapa en stabil vårdkedja bör vi även ha möjlighet att erbjuda personer med missbruks- eller beroendeproblematik tillnyktring. Att missbruk- och beroende utvecklats till att vara mycket mer komplicerat idag utifrån att de flesta personer med missbruks- eller

18 (22) beroendeproblematik har ett blandmissbruk som inkluderar flera olika droger samt gör att de har ett större behov av hälso- och sjukvård under förgiftningsfasen och en mindre chans att klara poliklinisk tillnyktring. Tillnyktring och abstinenstillstånd flyter ihop och det kan vara svårt att göra en gränsdragning för när personen går från tillnyktringsfasen över till abstinensfasen Hur skapar vi en likvärdig vård för klienten och enhetlighet mellan kommunerna? Det regionala styrdokument som är framtaget för missbruks- och beroendevården ska revideras under Det kommer också ett tillägg i HSL och SoL vilket innebär att det införs krav på regionala och lokala överenskommelser om samarbete. Kommunerna och öppenpsykiatrin har startat lokala samverkansgrupper i många av länets kommuner. Dessa grupper har påbörjat ett arbete med lokala överenskommelser som ska kunna ligga till grund för det gemensamma, lokala arbetet. Det är av stor vikt att vi även får med primärvården i dessa styrgrupper för att kunna göra lokala vårdkedjor utifrån varje kommuns specifika förutsättningar. Detta borde på sikt kunna innebära att vi får en förbättring av den enskildas möjlighet till en mer enhetlig vård i länet Hur ser stegen ut före, under och efter abstinensvården? Se vårdkedjor i bilaga 1, 2, 3, 4, Vem ansvarar för respektive steg i abstinensvården? Kommunen ansvarar för att klienten får en utredning som ligger till grund för ett klarläggande av behovet. Vid behov av abstinensvård tar kommunen kontakt med landstinget som ansvarar för abstinensvården för en Samordnad Individuell Plan (SIP). En planering görs med deltagare från kommunen, läkare från behandlingsavdelningen inom landstinget, klienten/patienten samt eventuellt någon anhörig till denna. Utifrån planeringen görs en läkarundersökning samt en planering över den fortsatta vården. Vid inskrivning för abstinensvård görs ytterligare en Samordnad Individuell Plan (SIP) för att bekräfta att det inte skett några förändringar i vårdplanen. Landstinget och läkaren ansvarar för att abstinensvården genomförs i samråd med patienten. Under detta skede kan det krävas motivationsarbete för att få patienten att kvarstanna i abstinensvården och att fortsätta vårdkedjan. I slutskedet av abstinensvården tar den behandlingsansvarige för abstinensvården kontakt med kommunen för en ny planering (SIP) och en bekräftelse på att behandlingen börjar närma sig slutdatum, samt en bekräftelse på att kommunen är beredd att återta ansvaret för patienten/klienten. Kommunen eller den externa vårdgivaren (HVB) hämtar klienten från landstinget vid avslutad abstinensvård Hur genomför vi polikliniska abstinensbehandlingar? Detta kräver en väl utvecklad kommunikation mellan kommunerna, öppenpsykiatrin och primärvården. I Västerås finns det möjlighet för klienterna och kommunen att få hjälp till medicinhämtning på Beroendecentrum. I de övriga kommunerna behövs upparbetade rutiner för att öppenpsykiatrin och/eller familjeläkarna ska kunna vara behjälpliga. Det borde ändå kunna fungera om man har en klar och tydlig kommunikation och en stark motivation från klienten. Se tidigare avsnitt Abstinensvården struktur, sluten kontra öppenvård.

19 (22) 13. Vårdkedjor Vårdkedjor ligger som bilagor till dokumentet och inkluderar vårdkedja från Beroendecentrum Västmanland, för kommunerna, för primärvården, för kriminalvården samt en förenklad vårdkedja för tillnyktring/abstinensvård. 14. Förslag på organisation av abstinensvård Arbetsgruppen har studerat hur andra län löst abstinensvården och jämfört och diskuterat olika förslag på abstinensvård. Nedan följer tre olika nivåer på abstinensvården. Antalet vårdplatser bör utredas ytterligare utifrån de svårigheter som framkommit i att få fram tillförlitlig statistik över behovet. Vid jämförelse med andra län i vår storleksordning kan vi uppskatta antalet vårdplatser till mellan sex och tolv. För att abstinensvård ska kunna inledas måste den enskilde vara nykter och dessutom motiverad för behandling. Såväl företrädare för landstingets hälso- och sjukvård som företrädare för kommunens verksamheter är överens om att glappet mellan ett pågående aktivt missbruk/beroende och en situation där abstinensbehandling är möjlig är ett problem som behöver lösas. Av verksamma inom landstinget framhålls att abstinensvård är ett hälso- och sjukvårdsansvar och man anser att landstinget ska vara huvudman för abstinensvården Målgruppen är personer över 18 år med missbruks-/beroendeproblem avseende droger (alkohol, narkotika, läkemedel och andra berusningsmedel) som är i behov av vård för social utredning, abstinensbehandling, psykiatrisk bedömning och behandling. Vården skall ske i frivillig form. Den enskilde skall själv ha en vilja till att förändra sitt liv. En viktig grupp är personer med samsjuklighetsproblematik Alternativ 1 Att landstinget Västmanland skapar en vårdavdelning med reserverade platser för tillnyktring och abstinensvård för att få till stånd en komplett vårdkedja för målgruppen med missbruk- och beroendeproblematik. Flera kommuner har uttryckt önskemål om en avdelning som kan vara behjälplig med hela vårdkedjan. För klienten/patienten skulle detta vara det mest ideala eftersom det skulle ge en kontinuitet i vårdkedjan och en trygghet och stabilitet genom både tillnyktrings- och abstinensfasen. Flera respondenter vittnar om att klienterna ofta är alldeles för rädda att kliva av drogen och att de behöver stöttning och hjälp genom hela vårdkedjan. I dessa ärenden är det också mycket viktigt att personalen har kunskap om och möjlighet till att kunna motivera patienten till att stanna i vården för att skapa stabilitet och undvika drop-outs. Ansvaret för en sådan avdelning bör ske i samverkan mellan kommunerna och landstinget och bör delfinansieras av landstinget och kommunerna genom fördelningsnyckel (produktnyckeltal) beräknat på kommunstorlek.

20 (22) Tillnyktring Tillnyktring vid alkoholmissbruk kan ingå i de fall där abstinensvård vid Beroendecentrum är planerad. Abstinensvård Antalet vårdplatser bör utredas ytterligare. Vid jämförelse med andra län i vår storleksordning kan vi uppskatta antalet vårdplatser till mellan sex och tolv. En fördel vore om man efter utvärdering av efterfrågan och behov har möjlighet att utöka platsantalet Abstinensvården ska användas av länets samtliga kommuner och landstinget i Västmanland. Abstinensverksamheten utgår från att klienten både har behov av medicinsk abstinensvård och behov av psykosociala insatser och social planering. Innehåll i verksamheten Beroendecentrum innehåller hälso- och sjukvård och för den svarar Landstinget. Chef för Beroendecentrum beslutar om inskrivning utifrån det biståndsbeslut(sol 4:1) som kommunen fattat eller familjeläkarens remissunderlag. Eftersom enheten endast är en länk i en kedja av insatser är det viktigt att remitterade innan inskrivning har ett klart syfte och mål med vårdtiden. Detta kan bäst uppnås genom att inskrivningar huvudsakligen sker planerade. Verksamheten erbjuder Abstinensbehandling, vilket innebär medicinsk behandling Psykiatrisk bedömning Psykosocial bedömning Motivera och stödja klienten att inse behovet av att förändra sitt beteende och delta i eftervård. Kompetens Medicinsk/psykiatrisk kompetens med erfarenhet från missbruksområdet (psykiatriker, sjuksköterska). Psykosocial kompetens inom missbruksområdet (socionom eller motsvarande). Det är viktigt att se vårdtiden som en länk i en kedja av andra insatser, där det är klart att en lyckad behandling endast kan ske om samtliga länkar är en del av en sammanhängande vårdplan. Samverkan Konkret samarbete mellan landsting och kommunerna i länet. Vårdkedja: Klienten söker kommunen eller sin familjeläkare för hjälp utifrån ett missbruk eller beroende eller någon i klientens närhet gör en anmälan till kommunen om ett pågående missbruk eller beroende. Kommunen eller familjeläkaren gör en utredning som belyser klientens eventuella behov av tillnyktring och/eller abstinensvård. Familjeläkaren skickar remiss till Beroendecentrum och kallar till SIP. Kommunen kontaktar Beroendecentrum Västmanland för att aktualisera ärendet och för en läkarbedömning. Det görs en läkarbedömning av klientens somatiska tillstånd och behov av tillnyktring och abstinensvård och man genomför en SIP. Man bestämmer ett datum för påbörjande av vården och kommunen ansvarar för att klienten inställer sig vid bestämt datum. Om

21 (22) läkaren vid Beroendecentrum gör bedömningen att klienten/patienten är i behov av tillnyktring och/eller abstinensvård ska en plats tillhandahållas så skyndsamt som möjligt. I SIP ska det också klart och tydligt framgå hur vården är tänkt att fortlöpa efter abstinensvårdens avslut. Det ska finnas en komplett vårdkedja som klargör hur den fortsatta behandlingen ser ut efter abstinensvården. Vid aktualisering från familjeläkare se separat bilaga Abstinensvård Primärvården. Beroende på vad som framkommit i kommunens utredning om klientens sociala situation, motivation samt vårdbehov kan fortsatt behandling på hemmaplan eller inom extern verksamhet (HVB) komma i fråga. Om Beroendecentrum Västmanland inte har möjlighet att tillhandahålla platser trots att läkarbedömning klargjort att patienten har behov av abstinensvård ska Beroendecentrum Västmanland erbjuda patienten plats för abstinensvård hos annan vårdgivare. Alternativ 2 Att landstinget Västmanland tillhandahåller reserverade platser för abstinensvård. Att dessa platser ligger i anslutning till Beroendecentrum Västmanland för en möjlighet att använda personal som har missbruks- och beroendekompetens. Utifrån svårigheten att bedöma storleken på behovet kan tillgången på platser vara begränsad i ett inledningsskede. Utifrån utvecklingen och en tydligare bild av behovet bör man vara beredd på att kunna utöka platsantalet. Vårdkedja: Klienten söker kommunen för hjälp utifrån ett missbruk eller beroende eller någon i klientens närhet gör en anmälan till kommunen om ett pågående missbruk eller beroende. Kommunen gör en utredning som belyser klientens eventuella behov av abstinensvård. Kommunen kontaktar Beroendecentrum Västmanland för en läkarbedömning och en SIP. Om läkaren gör bedömningen att klienten/patienten är i behov av abstinensvård ska en plats tillhandahållas så skyndsamt som möjligt. Vid eventuellt behov av tillnyktring köper kommunen tillnyktring hos extern verksamhet, kallar till en SIP med familjeläkarna eller öppenpsykiatrin för en poliklinisk tillnyktring på hemmaplan eller upphandlar tillnyktring av Landstinget Västmanland i anslutning till abstinensvården. Vid SIP görs också en planering för hur vården ska fortsätta för klienten. Det ska finnas en komplett vårdkedja som klargör hur den fortsatta behandlingen ser ut efter abstinensvården. Beroende på vad som framkommit i kommunens utredning om klientens sociala situation, motivation samt vårdbehov kan fortsatt behandling på hemmaplan eller inom extern verksamhet (HVB) komma i fråga. Vid aktualisering av patient från familjeläkare till Beroendecentrum se vårdplan på separat bilaga Abstinensvård Primärvården. Om Beroendecentrum Västmanland inte har möjlighet att tillhandahålla platser trots att läkarbedömning klargjort att patienten har behov av abstinensvård ska Beroendecentrum Västmanland erbjuda patienten abstinensvård hos annan vårdgivare.

22 (22) Alternativ 3 Landstinget Västmanland upphandlar abstinensvård av annan utförare. Vårdkedja: Klienten söker kommunen för hjälp utifrån ett missbruk eller beroende eller någon i klientens närhet gör en anmälan till kommunen om ett pågående missbruk eller beroende. Kommunen gör en utredning som belyser klientens vårdbehov. Vid behov köper kommunen tillnyktring hos extern verksamhet eller kallar till en SIP (Samordnad Individuell Plan) med familjeläkarna eller öppenpsykiatrin för en poliklinisk tillnyktring på hemmaplan. Om handläggaren gör bedömningen att klienten är i behov av abstinensvård kontaktar handläggaren Beroendecentrum Västmanland för en SIP och läkarbedömning av det somatiska tillståndet samt en läkarbedömning av klientens behov av abstinensvård. Beroende på vilka sinnesförändrande medel som klienten har använt görs en bedömning av längden på abstinensvården. Landstinget Västmanland ska erbjuda abstinensvård hos annan vårdgivare om man ej kan tillhandahålla platser för abstinensvård. I SIP ska också framgå hur vårdkedjan kommer att fortlöpa efter abstinensvården. Beroende på vad som framkommit i kommunens utredning om klientens sociala situation, motivation samt vårdbehov kan fortsatt behandling på hemmaplan eller inom extern verksamhet (HVB) komma i fråga. Vid aktualisering av patient från familjeläkarna se vårdplan på separat bilaga Vårdplan primärvården.

23 Förtydligande av vårdkedjor vid Abstinensvård Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Sammanhållen vårdkedja Reserverade vårdplatser för tillnyktring och abstinensvård Vårdkedja, planerad abstinensvård. Reserverade vårdplatser för abstinensvård Vårdplatser, i mån av plats hos landstinget Västmanland Utredning av klienten (kommunen eller familjeläkare) SIP ska ligga till grund för hela vårdkedjan. Utredning av klienten (kommunen eller familjeläkare) Utredning av klienten (kommunen eller familjeläkare) Vårdavdelning för tillnyktring i anslutning till abstinensvårdsavdelning. Tillnyktring kan erbjudas vid behov i de fall där abstinensvård planeras. Kostnadsfördelning genom samverkan kommunerna och landstinget genom fördelningsnyckel. Tillnyktring hos extern utförare eller poliklinisk tillnyktring. SIP Möjlighet att köpa plats för tillnyktring av landstinget Västmanland Kostnadsfördelning. Kommunens ansvar Tillnyktring hos extern utförare eller poliklinisk tillnyktring. SIP Kostnadsfördelning. Kommunens ansvar Abstinensvård, akut (i mån av plats) och planerad. Mellan 5-21 dagar beroende på drog. Kostnadsfördelning genom samverkan kommunerna och landstinget genom fördelningsnyckel. Planerad Abstinensvård. Mellan 5-21 dagar beroende på drog. Kostnadsfördelning, Landstingets ansvar Läkarbedömning av eventuellt behov av abstinensvård. Abstinensvård genom landstinget Västmanland, vid behov genom upphandling hos annan vårdgivare Kostnadsfördelning, Landstingets ansvar

24 (22)

25 Abstinensvård kommunerna Klienten söker hjälp utifrån missbruks- och beroendeproblematik. Någon i klientens närhet gör en anmälan till kommunen om ett pågående missbruk eller beroende. Socialtjänsten startar utredning om behov av behandling för missbrukseller beroendeprob lematik samt klientens motivation till förändring Utredning Kommer fram till behov av behandling för missbruks- och beroendeproblematik samt att behandlingen bör påbörjas med abstinensvård utifrån att klienten inte klarar att bryta missbruket/ beroendet på egen hand SIP Ska ligga till grund för samtliga planerade abstinensbehandlingar. Kommunen tar kontakt med BcV för läkarbedömning och planering inför en planerad abstinensvård. I SIP ska hela vårdkedjan beskrivas, datum för inläggning, ungefärlig längd på abstinensvård samt planering av vårdinnehåll efter abstinensvård. Viktigt att samtliga som är involverad i ärendet kallas till SIP. Poliklinisk abstinensvård med stöd av familjeläkare och/eller BcV eller öppenpsykiatri. Sluten abstinensvård genom BcV. Betalningsansvar infaller för Landstinget Västmanland vid oförmåga att tillhandahålla abstinensvårdsplats genom köp av plats av annan vårdgivare Poliklinisk abstinensvård med stöd av familjeläkare och/eller BcV eller öppenpsykiatri. TNE Sluten abstinensvård genom BcV. Betalningsansvar infaller för Landstinget Västmanland vid oförmåga att tillhandahålla abstinensvårdsplats genom köp av plats av annan vårdgivare

26 Abstinensvård primärvården Patienten söker familjeläkare pga missbruks- och/eller beroendeproblematik Familjeläkare kallar till SIP. Utifrån önskemål från klienten tas kontakt med andra samverkanspartners. SIP Beroendecentrum Västmanland ska delta utifrån planering av abstinensvården. Kommunens socialtjänst bör kontaktas för en ev. fortsatt behandling i öppen- eller slutenvård efter abstinensbehandling Poliklinisk abstinensvård med stöd av BcV eller öppenpsykiatrin och/eller socialtjänstens öppenvård eller annan likvärdig stödinsats. Sluten abstinensvård. Vid sluten abstinensvård bör kommunens socialtjänst vara delaktig i planeringen utifrån den fortsatta behandlingen efter avslutad abstinensvård. SIP Innan avslutad abstinensvård ska ytterligare en SIP genomföras för att följa upp att den planerade vården fortgår som planerat. Medverkande bör vara Beroendecentrum Västmanland, Familjeläkare och Kommunens socialtjänst

27 Tillnyktring/abstinensvård Kriminalvården Ev. abstinensvård i slutenvård Skyddstillsyn med särskild föreskrift Socialtjänsten/ Landstinget Dom Verkställande Ev. abstinensvård i öppenvård Kriminalvården Domstolen begär personutredning Förslag: skyddstillsyn, särskild behandlingsplan Socialtjänsten SIP med berörda parter Domstolsförhandling Krav: vårdplan med fastslagna datum för påbörjan av behandlingshems -vistelse. Vid dom till kontraktsvård: Ev. behov av tidsangiven abstinensvård. Behandlingshem Domstolsförhandling Dom fängelse upp till 6 mån Ev. nödvändigt med tillnyktring SIP Abstinensvård i slutenvård Abstinensvård i öppenvård Ansökan fotboja kriminalvården

Utveckling av tillnyktring och abstinensvård i Västmanland God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården

Utveckling av tillnyktring och abstinensvård i Västmanland God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Utveckling av tillnyktring och abstinensvård i Västmanland God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Christina Persson 2014-05-12 1 Innehåll Sammanfattning 1. Inledning 6

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Remiss. Översyn vårdprocess tillnyktring

Remiss. Översyn vårdprocess tillnyktring Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Åsa Hedqvist, verksamhetschef akutmottagningen Visby lasarett Ärendenr SON 2016/194,

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende Stekenjokk, Annika N Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten 2014 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Länssamordningsgruppens

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer

De centrala frågeställningarna i promemorian är

De centrala frågeställningarna i promemorian är Statens offentliga utredningar Missbruksutredningen S 2008:04 17 mars 2010 Akademikerförbundet SSR har av missbrukutredningen ombetts att inkomma med synpunkter på diskussionspromemorian Bättre vård och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde

Läs mer

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4197 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Anneli Jäderland Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården Beslut Styrelsen föreslår kongressen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

SIKTA Process missbruk cannabis

SIKTA Process missbruk cannabis SIKTA Process missbruk cannabis Kriminalvården: Frivårdsinspektör Fredrik Eliasson Lunds socialförvaltning: Socialsekreterare Tale Wide Svensson Statens institutionsstyrelse: Utredningssekreterare Maria

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Beroendecentrum I Norrbotten

Beroendecentrum I Norrbotten 2014-08-22 Beroendecentrum I Norrbotten Invånarna i Norrbotten ska mötas av en missbruks- och beroendevård som är lätt tillgänglig, har hög kvalitet och är effektiv. Vården som utgår från evidensbaserad

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum

Läs mer

Antal omhändertagna boende i Kronobergs län fördelat på åren

Antal omhändertagna boende i Kronobergs län fördelat på åren Juni 2015 Överenskommelse mellan Region Kronoberg, Polismyndigheten samt kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult i Kronobergs län beträffande förbättrade

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE

Läs mer

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Äldreenheten Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Inskrivningsmeddelande 10 a När en patient skrivs in i landstingets slutna

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Översyn av missbruks- och beroendevården Dir. 2008:48 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Överenskommelser om utskrivningsprocessen Ökad tillit och förtroende Bättre samverkan och samordning Gemensamt

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Förslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Förslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-11 1 (5) HSN 1302-0168 Handläggare: Jocelyne Ängeslevä Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, p 5 Förslag till förlängning av Policy för att

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Yttrande över SOU 2011:35, Missbruksutredningens förslag, Bättre insatser vid missbruk och beroende

Yttrande över SOU 2011:35, Missbruksutredningens förslag, Bättre insatser vid missbruk och beroende 2011-08-31 1 (5). FÖRSLAG TILL YTTRANDE SÄN 2011/233-760 Socialdepartementet 103 33 Stockholm registrator@social.ministry.se s.fst@social.ministry.se Yttrande över SOU 2011:35, Missbruksutredningens förslag,

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Regional stödstruktur plattform i Halland Uppdragsgivare Chefsgrupp Halland Kommunchefer RD Kommunberedning

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR VÅRD- OCH OMSORGSBEREDNINGEN Datum: fredag 21 februari 2014 Tid: kl Plats: VKL, Västerås.

MINNESANTECKNINGAR VÅRD- OCH OMSORGSBEREDNINGEN Datum: fredag 21 februari 2014 Tid: kl Plats: VKL, Västerås. 2014-03-05 Ann Tjernberg 021-39 79 61 E-post: ann.tjernberg@vkl.se MINNESANTECKNINGAR VÅRD- OCH OMSORGSBEREDNINGEN Datum: fredag 21 februari 2014 Tid: kl. 13.00 16.00 Plats: VKL, Västerås. Närvarande:

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

8 Överenskommelse omhändertagande enligt LOB

8 Överenskommelse omhändertagande enligt LOB 8 Överenskommelse omhändertagande enligt LOB Presidiets förslag Nämnden beslutar att anteckna informationen till protokollet Ärendet Strategisk grupp har tagit fram ett förslag till överenskommelse tillsammans

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30

Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30 Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30 Ann-Christin Åström Projektledare landstinget Henry Lundgren Projektledare Kommunförbundet Projektnamn: Uppbyggnad av Beroendecentrum i Norrbotten

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje

Läs mer

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Inledning I propositionen (Prop. 2012/13:77) har regeringen föreslagit att det i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen

Läs mer

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I II Landstinget DALARNA 201 3-11-18- Sida 1 (5) HälsD- och sjukvårdsenhet Elisabet Franson 00040 7 Dnr LD13/02632 Uppdnr 640 201 3-10-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 201 3-11 -04 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-07-04 ON 2012/0087 0480-45 35 05 Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27 2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Överenskommelse rörande lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB)

Överenskommelse rörande lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Regionkontoret Styrning och Stöd Angelica Eriksson Nämndssekreterare Datum 2015-09-02 Diarienummer Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Överenskommelse rörande lagen

Läs mer

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad

Läs mer

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009 Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Med avstamp i regeringens ANDT-strategi På många områden sker en positiv utveckling inom missbruksoch beroendevården. Stort intresse

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1)

Datum 2014-05-06. Antal sidor 1(1) Datum 2014-05-06 Antal sidor 1(1) Överenskommelse i Jönköpings län om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Antaget

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

2015 03 23 Milena Sundstedt

2015 03 23 Milena Sundstedt Sömnapnémottagning på Västmanlands sjukhus I dagsläget utreds patienter med misstänkt sömnapnésyndrom med nattlig andningsregistrering via Fysiologklinikens sömnapnémottagning. Det är företrädelsevis primärvårdsläkare

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns

Läs mer

Redovisning SiS uppdrag att stödja arbetet med samordnad individuell planering

Redovisning SiS uppdrag att stödja arbetet med samordnad individuell planering 2014-12-18 Dnr 1.1.4-544-2013 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning SiS uppdrag att stödja arbetet med samordnad individuell planering S2014/2927/FS(delvis) Sammanfattning Statens institutionsstyrelse

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

HANDLÄGGNING AV VUXNA MISSBRUKARE SAMT VUXNA ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE

HANDLÄGGNING AV VUXNA MISSBRUKARE SAMT VUXNA ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE Individ- och familjeomsorgen Socialförvaltningen HANDLÄGGNING AV VUXNA MISSBRUKARE SAMT VUXNA ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE Handläggare: Befattning Sara Bouacid Socialsekreterare Upprättad: 2014-01-28 Version:

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Överenskommelsen handlar om att verka för sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna inom LOB. Ett förslag som ska utredas

Överenskommelsen handlar om att verka för sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna inom LOB. Ett förslag som ska utredas Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-07 Landstingsstyrelsen Sida 1(2) Referens Diarienummer 140694 Överenskommelse i Kalmar län om att gemensamt förbättra stöd och

Läs mer

Uppdrag att fördela medel för en satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer

Uppdrag att fördela medel för en satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer Regeringsbeslut II:6 2014-03-27 S2014/2933/FST (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 22018 103 15 Stockholm Uppdrag att fördela medel för en satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser

Läs mer

Yttrande över Missbruksutredningens slutbetänkande (SOU 2011:35)

Yttrande över Missbruksutredningens slutbetänkande (SOU 2011:35) TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Regionkontoret Kristian Samuelsson, utvecklare VO Hälso- och sjukvårdsutveckling 035 13 48 90 Datum Diarienummer 2011-09-05 HSS110081 Ärende 4 HSS 2011-10-17 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Meddelandeblad Mottagare: Verksamhetschefer och vårdpersonal på enheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård. Personal i kommunernas verksamheter som möter personer som är föremål

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelser HSN-SON Syfte Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna

Läs mer

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-11-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd 2014-12-18

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik Lena Brönnert Lars Näsström Kristinehamns kommun - En samgranskning av Landstinget i

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer