Barnens advokater Rapport om barnhälsovårdens arbete med att uppmärksamma våld i nära relationer en kartläggning av attityder, kunskap och praxis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnens advokater Rapport om barnhälsovårdens arbete med att uppmärksamma våld i nära relationer en kartläggning av attityder, kunskap och praxis"

Transkript

1 Barnens advokater Rapport om barnhälsovårdens arbete med att uppmärksamma våld i nära relationer en kartläggning av attityder, kunskap och praxis Lene Lindberg, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet Åsa Heimer, Barnhälsovårdsenheten, Stockholms läns landsting Stockholm februari 16 1

2 Sammanfattning Barnhälsovården som i stort sett möter alla barn i åldrarna 0-6 år och deras föräldrar har en unik möjlighet att uppmärksamma barn som lever i familjer där det förekommer våld. Enligt uppskattningar antas tio procent av svenska barn växa upp med våld i nära relationer. Föreliggande rapport presenterar resultatet från en kartläggning genomförd inom barnhälsovården i tio olika regioner eller landsting kring attityder, kunskap och praxis för att uppmärksamma barn som växer upp med våld i nära relationer. Underlag har samlats in genom webbenkäter, pappersenkäter och intervjuer med barnhälsovårdsöverläkare, samordnare/vårdutvecklare och sjuksköterskor inom barnhälsovården. Resultatet visade att majoriteten av de tillfrågade ansåg att det var viktigt eller mycket viktigt att barnhälsovården uppmärksammar våld i nära relationer och att frågan om våldsutsatthet systematiskt bör ställas till föräldrar på Barnavårdscentraler (BVC). Enligt aktuell praxis ställs frågor om våldsutsatthet endast vid misstanke om att det förekommer våld i familjen. Resultatet visar vidare att det är bara en bråkdel av barnen som BVC-sjuksköterskor misstänker lever i familjer där det förekommer våld. Bland faktorer som kan påverka i vilken grad BVCsjuksköterskan uppmärksammar våld i nära relationer framkom utbildning, rutiner om åtgärder, kännedom om stödinsatser för våldsutsatta och stöd från chefer och kollegor. Det är av stor vikt att barnhälsovårdens arbete med att uppmärksamma barn som växer upp med våld i nära relationer utvecklas och struktureras för att tidigt identifiera barn och föräldrar i behov av stöd och hjälp. 2

3 Bakgrund Barn som växer upp med våld i nära relationer kan drabbas av negativa effekter när det gäller psykisk och fysisk hälsa och utveckling (1). Barn kan vara direkt utsatta för våld och/eller bevittna våld. Våld i nära relationer kan avse fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld av eller mot en närstående (2). Både kort- och långsiktiga effekter för barn finns beskrivna såsom beteendeproblem, alkohol- och drogproblem, övervikt, posttraumatiskt stressyndrom och en ökad risk att själv bli utövare av eller offer för våld (3-6). Förekomsten av barn som är utsatta för våld i nära relationer varierar mellan 4 och 24 procent i internationella studier och i svenska studier mellan 6 och 11 procent (1, 7, 8). Resultat från en svensk kartläggning visar att förekomsten av våld i nära relationer bland familjer som har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) var 21 procent (9). En viktig instans för att vidta åtgärder för barn som drabbas av våld i nära relationer är enligt WHO hälso- och sjukvården (2). Forskning som är direkt användbar för svensk barnhälsovård är begränsad. I en översikt av studier inom mödra- och barnhälsvård med fokus på upptäckt/screening som genomförts () framkom i flertalet studier hinder som svårigheter att välja lämpligt besök för att ställa frågor om våld och att prata med en förälder i enrum. Ytterligare hinder ansågs vara bristande kompetens och/eller kunskap hos sjuksköterskan för att bedöma risken för direkt fara för barn och förälder samt otillräckligt stöd från organisationen. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (11) tydliggörs hälso- och sjukvårdens ansvar att fastställa de rutiner som behövs för att säkra och utveckla kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Barnhälsovården har i uppdrag att upptäcka och ge stöd till barn som riskerar att fara illa och en skyldighet att till socialtjänsten anmäla barn som riskerar att fara illa enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1. Andelen barn som under 12 anmäldes till socialtjänsten från barnhälsovården i Stockholms Län var anmärkningsvärt låg (0,2 procent) (12). Det kan därför behövas forskning för att undersöka hur våld i nära relationer kan upptäckas och åtgärdas inom hälso- och sjukvården och mer specifikt inom barnhälsovården som i stort sett möter alla föräldrar med barn i åldern 0 till 6 år. Syfte Syftet med föreliggande kartläggning var att inom svensk barnhälsovård utforska attityder till, kunskap om och praxis för att uppmärksamma barn som växer upp med våld i nära relationer. Frågeställningar Vilka attityder finns till att uppmärksamma våld i nära relationer på ett strukturerat sätt? Vilken kunskap finns om våld i nära relationer och de konsekvenser det kan få för barn? 3

4 Vilken praxis finns för att uppmärksamma barn som växer upp med våld och vidta åtgärder? Har den utbildning och kunskap som BVC-sjuksköterskor har om våld i nära relationer något samband med praxis? Finns det ett samband mellan hur BVC-sjuksköterskor uppmärksammar våld med erfarenhet, rutiner och praxis? Förekommer det skillnader i praxis mellan olika barnhälsovårdsenheter i landet? Metod och deltagare För att besvara frågeställningarna ovan har både kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpats, en så kallad triangulering (13). Två olika enkäter konstruerades i den kvantitativa delen. En webbenkät var avsedd för Barnhälsovårds-(BHV)-samordnare/vårdutvecklare och BHV-överläkare som pilottestades av tre BHV-samordnare och två BHV-överläkare. Den andra enkäten i web- eller pappersformat var avsedd för BVC-sjuksköterskor och pilottestades av fem BVC-sjuksköterskor. Efter synpunkter gjordes några smärre ändringar i enkäterna. Alla BHV-samordnare/vårdutvecklare och BHV-överläkare som i september 14 arbetade inom barnhälsovården i Sverige, totalt 74 personer, tillfrågades om att besvara enkäten som innehöll frågor om attityder till och kunskap om att uppmärksamma våld i nära relationer. Vidare ställdes frågor om förekomst av handlingsprogram och riktlinjer för BVC-sjuksköterskor i landstinget 1. Enkätundersökningen genomfördes under november och december 14. Två påminnelser skickades ut och enkäterna kunde besvaras under fem veckor. Av 74 enkäter besvarades 59 vilket blir en svarsfrekvens på 80 procent. I samband med en nationell barnhälsovårdskonferens i oktober 14 tillfrågades vårdutvecklare/samordnare för barnhälsovården om de hade intresse av att medverka till att genomföra en enkätstudie bland BVC-sjuksköterskor. Tretton vårdutvecklare/samordnare inom tio landsting visade intresse att medverka. Verksamhetschefer (drygt 0) i de olika områdena informerades via mejl om den planerade studien och fick möjlighet att återkomma om de inte ansåg att BVCsjuksköterskorna skulle besvara enkäten. Tre verksamhetschefer hörde av sig och ansåg att sjuksköterskorna inte hade möjlighet att fylla i enkäten. Dessa BVCsjuksköterskor togs bort från sändlistan. Fem vårdutvecklare/samordnare valde att lämna enkäten i pappersform till BVC-sjuksköterskor och övriga åtta föredrog webbenkät. Frågorna till BVC-sjuksköterskorna handlade om attityder till och kunskap om våld i nära relationer, hur sjuksköterskor identifierar, vidtar åtgärder och upplevelse av stöd när det förekommer våld i nära relationer, förekomst av 1 Frågeformuläret kan erhållas från författarna 4

5 handlingsplaner/skriftliga rutiner samt i vilken omfattning anmälningar och samverkan sker med socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa 2. Webbenkäten skickades ut till 634 BVC-sjuksköterskor under november och december 14. Två påminnelser skickades och enkäterna kunde besvaras under fem veckor. Av de utskickade enkäterna besvarades 273 stycken vilket gav en svarsfrekvens på 43 procent. Pappersenkäter skickades till respektive vårdutvecklare/samordnare och besvarades i samband med utbildningar. Majoriteten av enkäter lämnades i ett kuvert som sedan skickades av samordnare/vårdutvecklare till ansvarig forskare. Några deltagare valde att ta hem enkäten och skicka in den i frankerat kuvert. Av de utskickade pappersenkäterna besvarades 146. Det är oklart hur många enkäter som lämnades ut. Detta innebär att någon svarsfrekvens inte kan anges för pappersenkäten. Bearbetning och analys av enkätsvaren genomfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Både deskriptiva och jämförande analyser av enkätsvaren redovisas i denna rapport. I jämförande analyser av olika landsting togs ett av de tio landstingen bort på grund av ett fåtal svarande. Därför återges enbart nio landsting/regioner i jämförelserna. För den kvalitativa delen genomfördes under maj och juni 15 telefonintervjuer med tre sjuksköterskor och två vårdutvecklare/samordnare som i enkäten uppgav att de var villiga att ställa upp på en intervju. Intervjuerna bestod av semistrukturerade frågor om det lokala och/eller regionala arbetet med barn som växer upp med våld i nära relationer (Bilaga 1 och 2). Avsikten var att få en mer nyanserad bild och rikligare information än vad enkäterna gav om hur arbetet med våld i nära relationer bedrevs på olika håll i landet. Intervjuerna spelades in, analyserades och kodades deskriptivt (14). Resultat Vad svarade BHV-samordnare och BHV-överläkare? Av de svarande arbetade 60 procent som samordnare/vårdutvecklare för barnhälsovården och övriga som barnhälsovårdsöverläkare. Tjänstgöringsgraden varierade mellan och 0 procent, i genomsnitt arbetade de svarande 73 procent, och antalet BVC-sjuksköterskor som de svarande hade kontakt med varierade från till 350, med ett genomsnitt på 3 sjuksköterskor. Attityder Nästan alla svarande (96 procent) ansåg att barnhälsovården ska uppmärksamma våld i nära relationer och övriga svarade att de var osäkra på om barnhälsovården ska uppmärksamma våld. På frågan hur viktigt det är för BVC att uppmärksamma och 2 Frågeformuläret kan erhållas från författarna 5

6 identifiera våld i nära relationer så ansåg alla att det var viktigt (23 procent) eller mycket viktigt (77 procent) att BVC uppmärksammar frågan. Kunskap och utbildning På frågan om utbildning om Våld i Nära Relationer hade drygt 70 procent deltagit i utbildning under de senaste fem åren. Av dessa hade mer än hälften fått utbildning i en omfattning av en halvdag till två dagar (68 procent). En tiondel hade fått utbildning som omfattade fyra timmar eller mindre och cirka en femtedel hade fått tre dagar eller mer. Två tredjedelar (66 procent) av de som besvarade enkäten bedömde att de var kunniga eller mycket kunniga om vad begreppet våld i nära relationer innebär medan övriga ansåg sig sakna eller ha lite kunskap om begreppet. De flesta (77 procent) ansåg sig kunniga eller mycket kunniga inom området som handlar om våldets konsekvenser för hälsan medan resterande ansåg att de hade lite kunskap. Drygt hälften (57 procent) uppskattade sig kunniga eller mycket kunniga på frågan om hur vanligt förekommande våld i nära relationer är medan övriga ansåg sig ha ringa kunskap. Praxis När det gäller skriftliga rutiner svarade tre fjärdedelar (75 procent) att landstinget/regionen hade skriftliga rutiner för hur hälso- och sjukvården ska uppmärksamma våld i nära relationer, nästan en femtedel (18 procent) angav att det inte fanns och resterande visste inte (7 procent). I fråga om skriftliga rutiner för BVC:s arbete med att uppmärksamma våld i nära relationer angav en tredjedel (34 procent) att det fanns, mer än hälften (57 procent) uppgav att det saknades och resten visste inte (9 procent) om det fanns. Två tredjedelar (64 procent) angav dock att de hade skriftliga rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas om det förekommer våld i barnets familj, knappt en tredjedel (29 procent) angav att sådana rutiner saknades och en mindre andel (7 procent) visste inte. Majoriteten av BHV-enheter (79 procent) hade planer på att utveckla arbetet med våld i nära relationer på BVC, en mindre andel av de svarande visste inte (12 procent) eller hade inga planer (9 procent) på att utveckla arbetet. Vad svarade BVC-sjuksköterskorna? De sjuksköterskor som svarade på enkäten hade arbetat på BVC från knappt ett år till 45 år med ett genomsnitt av tio år. Sjuksköterskornas ålder varierade från 25 till 68 år med en medelålder av 49 år. Graden av tjänstgöring på BVC hade en spridning mellan och 0 procent med genomsnitt på 78 procent. Hur länge sjuksköterskorna hade arbetat på BVC varierade från mindre än ett år till 45 år med ett genomsnitt på år. Något mer än hälften av BVC-sjuksköterskorna (57 procent) uppgav att de arbetade på en mottagning med två eller tre kollegor, en tredjedel hade fyra eller fler kollegor medan en mindre andel (9 procent) hade en eller ingen kollega. Drygt en tredjedel (35 procent) arbetade på en BVC knuten till en familjecentral eller till en familjecentralsliknande verksamhet. 6

7 Attityder Majoriteten av sjuksköterskorna (96 procent) ansåg att BVC ska uppmärksamma våld i nära relationer. Två tredjedelar (68 procent) ansåg att frågan om våldsutsatthet bör ställas systematiskt, antingen till alla mödrar eller till alla föräldrar. Nästan alla sjuksköterskor (99 procent) angav att det var viktigt eller mycket viktigt att BVC uppmärksammar våld i nära relationer. Kunskap och utbildning Drygt hälften av BVC-sjuksköterskorna (56 procent) hade under de senaste fem åren deltagit i utbildning om våld i nära relationer. För mer än hälften (58 procent) av dessa hade utbildningen omfattat en halvdag eller mindre, en tredjedel hade 1-2 dagars utbildning och för resterande nio procent hade utbildningen omfattat 3 dagar eller mer. Ytterst få (7 procent) sjuksköterskor uppfattade sig som mycket kunniga i ämnet våld i nära relationer, lika stor andel angav att de var lite kunniga eller kunniga (44 procent för respektive svarsalternativ) medan en mindre andel (5 procent) angav att de inte var kunniga. Två tredjedelar (66 procent) av sjuksköterskorna uppgav att de hade begränsad kännedom om vilka stödinsatser som finns på lokal nivå för barn föräldrar som lever med våld i nära relationer, medan knappt en femtedel (19 procent) ansåg sig ha stor kunskap om lokala insatser och en mindre andel (15 procent) saknade kännedom. Praxis Hälften av sjuksköterskorna (49 procent) uppgav att de vid behov informerade och samtalade med föräldrar om våld i nära relationer, en tredjedel (30 procent) svarade att de aldrig tog upp ämnet, medan resterande (21 procent) samtalade om våld i nära relationer med alla vid ett eller flera tillfällen. Knappt två tredjedelar av sjuksköterskorna (61 procent) ställde frågan om våld till föräldrar vid misstanke, en fjärdedel (24 procent) svarade att de aldrig frågade om våldsutsatthet och övriga (15 procent) frågade vid ett eller flera tillfällen. Drygt hälften av sjuksköterskorna (55 procent) svarade att de misstänker att barn är utsatta för direkt (misshandel, sexuella övergrepp) eller indirekt våld (bevittnat våld mellan närstående) mer sällan än en gång per år, cirka en fjärdedel (27 procent) uppgav att de misstänker det en gång per år och resterande (18 procent) uppgav att de hade misstankar en gång per halvår eller mer ofta. Cirka hälften (56 procent) av BVC-sjuksköterskorna hade inte anmält något barn till socialtjänsten under 14, mindre än en fjärdedel (23 procent) hade gjort en anmälan och övriga (21 procent) hade gjort minst två anmälningar. Antal barn som under 14 anmälts till socialtjänsten varierade mellan noll och tio barn. I genomsnitt hade ett barn per sjuksköterska anmälts till socialtjänsten. Något mer än hälften av sjuksköterskorna (55 procent) svarade att det på arbetsplatsen fanns skriftliga rutiner för vilka åtgärder som skulle vidtas om det 7

8 framkom att det förekom våld i barnets familj. En femtedel (21 procent) svarade att de inte visste om det fanns skriftliga rutiner och ungefär en lika stor andel (23 procent) uppgav att det saknades rutiner. För anmälan till socialtjänsten uppgav majoriteten (77 procent) att det fanns skriftliga rutiner, medan ungefär en lika stor andel (11 respektive 12 procent) var osäkra på eller uppgav att det saknades rutiner. Hälften av sjuksköterskorna (53 procent) arbetade på en BVC som hade ett strukturerat samarbete med socialtjänsten med en variation av möten från en gång per vecka till en gång per termin. Mer än hälften av sjuksköterskorna (61 procent) uppgav att det fanns informationsmaterial om våld i nära relationer på arbetsplatsen i form av affischer eller material i väntrum, på toaletter eller liknande. Material som nämndes var bland annat Kvinnofridslinjen, nationell stödtelefon, och lokalt material såsom stödgrupper/samtalsgrupper för kvinnor, barn och män. Övrigt I BVC-enkätens sista fråga Är det något mer du vill tillägga? nämndes många olika tankar och förslag som kan sammanfattas i tre områden behov av rutiner för arbetet med våld i nära relationer, brist på tid och bristfälligt samarbete med socialtjänsten. Flera av de sjuksköterskor som lämnat kommentarer menade att det behövs ett strukturerat arbetssätt jämförbart med mödrahälsovårdens rutin att ställa frågan till alla blivande mödrar. Vidare beskrev flera sjuksköterskor att arbetet på BVC är tidspressat och det skulle behövas längre besök för att hinna med att införa arbetet med våld i nära relationer och slutligen var det många sjuksköterskor som beskrev behov av bättre samarbete med socialtjänsten. Samband mellan BVC-sjuksköterskors utbildning om våld och praxis Aldrig Vid behov Med alla vid 1 el Ol besök 0 Ingen utbildning Halvdag el mindre 1 dag el Olera Figur 1. Information och samtal med föräldrar om våld i nära relationer utifrån om BVCsjuksköterskorna har deltagit i utbildning angivet i procent 8

9 Enligt Figur 1 var sannolikheten för att informera och samtala med alla föräldrar om våld i nära relationer vid ett eller flera besök större för de sjuksköterskor som hade deltagit i utbildning jämfört med sjuksköterskor utan utbildning(p <.001) Aldrig Vid misstanke Vid 1 el Ol besök 0 Ingen utbildning Halvdag el mindre 1 dag el Olera Figur 2. Ställer frågor om våld i nära relationer i förhållande till om BVC-sjuksköterskorna har deltagit i utbildning angivet i procent För de BVC-sjuksköterskor som hade deltagit i utbildning var sannolikheten enligt Figur 2 större för att de skulle ställa frågor om våld vid misstanke eller vid ett eller flera besök jämfört med de sjuksköterskor som inte hade deltagit i någon utbildning (p <.001) Ingen utbildning Halvdag el mindre 1 dag el Olera 0 anmäln 1 anmälan 2 > anmäln Figur 3. Antal anmälningar till socialtjänsten om att barn far illa i förhållande till om BVCsjuksköterskorna har deltagit i utbildning 9

10 Sannolikheten för att göra anmälningar till socialtjänsten var enligt Figur 3 högre för de sjuksköterskor som hade deltagit i utbildning om våld i nära relationer omfattande en eller flera dagar. Kortare utbildningar om en halvdag eller mindre, alternativt ingen utbildning ökade sannolikheten för att inte göra någon anmälan om att barn far illa (p <.05). Hur ofta sjuksköterskorna misstänkte att ett barn är utsatt för indirekt eller direkt våld hade inte något samband med om de hade deltagit i någon utbildning. Samband mellan att uppmärksamma våld och erfarenhet, rutiner och praxis Aldrig Vid behov Med alla Figur 4. I vilken omfattning BVC-sjuksköterskor informerar om och samtalar med föräldrar om våld i nära relationer relaterat till erfarenhet, rutiner och praxis En stjärna i figuren visar en statistiskt säkerställd skillnad Sannolikheten för att informera och samtala med föräldrar om våld i nära relationer var högre för de BVC-sjuksköterskor som arbetat år eller mer inom barnhälsovården (p <.004), om sjuksköterskan har kännedom om vilka stödinsatser som finns för barn och föräldrar (p <.0001) om det fanns skriftliga rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas om det förekommer våld (p <.0001) och om det finns skriftliga rutiner för hur anmälan till socialtjänsten ska göras (p <.05). Vidare var sannolikheten högre för att informera och samtala om BVC-sjuksköterskan upplever att chefen är ett stöd (p <.003). Om BVC var knuten till en familjecentral, eller om det finns ett strukturerat samarbete med socialtjänsten eller om BVC-sjuksköterskan hade stöd från kollegor ökade inte sannolikheten för att informera och samtala med föräldrar om våld i nära relationer (Figur 4).

11 Aldrig Vid behov Med alla Figur 5. I vilken omfattning BVC-sjuksköterskor ställer frågor om våld i nära relationer till föräldrar relaterat till erfarenhet, rutiner och praxis Om sjuksköterskan hade arbetat mer än år på BVC ökade sannolikheten för att ställa frågor om våld i nära relationer till föräldrar (p <.0001). Vidare ökade kännedom om vilka stödinsatser som finns för föräldrar och barn (p <.0001) och skriftliga rutiner för anmälan till socialtjänsten (p <.016) sannolikheten för att BVCsjuksköterskorna att fråga föräldrar om våld i nära relationer. Sannolikheten för att ställa frågor om våld var också högre om BVC-sjuksköterskorna angav att de hade stöd från kollegor (p <.0001) och från chef (p <.002) Ingen 1 anmälan 2 el Ol anmäln Figur 6. I vilken omfattning BVC-sjuksköterskor har gjort anmälan till socialtjänsten relaterat till erfarenhet, rutiner och praxis 11

12 Sannolikheten för att sjuksköterskorna skulle ange att de hade gjort anmälan till socialtjänsten var högre om de hade kännedom om vilka stödinsatser som finns för barn och föräldrar (p <.033), om de uppgav att de hade stöd från kollegor (p.012) och från chef (p <.021). Jämförelser mellan olika landsting baserat på BVC-sjuksköterskornas svar 0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% % % 0% A B C D E F G H I 1 dag el mer Halvdag el mindre Ingen Figur 7. Fördelning av andelen BVC-sjuksköterskor som deltagit i utbildning om våld i nära relationer fördelat på medverkande landsting I jämförelser av olika landsting så var spridningen i hur mycket utbildning BVCsjuksköterskorna hade fått stor (Figur 7). I landsting D och H var andelen sjuksköterskor som hade fått utbildning om våld i nära relationer högst och lägst andel utbildning fanns i landsting I och F (p <.001). 12

13 0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% % % 0% A B C D E F G H I Landsting Med alla Vid Behov Aldrig Figur 8. Fördelning av andelen BVC-sjuksköterskor som informerar och samtalar med föräldrar om våld i nära relationer fördelat på medverkande landsting Andelen sjuksköterskor som informerade och samtalade med föräldrar om våld i nära relationer varierade mellan de olika landstingen (Figur 8). I landsting B och I var andelen sjuksköterskor som informerade och samtalade lägst och störst andel återfanns i landsting C (p <.002). 0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% % % 0% A B C D E F G H I Landsting Med alla Vid Behov Aldrig Figur 9. Fördelning av andelen BVC-sjuksköterskor som ställer frågor till föräldrar om våld i nära relationer fördelat på medverkande landsting Variationen för att ställa frågor om våld till föräldrar var stor mellan de olika landstingen (Figur 9). Landsting D och H hade en stor andel sjuksköterskor som ställde frågor om våld medan landsting B hade en låg andel (p <.0001). 13

14 0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% % % 0% A B C D E F G H I Landsting 2 el Ol anmäln 1 anmälan Ingen Figur. Fördelning av andelen BVC-sjuksköterskor som har gjort anmälan till socialtjänsten om att barn far illa fördelat på medverkande landsting Fördelningen av antalet anmälningar till socialtjänsten mellan de olika landstingen var inte statistiskt säkerställd A B C D E F G H I Figur 11a. Fördelning av andel BVC-sjuksköterskor som delar ut informationsmaterial om våld i nära relationer till föräldrar i de olika landstingen 14

15 A B C D E F G H I Figur 11b. Fördelning av andel BVC-sjuksköterskor som angivit att informationsmaterial finns på BVC i de olika landstingen A B C D E F G H I Figur 11c. Andel BVC-sjuksköterskor som uppgivit att strukturerat samarbete finns med socialtjänsten i de olika landstingen 15

16 A B C D E F G H I Figur 11 d. Andel BVC-sjuksköterskor som uppgivit att det finns skriftliga rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas om det förekommer våld i de olika landstigen A B C D E F G H I Figur 11e. Andel BVC-sjuksköterskor som angivit om det finns rutiner för hur en anmälan till socialtjänsten ska göras i de olika landstigen. I Figur 11a-e illustreras spridningen mellan de olika landstingen vad gäller praxis för arbetet med våld i nära relationer. Om det finns informationsmaterial på BVC uppvisade en stor variation mellan olika landsting, lägst i landsting I och högst i landsting E (p <.008). Förekomst av strukturerat samarbete med socialtjänsten hade lägst förekomst i landsting I och högst i landsting B (p.0001). Rutiner för åtgärder vid förekomst av våld i nära relationer hade en stor spridning med lägst andel i landsting A och högst andel i landsting D (p.0001) med ett nästan snarlikt mönster gällande rutiner för anmälan till socialtjänsten men där även landsting I ligger högt (p <.003). 16

17 Intervjuer Gemensamt för samtliga intervjusvar var att barnhälsovården ansågs ha en stor möjlighet att identifiera barn som lever i familjer där det förekommer våld och att det är en viktig fråga för barnhälsovården. BVC har en jätte stor roll i det arbetet. Vårt uppdrag är ju någonstans att vara barnens ställföreträdare eller barnens advokater, De svarande menade att frågor om våldsutsatthet inte ställs på BVC idag och att arbetet behöver utvecklas så att det ingår i BVC-arbetet att ställa frågor om våldsutsatthet till föräldrar på BVC. Vi behöver få upp det på dagordningen precis som vi har en utvecklingsbedömning vid de olika nyckelåldrarna Det ska vara en fråga som alla har rätt att få Vi har ett ansvar, tycker jag, att lyfta frågan och prata om det..förklara också hur det påverkar barn Utbildning, stöd i arbetet för BVC-sjuksköterskor och stöd för våldsutsatta och våldsförövare var delar som lyftes för att kunna utveckla arbetet. I intervjuerna framkom att arbetet på BVC är hårt pressat idag och att det behövs mer tid för att kunna uppmärksamma frågan om våld. vi är väldigt, kåren är väldigt lojala så, och är mycket gummisnoddspersoner som jobbar här. Och det tror jag, det fungerar inte i längden Vikten av kvalitet i arbetet lyftes och att resurserna för förebyggande verksamhet är för knappa. En aspekt som lyftes för att höja kvalitén var handledning och konsultation. Psykologer nämndes som viktiga för att ge stöd i hur sjuksköterskor ska kunna ta upp och hantera frågor om våld. Två av de intervjuade talade om svårigheter vad gäller anmälan till socialtjänsten. Det finns en stor okunskap hos oss där,..och en rädsla. Att anmäla betyder för många att man måste ha rena fakta, det betyder dessutom att man är ond Jag har en skyldighet att tala om att det finns stöd och hjälp att få och det är kanske det som gör att jag, jag känner mig inte så bekymrad över att göra en orosanmälan till socialtjänsten Hur sjuksköterskor ska ta upp att de gör en anmälan till socialtjänsten med berörda föräldrar fanns det olika åsikter om. Någon menade att det är svårt att säga till en familj att man gör en anmälan och att det kan behöva formuleras med andra ord. En annan sjuksköterska menade att det är viktigt att vara tydlig. 17

18 Diskussion och förslag på fortsatt arbete Syftet med föreliggande kartläggning var att inom svensk barnhälsovård studera attityder, kunskap och praxis till att uppmärksamma barn som växer upp med våld i nära relationer. Utifrån vetskapen om den låga andel anmälningar som görs till socialtjänsten inom barnhälsovården i Stockholms län (12) är det angeläget att få en ökad systematisk kunskap om hur barnhälsovården i olika delar av landet arbetar med att uppmärksamma barn som växer upp med våld i nära relationer. Både vårdutvecklare/samordnare, överläkare och sjuksköterskor verksamma i barnhälsovården anser att det är viktigt att barnhälsovården uppmärksammar och identifierar våld i nära relationer. Majoriteten av BVC-sjuksköterskor tycker att föräldrar ska informeras om våld i nära relationer och att föräldrar på BVC ska få frågor om våldsutsatthet. I studier av vad som kan påverka hur våld i nära relationer uppmärksammas inom hälso- och sjukvården, har olika hinder identifierats såsom bristande stöd från chefer, bristande stöd inom organisationen i form av handlingsplaner, utbildning och handledning (15). Ett annat problem är samverkan med andra instanser i samhället. Andra hinder är bristande kunskap och/eller kompetens hos personalen för att identifiera våld i nära relationer (16). Resultatet från föreliggande kartläggning bekräftar att utbildning om våld i nära relationer, stöd från kollegor och chefer samt skriftliga rutiner ökar aktiviteten bland BVC-sjuksköterskor. De sjuksköterskor som har fått utbildning samtalar med och informerar föräldrar i större utsträckning och frågor om våldsutsatthet ställs oftare. Dessutom gör sjuksköterskor som fått utbildning fler anmälningar till socialtjänsten för barn som misstänks fara illa. Även stöd från chef, kollegor och skriftliga rutiner ökar enligt föreliggande kartläggning sjuksköterskors uppmärksamhet av barn som lever i familjer där det förekommer våld. Drygt var tionde BVC-sjuksköterska svarar att det saknas rutiner för anmälan till socialtjänsten och lika många svarar att de inte vet om det finns rutiner. Det är anmärkningsvärt att inom en verksamhet som har uppdraget att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa så saknas rutiner för anmälan till socialtjänsten. Det kan därför vara angeläget att BHV-enheterna i Sverige tillser att det finns riktlinjer på BVC för arbetet med barn som misstänks fara illa eller riskerar att fara illa. Kommittéen mot barnmisshandel uppskattar att procent av alla barn i Sverige upplever våld i hemmet och att 5 procent upplever våld ofta (17). I stort sett alla barn i åldern 0-6 år besöker BVC regelbundet och BVC har bland annat till uppgift att tidigt uppmärksamma barn som misstänks fara illa eller som riskerar att fara illa (18). Resultaten i föreliggande kartläggning visar att av de barn som besöker BVC är det bara en bråkdel som av BVC-sjuksköterskan misstänks leva i familjer där det förekommer våld. 18

19 I diskussionen om hälso- och sjukvårdens arbete med att ställa frågan om våldsutsatthet debatteras om frågan ska ställas systematiskt eller endast vid misstanke. Mer än 80 procent av de svarande BVC-sjuksköterskorna misstänker en gång om året eller mer sällan att barn är utsatta för direkt eller indirekt våld. Detta borde innebära att eftersom majoriteten av sjuksköterskorna svarar att de ställer frågan om våld vid misstanke ställs frågorna i verkligheten mycket sällan. Riktlinjer från WHO (2) och Socialstyrelsen (11) är att frågor om våld bör ställas systematiskt inom vårdverksamheter som har en längre vårdkontakt med kvinnor i perioder då kvinnor kan löpa större risk för att utsättas för våld. Enligt Brottsförebyggande rådets kartläggning (19) uppger 13 procent av kvinnor med barn i åldern 0-6 år att de under 12 blivit utsatta för återkommande psykiskt våld. Motsvarande siffra för kvinnor utsatta för återkommande fysiskt våld med barn i åldern 0-6 år är knappt 9 procent. Detta tyder på att barnhälsovården dagligen möter kvinnor och barn som upplever våld. Barnhälsovården som i stort sett möter alla barn 0-6 år och deras föräldrar har en unik möjlighet att uppmärksamma barn som upplever våld. Barnhälsovården har idag inget strukturerat arbetssätt för att uppmärksamma dessa barn och det finns stora regionala skillnader vad beträffar praxis. Andelen barn som av barnhälsovården anmäls till socialtjänsten är anmärkningsvärt få. Denna kartläggning visar att det finns en vilja både från barnhälsovårdsenheter och från enskilda BVC-sjuksköterskor att utveckla arbetet inom området våld i nära relationer. Det är högst angeläget att utveckla och beforska metoder och verktyg som kan användas inom barnhälsovården för att uppmärksamma och ge stöd till barn som lever i familjer där det förekommer våld. Referenser 1. MacMillan HL, Wathen CN. Children's exposure to intimate partner violence. Child and adolescent psychiatric clinics of North America. 14;23(2): , viii-ix. 2. Gilbert R, Widom CS, Browne K, Fergusson D, Webb E, Janson S. Burden and consequences of child maltreatment in high-income countries. Lancet. 09;373(9657): Holt S, Buckley H, Whelan S. The impact of exposure to domestic violence on children and young people: a review of the literature. Child abuse & neglect. 08;32(8): Bair-Merritt MH, Blackstone M, Feudtner C. Physical health outcomes of childhood exposure to intimate partner violence: a systematic review. Pediatrics. 06;117(2):e Foster H, Brooks-Gunn J. Toward a stress process model of children's exposure to physical family and community violence. Clinical child and family psychology review. 09;12(2): Cross TP, Mathews B, Tonmyr L, Scott D, Ouimet C. Child welfare policy and practice on children's exposure to domestic violence. Child abuse & neglect. 12;36(3):

20 7. Grip K. The Damage Done: Children Exposed to Intimate Partner Violence and their Mothers. Gothenburg: University of Gothenburg; Hultmann O. Hur upptäcker BUP våld i nära relationer?. Stockholm: Allmänna Barnhuset, WHO. Responding to intimate partner violence and sexual violence against women. WHO clinical and policy guidelines. Geneva: 13.. Hooker L, Ward B, Verrinder G. Domestic violence screening in maternal and child health nursing practice: a scoping review. Contemporary nurse. 12;42(2): SOFS 14:4. Våld i nära relationer. Stockholm Socialstyreslen, Barnhälsovården. Årsrapport 13, barnhälsovård. Stockholm: Stockholms läns landsting, Leppakoski T, Paavilainen E. Triangulation as a method to create a preliminary model to identify and intervene in intimate partner violence. Applied nursing research : ANR. 12;25(3): Sandelowski M. Whatever happened to qualitative description? Research in nursing & health. 00;23(4): Garcia-Moreno C, Hegarty K, Lucas d'oliveira AF, Koziol-MacLain J, Colombini M, Feder G. The health-systems response to violence against women. Lancet Sprague S, Swinton M, Madden K, Swaleh R, Goslings JC, Petrisor B, et al. Barriers to and facilitators for screening women for intimate partner violence in surgical fracture clinics: a qualitative descriptive approach. BMC musculoskeletal disorders. 13;14: SOU. Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. In: Socialdepartementet, editor. Stockhom Socialstyrelsen. Att vilja se, vilja veta och våga fråga - Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet. Stockholm: Brottsförebyggande rådet B. Brott i nära relationer. En nationell kartläggning. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 14 Contract No.: Rapport 14:8.

21 Bilaga 1 Intervjuguide till BHV-vårdutvecklare/samordnare I november-december 14 svarade du på en enkät om BHV:s arbete med att uppmärksamma barn som upplever våld. Du svarade då att du skulle kunna tänka dig att ställa upp på en intervju. Har du möjlighet och tid? ca. min. Hur definierar du våld i nära relationer? Hur arbetar ni på BHV-enheten idag med våld i nära relationer? Vilka möjligheter ser du för barnhälsovården att arbeta med våld i nära relationer? Finns det möjligheter för att genomföra eventuella förändringar? Givet dagens resurser, finns det då möjligheter? Vilka hinder ser du för att arbeta med våld i nära relationer inom barnhälsovården? Finns det hinder för att genomföra eventuella förändringar? Givet dagens resurser, finns det sätt att komma runt hinder? Hur ser du på att ställa frågan om våldsutsatthet inom barnhälsovården? Möjligheter, hinder, problem? Planer/tankar på att utveckla arbetet på BVC? Hur? När? Några ytterligare synpunkter som du tycker är viktiga? Extra frågor anpassade till svaren i enkäten t.ex. skriftliga rutiner, anmälningar o.s.v. 21

22 Bilaga 2 Intervjuguide till BVC-sjuksköterskor I november-december 14 svarade du på en enkät om BVC:s arbete med att uppmärksamma barn som upplever våld. Du svarade då att du skulle kunna tänka dig att ställa upp på en intervju. Har du möjlighet och tid? ca. min. Hur definierar du våld i nära relationer? Vad tänker du om BVC:s roll i arbetet med att uppmärksamma våld i nära relationer/barn som lever i familjer där det förekommer våld? Hur arbetar du idag med våld i nära relationer? Beskriv hur du arbetar på individuell nivå (familjer & barn) och om ni på det BVC du arbetar på har några handlingsrutiner. Ev. Informerar och samtalar om våld vid ett besök på BVC när och hur? Informerar och samtalar om våld vid behov vad innebär vid behov? Hur skulle du vilja arbeta med den här frågan framöver? Finns det något i arbetet som behöver förändras och i så fall vad? Vilka möjligheter ser du för att arbeta med våld i nära relationer på BVC? Finns det möjligheter för att genomföra eventuella förändringar? Givet dagens resurser, finns det då möjligheter? Vilka hinder ser du för att arbeta med våld i nära relationer på BVC? Finns det hinder för att genomföra eventuella förändringar? Givet dagens resurser, finns det sätt att komma runt hinder? Några ytterligare synpunkter som du tycker är viktiga? Extra frågor anpassade till svaren i enkäten t.ex. skriftliga rutiner, anmälningar o.s.v. 22

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer En delrapport om rutiner och behov för upptäckt och åtgärder inom akutsjukvården i Stockholms läns landsting RAPPORT 2015:8 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer En kartläggning av vilka rutiner och behov som finns för upptäckt och åtgärder inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting RAPPORT 2015:7 Citera gärna Centrum för epidemiologi

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,

Läs mer

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Att uppmärksamma våld i nära relationer Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer En delrapport om vilka rutiner och behov som finns för upptäckt och åtgärder inom barn- och ungdomspsykiatri samt ätstörningsenheter inom Stockholms läns landsting RAPPORT 2016:8

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Barn som far illa Kandidatföreläsning

Barn som far illa Kandidatföreläsning Barn som far illa Kandidatföreläsning 130913 Liv Lyngå Folsach ST-läkare, Barn och Ungdomsmedicinska Klin. SUS Olof Stuermer Barnhälsovårdsöverläkare, Överläkare i barnpsykiatri, Ystad BARNKONVENTIONEN

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

Barn som far illa & våld i nära relationer

Barn som far illa & våld i nära relationer Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på

Läs mer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare. Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där

Läs mer

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Utveckling och forskning i samarbete mellan Landstinget i Värmland, Region Örebro län samt Karlstads och Örebro Universitet. Kjerstin Almqvist,

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning och behandling inom BUP Göteborg finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Att uppmärksamma våld i nära relationer Tycker sjuksköterskor att det är hanterbart? Delrapport 1

Att uppmärksamma våld i nära relationer Tycker sjuksköterskor att det är hanterbart? Delrapport 1 Att uppmärksamma våld i nära relationer Tycker sjuksköterskor att det är hanterbart? Delrapport 1 Ett pilotprojekt inom Barnhälsovården i Stockholms läns landsting RAPPORT 2015:3 Citera gärna Centrum för

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld i samhället Nationella trygghetsundersökningen 2016 (n=11 600) (BRÅ) 2,7 procent uppgav att de utsatts för misshandel Utsatta

Läs mer

Primärvårdsläkares erfarenheter av anmälningar till socialtjänsten när barn far illa. - en kvalitativ intervjustudie

Primärvårdsläkares erfarenheter av anmälningar till socialtjänsten när barn far illa. - en kvalitativ intervjustudie Primärvårdsläkares erfarenheter av anmälningar till socialtjänsten när barn far illa. - en kvalitativ intervjustudie Katarina Fröjvik Moberg ST-läkare vårdcentralen Bunkeflo Klagshamnsvägen 46, 2 vån 21837

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet Utsatta barn och ungdomar i Sverige - hur syns de i tandvården? Våldsutsatthet ger ohälsa Therese Kvist ST-tandläkare/ Doktorand Institutionen för odontologi Karolinska Institutet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information

Läs mer

Anmälan När, hur och sen då?

Anmälan När, hur och sen då? Uppdrag Barn som far illa Region Skåne Åsa Gustavsson Kerstin Bergmark Utvecklare www.skane.se/barnsomfarilla Våra ledord Våga se, våga fråga & våga agera Anmälan När, hur och sen då? Hur säger man när

Läs mer

Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg.

Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg. Stadsrevisionen Projektplan Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation goteborg.se/stadsrevisionen 2 P R O J E K T P L A N Göteborgs Stads arbete med stöd till personer

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Våld i familjen Kartläggning och behandling inom BUP Resultat och erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS)

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Eva Wendt Jessica Svensson

Eva Wendt Jessica Svensson Stort tack till all personal vid deltagande verksamheter som på olika sätt givit underlag till denna rapport. Ert engagemang har bidragit till en utvärdering, som vi hoppas kan få betydelse för hälso-

Läs mer

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet Barns utsatthet att förstå och förändra Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet Antal anmälda misshandelsbrott mot barn 2007 2016 (BRÅ 2015) År 2016 anmäldes sammantaget

Läs mer

Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019

Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Uppdrag att planera för utökad samverkan i frågor om förbättrad upptäckt av våld i nära relationer m.m.

Uppdrag att planera för utökad samverkan i frågor om förbättrad upptäckt av våld i nära relationer m.m. Regeringsbeslut II:3 2018-06-14 S2018/03696/JÄM (delvis) Socialdepartementet Arbetsförmedlingen 113 99 Stockholm Uppdrag att planera för utökad samverkan i frågor om förbättrad upptäckt av våld i nära

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Utbildning BHV juridik

Utbildning BHV juridik Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och

Läs mer

Uppmärksamma den andra föräldern

Uppmärksamma den andra föräldern Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Vid misstanke om att barn far illa

Vid misstanke om att barn far illa Vid misstanke om att barn far illa Handlingsplan Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Handlingsplan Utbildning Utbildnings- och 2017-12-31 omsorgsutskottet Upprättad av Fastställd/upprättad

Läs mer

Att anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete

Att anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Att anmäla oro - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete sofia.enell@lnu.se Institutionen för socialt arbete Julia, 16 år (14 år vid placering) Alltså jag hade ju

Läs mer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76 Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och

Läs mer

Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem

Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Våld i nära relation Norrbottens läns landsting

Våld i nära relation Norrbottens läns landsting Bilaga 2 Våld i nära relation Norrbottens läns landsting Undersökningsperiod: 2015-11-11 -> 2015-11-30 Antal svar: 875 Svarsfrekvens: 43.1% (875/2032) Om oss och granskningen Landstingsrevisionen PwC Våld

Läs mer

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld Kungsholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-09-08 Handläggare Hans Wallöf Telefon: 08-508 08 516 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2015-09-24 Svar på

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN?

FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN? FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN? IDA LINDBLAD, LEG PSYKOLOG, MED. DR. Individer med intellektuell funktionsnedsättning Att ha en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism

Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism Lägesbild över Sveriges kommuners arbete mot våldsbejakande extremism Den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (nedan kallad Samordnaren) tilldelades uppdraget i

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Projektledningen BarnSäkert

Projektledningen BarnSäkert BarnSäkert Maria Engström Doktorand forskargruppen, Institutionen Kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Vårdutvecklare barnhälsovården i Uppsala län Projektledningen BarnSäkert Steven Lucas projektledare,

Läs mer

Att kunna se, att våga se

Att kunna se, att våga se Att kunna se, att våga se En studie om ungdomar som begått sexuella övergrepp anmälda till socialtjänst i Malmö, Lund och Kristianstad under 2011 Materialet är framtaget av Sexuell hälsa inom Sociala resursförvaltningen

Läs mer

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009 Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård

Läs mer

Kansliet. Susann Swärd

Kansliet. Susann Swärd 2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...

Läs mer

11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i

11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i 11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i Region Stockholm HSN 2019-0554 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Regional riktlinje kring oro för väntat barn Regional riktlinje kring oro för väntat barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. INNEHÅLL

Läs mer

Barns psykosociala ohälsa

Barns psykosociala ohälsa Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret

Läs mer

Barn som riskerar att fara illa

Barn som riskerar att fara illa Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett

Läs mer

Anmäl vid misstanke om barn far illa

Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Ann Wolmar www.valdinararelationer.se Utbildning Forskning Samverkan VKV Regionala medicinska riktlinjer Metodutveckling

Läs mer

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,

Läs mer

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet

Läs mer

Skrivelse av Erika Ullberg (S) om #metoo och hur landstinget arbetar för att motverka sexuella trakasserier

Skrivelse av Erika Ullberg (S) om #metoo och hur landstinget arbetar för att motverka sexuella trakasserier Landstingsstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE LS 2017-1447 Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Lena Halvardson Rensfelt 1 (4) Landstingsstyrelsens ägarutskott Skrivelse av Erika Ullberg

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer