Konstnärsnämnden ISBN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konstnärsnämnden ISBN 978-91-977435-0-1"

Transkript

1

2 Konstnärsnämnden ISBN Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, Stockholm Tel: Fax: E-post: Hemsida: Illustrationer: Magnus Bard Grafisk formgivning: Mu ab Tryck: Edita AB, Västerås Ansvarig utgivare: Ingrid Elam Konstnärsnämnden 2008

3 Om utställningsersättning Beskrivning och försök till analys av Nils Johansson och Ann Traber

4 4

5 Till Konstnärsnämnden Konstnärsnämndens styrelse har givit undertecknad Nils Johansson i uppdrag att göra en studie av utställnings ersättningen till bild- och formkonstnärer. Resultatet presenteras härmed. I arbetet har Ann Traber medverkat, särskilt med de delar som rör den statliga utställningsersättningen. Vi svarar dock bägge för rapporten i dess helhet. Stockholm i juni 2007 Nils Johansson Ann Traber 5

6 Förord På uppdrag av Konstnärsnämndens styrelse har en kartläggning av utställningsersättningen för bild- och formkonstnärer genomförts, för att se hur den fungerat i teorin och i praktiken. Nils Johansson, f.d. kanslichef vid Konstnärsnämnden, tilldelades uppdraget att genomföra studien och Ann Traber engagerades för att medverka i arbetets slutfas. Kartläggningen låg klar i juni 2007 och delgavs då parterna som var i full gång att arbeta fram ett nytt avtal. Det nya avtalet är nu beslutat av regeringen och Konstnärsnämnden publicerar därför sin kartläggning med avtalet som bilaga. I kartläggningen finns en genomgång av ersättningens framväxt och en grundlig genomgång av dess utformning under perioden Utredarna har också gått igenom hur avtalet följts av de statliga institutionerna, vilka är bundna att följa avtalet. Kartläggningens slutsats är att de statliga institutionerna under åren enbart i ett fall har följt det statliga avtalet om utställningsersättning korrekt. Detta betyder att bild- och formkonstnärer inte erhållit skälig ersättning för sitt arbete i samband med utställningar. Konstnärsnämnden har som uppdrag att bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala villkor inom alla konstområden. Det innebär att vi på ett oberoende och objektivt sätt med olika medel försöker beskriva konstnärernas arbetssituation och villkor för att skapa konst. Konstnärspolitikens målsättning är att konstnärer inom alla konstområden skall kunna basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete. Om konstnärerna skall ha realistiska möjligheter att uppfylla målsättningen, bör staten självklart vara förebildlig och till och med löneledande. Konstnärer, i detta fall bild- och formkonstnärer, måste som alla andra arbetstagare och uppdragstagare få skäligt betalt för sitt arbete. Idag är ofta kopplingarna mellan arbetsinsats och inkomst långa, krokiga och tidsmässigt utdragna då det ibland hänvisas till ett stipendium från en annan instans eller till en eventuell framtida marknadsfördel inom den privata sektorn. För att arbetsmarknaden/marknaden skall fungera bör den direkta kopplingen mellan utfört arbete/tidsåtgång och lön/arvodering stärkas. Nämnden ser att det i det nya avtalet finns bättre förutsättning för detta. Det kan ifrågasättas varför Konstnärsnämnden nu väljer att offentliggöra en utredning som delvis är daterad. Vi gör det för att vi ser att det 6

7 är ett framtida viktigt historiskt dokument som gör att vi förstår utställningsersättningens framväxt och ifrån vilket sammanhang som det nya avtalet tar sitt avstamp. En av de stora svårigheterna med att arbeta med konstnärspolitiken är just avsaknaden av klargörande dokument, förklaringar på varför en viss reform tillkommer och tankarna bakom den. Vi publicerar den även för att öppet visa det dokument som utan tvivel mer än väl uppfyllt sin uppgift, att ligga till grund för en positiv förändring av förutsättningarna för att bild- och formkonstnärerna skall få skälig ersättning för sitt arbete vid utställningstillfället. Nämnden har därmed uppfyllt sitt uppdrag att lägga fram oberoende och objekt kunskap om konstnärernas förhållanden så att regeringen kan fatta kulturpolitiska beslut. Det nya avtalet På det statliga området regleras utställningsersättningen i avtal mellan staten, representerad av Kulturrådet, å den ena sidan, och Konstnärernas Riksorganisation/Konsthantverkare och Industridesigners Förening, Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund å den andra sidan. Kulturrådet förhandlar avtalet för statens räkning. Hösten 2005 sade konstnärsorganisationerna upp avtalet till omförhandling. Det dåvarande avtalet löpte ut den 1 januari 2006, men parterna kom överens att låta det fortsätta att gälla till dess att ett nytt avtal tecknats. Kartläggningen färdigställdes under våren 2007 och skickades till parterna för kännedom. Publiceringen av kartläggningen sköts upp till dess att det nya avtalet slutits. Parterna kom överens om innehållet i ett nytt avtal om utställningsersättning den 18 december Det nya avtalet godkändes den 19 september 2008 av regeringen och beslutades då vara giltigt fr o m den 1 januari I budgetpropositionen som överlämnades till riksdagen den 22 september 2008 beslutades även att Moderna Museet och Riksutställningar skulle tillföras 1 miljon vardera år 2009 för utställningsverksamheten. Det nya avtalet skiljer sig markant från det förra. Avtalet har blivit tydligare och riktlinjerna är lättare att tolka. Avtalet är uppdelat i två olika delar: en del som handlar om avtalets allmänna villkor och vilka delar som ska tas upp i de skriftliga avtal som den statliga arrangören ska skriva, samt en tariffdel som ska vara underlag för hur den ekonomiska ersättningen av utställningsersättningen ska beräknas. Parterna har tagit fasta på det delvis oreglerade område som tidigare 7

8 innebar att konstnärerna hade svårt att få ersättning för annat än själva utlåningen av konstverk. I det nya avtalet tydliggörs att allt arbete som konstnären utför i samband med utställningar före, under och efter utställningen ska regleras i skriftliga avtal och arvoderas utanför ramen för utställningsersättningen. Utställningsnivåerna har höjts något, men den främsta skillnaden är hur ersättningens storlek beräknas. Tidigare baserades ersättningen dels på antal utställda verk, dels på utställningens yta. I det nya avtalet baseras utställningsersättningen dels på hur länge utställningen pågår, dels på hur många besökare institutionen har. Man skiljer också mellan fyra olika arrangörskategorier: större museer och konsthallar; medelstora museer, länsmuseer och kulturhus; mindre museer och medelstora konsthallar; och slutligen små konsthallar och utställningsrum samt fria ytor. Vad gäller utställningens längd tas ingen hänsyn till avbrott i visningen, vilket kan få stor effekt vid vandringsutställningar som därmed anses pågå så länge som konstnären lånar ut sitt verk. Även det nya avtalet lägger ansvaret att upprätta skriftliga avtal mellan konstnär och arrangör på arrangören. Däremot ska avtalet reglera och ta upp villkoren för konstnären avseende följande: kostnader i samband med utställningar, t ex frakt, försäkring, resor, teknik och annan utrustning arbete i samband med utställningsuppdraget, så som betalning för konstnärens arbete inför, under och efter utställning, t ex arbete med produktion, katalogarbete, möten, visningar och efterarbete upphovsrättsligt nyttjande efter avslutad utställning, t ex nyttjande på arrangörens hemsida ersättning enligt fastlagt tariff för utställningsersättning information om vilka arrangörer som visar utställningen i samband vandringsutställningar ange tidpunkt och former för redovisning av ekonomisk ersättning till konstnären avtalet ska innehålla en beskrivning av utställningen med angivelse av utställningstid, plats/platser, ansvarig arrangör, deltagande konstnärer, leveranstider, förteckning av konstverk Vid utställningar med flera konstnärer kan ett avtal träffas med konstnärsgrupper som representeras gemensamt. Man har också en tydligare 8

9 ansvarsfördelning vid vandringsutställningar, där producenten ansvarar för avtal mellan samtliga arrangörer och konstnären under vandringsutställningen. En annan nyhet är en referensgrupp (med sju ledamöter, varav tre utses av Statens kulturråd och tre av konstnärorganisationerna, och parterna utser gemensamt en ordförande) som ska följa upp hur avtalet implementeras och tillämpas. En nyhet i tariffberäkningen är att det inte görs någon skillnad om konstnären är A- eller F-skattande konstnär. Tariffen definieras som ett lägsta belopp, dvs. ett golv och inte ett tak i förhandlingen mellan arrangör och konstnär. Tariffen gäller enligt avtalet för statliga arrangörer. Förhoppningen är dock att även kommunala och regionala arrangörer kommer att tillämpa det nya avtalet. Både det gamla och det nya avtalet om utställningsersättning återfinns som bilagor i denna publikation. Ann Larsson Kanslichef 9

10

11 Sammanfattning Med utställningsersättning avses den ekonomiska ersättning som går till bild- och formkonstnärer för att deras verk ingår i utställningar inom landet. Ersättningen gäller verk som fortfarande är i upphovsmannens ägo. En av grunderna för den statliga konstnärspolitiken är att skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på sitt konstnärliga arbete, en annan att stimulera deras arbetsmarknad. Ett tidigt utslag för denna princip är ett statligt engagemang för utbetalning av utställningsersättning. Denna rapports syfte är att ge en bakgrund till utställningsersättningen och en beskrivning av hur den har fungerat i praktiken. Rapporten fokuserar på två områden i vilka centrala regelverk för utbetalning av utställningsersättning i realiteten föreligger. Det första området är statliga organ som bedriver regelbunden utställningsverksamhet, dvs huvudsakligen statliga museer, som ska följa avtalet om utställningsersättning mellan staten, representerad av Kulturrådet å den ena sidan, och Konstnärernas Riksorganisation/Konsthantverkare och Industridesigners Förening, Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund å den andra sidan. Sedan rapporten färdigställts har ett nytt avtal om utställningsersättning på det statliga området tecknats mellan staten och berörda konstnärsorganisationer. Rapporten har tjänat som ett av underlagen vid förhandlingarna. Det nya avtalet, som börjar gälla den 1 januari 2009, berörs inte närmare i rapporten. Det återges dock i bilaga (kapitel 6). Det andra området är de utställningsanordnare som kan få statsbidrag till utställningsersättning via Statens kulturråd, dvs. arrangörer inom i första hand det konstbildande området. På det konstbildande området träffas avtal mellan Kulturrådet och KRO/KIF som reglerar utställningsersättningens storlek. Rapporten kartlägger hur dessa utbetalningar sker utifrån Kulturrådets egen statistik. Resultatet visar att långt ifrån alla som är berättigade till utställningsersättning på det konstbildande området får ta del av den eftersom potten för utställningsersättningen på det konstbildande området är för liten i förhållande till antalet arrangörer som söker medel för utställningar. 11

12 Omständigheterna kring en utställning kan te sig mycket olika. Utställningen kan äga rum på prestigefyllda museer och konsthallar, på välrenommerade privata gallerier lika väl som på mindre bibliotek, på oetablerade gallerier eller på arbetsplatser i regi av en mindre konstförening. De utställda verken kan vara av vitt skiftande karaktär vad gäller teknik och konstnärlig uttrycksform. Verken kan vara beställda av en arrangör, framställda och koncipierade med tanke på den aktuella utställningen eller ha ingått i konstnärernas löpande produktion. Ersättningen för konstnärens arbete och kostnader i direkt samband med utställningen varierar liksom arrangörens kostnader och intäkter. Man kan inte bortse från att konstnären gynnas av att de deltar i en utställning särskilt vid stora, prestigefyllda institutioner, genom att utställningar stärker deras ställning i konstlivet, höjer marknadsvärdet på deras verk, ger möjligheter till försäljningar vid Konstrådets gallerirundor och ökar möjligheterna att få stipendier. Vid försäljningsutställningar kan de också få intäkter från försäljningen. Samtidigt är det den offentliga institutionens uppgift att visa konst och den är därmed beroende av att konstnärer är villiga att ställa ut. Det är i denna väv av faktorer som konstnären måste förhandla om sina villkor ekonomiska och andra. De centrala avtalen om utställningsersättning syftar till att stärka den svagare parten, d.v.s. konstnären, i avtalsförhandlingar med arrangörer. De statliga arrangörer som omfattas av avtalen är ålagda att se till att skriftliga avtal som reglerar omständigheterna kring utställningen träffas i varje enskilt fall. Att detta så sällan är fallet är därför mycket anmärkningsvärt och sannolikt ett uttryck för den beroendeställning konstnärerna har i förhållande till utställningsarrangörerna. De statliga myndigheterna inom området har dessutom återrapporteringsskyldighet till regeringen. Rapporten undersöker bl.a. i vilken utsträckning statlig utställningsersättning betalades ut under åren Av denna återrapportering framgår att endast tre av myndigheterna betalade utställningsersättning under åren Vår egen granskning visar att enbart Riksutställningar betalade konstnärerna avtalsenligt. Utställningsersättningen är ett försök att garantera bild- och formkonstnärer en ersättning i samband med utställningar, men den har brister. På den svenska arbetsmarknaden i stort gäller principen att utfört arbete ska ersättas. Bild- och formkonstnärernas ersättningar för arbetet i samband med utställningar följer emellertid inte detta mönster. Avtalet 12

13 för utställningsersättning på det statliga området och statsbidragsbestämmelserna för bidrag till utställningsersättning inom det konstbildande området omfattar inte ersättning för arbete i samband med utställningarna. Inhämtade uppgifter om vad statliga arrangörer betalar tyder inte på att bild- och formkonstnärer som regel betalas för det arbete de utfört. Inte heller vid utställningar med andra (kommunala och landstingsdrivna) arrangörer ersätts arbetet i någon större utsträckning. Nämnda faktorer bildar ett komplicerat mönster som bidragit till att frågan om utställningsersättning, som varit aktuell i decennier, ännu inte fått någon mer slutlig lösning. Men egentligen är lösningen mycket enkel: ge bild- och formkonstnärerna skäligt betalt för det arbete de lägger ned i samband med utställningar! Att de själva är beroende av att ställa ut är inte något skäl för att de ska arbeta utan avtal och utan ersättning. Också arrangörerna är beroende av att utställningar görs och inga utställningar av samtida konst görs utan medverkan från konstnärens sida. Juni

14 Innehållsförteckning Sammanfattning 11 1 Arbetet med rapporten Bakgrund och syfte Avgränsningar Arbetets bedrivande Rapportens upplägg 21 2 Utgångspunkter Översikt Den statliga utställningsersättningen Utställningsersättning inom det konstbildande området Övriga Utställningsekonomi Det statliga ansvaret 27 3 Utställningarnas betydelse och arenor Utställningarnas betydelse Utställningsarenor Översikt Museer och konsthallar Konstbildning Privata gallerier 38 4 Utställningsersättning Översikt Centrala överenskommelser om utställningsersättning Syften Ersättningen är en hyra 43

15 4.1.4 Konstverk som ger ersättning Ersättningsberättigade konstnärer Utställningsersättning på det statliga området Historik Avtalets innehåll Ersättningsbelopp Omfattning och återrapporteringsskyldighet Utbetalad utställningsersättning Kompletterande information om arrangörer Utställningsersättningen på det konstbildande området Historik Ekonomisk ram Ersättningsbelopp Bidragsmottagande arrangörer Administration Bidragsutfall 63 5 Analys och bedömningar Utställningsersättningens struktur Ersättningens syften Typer av konst som ger ersättning Konstnärer som är kvalificerade för ersättning Skillnader mellan det statliga avtalet och Kulturrådets bidragsvillkor Administrationen av bidraget till utställningsersättning Bättre underlag för bedömning av hur utställningsersättningen fungerar Särskilda överväganden Ersättningens räckvidd Ekonomiska förutsättningar Resurser Brister i tillämpningen 81

16 5.3 Principiella överväganden Begreppsförvirring Konsekvenser av att utställningsersättning är en hyra Ersättningskomponenter Ge konstnärerna skälig ersättning för deras arbete 90 6 Bilagor Utställningsersättning på det statliga området Tidigare avtalet om utställningsersättning för utställning av konstverk (1999) Regeringsbeslut:godkännande av avtal om konstnäreras medverkan och ersättning vid utställning av konstverk Nya avtalet för konstnärers medverkan och ersättning vid utställningar Tariff för visning av konstverk för allmänhet genom tillfällig utställning Utställningsersättningen på det konstbildande området Villkor och direktiv avseende anslagspost 28:18 ap. 1; utställningsersättning

17

18

19 1. Arbetet med rapporten 1.1 Bakgrund och syfte I Konstnärsnämndens uppdrag ingår att hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala situation och sprida kännedom om villkoren för konstnärlig yrkesutövning. Nämndens styrelse anmälde i skrivelse till regeringen den 1 oktober 2004 att nämnden som ett led i detta arbete avsåg att låta utföra en studie om hur utställningsersättningen till bild- och formkonstnärer fungerar i praktiken. Rapporten från denna studie föreligger härmed. Rapporten syftar till att ge en översikt över i vilken utsträckning utställningsersättning betalas. Förhoppningsvis kan den också ge underlag för en utveckling av utställningsersättningen. Den kan också ses i sammanhang med bild- och formkonstnärernas generellt sett trängda ekonomiska situation och med frågor som har aktualitet med tanke på deras yrkesmässiga villkor. 1.2 Avgränsningar Utställningsersättning avser ersättning till upphovsmän vid utställningar av verk som är i deras ägo, d.v.s. i praktiken tillfälliga utställningar av bild- och formkonst. Rapporten koncentreras på de två områden på vilka centrala regelverk för utbetalning av utställnings ersättning i realiteten föreligger. Det första området är statliga organ som be driver regel bunden utställningsverksamhet, d.v.s. huvudsakligen stat liga museer. Ersättningen här regleras i avtal mellan staten och berörda konst närsorganisationer. Det andra området är de utställningsanordnare som kan få statsbidrag till utställningsersättning via Statens kulturråd, d.v.s. arrangörer inom i första hand det konstbildande området. Ersättningen regleras här i statsbidragsbestämmelser som Kulturrådet utfärdar efter kontakter med berörda konstnärsorganisationer. I viss utsträckning betalas ersättning till konstnärer i samband med utställningar på andra typer av arenor för tillfälliga utställningar av bildoch formkonst, exempelvis i primärkommunala, landstingskommunala och konstnärsägda utställningslokaler. Rapporten innehåller dock inte någon systematisk kartläggning i vilken utsträckning utställningsersättning be- 19

20 talas också utanför ramen av de centrala regelverken. I brist på underlag skulle detta inneburit ett så stort arbete att det inte kunnat rymmas inom denna studie. Utställningsersättningen och principerna för den har diskuterats i flera decennier. Diskussionen har bl.a. gällt vid vilka utställningar ersättning ska ges, ersättningens utformning och på vilka ansvaret ska ligga för att resurser till ersättningen finns och betalas. Givetvis har också ersättnings nivåerna berörts. Denna rapport är inte platsen för att i detalj bedöma de centralt fastställda regelverkens utformning eller ekonomiska innehåll. Det är de avtalsslutande parternas sak att prioritera mellan sina olika önskemål och det är Kulturrådets uppgift att besluta om sina statsbidragsvillkor. Kulturrådet har att väga resurserna till sina bidrag till utställningsersättning mot andra angelägna behov inom bild- och formkonstområdet som rådet också ska stödja. Således berörs nedan exempelvis rimligheten i de nuvarande ersättningsnivåerna endast på ett mycket generellt plan. I anslutning till Konstnärsnämndens uppdrag att följa utvecklingen av konst närernas ekonomiska och sociala villkor görs utifrån den presenterade översikten över utställningsersättningen några allmänna bedömningar av hur ersättningen fungerar i praktiken och berörs även vissa brister och inkonsekvenser i regelverken. 1.3 Arbetets bedrivande Rapporten bygger huvudsakligen på redan förefintligt material. Ett viktigt underlag för beskrivningen av utställningsersättning på det statliga området är den återrapportering om utbetalning av utställningsersättning åren som museer och andra statliga organ lämnat till regeringen. Dessa rapporter har sammanställts och kompletterats med uppgifter inhämtade direkt från berörda organ. Beskrivningen av utställningsersättningen på det konstbildande området vilar i första hand på rapporter och andra uppgifter från Kulturrådet. Avsikten var från början att rapporten skulle ansluta till ett utrednings arbete benämnt Konstens arenor som igångsatts på Kulturrådets initiativ och som bl.a. skulle innefatta en kartläggning av konst hallar, gallerier och andra utställningsarrangörer i landet. Av olika skäl har detta utredningsarbete inte fullföljts och något material från arbetet har inte publicerats. 20

21 Under arbetets gång har kontakter tagits med bl.a. museer och andra statliga utställare. Statens kulturråd, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges Konstföreningar, Folkrörelsernas Konstfrämjande, Konstnärernas Riksorganisation (KRO), Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare (KIF), Institutet för konstnärer och konstförmedlare (IKK) samt Konstnärsnämndens kansli har bistått i arbetet. 1.4 Rapportens upplägg Kapitel 2 redogör för vissa grundläggande utgångspunkter för rapporten. I kapitel 3 ges en (mycket ofullständig) bild av landets utställningsarenor. I kapitel 4 beskrivs utställningsersättningen översiktligt (4.1), varefter en mer ingående beskrivning av ersättningen på det statliga området (4.2) och på det konstbildande området (4.3) följer. Kapitel 5 är ett försök till bedömningar och analys av hur ersättningen fungerar i praktiken. Det avslutas med några synpunkter på hur ersättningen kan utvecklas. 21

22

23 2. Utgångspunkter Det grundläggande syftet med utställningsersättning är att bidra till att konstnärerna får rimliga ersättningar vid utställningar. Den ska också öka deras möjligheter att ställa ut. Ersättningen syftar vidare till att stimulera och bredda konstlivet i landet genom att vidga möjligheterna för arrangörer inom det konstbildande området att ordna utställningar med hög kvalitet. 2.1 Översikt En av grunderna för den statliga konstnärspolitiken är att skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för konstnärligt arbete och stimulera deras arbetsmarknad så att en ökad efterfrågan uppstår 1. Ett tidigt utslag för denna princip är ett statligt engagemang för utbetalning av utställningsersättning, d.v.s. ekonomisk kompensation till bild- och formkonstnärer för att deras verk inlånas till offentliga utställningar. Ersättningen infördes på 1970-talet vid utställningar arrangerade av statliga organ. I början av 1990-talet vidgades den till att omfatta också utställningar som ordnas av vissa arrangörer inom det konstbildande området i första hand konstföreningar - med statligt verksamhetsstöd. Till en början var utställningsersättningen en tämligen opreciserad ersättning för att upphovsmännens verk visades och för det arbete konstnären lade ned i samband med utställningen. Numera är ersättningen begränsad till att utgöra en hyra som utställningsarrangören betalar till upphovsmannen för de verk denne upplåter till en utställning. I dag finns två parallella system för reglering av utställnings ersättning. Det materiella innehållet i reglerna är tämligen lika dem emellan, men de gäller utställningar med olika kategorier av arrangörer. Det första systemet avser utställningar ordnade av statliga organ och kallas i det följande den stat liga utställningsersättningen. Det andra gäller utställningar inom det konst bildande området, d.v.s. ordnade av exempelvis konstföreningar och andra arrangörer som har bidrag från Statens kulturråd. Det senare benämns i det följande utställnings ersättning inom det konstbildande 1 Se exempelvis Konstnärernas villkor, prop. 1997/98:87, s. 9 23

24 området. För övriga utställningar finns ingen central reglering av utställnings ersättningen med undantag för dem som arrangeras av Svenska kyrkans församlingar Den statliga utställningsersättningen Den statliga utställningsersättningens storlek i det enskilda fallet regleras i ett avtal mellan staten och berörda upphovsmannaorganisationer. Den gäller utställningar ordnade av statliga myndigheter med regelbunden utställningsverksamhet, d.v.s. i första hand museer. Ersättningen betalas ut till konstnären av arrangerande institution med medel ur dess ordinarie anslag. Ersättningen måste alltså räknas in i budgeten för utställningar med verk av ersättningsberättigad utställare. Arrangörernas medel för utställningsersättning konkurrerar därmed med medel som anslås för att täcka andra kostnader, såväl sådana som har direkt samband med den aktuella utställningen som sådana som avser arrangörens utställningsverksamhet i stort och utställarens verksamhet i övrigt. Avtalet är emellertid tvingande, arrangören är bunden till att betala utställningsersättning Utställningsersättning inom det konstbildande området Utställningsersättningen inom det konstbildande området administreras på ett annat sätt och har en annan finansieringsram än ersättningen inom det statliga. Kulturrådet ger utställningsarrangören eller dess huvudorganisation ett särskilt bidrag till ersättningen som ett komplement till de allmänna verksamhetsbidrag rådet också ger till konstbildande organisationer. Rådet fastställer i statsbidragsvillkor reglerna för hur utstäl l- nings ersättningen till konstnären ska beräknas i det enskilda fallet. Rådet avsätter varje år ett belopp för sina sammanlagda bidrag till utställningsersättning. Bidraget betalas till arrangören eller dess huvud organisation, som i sin tur svarar för utbetalningen till konstnären. Någon garanti för att utställande konstnär får utställningsersättning finns emellertid inte: i de fall bidraget till en arrangör inte täcker kostnaderna för ersättningen är arrangören inte tvingad att betala ersättning även om konstnären fyller de kriterier som ställts upp i statsbidrags bestämmelserna för att han eller hon ska vara berättigad till utställningsersätt ning. Det tillhör undantagsfallen att arrangören i 24

25 sådana fall betalar utställningsersättning. De av Kulturrådet beviljade medlen till utställningsersättning inom det konstbildande området är alltså i praktiken ett tak för hur mycket ersättning som ges inom detta område. Ett villkor för att konstbildande organisationer ska få verksamhetsbidrag från Kulturrådet är att organisationen ska betala utställningsersättning vid de utställningar den arrangerar. Villkoret gäller emellertid endast så långt som de bidrag till utställningsersättning som organisationen tilldelats är tillräckliga för utbetalningarna till konstnärerna Övriga Ett centralt fastställt regelverk för utbetalning av utställningsersättning gäller även på ett tredje område, nämligen utställningar arrangerade av Svenska kyrkans församlingar. Konstnärernas riksorganisation (KRO) har ingått avtal med Svenska kyrkan om att utställningsersättning ska betalas vid utställningar ordnade av dessa församlingar. Detta avtal är emellertid i praktiken föga tvingande. Ersättningen är beroende av församlingarnas resurser och ska i regel rymmas inom deras ordinarie budgetramar. Det innebär att utställande konstnärer inte heller på detta område är garanterade ersättning. Utställningsersättning kan betalas i andra sammanhang där bildkonstverk ställs ut om överenskommelse om sådan görs mellan arrangören och den utställande konstnären. En del kommuner betalar sådan ersättning för utställningar som ordnas i kommunens regi. I övrigt exempelvis inom den privat drivna galleriverksamheten torde utställningsersättning endast betalas i undantagsfall. 2.2 Utställningsekonomi Att ställa ut är vanligen ett ekonomiskt vågspel för konstnären. Utstäl l- ningar medför kostnader för bl.a. produktion, försäkringar, transporter, ramning, hängning, lokaler, vakthållning, katalog samt vernissagekort, annonser och annan marknadsföring. Hur dessa kostnader fördelas på arrangören och konstnären beror på överens kommelsen dem emellan i det enskilda fallet. Vid utställningar då verken är till försäljning betingar sig arrangören i regel en provision. Storleken på provisionen varierar starkt. Enligt en 25

26 under sökning som gäller Gävleborgs län är det vanligt att arran görens provision uppgår till % av försäljningssumman, kommunala och statliga organ tar ofta % medan privata gallerier kan ta ut betydligt mer 2. Bild- och formkonstnärens ekonomiska villkor vid en utställning skiftar således starkt från fall till fall. Generellt kan ändå sägas att konstnärer i många fall gör en förlust då de ställer ut. I propositionen Konstnärernas villkor (1997/98:87, s. 24) refereras till en uppgift från KRO att över två tredjedelar av samtliga utställningar år 1998 gick med förlust för konstnären. I propositionen framhålls att detta i hög grad hör samman med att bild- och formkonstnären själv måste täcka de kostnader som är förknippade med utställningen utan att några garantier finns för att utställningen ger några inkomster till konstnären. Konstnärens dåliga villkor vid utställningar hänger samman med att de är starkt beroende av att ställa ut. Det medför att de har en svag förhandlingssituation då villkoren görs upp. Givetvis är arrangörerna å sin sida beroende av att få konst till sina arrangemang, men konkurrensen mellan konstnärerna om utställningstillfällena stärker arrangörernas position. Utställningsersättningen kan ses som ett inslag i den förda kulturpolitikens ambition att förbättra konstnärernas möjligheter att försörja sig på sitt konstnärliga arbete. I samband med en förstärkning av Kulturrådets bidrag till utställningsersättning på det konstbildande området sades i propositionen Konstnärernas villkor (1997/98:87, s. 24) att bildoch formkonstnärerna i högre grad än tidigare borde få ersättning för utställningar. Som framgått är utställningsersättningen begränsad till att vara endast en hyra för de verk som konstnären ställer till arrangörens förfogande. Det har fördelar genom att ge tydlighet åt ersättningens karaktär och vad den avser. Den ger dock ingen ersättning för produktions kostnader (exempelvis för material). Den ersätter heller inte det arbete som konstnären utför i direkt samband med utställningen eller det konst närliga arbete som föregår utställningen. Utställningar medför utöver de konstnärliga insatserna arbete med exempelvis ramning, transporter, produktion av kataloger och marknadsföring. Därtill kommer i en del fall att konstnären och arrangören bestämmer sig för att göra en utställning som ligger långt 2 Jönsson, Ingela, Konstnärer i Gävleborg. Om arbetsvillkor och försörjning, 2000, s.15 26

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M 1 AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M mellan svenska staten, representerad av Statens kulturråd å ena sidan och Konstnärernas Riksorganisation,

Läs mer

AVTAL FÖR KONSTNÄRERS MEDVERKAN OCH ERSÄTTNING VID UTSTÄLLNINGAR

AVTAL FÖR KONSTNÄRERS MEDVERKAN OCH ERSÄTTNING VID UTSTÄLLNINGAR AVTAL FÖR KONSTNÄRERS MEDVERKAN OCH ERSÄTTNING VID UTSTÄLLNINGAR mellan svenska staten, representerad av Statens kulturråd å ena sidan och Konstnärernas Riksorganisation, Föreningen Sveriges Konsthantverkare

Läs mer

MU-avtalet AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M.M.

MU-avtalet AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M.M. MU-avtalet MU-avtalet AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M.M. mellan svenska staten, representerad av Statens kulturråd å ena sidan och Konstnärernas

Läs mer

Förslag till förändring av stödet för utställningsersättning till konstnärer

Förslag till förändring av stödet för utställningsersättning till konstnärer Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (7) Datum 2015-06-11 Vår referens Orrit Stahlénius Kultursekreterare orrit.stahlenius@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till förändring av stödet för utställningsersättning

Läs mer

Tariff för visning av konstverk för allmänhet genom tillfällig utställning (Utställningsersättning)

Tariff för visning av konstverk för allmänhet genom tillfällig utställning (Utställningsersättning) Tariff för visning av konstverk för allmänhet genom tillfällig utställning (Utställningsersättning) Följande tariff skall tillämpas för 6 i avtalet för konstnärers medverkan och ersättning vid utställningar

Läs mer

MU-avtalet. Bindande för statliga arrangörer vid utställning av verk i konstnärs ägo. Vägledande för arrangörer med offentlig finansiering

MU-avtalet. Bindande för statliga arrangörer vid utställning av verk i konstnärs ägo. Vägledande för arrangörer med offentlig finansiering MU-avtalet Avtal för konstnärers medverkan och ersättning vid utställningar mellan staten och Konstnärernas riksorganisation, Sveriges konsthantverkare och formgivare, Svenska Fotografers Förbund och Svenska

Läs mer

MU-avtalet AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M.M.

MU-avtalet AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M.M. MU-avtalet MU-avtalet AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M.M. mellan svenska staten, representerad av Statens kulturråd å ena sidan och Konstnärernas

Läs mer

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06)

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06) (2014-10-06) Ansökan om utställningsersättning 2015 Ansökan, i original, skickas senast en månad före aktuell utställning till: Sveriges Konstföreningar, Tegnérgatan 60 A, 216 12 Limhamn. För sent inkommen

Läs mer

ANSÖKAN OM UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING 2017 För konstföreningar anslutna till Sveriges Konstföreningar

ANSÖKAN OM UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING 2017 För konstföreningar anslutna till Sveriges Konstföreningar Sidan 1 (4) Ansökan, i original, skickas senast en månad före aktuell utställning till: Sveriges Konstföreningar, Tegnérgatan 60 A, 216 12 Limhamn. OBS! En kopia på kontraktet ska också skickas med. VÄNLIGEN

Läs mer

Ett steg mot framtidens konstscen

Ett steg mot framtidens konstscen Ett steg mot framtidens konstscen Men egentligen är lösningen mycket enkel: Ge bild- och formkonstnärerna skäligt betalt för det arbete de lägger ned i samband med utställningar! Att de själva är beroende

Läs mer

MU-AVTALET NULÄGESANALYS OCH FÖRSLAG TILL REVIDERING KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2013:3

MU-AVTALET NULÄGESANALYS OCH FÖRSLAG TILL REVIDERING KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2013:3 MU-AVTALET NULÄGESANALYS OCH FÖRSLAG TILL REVIDERING KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2013:3 Tryck: Ineko Bild omslag: Moderna Museet, foto: Åsa Lundén Statens kulturråd 2013 ISSN 1654-210x ISBN 978-91-85259-99-1

Läs mer

Tariff för visning av konstverk för allmänhet genom tillfällig utställning (Utställningsersättning)

Tariff för visning av konstverk för allmänhet genom tillfällig utställning (Utställningsersättning) Tariff för visning av konstverk för allmänhet genom tillfällig utställning (Utställningsersättning) Följande tariff skall tillämpas för 6 i avtalet för konstnärers medverkan och ersättning vid utställningar

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017 1(6) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34)

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-10-01 Dnr 14-13/2010 Ku2010/882/KV YTTRANDE På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Konstnärsnämnden har till

Läs mer

Bakgrund. Avtal om konstnärers medverkan och ersättning vid utställning av konstverk godkändes av regeringen i september 2008.

Bakgrund. Avtal om konstnärers medverkan och ersättning vid utställning av konstverk godkändes av regeringen i september 2008. Bakgrund Avtal om konstnärers medverkan och ersättning vid utställning av konstverk godkändes av regeringen i september 2008. Stora nyheten är konstnären får betalt för sitt arbete genom medverkansersättning.

Läs mer

Budget fördelning av anslag

Budget fördelning av anslag Bildnings- och kulturförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-19 1(2) KN160085 Kulturnämnden Budget 2016 - fördelning av anslag Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar i enlighet med förslag om fördelning

Läs mer

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER INFORMATION FÖR KONSTNÄRER Vill du vara med? Om du är konstnär och vill vara med på hemsidan Konst i Västmanland, eller ändra dina befintliga uppgifter, är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom

Läs mer

Vill du vara med? Kontakt & frågor

Vill du vara med? Kontakt & frågor Vill du vara med? Är du yrkesverksam konstnär/konsthantverkare och vill vara med på webbplatsen Konst i Örebro län är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom att fylla i formulären Examen/meriter

Läs mer

Rapport: Konstföreningarnas insatser och roll i skånska kommuner

Rapport: Konstföreningarnas insatser och roll i skånska kommuner Rapport: Konstföreningarnas insatser och roll i skånska kommuner Sveriges Konstföreningar har med bidrag från Region Skåne undersökt konstföreningarnas insatser och roll i de skånska kommunerna år 2011.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:59 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1999:24 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om bättre utnyttjande av landstingets konstsamlingar Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund

Läs mer

Ansökan om bidrag till internationellt kulturutbyte inom musik Läs bifogad information innan du fyller i blanketten!

Ansökan om bidrag till internationellt kulturutbyte inom musik Läs bifogad information innan du fyller i blanketten! Ansökan om bidrag till internationellt kulturutbyte inom musik Läs bifogad information innan du fyller i blanketten! Personuppgifter Alla bidrag söks av och tilldelas personer, ej grupper eller organisationer.

Läs mer

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Ett museum kan idag drivas i vilken organisationsform som helst. Som enskild firma, ideell förening och stiftelse - vilka är de

Läs mer

Kulturdepartementet. Nya regleringsbrev beslutade för Kulturdepartementets myndigheter

Kulturdepartementet. Nya regleringsbrev beslutade för Kulturdepartementets myndigheter Kulturdepartementet 2014-12-23 Kristoffer Talltorp Pressekreterare hos Alice Bah Kuhnke 072-542 80 32 08-405 35 12 Nya regleringsbrev beslutade för Kulturdepartementets myndigheter I dag har Kultur- och

Läs mer

Bild- och formkonstens villkor i siffror 1

Bild- och formkonstens villkor i siffror 1 Bild- och formkonstens villkor i siffror 1 Stockholm, 17-03-01 www.kro.se Bild- och formkonsten i siffror 2016 SAMMANFATTNING. Här har KRO/KIF i punktform sammanställt fakta som rör bild- och formkonsten

Läs mer

Ku2016/02761/LS (delvis) Statens centrum för arkitektur och design Skeppsholmen Stockholm

Ku2016/02761/LS (delvis) Statens centrum för arkitektur och design Skeppsholmen Stockholm Regeringsbeslut 33 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Statens centrum för arkitektur och design Skeppsholmen 111 49 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens centrum

Läs mer

Bild- och formkonstens villkor i siffror 1

Bild- och formkonstens villkor i siffror 1 Bild- och formkonstens villkor i siffror 1 Stockholm, 17-02-13 www.kro.se Bild- och formkonsten i siffror 2016 SAMMANFATTNING. Här har KRO/KIF i punktform sammanställt fakta som rör bild- och formkonsten

Läs mer

MU-barometer 2015 av KRO/KIF (15-09-04) Sid 1

MU-barometer 2015 av KRO/KIF (15-09-04) Sid 1 Sid 1 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Slutsatser och åtgärdsförslag... 8 Så svarade utställningsarrangörerna i MU-barometern... 11 Avtal, ersatta omkostnader, andel av totala kostnader som gick

Läs mer

Uppdrags- beskrivning

Uppdrags- beskrivning Uppdrags- beskrivning Kultur och utveckling 2018 2020 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Uppdragsbeskrivning 2018 2020 Kultur och utveckling Följande uppdragsbeskrivning har tagits fram för kultur och utvecklings regionala

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) Motion 1999:24 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om bättre utnyttjande av landstingets konstsamlingar

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) Motion 1999:24 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om bättre utnyttjande av landstingets konstsamlingar SKRIVELSE 1 (2) Landstingsstyrelsen Motion 1999:24 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om bättre utnyttjande av landstingets konstsamlingar Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz ÄRENDET Motionärerna

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Moderna museet

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Moderna museet Regeringsbeslut I:30 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS(delvis) Kulturdepartementet Moderna museet Box 16382 10327 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Moderna museet Riksdagen har beslutat om Moderna

Läs mer

1Shantiroad, Bangalore

1Shantiroad, Bangalore Maria Skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm Tel: 08 50 65 50 00 / Fax: 08 50 65 50 90 info@iaspis.se / www.iaspis.se 1Shantiroad, Bangalore Iaspis Konstnärsnämndens internationella program för yrkesverksamma

Läs mer

1. Konst inom Älvkarleby kommun 3. 2. Ansvarsfördelning vid konstnärlig gestaltning 4. 3. Beslutsprocess 4. 4. Konstförråd och konstregister 5

1. Konst inom Älvkarleby kommun 3. 2. Ansvarsfördelning vid konstnärlig gestaltning 4. 3. Beslutsprocess 4. 4. Konstförråd och konstregister 5 1 Innehåll sida 1. Konst inom Älvkarleby kommun 3 2. Ansvarsfördelning vid konstnärlig gestaltning 4 3. Beslutsprocess 4 4. Konstförråd och konstregister 5 5. Konst hos extern brukare 5 6. Donation och

Läs mer

Formgivning och avtalens betydelse

Formgivning och avtalens betydelse ILLUSTRATION: HENRIK FRANKLIN Formgivning och avtalens betydelse 1 Inledning Formgivare arbetar på många olika sätt och med många olika aktörer. Centralt i dessa relationer blir då olika typer av avtal.

Läs mer

Konstorganisationer i Skåne

Konstorganisationer i Skåne KulturSkåne Konstorganisationer i Skåne Innehåll Inledning 4 Institutet för konstnärer och konstförmedlare 5 Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare 6 Svenska

Läs mer

Utsikt från ateljéerna 2014

Utsikt från ateljéerna 2014 Stockholm, maj 2014 Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) företräder över 3 300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vårt mål är

Läs mer

YTTRANDE. Sveriges Konstföreningars yttrande över betänkandet SOU 2018:23 Konstnär - oavsett villkor? (dnr Ku2018/00773/KO)

YTTRANDE. Sveriges Konstföreningars yttrande över betänkandet SOU 2018:23 Konstnär - oavsett villkor? (dnr Ku2018/00773/KO) YTTRANDE 2018-08-29 Dnr Ku2018/00773/KO Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Sveriges Konstföreningars yttrande över betänkandet SOU 2018:23 Konstnär - oavsett villkor? (dnr Ku2018/00773/KO) Inledning

Läs mer

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Bilaga KN 2012/6868 Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Konstnärsnämnden har fått regeringens uppdrag att utveckla former för internationellt kulturutbytet

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer för hantering av den kommunala konsten 2015-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-01, 113. Bakgrund Högsby kommun äger en konstsamling. Den offentliga konsten betingar stora kulturella

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016 1(5) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Kommittédirektiv. Koordinator för museisektorn. Dir. 2007:22. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2007

Kommittédirektiv. Koordinator för museisektorn. Dir. 2007:22. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2007 Kommittédirektiv Koordinator för museisektorn Dir. 2007:22 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över vissa frågor inom museisektorn.

Läs mer

Återremitterat ärende: Föreskrifter för hantering av landstingsägd konst i samband med huvudmannaskapsförändringar.

Återremitterat ärende: Föreskrifter för hantering av landstingsägd konst i samband med huvudmannaskapsförändringar. KUN 2009-11-05, p 10 1 (7) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Återremitterat ärende: Föreskrifter för hantering av landstingsägd konst i samband med huvudmannaskapsförändringar. 1 Förslag till beslut

Läs mer

Budgetunderlag Individuell visningsersättning

Budgetunderlag Individuell visningsersättning Stockholm den 1 mars 2018 Kulturdepartementet Enheten för konstarterna 103 33 Stockholm Budgetunderlag Individuell visningsersättning Konstnärernas situation är bekymmersam och utvecklingen har flera negativa

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

Sveriges författarfond

Sveriges författarfond Sveriges författarfond Den fotograf som har gjort en bok och denna finns på folk och skolbiblioteken kan få författarpenning, stipendier och understöd från författarfonden. Sedan år 1954 har staten åtagit

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Kommittédirektiv. Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Dir. 2008:34

Kommittédirektiv. Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Dir. 2008:34 Kommittédirektiv Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner Dir. 2008:34 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Remissvarets struktur Övergripande kommentarer

Remissvarets struktur Övergripande kommentarer yrkesgrupp som har flest andel kvinnor. Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare har nyligen sammanställt en ny stor konstnärsenkät (2014). Denna visar att 70

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Riksutställningar

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Riksutställningar Regeringsbeslut 34 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/372/KA Ku2013/1897/KA Ku2013/2461/RFS (delvis) Riksutställningar Box 1033 62121Visby Regleringsbrev för budgetåret avseende Riksutställningar Riksdagen

Läs mer

Internationellt kulturutbyte

Internationellt kulturutbyte Sida 1 / 7 Internationellt kulturutbyte ANSÖKAN OM BIDRAG INOM BILD OCH FORM UTSTÄLLNINGAR OCH ARBETS- ELLER STUDIEVISTELSE I UTLANDET 1. UPPGIFTER OM SÖKANDE Fält markerade med * är obligatoriska Förnamn*

Läs mer

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER INFORMATION FÖR KONSTNÄRER Vill du vara med? Om du är konstnär och vill vara med på hemsidan Konst i Västmanland är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom att fylla i FORMULÄR FÖR KONSTNÄRER.

Läs mer

Ku2018/01698/KO (delvis) Ku2018/01723/KO. Statens centrum för arkitektur och design Skeppsholmen Stockholm

Ku2018/01698/KO (delvis) Ku2018/01723/KO. Statens centrum för arkitektur och design Skeppsholmen Stockholm Regeringsbeslut I:14 Kulturdepartementet -08-30 Ku/01698/KO (delvis) Ku/01723/KO Statens centrum för arkitektur och design Skeppsholmen 111 49 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens centrum

Läs mer

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial Mellan kulturarvsinstitution som Samordningssekretariatet för digitalisering

Läs mer

Uppsala universitets samarbete med Svenska Institutet för Personalutveckling (SIPU)

Uppsala universitets samarbete med Svenska Institutet för Personalutveckling (SIPU) Uppsala universitet Rektor Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Reg.nr 31-2302-05 Uppsala universitets samarbete med Svenska Institutet för Personalutveckling (SIPU) Bakgrund Högskoleverket har

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

PÅ VÄG. mot MU i Mark

PÅ VÄG. mot MU i Mark PÅ VÄG. mot MU i Mark carola.melo@mark.se 070 633 39 95 Häljadalen Häljadalen VILKA UTSTÄLLNINGSARENOR FINNS I MARK? Rydals museum, egenproducerat och samverkan med Marks Konstgille Kinnaborgssalen Marks

Läs mer

Bild- och formindikator 2013: Vilka regioner är ledande på bild och form?

Bild- och formindikator 2013: Vilka regioner är ledande på bild och form? Bild- och formindikator 2013: Vilka regioner är ledande på bild och form? En granskning av bild- och formkonsten i den regionala kulturverksamheten "I genomsnitt går 3,14 % av regionernas kulturbudget

Läs mer

Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt

Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt 1 Innehåll Den lokala Saltföreningen... s 3 För Saltföreningen ekonomiska förvaltning gäller följande... s 4 Arbetsgivaransvar... s 5 Kollekter...

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för hantering av bildkonst

Riktlinjer och rutiner för hantering av bildkonst Utbrott av Lennart Rodhe Barnavårdscentralens väntrum, Lugnviks HC Riktlinjer och rutiner för Jämtlands läns landsting Bilaga till bildkonstpolicy Riktlinjer och rutiner för 2 (7) Riktlinjer och rutiner

Läs mer

Kommittédirektiv. Konstnärernas villkor. Dir. 2016:93. Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016

Kommittédirektiv. Konstnärernas villkor. Dir. 2016:93. Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016 Kommittédirektiv Konstnärernas villkor Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016 Dir. 2016:93 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de statliga insatserna och villkoren

Läs mer

3.2 Agenten skall utföra Uppdraget på ett professionellt sätt och därvid särskilt iaktta etiska grundvärden för agentverksamhet.

3.2 Agenten skall utföra Uppdraget på ett professionellt sätt och därvid särskilt iaktta etiska grundvärden för agentverksamhet. AGENTAVTAL Följande agentavtal ( Avtal ) har ingåtts mellan Klicka här för att ange text., personnummer Klicka här för att ange text. med adress Klicka här för att ange text. ( Spelaren ), och Klicka här

Läs mer

Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning och inköp av konst i Nynäshamns kommun

Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning och inköp av konst i Nynäshamns kommun Version: 1 Revisionsdatum:2018-03-14 Upprättad av: Helen Amborn, Emma Palmér, Yvonne Persson Roll/funktion: bibliotekschef, kultursekreterare, kommunjurist Beslutad av: Kultur- och fritidsnämnden 24 april

Läs mer

Föreskrifter för hantering av landstingsägd konst i samband med huvudmannaskapsförändringar.

Föreskrifter för hantering av landstingsägd konst i samband med huvudmannaskapsförändringar. KUN 2009-09-15, p 10 1 (6) Konstenheten 2009-09-09 KUN 2009/534 Handläggare: Göran Rosander Föreskrifter för hantering av landstingsägd konst i samband med huvudmannaskapsförändringar. 1 Förslag till beslut

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Riktlinjer för statsbidrag till musikarrangörer

Riktlinjer för statsbidrag till musikarrangörer Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Riktlinjer för statsbidrag till musikarrangörer Kulturrådet beslutar att anta följande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

Utställningsarrangörer inom bild- och formområdet i Uppsala län

Utställningsarrangörer inom bild- och formområdet i Uppsala län Utställningsarrangörer inom bild- och formområdet i Uppsala län December 2015 Utställningsarrangörer inom bild- och formområdet i Uppsala län Bild- och formkonsten är ett utvecklingsområde i Regional kulturplan

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Räkenskapsår 2013 Datum 1 augusti 2013 Till Kommunrevisionen i Valdemarsviks kommun Från R Wallin 1 Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Valdemarsvik

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Moderna museet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Moderna museet Regeringsbeslut 35 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Moderna museet Box 16382 10327 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Moderna museet Riksdagen har beslutat om Moderna

Läs mer

Yttrande över Förstärkt följerätt (promemoria)

Yttrande över Förstärkt följerätt (promemoria) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Publik och tillgänglighet Statens centrum för arkiektur och design ska redovisa

Publik och tillgänglighet Statens centrum för arkiektur och design ska redovisa Regeringsbeslut 4-11-12 Ku/02715/KI Kulturdepartementet Statens centrum för arkitektur och design Skeppsholmen 11149 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens centrum för arkitektur och

Läs mer

Yttrande över remiss från kommunstyrelsen - Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89

Yttrande över remiss från kommunstyrelsen - Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89 Kultur- och fritidsnämnden Datum 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen KFN/2015:272 Arkiv och museer Nils Mossberg, 016-710 29 90 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över remiss från kommunstyrelsen -

Läs mer

1Shantiroad, Bangalore

1Shantiroad, Bangalore Maria Skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm Tel: 08 50 65 50 00 / Fax: 08 50 65 50 90 info@iaspis.se / www.iaspis.se 1Shantiroad, Bangalore Iaspis Konstnärsnämndens internationella program för yrkesverksamma

Läs mer

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18 PM Sida 1 (5) 2017-11-16 Skapande skola för läsåret 17/18 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.

Läs mer

Stockholm, 11 september 2015. Till Region Gävleborg. Remissvar regional kulturplan för Region Gävleborg 2016-2018

Stockholm, 11 september 2015. Till Region Gävleborg. Remissvar regional kulturplan för Region Gävleborg 2016-2018 Stockholm, 11 september 2015 Till Region Gävleborg Remissvar regional kulturplan för Region Gävleborg 2016-2018 KRO/KIF har tagit del av utkastet till kulturplanen för Region Gävleborg 2016-2018 och vill

Läs mer

Medborgarförslag ateljéstöd

Medborgarförslag ateljéstöd 2017-02-23 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2016/116 Kulturnämnden Medborgarförslag ateljéstöd Medborgarförslag den 8 juni 2016 Förslag till beslut 1 - Kulturnämnden noterar att den del av medborgarförslaget

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Kommunernas konsumentverksamhet

Kommunernas konsumentverksamhet Konsumentverket/KO PM 2005:4 Kommunernas konsumentverksamhet År 2004/2005 En lägesbeskrivning Innehåll Inledning... 3 1. Konsumentverksamhet i 254 kommuner... 5 2. Allt fler kommuner tecknar samarbetsavtal...

Läs mer

Ny museipolitik (SOU 2015:89)

Ny museipolitik (SOU 2015:89) YTTRANDE Vårt dnr: 15/06257 2016-03-11 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Louise Andersson Kulturdepartementet 13 33 Stockholm Ny museipolitik (SOU 2015:89) Sammanfattning SKL avstyrker förslaget

Läs mer

Museer och konsthallar Kalenderåret 1998

Museer och konsthallar Kalenderåret 1998 Museer och konsthallar Kalenderåret 1998 KU0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Kultur och fritid A.2 Statistikområde Museer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Statistik över konst- och kulturutbildningar Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Februari 2015 1 (7) Datum: 2015-03-02 Inledning Konst- och kulturutbildningar 1 är en eftergymnasial

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Motion 1999:33 av Herta Fischer och Jan Wattsgård (v) om landstingets kons tinnehav. Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz

Motion 1999:33 av Herta Fischer och Jan Wattsgård (v) om landstingets kons tinnehav. Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz SKRIVELSE 1 (2) Landstingsstyrelsen Motion 1999:33 av Herta Fischer och Jan Wattsgård (v) om landstingets kons tinnehav Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz ÄRENDET Motionärerna föreslår att

Läs mer

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19 PM Sida 1 (5) 2018-08-23 Skapande skola för läsåret 18/19 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.

Läs mer

1Shantiroad, Bangalore, Indien.

1Shantiroad, Bangalore, Indien. Maria Skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm Tel: 08 50 65 50 00 / Fax: 08 50 65 50 90 info@iaspis.se / www.iaspis.se 1Shantiroad, Bangalore, Indien Iaspis Konstnärsnämndens internationella program för yrkesverksamma

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Remissvar Ds 2015:14 Statliga utställningsgarantier - En översyn (Ku2015/01381/KL)

Remissvar Ds 2015:14 Statliga utställningsgarantier - En översyn (Ku2015/01381/KL) Stockholm 2015-08-15 MM Dnr 2015/94 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Ds 2015:14 Statliga utställningsgarantier - En översyn (Ku2015/01381/KL) Moderna museet (MM) får härmed avge följande

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

STORUMANS KOMMUN PROTOKOLL 1 (9) Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens arbetsutskott

STORUMANS KOMMUN PROTOKOLL 1 (9) Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens arbetsutskott STORUMANS KOMMUN PROTOKOLL 1 (9) Plats och tid Barbros rum, kommunkontoret Storuman, kl. 09:00 10:33 Beslutande Tina Kerro (L) ordförande Eva-Marie Stabbfors (KD) tjänstgörande ersättare för Eva-Sofie

Läs mer

Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07

Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 SOU 2015:88 GESTALTAD LIVSMILJÖ - EN NY POLITIK FÖR ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN (KU2015/02481/KL) Konstnärsnämnden

Läs mer