Konstnärsnämnden ISBN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konstnärsnämnden ISBN 978-91-977435-0-1"

Transkript

1

2 Konstnärsnämnden ISBN Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, Stockholm Tel: Fax: E-post: Hemsida: Illustrationer: Magnus Bard Grafisk formgivning: Mu ab Tryck: Edita AB, Västerås Ansvarig utgivare: Ingrid Elam Konstnärsnämnden 2008

3 Om utställningsersättning Beskrivning och försök till analys av Nils Johansson och Ann Traber

4 4

5 Till Konstnärsnämnden Konstnärsnämndens styrelse har givit undertecknad Nils Johansson i uppdrag att göra en studie av utställnings ersättningen till bild- och formkonstnärer. Resultatet presenteras härmed. I arbetet har Ann Traber medverkat, särskilt med de delar som rör den statliga utställningsersättningen. Vi svarar dock bägge för rapporten i dess helhet. Stockholm i juni 2007 Nils Johansson Ann Traber 5

6 Förord På uppdrag av Konstnärsnämndens styrelse har en kartläggning av utställningsersättningen för bild- och formkonstnärer genomförts, för att se hur den fungerat i teorin och i praktiken. Nils Johansson, f.d. kanslichef vid Konstnärsnämnden, tilldelades uppdraget att genomföra studien och Ann Traber engagerades för att medverka i arbetets slutfas. Kartläggningen låg klar i juni 2007 och delgavs då parterna som var i full gång att arbeta fram ett nytt avtal. Det nya avtalet är nu beslutat av regeringen och Konstnärsnämnden publicerar därför sin kartläggning med avtalet som bilaga. I kartläggningen finns en genomgång av ersättningens framväxt och en grundlig genomgång av dess utformning under perioden Utredarna har också gått igenom hur avtalet följts av de statliga institutionerna, vilka är bundna att följa avtalet. Kartläggningens slutsats är att de statliga institutionerna under åren enbart i ett fall har följt det statliga avtalet om utställningsersättning korrekt. Detta betyder att bild- och formkonstnärer inte erhållit skälig ersättning för sitt arbete i samband med utställningar. Konstnärsnämnden har som uppdrag att bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala villkor inom alla konstområden. Det innebär att vi på ett oberoende och objektivt sätt med olika medel försöker beskriva konstnärernas arbetssituation och villkor för att skapa konst. Konstnärspolitikens målsättning är att konstnärer inom alla konstområden skall kunna basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete. Om konstnärerna skall ha realistiska möjligheter att uppfylla målsättningen, bör staten självklart vara förebildlig och till och med löneledande. Konstnärer, i detta fall bild- och formkonstnärer, måste som alla andra arbetstagare och uppdragstagare få skäligt betalt för sitt arbete. Idag är ofta kopplingarna mellan arbetsinsats och inkomst långa, krokiga och tidsmässigt utdragna då det ibland hänvisas till ett stipendium från en annan instans eller till en eventuell framtida marknadsfördel inom den privata sektorn. För att arbetsmarknaden/marknaden skall fungera bör den direkta kopplingen mellan utfört arbete/tidsåtgång och lön/arvodering stärkas. Nämnden ser att det i det nya avtalet finns bättre förutsättning för detta. Det kan ifrågasättas varför Konstnärsnämnden nu väljer att offentliggöra en utredning som delvis är daterad. Vi gör det för att vi ser att det 6

7 är ett framtida viktigt historiskt dokument som gör att vi förstår utställningsersättningens framväxt och ifrån vilket sammanhang som det nya avtalet tar sitt avstamp. En av de stora svårigheterna med att arbeta med konstnärspolitiken är just avsaknaden av klargörande dokument, förklaringar på varför en viss reform tillkommer och tankarna bakom den. Vi publicerar den även för att öppet visa det dokument som utan tvivel mer än väl uppfyllt sin uppgift, att ligga till grund för en positiv förändring av förutsättningarna för att bild- och formkonstnärerna skall få skälig ersättning för sitt arbete vid utställningstillfället. Nämnden har därmed uppfyllt sitt uppdrag att lägga fram oberoende och objekt kunskap om konstnärernas förhållanden så att regeringen kan fatta kulturpolitiska beslut. Det nya avtalet På det statliga området regleras utställningsersättningen i avtal mellan staten, representerad av Kulturrådet, å den ena sidan, och Konstnärernas Riksorganisation/Konsthantverkare och Industridesigners Förening, Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund å den andra sidan. Kulturrådet förhandlar avtalet för statens räkning. Hösten 2005 sade konstnärsorganisationerna upp avtalet till omförhandling. Det dåvarande avtalet löpte ut den 1 januari 2006, men parterna kom överens att låta det fortsätta att gälla till dess att ett nytt avtal tecknats. Kartläggningen färdigställdes under våren 2007 och skickades till parterna för kännedom. Publiceringen av kartläggningen sköts upp till dess att det nya avtalet slutits. Parterna kom överens om innehållet i ett nytt avtal om utställningsersättning den 18 december Det nya avtalet godkändes den 19 september 2008 av regeringen och beslutades då vara giltigt fr o m den 1 januari I budgetpropositionen som överlämnades till riksdagen den 22 september 2008 beslutades även att Moderna Museet och Riksutställningar skulle tillföras 1 miljon vardera år 2009 för utställningsverksamheten. Det nya avtalet skiljer sig markant från det förra. Avtalet har blivit tydligare och riktlinjerna är lättare att tolka. Avtalet är uppdelat i två olika delar: en del som handlar om avtalets allmänna villkor och vilka delar som ska tas upp i de skriftliga avtal som den statliga arrangören ska skriva, samt en tariffdel som ska vara underlag för hur den ekonomiska ersättningen av utställningsersättningen ska beräknas. Parterna har tagit fasta på det delvis oreglerade område som tidigare 7

8 innebar att konstnärerna hade svårt att få ersättning för annat än själva utlåningen av konstverk. I det nya avtalet tydliggörs att allt arbete som konstnären utför i samband med utställningar före, under och efter utställningen ska regleras i skriftliga avtal och arvoderas utanför ramen för utställningsersättningen. Utställningsnivåerna har höjts något, men den främsta skillnaden är hur ersättningens storlek beräknas. Tidigare baserades ersättningen dels på antal utställda verk, dels på utställningens yta. I det nya avtalet baseras utställningsersättningen dels på hur länge utställningen pågår, dels på hur många besökare institutionen har. Man skiljer också mellan fyra olika arrangörskategorier: större museer och konsthallar; medelstora museer, länsmuseer och kulturhus; mindre museer och medelstora konsthallar; och slutligen små konsthallar och utställningsrum samt fria ytor. Vad gäller utställningens längd tas ingen hänsyn till avbrott i visningen, vilket kan få stor effekt vid vandringsutställningar som därmed anses pågå så länge som konstnären lånar ut sitt verk. Även det nya avtalet lägger ansvaret att upprätta skriftliga avtal mellan konstnär och arrangör på arrangören. Däremot ska avtalet reglera och ta upp villkoren för konstnären avseende följande: kostnader i samband med utställningar, t ex frakt, försäkring, resor, teknik och annan utrustning arbete i samband med utställningsuppdraget, så som betalning för konstnärens arbete inför, under och efter utställning, t ex arbete med produktion, katalogarbete, möten, visningar och efterarbete upphovsrättsligt nyttjande efter avslutad utställning, t ex nyttjande på arrangörens hemsida ersättning enligt fastlagt tariff för utställningsersättning information om vilka arrangörer som visar utställningen i samband vandringsutställningar ange tidpunkt och former för redovisning av ekonomisk ersättning till konstnären avtalet ska innehålla en beskrivning av utställningen med angivelse av utställningstid, plats/platser, ansvarig arrangör, deltagande konstnärer, leveranstider, förteckning av konstverk Vid utställningar med flera konstnärer kan ett avtal träffas med konstnärsgrupper som representeras gemensamt. Man har också en tydligare 8

9 ansvarsfördelning vid vandringsutställningar, där producenten ansvarar för avtal mellan samtliga arrangörer och konstnären under vandringsutställningen. En annan nyhet är en referensgrupp (med sju ledamöter, varav tre utses av Statens kulturråd och tre av konstnärorganisationerna, och parterna utser gemensamt en ordförande) som ska följa upp hur avtalet implementeras och tillämpas. En nyhet i tariffberäkningen är att det inte görs någon skillnad om konstnären är A- eller F-skattande konstnär. Tariffen definieras som ett lägsta belopp, dvs. ett golv och inte ett tak i förhandlingen mellan arrangör och konstnär. Tariffen gäller enligt avtalet för statliga arrangörer. Förhoppningen är dock att även kommunala och regionala arrangörer kommer att tillämpa det nya avtalet. Både det gamla och det nya avtalet om utställningsersättning återfinns som bilagor i denna publikation. Ann Larsson Kanslichef 9

10

11 Sammanfattning Med utställningsersättning avses den ekonomiska ersättning som går till bild- och formkonstnärer för att deras verk ingår i utställningar inom landet. Ersättningen gäller verk som fortfarande är i upphovsmannens ägo. En av grunderna för den statliga konstnärspolitiken är att skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på sitt konstnärliga arbete, en annan att stimulera deras arbetsmarknad. Ett tidigt utslag för denna princip är ett statligt engagemang för utbetalning av utställningsersättning. Denna rapports syfte är att ge en bakgrund till utställningsersättningen och en beskrivning av hur den har fungerat i praktiken. Rapporten fokuserar på två områden i vilka centrala regelverk för utbetalning av utställningsersättning i realiteten föreligger. Det första området är statliga organ som bedriver regelbunden utställningsverksamhet, dvs huvudsakligen statliga museer, som ska följa avtalet om utställningsersättning mellan staten, representerad av Kulturrådet å den ena sidan, och Konstnärernas Riksorganisation/Konsthantverkare och Industridesigners Förening, Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund å den andra sidan. Sedan rapporten färdigställts har ett nytt avtal om utställningsersättning på det statliga området tecknats mellan staten och berörda konstnärsorganisationer. Rapporten har tjänat som ett av underlagen vid förhandlingarna. Det nya avtalet, som börjar gälla den 1 januari 2009, berörs inte närmare i rapporten. Det återges dock i bilaga (kapitel 6). Det andra området är de utställningsanordnare som kan få statsbidrag till utställningsersättning via Statens kulturråd, dvs. arrangörer inom i första hand det konstbildande området. På det konstbildande området träffas avtal mellan Kulturrådet och KRO/KIF som reglerar utställningsersättningens storlek. Rapporten kartlägger hur dessa utbetalningar sker utifrån Kulturrådets egen statistik. Resultatet visar att långt ifrån alla som är berättigade till utställningsersättning på det konstbildande området får ta del av den eftersom potten för utställningsersättningen på det konstbildande området är för liten i förhållande till antalet arrangörer som söker medel för utställningar. 11

12 Omständigheterna kring en utställning kan te sig mycket olika. Utställningen kan äga rum på prestigefyllda museer och konsthallar, på välrenommerade privata gallerier lika väl som på mindre bibliotek, på oetablerade gallerier eller på arbetsplatser i regi av en mindre konstförening. De utställda verken kan vara av vitt skiftande karaktär vad gäller teknik och konstnärlig uttrycksform. Verken kan vara beställda av en arrangör, framställda och koncipierade med tanke på den aktuella utställningen eller ha ingått i konstnärernas löpande produktion. Ersättningen för konstnärens arbete och kostnader i direkt samband med utställningen varierar liksom arrangörens kostnader och intäkter. Man kan inte bortse från att konstnären gynnas av att de deltar i en utställning särskilt vid stora, prestigefyllda institutioner, genom att utställningar stärker deras ställning i konstlivet, höjer marknadsvärdet på deras verk, ger möjligheter till försäljningar vid Konstrådets gallerirundor och ökar möjligheterna att få stipendier. Vid försäljningsutställningar kan de också få intäkter från försäljningen. Samtidigt är det den offentliga institutionens uppgift att visa konst och den är därmed beroende av att konstnärer är villiga att ställa ut. Det är i denna väv av faktorer som konstnären måste förhandla om sina villkor ekonomiska och andra. De centrala avtalen om utställningsersättning syftar till att stärka den svagare parten, d.v.s. konstnären, i avtalsförhandlingar med arrangörer. De statliga arrangörer som omfattas av avtalen är ålagda att se till att skriftliga avtal som reglerar omständigheterna kring utställningen träffas i varje enskilt fall. Att detta så sällan är fallet är därför mycket anmärkningsvärt och sannolikt ett uttryck för den beroendeställning konstnärerna har i förhållande till utställningsarrangörerna. De statliga myndigheterna inom området har dessutom återrapporteringsskyldighet till regeringen. Rapporten undersöker bl.a. i vilken utsträckning statlig utställningsersättning betalades ut under åren Av denna återrapportering framgår att endast tre av myndigheterna betalade utställningsersättning under åren Vår egen granskning visar att enbart Riksutställningar betalade konstnärerna avtalsenligt. Utställningsersättningen är ett försök att garantera bild- och formkonstnärer en ersättning i samband med utställningar, men den har brister. På den svenska arbetsmarknaden i stort gäller principen att utfört arbete ska ersättas. Bild- och formkonstnärernas ersättningar för arbetet i samband med utställningar följer emellertid inte detta mönster. Avtalet 12

13 för utställningsersättning på det statliga området och statsbidragsbestämmelserna för bidrag till utställningsersättning inom det konstbildande området omfattar inte ersättning för arbete i samband med utställningarna. Inhämtade uppgifter om vad statliga arrangörer betalar tyder inte på att bild- och formkonstnärer som regel betalas för det arbete de utfört. Inte heller vid utställningar med andra (kommunala och landstingsdrivna) arrangörer ersätts arbetet i någon större utsträckning. Nämnda faktorer bildar ett komplicerat mönster som bidragit till att frågan om utställningsersättning, som varit aktuell i decennier, ännu inte fått någon mer slutlig lösning. Men egentligen är lösningen mycket enkel: ge bild- och formkonstnärerna skäligt betalt för det arbete de lägger ned i samband med utställningar! Att de själva är beroende av att ställa ut är inte något skäl för att de ska arbeta utan avtal och utan ersättning. Också arrangörerna är beroende av att utställningar görs och inga utställningar av samtida konst görs utan medverkan från konstnärens sida. Juni

14 Innehållsförteckning Sammanfattning 11 1 Arbetet med rapporten Bakgrund och syfte Avgränsningar Arbetets bedrivande Rapportens upplägg 21 2 Utgångspunkter Översikt Den statliga utställningsersättningen Utställningsersättning inom det konstbildande området Övriga Utställningsekonomi Det statliga ansvaret 27 3 Utställningarnas betydelse och arenor Utställningarnas betydelse Utställningsarenor Översikt Museer och konsthallar Konstbildning Privata gallerier 38 4 Utställningsersättning Översikt Centrala överenskommelser om utställningsersättning Syften Ersättningen är en hyra 43

15 4.1.4 Konstverk som ger ersättning Ersättningsberättigade konstnärer Utställningsersättning på det statliga området Historik Avtalets innehåll Ersättningsbelopp Omfattning och återrapporteringsskyldighet Utbetalad utställningsersättning Kompletterande information om arrangörer Utställningsersättningen på det konstbildande området Historik Ekonomisk ram Ersättningsbelopp Bidragsmottagande arrangörer Administration Bidragsutfall 63 5 Analys och bedömningar Utställningsersättningens struktur Ersättningens syften Typer av konst som ger ersättning Konstnärer som är kvalificerade för ersättning Skillnader mellan det statliga avtalet och Kulturrådets bidragsvillkor Administrationen av bidraget till utställningsersättning Bättre underlag för bedömning av hur utställningsersättningen fungerar Särskilda överväganden Ersättningens räckvidd Ekonomiska förutsättningar Resurser Brister i tillämpningen 81

16 5.3 Principiella överväganden Begreppsförvirring Konsekvenser av att utställningsersättning är en hyra Ersättningskomponenter Ge konstnärerna skälig ersättning för deras arbete 90 6 Bilagor Utställningsersättning på det statliga området Tidigare avtalet om utställningsersättning för utställning av konstverk (1999) Regeringsbeslut:godkännande av avtal om konstnäreras medverkan och ersättning vid utställning av konstverk Nya avtalet för konstnärers medverkan och ersättning vid utställningar Tariff för visning av konstverk för allmänhet genom tillfällig utställning Utställningsersättningen på det konstbildande området Villkor och direktiv avseende anslagspost 28:18 ap. 1; utställningsersättning

17

18

19 1. Arbetet med rapporten 1.1 Bakgrund och syfte I Konstnärsnämndens uppdrag ingår att hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala situation och sprida kännedom om villkoren för konstnärlig yrkesutövning. Nämndens styrelse anmälde i skrivelse till regeringen den 1 oktober 2004 att nämnden som ett led i detta arbete avsåg att låta utföra en studie om hur utställningsersättningen till bild- och formkonstnärer fungerar i praktiken. Rapporten från denna studie föreligger härmed. Rapporten syftar till att ge en översikt över i vilken utsträckning utställningsersättning betalas. Förhoppningsvis kan den också ge underlag för en utveckling av utställningsersättningen. Den kan också ses i sammanhang med bild- och formkonstnärernas generellt sett trängda ekonomiska situation och med frågor som har aktualitet med tanke på deras yrkesmässiga villkor. 1.2 Avgränsningar Utställningsersättning avser ersättning till upphovsmän vid utställningar av verk som är i deras ägo, d.v.s. i praktiken tillfälliga utställningar av bild- och formkonst. Rapporten koncentreras på de två områden på vilka centrala regelverk för utbetalning av utställnings ersättning i realiteten föreligger. Det första området är statliga organ som be driver regel bunden utställningsverksamhet, d.v.s. huvudsakligen stat liga museer. Ersättningen här regleras i avtal mellan staten och berörda konst närsorganisationer. Det andra området är de utställningsanordnare som kan få statsbidrag till utställningsersättning via Statens kulturråd, d.v.s. arrangörer inom i första hand det konstbildande området. Ersättningen regleras här i statsbidragsbestämmelser som Kulturrådet utfärdar efter kontakter med berörda konstnärsorganisationer. I viss utsträckning betalas ersättning till konstnärer i samband med utställningar på andra typer av arenor för tillfälliga utställningar av bildoch formkonst, exempelvis i primärkommunala, landstingskommunala och konstnärsägda utställningslokaler. Rapporten innehåller dock inte någon systematisk kartläggning i vilken utsträckning utställningsersättning be- 19

20 talas också utanför ramen av de centrala regelverken. I brist på underlag skulle detta inneburit ett så stort arbete att det inte kunnat rymmas inom denna studie. Utställningsersättningen och principerna för den har diskuterats i flera decennier. Diskussionen har bl.a. gällt vid vilka utställningar ersättning ska ges, ersättningens utformning och på vilka ansvaret ska ligga för att resurser till ersättningen finns och betalas. Givetvis har också ersättnings nivåerna berörts. Denna rapport är inte platsen för att i detalj bedöma de centralt fastställda regelverkens utformning eller ekonomiska innehåll. Det är de avtalsslutande parternas sak att prioritera mellan sina olika önskemål och det är Kulturrådets uppgift att besluta om sina statsbidragsvillkor. Kulturrådet har att väga resurserna till sina bidrag till utställningsersättning mot andra angelägna behov inom bild- och formkonstområdet som rådet också ska stödja. Således berörs nedan exempelvis rimligheten i de nuvarande ersättningsnivåerna endast på ett mycket generellt plan. I anslutning till Konstnärsnämndens uppdrag att följa utvecklingen av konst närernas ekonomiska och sociala villkor görs utifrån den presenterade översikten över utställningsersättningen några allmänna bedömningar av hur ersättningen fungerar i praktiken och berörs även vissa brister och inkonsekvenser i regelverken. 1.3 Arbetets bedrivande Rapporten bygger huvudsakligen på redan förefintligt material. Ett viktigt underlag för beskrivningen av utställningsersättning på det statliga området är den återrapportering om utbetalning av utställningsersättning åren som museer och andra statliga organ lämnat till regeringen. Dessa rapporter har sammanställts och kompletterats med uppgifter inhämtade direkt från berörda organ. Beskrivningen av utställningsersättningen på det konstbildande området vilar i första hand på rapporter och andra uppgifter från Kulturrådet. Avsikten var från början att rapporten skulle ansluta till ett utrednings arbete benämnt Konstens arenor som igångsatts på Kulturrådets initiativ och som bl.a. skulle innefatta en kartläggning av konst hallar, gallerier och andra utställningsarrangörer i landet. Av olika skäl har detta utredningsarbete inte fullföljts och något material från arbetet har inte publicerats. 20

21 Under arbetets gång har kontakter tagits med bl.a. museer och andra statliga utställare. Statens kulturråd, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges Konstföreningar, Folkrörelsernas Konstfrämjande, Konstnärernas Riksorganisation (KRO), Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare (KIF), Institutet för konstnärer och konstförmedlare (IKK) samt Konstnärsnämndens kansli har bistått i arbetet. 1.4 Rapportens upplägg Kapitel 2 redogör för vissa grundläggande utgångspunkter för rapporten. I kapitel 3 ges en (mycket ofullständig) bild av landets utställningsarenor. I kapitel 4 beskrivs utställningsersättningen översiktligt (4.1), varefter en mer ingående beskrivning av ersättningen på det statliga området (4.2) och på det konstbildande området (4.3) följer. Kapitel 5 är ett försök till bedömningar och analys av hur ersättningen fungerar i praktiken. Det avslutas med några synpunkter på hur ersättningen kan utvecklas. 21

22

23 2. Utgångspunkter Det grundläggande syftet med utställningsersättning är att bidra till att konstnärerna får rimliga ersättningar vid utställningar. Den ska också öka deras möjligheter att ställa ut. Ersättningen syftar vidare till att stimulera och bredda konstlivet i landet genom att vidga möjligheterna för arrangörer inom det konstbildande området att ordna utställningar med hög kvalitet. 2.1 Översikt En av grunderna för den statliga konstnärspolitiken är att skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för konstnärligt arbete och stimulera deras arbetsmarknad så att en ökad efterfrågan uppstår 1. Ett tidigt utslag för denna princip är ett statligt engagemang för utbetalning av utställningsersättning, d.v.s. ekonomisk kompensation till bild- och formkonstnärer för att deras verk inlånas till offentliga utställningar. Ersättningen infördes på 1970-talet vid utställningar arrangerade av statliga organ. I början av 1990-talet vidgades den till att omfatta också utställningar som ordnas av vissa arrangörer inom det konstbildande området i första hand konstföreningar - med statligt verksamhetsstöd. Till en början var utställningsersättningen en tämligen opreciserad ersättning för att upphovsmännens verk visades och för det arbete konstnären lade ned i samband med utställningen. Numera är ersättningen begränsad till att utgöra en hyra som utställningsarrangören betalar till upphovsmannen för de verk denne upplåter till en utställning. I dag finns två parallella system för reglering av utställnings ersättning. Det materiella innehållet i reglerna är tämligen lika dem emellan, men de gäller utställningar med olika kategorier av arrangörer. Det första systemet avser utställningar ordnade av statliga organ och kallas i det följande den stat liga utställningsersättningen. Det andra gäller utställningar inom det konst bildande området, d.v.s. ordnade av exempelvis konstföreningar och andra arrangörer som har bidrag från Statens kulturråd. Det senare benämns i det följande utställnings ersättning inom det konstbildande 1 Se exempelvis Konstnärernas villkor, prop. 1997/98:87, s. 9 23

24 området. För övriga utställningar finns ingen central reglering av utställnings ersättningen med undantag för dem som arrangeras av Svenska kyrkans församlingar Den statliga utställningsersättningen Den statliga utställningsersättningens storlek i det enskilda fallet regleras i ett avtal mellan staten och berörda upphovsmannaorganisationer. Den gäller utställningar ordnade av statliga myndigheter med regelbunden utställningsverksamhet, d.v.s. i första hand museer. Ersättningen betalas ut till konstnären av arrangerande institution med medel ur dess ordinarie anslag. Ersättningen måste alltså räknas in i budgeten för utställningar med verk av ersättningsberättigad utställare. Arrangörernas medel för utställningsersättning konkurrerar därmed med medel som anslås för att täcka andra kostnader, såväl sådana som har direkt samband med den aktuella utställningen som sådana som avser arrangörens utställningsverksamhet i stort och utställarens verksamhet i övrigt. Avtalet är emellertid tvingande, arrangören är bunden till att betala utställningsersättning Utställningsersättning inom det konstbildande området Utställningsersättningen inom det konstbildande området administreras på ett annat sätt och har en annan finansieringsram än ersättningen inom det statliga. Kulturrådet ger utställningsarrangören eller dess huvudorganisation ett särskilt bidrag till ersättningen som ett komplement till de allmänna verksamhetsbidrag rådet också ger till konstbildande organisationer. Rådet fastställer i statsbidragsvillkor reglerna för hur utstäl l- nings ersättningen till konstnären ska beräknas i det enskilda fallet. Rådet avsätter varje år ett belopp för sina sammanlagda bidrag till utställningsersättning. Bidraget betalas till arrangören eller dess huvud organisation, som i sin tur svarar för utbetalningen till konstnären. Någon garanti för att utställande konstnär får utställningsersättning finns emellertid inte: i de fall bidraget till en arrangör inte täcker kostnaderna för ersättningen är arrangören inte tvingad att betala ersättning även om konstnären fyller de kriterier som ställts upp i statsbidrags bestämmelserna för att han eller hon ska vara berättigad till utställningsersätt ning. Det tillhör undantagsfallen att arrangören i 24

25 sådana fall betalar utställningsersättning. De av Kulturrådet beviljade medlen till utställningsersättning inom det konstbildande området är alltså i praktiken ett tak för hur mycket ersättning som ges inom detta område. Ett villkor för att konstbildande organisationer ska få verksamhetsbidrag från Kulturrådet är att organisationen ska betala utställningsersättning vid de utställningar den arrangerar. Villkoret gäller emellertid endast så långt som de bidrag till utställningsersättning som organisationen tilldelats är tillräckliga för utbetalningarna till konstnärerna Övriga Ett centralt fastställt regelverk för utbetalning av utställningsersättning gäller även på ett tredje område, nämligen utställningar arrangerade av Svenska kyrkans församlingar. Konstnärernas riksorganisation (KRO) har ingått avtal med Svenska kyrkan om att utställningsersättning ska betalas vid utställningar ordnade av dessa församlingar. Detta avtal är emellertid i praktiken föga tvingande. Ersättningen är beroende av församlingarnas resurser och ska i regel rymmas inom deras ordinarie budgetramar. Det innebär att utställande konstnärer inte heller på detta område är garanterade ersättning. Utställningsersättning kan betalas i andra sammanhang där bildkonstverk ställs ut om överenskommelse om sådan görs mellan arrangören och den utställande konstnären. En del kommuner betalar sådan ersättning för utställningar som ordnas i kommunens regi. I övrigt exempelvis inom den privat drivna galleriverksamheten torde utställningsersättning endast betalas i undantagsfall. 2.2 Utställningsekonomi Att ställa ut är vanligen ett ekonomiskt vågspel för konstnären. Utstäl l- ningar medför kostnader för bl.a. produktion, försäkringar, transporter, ramning, hängning, lokaler, vakthållning, katalog samt vernissagekort, annonser och annan marknadsföring. Hur dessa kostnader fördelas på arrangören och konstnären beror på överens kommelsen dem emellan i det enskilda fallet. Vid utställningar då verken är till försäljning betingar sig arrangören i regel en provision. Storleken på provisionen varierar starkt. Enligt en 25

26 under sökning som gäller Gävleborgs län är det vanligt att arran görens provision uppgår till % av försäljningssumman, kommunala och statliga organ tar ofta % medan privata gallerier kan ta ut betydligt mer 2. Bild- och formkonstnärens ekonomiska villkor vid en utställning skiftar således starkt från fall till fall. Generellt kan ändå sägas att konstnärer i många fall gör en förlust då de ställer ut. I propositionen Konstnärernas villkor (1997/98:87, s. 24) refereras till en uppgift från KRO att över två tredjedelar av samtliga utställningar år 1998 gick med förlust för konstnären. I propositionen framhålls att detta i hög grad hör samman med att bild- och formkonstnären själv måste täcka de kostnader som är förknippade med utställningen utan att några garantier finns för att utställningen ger några inkomster till konstnären. Konstnärens dåliga villkor vid utställningar hänger samman med att de är starkt beroende av att ställa ut. Det medför att de har en svag förhandlingssituation då villkoren görs upp. Givetvis är arrangörerna å sin sida beroende av att få konst till sina arrangemang, men konkurrensen mellan konstnärerna om utställningstillfällena stärker arrangörernas position. Utställningsersättningen kan ses som ett inslag i den förda kulturpolitikens ambition att förbättra konstnärernas möjligheter att försörja sig på sitt konstnärliga arbete. I samband med en förstärkning av Kulturrådets bidrag till utställningsersättning på det konstbildande området sades i propositionen Konstnärernas villkor (1997/98:87, s. 24) att bildoch formkonstnärerna i högre grad än tidigare borde få ersättning för utställningar. Som framgått är utställningsersättningen begränsad till att vara endast en hyra för de verk som konstnären ställer till arrangörens förfogande. Det har fördelar genom att ge tydlighet åt ersättningens karaktär och vad den avser. Den ger dock ingen ersättning för produktions kostnader (exempelvis för material). Den ersätter heller inte det arbete som konstnären utför i direkt samband med utställningen eller det konst närliga arbete som föregår utställningen. Utställningar medför utöver de konstnärliga insatserna arbete med exempelvis ramning, transporter, produktion av kataloger och marknadsföring. Därtill kommer i en del fall att konstnären och arrangören bestämmer sig för att göra en utställning som ligger långt 2 Jönsson, Ingela, Konstnärer i Gävleborg. Om arbetsvillkor och försörjning, 2000, s.15 26

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M 1 AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M mellan svenska staten, representerad av Statens kulturråd å ena sidan och Konstnärernas Riksorganisation,

Läs mer

AVTAL FÖR KONSTNÄRERS MEDVERKAN OCH ERSÄTTNING VID UTSTÄLLNINGAR

AVTAL FÖR KONSTNÄRERS MEDVERKAN OCH ERSÄTTNING VID UTSTÄLLNINGAR AVTAL FÖR KONSTNÄRERS MEDVERKAN OCH ERSÄTTNING VID UTSTÄLLNINGAR mellan svenska staten, representerad av Statens kulturråd å ena sidan och Konstnärernas Riksorganisation, Föreningen Sveriges Konsthantverkare

Läs mer

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06)

Ansökan om utställningsersättning 2015 (2014-10-06) (2014-10-06) Ansökan om utställningsersättning 2015 Ansökan, i original, skickas senast en månad före aktuell utställning till: Sveriges Konstföreningar, Tegnérgatan 60 A, 216 12 Limhamn. För sent inkommen

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER

INFORMATION FÖR KONSTNÄRER INFORMATION FÖR KONSTNÄRER Vill du vara med? Om du är konstnär och vill vara med på hemsidan Konst i Västmanland, eller ändra dina befintliga uppgifter, är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom

Läs mer

Vill du vara med? Kontakt & frågor

Vill du vara med? Kontakt & frågor Vill du vara med? Är du yrkesverksam konstnär/konsthantverkare och vill vara med på webbplatsen Konst i Örebro län är du välkommen att skicka in dina uppgifter genom att fylla i formulären Examen/meriter

Läs mer

Utsikt från ateljéerna 2014

Utsikt från ateljéerna 2014 Stockholm, maj 2014 Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) företräder över 3 300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vårt mål är

Läs mer

Konstorganisationer i Skåne

Konstorganisationer i Skåne KulturSkåne Konstorganisationer i Skåne Innehåll Inledning 4 Institutet för konstnärer och konstförmedlare 5 Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare 6 Svenska

Läs mer

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial Mellan kulturarvsinstitution som Samordningssekretariatet för digitalisering

Läs mer

Internationellt kulturutbyte

Internationellt kulturutbyte Sida 1 / 7 Internationellt kulturutbyte ANSÖKAN OM BIDRAG INOM BILD OCH FORM UTSTÄLLNINGAR OCH ARBETS- ELLER STUDIEVISTELSE I UTLANDET 1. UPPGIFTER OM SÖKANDE Fält markerade med * är obligatoriska Förnamn*

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

En undersökning om konstnärskap i Västmanland

En undersökning om konstnärskap i Västmanland Information från Kulturutveckling konst En undersökning om konstnärskap i Västmanland 2014-04-08 Under våren 2014 har tretton konstnärer svarat på frågor kring sitt konstnärskap och arbete som konstnär.

Läs mer

Sveriges författarfond

Sveriges författarfond Sveriges författarfond Den fotograf som har gjort en bok och denna finns på folk och skolbiblioteken kan få författarpenning, stipendier och understöd från författarfonden. Sedan år 1954 har staten åtagit

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

LONE LARSEN. Född 1955 bor och verkar i Höganäs Autodidakt UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT I URVAL. 2007 Corpus Galleri Mårtenson & Persson, Stockholm

LONE LARSEN. Född 1955 bor och verkar i Höganäs Autodidakt UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT I URVAL. 2007 Corpus Galleri Mårtenson & Persson, Stockholm LONE LARSEN Född 1955 bor och verkar i Höganäs Autodidakt UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT I URVAL. 2007 Corpus Galleri Mårtenson & Persson, Stockholm 2006 Galleri Mårtenson & Persson. Båstad Dunkers Kulturhus.

Läs mer

Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt

Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt Handledning ansvarsfördelning & ekonomi mellan EFS och Salt 1 Innehåll Den lokala Saltföreningen... s 3 För Saltföreningen ekonomiska förvaltning gäller följande... s 4 Arbetsgivaransvar... s 5 Kollekter...

Läs mer

Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål

Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål Handläggare Jerker Rydén Datum 2015-05-12 Dnr 1.4.1-2015-163 Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål Beslut Kungl. biblioteket instämmer i utredningens förslag. Ärendet, överväganden

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

LILJEVALCHS VÅRSALONGEN SÖK! SISTA ANSÖKNINGDAG TILL VÅRSALONGEN 2011: FREDAG 15 OKTOBER 2010. Organisationsnr: 802434-4767.

LILJEVALCHS VÅRSALONGEN SÖK! SISTA ANSÖKNINGDAG TILL VÅRSALONGEN 2011: FREDAG 15 OKTOBER 2010. Organisationsnr: 802434-4767. Nyhetsbrev sept. 2010 Konstnärsförbundet Alliansen (KFA) Adress: Klippan 18, 41451 Göteborg. Tel: 073-7070555 Hemsida: www.konstnarsalliansen.se, e-post: kansli@konstnarsalliansen.se Organisationsnr: 802434-4767.

Läs mer

Utsikt från ateljéerna

Utsikt från ateljéerna Utsikt från ateljéerna Rapport om enkäten om konstnärers förhållande november 2008 Av Malin Åberg Aas Den 17 november 2008 skickade KRO/KIF ut en enkät om Konstnärers förhållanden till 4547 bild- och formkonstnärer.

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

Lidköpings Konstförenings verksamhetsberättelse för 2014. Föreningens 79:e verksamhetsår

Lidköpings Konstförenings verksamhetsberättelse för 2014. Föreningens 79:e verksamhetsår Lidköpings Konstförenings verksamhetsberättelse för 2014 Föreningens 79:e verksamhetsår Lidköpings Konstförening Styrelsen för Lidköpings Konstförening avger följande verksamhetsberättelse för 2014 föreningens

Läs mer

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Statistik över konst- och kulturutbildningar Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Februari 2015 1 (7) Datum: 2015-03-02 Inledning Konst- och kulturutbildningar 1 är en eftergymnasial

Läs mer

Handbok för. Ateljéstöd. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats ateljéstöd

Handbok för. Ateljéstöd. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats ateljéstöd Handbok för Ateljéstöd En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats ateljéstöd Innehållsförteckning Ateljéstöd 3 Allmänt om ateljéstöd 3 Vem kan få ateljéstöd? 3 Hur länge kan man

Läs mer

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52)

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-14 KN2011/166 A2011/2785/A YTTRANDE Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52) Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Pohjola Norden r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhet omspänner hela landet. Föreningen benämns

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna; SFS 2004:639 Utkom från trycket den 30 juni 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Enligt

Läs mer

FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING

FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING Organisationsnummer 802014-9830 Förändring av stadgar från 2013 beslutades vid extra respektive ordinarie årsstämma 2015-xx-xx

Läs mer

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS Stadgar för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS 1 Ändamål och verksamhet Föreningen vars firma är ALIS, stiftad av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, Svenska

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-12-12 Dnr 101-4716-2011 Version 1.4 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

1.1.2010 31.12.2011 Medverkan AVTAL. mellan. Sveriges Television AB Sveriges Utbildningsradio AB. och

1.1.2010 31.12.2011 Medverkan AVTAL. mellan. Sveriges Television AB Sveriges Utbildningsradio AB. och 1.1.2010 31.12.2011 Medverkan AVTAL mellan Sveriges Television AB Sveriges Utbildningsradio AB och Föreningen Svenska Tecknare Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industri formgivare Konstnärernas

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

SVALÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING BIDRAGSBESTÄMMELSER FÖR FÖRENINGAR I SVALÖVS KOMMUN

SVALÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING BIDRAGSBESTÄMMELSER FÖR FÖRENINGAR I SVALÖVS KOMMUN SVALÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Kommunfullmäktige KFS 1997:2 1997-12-22, 173 2000-01-31, 6 2002-02-25, 15 2004-01-26, 5 2005-08-29, 157 2008-12-22, 153 2009-12-21, 146 Reviderade av välfärdsutskottet

Läs mer

AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS

AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS mellan Assistansanordnaren och Uppdragsgivaren Namn:.. Adress:.. Org.nr: Pers.nr:.. Telefon:.. Legal företrädare (ifylls i förekommande fall) Namn: Adress: nedan kallad anordnaren

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun (2015) Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-26 127 2 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Utöver det som står skrivet om

Läs mer

Campus Helsingborgs vänner. Stadga

Campus Helsingborgs vänner. Stadga Campus Helsingborgs vänner Stadga 1 Innehåll Kapitel 1 Föreningen... 1 1.1 Namn... 1 1.2 Säte... 1 1.3 Föreningsform och verksamhetsår... 1 1.4 Ändamål och verksamhet... 1 Kapitel 2 Medlemmar... 2 2.1

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17

ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17 PEAK PARTNERS Ersättningspolicy 2014 1 9 ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17 PEAK PARTNERS Ersättningspolicy 2012 2 9 1.

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL Version, 2015-05-07 Dessa användarvillkor gäller för Licenstagares användning av digitala produkter och tjänster vilka tillhandahålls

Läs mer

Information om projektbidrag inom bild och form

Information om projektbidrag inom bild och form Information om projektbidrag inom bild och form Vad kan man söka för? Projekt, gestaltande experiment och andra större arbeten Samarbetsprojekt där den sökande arbetar tillsammans med andra konstnärer

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Till kårstyrelsens arbetsutskott delegeras:

Till kårstyrelsens arbetsutskott delegeras: Umeå studentkår Biblioteksgränd 6 907 36 Umeå Tel: 090-786 90 00 Styrdokument 2013-06-10 Med denna delegationsordning, delegerar kårstyrelsen beslutanderätt i vissa frågor inom sitt ansvarsområde till

Läs mer

Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City

Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City Maria Skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm Tel: 08 50 65 50 00 / Fax: 08 50 65 50 90 info@iaspis.se / www.iaspis.se Ateljévistelse för yrkesverksamma bildkonstnärer vid SOMA, Mexiko City Vistelseperiod:

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

KRO/KIF:s granskning av statens investeringar i bild- och f0rmkonsten, juni 2015, version 1 1

KRO/KIF:s granskning av statens investeringar i bild- och f0rmkonsten, juni 2015, version 1 1 KRO/KIF:s granskning av statens investeringar i bild- och f0rmkonsten, juni 2015, version 1 1 Innehåll Några kulturpolitiska utgångspunkter... 3 Sammanfattning... 4 Intresset för konst och konstnärers

Läs mer

Avtalsperiod: tillsvidare enligt lagen om läkarvårdsersättning eller från och med tiden för avtalets ingående dock tidigast: 2015-07-01.

Avtalsperiod: tillsvidare enligt lagen om läkarvårdsersättning eller från och med tiden för avtalets ingående dock tidigast: 2015-07-01. Ansökningsinbjudan om att få ingå samverkansavtal vid ersättningsetablering enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, diarienummer HSNG 2015-00365 Ni inbjuds att inkomma med ansökan om att få ingå

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

Yrke: professionell kulturskapare. Att ta betalt KLYS

Yrke: professionell kulturskapare. Att ta betalt KLYS Yrke: professionell kulturskapare Att ta betalt Avtals- och arvodesrekommendationer från KLYS KLYS 3 frågor till 4! Tänk vilket privilegium att få jobba med sin hobby 1. Vad är konstnärlig kvalitet för

Läs mer

Museum Anna Nordlander Uppsala konstmuseum Värmlands museum. Härnösands konsthall. Kristinehamns konstmuseum Bildmuseet

Museum Anna Nordlander Uppsala konstmuseum Värmlands museum. Härnösands konsthall. Kristinehamns konstmuseum Bildmuseet 0 140 150 160 170 180 190 200 210 220 230 240 250 260 270 280 290 300 310 320 330 340 350 360 370 380 390 400 Gotlands konstmuseum Jakobsbergs konsthall Thielska galleriet Konstnärshuset Smålands museum,

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Remissvar Ds 2015:14 Statliga utställningsgarantier - En översyn (Ku2015/01381/KL)

Remissvar Ds 2015:14 Statliga utställningsgarantier - En översyn (Ku2015/01381/KL) Stockholm 2015-08-15 MM Dnr 2015/94 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Ds 2015:14 Statliga utställningsgarantier - En översyn (Ku2015/01381/KL) Moderna museet (MM) får härmed avge följande

Läs mer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer BFD12 080926 1 (5) Rättsavdelningen 2015-05-12 SR 19/2015 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadskonstnärer 1. Bakgrund Med fristadskonstnärer avses här konstnärliga utövare

Läs mer

Entledigande från styrelseuppdrag i stiftelse

Entledigande från styrelseuppdrag i stiftelse BESLUT 1 (5) Allmänna enheten Länsassessor Annika Oldenburg 08-785 40 09 Datum Beteckning 2004-11-17 2062-04-74446 Styrelsen för Anna Johansson Visborgs Stiftelse Box 12315 102 28 STOCKHOLM Entledigande

Läs mer

Ateljéstipendium för keramiker vid The Pottery Workshop i Jingdezhen, Kina.

Ateljéstipendium för keramiker vid The Pottery Workshop i Jingdezhen, Kina. Maria Skolgata 83, 2 tr, 118 53 Stockholm Tel: 08 50 65 50 00 / Fax: 08 50 65 50 90 info@iaspis.se / www.iaspis.se Ateljéstipendium för keramiker vid The Pottery Workshop i Jingdezhen, Kina. Iaspis Konstnärsnämndens

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014

Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014 Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014 Härmed kallas till årsstämma i Inlandsinnovation AB, 556819-2263. Tid: Måndagen den 28 april 2014, kl. 16.00. Registrering från kl. 15.30. Plats: Styrelserummet,

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

FÖRDELNINGSFÖRSLAG AVSEENDE SAAB AUTOMOBILE-KONCERNENS GEMENSAMMA PENSIONSSTIFTELSE

FÖRDELNINGSFÖRSLAG AVSEENDE SAAB AUTOMOBILE-KONCERNENS GEMENSAMMA PENSIONSSTIFTELSE Trollhättan den 27 augusti 2012 FÖRDELNINGSFÖRSLAG AVSEENDE SAAB AUTOMOBILE-KONCERNENS GEMENSAMMA PENSIONSSTIFTELSE Om Du har fordran på pension eller annan rätt till ersättning ur pensionsstiftelsen är

Läs mer

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE KONTAKT Telefon: Mathias Worbin 0768 652 305 Mail: mr_wigmannen@bildfobi.se Hemsidor: www.nilssoncrwth.se, www.bildfobi.se Facebook: Konstgruppen Bildfobi

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Utredning om regional bildkonstverksamhet i Uppsala län MAN SER DET MAN VET

Utredning om regional bildkonstverksamhet i Uppsala län MAN SER DET MAN VET Utredning om regional bildkonstverksamhet i Uppsala län MAN SER DET MAN VET Pia Sörås Staflin 2006 Innehåll 1. INLEDNING...4 1.1 Syfte...4 1.2 Metod...4 1.3 Upplägg...4 1.4 Begrepp...5 1.5 Sammanfattning

Läs mer

Överförmyndarnämnden Arvode till god man och förvaltare

Överförmyndarnämnden Arvode till god man och förvaltare Överförmyndarnämnden Arvode till god man och förvaltare Fastställd 2006-09-26, reviderad 2010-12-14, reviderad 2014-12-10 2 (6) Innehållsförteckning Rätten till arvode... 3 Vem betalar arvodet...... 3

Läs mer

Särskild avtalspension och visstidspension

Särskild avtalspension och visstidspension REKOMMENDATION 2.1 Särskild avtalspension och visstidspension Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation behandlar hur överenskommelser om pensionsförmånerna särskild avtalspension och visstidspension

Läs mer

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen 0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Sverok upphandlar revisionstjänster

Sverok upphandlar revisionstjänster Sverok upphandlar revisionstjänster Sverok är ett av Sveriges största ungdomsförbund och rymmer idag cirka 120 000 medlemmar i cirka 900 lokalavdelningar och 9 distriktsföreningar. Förbundets huvudsakliga

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Bilaga till beslut om bidrag Version 2014:1 Villkor för bidrag 1. Tillämpning Dessa villkor gäller för bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet om bidrag till t.ex. föreningar, stiftelser,

Läs mer

RESURSCENTRUM KONST VÄSTERNORRLAND

RESURSCENTRUM KONST VÄSTERNORRLAND RESURSCENTRUM KONST VÄSTERNORRLAND 2 Innehållsförteckning sammanfattning 3-5 bakgrund 6-7 beskrivning 8 målgrupper 9 konsten som regional utvecklings- och tillväxtfaktor 11 kommunikation 11 uppdragsförmedling

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-08-30 Dnr 101-4716-2011 Version 1.3 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Arbetstagares uppfinningar

Arbetstagares uppfinningar Vad gäller när du gör en uppfinning i anställningen Om du gör en uppfinning i anställningen förvärvar arbetsgivaren normalt viss eller hela rätten till uppfinningen. För arbetsgivarens rätt till uppfinningen

Läs mer

Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet

Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet Eva Hansen, Malmö museer Immigrant-institutet är en ideell förening och ett centrum för dokumentation om invandrare, flyktingar och rasism. Institutet

Läs mer