Mare Boreale. Mare Boreale NORDANVINDENS HAV. Utvecklingsstrategi Skellefteå Piteå Luleå Kalix Haparanda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mare Boreale. Mare Boreale NORDANVINDENS HAV. Utvecklingsstrategi 2007-2013. Skellefteå Piteå Luleå Kalix Haparanda"

Transkript

1 Mare Boreale Mare Boreale NORDANVINDENS HAV Utvecklingsstrategi Skellefteå Piteå Luleå Kalix Haparanda

2 Ansökan Mare Boreale, Nordanvindens hav, kustområdet från Skellefteå till Haparanda erbjuder det mesta med koppling till kust, hav och skärgård. Här finns aktiva byar, ett starkt föreningsliv, ett rikt djur- och naturliv, verksamma yrkesfiskare och fina möjligheter till fritidsfiske, med jordbruk, vinterbete for rennäringen, en stark basindustri, högkvalitativa råvaror och inte minst ljusa sommarnätter och norrskenet. Sedan lång tid tillbaka finns ett naturligt samarbete mellan de fem kustkommunerna, det finns en vana att arbeta över läns- och kommungränser. Det samarbetet förstärks nu ytterligare genom ett gemensamt Leaderområde och den gemensamma strategiska kustplan som utarbetats av människor i området De sammanbindande länkarna kan sammanfattas i några punkter: Kulturarvet Nordligaste bräckvattenskärgården Fisket och dess kultur Skärgården som besöks- och aktivitetsmål Kombinationen av fiske- och bondesamhälle Trä- och malmindustrin Renskötsel ner till kusten och ute på öarna Sedan hösten 2006 har mer än 50 möten, med ett stort antal deltagare, hållits runt om i området och en redaktionsgrupp/skrivargrupp med representanter för den ideella sektorn, näringslivet och den offentliga sektorn har arbetat med att ta fram strategin utifrån det som framkommit på mötena. Resultatet är den utvecklingsstrategi som nu överlämnas. Härmed ansöks om att bilda Leaderomridet Mare Boreale för att genomföra verksamhet under programperioden För redaktionsgruppen inom Mare Boreale Tomas Öhlund Ordförande i Mare Boreale ideell förening under bildande Leaderstrategin för Mare Boreale kan sammanfattas i en mening: Att utifrån områdets natur- och kulturvärden öka kuststräckans attraktionskraft för boende, besökare och näringsliv. Strategin har fyra väsentliga insatsområden: Utveckla områdets attraktivitet utifrån områdets natur och miljö Ekonomisk tillväxt, näringsliv inklusive besöksnäringen Utveckla medvetenheten om områdets kvaliteter och särart Infrastruktur SID 2 MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI

3 Innehållsförteckning 1. Leaderområdet Historik 4 2. Basfakta Definition av området Befolkning Bostäder Näringsliv Sysselsättning Service Kulturarv Infrastruktur Jämställdhet Integration Miljö/Natur Samverkan Sammanbindande länkar 8 3. Analys Förankringsprocess Förankringsarbetet SWOT-analys Sammanfattande analys Strategi Mare Boreales mål Metod/Angreppssätt Insatsområden Insatsområde 1 - Utveckla områdets attraktivitet utifrån områdets natur och miljö Insatsområde 2 - Ekonomisk tillväxt, näringsliv inklusive besöksnäring Insatsområde 3 - Utveckla medvetenheten om områdets kvaliteter och särart Insatsområde 4 - Infrastruktur Horisontella insatser Förväntat projektinnehåll hos sökande projekt Förväntat resultat och indikatorer lag Arbetet med projektansökan Mare Boreale, ideell förening Ledningsstruktur Föreningsbildande Administration Roller, ansvar och arbetssätt Styrelsen Sekretariat Projekt Projekturval Insyn och information Jäv Budget Samarbete med andra leader-områden Uppföljning och utvärdering Beviljade projekt LAG/Beslutsgruppens verksamhet Slutrapport 24 Bilaga 1 Kartor och avgränsningar Bilaga 2 Förankringsprocessen MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI SID 3

4 1. Leaderområdet 1.1 Historik Efter istidens slut för ca år sedan började människorna att ta marken i besittning och området började befolkas. Vattenytan var belägen ca 240 m högre upp än vad som är fallet idag. De äldsta boplatserna låg långt innanför dagens kustlinje. Området tros under denna tid varit befolkat av de sägenomsusade kvänerna. Kvänerna anses ha färdats över Bottenviken och upp längs älvarna. Under sten- och bronsåldern blev säljakt av stor betydelse för människorna längs kusten. Under 1300-talet fick staten upp intresset för fisket i Bottenviken och en särskild skatt infördes från Lövånger och norrut. Jordbruket har spelat en viktig roll för försörjningen längs hela kusten och utgjort ett komplement till fisket. Karelska köpmän kom med båtar efter Finlands vattendrag och spelade en viktig roll för handeln i Bottenviksområdet fram till 1500-talet. Ryssland gjorde anspråk på kuststräckan från Bjuröklubb och norrut ännu in på slutet av 1400-talet. Renskötseln har gamla anor i området. Kustlandet var renbetesland och rullstensåsarna från istiden utgjorde flyttningsleder mellan fjäll och kust. De samiska offerplatsfynden från vikingatid och medeltid visar att samerna hade långsträckta kontakter både mot öster - Finland, Ryssland och Uralbergen, men även mot väster - Norge och Västeuropa. Under slutet av 1700-talet anläggs ett flertal finbladiga sågar längs kusten. I tillstånden för att anlägga finbladiga sågar ingick i beslutet oftast även krav på att anlägga glasbruk. Med sågverksepoken inleds industrialismen i regionen. Arbetstillfällen skapas på sågarna, i skogen och i flottningen. Gruvbrytningen innebar att ett flertal järnbruk anlades nere vid kusten. Varv anlades på flera platser efter Bottenvikskusten och under 1800-talet blev Norrlandskusten Europas viktigaste område för skeppsbyggnad. Skeppsbyggeri, malmhantering, tjärbränning och sågverk fortsatte att vara betydelsefulla under 1800-talet. Nyetableringar av bosättare ökar i omfattning och genom nya metoder i jordbruket kan en större befolkning försörjas. Kommunikationerna förbättras och 1837 får Norrlandskusten daglig kontakt med Stockholm genom ångbåtar. Trafiken med regelbundna turer efter kusten fortsätter fram till 1940-talet. De förbättrade kommunikationerna medförde också förbättrade möjligheter för en mer omfattande handel. SID 4 MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI

5 2. Basfakta Mare Boreale ska ta tillvara de styrkor och möjligheter som är unika för området för att skapa tillväxt. 2.1 Definition av området Mare Boreale har avgränsats till öar, kust och kustnära områden genom Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda kommun. Den geografiska avgränsningen följer i stort sett den gamla kustlandsvägen/e4 exklusive de stora tätorterna enligt bifogade kartor och beskrivningar. Till ytan är Mare Boreale km² och befolkningsmängden uppgår till personer enligt nedanstående tabell där även de församlingar som ingår i området nämns. Tabell 1. Antal invånare Yta i km 2 Församlingar (delar av) Haparanda Haparanda församling Nedertorneå församling Kalix Töre församling Nederkalix församling Luleå Örnäsets församling Nederluleå församling Råneå församling Piteå Hortlax församling Norrfjärdens församling Piteå landsförsamling Skellefteå Lövånger församling Bureå församling St. Örjans församling Skellefteå landsförsamling Kågedalens församling Byske församling Total Tabellen visar Mare Boreales antal invånare och yta samt vilka församlingar som ingår 2.2 Befolkning Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda kommuner har tillsammans cirka invånare. Av dessa invånare bor ca personer inom det område som utgör Mare Boreale. Uppgifterna om befolkningens medelålder som redovisas i diagrammet på nästa sida avser respektive kommuns totala medelålder. Inom Mare Boreale är medelåldern högre än för genomsnittet av kommunerna. Anledningen till det är att tätorterna bebos av en större andel yngre människor tack vare etableringar av universitet och andra skolor och lärosäten. Det är en tydlig trend att befolkningen minskar inom hela Mare Borealeområdet, liksom det för övrigt gör i de båda länen i stort. MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI SID 5

6 Tabell 2. Källa SCB Hämtat: Tabellen visar befolkningens medelålder 2.3 Bostäder Bostäder inom Mare Boreale-området består till största delen av egna hem medan det i de tätortsnära orterna inom området även förekommer hyreshus. Många egna hem har efter urbanisering och generationsskiften övergått till att bli fritidshus och står därför tomma under större delen av året. Inom Mare Boreale finns ett stort antal sommarstugeområden. Många boende vid kusten vistas en stor del av sommaren i sina stugor längs kusten eller ute i skärgården. Det är idag vanligt att många stugor, framför allt de som är landfasta, tenderar att övergå till att bli åretruntbostäder och detta gäller i synnerhet om de är belägna inom pendelavstånd från en större tätort. En generell trend förorsakad bl a av bankernas tillämpade kreditpolicy är att möjligheten till att finansiera nya egna hem på landsbygden har försämrats under de senaste åren. 2.4 Näringsliv Norr- och Västerbotten har under lång tid dominerats av basnäringarna inom skog, malm och metallbearbetning. Många av företagen är underentreprenörer till de stora företagen inom basnäringarna med anläggningar längs kusten, exempelvis Billerud, Kappa, Boliden, Norra Skogsägarna, LKAB, SSAB m fl. Jordbrukets på- och fortgående rationalisering har medfört färre men större gårdar i hela området. Det kommersiella fisket bedrivs idag av ett antal yrkesfiskare och även av hobbyutövande fritidsfiskare. BD Fisk är den största aktören i området. Besöksnäringen och upplevelseindustrin är under utveckling och kan uppvisa flera framgångsrika företag som drivs av hängivna entreprenörer ex vis; Bosmina med verksamhet bl a på Haparanda Sandskär, Frevisörens camping, Brändöns konferensanläggning, Pite Havsbad, Byske Camping m fl. I storts sett alla turistentreprenörer i området säljer någon eller några former av naturnära upplevelser. Som exempel kan nämnas att Bosmina är certifierade som Naturens Bästa företag. Utvecklingen går mot ett utvecklat samarbete mellan företagen i branschen vilka på så vis kan erbjuda sina kunder olika paketlösningar för att ytterligare öka områdets attraktionskraft. Det sedan tidigare påbörjade samarbetet mellan yrkesfiskare och besöksnäringen skapar också nya och intressanta möjligheter. Tjänstesektorn växer även utanför tätorterna. Ny teknik underlättar och möjliggör idag för fler företag att etablera sig utanför tätorterna. SID 6 MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI

7 2.5 Sysselsättning De siffror som presenteras i nedanstående diagram avser den totala statistiken för respektive kommun. Inom Mare Boreale har många sin arbetsplats i någon av tätorterna och med andra ord är utpendlingen från Mare Borealeområdet stor. Arbetslösheten inom själva området är också något högre än vad som framgår av nedanstående diagram och som avser respektive kommuns totala arbetslöshet. Tabell 3. Källa Arbetsförmedlingen Total arbetslöshet (www.ams.se) i % Hämtat: ,6 8,3 4,54,4 4,5 4,8 4,3 4,5 7,5 5,45,2 5,3 7,4 7,9 11,9 7,7 8,1 7,3 7,7 5,5 3,6 3,6 3,6 2 0 Skellefteå Piteå Luleå Kalix Haparanda Sverige Kvinnor Män Ungdomar Totalt Tabellen visar den totala arbetslösheten (öppet arbetslösa och arbetslösa med aktivitetsstöd) i Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda kommun, samt riksgenomsnittet. 2.6 Service Med allt glesare och ett vikande befolkningsunderlag blir det allt svårare att upprätthålla nivån för olika former av samhällsservice ex vis; vårdcentraler, tandläkare, bank, affär, post mm. Idag kan man konstatera att olika typer av lösningar för att vård, skola, omsorg och affär ska kunna finnas kvar växer fram. Lokal utveckling stöttas bland annat av lokala utvecklingsprojekt i olika former. Under senare år har en rad specifika projekt bedrivits och en bra grund lagts för fortsatt positivt erfarenhetsutbyte och utveckling. 2.7 Kulturarv Mare Boreale har ett rikt kulturarv, med början i medeltiden och fram till våra dagar, bestående av fornlämningar, avtryck från den agrara kulturen, industriella lämningar och en spännande etnologi mm. Dagens situation för kulturområdet är mycket intressant och stora satsningar görs f n på musik, teater, film mm. Kulturarvet är en väsentlig tillgång för utveckling av besöksnäringen. Kulturarvet är även ett viktigt inslag i livsmiljön för de boende och som faktor för att stärka den lokala identiteten. Nedan följer exempel på kulturarv inom Mare Boreale Maritima kulturarvet; gamla skeppsvarv, fyrar, säljakt, fiske och fiskemetoder Agrara kulturarvet; odlingslandskap, odlingsmetoder Industriella kulturarvet; gamla industriområden, gamla kommunikationssätt Etnologiska kulturarvet; avtryck av den samiska kulturen, avtryck av andra kulturer, fornlämningar, berättelser, sägner, matkultur 2.8 Infrastruktur Att göra skärgården mer tillgänglig har under lång tid varit en önskan från olika intressenter. Idag är både standard och tillgänglighet otillfredsställande på många håll. Endast till ett fåtal platser genomförs regelbundna båtturer enligt turlista. Den grunda skärgården leder till att hamnar påverkas av landhöjning och igenslamning. Hamnar, bryggor, rastplatser och andra anläggningar finns på ett fåtal platser. Framför allt ute i skärgårdsområdena är mobiltäckning och tillgång till Internet bristfällig. Goda telekommunikationer, fasta och mobila samt olika former av bredbandslösningar utgör i dagsläget en förutsättning för att människor skall kunna bosätta sig och även försörja sig på landsbygden. 2.9 Jämställdhet Inom Mare Boreale finns olikheter i sysselsättningsgrad, dels mellan könen och dels mellan olika ålderskategorier. Basnäringar och fiske har av tradition sysselsatt fler män än kvinnor. Likaså har kvinnor i större utsträckning än män varit sysselsatta inom den offentliga sektorn samtidigt som dessa arbetstillfällen i större omfattning återfinns i tätorterna. Ungdomars förutsättningar att kunna skaffa sig ett arbete för sin försörjning behöver förbättras väsentligt. MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI SID 7

8 2.10 Integration Integration handlar om att ge möjlighet för alla människor, oavsett etnisk bakgrund, att behålla sin egen identitet och särart och sitt kulturella arv och även vara delaktiga i samhällsutvecklingen. I ett flertal byar har inflyttning skett från andra länder och nya företag har etablerats med inriktning på helt nya kundgrupper. Som exempel kan nämnas; fransmän som startat dykskola med boende, café och souvenirshop och som marknadsför sig internationellt. Det leder till att nya barn kommer till byns skola och nya kontaktnät skapas och nya kulturer möts. Den östra delen av Mare Boreale-området har sedan tidigare ett traditionellt stort inslag av finska medborgare vilka också är väl integrerade i det flerspråkiga området. Även norska medborgare visar intresse för sommarbostäder i området. En förbättrad integration mellan olika åldersgrupper eftersträvas i hela området och är även nödvändigt för områdets kulturella fortlevnad Miljö/Natur Inom Mare Boreale ska utvecklingsarbetet för den fysiska miljön bedrivas med utgångspunkt i det hållbara samhället. Områdets traditionella näringar inom jordoch skogsbruk och fiske kan bidra till att utveckla Mare Boreale-områdets näringsliv och därvid ta särskild hänsyn till långsiktig hållbarhet och minimal påverkan på natur och miljö. Inom Mare Boreale finns det ett antal företag som har ett upparbetat kunnande inom miljöteknikområdet och detta kan visa sig vara en stor tillgång i utvecklingsarbetet. Det är framförallt Mare Boreale s natur som utgör områdets största tillgång; hav, skärgård och kusten erbjuder en rad naturupplevelser, mer eller mindre spektakulära för såväl befolkningen som besökande. De ljusa sommarnätterna vid havet, den mörka årstidens vackra stjärnhimlar, vårisarnas möjligheter till skidåkning, hundspann, skoterturer med norrsken eller vackra vårhimlar är en unik kombination som bara kan upplevas i Bottenvikens kustlandskap. Den speciella floran och faunan är tillgångar som höjer naturvärdet. Det är denna natur som är en viktig ingrediens för utveckling av besöksnäringen inom Mare Boreale. Områdets rika tillgång på naturreservat, vissa med Natura 2000 klassning, en nationalpark och ett flertal fågelskyddsområden är ytterligare tillgångar för både det rörliga friluftslivet och en naturnära besöksnäring. En bra livsmiljö är en utmärkt förutsättning och beståndsdel för utvecklingsarbetet i Mare Boreale. Om områdets näringsliv och exempelvis besöksnäringen kan utvecklas vidare, kommer även livsmiljön för boende i området att förbättras eftersom fler människor ges förutsättning till försörjning. På så vis skapas även en grund för en förändrad efterfrågan av service och olika former av tjänster vilket i sin tur också bidrar till en ökad sysselsättning. För att få till stånd ett positivt utvecklingsarbete i området och på så vis skapa en förbättrad livsmiljö för samtliga är det viktigt att utveckla ett gott värdskap hos människorna som lever och verkar inom området. Det handlar bl a om att synliggöra närmiljöns möjligheter och bidra med en positiv attityd till den egna bygden för att få besökare att känna sig välkomna till Mare Boreale Samverkan Samverkan sker på olika plan och i olika grad i området. Inom näringslivet finns kustfiskarförbundet för områdets kustfiskare. Samverkan inom besöksnäringen sker mellan enskilda entreprenörer längs kusten. Här eftersträvas en större samverkan för att ytterligare öka områdets attraktionskraft. Många byar samverkar i syfte att öka attraktionskraften och även framkomligheten i området, bra exempel på detta är samarbetet som förekommer vid arbetet med t. ex. skoterleder. Det nystartade Kustvattenrådet är ytterligare ett nätverk som är verksamt i området. Kommunerna i Mare Boreale-området samverkar och har även samverkat tidigare på ett flertal områden. Lapland Coast Steamer är ett aktuellt samverkansprojekt för kommunerna i Bottenviksområdet. Samverkan mellan Luleå, Piteå och Skellefteå har tidigare skett genom Interregprojektet NORCE, Northern Coastal Experience. Projektet har haft stor betydelse för valet av den geografiska utformningen av Mare Boreale. NORCE har syftat till att lyfta fram kustnatur och kustkultur för att på så vis medverka och bidra till att folk kan leva och bo i de områden som projektet omfattar Sammanbindande länkar Området sammanbinds av världens nordligaste bräckvattenskärgård, en grund skärgård med ett stort antal öar. Landhöjningens påverkan syns särskilt tydligt i Mare Boreales grunda skärgård. Det nordliga subarktiska läget, landhöjningen och bräckvattnet skapar förutsättningar för speciella biotoper med unika växter, exempelvis havtorn, åkerbär och finnmyrten. Många av de boende i området kännetecknas av att de, trots att de bor vid kusten även har en sommarstuga ute i skärgården. Sommartid flyttar många ut till sina stugor och rytmen och befolkningssammansättningen i byn eller samhället förändras. Värt att notera är att avståndet mellan vissa av orterna inom området i vissa fall är kortare till sjöss än till lands och detta förhållande har skapat ett sedan tidigare naturligt samarbete och utbyte mellan orterna i området. Fisket har under lång tid format människorna längs kusten och skapat en egen kultur med anpassning till fiskets årsrytm och säsongsvariationer. Inom Mare Boreale bedrivs fisket idag av ett antal yrkesfiskare samt en stor mängd fritidsfiskare. Industrialiseringen med etablering av järnbruk och sågverk och träindustrier längs kusten är ytterligare en sammanbindande länk. I hela området är skärgården som besöks- och aktivitetsmål en outvecklad resurs. Det beror till SID 8 MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI

9 en del på att underlag för kommersiell båttrafik tidigare saknats. Även de i Mare Boreale ingående kommunernas önskan och ambition att öka skärgårdsområdets tillgänglighet är en för området sammanbindande länk. Kulturen i Mare Boreale präglas av kombinationen av fiske- och bondesamhället, trä- malmindustrin och gamla handelsplatser. Ytterligare en unik detalj för Mare Boreale är att området är det enda i Sverige där renskötsel bedrivs ända ned till kusten och även ute på öarna. MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI SID 9

10 3 Analys 3.1 Förankringsprocess Parterna har från början haft flera olika tänkbara geografiska alternativ för Leader-områden. Mare Boreale bygger på följande gemensamma bakgrund: Kustbyarnas uttryckliga intresse för gemensam utveckling Entreprenörers uttalade behov av samarbete för att utveckla sina verksamheter Geografiska avgränsningar som dragits efter att samförstånd nåtts med hänsyn till boendes men även den ideella sektorns och olika entreprenörers önskemål En politisk ambition att gemensamt satsa på utveckling längs Bottenvikens kustlandskap Parterna har enats om ett kustnära Leaderområde där målet är: att öka kuststräckans attraktionskraft för boende, besökare och näringsliv Området sammanbinds av den grunda bräckvattenskärgården, många öar, delvis bristfällig tillgänglighet, kustfisketradition, värdefulla, delvis skyddade kultur- och naturmiljöer, havsis, norrsken Förankringsarbetet (bilaga 2) Det första initiativet till Mare Boreale togs via den grupp som inbjudits av lands-hövdingen för att forma en strategi för skärgårdens utveckling. Hösten 2006 samlas representanter för olika intressenter i det tilltänkta Leaderområdet. Luleå kommun stod som ansvarig för inbjudan vilken skickades till berörda kommuner, vilka i sin tur bjöd in privata och ideella intressenter. Diskussionen om Leader inom det tänkta området har förts sedan hösten Ett flertal träffar har genomförts runt om i kommunerna. Även ett flertal gemensamma träffar har genomförts. Syftet med träffarna har varit att informera och engagera människor att bidra med tankar och idéer till Mare Boreale s utvecklingsstrategi. Vid bildande av det lokala partnerskapet för att ta fram strategin har varje sektor själv nominerat kandidater på de olika partnerskapsmöten som hållits runt om i kommunerna. Därefter har varje sektor och kommun kompletterat med deltagare i de fall där det antalet deltagare visat sig vara otillräckligt. I februari 2007 bildades en redaktionsgrupp (representanter från varje sektor och kommun, se förordet) med ansvar för att ta fram utvecklingsstrategin. Redaktionsgruppen har bestått av representanter från de tre sektorerna men med en dominans från den ideella sektorn. Redaktionsgruppen har ansvarat för förankringen gentemot alla sektorer inom den egna kommunen samt för skrivningen och utformningen av strategin. Förankringen har skett dels via fysiska träffar i den egna kommunen, dels via utskick av för varje del av strategin med tid för kommentarer och dels vid gemensamma öppna träffar med redaktionsgruppen. Synpunkter från alla sektorer har beaktats i framtagandet av strategin. Respektive redaktionsmöte har föregåtts av nätverksarbete bland det partnerskap som bildats av intressenterna inom Mare Boreale. Partnerskapet har bestått av enskilda, privata företag, ideella organisationer, företagarorganisationer och offentliga företrädare. Samtliga sektorer har fått samma information, men den privata sektorn har inte deltagit lika mycket. Företagen stöder Leader-arbetet och kommer att delta när Mare Boreale påbörjats och konkretiserats mer, men de har dessvärre inte haft ekonomiska möjligheter att delta lika aktivt i utarbetandet av själva Leaderstrategin. Den privata sektorn har fått extra information om Mare Boreale vid lämpliga tillfällen, exempelvis vid enskilda företagsmöten/besök, telefonsamtal, och allmänna träffar. Underifrånperspektivet vid bildandet av det geografiska området har ifrågasatts främst av Kalix kommuns ideella sektor. Det beror till en del på den kommunala strategi för områdets skärgårdsfrågor som samtidigt arbetats fram och delvis på oklarheter om vem som skulle ta eller ha tagit initiativet till Leaderarbetet. Samförstånd om det geografiska området har vuxit fram under de möten som hållits i kommunerna och i partnerskapet. För att nämna en del av förankringsprocessen så har: Informationsmöten skett i samarbete med Länsstyrelsen Samrådsmöten och informationsmöten genomförts runt om i kommunerna Jordbruksverket informerat om Leader där aktörer inom Mare Boreale deltagit Flertalet partnerskapsmöten genomförts Representanter från de olika kommunerna träffats för att diskutera medfinansiering och ge klartecken för Leader-området. Flertalet redaktionsgruppsmedlemmar och andra aktörer deltagit i Leader-konferenser i Piteå, Stockholm och Örebro Informationsmöten genomförts med näringslivsorganisationer Utskick med både e-post och brev till bl.a. byaföreningar av skrivet material för att få in synpunkter Samråds- och informationsmötena har samlat ca 1000 personer och i genomsnitt ett 20-tal personer vid varje tillfälle och intresset för Mare Boreale och Leader har varit stort. Bland dem som har deltagit i olika möten har SID 10 MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI

11 byaföreningar stått för den största andelen deltagare men även många företagare och kommunala tjänstemän och politiker har deltagit i processen. Eftersom samtliga kommuner även ingår i andra Leaderområden har några kommuner samordnat möten för Mare Boreale med det övriga Leaderarbetet. 3.2 SWOT-analys Styrkor (Strength) Naturen Rikt naturliv Ej överexploaterat Fina stränder Fisket Ingen algblomning Nära till vildmark Nära till städer Tystnaden Fina råvaror Grund skärgård (för kanotister) Lättillgängligt, där vägar finns ut till öarna Plats för båtliv Klimatet Flera säsonger Midnattssol och norrsken Kultur Rikt kulturliv Aktivt och starkt föreningsliv Kulturarvet Kompetens Kunskap om skärgården Intresse för utveckling av skärgården Tillgång till universitet Aktiva byar Lokal förvaltning av naturresurserna Boende Billigt boende Svagheter (Weaknesses) Infrastruktur och samhällsservice Underutvecklad infrastruktur Dålig samhällsservice Få alternativa boendeformer Kommunikation i skärgården Svårtillgängligt ut till öar Långa skolvägar Sovande byar Grund skärgård Dyrt att muddra Svårt för stora båtar Inget riskkapital Attityder Hemmablindhet Dåliga på att ta tillvara kultur och förmedla kulturvärden Dåliga på att informera lokalbefolkningen om besöksnäringen Svagt samarbete mellan föreningar och andra intressegrupper Fiskenäringen infekterad Svårt att rekrytera till ideella föreningar Befolkning Hög medelålder För få ungdomsaktiviteter För få kvinnojobb Näringsliv Få skärgårdsprodukter Få aktivitetsentreprenörer Bristande kvalité (enligt gästerna) Området okänt internationellt Få besökare Dålig kunskap om våra gäster Möjligheter (Opportunities) Näringsliv Produktutveckling av råvaror Outvecklad marknad internationellt Attraktivt boende Diversifiering av verksamheter (turism och fiske t ex) Unikt Utveckla kulturen/stärka den lokala karaktären Vindkraft Botniabanan Bräckvatten Året runt verksamhet Stark privatekonomi Finska Lappland ger stora besöksvolymer till regionen Ökad befolkning ger utveckling av skärgården Mycket turism Varumärkesbyggande Utveckla företagande Utveckla entreprenörskapet Personalpooler Samarbete mellan företag Hamnar för fritidsbåtar Naturreservat Natur/Miljö Klimatet flera säsonger Ej överexploaterat Midnattssol och norrsken Attityder Öka det kommersiella tänket Nyfikenhet på skärgården Affärsresenärer ta bättre hand om Samverkan för paketerbjudande Hot (Threats) Näringsliv Höga kommunikationskostnader Sälar hot mot fisket Strandskyddet Dålig bärighet i mindre jordbruk Utfiskning Finska Lappland Vindkraft Dragningen av Botniabanan Arbetskraftsbrist Råvarutilllgång Attityder Ovilja från lokalinnevånarna till ökad turism Kommunernas inställning till bofasta i skärgården MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI SID 11

12 3.3 Sammanfattande analys SWOT-analysen är en sammanställning av de analyser som gjorts i de olika kommunerna och vid gemensamma möten. Redaktionsgruppen har därefter sammanställt SWOT-analysen. Analysen visar på de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som Mare Boreale bygger på och därmed även visar på var utvecklingsinsatserna i Mare Boreale bör sättas in. Genom att ta tillvara styrkor och möjligheter och att utveckla dessa i syfte att eliminera svagheter och hot kommer Mare Boreale att bli framgångsrikt. Styrkor Natur/miljö Mare Boreale s styrkor är en unik natur och ett varierande klimat med flera säsonger. Den nordliga, grunda och bräckta skärgården, vårvinterns ljus och skärgårdsis är en del av den unika naturen i området och en bra grund för naturnära turism. De många skyddade områdena visar på områdets värden. Längs hela kusten och på öarna finns många fina stränder lämpade för bad och rekreation. Den grunda skärgården är lämplig för kanotister. Ekonomisk tillväxt Fisket bedrivs både som yrkesfiske och fritidsfiske och förutsättningar finns för turistiska produkter inom detta område. Skärgården är lågt exploaterad och det finns utrymme för fler att vistas där. Attityder/befolkning Ett rikt kulturarv och ett levande intresse för utveckling av kust och skärgård är andra styrkor. Kunskap om skärgården och intresse bland boende, både ideella och företagare är goda förutsättningar för utveckling i området. I kustbyarna finns idag möjlighet till relativt billigt boende. Tillsammans skapar detta ett utgångsläge för att stärka områdets attraktionskraft med möjlighet till naturupplevelser och företagande utifrån kända samt nya produkter och tjänster. Svagheter De svagheter som identifierats gäller befolkningens attityder, befolknings- och sysselsättnings- struktur, företagande samt infrastruktur och nivån på samhällsservice. Svagheter kan vändas till styrkor om Mare Boreale skapar riktade åtgärder för att minska eller eliminera svagheterna. Näringsliv Området har ett fåtal förädlade skärgårdsprodukter, exempelvis Kalix löjrom. Antalet aktivitetsentreprenörer är ännu inte stort och kvalitén bör höjas. Både entreprenörer och bofasta har i allmänhet för dålig kunskap om vem besökaren är. Kustområdet är fortfarande relativt okänt internationellt sett. Infrastruktur Infrastrukturen till lands är väl utbyggd, speciellt vad gäller vägar och tillgång till Internet. Vandrings-, kanot- och skoterleder är inte så väl utbyggda, vindskydd och övernattningsstugor saknas också till stor del. För att kunna ta sig ut i skärgården är de flesta icke-skärgårdsboende hänvisade till privata båtar, släkt och vänner eftersom det endast förekommer begränsad kommersiell båttrafik i området. Den grunda skärgården medför ett ständigt behov av dyra muddringar, alternativt igenfyllning. Attityder Hemmablindhet skapar lätt negativa attityder. Attityder till den egna miljön är en viktig signal för omgivningen, både grannar, egna ungdomar och besökare. Befolkning Ökad jämställdhet är en viktig tillväxtfaktor och med tanke på att könsfördelningen inom Mare Boreale området visar på manlig dominans eftersträvas insatser för att öka jämställdheten mellan könen. Detta kan åstadkommas bl a genom att skapa förutsättningar för att fler kvinnor kan bo och livnära sig inom Mare Boreale-området. Hög medelålder i Mare Boreale gör att underlaget för kommersiell service minskar. Detta bidrar också till att underlaget för ungdomsaktiviteter reduceras. Möjligheter Analysen visar på de möjligheter som finns för Mare Boreales utveckling. Den unika skärgårdsnaturen, miljön, högkvalitativa och efterfrågade råvaror samt kulturarvet är goda förutsättningar för utvecklingsarbetet och för utvecklingen av ett mer diversifierat näringsliv. Ekonomisk tillväxt Nya former av samverkan för näringslivsutveckling och utveckling av livsmiljön är möjliga vägar för att skapa tillväxt. Ett varumärkesbyggande skulle bidra till att göra området mera känt nationellt och internationellt, vilket i sin tur bidrar till att öka antalet besökare i området. Inom näringslivet finns möjligheter att förädla produkter och tjänster inom tillverkning, service och besöksnäring med koppling till naturen och de råvaror som området erbjuder. Besöksnäringen har möjligheter att utveckla året runt -verksamheter och på så sätt öka sysselsättningen i området. Infrastruktur Ökad tillgänglighet är en faktor för att stärka och förbättra områdets förutsättningar och konkurrenskraft. Attityder Genom att förändra attityder och skapa stolthet för bygden, skapas förutsättningar för fler boende, fler företag kan startas och befintliga växa och servicenivån kan bibehållas och möjligen även förbättras. SID 12 MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI

13 Hot Hoten inom Mare Boreale utgörs bl a av befarade resursbrister för näringslivet, exempelvis brist på kompetent arbetskraft, utfiskning och minskande tillgång till råvara för sågverks- och massaindustrin liksom befarade intrång i naturen. Detta kan leda till ytterligare minskad befolkning och minskad attraktivitet för företagsetableringar i området. Även dagens höga bränslekostnader utgör ett hot för området genom att person och gods- transporter fördyras. Den ökande sälstammen utgör ett hot för fisket. Vindkraftsetableringar ses både som hot och möjligheter i området. Finska Lapplands stora dragningskraft på internationella besökare ses som ett hot för detta område, området hamnar i bakvattnet. Även lokalbefolkningens ovilja till ökad turism upplevs ibland som hot. Det anses även föreligga olika förutsättningar för destinationsutveckling jämfört med andra länder. MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI SID 13

14 4. Strategi 4.1 Mare Boreales mål Mare Boreales mål kan sammanfattas i en enda mening; Att utifrån områdets natur- och kulturvärden öka kuststräckans attraktionskraft för boende, besökare och näringsliv För att nå dit vill Mare Boreale utgöra en plattform för samverkan mellan olika aktörer och verksamheter och därigenom utveckla nya möjligheter till sysselsättning, boende, service och övrig livsmiljö för att på så vis ge förutsättningar för en hållbar utveckling i och av området. Mare Boreale vill med andra ord skapa nya och fler förutsättningar för en säsongsoberoende och levande landsbygd i europeiska unionens nordligaste skärgård. För att detta mål ska uppnås måste området ha en levande landsbygd där människor kan leva och verka i en stimulerande miljö. Detta kan åstadkommas genom att en rad olika åtgärder genomförs. Prioriteringar inom de yttre ramverk som de tre axlarna utgör kommer att göras på satsningar för att attrahera och skapa förutsättningar för att unga människor blir kvar eller flyttar till området, att höja områdets attraktionskraft för kvinnor och genom olika åtgärder skapa förutsättningar för en förbättrad jämställdhet i området så att exempelvis kvinnor flyttar in till området, på nyföretagande och företagande, på att förändra befolkningens attityder i de delar som berörts i SWOT-analysen, på infrastrukturella åtgärder, på områdets natur och miljö och på nödvändig kompetenshöjning. Mare Boreale vill testa nya vägar, utmana gängse normer och väcka entreprenörsandan till liv. Med djärva tankar och driftiga människor kan regionen utvecklas till en levande och entreprenöriell bygd som undviker och bemästrar problemen genom att upptäcka dem i tid. En röd tråd i Mare Boreale s arbete skall vara att på bästa sätt ta hänsyn till och förbättra livsmiljön och skapa tillväxt i området. För att långt borta ska bli nära kommer hög tillgänglighet att behövas, dels genom transporter och dels genom goda kommunikationsmöjligheter. Mare Boeale skall samverka med regionens forskning och utveckling vilket i sin tur ska förstärka områdets utveckling. Mare Boreale ska stärka och utveckla områdets konkurrensfördelar, exempelvis kyla och is under vinterhalvåret och midnattssolen under sommarhalvåret. För att till fullo exploatera dessa tillgångar skall de enskilda individer och entreprenörer som vågar tänka i nya banor uppmuntras. Mare Boreale ska öppna dörren för nyföretagande, fostra nya entreprenörer, ny kultur och nya livsmönster genom att skapa förutsättningar för unga att förverkliga sina idéer på hemmaplan. Genom att hitta nya modeller för samverkan mellan privatpersoner, organisationer, företag och myndigheter ges en grund för att tänka nytt och kreativt för t. ex lösningar på glesbygdens servicenivå. Genom att bevara värdefulla natur- och kulturmiljöer och göra dem mer lättillgängliga för friluftsliv och besöknäring kan miljöerna brukas utan att för den skull förbrukas. Mare Boreales utvecklingsstrategi syftar till att formulera visioner och inriktning av verksamheten som skall bedrivas inom Mare Boreale s med avsikt att uppfylla Leaders tre huvudmål. Syftet är även att underlätta utvecklingsarbetet i stort samt vara vägledande för de prioriteringar av olika projekt som kommer att behöva göras inom Mare Boreales området under åren Metod/angreppssätt Strategin går i samklang med de olika lokala, regionala och nationella mål som är aktuella samt med den skärgårdsstrategi som fn har arbetats fram och som också avser Mare Boreale-området. Med utgångspunkt i SWOT-analysen har fyra delmål formulerats. Delmålen utgör även insatsområden inom vilka aktiviteter avses att genomföras. Inom varje insatsområde följer först en beskrivning över syftet med det valda insatsområdet och därefter redovisas hur det skall genomföras följt av exempel på aktiviteter. De speciella problem och möjligheter till utveckling som konstaterats har många gemensamma nämnare med flera andra områden. Detta innebär förutsättningar för och möjligheter till goda samarbeten mellan olika projekt och/eller Leader-områden. Mare Boreale ser möjligheter att samarbeta med andra Leaderområden både regionalt, nationellt och transnationellt. Samarbeten i syfte att bl.a. utbyta kunskap om landsbygdsutveckling, samla erfarenheter och stötta företag. Insatser i alla insatsområden initierade av eller riktade till ungdomar kommer att ha stor prioritet. De horisontella målen ska beaktas och prioriteras bland insatser. Gränsdragningar mot andra närliggande programområden ska beaktas i bedömningen av projekt. 4.3 Insatsområden De insatsområden som lyfts fram som väsentliga i Mare Boreale utgår från tidigare genomförd Swot-analys och där det arbetssätt som tillämpas i Leader förväntas ge bra resultat vad gäller engagemang, investeringar och varaktighet för en positiv utveckling av området. Insatsområdena följer dessutom de linjer som arbetats fram i skärgårdsstrategin för Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå kommuner, benämnd Bottenvikens Skärgård en del av Swedish Lapland. En strategi för åren Ett nytt och innovativt inslag i utvecklingsarbetet i förhållande till tidigare arbetssätt är det faktum att i Mare Boreale kommer delar av de kommuner som är belägna längs efter kuststräckan att omfattas av ett gemensamt utvecklingsarbete i syfte att utveckla landsbygden. Nytt SID 14 MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI

15 är även inslaget med en unik, läns- och kommunövergripande gemensam strategi för det kustområde som även utgör Mare Boreale och som i sin kommer att vara en betydande förutsättning för utvecklingsarbetet. Nytt är även inriktningen på att arbeta med att påverka befolkningens attityder i en positiv riktning till företagande och entreprenöriellt tankesätt. Likaså är den tydliga profileringen på att korrigera de demografiska utmaningarna som området så uppenbart står inför (med en åldrande befolkning och en sned könsfördelning) nya inslag i utvecklingsarbetet. Utgångspunkten för Mare Boreale är huvudmålet att utifrån områdets natur- och kulturvärden öka kuststräckans attraktionskraft för boende, besökare och näringsliv. Detta skall åstadkommas genom att en rad aktiviteter, bl a utveckling av lokalproducerade produkter och tjänster, natur- och miljöprojekt, investeringar i småskalig infrastruktur, stärka den ideella sektorn verksamma inom de delar som omfattas av Mare Boreale samt skapa förutsättningar för entreprenörer att verka och utvecklas. Detta kan åstadkommas genom att utveckla nya samverkansformer, gärna utifrån ett utvecklat, systematiskt erfarenhetsutbyte med andra Leader-områden och även över olika generations-, samhälls- och sektorsgränser. Den framtida processen kan delas in i fyra insatsområden; natur och miljö, ekonomisk tillväxt - näringsliv med besöksnäring, attityder samt infrastruktur. Alla insatsområden i Mare Boreale syftar till hållbar tillväxt, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Nedan följer de insatsområden som ingår i Mare Boreale med exempel på vad som kan inrymmas i de projekt som söker finansiering genom Mare Boreale Insatsområde 1 - Utveckla områdets attraktivitet utifrån områdets natur och miljö Det är naturen, miljön och klimatet som utmärker Mare Boreale s särart. Naturen vid Bottenvikens skärgård, kust och kustnära område är relativt oexploaterad. Klimatet har en bred spännvidd och erbjuder extrema kontraster. Sommartid råder det nästan medelhavsklimat men med ljusa nätter och midnattssol då båt- och friluftsliv utövas intensivt. Vintertid lägger sig isen och det blir möjligt att färdas över stora vidder, vilket innebär stora likheter med polarområdena. Snö, kyla, mörker och norrsken är också särdrag som kan vara tillgångar för upplevelseindustrin. Vårvintern med gnistrande vita fjärdar, isfiske, skidåkning anses av ortsbefolkningen som en femte årstid. Genom landhöjningen förändras landskapet kontinuerligt eftersom nya landområden stiger upp ur havet med 0,9 cm per år. Kustområdet i Mare Boreale har generellt långgrunda stränder vilket gör landhöjningen extra kännbar för hamnar och anläggningar som kräver visst djup för sin tillgänglighet. Inom Mare Boreale mynnar flera stora älvar ut i Bottenviken, bland dem Sveriges fyra nationalälvar. Älvarna för med sig slam som medför sedimentering och därmed även en uppgrundning av älvmynningarna. Det var vid dessa platser som byarna en gång i tiden etablerades och här anlades sedermera även industrierna. Det är också här som de största byarna återfinns idag och de har som regel hamnanläggningar som påverkas av landhöjning och sedimentering. Tillgängligheten till havet och skärgården utgår som regel från dessa orter. Inom Mare Boreale finns en nationalpark, ett antal Natura 2000 områden, naturreservat och andra skyddsvärda områden vilka utgör stora tillgångar för besöksnäringen om de nyttjas i enlighet med de särskilda föreskrifter som finns för dessa områden. Exempelvis har Kustringen arbetat med lokal förvaltning av naturresurserna Renskär/Likskär under flera år. Allt vad naturen ger av fisk, småvilt, fågel, bär, svamp och dylikt är möjligt att ta tillvara för att visa på Mare Boreale s särart. Nedan ges exempel i prioritetsordning på vad som kan inrymmas i de projekt som söker finansiering genom Mare Boreale i insatsområde 1. Åtgärder för att skapa en helhetssyn på landskapet. Exempel på aktiviteter: - Tydliggöra landskapet som en resurs för besöksnäringen - Utveckla begreppet världens enda bräckvattenskärgård Åtgärder för att bevara och utveckla ett attraktivt landskap Exempel på aktiviteter - Utveckling av markanvändningsplaner - Informationsinsatser - Guideverksamhet Förstudier kopplade till insatsområdet Lokal förvaltning och nya förvaltningsformer avseende naturresurser Insatsområde 2 - Ekonomisk tillväxt, näringsliv inklusive besöksnäring Detta insatsområde fokuserar på områdets ekonomiska tillväxt samt näringsliv inklusive besöksnäring. Inom Mare Boreale kommer näringslivsutveckling att utgå från och bygga på befintligt näringsliv samt att stimulera till framtagande av nya produkter och tjänster med utgångspunkt i områdets potential och speciella förutsättningar gällande natur, råvaror och klimat. Nya produkter ska utvecklas genom att förbättra tillgängligheten och stimulera till utveckling av långsiktigt hållbara nya varor och tjänster för upplevelseindustri, näringsliv och rekreation, allt för att öka förädlingsvärdet och attraktionskraften i regionen. Ungdomars företagande skall stimuleras genom att stötta projekt, enskilda event och evenemang av och för ungdomar. Området ska ta tillvara och synliggöra befintliga kunskaper om skärgården och det kulturella arvet avseende MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI SID 15

16 kustlandskapet och skärgården. Viktiga ingredienser för områdets framtida utveckling utgår i det maritima, agrara, industriella och etnologiska arvet. Sammantaget har kulturarvet en potential att vara en motor för utvecklingen av besöksnäringen och att skapa en unik profil för Mare Boreale. Även områdets nutida kulturella förutsättningar i form av musik, teater och film mm ska främjas. Genom att sträva mot en större helhetssyn för lokal utveckling och entreprenörskap, samverka med FoU, näringsliv och samhälle, uppmuntra året runt aktiviteter etc. främjas den ekonomiska tillväxten. Nedan ges exempel i prioritetsordning på vad som kan inrymmas i de projekt som söker finansiering genom Mare Boreale i insatsområde 2. Stimulera till entreprenörskap bland män, kvinnor och ungdomar Exempel på aktiviteter - Främja projekt initierade och drivna av ungdomar för ungdomar - Utveckla produkter för besöksnäringen baserat på glesbygdens särart, klimat, natur och årstider - Utveckla produkter för besöksnäringen baserat på kulturarvet - Ökad andel lokalproducerade produkter och tjänster - Lokal matkultur baserat på lokala råvaror med nytänkande - Skapa modeller för att förlänga besöksnäringens säsong - Stimulera till ökad förädlingsgrad - Utveckla nya turistiska produkter Bidra till att göra Mare Boreale internationellt känt Exempel på aktiviteter - Bidra till varumärkesbyggande - Utveckling av en gemensam webportal - Främja kvalitetsutveckling - Främja samverkan och samarbete mellan befintliga och nya aktörer lokalt, nationellt och/ eller internationellt - Skapa ett samarbete med kommunernas gemensamma organisation - Arbeta med områdets värdskap och kundbemötande Höja områdets attraktionskraft genom hög kvalitet och ett gott kundbemötande Exempel på aktiviteter - Bidra till åretruntverksamhet - Attrahera fler besökare och/eller nya kundgrupper - Öka kunskapen om besökarnas preferenser (önskemål och behov) - Marknadsföring riktat mot definierade målgrupper som till exempel besökande fritidsbåtar Förstudier kopplade till insatsområdet Insatsområde 3 - Utveckla medvetenheten om områdets kvaliteter och särart Det är många gånger svårt att se den egna bygdens värden och kvaliteter. Hemmablindhet kan vara hämmande för lokal utveckling. Därför är det viktigt att prioritera aktiviteter som bidrar till att utveckla medvetenheten om områdets kvaliteter och särart. På grund av den höga medelåldern inom Mare Boreale kommer insatser att behöva göras för att öka områdets attraktionskraft bland ungdomar i form av speciellt riktade ungdomsaktiviteter. Med utgångspunkt i den sneda könsfördelningen är det även väsentligt att insatser görs för att attrahera kvinnor att söka sig till området. Det blir även viktigt att ta tillvara, utveckla och sprida de kunskaper som finns om området och inom regionen. Projekten inom Mare Boreale måste ge invånarna förutsättningar att utvecklas till goda ambassadörer för området. Exempel på aktiviteter inom insatsområde 3 Kompetensutveckling som bidrar till att invånarna blir goda ambassadörer för bygden, t ex guideutbildningar, studiecirklar, utbildning i lokalt värdskap, studiebesök, nätverksbyggande lokalt, nationellt och internationellt mm Omvärldsanlyser för att inhämta kunskaper och erfarenheter Samarbete med andra leaderområden Skapa mötesplatser för ungdomar med fokus på utbildning och företagande Förstudier/analyser av den ojämna könsfördelningen, för att därefter möjliggöra riktade insatser för målgruppen. Exempel på aktiviteter kan vara utbildningar, nätverksbyggande, mm. Utveckla nya arbetssätt för samverkan mellan olika generationer (kunskapsöverföring) Insatsområde 4 - Infrastruktur Insatsområdet har sitt fokus på områdets infrastruktur och tillgänglighet. Större investeringar i infrastruktur t. ex. vägar, muddringar och bredband omfattas inte av insatsområdet medan utvecklingsidéer på hur man kan förbättra dessa områden kan ligga i Mare Boreale s intresse. Den småskaliga infrastrukturen ligger inom Mare Boreale s utvecklingsstrategi. Exempel på satsningar inom detta område är förstudier inför kommande muddringar, arbete för utökad kollektivtrafik, arbete för upprustning av hamnar, leder, skyltning etc. Infrastrukturen är viktig för besöksnäringens entreprenörer. Tidigare investeringar i t. ex. vindskydd, raststugor, eldstäder som skett med offentliga medel saknar ofta en långsiktig drift- och underhållsplan. Att lösa långsiktigt underhåll av småskalig infrastruktur kommer att vara en utmaning för Mare Boreale. SID 16 MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI

17 Nedan ges exempel i prioritetsordning på vad som kan inrymmas i de projekt som söker finansiering genom Mare Boreale i insatsområde 4. Förstudier kopplade till muddring, kollektivtrafik, upp rustning av hamnar och dyl. Förstudier ska utreda nyttan för besöksnäringen, övrig näringsverksamhet och/eller annan nytta Skyltning och utprickning av farleder och liknande åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Exempel på aktiviteter - Utprickning av inre farleder - Gemensamt skyltprogram för hela området - Framtagning av så kallade Pilotbooks, en beskrivning av farleden - Stimulera tillkomsten av nya och alternativa förvaltningsformer Investeringar i infrastruktur begränsas till maximalt två prisbasbelopp per projekt. 4.4 Horisontella insatser Befolkning Insatser som är inriktade på att förbättra jämställdheten mellan könen kommer att prioriteras vilket innebär att Mare Boreale kommer att prioritera insatser som har sin utgångspunkt i ungdomars initiativ och som även är inriktade på att öka områdets attraktionskraft på ungdomar. Integration Förbättrad integration är berikande för samhället i stort och utgör även en väsentlig tillväxtfaktor varför Mare Boreale ska verka för att förbättra integrationen i området. Med integration menar vi bl. a. integration mellan olika åldrar och åldersklasser, inflyttade nya svenskar och även inflyttade från andra håll i landet. Miljö I Mare Boreale ska utvecklingsarbetet bedrivas med sikte på det hållbara samhället. Områdets specifika miljö när det gäller både klimat och natur utgör en tillgång för näringslivsutveckling och marknadsföring. Hållbar utveckling En hållbar utveckling inom Mare Boreale-området innebär följande: Ekonomisk hållbarhet, vilket innebär förmågan att generera inkomster och sysselsättning på den lokala nivån. Eftersom den största delen av arbetsmarknaden är koncentrerad till tätorter, blir det viktigt att byarna och tätorterna kommunicerar närmare med varandra för att förbättra samspelet. Social hållbarhet avser jämlikhet, delaktighet, tillgång till service, trygghet och livslångt lärande. Ekologisk hållbarhet innebär att insatserna ska ha en långsiktig hållbar påverkan på vår natur och miljö. 4.5 Förväntat projektinnehåll hos sökande projekt Alla projekt förväntas ligga inom ett eller flera av områdena ovan i syfte att nå det övergripande målet för området: Att öka kuststräckans attraktionskraft för boende, besökare och näringsliv. 4.6 Förväntat resultat och indikatorer Mål/indikatorer för perioden Som grund för Mare Boreale ligger det regionala Landsbygdsprogrammet samt nationella och regionala tillväxtplaner. Mare Boreale s mål syftar till att göra området attraktivt att bo, verka och leva i året om. Effekterna av Mare Boreale kommer att mätas dels på de horisontella målen, dels på Mare Boreales insatsområden. Målet är det Mare Boreale vill uppnå, indikatorn visar om målet uppnåtts. Tabell 4. Horisontella mål Förväntat resultat Indikator Kvinnor/Ungdomar Genom Mare Boreale har andelen kvinnor och ungdomar som bor och verkar i området ökat Statistik Integration Genom Mare Boreale känner sig fler grupper delaktiga i samhället och dess utveckling Attitydundersökning Miljö Insatser har gjorts för att bevara eller utveckla Mare Boreale s unika miljö Statistik Hållbar utveckling Projekten inom Mare Boreale ska bidra till hållbar Statistik utveckling Tabellen visar Mare Boreale s horisontella mål, förväntade resultat samt indikatorer. MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI SID 17

18 Tabell 5. Insatsområde Förväntat resultat Indikator Natur och miljö Områdets specifika miljö har bidragit till 20 nya produkter och tjänster. 5 nya samverkansformer för långsiktig förvaltning av naturområden har utvecklats. Statistik Ekonomisk tillväxt Utveckla medvetenheten Befolkning Genom Mare Boreale har det under perioden genererats: Minst 40 nya produkter och tjänster Minst 10 nya företag Minst 50 nya arbetstillfällen Minst 1 ny företagsform Minst 5 nya nätverk Minst 5 nya samverkanskonstellationer Förbättrad kvalité Större förståelse för näringslivsutveckling Stärkt självkänsla Förbättrad livsmiljö/samhällsservice Fler arbetstillfällen för kvinnor och ungdom Infrastruktur Ökad tillgänglighet Statistik Totalt antal projekt 100 Tabellen visar Mare Boreale s förväntade resultat och indikatorer fördelade på de olika insatsområdena. Statistik och gästundersökningar Attitydundersökning Attitydundersökning Statistik SID 18 MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI

19 5. LAG 5.1 Arbetet med projektansökan Det gemensamma arbete som tidigare gjorts inom området samt arbetet med den gemensamma Skärgårdsstrategin har starkt bidragit till att Leader Mare Boreale initierats. I samtliga berörda kommuner har det på olika orter anordnats öppna möten (se bilaga 1) för att dels informera om möjligheterna med Mare Boreale och dels få en uppfattning om det lokala engagemanget samt att göra en analys av nuläget. I respektive kommun har ideella organisationer, kommunala företrädare, företagsnätverk, privata företagare, lokal service och andra betydande intressenter kontaktats. 5.2 LAG Mare Boreale, ideell förening Kansli och verksamhetsledare Styrelse = LAG s beslutande organ LAG - Mare Boreale ideell förening Ideell förening med öppet medlemskap där privat, ideell och offentlig sektor är medlemmar. Utser årsvis styrelse. LAG Mare Boreale består av samma aktörer som de i Mare Boreale ideell förening. LAG Mare Boreale utser ett beslutande organ, LAG-styrelsen. Den ideella föreningen är allmännyttig och är därför öppen för intressenter från privat, offentlig och ideell sektor. Tabell 6. Privat sektor Ideell sektor Offentlig sektor Företagarna Visit Luleå Kustfiskarna LRF Kalixföretagarna Enskilda yrkesfiskare Turistföretagare Yrkesfiskarna Längmanska företagarfonden Skärgårdsföreningen Västerbottens Båtförbund Bottenvikens Båtförbund Kommunala bygderåd och/eller byaföreningar Skoterklubbar Båtklubbar Hamnföreningar Sportfiskeklubbar Idrottsföreningar Lokala Hushållningssällskap Naturskyddsföreningar Skellefteå Byautvecklingsråd Tabellen visar dem som visat intresse av att delta i den ideella föreningen Mare Boreale. Haparanda kommun Kalix kommun Luleå kommun Piteå kommun Skellefteå kommun Luleå Tekniska Universitet SID 2 MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI 16 JUNI 2008 MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI SID 19

20 5.3 Ledningsstruktur Den ideella föreningen Mare Boreale utgör den juridiska person som ansvarar för programmet Mare Boreale samt har arbetsgivaransvar, ekonomiskt ansvar och driftansvar. Formellt är den ideella föreningens styrelse ansvarig. Medlemmarna, som också utgör LAG Mare Boreale, väljer styrelse i enlighet med den ideella föreningens stadgar. LAG utser styrelse på föreningens årsstämma och i samband med årsstämma väljs ordförande, vice ordförande, kassör, övriga ledamöter samt revisorer och valberedning Respektive sektor ska vara representeras i styrelsen av ordinarie ledamöter som i sin tur har personliga suppleanter. På så vis blir föreningen/lag ett forum för alla intresserade av områdets fortsatta utveckling. LAGstyrelsen blir kanalen ut mot myndigheter, t ex LEADER och landsbygdsprogrammet. Fördelningen av styrelseposter ska följa nedanstående tabell. Tabell 7. Privata aktörer Ideella aktörer Offentliga aktörer Skellefteå kommun Piteå kommun Luleå kommun Kalix kommun Haparanda kommun Summa Tabellen visar fördelningen av styrelseposter i den ideella föreningen Mare Boreale. 5.4 Föreningsbildande Medlem i LAG Mare Boreale, ideell förening kan vara enskilda personer, andra ideella föreningar, privata företagare och företrädare för offentlig sektor. De som har deltagit i arbetet med att ta fram utvecklingsstrategi Mare Boreale kommer att kontaktas och erbjudas medlemskap i den ideella föreningen Mare Boreale. Inbjudan kommer även att gå ut i flera andra led, till exempel via befintliga företagsnätverk och föreningsnätverk. Vidare kommer inbjudan att spridas via byaföreningar, hushållningssällskap, LRF, Företagarna och liknande nätverk. Föreningens medlemmar utgör LAG som utser beslutsgrupp/styrelse. För att följa Jordbruksverkets föreskrivna riktlinjer för beslutsgrupp ska könsfördelningen i beslutsgruppen vara så jämlik som möjligt och med minst 40 % av ledamöterna från ett av könen. Vidare ska geografisk spridning beaktas liksom kravet att beslutsgruppen bör ha som ledamot minst en person under 28 år. Beslutsgruppen består således av 15 ordinarie ledamöter fördelat på 5 ledamöter från ideella organisationer, 5 från näringslivet och 5 personer som representerar respektive deltagande kommun. Genom detta upplägg kommer inte de offentliga ledamöterna att vara i majoritet. Kommunerna kan nominera både tjänstemän och politiker till sina platser. Arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer har därutöver rätt att nominera representanter i beslutsgruppen/styrelsen. 5.5 Administration Mare Boreales verksamhet leds av en styrelse med verksamhetsansvar. Styrelsen utser och anställer en verksamhetsledare. Verksamhetsledaren och ett sekretariat utför det operativa arbetet. Denna utvecklingsstrategi utgör styrdokument för beslutsgruppen och för verksamheten inom Mare Boreale. De enskilda projektansökningarna lämnas till sekretariatet vilket är ansvarigt för att ansökningarna diarieförs. Ansökningarna kan beredas av verksamhetsledare eller av ett arbetsutskott utsett av beslutsgruppen. Efter beredning går ansökningarna vidare till beslutsgruppen för beslut. Sekretariatet ansvarar för att projektverksamheten följer projektplaner och beslut men följer även upp projekten ekonomiskt och upprättar statistik på utfall mm. 5.6 Roller, ansvarsfördelning och arbetssätt I avsnittet redovisas mer detaljerade uppgifter på roller och rollfördelning, ansvarsfördelning samt arbetsformer och -sätt: Styrelsen Styrelsen kan inom sig välja ett arbetsutskott, styrelsen kan adjungera externa ledamöter vid och efter behov. Styrelsen kan även initiera och driva egna projekt som inte finansierats genom Leader. Styrelsen kan inom sig utse ansvariga ledamöter för olika insatsområden. LAG-styrelsen ska sammanträda på olika platser inom Mare Boreale-området. För att erhålla information samt ge tillfälle till presentation av pågående arbeten kan projektägare inbjudas till LAG-styrelsens sammanträden. Styrelsen beslutar om omfattning av delegationsrätt till verksamhetsledaren. Styrelsen bör finnas representerad vid de allmänna informationsmöten som hålls i Mare Boreale. SID 20 MARE BOREALE/NORDANVINDENS HAV UTVECKLINGSSTRATEGI

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Ålhajking- Konst o Gourmetvandringar Journalnummer: 2010-1490 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Eriksgata Journalnummer: 2010-637 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Norra

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13 Trekom Leader, ideell förening Föreningsstämma 2014-03-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Föreningens styrelse, som även är beslutsgrupp för leaderområdet Trekom Leader, har följande sammansättning: Roland

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN 2013:1 VÄRLDSKLASS 2015 Världsklass 2015 är kommunens utvecklingsarbete med huvudmål att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i,

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Orust privata landsbygdsflyg Ett antal f.d. piloter ska tillsammans med ungdomar

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Leader Polaris Fisketurism

Leader Polaris Fisketurism Leader Polaris Fisketurism Maj 2010 December 2012 Kalle Bergdahl - projektledare Spänningar inom fisketurism Entreprenörer Fisketurism i Leader Polaris Analys av nuläget Gällivare 18 mars 2010 Styrkor

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Lokal Näringslivsstrategi

Lokal Näringslivsstrategi Lokal Näringslivsstrategi Hur vi tillsammans skapar ett bra företagsklimat i Surahammars År 2014-2020 Sabine Dahlstedt, Lena Oderstad-Andersson, Dan Andersson, Britt-Inger Fröberg Robert Umerkajeff, Anna

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Börjelsbyn Kalix kommun, Norrbottens län November 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet

Läs mer

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Leader Höga Kusten Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Så är det i Höga Kusten 2013 - Leader Höga Kustens vision Höga Kusten präglas av en livskraftig landsbygd, där invånarna känner gemenskap och samarbetar

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras fölnde förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Det händer på landet i Pite Journalnummer: 2009-5873 Namn på LAG grupp som nominerar: Spira

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET 2 Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leadermetoden är ett sätt att lyfta

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Nyföretagarcentrum. Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna.

Nyföretagarcentrum. Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna. Nyföretagarcentrum Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna. Det projektet har skapat 230 nya företag f och 300 nya arbetstillfällen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer