TIDSKRIFT I SJÖVÅOSENDET MED FORSTAND OCH STYRKA. KUNGLÖRLOGsMANNA SÄLLSKAPET. N:r

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TIDSKRIFT I SJÖVÅOSENDET MED FORSTAND OCH STYRKA. KUNGLÖRLOGsMANNA SÄLLSKAPET. N:r 4 1976"

Transkript

1 TIDSKRIFT I SJÖVÅOSENDET 1771 MED FORSTAND OCH STYRKA KUNGLÖRLOGsMANNA SÄLLSKAPET N:r

2 TIDSKRIFT I SJÖV ÄSENDET FöRSTA UTGIVNINGSAR KUNGL örlogsmann ASÄLLSKAPET K A RLSKRONA POSTGIRO Huvudredaktör ch amvarig utgivare: Kmmendör B. G R A N A T H, Wllmar Yxkullsgatan 40, Stckhlm, telefn 08/ Redaktör: Kmmendörkapten B. Å H L U N D, Lånp Raden 54, Täby, telef n A11nnser: Redaktör A. O B E U S, Registervägen 28, Brmma, telefn 08/ Tidskrift i Sjöväsendels ch Kungl örlgsmannasällskapets expeditin i Stckhlm: Kastellet, Kastell hlmen. Telefn Pstadress: Fack, Stckhlm 80. Tidskrift i Sjöväsendet utkmmer med ett häfte varannan månad. Prenumeratinspris 25 krnr per år, i utlandet 30 krnr. Prenumeratin sker enklast genm att avgiften insätts på pstgirknt Inbetalningskrt utsänds med första häftet årligen. Förfrågningar angående kstnader m m för annnsering ställs direkt till huvudredaktören. Införda artiklar, recensiner dyl hnreras med c:a 35 krnr per sida. För införd artikel, sm av KöS anses särskilt förtjänt, kan författaren belönas med sällskapets medalj ch/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. örlgsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinm på mslagets tredje sida, i hilftena nr l ch 6. TIDSKRIFT SJOVÄSENDET 139 årgången 4 häftet INNEHALL Chefsbcfatfningar i försvarets fredsrganisatin Av BENGT O'KONOR Medelsvårt artilleri på åtti- ch nittitalet Av LARS RIIS-BJöRNSTAD Rescrvmaterielberäkningar; teri, praktik ch erfarenheter A, LARS WERNER Minr för Barbarssa Av P. O. EKMAN Litteratur m m. Baltitsy Srazjajutsa Det tyska ubåtsvapnets uppbyggnad Särtryck av införda artiklar kan beställas hs huvudredaktören inm en månad efter utgil ningsdagen fr sea-pwer 15 cuntries tday ha ve made the c h ice f an incmparab le w ea pn - EXOCET - the missile which evades all enemy defences. lts autnmy and sea -skimming f light make it virtually invul nerable. The rang e, speed, accuracy and hitting pwer f EXOCET weapn systems prvi de tactical super irity t thse navies which adpt them. In prductian r under develpment are: l MM 38 already peratinal in 9 navies and which is su itable f r all types f surface ve sse ls frm patrl-bat t cruiser, :J AM 39 fired f rm heli cpt e.rs and assault r ma ritime patrl airc raft. 1 j MM 40 with a range f mre t han 35 nauti cal mi les f r ver-th e- harizn engagement f surface targets, capable f being fitted in quadru ple munts in the smallest types f naval craft. MM 38 and 40 can al s be installe d n sh re as fixed r mbile castal batt eries. _,..s :;.,, erspat11!1 erspati! tspatil 'e;. aerspatiale divi s in eng ins ta ctiques 2. rue Bera nger C ha ti lln FRANCE Hans Pi.J TTGEN Grev Turegatan ST OC KHOLM Excet mbile Cas tal ba ttery MM 40. ö l.

3 Ledamten BENGT O'KONOR Chefsbefattningar försvarets fredsrganisatin En granskning mt bakgrund av mrganisatiner av förband ch av ledningsrganisatin - Å rsberättelse för 1975 i vetenskapsgrenen "Organisatin ch persnal. U t bildning". CHEFSFOSTRAN Den svenska marinens uppgift under krigstid är att tillsammans med andra vapengrenar hindra angripare frän att genm invasin över havet skaffa sig ftfäste på svenskt ten:itrium. Flttan måste därvid kunna verka så långt ut sm möjligt från våra kuster. Under fredstid ch vid neutralitetstillstånd när krig pågår i vårt lands närhet måste flttan kunna hävda vårt berende genm att avvisa utländska Philips Elektrnikindustrier AB I CA.ii-D ir.i, Y6&J Säkerhet styrkr, sm pererar inm v terr : trialvatten. För sådana uppg1fter kravs effektiv ch tillförlitlig materiel, sm fungerar säkert även under svåra miljöförhållanden till sjöss. Philips Elektrnikindustrier AB har under mänga år levererat eldledningsch kmmunikatinsutrustningar till svenska marinen. Dessa utrustningar har efter msrgsfull utprvning ch under längre tids användning visat sig kunna uppfylla mycket högt ställda krav ch därigenm bidra till vår nati nella säkerhet. Philips Elektrnikindustrier AB Försvarselektrnik Fack JÄRFÄLLA l Tel. 0758/ Telex peab s PHILIPS Människan föds inte att taga ansvar för andra. Hn ärver inre förmågan annat än i begränsad utsträckning. De flesta a v ss behöver utbildning för ch praktik i ansvarstagande innan vi är mgna att helt stå på egna ben. Försvarets män utgör inget undantag. Försvaret måste särskilt under krigsförhållanden ha gda chefer i lika nivåer. Jag menar därmed inte individer, sm är rade av att bestämma utan individer sm vet att deras beslut har långtgående följder för andra människr. Och sm trts detta tar sitt ansvar. Härtill kmmer att chefspraktiken för krig måste vara rimligt aktuell ch avser med krigsplaceringen jämförbar inriktning ch nivå. En väsentlig del av chefsfstran är praktiken sm förbandschef. Den bör helst ges vid krigsrganiserat förband ch under tillräcklig tid. Denna möjlighet är reellt sett förbehållen flttans sjögående chefer ch vissa förbandschefer i flygvapnet. För övriga inskränks praktiken till krta ch glesa tillfällen vid repövningar. Det är inte tillräckligt. - För många blir därför chefstjänst vid "vanliga" fredsförband såsm sklr ch regementen den väsentliga möjligheten till egen förkvran. Den praktiken ger inte så mycket inm t e taktikmrådet men i "ansvarsfrågan" är den bra. I denna granskning skall kanläggas utvecklingen de senaste 25 åren. Resultatet bör kunna ge anvisningar m vi "håller psitinerna" eller är på väg nedåt eller uppåt. Chefsskapets inre natur i fred ch i krig behandlas ej. Begränsning sker till hur tillgång ch efterfrågan på chefsplattfrmer har ändrats. Ambitinen är inte att presentera ett beslutsunderlag. Den är endast att göra en förstudie av prblemet, m rdet föredras att aktualisera det. Av betydelse i sammanhanget är att försvaret är på väg in i en chefsgeneratin sm helt rekryterats ch utbildats efter andra världskriget. Den saknar egen kntakt med då rådande kärva miljö - ch måste helt sklas inm ramen för den s k förbandsprduktinen, d v s vad fredsrganisatinen kan erbjuda. Rådande ch sannlikt bestående befälsbrist samt utvecklingen inm företagsdemkrati ch persnalmedverkan innebär samtidigt ökade krav på förbandschefer. De sistnämnda faktrerna ger dck ckså vissa nya möjligheter. 175

4 FöRSV ARETS OMSTÖPNING Försvaret är inne i en reduktins- ch mdaningsprcess sm i många avseenden saknar mtstycke i vårt land. Den är inte nyligen igångsatt. Den inleddes för flttans del i början på 1950-talet, för flyget under 1960-talet ch för armen under 1970-talet. utvecklingen måste därför granskas i ett närmast histriskt perspektiv. För flttans del kan förändringarna sägas vara av två slag. Det ena är en mstrukturering av fartygsbestånd ch ledningsrganisatin. Det andra är en strukturratinalisering av fredsrganisatinen. Det finns sm senare skall visas anledning att hålla isär dessa begrepp. För flyget är den en strukturratinalisering i samband med minskning av fredsrganisatinen ch delar av krigsrganisatinen (flygande delar). För armen är det i strikt mening en ratinaliseringsprcess sm pågår. UTVECKLING AV ANTALET CHEFsBEFATTNINGAR I FREDSORGANISATIONEN Antalet självständiga chefsbefattningar i nivån övlt/kk med särskild tjänsteställning ch högre har i strt sett ändrats enligt tabellen nedan A 95 0 / 72 Of (3/4) Fl l 85 Of 67 Of (2/3) K a 100 Of 100 Of N 100 Of (N 1) FV 90 Of 55 Of (;:;::: 1/2) Ttalt l 95 Of 75 Of N 3/4 Fullt krrekta jämförelser mellan åren är ej möjlig. Tendenserna gäller dck. Det påpekas att t e en överstebefattning sm ställföreträdande förbandschef vid försvarsmrådesförband ej räknas sm förbandschefsbefattning. Det är anledningen till den kraftiga nedgången i armen. Det är sm antytts ej säkert att 1950 års läge var riktigare eller lämpligare. Men det är trligt, bl a därför att vi låg närmare en beredskapstids erfarenheter. Självfallet måste krigsrganisatinens behv vara styrande ch därmed beaktas vid en rättvisande analys. Krigsrganisatinen utgör ju prduktinsmålet ch det fundamentala jämförelsevärdet. sekretesskäl förhindrar en delraljerad jämförelse. Följande trde dck kunna anges i en öppen regörelse:. Behvet av ch tillgång till chefstjänster i freds- ch kngsrgamsattnen har utvecklats likanat i de tre försvarsgrenarna under åren Armens krigsrganisatin ch gemensamma befattningar besatta av högre regementsfficerare ur armen bedöms i strt ge ett under periden förändrat behv. Fredsrganisatinen prducerar numera cirka 75 / av det antal förbandschefserfarna regff sm åstadkms av 1950 års rganisatin. Flttans krigsrganisatin bedöms ha ett under periden förändrat behv. 176 Befattningar för högre regementsfficerare ur flttan i gemensamma ledningsrgan har däremt ökat betydligt. Ttalbehvet för krigsrganisatinen har därmed ökat. Fredsrganisatinen prducerar lika många erfarna chefer nu sm Antalet är för lågt. Kustartilleriet har ett genm periden balanserat läge. Flygvapnets balansläge är svårbedömt främst av sekretesskäl Det trde dck kunna påstås att försvarsgrenens alltmer krympta fredsrganisatin ej kan prducera högre chefer ch chefstjänstemän för den nuvarande ledningsrganisatinens behv. ANTALET CHEFSTJÄNSTEMÄN Antalet chefstjänstemän - här befattningshavare av överstes grad ch högre - har ökat starkt. Från cirka 175 vid peridens början till nu 275. Okningen är 60 0/. Detta är inte platsen för en diskussin m utvecklingen har inneburit en mtsvarande byråkratisering av ledningsfunktinerna. Det kan dck L:tstslås att en följd är försämrad möjlighet till förbandschefspraktik i fred för den enskilde översten/kmmendören inför senare placering i ledningsrganisatinen. Ett exempel skall lämnas hade flttan sex primära ledare av stridsverksamheten, nämligen CM, CKF ch fyra marindistrikschefer var antalet förändrat, men en ny rllfördelningen under CM gällde är antalet ti, nämligen OB i högkvarteret, fyra militärbefälhavare ch fem örlgsbaschefer. Det bör nteras att nivån närmast de stridande förbanden - i nuläget örlgsbasen - ej är ändrad. Exemplet utgör en illustratin till påpekandet van att flttans fredsrganisatin inte kan prducera det antal förbandschefserfarna regff, sm ledningsrganisatinen kräver i chefs- ch i stabsfunktiner. Antalet sjötjänster i högre chefsbefattning är i fred förändrat fem. Det vre rätt att ta bristerna mbrd eller i fackmässiga ledningsrgan. Men så sker kanske stundm. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Huvuddelen av erfarenheterna sm chef i krig för högre förband måste i vårt försvar inhämtas i befattning sm chef för förband ingående i försvarets fredsrganiatin. I diskussiner ch i underlag för beslut m fredsrganisatriska förändringar har behvet i fred a v chefsplattfrmar knappast behandlats. Det är dck angeläget att även den delen av förbandsprduktinen sker med ett klart uttalat mål i sikte. Aven dessa utbildningsbehv måste få styra rganisatinens anpassning ch ratinalisering. 177

5 Generellt för försvaret gäller att fredsrganisatinen från 1950 till 1975 gett avtagande möjligheter till förbandschefspraktik i fred. Smärre avvikelser finns, men de påverkar ej helhetsbilden. Armen har en till sen tid kncentrerad nedgång av antalet höga chefsbefattningar i fred. Det krigsrganisatriska behvet ändras ej nämnvärt. Erfarenhetsunderlaget i frm av tidig chefserfarenhet i självständ ig befattning är ej utpräglat bra i armen. Bilden är sammantaget sådan att den kräver uppmärksamhet i nuläget, bl a därför att armen ej tidigare haft denna typ av prblem. Svagheten är att antalet självständiga högre chefsbefattningar i dagens fredsrg är för lågt för både nu varande ch kmmande krigsrganisatin. Flttan trde i allt väsentligt ha nedgången i chefsbefattningar bakm sig. En utplaning har skett. Krigsrganisatinens behv av högre chefstjänstemän har ökat men ckså planat ut. Knsekvenserna vad beträffar praktisk chefsutbildning för krigsrganisatinen är klarlagda ch uppenbara. Underlag ch mti v för åtgärder föreligger sedan flera år. Svagheten är att an talet plattfrmar fö r praktik sm sjögående förbandschef är för lågt för krigsrganisatinens behv mbrd ch i land. En gd grund i fartygschefsnivån dispneras dck. Kustartilleriet trde från här aktuella utgångspunkter all tjämt ha ett system i balans. Flygvapnet är alltjämt inne i en reduceringsperid inm fredsrganisatinen. Knsekvenserna beträffande praktisk chefsutbildning kan skönjas. De syn s dck ej ännu ha fått full genmslagskraft. Det finns därmed tid till mtåtgärder sm kan elimineras eller avsevärt reducera de negativa följderna av minskad fredsrganisatin ch ny rganisatinsstruktur. Svagheten är av samma karaktär sm för flttan - den berör sålunda antalet högre chefer i fred för fl ygande fö r band. Antalet överstar/kmmendörer har ökat starkt. Det innebär i denna tjänstegrad en accentuering av de försämrade praktikmöjligheterna med sikte på ansvarsbefattningar i krig vid förband eller i ledningsrganisatinen. Vår ledningsrganisatin är tyngre 1975 än tidigare, åtminstne för marinen ch flygvapnet. Det finns självfallet starka psitiva drag - men den ökade tyngden i maskineriet får en särskild betydelse genm att de sm leder nu har en mindre gd persnlig erfarenhet av chefstjänst i hög nivå än förr. Inm armen, flttan ch flygvapnet syns åtgärder av i strt sett samma innebörd angelägna - m vi inte överväger en radikalt ändrad ledningsrganisatin. D et alternativet syns ej vara aktuellt. Lösningen är därmed i grunden enkel att peka på: Oka antalet chefsbefattningar i fredsrganisatinen. Det bedöms att dagens fredsrganisatin i sig innehåller möjligheter till en såc\an lösning utan att besvärliga eknmiska följder uppkmmer. Särskilt angeläget är det redan nu att "göra någt" inm flttans fredsverksamhet. Behvet gäller såväl den grundläggande praktiken sm högre chef sm den vidmakthållande. Åtgärderna syns lika angelägna för OB sm perativt ansvarig chef sm för CM i hans egenskap av ansvarig för förbandsprduktinen. 178 ÅTGÄRDER Denna årsberättelse är inriktad på marina fö rh ållanden. D et framläggs därför inga förs lag eller exempel berörande armen ch flygvapnet. Förslag lämnas enc1ast inm det närliggande ch en li gt van angelägna mrådet, nämligen flttan. Flttans regementsfficerare har en stabil ch gd erfarenhetsgrund i fanygschefsnivån. En förbättring förutsätter därfö r in ga radikala ch mfattande åtg2irder. O mstruktureringen av fartygsbeståndet underlättar. Det i ny befälsrdnin g någt ökade fredsrustnin gsbehvet likaså. Flttan behöver från här behandlade utgångspunkter inte flera höga fficerare i fred än den har nu. Den behöver däremt flera med erfaren het sm sjögående förbandschefer i flttiljchehnivån. Sm kan krigsplaceras sm chefer i flttans krigsrg ch gemensamma ledningsrgan ch sm högre stabsfficerare hs perativa chefer. I första hand bör det därför skapas ytterligare en plattfrm för sjögåend e förbandschef i ni vån kk med särskild tjämteställning eller kmmendör. Därnäst bör det skapas bättre möjligheter att cirkulera kmmendörkaptener med sä rskild tjänsteställning ch kmmendörer mellan befattningar iland ch m"brd. Denna åtgärd innebär en återgång till ett traditinellt system. Atgärderna har sålunda en liten mfattning. Men de har str verkan. Nuvarande praxis beträffande löneavtal innebär i högre grader en stark låsning av lönen till tjänsten (befattningen) ch därmed av individen till tjänsten/ befattningen. Löneavtalen har fått rganisatriska knsekvenser, de styr persnalplaceringen. Detta trde ej ha eftersträvats av förhandlingsparterna. Det har bara blivit så. Resultatet är att kmmendörkaptener med särskild tjänsteställning ch högre regff delvis utestängs från den sjöpraktik sm både myndighet ch individ anser angelägen. Flera utvägar är möjliga. Gemensamt för dem gäller att de trde förutsätta a v tal. Sådant bör ligga inm räckhåll då myndighet ch anställda bedöms ha samma önskemål. Några tänkbara lösn ingar skisseras nedan. Alternativ 1: Chefstjänster land ch mbrd görs generellt utbytbara smsemellan. Den rganisatriska stadgan p åverkas negativt. Förhandlingar i lönefrågr kmpli ceras. Persnalplaceringar i fred kan lätt anpassas till freds- ch krigsbehv. Alternativ 2. Sjögående förbandschefer ges alternativlöner. Det innebär att då högre alternativ tillämpas skall mtsvarande tjänst i l nd bestridas av lägre tjänsteman mt vikariatsersättning eller med vikariatsförrdnande. 179

6 Alternativet kstar myndigheten någt mer än nuläget - dck betydligt. Det möjliggör en betydande cirkulatin av persnalen. En spärr kan tänkas av typen "högst 3 chefstjänster i land mt vik för tillfälligt placerad chef". Alternativet skulle praktiskt sett innebära åtgärder inm ett ramavtal. Det har få nackdelar ch de är små. LARS RIIS-B JORNST AD Medelsvårt artilleri på åtti- ch nittitalet Alternativ 3: Lkalt avtal träffas mellan CM ch SOF m tillfällig mdispsitin av vissa löner. Förfarandet används sedan länge för anpassning av urvalslöner för plutnsfficerare till rustningsläget. Det skulle för regementsfficerare innebära högst en lkal förhandling per år. Alternativet tillgdser i princip behven. Det är dck någt trögt i tillämpningen. En lösning enligt alternativ 2 eller 3 bör eftersträvas. Alternativ 2 syns lämpligast genm att det för båda parter är förhandlingsmässigt enklast. Det bör kanske till slut p åpekas att lämnade förslag ej förutsätter några särskilda åtgärder i fråga m antal kmmendörkaptener ch högre regementsfficerare i flttan. Men de möjliggör någt sm är väsentligt, nämligen en persnalplacering sm för både myndighet ch anställda ter sig förståndig. Under sexti- ch sjuttitalet har svenska flttans fartygsbestånd utvecklats mt mindre enheter, såsm trpedbåtar ch patrullbåtar. Med denna utveckling har det medelsvåra artilleriet kqmmit i skymundan ch tankarna inför åttitalet är att jagarartilleriet skall ersättas med rbtbestyckade enheter med 500 till 1000 tns deplacement. Chefen för marinen har framfört dessa planer bl a vid Kungl Orlgsmannasällska pets sammanträde l I denna artikel skall jag redgöra för den språngartade utveckling, sm har hänt ch händer på ammunitinssidan, vilket bör väcka tanken på att en satsning inför åttitalet på medelsvårt artilleri i stället för ett rbtsystem bör övervägas. När chefen för marinen i sitt anförande vid KOS säger att "det knventinella fartygsartilleriet med kalibern 15 ch 12 cm har ersatts med rbtar" är det inte helt riktigt. I Prceedings decembernummer 1975 finns en redgörelse för prvskjutningar med jagaren USS Hull 8" -artilleri (8" = 20,3 cm!). Detta artillerisystem är helt autmatiserat ch sköts av en man. Naturligtvis är inte den amerikanska pjäsen någt för svenska flttan, men jag skall skissa ett vapensystem för ss, sm är ett mycket tänkbart alternativ till de dyra utländska rbtsystemen. EPOXI- ch URETANPLAST PARAPLAST För tillverkning av: Mdeller, frmar, prttyper, slitskydd, jiggar, fixturer tätningar m. m. Tag kntakt med ss för infrmatin. BLÄSTER MEDEL ALUMINIUMOXID GLASKULOR KOPPARSLAGG STEEL SHOT STEEL GRIT STALSAND TRADKLIPP Stra lager. Snabba leveranser. Artilleri vapensystem Följande "klssar" kan tänkas ingå i det mderna medelsvåra artillerisystemet. ett fartyg i den finländska krvettens strlek ( tn), d v s en ytattackledare. en pjäs med KA :s rörliga 12 cm artilleri (KARIN-pjäsen) med prestanda mdifierade för fartyg. en eldledning typ arte 726 med radilänköverföring av måldata från ett framskjutet spaningsrgan. ammunitinen skall vara granat PROBOS 76 med slutfaskrrektör. AB TEBECO INDUSTRIPRODUKTER Halmstad 035/ Stckhlm OB / Sm synes är dessa "klssar" inte några fantasier, utan samtliga delar har kmmit långt i utvecklingen redan i dag ch i slutet på 1978 kmmer alla delar att vara tillgängliga för anpassning till ett fartygsburet artillerisystem, utm vapenbäraren, m man helt enkelt inte bygger m våra jagare. Samtliga "klssar" trde vara bekanta eller tillgängliga för studium utm granaten, varför jag kmmer att ge en krt redgörelse för denna

7 Granat PROBOS 76 med SLUFA I Tidskrift för Kustartilleriet nummer har frskningsingenjör Kurt Anderssn, FOA, beskrivit ptimering av artillerigranater. FOA ch FMV har utvecklat en granattyp, sm prvskjutits på OrlB S skjutfält i Trhamn. Räckvidden ch övriga förväntade prestanda har infriats ch utveckling av granat frtskrider enligt plan. Bl a kmmer granaten att förses med slutfaskrrektör, eftersm skjutavstånd på mer än 400 hm är aktuella. Granaten skall vara färdigutvecklad när första KARIN-pjäsen är klar, d v s i början av I Militär Teknisk Tidskrift nr har byrådirektör Birger Gripstad redgjrt för principerna för slutfaskrrigering av artillerigranater. "klssarna" finns i princip det taktiska uppträdandet förbättras artillerisystemet har större uthållighet ch flexibilitet i målval än ett rbtsystem utbildningskstnaderna hålls nere utbildningseffekten blir större än vad ett rbtsystem kan ge flttan behåller kunskap m medelsvårt artilleri Med denna artikel hppas jag intresset är väckt för medelsvårt artilleri i en ny era. Det brde inte vara självklart att en satsning på rbt i sjömålsbekämpning är enda lösning i mdern vapenteknik med natiner, sm har små flttr. Taktik Med det skissade vapensystemet kmmer ett nytt taktiskt begrepp in för flttan, nämligen sjögående "eldledningspatruller". En patrullbåt eller trpedbåt sänds ut på spaningsuppdrag ch när fienden upptäcks, transmitteras målfaktrerna till yrattackledaren via radilänk. Eldöppning kan ske, när "centralen stämmer" på över 400 hm avstånd. Man kan ckså tänka sig använda hkp eller trnradar sm spaningsrgan. Marina prdukter Spränggripare Minankare Arneringsdn för minr Undervattenstä n dare Signalsjunkbmb Utvecklingsuppdrag P rttypti llverkn i ng Seriebetnade kvalitetsarbeten Eknmi Jämfört med ett rbtsystem kmmer artillerisystemet att vara betydligt billigare, eftersm systemet i princip redan är framtaget ch dessutm går att öva med i fred, vilket jag anser är ett krav. AB THULINVERKEN Fack LANDSKRONA 2 Telefn 0418/16280 Telex teve s Utbildning Hur effektivt ch tekniskt fulländat ett vapensystem än är, måste persnal sm skall handha materielen övas. Ett rbtsystem är lika dyrt att skjuta med i fred sm i krig, vilket gör att övning framför allt sker med simulatranläggningar, vilket aldrig helt kan ersätta verklig skjutning. Med ett artillerisystem kan vi skjuta med övningsgranater på krtare håll, för att träna persnalen ch kntrllera systemets funktin. Vi får alltså ett betydligt billigare ch utbildningsmässigt bättre system än rbtsystem någnsin kan vara. MARINTEKNIK VERKSTADS AB OREGRUND Tel 0173/ Varvet för specialfartyg. N ybyggnader - stål eller lättmetall - upp ti ll 40 m. Sammanfattning Det skissade artillerivapensystemet kan sammanfattas på följande sätt: Repa rati.ner - Service

8 Det finns tals svenska män sm fått utbildning på våra ptiska instrument. Vi har nämligen tillverkat sikten ch annan ptik åt försvaret sedan 1940 Fast ptik ch helt berende siktlinje. Systemet med sin fasta ptik är knstruerat så att vapnets rörelser inte påverkar skyttens riktarbete. Målföljningen blir därför mycket lätt, vare sig målet är stilla eller rörligt. Skytten behöver bara hålla målet i hårkrset. En elektrnisk kalkylatr i systemet gör de nödvändiga ballistiska beräkningarna ch riktar autmatiskt in trn ch eldrör med hjälp av servn. Den nya principen i systemet gör att skytten kmmer både snabbare till sktt ch når större träffsäkerhet än med andra rikt- ch eldledningssystem för stridsvagnar. Kmpassvinkelmätare för arrnem stridsvagnssikte OPS 1 för ns Spegelreflexsikte för 40 mm akan m/48 Svenska armen valde AGA. För sin infanterikannvagn IKV 91 har armen gjrt mfattande prvskjutningar med utrustningar av lika fabrikat. Mt t. ex. mål sm rörde sig med 40 km/tim. på upp till1000 m avstånd uppmättes med AGA :s utrustning så låg träffspridning sm 0,5 m i rörelseriktningen. Riktspridningen va r 0,25 m ch tiden till sktt mycket krt. Dessa prvskjutningar plus övriga tekniska egenskaper, pris ch leveranskapacitet gjrde att man valde ÅGA, i hård internatinell knkurrens. AGA Aertrnies AB LIDINGÖ det skall vi frtsätta med för det kan vi $ vsrvr T:tNT AB Fack Telegram: Jungnerinstrum Stckhlm SOLNA 1 Telex: 1592Jungner S

9 Ledamten LARS WERNER Reservmaterielberäkningar; teri, praktik ch erfarenheter l Artikeln baserar sig främst pli de beräkningar sm gjrts under nligra lir l med marin telemateriel. Systematiken har utvecklats i samarbete med FOA J ch AB Systecn. Inledning Reservmaterielberäkningar är förviss inte någt nytt. Men nya beräkningsmetder krävs, sm på ett bättre sätt tar hänsyn till materielens utveckling, fartygens ch förbandens mstrukturering m m, metder sm även kan bidra till att ta död på slentrianmässiga tankegångar av typen "vi har inte råd med mer". Vi måste byta dem mt en aktivare inställning, t ex "m jag investerar så här mycket, vad erhåller jag då för tillgänglighet; finns någn ptimal lösning?" Reservmaterielanskaffningen innebär betydande investeringar, varför man önskar basera den på tillförlitligt tekniskt underlag. Men sådant föreligger enligt tidigare synsätt icke förrän materielen färdigknstruerats ch helst utprvats. En beställning av reservmateriel vid denna sena tidpunkt blir därför ftast mycket dyrbar. I stället måste beställning göras så tidigt att reservmaterielen kan tillverkas samtidigt med systemet i övrigt. Och detta har visat sig vara möjligt då tillverkaren i ökad utsträckning kunnat redvisa ch garantera materielens förväntade tillförlitlighet m m redan i ett mycket tidigt tillverkningsskede. :: Materielsystemens struktur har successivt förändrats. Vlymer ch vikter har reducerats i avsevärd mfattning. Kmpnenternas miniatyrisering ch integrering har medgivit en allt längre gående mdulisering varigenm varje bjekt kan byggas upp av ett antal utbytesenheter sm i sin tur kan innehålla en eller flera (sub )utbytesenheter. Dessa behöver icke vara unika utan kan förekmma i flera u tbyte_e!jheter. Den gamla "reservdelssatsen" med enbart kmpnenter måste följaktligen ersättas av en ny innehållande ett antal utbytesenheter t ex kretskrt ch ett fåtal kmpnenter. statsuppbyggnaden påverkas även av besättningarnas förändrade (ch reducerade) sammansättning, ökningen av antalet elektrniska system m m. Genm materielens ökade livslängd uppkmmer ytterligare prblem. Det kanske icke krävs mer än ett fåtal reservenheter för flera system. Var i underhållsrganisatinen skall i så fall reservenheterna läggas för att tillgdse i TTEM angivna krav på tillgänglighet? Manuella metder räcker icke till för att ge tillförlitliga svar på dessa frågr m systemet ingår i ett antal förband ch uppbyggs av många underenheter. Man 184 blir därför tvungen att utnyttja maskinella beräkningssystem. Oberende av beräkningstekniken kvarstår huvudfrågrna vilket är behvet a v reservmateriel vad bör skaffas hur skall det sm ankahats fördelas vad måste återanskaffas ::4 Vår tidigare enkla huvudfråga m "behv av reservdelar" får numera allt ftare följdfrågr "i förhåll ande till ttalinvestering, tillgänglighet eller vad?" Det är svar på dessa frågr sm de nya beräkningsmetderna -- antingen de heter Opus, Optalg, M etric eller någt annat -- lämnar, ch detta på ett annrlunda ch intressantare sätt. Inm parentes kan tilläggas att metderna har amerikanskt ursprung ch v idareutvecklats i Sverige. Generellt utgår alla dessa system ifrån vissa kända eller beräknade data. Om man vet medelti den mellan fel (MTBF) alternativt fe lintensiteten för de lika enhetstyper sm ingår i ett system, deras antal, antal system i drift ch drifttidsuttagen för dessa, kan man enkelt beräkna den genmsnittliga efterfrågan på vissa reservenheter under vald tid. I verkligheten varierar sm bekant efterfrågan slumpmässigt. Om man härvid förutsätter att slumpmässigheten följer den s k Pissn-fördelningen så kan vi få en uppfattning m sannlikheten för att ett visst reservmaterielbehv skall uppstå. Detta är emellertid icke tillräckligt. Man önskar en beräkningsmetd sm (mt en vald investering) redvisar den lämpligaste fördelningen av reservmaterielen på lika underhållsnivåer med angivande av tillgänglighet för systemet. Alternativt önskar man -- med utgångspunkt från krävd tillgänglighet -- en redvisning av behvet av investeringar, uppdelat på lika nivåer. Beräkningarna kräver då ytterligare un derlag. Ttalt sett frdras tre grupper av indata: materielens struktur ch tekniska data, underhållsrganisatinens uppbyggnad ch kapacitet samt i TTEM (mtsv publikatiner) ställda krav på materielsystemens tillgänglighet, driftprfil krig ch fred m m. Materielstrukturen Man kan indela materielen på många sätt. För reservmaterielberäkningarna har följande indelningsprincip valts utbytesenheter enheter sm byts vid anläggningen, repareras i bakre rganisatin, uppbyggs av under(sub)enheter ch kmpnenter 185

10 reservdelar ( = förbrukningskmpnen ter) Principen framgår i övrigt av figur 1. [J enheter sm byts vid anläggningen, används vid reparatiner av utbytesenheter, men är själva ej reparabla. t :: därför vara intressant att i vissa fall studera vilka knsekvenser ett beslut får m någn/några enheter betecknats sm "ue" men i verkligheten är (eller blir) Innan beräkningarna kan startas måste en reparatins-kassatinsanalys även göras för de utbytesenheter, sm visserligen kan repareras men vars ttala reparatinskstnader överstiger en viss del av anskaffningsvärdet. Berende på denna analys kan det visa sig vara eknmiskt klkt att överföra vissa "ue" till "rd" gruppen ("köp, slit ch släng"). Denna analys kräver speciell uppmärksamhet, ch det finns all anledning att närmare utveckla den med tanke på framtida behv. Ytterligare en grupp materiel finns, t ex radarantenner, stativ m m, för vilka reserver måste finnas. Oftast är denna materiel dyr ch förbrukningen mera berende av hantering, krigsskadr etc. Beräkningsmetdiken -en manuell sådan - blir i detta fall följaktligen en ingenjörsmässig uppskattning ch bygger på en viss "chansning". Det hela kan sammanfattas i följande tabell över enheter sm skall ingå i beräkningarna. 00 Huvudenheter "Materielfördel- Enhet er s m ningsnivå" repareras l kasseras Övriga enheter (Strids)förband utbytesenheter väsentliga 1 Ex radarantenn, (ue) dyra reservdelar stativ, vridbrd l Utbytesenheter (u e) Underenheter ( sue) (bre) Reservdel ar (rd) I figur 1 finns beteckningen "bre" = begränsat reparerbar enhet, sm representerar ett intressant gränsfall. Det anger en enhet sm visserligen repareras men icke så många gånger sm krävs under systemets planerade livslängd. Det kan 186 Underhållsförband subutbytesenheter standard 2 Delelement av (verkstäder) (sue) ch speciaj3 vanstående, reservdelar master ch övrig riggningsmul 1 Väsentlig med avseende på materielens perativa användande vid förbandet. 2 Antalet typer av standardreservdelar är för många för tidigare nämnda beräkningsmetder, sm begränsas av datamaskinernas kapacitet. Den mänskliga hjärnan är tills vidare överlägsen vid fördelning av denna typ av enheter. 3 Specialreservdelarna, sm knstruerats för vissa bestämda system, rsakar särskilda prblem i samband med återanskaffning - långa leveranstider, höga kstnader m någn tillverkare i ett senare skede kan förmås att literuppta tillverkningen. De bör därför redan i knstruktinsskedet ha bytts ut mt standardkmpnenter. Tyvärr beaktas icke detta i tillräcklig mfattning. Naturligtvis kan samma beräkningsmetdik användas för standardreservdelar sm för "ue" ch "sue" m man väljer ut ett antal typer, t ex de sm kstnadsmässigt överstiger ett visst pris per enhet. Om hela srtimentet skall beräknas samtidigt krävs dck en särskild metdik p g a datatekniska begränsningar. Sam- 187

11 ma gäller specialreservdelarna. Deras prblem skisseras enklast med frågeställningen "hur många specialreservdelar bör anskaffas för att det med hö"st X ; 0 sannlikhet skall uppstå brist under kmmande Y-års perid". Gemensamt för all beräkningsmetdik är, att följande grunddata krävs C (centr'al nivå) P-eptid: dyn Enhet-nr antal f e lintensit et l QG a-pris, kr ue l ue 2 ue 3 ue 4 sv l sv sv B ( bas!j:\tl ör l bas Enhet-nr ingår i ue-nr antal felintensitet l QG a-pris, kr sue l sue 2 sue 3 sue 4 sv 1 l 3 2 sv sv l l 200 sv sv B (lnsb.t/ /basknip) Med ytterligare specificering av felintensitet för materielen i vila, under förflyttning, i drift etc kan man räkna fram en ttal felintensitet sm ger ett bättre underlag. A ( förband) h Underhållsrganisatinen Med krigsrganisatinens uppbyggnad, gällande underhållsfilsfi ch antal baser etc sm skall kunna ta emt lika förband sm grund kan en "standardiserad uh-rganisatin' 'skisseras. (Figur 2, överst på nästa sida). Denna standardisering krävs icke endast för beräkningsmetdiken utan i minst lika hög grad för att beräkningarna skall kunna göras på ett likartat sätt för alla i ett förband ingående (vapen)system. Någt sm för närvarande icke alltid görs. Mdellen ifylls med siffrr för antal förband (fartyg) sm replierar på bas/bashat (kmp) reparatinstider för materielen transprttider - reguljära turbilnätet - för reservmateriel (pilarna) mellan underhållsnivåerna (A, B ch C) ch för lån mellan underhållsanstalter Eventuellt kan ytterligare uppdelning av rganisatinen göras genm ifgande 188 av ytterligare en reparatinsresurs - i frm av t ex tb-lag - på A-nivå Känslighetsanalyser måste kunna göras för att kartlägga lika prblem. Enklast sker det genm ändring av insatta värden t ex för krigsskadr (kan t ex inläggas genm mångdubbling av transprt- ch reparatinstider) beredskapsalternativ (kan t ex inläggas genm flerdubbling av drifttider) e ändring av underhållsrganisatinen (t ex genm tillkmst/brttagande av någn underhållsnivå) TTEM, driftdata m m Den tredje gruppen av uppgifter sm krävs mfattar materielens planerade livslängd, drifttid per månad, 189

12 driftprfil (t ex antal timmar sändning resp beredskap, under transprt resp i vila, i bruk resp i förråd), planerade materielförändringar. Aven här finns intresse av att ändra ingående grundvärden för att studera utfallen. Beräkningsresultat Alla beräkningsmdeller har sina begränsningar. Den vanligaste är begränsningen i antal utbytesenheter ch underhållsnivåer. Om prdukten blir för str ryms beräkningsmassan inte i nuvarande datrsystem utan extra arrangemang (t ex extra yttre minnen). Genm att de nu vanligaste metderna (Opus, Optalg ch Metric) har lika systemuppbyggnad finns viss valmöjlighet. Med detta följer dck att framräknade resultat redvisas på lika ch icke alltid så lätt jämförbara sätt. Alltför många enheter kan dck icke tas med i någn beräkningsmetd. Detta medför att behvet av standardreservdelar helst bör beräknas efter annan metdik. Den frtsatta redvisningen upptar därför endast den enkla metdiken då antalet ingående enheter är i en underhållsrganisatin på tre nivåer. För att kunna svara på frågrna "vilket behv av reservmateriel skall tillgdses" ch "i förhållande till vad" krävs någn frm av mått såväl på kstnad (sm är lätt att åstadkmma) sm på effektivitet (vilket är svårare). För att begränsa framställningen används i frtsättningen endast Opus effektivitetsmått. Dessa kan ha lika utfrmning. Den vanligaste är tillgänglighet (A), sm i princip beräknas med utnyttjande av följande frmel A där A T= Tv= MTBF MTBF + T+ Tv tillgänglighet reparatinstid (ink! transprttid till reparatinsinstans berende på underhållssystemets uppbyggnad m m). genmsnittlig lagerväntetid (dvs den tid det tar för "lagret" att ur eget eller annat förråd leverera beställd(a) enhet(er). Höga investeringar ger krta väntetider ch vice versa. K ven m lagerinvesteringen är liten ch Tv följaktligen blir str, kmmer en låg felintensitet (hög MTBF) att hålla A uppe). Såsm framgår av vanstående frmel, har tillgänglighetsmåttet sin begränsning. För t ex ubåtar sm av naturliga skäl måste få en intermitent uh-verksamhet d v s höga Tv-värden bör man välja ett annat effektivitetsmått, förslagsvis "hur str är sannlikheten för att ub kan fu llfölja ett uppdrag m X dygn varaktighet m man investerar Z kr i visst reservmarerielsrtiment". 190 Men åter till standardmetdiken! Denna innebär för Opus, att man utgår ifrån att det uppstår en brist på "ue" ch sue" under en viss tid. Beräkningen startar härvid med tmt lager för att sedan investera i den "ue" ("sue") sm ger största väntetidsminskningen per investerad krna. Det frtsatta arbetet med val av "ue" ch "sue" resulterar i en serie lageruppsättningar med tillhörande lägsta kstnader för väntetiden (Tv). Principen framgår av figur 3 nedan sm gäller en lagerrganisatin där väntetidminskningen kan köpas genm ökat antal "ue" ch/eller "sue". Härvid söker man den lämpligaste kmbinatinen genm köp av "sue" enligt vad sm visats tidigare, tills det blir lönsammare att köpa en "ue", (Mdellen har förenklats genm att bygga upp materielen med endast "ue" ch "sue"). 'llli xt' antal u L :.;> :i.nvstey." i nri i suc ue- c;h s'..1e - J.et;-:t"E:d; Efter ett strt antal beräkningsmgångar för att ta fram A för vart ch ett av ett antal lika investerings- ch beredskapsalternativ, sammanbinds de bästa (ptimala) punkterna till en kurva sm kan få utseende enligt figur 4 (nästa sida). Varje punkt på kurvan mtsvaras härvid av ett visst antal reservenheter fördelade på lika uh-nivåer enligt insatt mdell. Figuren innehåller ett antal intressanta upplysningar. Om den heldragna kurvan har en så markant böjning sm den har inm mråde F, bör denna bli föremål för särskild undersökning, då ök_de investeringar i reservmateriel efter punkten B ger avsevärt lägre tillsktt i tillgänglighet än tidigare. Kurvan C-D-E visar hur mtsvarande kurva för effektivitetskstnadsberäkningen utfaller, då underhållsrganisatinen utsätts för vissa v;\.lda stridsskadr. Sm exempel kan vi välja en punkt B, sm antas uppfylla ställda krav - t ex tillgänglighet minst 90 /. Häremt svarande investeringsbehv är ca 235 kkr. 191

13 Till gäng- L lighet Sammanfattning Investering Effektivitetsmått med Lån l utan 60.. Ttalt k kr Tillgänglighet 0 / 91.9 l / A-nivå NORS 1 st B-nivå 33.7 Lagerväntetid h C-nivå 66.3 % u e 54 Bristrisk h sue 46 (samtliga siffrr fingerade) Om samma tillgänglighetskrav skall kunna uppfyllas för valt krigsskadefall (punkt E) måste investeringarna höjas till ca 350 kkr. Det andra alternativet med en investering begränsad till 235 kkr medför en till 75 Of sänkt tillgänglighet (punkt D ). Mdellen kan även köras " baklänges", d v s man tar in leverantörens (eller eget) förslag till anskaffning av reservmateriel ch presenterar dess resultat sm tillgänglighet i vald uh-rganisatin (punkt G). Varje punkt på kurvrna mtsvaras av en fördelning av "ue" ch "sue" enligt nedan l 1 NORS= en variant p d tillgänglighetsmdttet (NORS= genmsnittligt antal stillastdende system till följd av pdgdende reparatin eller brist pd reserv delar). NORS=(J-A) N, där N anger antalet system. Detta mdtt kan t ex användas för de fall att imprt av reservdelar upphör ch därmed cksd möjligheterna att reparera viss materiel. Kurvan (figur 5 nedan), kmmer härvid att ange antalet funktinsdugliga system, sm en funktin av gjrda investeringar. NORS.:.'!\ \ 20 u e enb8.rt pi': B- ch C-nivå \ cnba2,t p& A- ch B--ni V{\ 15 \ \ ttalt kstnad fördelning antal st kr c Bl B2 B3 l l l u e u e u e l l l l l l l l l l l l l l l l sue l 5 1('(1 200 ) ;-- Jnyc ::; te ring kl: r

14 Aven m man anskaffar ett visst amal reservdelar kan det vara av intresse att veta hur str bristrisken blir vid ett upprepat antal efterfrågningar. Blir bristrisken hög tyder det på ett dåligt valt alternativ, d v s dålig stabilitet i underhållslösningen. Likaså måste en hög " lagerväntetid" sättas i relatin till den tid sm ett fartyg kan tillåtas uppehålla sig i en bas. Av str betydelse är - sm tidigare visats - möjligheterna att kunna variera insatta värden för att symblisera t ex avspärrning med krav på större drifnmag, krigsskadr sm medför längre transprt- ch reparatinstider, ändrad uh-rganisatin m m för att man härigenm skall kunna få en uppfattning m knsekvenserna ch kunna undersöka möjligheterna till mtåtgärder. Berende på kraven på användning har därför ett "träd" med lika rutiner byggts upp, baserat på de grundläggande Opus-prcedurerna. Man måste emellertid ha klart för sig att beräkningsmetderna bygger på vissa antaganden, sm icke är allmängiltiga, t ex alla "ue" ch "sue" har samma militära värde ingen hänsyn tas till tidigare förrådshållna typer (särskilda beräkningar får i så fall göras) efterfrågan på reservmateriel är prprtinell mt den ackumulerade drifttiden " Dessa exempel trde vara tillräckliga fö r att påvisa vad sm tidigare antytts, nämligen att vad beslutsfattaren nrmalt erhåller ersätter inte hnm själv eller hans kunskaper. Men det ger hnm ett bredare ch bättre genmarbetat beslutsunderlag sm redvisar utrustningens effektivitet - vanligen mätt i tillgänglighet - varierande med investeringskstnaden i reservmateriel samt fördelning av reservmateriel i valt alternativ avseende antal delar ch dessas plats i uh-rganisatinen Ttalt sett bör redvisat underlag leda till tidigarelagda ch bättre anskaffningsbeslut samt ett lämpligt sammansatt reservmaterielsrtiment. Erfarenheter Några frågr kmmer alltid upp i dessa sammanhng: hur mycket effektivare är dessa maskinella hjälpmedel än tidigare manuella beräkningar? vilka besparingar kan göras? 194 Eller med andra rd: kan man inte frtsätta med metden att manuellt be- räkna behvet av rservmateriel i en uh-rganisatin uppbyggd i flera nivåer? Svaret är teretiskt ja, men i praktiken nej. Amerikanska erfarenheter visar att en beräkningsmdell av typ Metric nrmalt ger 30 Of kstnadsbesparing jämfört med ett manuellt framtaget underlag sm sku ll e ge samma tillgänglighet. De avgörande fördelarna får dck anses vara tidig egen insats för att bestämma reservmaterielens mfattning ch samtidigt härmed en kntrll av materielens uppbyggnad, angivna felintensiteter, förslag m test- ch mätutrustning m m, tidig beställning av reservmateriel ch därmed ckså lägre priser vid samtidig tillverkning. Smdium av erhållna anbud visar att ca 20 Of reducering av kstnaderna för reservmateriel kan ernås m denna beställs samtidigt med bjektet, tillverkaren får ett hårdare tryck på sig att lämna ett mer genmarbetat förslag avseende behvet av reservmateriel, samma beräkningsmetdik kan tillämpas för all reservmateriel (berende av tillverkare), tillhörigt ett visst fartyg eller förband. Det har naturligtvis funnits fall då en tillverkares förslag m lämplig reservmaterielanskaffning avsevärt överstigit beställarens behvsberäkningar. Men denna skillnad får ng i regel mer tillskrivas knapphändigt underlag än medvetna försök av leverantören att "städa verkstadsglvet". Erfarenheter från verkliga anskaffningar visar följande till / har fredserfarenheterna beträffande havererade "ue" ch "sue" bestyrkt tidigare framräknade behv av reservmateriel, i övriga fall, där haverifrekvensen överstigit framräknade värden, har undersökningar visat att enheterna placerats i en mer stressande miljö än vad sm förutsetts eller att knstruktinen visat sig ha tidigare icke påvisade svagheter, i de fall man tidigare av eknmiska skäl varit tvungen att begränsa anskaffningen av reservmateriel, får man i samband med erfrderliga kmpletteringar betala avsevärt högre pris (i vissa fall 3 till 5 gånger högre). Många skäl talar därför för en frtsatt utveckling av metdiken samt försök att utnyttja den även för andra typer av materiel. Till sist bör väl påpekas att här liksm i många andra sammanhang bestäms slutresultatet av hur väl genmarbetade indata är samt hur nggrant utvärdering ch dkumentatin görs. Dkumentatin FOA avser utge "Opus-prceduren" mfattande en ppulär beskrivning, en teknisk-matematisk redvisning samt en ADB-teknisk redvisning av beräkningsprceduren med ingj.ende lika datarutiner. 195

15 P. O. EKMAN Minr för Barbarssa Den 23 augusti 1939 undertecknade Tysklands ch Svjetuninens utrikesministrar i Mskva en uppseendeväckande nnaggressinspakt mellan dessa idelgiskt mtsatta stater. Dess hemliga tilläggsprtkll angående intressesfärer i Osteurpa hade vittgående följder ch utlöste samma hst det länge anad krig, sm efterhand spred sig till en icke förut skådad världsbrand. Avtalet rsakade stra förändringar i Ostersjömrådet. Plen nedkämpades snabbt ch delades upp mellan sina strmaktsgrannar. De små baltiska randstaterna tvingades avstå vissa mråden för upprättandet av militära baser till Svjetuninen ch förlrade året därpå sin självständighet. Efter att ha avvisat liknande territriella krav råkade Finland i krig med sin mäktiga östra granne ch måste efter 105 dagars kamp ge vika för frdringarna. Barbarssa-planen ch marinen Stalins till övervägande del lättvunna framgångar sågs icke av Hitler med blida ögn. Redan i juni 1940, under det framgångsrika smmarfälttåget i väster, länkades hans östplitik in på nya banr. Svjetuninen var nu i tur att utsättas för ett förkrssande slag. Ty kriget mt England kunde vinnas bltt m Tyskland var fullt säkrat i öster. Efter de rätt kyliga Berlin-förhandlingarna med Mltv i nvember undertecknade han den 18 december sitt hemliga "Direktiv N 21", sm behandlade krigståget i österled under täcknamnet "Barbarssa". Den strstilade anfallsplanen skulle sättas i verket den 16 maj 1941, men Balkankrisen tvang diktatrn uppskjuta verksrällandet över en månad. Den 30 april fastslgs slutligen den 22 juni till D-dag för "Barbarssa" -planens verkställande. Enligt densamma tillkm Armegrupp Nrd på den vänstra flygeln uppdraget att förinta de i Baltikum stående fientliga styrkrna samt att genm erövrandet av de baltiska hamnarna, ch i anslutning härtill Leningrad ch Krnstadt, beröva ryska flttan dess stödjepunkter. Om flttan hette det: - På marinens ltt faller, under bibehållandet av tyngdpunkten mt England ch skyddandet av den egna kusten, att förhindra fientliga sjöstridskrafter bryta sig ut genm Ostersjön. Intill berövandet av ryska Ostersjöflttan dess sista stödjepunkt Leningrad, bör större sjöperatiner undvikas. Efter eliminerandet av ryska flttan, skall marinen säkerställa sjöfarten i Ostersjön ävensm underhållet av den nrdliga armeflygeln. Flttan tilldelades alltså bltt sekundära uppgifter. Dess resurser var försmmaren 1941 ej heller överhövan stra. Slagskeppet Bismarck hade nyligen sänkts, 196 systerfartyget Tirpitz var icke än inkört, Scharnbnt ch Gneisenau samt tunga kryssaren Prinz Eugen låg blckerade i Brest. De övriga kryssarna undergick reparatin ch bltt två lätta sådana var aktinsklara. Tillbudsstående jagare ch alla ubåtar behövdes i väster. Med tillgängliga minutläggare ch -svepare, mtrtrpedbåtar ch bestyckade trålare hyste Marinkmmand Nrd i Kiel inga förhppningar att kunna slå den överlägsna Röda flttan i öppen strid. Man räknade med att ryssarna skulle intaga en avvaktande hållning ch att den egna armens blixtanfall snabbt skulle erövra deras flttbaser från land, därmed b('!rövande dem alla möjligheter till vidare verksamhet till sjöss. Tills stödjepunkterna ckuperats skulle man genm ffensiva mineringar ch "småkrig" begränsa fiendens rörelsefrihet. I en skrivelse av den 4 februari 1941 till rikets högsta krigsledning framförde flttchefen, stramiral E. Raeder förutsättningarna för ett framgångsrikt utnyttjande av de tillbudsstående sjöstridskrafterna i Ostersjön. Kriget brde öppnas med överraskande flygangrepp mt fiendens baser ch fartyg. Finska vikens mynning brde i tid blckeras med mfattande mineringar, varvid de erfrderliga minutläggarna måste perera från finländskt territrium. Ett avtal med Finland m användandet av stödjepunkter inm dess skärgård brde följaktligen ingås. Så snart ryska flttan eliminerats, skulle röjandet av minfälten genast inledas. På samma sätt sm Hitler för sin östplitik i strategiskt ch eknmiskt hänseende behövde bnden Finland i sitt stra schackparti med Stalin, ville även Raeder draga nytta av detta land sm han dck knappast hyste några större sympatier för. Då Tyskland hösten 1939 lämnat Finland i sticket ch under vinterkriget mt Svjetuninen, strikt följande augustipakten, närmast iakttagit en iskall, vänlig neutralitet, hade amiralen livligt stött ett intimare samarbete med Svjetflttan. Ett utbyte ryssarna slutligen i hög grad prfiterade av ch ingalunda tyskarna. Det samarbetet var nu ett minne bltt. Den nye partnern hette Finland. Mellan de båda flttrna hade alltsedan händelserna 1918 rått ett gtt förhållande. Tysklands fficiella inställning hade icke i högre grad påverkat detsamma, berende på att de flesta tyska stödåtgärderna för t ex ryska ubåtar gjrdes i tysthet ch icke blev allmänt bekanta i Finland. Den förändrade tyska attityden smmaren 1940, då Svjetuninen utövade ett hårt tryck på Finland, var i psyklgiskt avseende betydelsefull ch spred sig snabbt åtminstne inm marinens led. I likhet med en hel del högre militärer besökte även Sjöstridskrafternas befälhavare generallöjtnant V. Valve under senvintern 1941 Tyskland för att utbyta tankar m det allmänna krigsläget ch erfarenheter från Finlands vinterkrig. Men först i maj blttade Hitler en del av sina planer för finnarna. Militära överläggningar med en finländsk femmannadelegatin vidtg den maj i Salzburg ch Berlin, där marinen representerades a v stabschefen kmmendör S. Sundman. Dessa var bltt av infrmativ art, då delegatinen icke hade fullmakt ingå några s111 helst avtal. En grupp finländska sjöfficerare gästade Krel den 4 juni, där chefen för Seekriegsleitung, amiral O. Schniewind, redgjrde för Kriegsmarines närmaste planer ch önskemålen m stödjepunkter i nrra Ostrs jömrådet. 197

16 Befälsförhållanden inför Barbarssa Operatinerna på Östersjön leddes av viceamiral H. Schmundt, vilken var underställd chefen för Marinkmmand Nrd, amiral R. Carls i Kiel. Till hans förfgande std 3 mtb-, 9 minsvepar-, 2 ubåts jaktflttiljer, 1 O minfartyg, 5 små ubåtar ch diverse hjälpfartyg. Således bltt svaga styrkr med relativt begränsat stridsvärde. Emedan sjökrigets tyngdpunkt skulle kmma att lkaliseras till Finska viken, ansåg Marinkmmand Nrd en speciell taktisk ledare här vara abslut nödvändig. Till denna viktiga pst utsågs chefen för trpedbåtarna "Fiihrer der Trpedbte" (FdT), kmmendör H. Biitw under tjänstebenämningen "Befehlshaber der Deutschen Seestreitkräfte in Finnland". Tillsammans med den finländska marindelegatinen flög denne till Helsingfrs, där de praktiska förberedelserna påbörjades för ett samarbete mellan hans senare anlända persnal ch den finska Sjöstridskrafternas stab. Bl. a. upprättades en radistatin ch telexförbindelser i förrten W esten d. Så startade ett över treårigt samarbete mellan Tysklands ch Finlands flttr. Kmmendör Biitw stannade bltt några månader häruppe. Sedan en marin befälhavare över de erövrade östmrådena i ktber installerat sig i Reva! (Tallinn) återvände han hem. Till hans förfgande std i juni 1941 följande enheter: 1. Schnellbt-F!ttille: 6 mtb (S-Bte), mtrbåtar på tn. 2. Schnellbt-Flttille: 8 mtb (S-Bte), mtrbåtar på tn. 5. Räumbt-Flttille: 10 minsvepare (R-Bte), mtrbåtar på 125 tn. 1. Minensuch-Flttille: 8 minsvepare (M-Bte) på 800 tn. 3. Vrpsten-Flttille: 10 bestyckade trålare (VP-Bte). Gruppe Cbra: 3 minutläggare. Gruppe Nrd: 3 minutläggare. De sistnämnda sex minfartygen spelade en central rll. De skulle lägga ut de två spärrarna för avstängandet av Finska viken, mellan Dagö ch Hangö i vikens mynning ch mellan Prkala ch Baltischprt över dess smalaste ställe. Mindre spärrar skulle lggas ut av S- ch R-båtarna. För alla eventualiteter skulle andra minfartyg lägga en bakre minbarriär mellan Öland ch Memel. Emed.in de till minläggare mbyggda civila passagerarfartygen var svagt bestyckade ch inga andra eskrtfartyg än de små S- ch R-båtarna fanns att tillgå, brde spärrarna läggas ut förmärkt nattetid medelbart innan startskttet för "Barbarssa" den 22 juni avlssades. Det gällde att vara på plats i gd tid dessförinnan. Tyska flttans minfartyg Inm den tyska Kriegsmarine var alla jagare utrustade med minräls på däck ch kunde följaktligen användas sm minutläggare. De större Z-jagarnas kapacitet var resp 50 minr, de mindres 30. Också minsveparna av typ M-Bt ch färjpråmarna (MFP) var inrättade för minr. l\ ven några ubåtar var minläggare. Men speciella minfartyg med str lastförmåga saknades. Enda undantaget utgjrde de båda artillerisklfartygen B rems e (350 minr) ch Brummer (450). (Bild 1). Bild J. Minfartyget BRUMMER maskerat i Åb skärgdrd den 20 juni

17 Mbiliseringsplanen för flttan upptg därför sm första åtgärd övertagandet av sju snabba passagerarfartyg ch deras utrustande till minutläggare med krt varsel. Av dessa trafikerade fyra nrmalt Nrdsjön ch tre Ostersjön. Trin S!S Cbra, S/S Kaiser ch M!S Königin Luise (bild 2) var s k Seebäderschiffe (OBRA KliNtGIN LUISE Bild 2. Minfartygen COBRA ch KÖNIG IN LUISE (ritade av Erik Gröner) tillhörande HAPAG i Hamburg, S!S Rland ägdes av Nrddeutscher Llyd i Bremen. A v Ostersjöfartygen reserverades Reichsverkehrsministeriums (Seedienst Ostpreussen) M!S Hansestadt Danzig, M!S Preussen ch S/S Tannenberg (bild 3) i Stettin. Till dessa anslöts vidare den magnifika statsyachten avis Grille, sm redan under byggnadsskedet planerats bära 280 minr vid krigsfall. Under krigets lpp rustades ytterligare handelsfartyg till minutläggare. De sju första minfartygen var antingen turbinångare eller mtrfartyg mätande i genmsnitt brt, gjrde c :a 20 knp ch manövrerade väl med sina två prpellrar. Mdern utrustning för navigering fanns mbrd. Fartygen ägde alla förutsättningar för snabb, exakt minfällning på angiven plats. Prmenaddäcken försågs med minräls med spårvidden 80 cm. Bestyckningen var anspråkslös ch av rent defensiv art. Artilleriet mfattade vanligen bltt två 88 mm luftvärnskanner, kmpletterade med fyra 37 eller 20 mm autmatpjäser. Mt ubåtar fördes sjunkbmber mbrd, mt fientliga minr paravaner. Fartygen utrustades sensmmaren 1939 ch var vid krigsutbrttet i september klara till aktin. 200 Bild 3. Minfartyget T ANN EN BERG den 9 juli vid Ölands Södra Udde efter att den första minan detnerat. Det största ch nyaste S/S Tannenberg (5.504 brt) förde undantagsvis tre 150 mm kanner ch dess kapacitet var str: 460 minr. S/S Kaiser, sjösatt 1905, var äldst ch hade redan under det första världskriget tjänat sm minutläggare, överlevt detsamma ch 1919 beslagtagits av England för att 1922 återgå i HAP AGs äg. Den 28 augusti 1939 utskrevs gamlingen åter till krigstjänst, klarade sig även genm det andra världskriget ch slutade sina dagar 1954 sm plska Beniwski. De sex kllegerna gick däremt alla förlrade under kriget. Vid mbiliseringen stannade de fredstida besättningarna, kmpletterade med specialister ur flttans reserv, kvar mbrd. Befälet behöll sina befattningar, med undantag av kaptenerna, sm utsågs till navigatörer. Cheferna ch artilleristern<l var till en början aktiva fficerare, men ersattes efterhand av reservister. Så gtt sm alla chefer var kmmendörkaptener (Krvetten-, resp Fregattenkapitän) ch hade i sin ungdm tjänstgjrt sm yngre fficerare vid Kejserliga flttan samt deltagit i första världskriget. Avskedade 1919 hade de under mellankrigstiden 201

18 regelbundet varit inkallade till reservövningar. En del hade efter 1933 återgått till aktiv tjänst. I mtsats till varje rdinär enhet inm flttan ägde de f d civila minfartygen, maskinpersnalen undantagen, åtminstne i början inga militärt vältrimmade besättningar. Den militära sakkunskapen var tämligen begränsad, men viljan att lära ch andan mbrd var gd inm det exklusiva skrå sm minfartygen representerade. Denna "Midnattseskader" arbetade för det mesta i det tysta m natten, i skydd av mörker ch dålig sikt. Och de verkade icke bltt sm minutläggare. Sjöfartskrig, bevakning ch transprtuppdrag tillhörde ckså deras verksamhetsfält. Den första mineringen "Undine II" utlades i gryningen den 4 september 1939 syd Öresund a v H ansestadt Danzig ch T annenberg. Samma fartyg insattes i handelskriget i Östersjön från mitten av ktber till början av december, varvid meridianen 20 0 med hänsyn till Svjetuninen inte fick överskridas. Knfrntatin med de ryska bundsförvanterna undveks på detta sätt, men en del meningsskiljaktigheter med svenska örlgsfartyg inträffade vid Svenska Björn ch i Ålandsha v. I april 1940 transprterade H ansestad t Danzig de för ckupatinen av Köpenhamn ch Brnhlm avsedda tyska trupperna till rt ch ställe. Besättandet av Nrge vid samma tidpunkt tillförde flttan två nya minfartyg. I örlgshamnen Hrten utanför Osl tgs nrska flttans minutläggare Olav Tryggvasn den 10 april sm krigsbyte. Den ärvde den vid Blaerne samma dag strandade tyska jagaren Albatrs' namn ch fördes till Wilhelmshaven. Namnet ändrades snart till Brummer, sedan sklskeppet med samma namn den 14 september sänkts i Kattegatt. Nrska mrrfärjan Skagerak l beslagtgs även av tyskarna i maj, döptes till Skagerrak ch utrustades till minutläggare. Båda fartygen gjrde tyskarna stra tjänster under kriget ch återbördades aldrig till sina rättmätiga ägare. Brummer förstördes den 3 april 1945 av flygbmber i Kiel. Skagerrak sänktes den 20 januari 1944 väst Egeröy av en flygrrped. I Frankrike beslagtg tyskarna i augusti 1940 S!S Versailles samt under höstens lpp färjrna Cte d'argent (Ostmark), Cte d'azur (Elsass) ch Landres ( Lthringen ), vilka mändrades till minfartyg. I hemlandet rekvirerades M l S Cair, MIS Linz, S/S Schwerin, S/S Stralsund, M!S Tga ch M!S Ulm av vilka slutligen bltt Ulm gjrde aktiv tjänst sm minutläggare. Organisatriskt tillhörde alla minfartyg till en början respektive " säkringsstyrkr" i Östersjön ch Nrdsjön, vilka åter srterade under Marinkmmandna Ost ch West. Dessa i sin tur var underställda Seekriegsleitung (SKL), OKM:s perativa avdelning. Någt enhetligt minläggarförband fanns alltså inte. Till sjöss innehade den i rang äldste chefen vanligen befälet. Först i augusti 1940 förenades alla fartygen till en enda avdelning under befäl av kmmendör A. Bentlage, med tjänsteställningen "Flihrer der Minenschiffe". Efter en tudelning av förbandet i två avdelningar Nrd ch West under skilda chefer, sammanfördes de åter i april 1942 till ett enda förband. Åtskilliga förändringar skedde senare under krigets lpp. 202 Uppmarsch för Barbarssa Den 26 maj 1941 infrmerades kmmendör Bentlage för första gången m "Barbarssa" -planen a v viceamiral Schmundt i Kiel. Till hans förfgande std då ti minfartyg, av vilka större delen redan befann sig i Östersjön, efter arbetsdryga månader i väster, där de sysslat med fällandet av mfattande spärrar i Nrdsjön ch utanför nrska kusten. Inm lppet av maj mbaserades slutligen Cbra, Kaiser ch Versailles från Schiedam till Swinemlinde. Ett elfte minfartyg Rland låg än i dcka i VEssingen ch inträffade först den 3 juli i Östersjön. Vid en förnyad knferens i Swinemunde den 8 juni indelades fartygen i följande tre grupper för peratin " Barbarssa": Grupp 1: Preussen, Skagerrak, Versailles, Grille (kmmendör A Bentlage) Uppdrag: WARTBURG, (Memel-öland). Grupp 2: Tannenberg, Brummer, Hansestadt Danzig (kmmendörkapten H C vn Schönermark) Uppdrag: APOLDA. (Finska viken). Grupp 3: Cbra, Kaiser, Königin Luise (kmmendörkapten K Brill) Uppdrag: CORBETHA. (Finska viken). Grupp l gick den juni från Swinemunde till Pillau, där alla fyra fartygen den 12. lastades med de för spärren " Wartburg I" erfrderliga 500 minrna: Preussen 140, Skagerrak 118, Versailles 110 ch Grille 132. Minsveparna M 31 ch M 208 tg mbrd 300 svephinder vardera, att utläggas öster m minlinjerna. Meningen var att mellan den 18 ch 21 juni nattetid avregla mrådet mellan Memel (Kiaipeda) ch Öland med inalles minr ch svephinder i gd tid före D-dagen, för att hindra ett svjetryskt framträngande mt tyska kusten. Minrna var av typ EMC (Einheitsmine C) av klrfrm (0 112 cm) med sju hrn, ttal vikt kg ch sprängladdning 250 kg. Svephindren var pärnfrmiga sprängbjar a v typ D, avsedda att genm detnatin i fiendens sveputrustning förstöra densamma. Dessa minr/bjar km allmänt till användning vid "Barbarssas" spelöppning. Magnetiska bttenminr användes bltt i ringa utsträckning. Dessa hade reserverats för att utläggas av småbåtar i grupper m c:a ti uranför de kurländska hamnarna ch i sunden mellan de baltiska öarna. Grupperna 2 ch 3 rg mbrd sin last i Swinemlinde, Pillau ch Peyse ch samlades den 11 juni i Gtenhafen (Gdynia). För "Aplda" i Finska vikens mynning (se kartskissen) lastade Tannenberg 380 EMC, Brummer 210 ch Hansestadt Danzig 700 sprängbjar. För "Crbetha" i förträngningen Prkala-Nargö rg Cbra ch Königin Luise vardera 200 EMC ch Kaiser 700 D. Avsikten var att i all tysthet ch i spridd rdning under handelsflagg färdas till Finland, ch att där gömma sig undan i skärgården, för att krt före spelöppningen överraskande fälla minrna mitt framför näsan på den nya fienden. Ltsar skulle möta vid 203

19 . ' : :S H, 12..-<.<:: t)) <: Q) "". n. ttr ' ' r--:- :-:--l l...1. l. l. l N N...-- Prkala-Kalbåda ch (finska) Utö. Sm minsäkring var 5. Räumbt-Flttille med sma ti snabba mtrsvepare tilldelad båda grupperna med fem i vardera. Till de svagt bestyckade minfartygens skydd mt angrepp avdelades de två mtb-flttiljerna med sina sex resp åtta mderna båtar. Till dessas förfgande avsåg man skicka depåfartygen Tsingtau ch Carl Peters, fyra högsjöbgserare ch diverse minpråmar till den finländska skärgården. Förflyttningarna skedde i tysthet ch ändamålet med dem var kända bltt av ett fåtal invigda i Tyskland ch Finland. För Svjetuninen synes dessa hemliga förberedelser till sjöss ha blivit helt ch hållet förbrgade. Däremt försatte de tyska transprterna av manskap ch utrustning till finländska hamnar i Bttniska viken såväl den Baltiska flttan sm den svenska marinen i beredskap. Den 12 juni avgick minfartygen ett ch ett, med lika tidsintervaller, från Gtenhafen till Finland. Med början kl 1600 startade Grupp Brill, följd av Grupp v Schönermark kl Knappt inm synhåll för varandra tg de vägen väster m Gtland mt Finska vikens mynning, hållande undan för eventuella ryska sjöfarare. Mötande svenska krigsfartyg hälsade man reglementsenligt med sina tyska handelsflaggr. Men när Brummer, välbekanta f d Olav Tryggvasn, utförde ceremnin, väckte det allmänt uppseende. Vid midnatt den 13/14 juni löpte Grupp Brill in i Finska viken mellan de ryska baserna Hangöudd ch Dagö utan att upptäckas. Gruppen ankrade kl 0145 i Prkala yttre skärgård. Härifrån fördes de av finländska ltsar över Barösundsfjärden till lika platser i den inre skärgården, där Cbra ankrade invid Str Långö, Kaiser vid Fagerö ch Königin Luise vid Vrmö. På mrgnen den 14 ltsades Grupp vn Schönermark på samma sätt från Utö till den inre åbländska skärgården, där fartygen ankrade kring Sandö i Nagu scken. De stra främmande båtarna väckte naturligtvis uppseende bland rtsbeflkning ch smmargäster, men vad det var frågan m visste bltt ett fåtal bland det lkala militärbefälet. Fartygen målades m i brunt ch grönt för att bättre smälta samman med de mgivande, skgbevuxna hlmarna med sina granitklippr ch sandstränder. För att försvåra upptäckt från luften maskerades de med nät ch trädgrenar. Besättningarna fick icke lämna fartygen, begränsad bårförbindelse existerade bltt dem emellan ch undantagsvis med land till närmaste telefn, då all raditrafik var strängt förbjuden. Inför nyfikna passerande båtar kmmenderades all persnal skyndsamt under däck. Någn flagg visades icke. Allt var hemligt så det förslg. En dryg vecka hade man tid att i tysthet förbereda sig för kriget häruppe. Den 20 juni lät kmmendör Blitw över den tyska radistatinen i Westend invid Helsingfrs meddela sina underlydande enheter, att D-dagen fixerats till den 22 juni kl Följande dag kl 1300 emttg denne själv från hemlandet kdrdet "Drtmund", vilket betecknade det definitiva startskttet fö r "Barbarssa". För "midnattseskadern" var tidpunkten föga gynnsam. Vana att arbeta i skydd av mörker måste besättningarna nu bege sig ut på havet i den ljusa, nrdliga midsmmarnatten, inm syn- ch räckhåll för fienden. Väderleksrapprten för den 22 juni utlvade svag, men mt natten tilltagande vind, växlande mlnighet med sikten 5-1 O' ch dimma under natten. Vilket tacksamt annterades

20 W ARTBURG I-III Den 18 juni kl 1400 löpte Grupp 1 ut från Pillau för att genmföra "Wartburg I". Sm skydd för peratinen medföljde 5. Minensuchflttille med sex M-båtar ch för alla eventualiteter låg 3. S-Flttilles åtta trpedbåtar aktinsklara i Memel, ifall kryssaren Kirv ch dess 2. Jagardivisin (Stikij, Silnyi, Strzjevj, Serdityi) skulle uppenbara sig till sjöss från sin stödjepunkt Libau (Liepaja). Sligt, klart väder rådde, med vindstilla ch enstaka lätta dimslöjr. Minrna fälldes kl på ps 'N, 20 50' 'N, 19 41'0, någt sydligare än planerat. Utläggandet av "Wartburg II-III" nätterna 19/20 ch 20/21 juni på ps 'N, 19 18' 'N, 18 12'0 resp 'N, 17 34' 'N, 16 38'0 förlöpte planenligt ch stört. Efter den sista mineringen uppsökte fartygen på mrgnen den 21 juni vattnen invid Brnhlm i avsikt simulera minfällning i öns grannskap. Preussen ch Skagerrak satte kurs mt tyska kusten, Versailles ch Grille mt den svenska. Genm att låta enstaka sjunkbmber detnera försökte man fästa mgivningens uppmärksamhet på "minutläggningen". Inför passerande ångare ch fiskebåtar slängdes laddade gamla ryska minr överbrd. Efter utfört värv återvände Grupp 1 till Swinemiinde. "Warrburg"-spärrarna visade sig sedermera vara överflödiga. Ryska övervattensfartyg trängde mt förmdan aldrig fram så långt söderut, utan drg sig redan i ett tidigt skede tillbaka till Finska viken. Däremt rsakade de egna minrna tyskarna själva mycket besvär ch t m förluster i fartyg. APOLDA I-IV Den 21 juni kl 1335 emttg den i Åb skärgård bidande Grupp 2 signalen - "genmför aplda" - från radistatinen i Swinemiinde. Detta innebar att gruppen, utgående från en punkt 5'SW Bengtskär, i sydlig riktning mt Dagös (Hiiumaa) nrdliga udde Tahkuna, intill en punkt 4'NW denna, skulle lägga fyra delspärrar efter varandra, med dubbla minrader ( 450 EMC) plus en linje sprängbjar (550 D). På återvägen skulle sjömrådet väster m denna barriär infekteras med 140 EMC skyddade av 150 D. Krt därpå erhöll kmmendörkapten vn Schönermark från kmmendör Biitw i Helsingfrs ett svårdechiffrerat gnisttelegram, enligt vilket utanförarrdet av "Aplda" helt var berende av huru chefen bedömde läget. Någt villkrligt verkställande inför stegrad fientlig aktivitet i mrådet frdrade han icke. Men chefen lät sig icke avskräckas av rapprterna m flera jagare, mtb ch ubåtar i Hangö hamn eller till sjöss förmdade ubåtar, utan gav rder m utlöpande. Utkikspsten i det höga fyrtrnet på Bengtskär SW Hangöudd gav i sin tur en lugnande rapprt m ringa aktivitet i denna ryska stödjepunkt. Kl 1930 lättade de tre minfartygen ankar in vid San dö ch inträffade kl 2200 vid Orö, varifrån Tannenberg (vn Schönermark), Brummer (kmmendörkapten E Tbias) ch Hansestadt Danzig (kmmendörkapten W Schreder) gick ut på 206 öppet vatten, sedan de finska ltsarna debarkerat. Tre minröjare ur 5. R-Flttille (kapten Dbberstein) säkrade täten mt minr, två andra R-båtar mt ubåtar på ömse sidr. Mt överraskningar från öster befann sig även 2. S-Flttille (kmmendörkapten Petersen) med fyra mtb i närheten av förbandet till sjöss. Två andra avdelades för uppdrag "Gtha", läggandet av 12 bttenminr i den nrra infarten till Mnsundet ch var med bltt under återfärden. Vid eventuella haverier var bgserarna Mnsun c:a 10'W Bengtskär ch Taifun syd Utö beredda till medelbar assistans. Väderleksrapprten stämde icke. Svag västlig vind utan sjögång rådde. Vädret var mycket klart med mlnfri himmel ch sikten utmrdentligt gd i den ljusa smmarnatten. Risken för upptäckt var str. Kl 2240 gick den första minan överbrd ch kl 0309 var hela peratinen genmförd utan missöden med 451 EMC+ 551 D för "Aplda I- IV" mellan 59 40'N, 22 20'0 ch 59 09'N, 22 31'0 samt 130 EMC+122 D för strömineringen väster m dess minlinjer. Minrna var på plats nästan på minuten, när "Barbarssa" gick av stapeln. Och trts att förbandet uppträdde i medelbar närhet av Dagö, inm räckhåll för kustbatterierna där, synes mtståndaren icke ha anat vad sm var i görningen. Medan III :an utlades siktades en jagare kl 0030 i fjärran mt den östra hrisnten. Den styrde en stund samma kurs sm tyskarna ch girade därefter bn. Vid infarten till Mnsundet låg tre bevakningsbåtar för ankar, men de reagerade ej för främlingarna ch deras förehavanden. Men kl 0228 anfölls Brummer ch minsveparen R 53 av två flygbåtar med kulspruteeld, sm besvarades. En flygbåt skuggade fartygen under återresan intill kl 0420, då de löpte in i skärgården. Ankmna till Nagu förtöjdes de tätt invid klippstränderna ch maskerades åny. Radin visste berätta, att en rysk kryssare ch två jagare vid tiden befunnit sig till sjöss mellan Dagö ch Utö... Från det höga vattentrnet i Hangö upptäcktes de återvändande tyska fartygen vid 0500-tiden långt i väster, när de passerade in i skärgården vid Bengtskär. Men rapprten härm till Ostersjöflttans stab föranledde inga speciella åtgärder från dess sida. Man drg inga slutsatser av de främmande fartygens uppträdande i Finska vikens mynning. Allra minst väntade man några ffensiva minr här, då tyskarna vid ett eventuellt krig antgs bryta sig in i viken. Vilket visade sig ödesdigert ett dygn senare. Mt ett fientligt anfall hade man ng själv en planerad minbarriär i beredskap, stödd i flankerna av kustartilleri, men rder m dess utläggande hade tillsvidare icke utfärdats. CORBETHA I-III Den 21 juni kl 1335 emttg chefen för Grupp 3 i skärgården innanför Prkala, kmmendörkapten K F Brill, från radin i Helsingfrs meddelandet "genmför crbetha". De tre minfartygen Cbra (kmmendörkapten Brill), Kaiser (kmmendörkapten R H Bhm) ch Königin Luise (kapten R R Wiinning) std just i begrepp att skifta sina maskerade psitiner från den inre skärgården till den yttre utanför Prkala udde för natten. Operatin "Crbetha" betydde ut- 207

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet.

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet. TV4-GRUPPEN Kmmunikatinsmyndigheten PTS Enheten för samtrafik Bx 5398 102 49 Stckhlm Attn: Ylva Mälarstig Stckhlm den 20 augusti 2009 Yttrande rörande PTS marbetade förslag till beslut avseende grssistmarlmaden

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB 3 '' 3 Årsredvisning Armada Kanalfastigheter AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredvisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen ch verkställande direktören för Armada Kanaifastigheter

Läs mer

Bröstförstoring patient information Information till patient och närstående

Bröstförstoring patient information Information till patient och närstående Bröstförstring patient infrmatin Infrmatin till patient ch närstående www.gtebrglaserestetik.se Tel:031-13 66 60 1 Intrduktin För många kvinnr förutsätter ett själsligt välbefinnande att man är nöjd med

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Tips och råd till beställare som ska upphandla en kvalitetssäkrad pumpservice enligt LOU

Tips och råd till beställare som ska upphandla en kvalitetssäkrad pumpservice enligt LOU O:\BRG\Föreningar\Servicesektinen\06 Prjekt\11 Upphandlingsrekmmendatiner underlag\upphandling avseende pumpservice SWEPUMP rev II 140905.dcx 1 (5) Tips ch råd till beställare sm ska upphandla en kvalitetssäkrad

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 1 (2) Landstingets revisrer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 Revisinschef Lennart Ledin Tfn: 063-14 75 27 Landstingsstyrelsen VAS eknmirutiner Revisinskntret har på uppdrag av ss granskat ch bedömt m det vårdadministrativa

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Sammanträdesdatum. 246 Dnr 646/15

Sammanträdesdatum. 246 Dnr 646/15 ' GJ ~""y SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum. '- TRANAs KOMMUN 2015 11 02 Sida 16 (36)." KOMMUNSTRYRELSENS AU 246 Dnr 646/15 Förslag till riktlinjer för uppvaktning Kansli- ch persnalchef Maria Ejhed

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6 Hur man skapar ett test i Test ch quiz i Mnd 2.6 Snabbstart Under Test ch quiz, namnge ditt test under fältet Namn ch klicka senare på Skapa. Börja sedan med att gå igenm inställningarna, för att kmma

Läs mer

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet Stadgar för Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben utan persnlig ansvarighet 1. Namn ch ändamål Denna förening, vars namn är Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben u.p.a., har till föremål att för sina medlemmars

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Frågr ch svar TLV:s mprövning av subventin för läkemedel sm innehåller lsartan eller kmbinatinen lsartan ch hydrklrtiazid Offentliggörs 9 mars 2011 TLV:s utredning ch beslut m läkemedel sm innehåller lsartan

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun Beskrivning av Metakatalg Sundsvalls kmmun Innehåll 1. ALLMÄNT OM METAKATALOGEN... 3 2. SYFTE... 3 2.1 AUTOMATISERING AV IT-ADMINISTRATION... 3 2.1.1 Effektivisering av IT-administratin... 4 2.2 VIDAREUTNYTTJANDE

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2011

Lokalförsörjningsplan 2011 Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-

Läs mer

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU OBS! Detta är inte en ansökningsblankett. Det är en bilaga, sm bifgas till ansökan sm görs på www.antagning.se För sökande till Psykterapeutprgrammet

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Praktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern 2009 09 29

Praktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern 2009 09 29 Praktiska råd vid upphandling av tekniska prdukter ch tjänster Södra teatern 2009 09 29 petter.ulander@adviceu.se 070-2125800 Presentatin AdviceU Ett leverantörsberende rådgivningsföretag inm upphandling.

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

AVTAL Utförande av Personlig assistans för vuxna i Visby Upphandling 419-01

AVTAL Utförande av Personlig assistans för vuxna i Visby Upphandling 419-01 AVTAL Utförande av Persnlig assistans för vuxna i Visby Upphandling 419-01 Detta avtal har träffats mellan följande parter: Beställare: Entreprenör: Gtlands kmmun/ Scialnämnden Omsrgshuset i Stckhlm AB

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Brf Herden 8 www.brfherden8.se

Brf Herden 8 www.brfherden8.se Infrmatin till alla hyresgäster ch bstadsrättsinnehavare April 2010 Innehåll Besiktningen av samtliga lägenheter resultatet? Vattenskadan på Arbetargatan 27 (dagis) Våren ska firas krvgrillning trsdag

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Östervåla 2015-06-11

Östervåla 2015-06-11 Östervåla 2015-06-11 Vårens sista styrelsemöte avhölls igår nsdag så vi i styrelsen har samlat lite inf m vad sm händer ch vill med det önska Er alla en skön smmar. Infrmatin från Östervåla IF:s styrelse.

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F) EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2

Läs mer

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning Tjänstebeskrivning C ilt Optimize CAA-1000 Tjänsteöversikt Denna Tjänstebeskrivning ("Tjänstebeskrivningen") ingås mellan dig, kunden, ("dig" eller "Kunden") ch den Dell-enhet sm identifierats på din faktura

Läs mer

Telia och Sonera går samman Skapar nytt ledande nordiskt telekommunikationsföretag

Telia och Sonera går samman Skapar nytt ledande nordiskt telekommunikationsföretag Detta pressmeddelande får inte distribueras till eller publiceras i USA, Kanada, Australien eller Japan. Pressmeddelandet är en översättning från det engelska riginalet. Pressmeddelande 26 mars 2002 Telia

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS

AppGate och Krisberedskapsmyndighetens basnivå för informationssäkerhet, BITS AppGate ch Krisberedskapsmyndighetens basnivå för infrmatinssäkerhet, BITS En intrduktin i säkerhet. AppGate AppGate är ett svenskt säkerhetsföretag med sina rötter inm försvarsindustrin. AppGates teknik

Läs mer

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015 Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat

Läs mer

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER NHP-SATSNINGEN ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER Utvärdering av en riktad satsning i Västerbtten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården ch i kmmunerna Scialpsykiatriskt

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer