Ungas idéer blir verklighet i Tornedalen. Bybor och kommuner satsar gemensamt på fiber Sidan 8. Servicepunkten blir bygdens mötesplats Sidan 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungas idéer blir verklighet i Tornedalen. Bybor och kommuner satsar gemensamt på fiber Sidan 8. Servicepunkten blir bygdens mötesplats Sidan 10"

Transkript

1 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELA SVERIGE SKA LEVA Ungas idéer blir verklighet i Tornedalen Sidan 4 Lokal utveckling på lika villkor Sidan 2 Medföljer som bilaga i Dagens Samhälle april 2014 Bybor och kommuner satsar gemensamt på fiber Sidan 8 Servicepunkten blir bygdens mötesplats Sidan 10

2 2 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELA SVERIGE SKA LEVA Foto: Calle Bredberg/ Scandinav Hela Sverige ska leva lyfter fram den kraft som finns ute i byarna, och de framsteg som görs när bybor arbetar tillsammans med kommuner, landsting och privata företag. Hela Sverige ska leva bildades ur en kampanj för landsbygden som involverade stora delar av föreningssverige. Foto: Hela Sverige ska leva Vi åstadkommer förändring! 25 I så många år har vi representerat byalag som arbetar för sina bygder. De svenska storstäderna växer i snabb takt och bostadsbristen och den överbelastade infrastrukturen är ständiga föremål för rikspolitikens uppmärksamhet. Landsbygden levererar resurser till staden i form av energi och mat, men hamnar samtidigt lätt i medieskugga, eller framställs som något exotiskt resmål, alternativt en utdöende boplats. Vi inom Hela Sverige ska leva vet att detta inte är hela bilden av landsbygden. Vi vill lyfta fram den kraft som finns i byarna, och de framsteg som görs när bybor arbetar tillsammans med företag, kommuner och regioner. Detta är extra viktigt i dessa tider när servicen på landsbygden monteras ner och landet klyvs. På många håll i Sverige växer nu smarta vardagssamarbeten och nya strukturer fram genom samverkan bymackar, servicepunkter, företagshotell, lokala turismsatsningar och mycket annat. I 25 år har vi representerat byalag som arbetar för sina bygder. Många kommuner har fått bättre infrastruktur och kommunikationer och blivit mer attraktiva tack vare byalagens initiativförmåga. De kommuner som verkligen har lagt sig vinn om att skapa djupa och jämlika samarbeten med byalag eller våra kommunbygderåd, har också kunnat tävla om vår utmärkelse Årets kommun vann Kristianstad, som verkligen ansträngt sig för att utveckla landsbygden tillsammans med byalagen. Hur deras arbete kring en ambitiös bredbandsstrategi ser ut, kan ni läsa om i denna bilaga. För att en kommun eller ett län ska blomstra krävs det att hela samhället ses som viktigt, landsbygden likväl som stadskärnan. Alla invånare måste känna att de kan delta i den lokala utvecklingen på lika villkor, och att deras röster väger lika tungt, var de än bor. Detta är ytterligare en sak som vi arbetar och brinner för: lokal demokrati som en del av ett framåtsträvande och gemenskapsbyggande arbete. Vi är omåttligt stolta över våra gruppers lokala arbete, deras kreativitet och engagemang och vi tror att deras delaktighet i politiska och praktiska beslut om utveckling på kommunal och regional nivå är den bästa modellen. Så när något behöver förändras och förbättras då vet ni var vi finns. Samverkan med dessa engagerade människor som aktivt påverkar samhället i positiv riktning är vad som kommer att ge den mest framgångsrika utvecklingen! Åse Classon och Staffan Nilsson Ordförande Hela Sverige ska leva Fakta Riksorganisationen Hela Sverige ska leva företräder cirka lokala utvecklingsgrupper som finns runt om i landet. En lokal utvecklingsgrupp representerar den lokala allmännyttan och arbetar med det som är viktigt för människorna i just den bygden. Det kan vara att ta över skolan, bygga ett vindkraftverk, arbeta med lokal turism eller underlätta för företagen i bygden. Hela Sverige ska leva är en medlemsorganisation för dessa lokala grupper och för nära femtio organisationer som valt att stödja arbetet genom att bli medlemmar. Vår uppgift är att ge råd och stöd till lokala utvecklingsgrupper och tillhandahålla redskap för framgångsrikt lokalt arbete. Vi är också en organisation som påverkar opinionen, genom att lyfta de frågor som är betydelsefulla för människorna på landsbygden. Vår hemsida: Vi finns på Facebook: facebook.com/helasverige Följ oss på Twitter: twitter.com/helasverige Ring oss på: PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Anders Post FORMGIVNING: Camilla Lindmark REPRO: Bildrepro Sthlm AB OMSLAGSFOTO: Kim Kangas TRYCK: Pressgrannar FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Ulf Malmström, tel VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Linn Hjort,

3 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELA SVERIGE SKA LEVA 3 Y T Nu startar vi Byanätsforum! Ett gemensamt initiativ för att stärka de lokalt byggda och ägda bredbandsnäten Modern elektronisk kommunikation är idag lika viktigt som vägar, vatten och el. Utbyggnaden av bredband på landsbygden är dock en utmaning. En lägre befolkningsdensitet ger sämre kommersiella förutsättningar att klara infrastrukturinvesteringar. Detta gör att bredbandsbyggnationen måste hanteras på ett annat sätt än i städerna där marknaden ensamt står för utbygganden. Den svenska modellen för bredbandsutbyggnad på landsbygden kallas byanätsmodellen. Modellen baseras på involvering av de som bor och verkar på landsbygden. Genom ett lokalt ledarskap kombinerat med stort engagemang och organisering har utbyggnaden av bredband via byanätsmodellen visat sig vara kostnadseffektiv. I många fall möjliggör byanätsmodellen att bredband kan byggas till ett pris som är mindre än hälften av vad en marknadsaktör kan åstadkomma på egen hand. Detta gör att nät kan byggas och drivas till en kostnad som är jämförbar med den i städer och tätorter. Tack vare byanätsmodellen har i nuläget byanät initierat eller färdigställt fiberbaserade bredbandsnät. Totalt uppskattas dessa lokalt byggda och ägda nät täcka in anslutningar. Byanätsmodellen har skapat en folkrörelse som gjort avtryck och gör skillnad. Lokala initiativ, engagemang och förvaltning är en förutsättning för att hela Sverige ska leva. Även om den lokala drivkraften är stark finns stora utmaningar som hotar hela modellen. För de enskilda bya näten som är i färd med att planera eller bygga nät upplevs situationen som allt svårare med komplexa krav och kontinuerliga förändringar i spelregler. Byanätsmodellen har skapat en folkrörelse som gjort avtryck och gör skillnad. Lokala initiativ, engagemang och förvaltning är en förutsättning för att hela Sverige ska leva. För att skapa balans behövs en motvikt mot byråkratiskt krångel och stelbenthet. Vi ser behov av initiativ för att: synliggöra de lokala bredbandsnäten och deras arbete ge vägledning, råd och stöd åt byanäten skapa en sammanhållen struktur Vi vill med detta annonsera att vi tillsammans med en rad andra aktörer stödjer initiativet till Byanätsforum en plattform av och för byanät. Forumet blir ett komplement till våra befintliga organisationer med fokus på en av landsbygdens viktigaste framtidsfrågor. Vi uppmuntrar alla lokala bredbandsnät i landet som planerar, bygger eller färdigställt sina nät att kostnadsfritt anmäla sitt intresse att delta. Byanätsforum kommer att ge information och synbarhet för byanäten och vara en sammanhållande kraft att räkna med. På organisationernas vägnar Uno Jakobsson, Ordförande för Riksförbundet Enskilda Vägar Åse Classon och Staffan Nilsson, Ordföranden för Hela Sverige ska Leva Åsa Odell, vice Ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund Gordon Hahn, Ordförande för Coompanion Läs mer på Byanätsforums webbplats:

4 4 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELA SVERIGE SKA LEVA Unga i Tornedalen får verktyg att sjösätta sina idéer I Tornedalen är ungdomsarbetslösheten hög och fritidsaktiviteterna få startade Hela Sverige ska leva Norrbotten projektet Ung i Tornedalen. Syftet var att inspirera unga att engagera sig i samhällsutvecklingen och ge dem verktyg för att kunna påverka sin egen livssituation. Med Pajala, Övertorneå och Haparanda som utgångs punkt startade projektet Ung i Tornedalen. Målgruppen har varit de tre tusen unga mellan 12 och 25 år som bor i denna glest befolkade region med långa avstånd. Visionen är att unga naturligt ska kunna påverka samhällsutvecklingen och delta på lika villkor. Det gäller att hitta fram och få verktygen som leder till att idéer blir verklighet, säger projektledaren Anna Tuomas, Hela Sverige ska leva Norrbotten. Vi vill bygga broar mellan unga och vuxna så att de tillsammans kan driva ungdomarnas idéer. Det kan gälla allt från önskemål om en bowlinghall, till ungdomsgård eller upprustning av ett bad. Ida Kreivi Barsk och Frida Niemi startade en mötesplats i Pajala. Här med Anna Tuomas projektledare för Ung i Tornedalen. Foton: Kim Kangas Tillsammans med politiker och andra vuxna går det att nå fram och hitta lösningar. På så vis får de unga ett kontaktnät i vuxenvärlden, och ser att det är möjligt att påverka och genomföra idéer. I förlängningen kan det här öka engagemanget och intresset att stanna och verka på sin hemort. Praktiskt har det gått till så att man samlats ett antal kvällar och diskuterat idéer. Till dessa möten har kommunpolitiker och tjänstemän bjudits in, liksom näringsliv och den ideella sektorn. Ungdomarna har kort presenterat sina idéer och sedan har man satt sig gruppvis för att tillsammans jobba fram lösningar. Metoden att jobba tillsammans gör att allt går snabbare, man hinner inte tappa energi för att saker ska malas genom olika beslutsgångar, säger Anna Tuomas. Ett exempel på konkret resultat är stranden i Pajala central- Fakta Projektägare för Ung i Tornedalen är Hela Sverige ska leva Norrbotten. Finansiärer är: Arvsfonden, Länsstyrelsen i Norrbotten, Norrbottens Läns Landsting samt kommunerna Haparanda, Pajala och Övertorneå. Det känns som vi bara är i början av något stort. ort som rustats upp ordentligt. Två tjejer, Mimmi Snell och Alexandra Krutrök, lyckades driva igenom en större och upprustad strand, där det även har ordnats med beachvolleyplan. Ett annat exempel på vad den utarbetade metoden resulterat i är en mötesplats för ungdomar i Pajala. Den har tillkommit på initiativ av Ida Kreivi Barsk och Frida Niemi, som båda går i tvåan på gymnasiet. Bakgrunden är att det länge saknats en ungdomsgård i Pajala. De båda tjejerna lyckades hösten 2014 dra igång Mötesplatsen #TGIF i Folkets Hus. Tillsammans med olika föreningar har man haft aktiviteter under ett antal fredagskvällar. Bland annat en mycket uppskattad kulturkväll i december där temat var dans och musik. Största delen av de närmare hundra deltagarna var nyanlända asylsökande som kommit till Pajala, berättar Anna Tuomas, som tillsammans med Annelie Svarvare från Studieförbundet Vuxenskolan har varit stödjande i projektet. En av framgångsfaktorerna för vår metod är att jag funnits tillgänglig för eleverna på skolan i Pajala. De har kunnat komma direkt till mig för att dryfta idéer som sedan kunnat föras vidare. Projekttiden för Ung i Tornedalen är nu över, men Anna Tuomas hoppas att arbetet med att stötta de ungas idéer ska kunna leva vidare i någon form med hjälp av bland annat de kommuner som har varit engagerade. Vi vill nå ännu fler ungdomar i Tornedalen, det känns som vi bara är i början på något som kan växa och bli väldigt stort. TEXT ANDERS POST Längst bak: Ida Kreivi Barsk (svart jacka) och David Jatko (Svart och blå jacka, svart keps). Mitten: Hanna Niemi (rosa jacka), Matteus Mettävainio (svart jacka, grön keps) och Frida Niemi (röd jacka). Näst längst fram: Johannes Tuomas (blå munktröja, grön keps) och Hugo Henriksson (orange tröja, multikolorerad mössa). Längst fram: Cajsa Tuomas (svart jacka).

5 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELA SVERIGE SKA LEVA 5 Dokkasviljan här i EMMA-skolan med bygdens barn. Här arbetar Viljan med att skapa en mötesplats för alla åldrar. Foto: Daniel Olausson Landsbygdsviljor utvecklar Gällivares byar Det ska vara roligt och utvecklande att jobba för sin bygds bästa och att själv få bestämma vad som ska prioriteras. Ett bra exempel på detta finns i Gällivare och projektet Landsbygd i Centrum där Landsbygdsviljan skapades med värdegrunden vilja, engagemang och positivitet att arbeta med dem som vill. Till en början lite trögstartat men rätt snart förstod man syftet och byborna fann charmen i utvecklingsarbetet. Det blev roligt och utvecklande att jobba med bygden när de själva bestämde vad som prioriterades för just den egna byn. Länsstyrelsen och Hela Sverige ska leva har uppmärksammat det som sker i Gällivare. Att jobba med dem som vill, har spridit sig snabbt i hela Norrbotten. Jag har hela tiden jobbat med inställningen att vi aldrig kommer tvinga någon att vara med i Landsbygd i centrum, för då blir det inte bra. Alla är med är på frivillig basis och av egen vilja, berättar projektledare Jennie Svensson, som flyttat upp från Småland för att testa landsbygdsutveckling i norr. I starten fanns tre Landsbygdsviljor etablerade och vid nyår hade alla sex bygder i kommunen skapat varsin med flera projekt utifrån byarnas egna tankar och prioriteringar. I Soutujärviviljan togs initiativet till ett turismprojekt med ledning av bygdens engagerade turismföretagare. I Ullattiviljan tog man tag i bygdens nedläggningshotade bensinmack och på en månad hade man startat en ekonomisk förening, bildat en styrelse och fått in kronor på 23 dagar. I byn Tjautjas är medelåldern 28 år och man har haft stor inflyttning av barnfamiljer. Här vill man bygga en lekpark och mötesplats för både unga och gamla. Hakkasviljan har startat den ekonomiska föreningen Landsbygdens bostadsförening för att möta upp efterfrågan av hus och lägenheter på landsbygden, och på så vis även säkra skola, lanthandeln med mera. Många goda idéer Idéerna är många och Landsbygd i centrum har gett dem en plats att utvecklas utifrån byarnas prioriteringar. Landsbygdsviljan har blivit en metod som bidrar till hållbar lokal utveckling som genomsyrar allt och alla, från minsta byns invånare till ledningen i kommunen. I kommunen har man utsett kontaktpolitiker och kontakttjänstemän för landsbygden. Deras uppgift är att handlägga landsbygdsfrågor och idéer samt stötta kommunens landsbygdssatsningar. Jennie Svensson är positiv till satsningen då alla förvaltningar delvis är inblandade i bygdernas arbeten. Projektledare Jennie Svensson arbetar med landsbygden efter deras egna vilja och prioriteringar. Har man inte hela kommunen med sig i arbetet blir det svårt att ta sig framåt, men med kontaktpersonerna så har vi kommit mycket längre, något som invånarna på landsbygden också uppskattar, berättar Jennie Svensson. I spåren av landsbygdsprojektet har samarbete med andra parter också vuxit fram. Exempelvis Tomtarnas Vinterspel och adventsfirande i centrum, arrangemang som genomförts i samverkan med turistorganisationen Visit Gellivare Lapland. Adventsfirandet blev för övrigt ett stort genombrott för byarna, då man varje lördag under hela december ordnade aktiviteter på stadens torg med lokala produkter, hantverk och lotterier. Planerna är att detta ska bli en återkommande aktivitet. Konceptet har också resulterat i att filmbolaget Cre8it valt att göra en dokumentär som följer Jennie ut på landsbygden och dokumenterar arbetet med Landsbygdsviljan. Filmen ska förhoppningsvis bidra till att inspirera andra kommuner, organisationer och lokala grupper i resten av landet.

6 6 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELA SVERIGE SKA LEVA Med musiken som täckmantel för lokal utveckling I våra studios lär man sig göra musik och producera. Man får någonstans att vara. Och man lär sig också läsa, skriva, uttrycka sig, stå på scen, ta plats. Man växer. Utvecklas. Helt plötsligt kontaktar ungdomarna kommunen, håller koll på vad som behövs i föreningslivet, siktar högre, får jobb, skapar jobb, tar ansvar, utvecklar samhället. Musiken driver ungdomarna och mig, absolut, men den gör så mycket mer också. Jordbro, Upplands Väsby, Tyresö, Skogås, Ösmo och Nynäshamn. En musikstudio på varje plats. Verksamheten växer. När Pa Modou Badjie började som verksamhetsutvecklare inom Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholm för några år sen fanns det en studio i Jordbro. Numera reser han kors och tvärs över Stockholmsregionen för att jobba med fler ungdomar och fler studios. Det är en dröm som gått i uppfyllelse. Vi är många som jobbar så hårt för det här. Ett tag hann jag inte med mig själv. Men nu har jag anställt många, ungdomar som förut var med i föreningsverksamheten och hängde i studion, de är anställda nu, säger Pa Modou. Han berättar om ungdomar med musikintresse, ungdomar som varit med i Studieförbundet Vuxenskolans hiphop-verksamhet, som suttit i studion och sen fått jobb. Antingen inom SVs verksamhet eller på andra ställen. Musikintresset är som en täckmantel för annan utveckling också, förklarar Pa Modou. I våra studios lär man sig göra musik och producera. Man får någonstans att vara. Och man lär sig också läsa, skriva, uttrycka sig, stå på scen, ta plats. Man växer. Utvecklas. Helt plötsligt kontaktar ungdomarna kommunen, håller koll på vad som behövs i föreningslivet, siktar högre, får jobb, skapar jobb, tar ansvar, utvecklar samhället. Musiken driver ungdomarna och mig, absolut, men den gör så mycket mer också. Musiken driver ungdomarna och mig, absolut, men den gör så mycket mer också. Pa Modou Badjie Han vet vad han pratar om. När han var yngre var det han som ville göra musik och stötte ihop med en verksamhetsutvecklare inom Studieförbundet Vuxenskolan som fångade upp hans intresse. Lennart Zethzon lärde mig allting. Det var så det började. Han litade på oss, satte sig ner med mig och mina kompisar. Om ni bildar en förening, då kan jag hjälpa er, det var så han sa. Sagt och gjort. Gruppen Panetoz skapade musikföreningen Vägen Ut Vi Unga för att förbättra sin egen och andra ungas möjligheter till en meningsfull fritid i Jordbro. Det gick över förväntan. Allt blev mycket större än vad vi trodde, vi jobbade på i studion och Panetoz kom på topplistorna med låten Dansa Pausa. Jag fick ta över hiphopverksamheten inom SV och blev anställd. Pa Modou och hans medarbetare ser numera till att studiorna är öppna även på skolloven, då många ungdomar behöver någonstans att vara. De syns och hörs också i sociala medier, ordnar festivaler och utbyten med ungdomar i andra delar av Sverige. Finns det något nästa steg? Vi har fem studios nu. Nynäshamn är den senaste. Men behovet är större. Det finns så många ungdomar som behöver någonstans att vara där de blir sedda. Vi skulle kunna utöka på en massa andra platser också, säger Pa Modou Badjie. Foto: Thron Ullberg Hallå där! Helén Pettersson, förbundsordförande i ABF Vad är du mest stolt över när det gäller ABF? I mina ögon utgör den radikala folkbildningstraditionen en grund i vårt samhälle. Vår idé som handlar om att ge människor möjlighet att nå nya kunskaper och växa tillsammans är demokrati och samhällsförändring i praktiken. Vi ger de människor som står längst ifrån makt och inflytande möjlighet att delta i samhällsbygget. ABF gör genom alla deltagare, cirkelledare och mångfald av verksamheter världen till en lite bättre plats varje dag. Det är stort. Berit Danielsson, förbundsordförande i Studieförbundet Vuxenskolan Vad är du mest stolt över när det gäller Studieförbundet Vuxenskolan? Att vi är så spridda över landet. Vi finns nästan överallt. Det spelar stor roll. Vi står för kulturlivet på många platser. Jag är också väldigt stolt över vår ungdomsverksamhet och vårt arbete med människor som har olika typer av funktionsnedsättning. Vi ökar människors möjlighet till egen makt. Namn: Pa Modou Badjie Ålder: Fyller 32 i år. Men, ah, jag känner mig som 18 med ungdomarna, som 40 när jag är hemma, som på gymmet skrattar Pa Modou. Bor: Farsta Strand Gör: Är verksamhetsutvecklare med inriktning på hiphop hos Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholm. Syns och hörs också i bandet Panetoz. Anställd sedan: 1 augusti 2007 Mest stolt över: En studio har blivit fem. Jag ser hur unga människor växer med musiken. Jag har inte kunnat rädda alla tyvärr. Men en del. Jag ser hur de klarar sig själva och kommer in i samhället.

7 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELA SVERIGE SKA LEVA 7 Deltagare Folkbildning från förort till landsbygd För drygt två år sedan tvingades Hani Shabanour fly sitt hemland Iran. Han lämnade livet i mångmiljonstaden Teheran under kaosartade former och kom som asylsökande till Kopparberg utanför Örebro. Under de elva långa månader då han väntade på sitt uppehållstillstånd blev ABF på orten en viktig hjälp. Idag är han själv anställd där och ansvarig för verksamheten Mötesplatsen. Nästan allt jag lärt mig om det svenska samhället och arbetsmarknaden har jag lärt mig här. Jag tänker lite på mig själv som ett barn, som kom till Sverige och växte upp med hjälp av ABF. Det är ett nytt land, med ett nytt språk, nya människor, nya regler. Det är mycket man behöver veta Deltagare i ABF och SV av deltagarna får en vän för livet 25% 76% av cirkeldeltagarna blir sugna på att lära sig mer Nästan allt jag lärt mig om det svenska samhället och arbetsmarknaden har jag lärt mig här. Hani Shabanour Idag ansvarar Hani bland annat för verksamheten Mötesplatsen dit man kan få komma för att använda internet, dricka en kopp kaffe, få hjälp med praktiska saker som att ställa sig i bostadskö eller få information om hur man skaffar ett svenskt körkort. Jag hjälper människor med ungefär de saker jag har gått igenom själv. Det är många som kommer hit till Sverige som verkligen vill lära sig saker och som vill praktisera och få arbete. Men då måste man kunna språket och lära sig arbetsmarknaden, annars går det inte. Varje dag Arrangemang startar 400 arrangemang i ABF och Studieförbundet Vuxenskolan 400 om runt i Sverige Hani Shabanour, som jobbar med ABFs Mötesplatsen och som cirkelledare i Kopparberg, om sin allra första tid i Sverige. Läs mer på abf.se Scandinavium X 4 Om ABFs och SVs cirkelledare samlades på en och samma plats skulle det fylla Scandinavium nästan fyra gånger om. 37X Det skulle krävas nästan 37 vanliga X2000-tåg för att frakta våra cirkelledare från Göteborg till Stockholm. Varje timme: 16 föreläsningar och kulturprogram Över hela Sverige, varje timme, dygnet runt, 365 dagar om året - påbörjas nästan 16 föreläsningar och kulturprogram i ABF och SV! Siffror från Läs mer på och

8 8 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELA SVERIGE SKA LEVA I Kristianstad jobbar bybor och kommunen tillsammans för att nå ett högt bredbandsmål. Foto: Claes Sandén Kristianstad satsar stort på fibernät till byarna Utbyggd digital infrastruktur är en av förutsättningarna för att landsbygden ska kunna leva och utvecklas i konkurrens med de större städerna. Utvecklingen inom det här området går olika snabbt i landet. Han anser att bredband är en viktig investering för framtiden. Ny digital teknik är inte bara önskemål från näringslivet, säger Fredrik Lager, landsbygdsamordnare i Kristianstads kommun. Det handlar mycket om social tillgänglighet med utvecklad service inom offentlig förvaltning och sjukvård, exempelvis vård i hemmet. Men för att målet 100 Mbit 2020 ska bli verklighet så krävs Fredrik Lager även ett engagemang från byarna som ligger utanför tätorterna. Utbyggnaden av fibernätet är prioriterat i de flesta kommuner så alltså även i Kristianstad, som utsågs av Hela Sverige ska leva till Årets kommun 2014, för sitt ambitiösa arbete med att utveckla landsbygden. För att underlätta bredbandsprocessen ute i byarna har kommunen en person anställd som man kan konsultera. Ett öppet och utbyggt fibernätverk måste göras i samarbete med ekonomiska fiberföreningar och byalag, säger Fredrik Lager. Det finns ett antal huvudlinor med fiberkabel som går genom kommunen, och sedan gäller det för byn att gräva och dra fram till varje fastighet. Vi har ett tiotal fiberföreningar som är igång. I norra delen av kommunen var man tidigt ute, vilket sedan har gjort att fler och fler följt efter. Dessutom har samverkan inom fiberdragningen främjat samarbete även inom andra områden i den lokala utvecklingen, säger Fredrik Lager. TEXT ANDERS POST 95 procent av Kristianstads kommuns invånare ska ha möjlighet att få 100 Mbit år Foto: Claes Sandén Dörrknackning och informationsmöten samlade byborna Hans Nilsson är lantbrukare och bor i Skepparslöv i Kristianstads kommun. Han har på eget initiativ fått upp intresset i byn för att komma igång med fiberdragningar och därmed snabbare uppkopplingar. Men det har varit en lång och ganska mödosam process berättar han. Bredbands - utbyg g- naden är en framtids investe ring. Jag började för ungefär två år sedan att knacka dörr hos alla 163 hushåll här i byn. En del har ju uppkoppling via telefonledning, men då bara 5 Mbit. Andra är inte så intresserade, vilket jag kan förstå om man inte alls använder sig av datorer. Skepparslöv är en småort som ligger vid foten av Nävlingeåsen med utsikt över Kristianstadsslätten. Här finns även en välbesökt golfbana. Här i byn bor många barnfamiljer och vi har en ganska livlig bygemenskap, säger Hans Nilsson. Att ha bra internetuppkoppling är nödvändigt om vi ska hålla liv i landsbygden. Förutom hembesök har informationsmöten arrangerats tillsammans med kommunen vid fyra tillfällen. Nu är intresseanmälningarna uppe i över 60 procent, vilket krävs för att processen ska kunna påbörjas. Vi hoppas få igång kabelgrävningar under nästa år, säger Hans Nilsson, som tycker att utbyggnaden av bredband i landet borde vara en angelägenhet för regeringen, istället för att överlåtas åt enskilda initiativ. Bredbandsutbyggnaden är en framtidsinvestering, speciellt på landsbygden. Vid försäljning är det efterfrågan på de fastigheter som har bredband, vilket kan bidra till en levande landsbygd. TEXT ANDERS POST Vi hoppas få igång fibergrävningar under nästa år, säger Hans Nilsson från byn Skepperslöv. Foto: Privat Fakta här finns hjälp för fiberföreningar Byanätsforum stöttar de sammanslutningar på landsbygden som ideellt bygger egna bredbandsnät. Forumet utgör en plattform och vill samla byanäten i en gemensam organisation. Alla byanät i Sverige är välkomna som medlemmar. Över byalag och aktivitetsgrupper har idag tagit initiativ till att bygga lokala bredbandsnät. Tillsammans har de anlagt bredbandsinfrastruktur till cirka hushåll och företag. Byanätsforums mål är att förenkla för byanäten, möjliggöra kontakter och samarbeten, samt diskutera utmaningar för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Här finns information: Telefon: E-post: Bredbandsforum, PTS, Box 5398, Stockholm

9 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELA SVERIGE SKA LEVA 9 Bra integration kan få landsbygden att leva Det finns mycket som kan göras för att asylsökande och nyanlända ska få enklare vägar in i det svenska samhället. Inger Kraft Etzler har skrivit en rapport med många förslag på hur integra tionen i en kommun kan fungera bättre. Det finns massor av brister när vi tar emot flyktingar och asylsökande, säger Inger Kraft Etzler. Hon har skrivit en rapport som tar upp olika tips och råd som kommuner, och inte minst berörda myndigheter, kan ha nytta av för att göra integrationen både humanare och mer effektiv. Bakom rapporten står Hela Sverige ska leva Jämtlands län genom Leader 3sam. Den tar upp många exempel på hur flyktingar och asylsökande upplever sin situation i speciellt Strömsunds kommun, där Inger Kraft Etzler själv Inger Kraft bor nära byn Etzler Backe. De system som finns nu vid integration är alldeles för fyrkantiga, vilket jag själv har konstaterat i mitt engagemang i Fjällsjö Framtid. Det är en utvecklingsgrupp där I byn Backe har lokalbefolkningen ordnat språkcafé och lyckats få praktikplatser till nyanlända flyktingar. Foto: Privat vi bland annat ordnat språkkafé (som drivs av frivilliga krafter) för nyanlända till byn Backe. Vi upptäckte att behoven hos flyktingarna var enorma. De behöver hjälp med praktiskt taget allt från nätuppkoppling till tolkhjälp, kopiering och översättning av blanketter. Inger Kraft Etzler betonar att det är lokalbefolkningen som med frivilliga insatser får ta ett stort ansvar, utan någon utbildning i de frågor som uppstår. I rapporten poängteras bristen på samordning mellan statliga, kommunala och ideella insatser. Exempelvis information till lokalsamhället om vilka flyktingar som kommer, och när de kommer. Gärna med uppgifter om vilka kunskaper och yrken de nyanlända har, vilket skulle underlätta att skapa sysselsättning. I Backe har man lyckats få fram praktikplatser, exempelvis i ICA-affären. Att flyktingarna får sysselsättning och syns på ett positivt sätt ute i samhället förhindrar dessutom falsk ryktesspridning och främjar kommunikationen mellan flyktingarna och byborna. Inger Kraft Etzler tar upp språkundervisningen där hon ser stora brister som borde kunna åtgärdas. De som bor i Backe har sex mil till Strömsund där man studerar SFI. Bussturerna är glesa, vilket gör att de får gå sysslolösa i timmar i väntan på hemfärd. Varför inte flytta en lärare dit där människorna bor, istället för att ett femtiotal personer ska bussas därifrån. Det är framförallt de som tar hand om barnen, alltså kvinnorna, som förlorar på transportsvårigheter. Inger Kraft Etzler menar att samhället bör ta vara på den kraft som asylsökande människor besitter. Vi måste ge förutsättningar, genom till exempel stöttning av de företag som finns på landsbygden så att de vågar ta emot praktikanter. Det krävs ansträngningar för att dessa människor ska stanna Några tips och råd för enklare och fungerande integration Svenskundervisning från första dagen. Svenskundervisning på den ort där flyktingarna bor, vilket särskilt gynnar kvinnor med barn. Förse mötesplatser med datorer (för att använda till svenskundervisning via nätet) och internetuppkoppling. Fråga flyktingarna själva om deras behov och önskemål. Ge kunskap och information till de ideella krafterna/utveckla och utbilda mentorer lokalt. Stötta och ge ekonomi till lokala ideella krafter som är en stark länk för integration. Samordna statliga, kvar på landsbygden, och här har kommunernas utvecklingsbolag och näringslivsenheter ett viktigt och stort uppdrag, säger Inger Kraft Etzler. Rapporten kan beställas av: TEXT ANDERS POST kommunala och ideella insatser. Skapa praktikplatser snabbt. Informera lokalsamhället om vilka flyktingar som kommer, och när. Sprid goda initiativ och exempel. Vi levererar modern postservice i hela landet Vi vet att det vi håller på med är enormt viktigt för våra kunder. Vi vet vad det betyder om gratulationskortet från mormor inte kommer fram till åttaårsdagen eller om en reservdel till en stillastående maskin inte kommer fram tid. PostNord är ett ungt företag men vi har mer än 400 års erfarenhet av det vi gör. Är det något vi kan så är det att se till att sak kommer fram, i rätt tid och till rätt plats. Varje dag delar brevbärare ut posten till Sveriges hushåll och företag. De som handlar på nätet kan hämta ut sina paket på något av PostNords utlämningsställen. Mindre paket kommer direkt i brevlådan. De som bor utanför tätort får besök av lantbrevbäraren utmed någon av de fler än lantbrevbärarturerna runt om i landet. I många fall är det vi som ser till att det finns varor på hyllorna i butikerna. PostNord är det ledande logistik- och kommunikationsföretaget i Norden. Hos oss arbetar personer som brinner för att leverera. Oavsett om det är ett brev som ska till grannen, ett paket som kommer från andra sidan jordklotet eller en komplett logistiklösning. Vi levererar.

10 10 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELA SVERIGE SKA LEVA Servicepunkterna skapar lev Alltfler servicepunkter etableras nu på landsbygden. De ska fungera som en medborgarservice för att minska behovet av resor till centralorten när det gäller enklare ärenden och tjänster. På servicepunkterna, som till exempel kan vara placerade hos en lokal handlare, ska ortsbefolkningen få information och hjälp med uppkopplingar och kontakter. Förslaget om servicepunkter kom ursprungligen från den statliga utredningen Se medborgaren för bättre offentlig service. Mötesplatsen är tänkt som ett sätt att återskapa en del av samhällsservicen till lokalsamhället. Service- Bertil Degerlund Servicepunkten i Byxelkrok på Öland ligger på nedre planet i ICA-butiken. I somras var det invigning. Foto: Privat punkterna ska kunna drivas av lokala företag och samspela med offentlig och ideell sektor. På flera ställen har bygdens lanthandel blivit en servicepunkt, berättar Bertil Degerlund, som är projektledare för Hela Sverige ska leva Norrbotten. Handlaren ersätts av kommunen för att inrätta en plats i butiken dit såväl lokalbefolkningen som turister kan komma för att få information och hjälp med kontakter. I Sverige är det två miljoner människor som inte har tillgång till dator, vilket medför svårigheter att komma i kontakt med myndigheter och få tillgång till samhällsservice. Här blir servicepunkten en god hjälp. Den som driver servicepunkten ska kunna hjälpa dig att skriva ut blanketter, tillhandahålla dator för att betala räkningar, köpa biljetter, beställa resor, eller hänvisa till rätt myndighet, säger Bertil Degerlund. I förlängningen kan man tänka sig att servicepunkten som mötesplats växer och blir ett utvecklingscentra för bygden, där man gemensamt kan förverkliga nya idéer och söka medel för olika projekt. Att ha servicepunkten i lanthandeln är ett exempel, men mötesplatsen kan även finnas i en industrilokal på orten, i bygdegården eller i en föreningslokal. Distanssjukvård via internet är något som kommer mer och mer. Här kan servicepunkten vara till nytta för uppkoppling till läkare och distriktssköterska, så att man inte behöver resa till centralorten för konsultation både miljövänligt och en bra utveckling av hälsovården på landsbygden. Det är Hela Sverige ska leva tillsammans med Tillväxtverket som driver på utvecklingen av servicepunkter över hela landet. Målsättningen är att 500 servicepunkter etableras. För närvarande är det cirka hundra, i varierande utformning. Vissa servicepunkter har kommit mycket långt och arbetar med utvecklingsfrågor för bygden, medan andra exempelvis en butik ersätts av sin kommun för att tillhandahålla turistinformation och viss kommunal information, säger Bertil Degerlund. I Småland har ett antal servicepunkter startats de senaste åren, Gideå var en av femton orter som ingick i Hela Sverige ska På flera ställen har bygdens lanthandel blivit en servicepunkt. bland annat i Läckeby, norr om Kalmar och Fliseryd i Mönsterås kommun, ett flertal i Västerviks kommun, samt på Öland. Utgångspunkterna har också varit olika. I Byxelkrok på Öland är 1400 bygdegårdar samlingslokaler för alla! För glädje, demokrati, delaktighet och social samvaro Bygdegårdsrörelsen vill uppmuntra alla människor i grannskapet till gemensamma aktiviteter i bygdegården. Här erbjuds mötesplatser för det lokala, offentliga samtalet. Genom arbetet i bygdegården tydliggörs den delaktighet och det ansvar som demokratin förutsätter. Här finns mötesplatser för föreningar och privatpersoner En positiv samhällsutveckling förutsätter möteslokaler för civilsamhället. Det tillhandahåller vi. Barn och unga ska känna att bygdegården är deras mötesplats där man också möts över generationsgränser. En bygdegård är öppen för alla alla med demokratisk värderingsgrund. Bygdegården är ofta navet i byn och bygden Bygdegårdsrörelsen spelar en vital roll i arbetet för att hela Sverige ska leva och kan vara ett centrum för samtal om framtiden i bygden. Bygdegårdar kan utvecklas till lokala servicecentra. Plats för musik, teater, dans, konst, film, idrott och studiecirklar Genom att erbjuda samlingslokaler och kulturarrangemang medverkar bygdegårdsföreningarna till ett levande lokalt kulturliv i alla delar av landet. Ett kulturliv med god kvalitet en plats för både amatörers skapande och professionella kulturarbetare. Bygdegården kan vara mångfaldens hus med kulturmöten mellan människor med ursprung i olika länder.

11 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELA SVERIGE SKA LEVA 11 ande landsbygd levas projektverksamhet för att starta servicepunkter. Foto: Hela Sverige ska leva inriktningen att ge en bra medborgarservice och att även hyra ut lokalen till närings- och föreningsliv, medan man i Södra Möckleby tagit en bredare ansats på service med gym och inflyttarservice, säger Bo Lönnqvist, ordförande i Hela Sverige ska leva Kalmar län. Servicepunkter kan verkligen göra en bygd mer attraktiv vi har stark tro på den här modellen, säger Bertil Degerlund. TEXT ANDERS POST Lokala hållbara servicelösningar Servicepunkten kan till exempel finnas i bygdens lanthandel. Här kan ortsborna få hjälp att koppla upp sig för att komma i kontakt med myndigheter, köpa biljetter, skriva ut blanketter, beställa resor och betala räkningar. Målsättningen är att kunna öppna femhundra servicepunkter i Sverige. För närvarande finns cirka hundra. Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner FSV arbetar för att fastighetsskatten på vatten kraftsanläggningarna ska gå tillbaka till de regioner, kommuner och bygder där kraften produceras och värdena skapas. fsv.nu Årets kommun 2014 Alkoholfria mötesplatser Våra Gårdar är samlingslokalorganisationen för alkoholfria mötesplatser och med våra 600 medlemsföreningar över hela landet värnar vi dessa trygga oaser dit alla är välkomna. Hela Revy Ensemblen samlad. En av landets många pärlor återfinns i Örnsköldsviks kommun. Valhallalokalen i Drömme har funnits i 100 år och jubiléet i fjol samlade över 225 personer i lokalen. Valhalla ägs och förvaltas av IOGT-NTO-föreningen 1112 Nya Segrar. Det ideella arbetet som föreningsmedlemmarna gör har varit och är enormt. Att förändras i samspel med samhällsutvecklingen är en förutsättning för att kunna ha en ändamålsenlig och attraktiv lokal. Åtskilliga utbyggnader och moderniseringar har skett över tid. I dagsläget nyttjas Valhalla vid nästan 300 tillfällen per år, där IOGT- NTO-rörelsens verksamhet svarar för ungefär hälften, och det andra är uthyrningar till såväl föreningar, företag och privatpersoner. Bagarstugan är det som är populärast för privatpersoner. Inför jubiléet togs initiativ till att bilda en revygrupp för att göra en föreställning som genom sång, musik och sketcher speglade de 100 år i bygden och vad Valhalla betytt.

12 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELA SVERIGE SKA LEVA FAVÖR I Foto: LiLAB Lunchpromenad En av Sveriges mest internationella kommuner. Inbäddad i Europas sista vildmark. Arjeplog är kommunen med de stora kontrasterna som blandar framtidens teknik med spännande friluftsliv. En kommun att trivas, bo och jobba i. En kommun med stor frihetskänsla. Välkommen till Arjeplog!

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Lokala hållbara servicelösningar

Lokala hållbara servicelösningar Lokala hållbara servicelösningar om projektet lokala hållbara servicelösningar Syften att identifiera framgångs- och nyckelfaktorer i arbetet med att skapa livskraftig lokal service i landsbygd och glesbygd

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se

Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se Foto Ingela Nyman Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se Allt vårt arbete har sin utgångspunkt i lokal utveckling för hållbara bygder i ett hållbart samhälle. Med bygdens intressen i fokus är vi nyfikna,

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Datum: 2012-09-24 ANTAGET DIREKTIV Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Förslag på bemanning LRF (Ordförande) Åsa Odell 070-538 11 24 Asa.odell@lrf.se LRF Björn Galant 08-787 59 60 Bjorn.galant@lrf.se

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Do It Yourself. Stockholm, 5-9 augusti. stockholm.viunga.se. anton.ljungh@viunga.se

Do It Yourself. Stockholm, 5-9 augusti. stockholm.viunga.se. anton.ljungh@viunga.se Do It Yourself 2013 Stockholm, 5-9 augusti stockholm.viunga.se anton.ljungh@viunga.se Vad är Do It Yourself? Projektet ägs och drivs av Vi Unga Stockholms län. Tillsammans med Leader Uross och Studieförbundet

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter. Kort version

Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter. Kort version Vårt landsbygdspolitiska program på fem minuter Kort version Förord På landsbygden finns de resurser som krävs för ett hållbart samhälle. Här finns en livsmiljö som många eftersträvar, med närhet och samarbete

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Om Frivillig i Gävleborg Paragraf 37a Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Förordning

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Åsa Odell har ordet. Välkommen till det tredje nyhetsbrevet!

Åsa Odell har ordet. Välkommen till det tredje nyhetsbrevet! I DETTA NYHETSBREV: Välkommen till det tredje nyhetsbrevet! Åsa Odell har ordet Bredbandsforum tillsätter Byanätsgrupp Från styrgruppsmötet En miljard till bredband Kanalisation för bättre bredband IT

Läs mer

SLUTRAPPORT. Datum: Diarienummer: Journalnr: 2010-5574. 1. Allmänna uppgifter a) projektets namn: Förprojektering av fiberutbyggnad på landsbygd

SLUTRAPPORT. Datum: Diarienummer: Journalnr: 2010-5574. 1. Allmänna uppgifter a) projektets namn: Förprojektering av fiberutbyggnad på landsbygd Datum: 2012-06-21 Diarienummer: SLUTRAPPORT Journalnr: 2010-5574 När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Gruppens namn Hållbara servicelösningar i Blankaholm-Solstadström... Arbetar inom orten Blankaholm, Slsadström... Kommunen Västervik...

Gruppens namn Hållbara servicelösningar i Blankaholm-Solstadström... Arbetar inom orten Blankaholm, Slsadström... Kommunen Västervik... ENKÄT TILL LOKALA UTVECKLINGSGRUPPER Södra Sverige Inledning Några gånger tidigare har vi bett din grupp att svara på några frågor inom projektet hållbara lokala servicelösningar. Detta blir den sista

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr Nybergets Fiber På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. Projektägare: Nybergets Fiber, ekonomisk förening Projektledare: Mikael Lundin Kommun: Säter Dnr:

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Etapp 2 2014 Etapp 3 2015

Etapp 2 2014 Etapp 3 2015 Etapp 2 2014 Etapp 3 2015 Bredband via fiber i Bodens kommun 2013-2015 Beviljade medel för 2013 Etapp 1 13.6 miljoner Beviljade medel för 2014 Etapp 2 10.3 miljoner + Privat medfinansiering 8000:- / st.

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

SV Hallands verksamhetsplan 2015

SV Hallands verksamhetsplan 2015 SV Hallands verksamhetsplan 2015 Inledning Det övergripande målet, är att SV 2020 är det studieförbund som når och engagerar flest människor med olika bildningsaktiviteter. Detta ska ske genom en stark

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun Vo0.201I.030Ö ESLÖVS KOMMUN Eva Aström 0413-627 48 Utlåtande 2011-12-06 Vård- och omsorgsnämnden 4.(0 INVESTOR IN PEOPLE Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun för Eslövs Förslag till beslut

Läs mer

Det civila samhället och dess ansvar för god integration

Det civila samhället och dess ansvar för god integration Det civila samhället och dess ansvar för god integration Slutsatser från ny enkätundersökning i Växjö kommun Växjö 10 december Daniel Folkesson Praktiskt genomförande av Institutet för lokal och regional

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Välkommen Till STORMÖTE Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Var och När? Församlingshemmet i Amnehärad Måndag 18 februari 2013 kl. 18.30 Vi

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR)

BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) BESVARAS AV DIG SOM ÄR ÄLDSTA HEMMAVARANDE BARN (12-20 ÅR) RESANDE I GLESA BYGDER Vad tycker du som är barn eller ungdom om att bo på landsbygden eller i en liten ort? I denna undersökning ställs frågor

Läs mer

- En möjligheternas utmaning. via fiber

- En möjligheternas utmaning. via fiber Bredband i Skinnskatteberg - En möjligheternas utmaning via fiber Skinnskattebergs kommun Box 101 739 22 Skinnskatteberg Tel: 0222-450 00 bredband@skinnskatteberg.se www.skinnskatteberg.se/bredband 2015

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Samverkan i byn Journalnummer: Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gästrikebygden Kontaktperson

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013 2012-11-28. www.helasverige.se

VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013 2012-11-28. www.helasverige.se VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013 2012-11-28 www.helasverige.se Förord I verksamhetsplanen för 2013 redovisar vi vår vision, vår värdegrund, våra övergripande mål och vår verksamhetsidé. Vi preciserar verksamheten

Läs mer

Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden

Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden Leader Falun-Borlänge Slutrapport för projekt Båtmöjlighet i Rämenbygden 1. STÖDMOTTAGARE Sökande: Rämshyttans bygdegårdsförening Postadress: Rämshyttan 364, 781 99 Idkerberget Organisationsnummer: 802433-3570

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Häfte 1. Välkomnande och information

Häfte 1. Välkomnande och information Häfte 1 Välkomnande och information Innehållsförteckning Häfte 1: Välkomnande och information Brev till ombuden bilaga 1 Program bilaga 2 Praktisk information bilaga 3 Information om dialog- och förslagsforum

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Studieförbunden i Bollebygd. Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014

Studieförbunden i Bollebygd. Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014 Studieförbunden i Bollebygd Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014 Inledning Denna, för studieförbunden, gemensamma verksamhetsbeskrivning syftar till att ge politiker och tjänstemän i Bollebygds

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Alla Företagare i Bräcke kommun inbjuds till. Lördag 3 oktober kl.18.00 på Hotell Jämtkrogen Bräcke

Alla Företagare i Bräcke kommun inbjuds till. Lördag 3 oktober kl.18.00 på Hotell Jämtkrogen Bräcke Alla Företagare i Bräcke kommun inbjuds till Lördag 3 oktober kl.18.00 på Hotell Jämtkrogen Bräcke Inspirationsföreläsning av stig WIKLUND Stig har mentalt tränat många kända idrottare och företagare till

Läs mer