NYHETSBREV OKTOBER 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NYHETSBREV OKTOBER 2007"

Transkript

1 Innehåll Ungdomar träffas för att diskutera identitet och drömmar Aktuellt i höst Intervjuer med äldre personer med synoch hörselnedsättning Hur anpassa den fysiska miljön för personer med dövblindhet Om utbildning och arbete för unga personer med dövblindhet Temadagar för ungdomar om: Identitet och framtid För tredje året i rad fick ett tiotal ungdomar med syn- hörselnedsättning tillfälle att träffas för att knyta nya kontakter samt utbyta erfarenheter under tre dagar i Stockholm. Ungdomarna fick bland annat träffa två unga vuxna från DBU med egen erfarenhet av dövblindhet, vilket resulterade i spännande diskussioner om identitet och drömmar inför framtiden. ungdomsråd. I år var det Manillaskolan som var värd och stod för det praktiska arrangemanget för dagarna. Det som var unikt för i år var att två elever deltog som inte går i specialskola utan integrerat ute i vanliga skolor. Det är vi glada för eftersom det ofta är svårt att hitta dessa ungdomar, säger Birgitta Sandberg, biträdande rektor vid Manillaskolan. Huvudsyftet med dagarna var att ungdomarna skulle få möjlighet att lära känna andra ungdomar med samma funktionshinder. Att se att det fi nns andra med liknande upplevelser. Stor vikt lades vid identitetsövningar och samtal om framtiden. Ny definition av dövblindhet antagen 3/07 VECKA 41 På eftermiddagen promenerade deltagarna till Gamla stan och tog en paus vid en av Stockhoms kajer. Ungdomarna som deltog var mellan 12 och 16 år gamla. Huvudarrangör för dagarna var SPM, Specialskolemyndigheten. I planering och genomförande deltog även SIT, Specialpedagogiska Institutet, FSDB, Föreningen Sveriges Dövblinda samt DBU, Dövblindas IDENTITETSÖVNINGAR Dag två träffades deltagarna på Dövblindas Aktivitetshus vid Norrtulls sjukhus. Henrik Brink från FSDB var där för att få igång diskussioner med ungdomarna om identitet och framtidsplaner. Till sin hjälp hade han Sara Remgren, 20 år och Daniel Olsson, 22 år från DBU som berättade hur de tycker det är att vara ung vuxen med syn- och hörselskada, dövblindhet och hur de hittat sin identitet. Deltagarna sitter samlade Forts. på nästa sida

2 Nordisk definition av dövblindhet En ny Nordiskt definition av dövblindhet antogs av Ledarforum i Reykjavik i maj Den nya definitionen lyder: Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna syn och hörsel. Det begränsar en persons aktiviteter och inskränker full delaktighet i sådan grad att samhället behöver underlätta med specifika serviceinsatser, miljömässiga förändringar och/eller tekniska lösningar. Forts. från föregående sida. på stolar i en ring. Även om många redan känner varandra sedan tidigare så börjar man dagen med en presentationsrunda och alla fick beskriva sig själva som ett djur och motivera sitt val. En del visste exakt vilket djur som passar bäst in på dem, andra ville fundera en stund och fick återkomma när de tänkt färdigt. Denna förmiddag ska vi prata om hur det är att vara ung med syn- och hörselskada. Vi ska också prata om identitet och lite om framtiden. Vad drömmer ni om? Jag och Daniel är här för att berätta om hur det var för oss och vi tror att ni kan känna igen er, säger Sara Remgren. Sara gick grundskolan på en specialskola för döva och hörselskadade i Lund och läste sedan Samhällsprogrammet på Riksgymnasiet för döva i Örebro. Nu är hon snart klar med sin lärarutbildning. Sara frågar vilka hjälpmedel ungdomarna använder. Många använder markeringskäpp för att visa att de är synskadade andra vill inte utmärka sig som synskadad. Att alltid ha med sig en ficklampa kan också vara en bra hjälp när det är mörkt. Andra exempel på vanliga hjälpmedel är förstoringsapparat som gör texten större, någon använder en speciell kamera för att kunna se klassrummet. Någon tipsar om speciella glasögon som är oranga och som ger bra kontrastseende. En flicka tycker att det är viktigt att våga be om hjälp. Hon anser att hennes viktigaste hjälpmedel är kompisar och släktingar. Det framkommer tydligt att val av hjälpmedel måste vara individuellt anpassade ett hjälpmedel som passar en person kanske inte alls är bra för en annan. Daniel berättar om sin skolgång. Han gick på en specialskola för döva i Hässleholm i grundskolan. Sedan läste han precis som Sara Samhällsprogrammet på Riksgymnasiet för döva i Örebro. Efter det läste jag på Malmö Högskola en termin, design teori. Jag får se om jag fortsätter på universitetet. Jag har kommit på att jag är en praktiskt lagd person. Jag har fått prova på en del olika praktiska yrken och jag är just nu fast anställd lagerarbetare, säger Daniel. SITUATIONEN I SKOLAN Lite senare under förmiddagen kommer man in på skolsituationen och hur ungdomarna upplever kontakten med sina klasskamrater. De fick också berätta hur kompisarna reagerade när de berättade om sitt funktionshinder. Nedan följer några spontana kommentarer från ungdomarna: Klasskompisarna hjälper mig mycket, men de tecknar inte, därför blir det svårt att kommunicera. Alla i klassen vet att jag är dövblind, men jag tror inte att de förstår vad det innebär. En kompis hjälper mig mycket och det är bra, men ibland blir han överbeskyddande och det tycker jag inte är så kul. Jag störs av att det är så hög ljudnivå i klassen. Många upplevde att det var skönt att komma upp på högstadiet eftersom det då blev mycket lättare med den sociala biten. Ja, det känner jag igen och för mig blev det ännu bättre och lugnare på högskolan. Jag har också lärt mig att det är viktigt att tala om sina behov och att kunna be om hjälp och använde de personer som finns i ens närhet. Jag tror att det handlar mycket om att man själv accepterar att man är synskadad, säger Sara. Onsdagen avslutades med en gemensam middag på en medeltidsrestaurang i skum belysning. JOBB OCH FRAMTID Hur ser ungdomarna på sin framtid och vad har de för drömmar? Alla fick berätta vad de ville jobba med i framtiden? De flesta hade tydliga bilder om vad de ville göra och det var en brokig blandning av yrken som nämndes. Allt från att jobba med djur till att forska och hitta ett botemedel mot Usher. En pojke berättade att han ville bli fotbollsproffs, om han inte hade varit syn- och hörselskadad, en annan ville

3 jobba för FN med katastrofhjälp över hela världen. Många av ungdomarna pratade också om att de ville arbeta med något som hjälper andra människor. Kanske just för att deras funktionshinder skapar empati för andra människor som har det svårt. Ni kommer säkert att stöta på en massa hinder på vägen. Men glöm inte att det alltid finns möjligheter och olika vägar att nå sitt mål. Ge inte upp era drömmar det finns alltid en väg att nå det man vill, säger Sara. Ungdomarna fick också frågan om de tyckte att det fanns något bra med att vara synskadad. Meningarna gick isär en del. Några tyckte att det bara var negativt och att de självklart hellre skulle vilja vara seende fullt ut. Andra kunde se fördelar med sin synskada. Synskadan är en del av mig. Det är som jag är och jag har accepterat det. Det har gjort att jag fått lära mig att bry mig om andra. Jag är faktiskt ganska belåten med att vara synskadad idag och jag mår bra, säger Sara. Under eftermiddagen fick ungdomarna prova på olika sorts hjälpmedel och se vad som finns. Sedan begav sig alla till Lava, en ungdomsgård på Kulturhuset. På kvällen ska vi ta en gemensam promenad till Gamla stan för att äta på en medeltidsrestaurant där det är helt mörkt. Personalen är förvarnad om att det kommer synskadade elever, säger Birgitta Sandberg. Vill du veta mer om SPM:s verksamhet för synoch hörselskadade elever är du välkommen att kontakta Inger Börgel som är samordnare, på tel Lite av varje. Hösten har tagit fart riktigt rejält. Det är mycket att göra och många spännande saker ligger framför oss. Först vill jag slå ett litet slag för den levnadsnivåundersökning som Handu genomfört och där FSDB medverkat. Hur är det med jämlikhet och delaktighet för vår målgrupp? Resultatet är ganska nedslående! Vägen till att kunna leva ett liv som alla andra är rätt lång och det finns massor med stötestenar på vägen. Jag ska ta några exempel av resultaten av undersökningen: En majoritet har mycket låga inkomster och tre av fyra drabbas av ångest och sömnbesvär på grund av sin livssituation. En tredjedel deltar aldrig i fritidsaktiviteter utanför hemmet då deras funktionsnedsättningar försvårar för dem att delta och det är svårt att få stöd från samhället. Många har också blivit illa bemötta av handläggare inom olika förvaltningar i samhället. Tre av fyra uppger att de under de senaste två veckorna haft sömnbesvär, känt oro och ångest och känt sig trötta. Inkomsterna är dessutom väldigt låga. Totalt har 282 personer med dövblindhet besvarat enkäten som du kan hitta på vår hemsida: Läs och begrunda! KONFERENS FÖR HAND- LÄGGARE I NORRLAD Kerstin Möller och undertecknad hade den augusti vid en konferens för cirka 170 handläggare i de fyra nordligaste länen möjlighet att presentera vårt Lagmaterial och vårt DVD-materialet om Usher syndrom. Det var en bra konferens med flera föreläsare som starkt betonade att handläggarens roll är att lyssna på individen och se behoven, inte att använda regler för att inte bevilja insatser! Handläggaryrket är svårt, men att vara professionell ger säkert en större tillfredställelse i arbetet. Vårt DVD material har blivit populärt, bland annat ska Audionomutbildningen i Örebro använda det i sin utbildning. Det är bra eftersom vi då kan få en utvärdering av materialet. Våra pedagoger har också genomfört en utbildning i Västra Götaland kring kommunikation för enhetschefer och resurspersoner inom kommunen och landstingets dövblindverksamhet. Det var andra gången vi anordnar denna typ av konferens. Förra hösten var vi i Skellefteå. Syftet med dagarna var att öka förståelsen för funktionshindret dövblindhet och belysa problematiken samt att ge inspiration och skapa möjlighet till erfarenhetsutbyte, och kanske bilda nätverk för framtida samarbete. Den 10 september hade Skåneteamet sin avslutningskonferens kring rehabilitering i ett livslångt perspektiv. En mycket intressant och välbesökt tillställning! Jag vill åter rekommendera Lena Göranssons mycket läsvärda bok! KONFERENSER FRAMÖVER Den oktober har vi två utbildningsdagar i Stockhol. Den första dagen handlar om LSS och Dövblindhet. Den andra dagen är mer medicinskt inriktad. I november, närmare bestämt den 26:e äger en intressant Work-shop i Social-Haptic Communication with Acquired Deafblind People Incorporating Touch and Environmental Informaton. Riitta och Russ Palmer är föreläsare och guidar oss I detta spännande område. Mer information om föreläsningen finns på sidan sex i Nyhetsbrevet. Utbildning kring äldre med nedsatt syn och hörsel pågår i Örebro med omnejd. Vi ska också under hösten utbilda nyckelpersoner i Västerbotten som i sin tur kan svara för utbildning i sina kommuner. Det finns hur mycket som helst att göra på detta område. Några av oss åker också till världskonferensen i Australien för att både lyssna och föreläsa. Det är den 14:e värlsdkonferensen om Dövblindhet. Vi hoppas ha intressanta saker att delge er därifrån i nästa nummer. Lena Hammarstedt Verksamhetschef, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor

4 Föreläsning om haptisk kommunikation Det finns fortfarande platser kvar till en spännande föreläsning om Social-Haptic Communication with Acquired Deafblind People Incorporating Touch and Environmental Information. Föreläsare är: Riitta Lahtinen & Russ Palmer. Arrangörer är Nationellt Kunskapscenter för Dövblidfrågor och FSDB Föreläsningen sker den 26 november 2007, klockan på Saturnus Konferens, Hornsgatan 15 i Stockholm. Vi vänder oss till ansvariga för tolkverksamheter, tolkar, tolkutbildare och till andra som kan ha intresse av denna form av kommunikation, som ger dövblindtolkning ytterligare en dimension. Observera att all information sker på engelska! Vi kommer att ta ut en konferensavgift på 500 kronor för att täcka delar av våra kostnader. Pengarna sätts in på FSDB:S Plusgirokonto Skriv namn och varifrån ni kommer på talongen eller på Internetinbetalningen. Anmälan dig till: lena. senast den 7:e november. Program samt inbjudan skickas till dig vid anmälan. Äldreprojektet i Östergötland: Djupintervjuer ger en bild av vardagen Under drygt två år har hörselvården i Östergötland drivit ett projekt om äldre personer med en allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättning. Målet är att synliggöra gruppen och ta reda på vilka behov dessa personer har samt att hitta sätt att tillgodose dem på. En kartläggning av antalet personer i Linköpings kommun har gjorts och nu håller man på att sammanställa och analysera de djupintervjuer som genomförts. PO Edberg, projektledare hjälper Torgny Wålander med att ställa in ljud och bild på tv:n. För att få en tydligare bild av gruppens situation och behov har tio personer med en allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättning intervjuats. Man hoppas att det som framkommit vid intervjuerna sedan kan ligga till grund för förbättringar av rehabiliterings- och omsorgsinsatser för dessa personer. Förhoppningen är också att intervjuerna ska skapa underlag för kommande planering av insatser i landsting och kommun samt samverkansformer dem emellan. Vi vill att personerna berättar om sin vardag, vilka svårigheter de har och vad som fungerar bra. Gemensamt för alla vi talat med är att de upplevt att synproblemet varit det primära. Åtta av tio hade hörapparat, men det är anmärkningsvärt att endast en av dem använde hörapparaten regelbundet och bara tre av dem kände att de fick förståelse för sin syn- och hörselnedsättning, berättar PO Edberg, projektledare. Något som också framkom under intervjuerna och som personerna hade gemensamt var att deras autonomi var begränsad och ingen av dem kände till att de kunde få tillgång till tolkar som skulle kunna hjälpa dem. Många klarar sig ändå förvånansvärt bra och blir fenomenala på att lösa problem. Personerna verkade i stor utsträckning ha accepterat sin situation, men deras möjligheter till att aktivera sig och delta i olika sammanhang var starkt begränsad. Detta i sin tur kan leda till social isolering och deprivationsproblematik, vilket är allvarligt, säger PO Edberg. MISSFÖRSTÅS LÄTT En av de äldre personer som ställde upp på en djupintervju var Torgny Wålander från Linköping. Han lever ensam sedan hans fru gick bort för nio år sedan, i en stor vacker våning i centrala Linköping. Han klarar sig i princip helt själv, men får viss hjälp från hemtjänsten och har larm från ett privat omsorgsboende. Väggarna i hans hem är fyllda med vackra målningar

5 Torgny använder en tv-kikare när han tittar på tv. som han själv målat, många av dem föreställer flygplan vilket kanske inte är så konstigt eftersom han i hela sitt yrkesverksamma liv arbetet med att utveckla patent i egenskap av ingenjör och uppfinnare på Försvarets försökscentral i Linköping. Han har också arbetat privat med uppfinningsverksamhet inom flyget. Torgny började höra sämre för cirka 20 år sedan. Eftersom han arbetet inom flygförsvaret så har han blivit utsatt för mycket buller vilket troligtvis bidragit till detta. Idag använder han hörapparat för det mesta. Men han glömmer att ha den på ibland och han tycker att det är svårt att handskas med hörapparaten eftersom alla knappar är så små. Jag upplever svårigheterna med hörseln som mycket varierande, det beror mycket på situationen. I samtal kan det till exempel vara svårt att uppfatta kvinnoröster eller om jag är ute och det är mycket ljud runtomkring. Ofta är det också svårt att hänga med i vad som sägs på tv, säger Torgny. Torgny berättar att synnedsättningen kom plötsligt för några år sedan. Han uppskattar den själv som allvarlig och känner sig ofta nedstämd av detta eftersom det hindrar honom från att göra så många saker. Han har glasögon, förstorings-tv och kikare som han använder dagligen. När han är utomhus använder han markeringskäpp. Han tycker det är svårt att läsa och lyssnar därför hellre på radio och tv. Jag satt vid min dator och helt plötsligt hände det något med synen. En tid efter gick jag ut i solljuset och då hände något igen med synen, för plötsligt såg jag schackrutor framför vänster öga, berättar Torgny. Torgny har inte funderat så mycket på kombinationen av sin syn- och hörselnedsättning. Men han funderar ibland på hur han blir bemött av andra. Jag tycker ofta att det är svårt att få förståelse för att jag ser dåligt och det uppstår ofta missförstånd. Ibland känns det som om jag blir bedömd som dement, eller gammal och glömsk, fast det egentligen handlar om att jag ser och hör dåligt. Torgny började måla tavlor på äldre dagar, fast hans syn var god när han började med sitt nya intresse. Han visar några teckningar han gjort både före synen sviktade och efter. Visst ser man skillnad, men teckningarna han gör nu är fortfarande otroligt bra. Jag tänkte ett tag att jag skulle sluta måla eftersom jag började se så dåligt. Men jag fortsätter nog ett tag till eftersom jag tycker så mycket om att måla, säger Torgny. UTBILDNING P O Edberg, projektledare och Ulla Peterzén Wahlquist, projektsamordnare har hunnit utbilda sammanlagt cirka 250 personer i Östergötland. Utbildningen har i första hand varit riktad mot de personer som jobbar direkt mot målgruppen, hörselombud och personal inom äldreomsorgen. Men även nyckelpersoner som chefer och politiker har fått ta del av utbildningen som omfattat tio timmar. Vi vill visa på vad man med enkla medel kan göra för de här personerna. Det finns inga generella lösningar eftersom varje person har sitt eget specifika utgångsläge och sina egna förutsättningar. Vi hoppas ändå kunna samla ett antal goda verktyg som kan bidra till en utveckling som på sikt gynnar äldre personer med denna problematik, säger Per Olof Edberg. Denna grupp möter ofta hälso- och sjukvården utifrån det faktum att deras dubbla funktionsnedsättning inte betraktas ur ett helhetsperspektiv. Därför utgår utbildningen just vid helhetsperspektivet. Att bli syn- och hörselnedsatt i kombination innebär att man måste finna nya vägar och strategier för att klara vardagen. Inte minst vad gäller kommunikation. Det krävs att man själv och omgivningen betraktar kombinationen av syn- och hörselnedsättningen som ett eget funktionshinder. Detta eftersom särskilda behov av rehabilitering och service uppstår vilka i sin tur kräver särskild kompetens och samverkan, inte minst i samband med rehabiliterings och omvårdnadsinsatser. INFORMERA NATIONELLT Projektet som är ett pilotprojekt kommer att avslutas i mars Nu håller man på att sammanställa resultaten och dokumentera det som framkommit samt skriva en projektsammanställning. Ett avslutande seminarium kommer också att hållas våren 2008 då man bland andra bjuder in dövblindteamen i landet för att sprida de man lärt. Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor kommer att fortsätta utbildning runt om i landet för personer som arbetar med äldre med syn- och hörselnedsättning. I Umeå, Forts. på nästa sida

6 Forts. från föregående sida. Örebro och Göteborg har utbildningen påbörjats. Vi hoppas att projektet kommer att sätta sina spår när kommunerna planerar. Vi har visat vad man kan göra för den här stora gruppen äldre personer. Tio procent av alla personer över 65 år i Linköpings kommun lider av en allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättning. Det är en stor grupp och vi hoppas och tror att både landsting och kommuner har fått upp ögonen för gruppens behov. Primärt är att använda de hjälpmedel som finns samt identifiera personerna med denna problematik och förstå kombinationen, säger PO Edberg. Projektet sker i samverkan med Linköpings Kommun, föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) och Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor och beräknas pågå till och med Finansiärer är Allmänna Arvsfonden och Landstinget i Östergötland. Små anpassningar förbättrar boendet För personer med dövblindhet ställer funktionsnedsättningen upp många hinder för att man ska kunna leva ett aktivt och delaktigt liv, men också samhället och den omgivande miljön är ofta hindrande. Vissa hinder är svåra att göra något åt, andra kan med rätt kunskap lätt åtgärdas. Till de saker som mycket väl går att förändra hör den fysiska miljön. En ledstång kan markeras med färgade ringar som är lätta att känna av taktilt. Framför allt är anpassning av boende- och närmiljö möjlig att göra tillgängligare med förhållandevis enkla medel. Därför har FSDB, Nationellt kunskapscenter för Dövblindfrågor och Mo Gård under det senaste året arbetat med en skrift som beskriver hur man med både enkla och mer avancerade medel kan anpassa byggnader för personer med nedsatt syn- och hörsel. Med skriften hoppas vi kunna förmedla det speciella med funktionsnedsättningen dövblindhet. Vi ger tips och råd hur man på ett enkelt sätt kan göra miljön bättre. Vi vill lyfta frågan och göra personal och anhöriga medvetna om betydelsen av en bra miljö för den här gruppen, säger Lena Josefsson, arkitekt i projektet. Projektet är finansierat med medel från Allmänna Arvsfonden. De som arbetat aktivt med att ta fram skriften är arkitekten Lena Josefsson, GKAK AB samt Gunnar Johansson och Ingrid Axelhed från Mo Gård. Processen har letts av en styrgrupp där FSDB, Nationellt kunskapscenter för Dövblindfrågor och Mo Gård, Hjälpmedelsinstitutet, Handisam och GKAK ingår. Arkitekten Lena Josefsson har under flera år samverkat med Resurscenter Mo Gård för att anpassa boendemiljö och övrig närmiljö till de behov personer med dövblindhet har. Mo Gård har bidragit med att konkretisera de behov som i första hand personer med tidigt erhållen dövblindhet har och Lena Josefsson bidragit med den estetiska utformningen. På Mo Gård har det samarbetet gällt såväl nybyggnation som renoveringsprojekt. Lena Josefsson har också samarbetet med Specialfastigheter när Åsbackaskolan byggts till och när man byggt nya elevboenden för elever med dövblindhet. Hon har också varit konsult vid en rad olika projekt som har med anpassning av lokaler i miljöer där många personer med dövblindhet vistas. Genom mitt arbeta har jag och Mo Gård samlat kunskap kring de lösningar som är intressanta i dövblindsammanhang. Dessa kunskaper

7 vill vi nu sprida, säger Lena Josefsson. BÖRJADE MED SMÅ SAKER Det var Gunnar Johanssons stora intresse för byggfrågor som gjorde att jag fick börja jobba med dessa frågor på Mo Gård. Vi började med småsaker och sedan fick vi genom byggandet av Broder Pehr i Hägersten verkligen tillfälle att jobba igenom ett projekt från början till slut. Tack vare samarbetet med Mo Gård fick jag upp intresset för denna grupp och jag lär mig nytt hela tiden, säger Lena Josefsson. Lena Josefsson jobbar även med anpassningar av byggnader för andra grupper av funktionshindrade. Hon har till exempel gjort en liknande skrift tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet om psykiska funktionshinder. EFTERFRÅGAT MATERIAL Ett material om anpassning av boende- och närmiljö för personer med dövblindhet har länge varit efterfrågat. Mo Gård får ofta förfrågningar från sina kunder och samarbetspartners om detta. Det kan vara kommuner och landsting, syn- eller hörcentraler, dövblindteam samt de som behöver stödet. Vi har sett att den kunskap som vi samlat behöver dokumenteras och spridas så att den också kommer andra till del. Idag finns inget samlat material inom detta område, säger Lena Josefsson. Andra målgrupper för skriften är personal i till exempel gruppbostäder, arkitekter, byggare och andra konsulter. Vi har även varit och pratat om boendemiljön hos Badrummet har försetts med färgade detaljer som blandare och toalettlock. Hörn och tak är också markerat med kakel i en stark färg mot det vita. olika anhörigföreningar. Det här materialet kommer även att passa dem eftersom allt bygger på enkla metoder alla kan göra dessa anpassningar hemma, säger Lena Josefsson. BRIST PÅ KUNSKAP Kunskapen om hur man kan anpassa boendemiljön för personer med dövblindhet är bristfälligt på många boenden och även anhöriga har dålig kunskap om vad som är en god miljö. Det går att göra så mycket, till exempel bara en sådan sak som att välja rätt gardiner eller duka på rätt sätt för en person som ser dåligt. Det här är saker som många inte tänker på eftersom de aldrig fått lära sig. Det finns en massa enkla saker att ta fasta på som kommer att beskrivas i skriften, säger Lena Josefsson. Andra exempel på vad man ska tänka på är att inte ha möbler i samma färg som väggar och golv. I skriften tar man upp enkla saker som att byta handtag markera trappor och hörn, med mera. Tanken är att man inte behöver göra om allt utan att man ska kunna använda och utveckla det man har. Vi vill få personal och anhöriga att förstå behovet av enkla miljöer. Små förändringar kan göra stora skillnader i vardagen för personer som ser och hör dåligt, säger Lena Josefsson. Materialet kommer att vara klart före årsskiftet och kommer att kunna beställas från Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor. Lagöversikt om samhällets stöd till personer med dövblindhet Nationellt Kunskapscenter har tillsammans med Stockholms Dövblindteam sammanställt ett materialet om sammhällets stöd till personer med dövblindhet. Bakgrunden är att det har visat sig att de som beslutar om insatser har mycket svårt att förstå innebörden av en kombinerad förlust av syn och hörsel och att det därmed blir svårt att få adekvat stöd. Olikheterna vid bedömning av rätten till insatser är stora, vilket medför rättsosäkerhet för den enskilde. Kompendium innehåller argument från förarbeten till lagstiftning och regelverk som kan användas som stöd för de rättigheter som personer med dövblindhet bör ha rätt till i vissa situationer. Vi har också exemplifierat vad som kan sägas vara dövblindspecifikt och hur man kan förklara begrepp som kommunikation, information, isolering och liknande svårigheter som lagen är till för att överbrygga. Det vill säga viktiga faktorer där personer med dövblindhet behöver ett särskilt utformat stöd för att kunna delta i samhällslivet på samma villkor som alla andra. Materialet innehåller också exempel på hur man kan gå tillväga när man kartlägger behov samt viktiga saker som man bör inhämta när man gör individuella planer. Materialet kan kostnadsfritt beställas från oss.

8 B Sverige Porto betalt Ny Handikappombudsman, HO utsedd Regeringen har utsett Torbjörn Andersson till ny vikarierande handikappsombudsman. Torbjörn Andersson är född 1965 och har sedan 1997 arbetat på HO:s kansli, senast som verksamhetschef. Han har lång erfarenhet av frågor kring diskriminering på grund av funktionshinder och har även arbetat på Länsrätten, Invandrarverket och Jämställdhetsombudsmannen. Unga vuxna berättar Fem unga vuxna personer med dövblindhet berättar om sina upplevelser runt skolgång och arbetsliv. Deras berättelser är sammanställda i en skrift som vi hoppas kan ge inspiration till yngre ungdomar när de väljer utbildning och yrke. Ett av målen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken är full delaktighet i samhället för personer med funktionshinder. Möjligheter till utbildning och arbete är viktigt för alla. Människor med funktionshinder har generellt sett i mindre omfattning tillgång till arbete och lägre utbildningsnivå än andra. Detta gäller också i hög grad personer med dövblindhet och särskilt drabbade är ungdomar. Att få göra nytta och känna sig behövd är grundläggande för alla människor och personer med dövblindhet är naturligtvis inget undantag. Men för att de ska lyckas behövs ett samordnat stöd från samhället. Och framför allt är det viktigt att ungdomarna möter människor som tror på och tar tillvara de möjligheter som ungdomarna själva har. Idag finns stora brister i samverkan mellan olika huvudmän, trots att det finns resurser. I broschyren har vi lyft fram goda exempel som visar att det är möjligt att förverkliga sina drömmar om att ta sig in på arbetsmarknaden även om man lever med ett svårt funktionshinder. Fem unga personer berättar om sina erfarenheter av utbildning och arbetsliv, vilket stöd de fått på vägen och vad de saknat. Deras historier visar att även om det finns många hinder på vägen så är det inte omöjligt att förverkliga sina drömmar. Vår förhoppning är att broschyren ska entusiasmera, inspirera och visa på möjligheter att etablerar sig på arbetsmarknaden. Broschyren vänder sig till unga personer med dövblindhet och deras anhöriga. Den vänder sig också till alla som kommer i kontakt med ungdomar med kombinerad syn-/hörselnedsättning, dövblindhet. De vi tänker på är bland annat skolpersonal, syokonsulenter, arbetsförmedlare, kuratorer, och psykologer. Skriften som även finns i punktskriftsversion kan kostnadsfritt beställas från Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor. NYHETSBREV Redaktör: Lena Tiderman Ansvarig utgivare: Lena Hammarstedt Adress: Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor Svärdvägen 21, Box 570, Danderyd Tel Fax se Tryck: Paper Talk AB ISSN

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

EN VÄG TILL ARBETSMARKNADEN. Ungdomens styrka och omgivningens stöd. Henrik Brink

EN VÄG TILL ARBETSMARKNADEN. Ungdomens styrka och omgivningens stöd. Henrik Brink EN VÄG TILL ARBETSMARKNADEN Ungdomens styrka och omgivningens stöd Henrik Brink För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör men först och främst förstå det han förstår Søren Kierkegaard

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968 Foto: Megapix / ACE Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan 196 Specialskolan ger hörsel- och synskadade barn ett eget tal- eller skriftspråk, skolan är alltså

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Socialtjänsten Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Extra fokus kommer vi under våren lägga på gruppen anhöriga till person med psykisk funktionsnedsättning. Detta gör vi med en serie föreläsningar,

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Det sociala innehållet i vardagen för äldre personer Slutrapport

Det sociala innehållet i vardagen för äldre personer Slutrapport Det sociala innehållet i vardagen för äldre personer Slutrapport Hörselhjälpmedel till vårdboenden samt utbildning till personal Författare: Åsa Holmdahl Patric Bladh Datum:2011-02-28 Sammanfattning 2009

Läs mer

VISA VÄGAR. 28 maj 2015 ABF-huset,Stockholm

VISA VÄGAR. 28 maj 2015 ABF-huset,Stockholm VISA VÄGAR 2015 28 maj 2015 ABF-huset,Stockholm Arrangörer Konferensen arrangeras av NSPH i samarbete med PRIO-samordningen (Regeringskansliet), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen,

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Utredningen I Sverige finns tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den här utredningen har tagit reda

Läs mer

Tillsyn enl. 26 LSS, gruppbostad Fuxen

Tillsyn enl. 26 LSS, gruppbostad Fuxen 1(7) Ulla Eriksson 0155-26 40 73 Vuxennämnden i Eskilstuna kommun 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enl. 26 LSS, gruppbostad Fuxen BESLUT Länsstyrelsen riktar kritik mot Vuxennämnden i Eskilstuna kommun då nämnden

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Minnesanteckningar 091207 Gruppen som arbetar med grundutbildningen angående förvärvad dövblindhet.

Minnesanteckningar 091207 Gruppen som arbetar med grundutbildningen angående förvärvad dövblindhet. Minnesanteckningar 091207 Gruppen som arbetar med grundutbildningen angående förvärvad dövblindhet. Vid gruppens första träff upplevdes uppdraget som angeläget. Närvarande: Julijana Arsenovic-Vasilevic

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL NORDANSTIGS KOMMUN i Hudiskvall och Nordanstig SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2011-12-09 1 Sida Plats och tid Älvstagården i Jättendal, fredagen den 9 december 2011 kl 09:00 11-30 Beslutande Övriga

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL Innehåll: Riktlinjer för heminstruktörsverksamheten Inledning Bakgrund till heminstruktörsverksamheten hörsel Behovet

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg Välkommen till Vänersborg! I år går intresseföreningen FoU Välfärds konferens

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0 Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0 Nu är hösten här och alla börjar så smått komma tillbaka från sina sommarsemestrar. Som många av er säkert redan hört kommer internutbildningarna i Nyfiken på

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg

Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg Protokoll från Dövteamets brukarråd 101104, Göteborg Närvarande: Lisa Hoflin Bodebeck, Linnea Cliffordson, Tove Wrånge, Paula Larsson, Roland Califf och Maria Hjellström 1. Genomgång av förra protokollet

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Åsbackaskolan

Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Åsbackaskolan Ansökan om mottagande i förskoleklass vid Åsbackaskolan 1 Personuppgifter Barnets fullständiga namn Barnets personnummer Barnets adress Kommun 2 Mottagande Ansökan gäller mottagande i förskoleklass tidigast

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionshinder Göteborg 12-13 november Stockholm 4-5 februari Neuropsykiatriska funktionshinder Öka din kompetens om neuropsykiatriska funktionshinder! Utveckla ditt bemötande av personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Underskrifter Paragrafer 20-28

Underskrifter Paragrafer 20-28 Protokoll - Kommunala handikapprådet Sida 1 av 6 Tid och plats 7 oktober 2014 kl. 15.30 18.15, Kommunhuset Broby Närvarande Ledamöter Ersättare Patric Åberg (M) ordförande Tommy Aspegren (FP), vice ordförande

Läs mer

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf

God tolksed, yrkesetiska regler för tolkar, Kammarkollegiet http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/godtolk04.pdf TIPS Här får du tips på litteratur, hemsidor, rapporter, CD och videofilmer som du kan använda dig av i kursen. Det finns även förslag på diskussionsfrågor och olika övningar. Dessutom hittar du här information

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Barn med medfödd dövblindhet och CI

Barn med medfödd dövblindhet och CI Innehåll Rapport från Dallas om Ahlströms syndrom Barn med medfödd och CI FSDB - en aktiv förening med små resurser Handledning i Norrbotten Nordiskt nätverk för barn med medfödd och CI Hur går det med

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

I en klass för sig Om att vara ung och gå i särskola. Författare: Clara Holmberg

I en klass för sig Om att vara ung och gå i särskola. Författare: Clara Holmberg AV-nr 101022tv 1-3 I en klass för sig I en klass för sig Om att vara ung och gå i särskola Författare: Clara Holmberg Inledning: Programserien vill inspirera till diskussion kring olika teman, stärka identiteten

Läs mer