Skola 3.0. Redaktör: Kaisa Vähähyyppä. Layout och illustrationer: Anniina Mikama. Översättning: Lena Björkqvist. Utbildningsstyrelsen 2010

Transkript

1 1

2 Skola 3.0 Redaktör: Kaisa Vähähyyppä Layout och illustrationer: Anniina Mikama Översättning: Lena Björkqvist Utbildningsstyrelsen 2010 ISBN (hft.) ISBN (pdf) 2

3 Innehåll 4 Förord 6 Kumpulainen och Lipponen: Skola 3.0 Hur förverkliga visionen? 22 Fullan: Leading Change in Technology Implementation 28 Mattila och Miettunen: Klassrummets utveckling till framtidens lärmiljö 41 Ouakrim-Soivio: Datorgenerationen utmanar våra uppfattningar om lärande 46 Ernvall: Yrkeshögskolestuderandenas färdigheter för IT-samhället är läget under kontroll? 57 Hietanen: Synvinklar vad gäller framtiden för sociala medier och kunnande 3

4 Förord De nya digitala teknologierna har skapat helt nya sociala innovationer och bruk särskilt bland ungdomarna. De kommer att skapa nya former och tillämpningar för lärandet. De kan också skapa radikala nya sätt att lära sig och ersätta de nuvarande utbildningsformerna. De digitala teknologierna för också med sig att man måste bedöma vilka nyckelfärdigheter som ska krävas av alla avgöra vilka färdigheter som en ny tids samhällsmedlemmar ska ha. De centrala färdigheter och kompetenser som samhällsmedlemmarna behöver i framtiden är förmåga att tänka (förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande, analysförmåga, förmåga att lära sig, kreativitet och förmåga till innovationer), arbetsfärdigheter (förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation, samarbete och arbete i nätverk), färdigheter i att hantera arbetsverktyg (förmåga att använda information, informationsoch kommunikationsteknik och teknologi) och förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet (deltagande i gemensam verksamhet, anpassning till förändringar, flexibilitet, självständigt arbete, företagsamhet, empati, personligt och socialt ansvar). Mängden information och informationens betydelse växer hela tiden. En del av informationen blir gammal snabbt, och tendensen är att allt nyare information utnyttjas. Informationsförmedlingen har blivit effektivare och de allt mångsidigare medierna bombarderar människan med ett ständigt informationsflöde via flera kanaler samtidigt. Andelen kommunikation som innehåller bilder ökar hela tiden informationen är mer visuell än någonsin förut. Informationen håller också på att få en ny karaktär: den är mer inriktad på samhörighet. En betydande del av den nya informationen produceras i nätverk och interaktion. Vi behöver nya former av individuella och kollektiva processer för behandling och produktion av information, för att kunna öka informationens betydelse. Det blir viktigt att söka, behandla, analysera och producera information i en social, teknologisk och visuell dimension. Den information som behandlas i skolan utnyttjas inte tillräckligt för förståelse av det dagliga livet, utan man upprepar information som definierats någon annanstans oftast i läroböckerna. Enligt den nya uppfattningen om kunskap är denna till sin natur mångdimensionell och allt mer socialt konstruerad. Det är också allt svårare att definiera vilket kunskapsstoff som är viktigast och nyttigast med tanke på undervis- 4

5 ning och studier, eftersom det viktigaste verkar vara att förstå osäkerheten och föränderligheten vad gäller informationen. Undervisningsformerna stöder inte till alla delar utvecklingen av de färdigheter i att tänka och arbeta som behövs utanför skolan, i de fortsatta studierna och i arbetslivet. Lärandet i olika virtuella miljöer innebär att sättet på vilket kunskap konstrueras blir allt mer socialt. När man studerar i virtuella miljöer och med hjälp av sociala medier konstruerar och producerar de studerande kunskap som är mer mångdimensionell än det innehåll som studeras. Lärandet sker i interaktion som tvingar till reflektioner och utbyte av åsikter. Det inlärningsresultat som uppstår i processen är betydligt mer omfattande och djupare än ett endimensionellt prov eller svar på papper. För att kunna arbeta i en virtuell miljö krävs dessutom att man ständigt sovrar i information och bedömer den, och därigenom strukturerar man den, vilket fortlöpande utvecklar färdigheterna i att söka och hantera information. De studerande lär sig att analysera, strukturera och kombinera information till helheter i en annorlunda process än den som används när det är frågan om information som färdigbearbetad ges i läroböcker eller av föreläsande lärare. De nya digitala lärmiljöerna och de sociala medierna medför betydande förändringar i hur man lär sig och studerar. De sociala medierna är ett modernt verktyg för interaktion och även ett verktyg för att leda människor. Den tid under vilken eleven och läraren interagerar är så värdefull att den inte kan användas endast för att förmedla information. Undervisningen bör kvalitetsmässigt kunna ändras så att den stöder de nya tidens färdigheter som samhällsmedlemmarna behöver och framförallt utvecklingen av förmågan att tänka. Det pedagogiska välbefinnandet stärks när undervisningen och studierna baseras på en lärmiljö som uppmuntrar till deltagande och lyssnande, som är interaktiv och motiverande och som utnyttjar de sätt att lära sig som är typiska för dagens unga. Läromedlens betydelse är central när det gäller att främja användningen av informationsoch kommunikationsteknik. Vi behöver fler högklassiga, innovativa e-läromedel som är knutna till läroplanerna och som motiverar de studerande och lärarna att lära sig. Denna publikation fortsätter diskussionen om användning av informationsoch kommunikationstekniken i undervisningen, om dess betydelse och behov i den nya tidens skolor. Timo Lankinen Utbildningsstyrelsens generaldirektör 5

6 Skola 3.0 Hur förverkliga visionen? Kristiina Kumpulainen, Utbildningsstyrelsen & Lasse Lipponen, Helsingfors universitet Informations- och kommunikationsteknologin förändrar ständigt vår vardag. Men hur är det med utbildningen? Har de nya teknologierna förändrat utbildningsanordnarnas verksamhetskultur samt undervisningspraxis, och om det är så hur kommer det till uttryck? Är skolan 3.0 ännu förverkligad? I detta kapitel presenteras centrala forskningsresultat om användningen av informationsoch kommunikationsteknologi i skolundervisningen och vid lärande. Vi analyserar vad vi har lärt oss av dessa studier och hur detta avspeglar sig i skolornas verksamhet. I slutet av kapitlet fokuserar vi på framtiden i fråga om användningen av teknologi i undervisningen och de nya möjligheter och utmaningar som teknologin för med sig. Vi lyfter fram forsknings- och utvecklingsobjekt som vi anser viktiga för att informationsoch kommunikationsteknologin ska bli en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhetskultur. Forskningsresultat om informationsoch kommunikationsteknikens inverkan på lärandet och undervisningen Såväl i Finland som i andra länder har det på sista tiden gjorts otaliga utredningar om utbildningsanordnarnas beredskap att integrera informationsoch kommunikationsteknologin i lärande-, undervisnings- och skolförvaltningsprocesser. Utredningarna visar att utrustningskapaciteten ständigt ökar, men de visar också tydligt att det finns regionala skillnader och skillnader mellan skolorna. Användningen av informationsoch kommunikationsteknologi i undervisningen och vid lärande granskas i många förvaltningsrapporter med avseende på effektivering av de studerandes inlärningserfarenheter och -resultat. När man svarar på denna fråga bör man dock beakta syftet med studierna inom området och metodologin. I flera kvantitativa studier som behandlar användningen av informationsoch kommunikationsteknologi i undervisningen har man kartlagt utbildningsanordnarnas utrustningskapacitet, mängden av och tillgången till utrustning samt förhållningssätt till att använda teknologi. Hur användningen av informationsoch kommunikations- 6

7 teknologi i undervisningen inverkar på inlärningsresultaten, motivationen att lära sig och engagemanget i studierna har däremot i regel undersökts endast genom kortvariga, kvalitativa fallstudier. De kvalitativa fallstudierna har gett inlärningsteoretiskt djuplodande beskrivningar av användningen av informationsoch kommunikationsteknologi i undervisningen i olika klasser och skolor. Dessa är till nytta för lärarutbildningen och forskningen kring lärande, men studierna har dock sällan planerats så att de ska ge allmängiltig kunskap om teknologins inverkan på inlärningsresultaten. Vissa läroämnen och ämnesområden i läroplanen har fått särskild uppmärksamhet när det gäller utvecklingen av användningen av informationsoch kommunikationsteknologi i undervisningen. Studierna ger i dagens läge delvis motstridiga forskningsresultat om informationsoch kommunikationsteknologins inverkan på inlärningsresultaten. Det har rapporterats att inlärningsresultaten under vissa förhållanden, i fråga om vissa elever och läroämnen, har förbättrats tack vare användningen av informationsoch kommunikationsteknologi. De läroämnen i vilka man har observerat en positiv inverkan är modersmål och litteratur, matematik, främmande språk, naturvetenskap, historia, geografi, idrott samt de övriga konstoch färdighetsämnena. Enligt studierna kommer informationsoch kommunikationsteknologins positiva inverkan på lärandet och undervisningen fram tydligast i skolor och i klasser där lärarna har använt teknologin mångsidigt som en del av de planerade lärmiljöerna. Sammantaget verkar det vara så att när informationsoch kommunikationsteknologin har införts som en pedagogiskt ändamålsenlig del av lärmiljön har den en positiv inverkan på lärandet. Vi behöver dock mer forskning för att ta reda på om positiva forskningsresultat kan fås i olika kontexter och å andra sidan om positiva resultat fås i samma skola och/eller klass även under en längre tidsperiod. 7

8 Studierna visar ganska samstämmigt att användningen av informationsoch kommunikationsteknologi i undervisningen ökar motivationen att lära sig och förbinda sig till lärandet. Fördelarna med användningen av informationsoch kommunikationsteknologi i undervisningen har i många studier konstaterats vara mer samarbetsinriktat arbete, aktiva och kvalitetsmässigt goda interaktionsprocesser, mer engagemang i studierna och koncentrerat arbete i ämnet i fråga samt effektivare begreppsmässigt lärande. Å andra sidan finns det också studier som har visat att de studerandes informationsbehandling kan vara ytlig i lärmiljöer som använder teknologi, att samarbete och interaktion inte förekommer i tillräcklig utsträckning samt att alla inte deltar lika aktivt. Man har också börjat forska kring hur informationsoch kommunikationsteknologin stöder kreativiteten samt förmågan till kritiskt tänkande och problemlösning. Även forskningsrönen i dessa frågor är delvis motstridiga. Fler positiva resultat rapporteras i lärmiljöer i vilka man har inriktat sig på visuell teknologi, som digital videoteknologi och multimedia. Det är uppenbart att det inom detta forskningsområde behövs fler metodologiskt mångsidiga forskningsprojekt som ger möjlighet till generalisering av resultaten. Sammanfattningsvis kan vi säga att informationsoch kommunikationstekniken verkligen innebär nya möjligheter för undervisningen och lärandet. Den positiva inverkan som utnyttjandet av informationsoch kommunikationstekniken har på lärandet är tydligast när det finns klara pedagogiska mål för arbetet i lärmiljön, när det finns ett verkligt pedagogiskt behov av redskapen, när man i lärmiljön utnyttjar informationsoch kommunikationsteknikens möjligheter för att främja lärandet och undervisningen och när hela verksamheten och användningen av redskapen är meningsfull även ur elevernas synvinkel. Det är inte förnuftigt att se på teknologins inverkan på undervisningen och lärandet som ett enkelt orsaksförhållande. I stället ska man undersöka undervisningsteknologin som en del av en mer omfattande kulturell och samhällelig kontext där den används. Detta innebär att man vid undersökning av användningen av informationsoch kommunikationsteknologi och dess effektivitet beaktar den pedagogiska verksamhetskultur där lärandet och undervisningen sker. Dessutom betonas i många rapporter vikten av en djupgående förståelse för själva lärprocessens natur och de lösningar som stöder den och dessutom vikten av systematisk tillämpning av dessa i lärmiljöer som utnyttjar teknologi. Genom detta får vi bättre möjligheter att förstå informationsoch kommunikationsteknologins möjligheter att stöda lärande och undervisning. 8

9 När man tar i bruk och använder informationsoch kommunikationsteknik är det viktigt att ha en infallsvinkel som beaktar lärmiljöns olika element och växelverkan mellan dessa. Den rådande praxisen är dock fortfarande att man bygger upp lärmiljöer som stöds av informationsoch kommunikationsteknik genom att införa tekniken som en separat del i miljön. Eller så utvecklas endast någon enskild teknologisk egenskap utan att man desto noggrannare överväger vilken betydelse den har för undervisningen och lärandet. Det är viktigt att man ställer sig följande frågor: Vilken betydelse har informationsoch kommunikationstekniken i uppfostran och undervisning? För vilka ändamål behövs de? Vad lär sig eleverna/de studerande i dessa miljöer och vad vill vi att de lär sig? Informations- och kommunikationstekniken tillför i sig inte lärandet något extra utan det viktiga är de intellektuella och sociala handlingar som eleverna utför med dessa redskap. Med tanke på lärandet är det hela lärmiljön, kulturen som är viktig, ingen enskild faktor. Utgångspunkten bör vara uppfattningen om vad lärandet och ett utmärkt tänkande kräver och hur teknologin kan stödja denna verksamhet. Olika teknologiska tillämpningar i undervisningen och främjandet av lärande Tack vare teknologi erbjuds lärarna allt fler arbetsredskap samt läromedel för undervisningen inom temaområden och i läroämnen. Inom undervisningen i främmande språk har man bland annat haft nytta av tillgången till e-läromedel samt av den digitala videoteknologin. Animationer och simuleringar i sin tur har hjälpt eleverna när de studerat komplicerade, abstrakta fenomen i matematik och naturvetenskaperna. 9

10 Digital video och fotografering har effektiverat idrotten samt studierna i andra konstoch färdighetsämnen. Studierna i läroämnena har effektiverats och inlärningsresultaten har blivit bättre då man med teknisk utrustning har dokumenterat prestationerna och de processer som leder till dem och tillsammans analyserat det digitala materialet. Vi får hela tiden nya möjligheter att tillämpa informationsoch kommunikationsteknologi i skolundervisningen. Skolornas teknologiska infrastruktur blir också bättre. På sista tiden har intresset för användning av interaktiva tavlor i undervisning och lärande varit relativt stort. I de brittiska skolorna är de interaktiva tavlorna synnerligen vanliga jämfört med andra teknologier. Studier ger motsvarande resultat om effektiviteten av att använda tavlorna. Enligt forskningen är fördelen med att använda de interaktiva tavlorna att de effektiverar undervisningen och förbättrar inlärningsresultaten. Positiva inlärningsresultat erhålls särskilt när tavlorna används tillsammans med andra tekniska verktyg och när användningen är pedagogiskt motiverad. Om presentationsteknologier, exempelvis simuleringar och animationer, används tillsammans med de interaktiva tavlorna är det möjligt att åskådliggöra komplicerade och abstrakta fenomen med hjälp av konkreta exempel och visuella presentationer. Tillgången till och användningen av mobilteknologi och bärbara datorer ökar ständigt också i skolorna. Redskap som baserar sig på mobilteknologin används alltmer som stöd för studier och lärande i olika läroämnen och vid studier inom temaområden. Användningen av mobilteknologi har visat sig fungera särskilt väl när skolans traditionella lärmiljöer utvidgas till det omgivande samhället och informella miljöer. Flera av de läromedelsproducenter som utnyttjar informationsoch kommunikationsteknologi har börjat ta fram spel som kan användas som stöd för lärande och un- 10

11 dervisning. Eleverna är motiverade att använda spel, och användningen av spel har konstaterats stödja utvecklingen av förmågan till problemlösning, beslutsfattande, processande av information och arbete i team. De virtuella lärmiljöerna och spelen erbjuder många möjligheter till samarbete, lösning av problem som omfattar flera områden, interaktion och lärande. Teknologi med en visuell dimension engagerar eleverna, och den har ofta ökat det samarbetsinriktade arbetet och interaktionen. De visuella teknologierna verkar vara mycket nyttiga för elever som har inlärningssvårigheter eller andra särskilda behov. Det har också observerats att adaptiv och assisterande teknologi är speciellt lämplig som stöd för lärandet hos elever som behöver särskilt stöd. När den är som mest effektiv kan teknologin identifiera elevernas särskilda behov och därigenom åstadkomma en inlärningssituation som beaktar individuella behov. Dessa redskap ger eleverna självständighet och gör att undervisningen blir ett flexibelt verktyg som motsvarar elevernas behov. Det för närvarande kanske viktigaste fenomenet inom informationsoch kommunikationstekniken är det sociala mediet, det vill säga Web 2.0. Med detta avses tjänster som baserar sig på innehåll som användarna producerar och på deltagande samt på växelverkan mellan dem på många olika sätt. Till de vanligaste sociala medierna hör bloggarna och wikierna. Karakteristiskt för de sociala medierna som fenomen är uttryckligen att de erbjuder nya former för kollektivt deltagande, exempelvis nätordboken Wikipedia, som användarna själva skapar, samt videotjänsten YouTube. De sociala mediernas betydelse framgår exempelvis av att inofficiella källor, det vill säga internetanvändarna, ofta publicerar viktiga nyheter och händelser snabbare än de traditionella nyhetsbyråerna (till exempel om tsunamin i Thailand 2004 efter en jordbävning i Indiska oceanen). Å andra sidan verkar det ibland som om den alltmer komplicerade teknologin tar en aktiv roll, börjar leva sitt eget liv och gör oss människor passiva och kraftlösa. Den erfarenheten delas säkert av alla som exempelvis har försökt ändra datorns (även mobilapparaternas) dataskydds- och internetinställningar. Att utnyttja informationsoch kommunikationsteknologi kan i bästa fall individualisera undervisningen och lärandet samt utvidga lärandet genom att gå utanför skolans gränser, med andra ord överbryggar klyftan mellan formellt och informellt arbete och lärande. Teknologin möjliggör lärande oberoende av tid och plats. Den möjliggör att man sammanlänkar och skapar interaktion mellan skolan och olika aktörer på lokal och internationell nivå. Teknologin skapar broar mellan olika aktörer. Användningen av teknologi i samarbetet mellan skolan och hemmet har först nu tagit fart. Utvecklingsarbete och nya innovationer behövs. Detsamma gäller skolans samarbete med andra samarbetspartner när man skapar lärmiljöerna. 11

12 Lärarna i centrum vid skapande av skolans pedagogiska verksamhetskultur Allt fler lärare har möjlighet att använda informationsoch kommunikationsteknologi i sin undervisning. Fastän det fortfarande finns stora skillnader i skolornas och kommunernas utrustningsnivå har lärarna relativt goda tekniska färdigheter i det dagliga utnyttjandet av teknologi. Lärarnas kunskap om och färdigheter i informationsoch kommunikationsteknologi har blivit bättre tack vare utbildning. Man har satsat mycket på att främja användningen av teknologi i undervisningen. Utbildningen har varit effektivast när man har utgått från lärarnas behov. Fungerande nätverk har också ökat lärarnas planering av användningen av informationsoch kommunikationsteknik i undervisningen samt samarbetet mellan aktörerna i nätverken och delande av expertis. Interaktionen i lärarnätverken har dock ofta varit inriktad på frågor som gäller den tekniska användningen av informationsoch kommunikationstekniken. Man har kunnat konstatera att samarbete mellan lärarna i frågor som gäller pedagogisk användning av undervisningsteknologi inte är lika vanligt. Att skolorna i Finland använder informationsoch kommunikationsteknologi i så liten omfattning har inget samband med de teknologier som används i skolorna eller med lärarnas tekniska färdigheter. De största problemen ligger i att skolkulturen och pedagogiken inte har förändrats i någon större utsträckning samt i att lärarna inte har tillräckliga pedagogiska modeller för att integrera teknologi i undervisningen. Studier har visat att lärarna i Finland ofta använder informationsoch kommunikationsteknik för undervisningsrutiner som stöder elevernas individuella och självständiga lärande. Lärarna utnyttjar i ganska liten utsträckning informationsoch kommunikationsteknik som stöd för undersökande och problembaserad inlärning eller kollaborativt lärande. Det vanligaste är att man integrerar användningen av informationsoch kommunikationsteknik med de befintliga pedagogiska arbetssätten. Lärarna har en central roll när det gäller användningen av informationsoch kommunikationsteknologi i skolorna. Även om man skulle ge anvisningar i läroplanen om användning av teknologi är det läraren som i sista hand ansvarar för hur ofta och på vilket sätt teknologi används i undervisningen. Lärarnas kunnande och förhållningssätt inverkar således i hög grad på hur man integrerar teknologi i undervisningen. Det verkar inte finnas något samband mellan hur väl lärarna behärskar teknologi och den faktiska användningen av teknologi i undervisningen. Det som betyder mera är hur man ser på teknologins användbarhet i den egna undervisningen och teknologins lämplighet för lärande. I den framtida lärarutbildningen och fortbildningen bör man sprida användbara pedagogiska lösningar i vilka teknologi utnyttjas. De utvecklingsprojekt i skolorna som har fokuserat på användning av informationsoch kommunikationsteknologi har ganska ofta varit teknologicentrerade. Man har försökt införa ny utrustning eller program i skolans vardag. Mycket sällan har projekt 12

13 med dessa utgångspunkter resulterat i några långvariga förändringar i skolornas eller lärarnas arbetssätt. Efter att försöken avslutats har ivern att använda teknologi minskat betydligt och ofta har man återgått till de gamla bekanta arbetssätten. Om man genom användning av teknologi i undervisningen vill få till stånd bestående förändringar ska man i första hand inrikta sig på att ändra skolans kultur. I ett lärarcentrerat skolsystem som baserar sig på strikt läroämnesindelning ger teknologin inte bättre resultat än den traditionella undervisningen. Teknologi kan bäst utnyttjas i undervisningen genom att kombinera den med arbetssätt som överensstämmer med den nya synen på lärande. Arbetssätt som genomförs i projektform, som integrerar läroämnen och som baserar sig på växelverkan mellan eleverna och på problemlösning ger lärandet och användningen av teknologi i undervisningen helt nya dimensioner. I en sådan skola utgör teknologin i bästa fall ett redskap för informationssökning, differentierat arbete samt växelverkan mellan hem och skola. För att man ska kunna effektivera och öka användningen av informationsoch kommunikationsteknologi i undervisningen krävs att skolan utvecklas strukturellt och pedagogiskt, att tillgången till digitala läromedel är tillräcklig och att lärarna får teknisk-pedagogisk utbildning. Om utbildningen enbart går ut på att lärarna ska lära sig använda olika teknologier slösar man bort värdefulla utbildningsresurser. Det är betydligt effektivare att fokusera på pedagogiska innovationer som utnyttjar teknologi. 13

14 Framtidens professionella lärare ska kunna använda teknologi effektivt tillsammans med olika elever i olika inlärningssituationer. Utöver tekniska färdigheter behöver lärarna pedagogiskt kunnande för att användningen av teknologi ska vara meningsfull och stödja läroplanen. När lärarna börjar använda ny teknologi är de tvungna att ta ställning till hur den ska sammanjämkas med de gamla sätten att göra saker på, vad man ska bevara och vad som behöver ändras och till vad teknologin i själva verket ska användas. Man behöver inte vara någon särskilt skicklig spågumma för att förstå att dessa utmaningar åtminstone inte blir färre i framtiden. Detta beror på att den ständiga teknologiska utvecklingen ger innovationer, till exempel mobilteknologin, som alltid så småningom också når skolorna. Av denna anledning är det mycket viktigt att dryfta infallsvinklar med vars hjälp man bättre kan förstå de utmaningar som införande och användning av kollektiva teknologier innebär. Effektiv användning av teknologi kräver att undervisningspedagogiken utvecklas. Det skulle särskilt behövas mer projektarbete, mer teamarbete bland lärarna och bättre äkta möjligheter till växelverkan för eleverna. När utvecklingsprojekt genomförs bör man beakta behovet av att förändra hela skolkulturen. 14

15 Hur återspeglar sig resultaten av forskning och utveckling kring användning av IKT i undervisningen i skolornas verksamhet? I de finländska skolorna har det redan under två årtionden gjorts väldigt många olika försök med användning av teknologi i undervisningen. Det har exempelvis gjorts omfattande försök med elektroniska läromedel i olika läroämnen, användning av bärbara datorer i undervisningen, lärplattformar, olika operativsystem och mobillärande. Resultaten av försöken visar hur teknologierna kan ingå i skolans undervisning och stödja skolans vardag. Med försöken har man dock inte lyckats få någon omfattande och bestående förändring vad gäller att implementera användningen av teknologi i lärarnas arbete och elevernas lärande. Endast ett fåtal av de lärare som använder teknologi i sin undervisning har ändrat sina undervisningsrutiner. Trots otaliga tekniska innovationer har teknologi således inte blivit ett vardagligt redskap i undervisning och lärande. En av de viktigaste orsakerna till att de olika undervisningsförsöken har haft så liten effekt anses vara deras tekniska utgångspunkt. I undervisningsförsöken har man ofta utgått från att det finns en viss ny teknologi vars möjligheter man vill pröva i undervisningen. Försöken har ofta varit av engångsnatur och man har inte ens haft som mål att få till stånd förändringar i skolans arbetssätt på ett djupare plan. Efter försöken har man i skolorna återgått till de gamla arbetssätten. Däremot har användningen av teknologi i undervisningen varit lyckad i försök där teknologi har använts som redskap för förändring och som stöd för införande av nya pedagogiska modeller eller kritisk granskning av det egna arbetet. I dessa försök har man inte försökt få mer teknologi till skolorna utan använt befintlig teknologi som redskap för förändringar i skolorna. För att informationsoch kommunikationsteknologin ska bli en naturlig del av skolans verksamhetskultur krävs att användningen av teknologi integreras i de pedagogiska rutinerna. Om man inte ändrar skolans strukturer kommer teknologin inte att bli ett redskap för lärarna och eleverna. De nya synerna på lärande, som betonar samarbete och social konstruktion av kunskap, kräver att den grundläggande utbildningen i Finland förändras. I denna förnyelseprocess spelar teknologin en viktig roll. Även de samhälleliga förändringarna, exempelvis den ökande kulturella mångfalden och behoven hos elever med särskilda behov, innebär nya utmaningar för skolorna. Skolan ska vägleda till informationssökning och konstruktion av kunskap. I framtiden blir det viktigt att kunna kombinera och tillämpa det man har lärt sig i olika kontexter. Därför bör skolornas läroplaner reformeras så att de baserar sig på omfattande helheter i vilka man kombinerar läroämnen. I framtidens skola bör eleverna redan från att de är små vänja sig vid projekt- och teamarbete. Ett centralt krav i dagens arbetsliv är att man ska ha förmåga att delta i olika, snabbt varierande grupper. I framtiden kommer detta att bli ännu viktigare. Framtidens skola bör beakta detta krav även i den praktiska verksamheten. Skolornas 15

16 traditionella skiljemurar kommer att brytas ned och i framtiden arbetar man i multiprofessionella undervisnings- och lärandeteam som överskrider skolornas gränser. Teknologi utgör en del av förnyelseprocessen i skolan och den är ett naturligt och nödvändigt redskap i det dagliga arbetet och verksamhetskulturen och inte ett extra komplement. Det verkar vara mycket viktigt att skolan har en egen strategi för användningen av informationsoch kommunikationsteknologi för att användningen av teknologin i undervisningen ska ha någon inverkan. I skolans IKT-strategi förutspår man framtiden och tar ställning till hur användningen av teknologi ska bli en del av skolans vardag och långsiktiga utvecklingsarbete. I strategin för användningen av informationsoch kommunikationsteknologi i undervisningen utgör också fortlöpande utvärdering av de uppsatta målen och deras utvecklingsfaser en naturlig del. För att teknologiska innovationer ska kunna införas och bli en del av skolans dagliga verksamhet krävs ett uthålligt engagemang av hela skolkollektivet. I detta arbete spelar ledning och strategisk planering i skolan en viktig roll. Om den offentliga sektorn och företagen tillsammans skulle utveckla teknologiska lösningar skulle det leda till nya, potentiella lösningar för användningen av teknologi och för förändring av skolkulturen. 16

17 Skola 3.0 utmaningar och möjligheter Lärandet, kompetensbildningen och informationsskapandet i det allt mer diversifierat samhället befinner sig i ett brytningsskede. För att kunna utveckla vårt samhälle och individernas välbefinnande är det i dessa tider mycket viktigt att vi ständigt främjar lärandet och stöder samhällsmedlemmarnas aktivitet. Särskilt viktiga grupper är de äldre studerande, de som har inlärningssvårigheter samt de individer och grupper som har en annan kulturell bakgrund. De sociala nätverken och kollektiva arbetsformerna har blivit viktiga redskap för skapande av kunskap samt konstruktion av lärande och kunnande. En utmaning som vi står inför idag i fråga om utbildningen är att kunna skapa lärmiljöer där verksamhetskulturen stöder växelverkan mellan människor och delande av lärande och kunnande samt skapande av kunskap. Teknologin, som ständigt utvecklas, erbjuder nya möjligheter för kollektiv verksamhet, lärande och kunskapsbildning och -delning. I den samhälleliga diskussionen har man i allt högre grad fokuserat på vad det att ha teknologi överallt betyder för främjande av aktivitet och lärande hos personer i olika ålder och personer med olika bakgrund. Man har insett att det är viktigt att leda det teknologiska utvecklingsarbetet tvärvetenskapligt och multiprofessionellt, för att teknologin på bästa möjliga sätt ska gagna individernas lärande i olika miljöer. Med hjälp av innovativ teknologi kan eleverna och lärarna på ett nytt sätt vara närvarande i interaktion, samarbete och skapande av kunskap oberoende av tid och rum. De nya möjligheter och utmaningar som teknologin medför kräver att man även tar elevernas skapande av identitet i beaktande. 17

18 Det är en pedagogisk utmaning att kunna utnyttja styrkan i de teknologiska innovationerna för meningsfullt och livslångt lärande. När det gäller undervisningskontexten ska teknologin naturligtvis också vara annat än ett redskap för kommunikation och underhållning. Vår uppgift som fostrare och beslutsfattare inom utbildningssektorn är att säkerställa att alla elever omfattar en verksamhetskultur där användningen av teknologi stöder lärandet i olika verksamhetsmiljöer samt ett aktivt deltagande i samhället. Elever och studerande deltar och lär sig förutom i traditionellt, formellt skolarbete och i en fysisk lärmiljö i skolan även i otaliga andra nonformella, informella och virtuella miljöer. Informellt lärande sker ständigt i skolan och utanför skolan, hemma, i utövandet av fritidsintressen, i klubbar och tillsammans med kompisar. De nonformella lärmiljöerna utanför skolan, som vetenskapscentra, bibliotek och utställningar på museer bjuder på allt mångsidigare möjligheter till studier och lärande. Det kommer att vara en stor utmaning inom framtidens pedagogik att kunna utnyttja de allt mer omfattande lärprocesserna och lärmiljöerna på ett ändamålsenligt sätt i de allmänbildande studierna och den allmänbildande undervisningen. Undervisningen borde bygga broar mellan olika lärmiljöer och deras kulturella kapital. Det är också nödvändigt att stödja lärarnas arbete och utvecklingen av deras yrkesmässiga kompetens, för att de ska kunna utnyttja olika lärmiljöer, kunskapsreserverna i dessa samt redskap i undervisningen. Även den traditionella läroplanen bör utvecklas så att den mångsidigare än förut beaktar de nya lärmiljöerna, processerna i anslutning till lärandet och de teknologiska redskap som stöder dessa. Allestädes närvarande i fråga om lärande betyder att lärandet betraktas som en livsomfattande och livslång process. Lärande sker överallt även utanför den formella utbildningen. För att man 18

19 ska kunna stödja och ständigt utveckla lärandet och kunnandet i föränderliga verksamhetsmiljöer behövs multiprofessionellt samarbete och tvärvetenskaplig forskning samt en verksamhetskultur som stöder dessa. Klassrummet som fysisk miljö främjar uppkomsten av en viss typ av växelverkan: läraren och eleverna har en förhandsuppfattning om vad man kan göra i klassen och vilken ställning var och en har i verksamheten. När man går ut ur klassrummet skapas möjligheter för en ny typ av växelverkan och situationsdefinitioner, som man nödvändigtvis inte skulle se i ett klassrum. Elevernas kunskaper kan lättare komma fram utanför klassrummet. Barn lär sig exempelvis att använda ny teknologi betydligt snabbare än vuxna, vilket man bör utnyttja genom att ta i bruk bärbara datorer, mobiler, surfplattor och andra apparater som lätt kan användas. Barn lär sig snabbt att utnyttja teknologi och utvecklar också snabbt nya sätt att dra nytta av teknologi, så användning av tekniska redskap är ett förträffligt sätt att ge barnen möjlighet att visa sin kompetens och aktivitet. De nya formerna för lärande och kunskapsskapande, de nya redskapen och miljöerna ger individerna, utbildningsanordnarna, arbetslivet, familjerna och fritidsarrangörerna olika möjligheter och utmaningar. De trådlösa telekommunikationsnäten och mobilapparaterna ger oss tillgång till innehåll förmedlat av internet till exempel studiematerial på alla möjliga olika ställen: kaféer, butiker, tåg och bussar. Tack vare den teknologiska utvecklingen kan eleverna söka information på Google, skriva artiklar för Wikipedia och göra videoklipp för YouTube, dela sina tankar med andra i en blogg, delta i en videokonferens eller spela onlinespel med hundratusentals andra spelare över hela världen. Allt detta kan ske exempelvis i bussen på väg hem från skolan. 19

20 Användningen av informationsoch kommunikationsteknik förändrar också sätten att umgås och interagera samt de regler som gäller vid umgänget. De framtida skoleleverna kanske alltmer vill ha omedelbara svar (det har de blivit vana med när de chattat och sms:at osv.) och göra många saker samtidigt. Webbgenerationen håller på att vänja sig vid information på rutor och i många olika former: bilder, video, musik. Det behövs ytterligare undersökningar om hur alla dessa utvecklingstrender skulle kunna utnyttjas som resurser inom skolundervisningen och vid lärande. Det talas också mycket om att kompetens inom informationsoch kommunikationsteknik och förmåga att klara sig i den digitala världen (och inte tillgången till den) eventuellt leder till ojämlikhet bland barn och unga. Om detta stämmer kommer det oundvikligen att synas också i skolvärlden. Det finns redan preliminära forskningsresultat om att användningen av datateknik väsentligt kan förbättra inlärningsresultaten hos elever med en god ekonomisk, social och kulturell bakgrund, medan däremot de elever som har en motsatt bakgrund verkar använda informationsoch kommunikationstekniken på ett annat sätt, och det förefaller som om användningen inte har någon positiv inverkan på deras inlärningsresultat. Enligt OECD är det sannolikt att lärarna till och med förstärker ojämlikheten om de inte förstår och i sin undervisning beaktar betydelsen av den nya digitala ojämlikheten. Lärarnas förhållningssätt är alltså av mycket stor betydelse för att de elever som har en sämre socioekonomisk bakgrund ska lära sig använda informationsoch kommunikationsteknik på ett sätt som gynnar deras lärande. För dagens barn och unga utgör informationsoch kommunikationsteknologin en väsentlig del av livet. De nya generationerna har växt upp med de digitala medierna och inom detta område utmanar ungdomarna lärarnas kunnande och expertis. Denna utveckling kommer kanske i framtiden verkligen att bli en utmaning för den traditionella lärarcentrerade undervisningen. Detta kan man i skolorna förhålla sig till som antingen en möjlighet eller en utmaning. 20

Visa mer