Skola 3.0. Redaktör: Kaisa Vähähyyppä. Layout och illustrationer: Anniina Mikama. Översättning: Lena Björkqvist. Utbildningsstyrelsen 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skola 3.0. Redaktör: Kaisa Vähähyyppä. Layout och illustrationer: Anniina Mikama. Översättning: Lena Björkqvist. Utbildningsstyrelsen 2010"

Transkript

1 1

2 Skola 3.0 Redaktör: Kaisa Vähähyyppä Layout och illustrationer: Anniina Mikama Översättning: Lena Björkqvist Utbildningsstyrelsen 2010 ISBN (hft.) ISBN (pdf) 2

3 Innehåll 4 Förord 6 Kumpulainen och Lipponen: Skola 3.0 Hur förverkliga visionen? 22 Fullan: Leading Change in Technology Implementation 28 Mattila och Miettunen: Klassrummets utveckling till framtidens lärmiljö 41 Ouakrim-Soivio: Datorgenerationen utmanar våra uppfattningar om lärande 46 Ernvall: Yrkeshögskolestuderandenas färdigheter för IT-samhället är läget under kontroll? 57 Hietanen: Synvinklar vad gäller framtiden för sociala medier och kunnande 3

4 Förord De nya digitala teknologierna har skapat helt nya sociala innovationer och bruk särskilt bland ungdomarna. De kommer att skapa nya former och tillämpningar för lärandet. De kan också skapa radikala nya sätt att lära sig och ersätta de nuvarande utbildningsformerna. De digitala teknologierna för också med sig att man måste bedöma vilka nyckelfärdigheter som ska krävas av alla avgöra vilka färdigheter som en ny tids samhällsmedlemmar ska ha. De centrala färdigheter och kompetenser som samhällsmedlemmarna behöver i framtiden är förmåga att tänka (förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande, analysförmåga, förmåga att lära sig, kreativitet och förmåga till innovationer), arbetsfärdigheter (förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation, samarbete och arbete i nätverk), färdigheter i att hantera arbetsverktyg (förmåga att använda information, informations- och kommunikationsteknik och teknologi) och förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet (deltagande i gemensam verksamhet, anpassning till förändringar, flexibilitet, självständigt arbete, företagsamhet, empati, personligt och socialt ansvar). Mängden information och informationens betydelse växer hela tiden. En del av informationen blir gammal snabbt, och tendensen är att allt nyare information utnyttjas. Informationsförmedlingen har blivit effektivare och de allt mångsidigare medierna bombarderar människan med ett ständigt informationsflöde via flera kanaler samtidigt. Andelen kommunikation som innehåller bilder ökar hela tiden informationen är mer visuell än någonsin förut. Informationen håller också på att få en ny karaktär: den är mer inriktad på samhörighet. En betydande del av den nya informationen produceras i nätverk och interaktion. Vi behöver nya former av individuella och kollektiva processer för behandling och produktion av information, för att kunna öka informationens betydelse. Det blir viktigt att söka, behandla, analysera och producera information i en social, teknologisk och visuell dimension. Den information som behandlas i skolan utnyttjas inte tillräckligt för förståelse av det dagliga livet, utan man upprepar information som definierats någon annanstans oftast i läroböckerna. Enligt den nya uppfattningen om kunskap är denna till sin natur mångdimensionell och allt mer socialt konstruerad. Det är också allt svårare att definiera vilket kunskapsstoff som är viktigast och nyttigast med tanke på undervis- 4

5 ning och studier, eftersom det viktigaste verkar vara att förstå osäkerheten och föränderligheten vad gäller informationen. Undervisningsformerna stöder inte till alla delar utvecklingen av de färdigheter i att tänka och arbeta som behövs utanför skolan, i de fortsatta studierna och i arbetslivet. Lärandet i olika virtuella miljöer innebär att sättet på vilket kunskap konstrueras blir allt mer socialt. När man studerar i virtuella miljöer och med hjälp av sociala medier konstruerar och producerar de studerande kunskap som är mer mångdimensionell än det innehåll som studeras. Lärandet sker i interaktion som tvingar till reflektioner och utbyte av åsikter. Det inlärningsresultat som uppstår i processen är betydligt mer omfattande och djupare än ett endimensionellt prov eller svar på papper. För att kunna arbeta i en virtuell miljö krävs dessutom att man ständigt sovrar i information och bedömer den, och därigenom strukturerar man den, vilket fortlöpande utvecklar färdigheterna i att söka och hantera information. De studerande lär sig att analysera, strukturera och kombinera information till helheter i en annorlunda process än den som används när det är frågan om information som färdigbearbetad ges i läroböcker eller av föreläsande lärare. De nya digitala lärmiljöerna och de sociala medierna medför betydande förändringar i hur man lär sig och studerar. De sociala medierna är ett modernt verktyg för interaktion och även ett verktyg för att leda människor. Den tid under vilken eleven och läraren interagerar är så värdefull att den inte kan användas endast för att förmedla information. Undervisningen bör kvalitetsmässigt kunna ändras så att den stöder de nya tidens färdigheter som samhällsmedlemmarna behöver och framförallt utvecklingen av förmågan att tänka. Det pedagogiska välbefinnandet stärks när undervisningen och studierna baseras på en lärmiljö som uppmuntrar till deltagande och lyssnande, som är interaktiv och motiverande och som utnyttjar de sätt att lära sig som är typiska för dagens unga. Läromedlens betydelse är central när det gäller att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik. Vi behöver fler högklassiga, innovativa e-läromedel som är knutna till läroplanerna och som motiverar de studerande och lärarna att lära sig. Denna publikation fortsätter diskussionen om användning av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen, om dess betydelse och behov i den nya tidens skolor. Timo Lankinen Utbildningsstyrelsens generaldirektör 5

6 Skola 3.0 Hur förverkliga visionen? Kristiina Kumpulainen, Utbildningsstyrelsen & Lasse Lipponen, Helsingfors universitet Informations- och kommunikationsteknologin förändrar ständigt vår vardag. Men hur är det med utbildningen? Har de nya teknologierna förändrat utbildningsanordnarnas verksamhetskultur samt undervisningspraxis, och om det är så hur kommer det till uttryck? Är skolan 3.0 ännu förverkligad? I detta kapitel presenteras centrala forskningsresultat om användningen av informations- och kommunikationsteknologi i skolundervisningen och vid lärande. Vi analyserar vad vi har lärt oss av dessa studier och hur detta avspeglar sig i skolornas verksamhet. I slutet av kapitlet fokuserar vi på framtiden i fråga om användningen av teknologi i undervisningen och de nya möjligheter och utmaningar som teknologin för med sig. Vi lyfter fram forsknings- och utvecklingsobjekt som vi anser viktiga för att informations- och kommunikationsteknologin ska bli en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhetskultur. Forskningsresultat om informations- och kommunikationsteknikens inverkan på lärandet och undervisningen Såväl i Finland som i andra länder har det på sista tiden gjorts otaliga utredningar om utbildningsanordnarnas beredskap att integrera informations- och kommunikationsteknologin i lärande-, undervisnings- och skolförvaltningsprocesser. Utredningarna visar att utrustningskapaciteten ständigt ökar, men de visar också tydligt att det finns regionala skillnader och skillnader mellan skolorna. Användningen av informationsoch kommunikationsteknologi i undervisningen och vid lärande granskas i många förvaltningsrapporter med avseende på effektivering av de studerandes inlärningserfarenheter och -resultat. När man svarar på denna fråga bör man dock beakta syftet med studierna inom området och metodologin. I flera kvantitativa studier som behandlar användningen av informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen har man kartlagt utbildningsanordnarnas utrustningskapacitet, mängden av och tillgången till utrustning samt förhållningssätt till att använda teknologi. Hur användningen av informations- och kommunikations- 6

7 teknologi i undervisningen inverkar på inlärningsresultaten, motivationen att lära sig och engagemanget i studierna har däremot i regel undersökts endast genom kortvariga, kvalitativa fallstudier. De kvalitativa fallstudierna har gett inlärningsteoretiskt djuplodande beskrivningar av användningen av informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen i olika klasser och skolor. Dessa är till nytta för lärarutbildningen och forskningen kring lärande, men studierna har dock sällan planerats så att de ska ge allmängiltig kunskap om teknologins inverkan på inlärningsresultaten. Vissa läroämnen och ämnesområden i läroplanen har fått särskild uppmärksamhet när det gäller utvecklingen av användningen av informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen. Studierna ger i dagens läge delvis motstridiga forskningsresultat om informations- och kommunikationsteknologins inverkan på inlärningsresultaten. Det har rapporterats att inlärningsresultaten under vissa förhållanden, i fråga om vissa elever och läroämnen, har förbättrats tack vare användningen av informations- och kommunikationsteknologi. De läroämnen i vilka man har observerat en positiv inverkan är modersmål och litteratur, matematik, främmande språk, naturvetenskap, historia, geografi, idrott samt de övriga konst- och färdighetsämnena. Enligt studierna kommer informations- och kommunikationsteknologins positiva inverkan på lärandet och undervisningen fram tydligast i skolor och i klasser där lärarna har använt teknologin mångsidigt som en del av de planerade lärmiljöerna. Sammantaget verkar det vara så att när informations- och kommunikationsteknologin har införts som en pedagogiskt ändamålsenlig del av lärmiljön har den en positiv inverkan på lärandet. Vi behöver dock mer forskning för att ta reda på om positiva forskningsresultat kan fås i olika kontexter och å andra sidan om positiva resultat fås i samma skola och/eller klass även under en längre tidsperiod. 7

8 Studierna visar ganska samstämmigt att användningen av informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen ökar motivationen att lära sig och förbinda sig till lärandet. Fördelarna med användningen av informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen har i många studier konstaterats vara mer samarbetsinriktat arbete, aktiva och kvalitetsmässigt goda interaktionsprocesser, mer engagemang i studierna och koncentrerat arbete i ämnet i fråga samt effektivare begreppsmässigt lärande. Å andra sidan finns det också studier som har visat att de studerandes informationsbehandling kan vara ytlig i lärmiljöer som använder teknologi, att samarbete och interaktion inte förekommer i tillräcklig utsträckning samt att alla inte deltar lika aktivt. Man har också börjat forska kring hur informations- och kommunikationsteknologin stöder kreativiteten samt förmågan till kritiskt tänkande och problemlösning. Även forskningsrönen i dessa frågor är delvis motstridiga. Fler positiva resultat rapporteras i lärmiljöer i vilka man har inriktat sig på visuell teknologi, som digital videoteknologi och multimedia. Det är uppenbart att det inom detta forskningsområde behövs fler metodologiskt mångsidiga forskningsprojekt som ger möjlighet till generalisering av resultaten. Sammanfattningsvis kan vi säga att informations- och kommunikationstekniken verkligen innebär nya möjligheter för undervisningen och lärandet. Den positiva inverkan som utnyttjandet av informations- och kommunikationstekniken har på lärandet är tydligast när det finns klara pedagogiska mål för arbetet i lärmiljön, när det finns ett verkligt pedagogiskt behov av redskapen, när man i lärmiljön utnyttjar informations- och kommunikationsteknikens möjligheter för att främja lärandet och undervisningen och när hela verksamheten och användningen av redskapen är meningsfull även ur elevernas synvinkel. Det är inte förnuftigt att se på teknologins inverkan på undervisningen och lärandet som ett enkelt orsaksförhållande. I stället ska man undersöka undervisningsteknologin som en del av en mer omfattande kulturell och samhällelig kontext där den används. Detta innebär att man vid undersökning av användningen av informations- och kommunikationsteknologi och dess effektivitet beaktar den pedagogiska verksamhetskultur där lärandet och undervisningen sker. Dessutom betonas i många rapporter vikten av en djupgående förståelse för själva lärprocessens natur och de lösningar som stöder den och dessutom vikten av systematisk tillämpning av dessa i lärmiljöer som utnyttjar teknologi. Genom detta får vi bättre möjligheter att förstå informations- och kommunikationsteknologins möjligheter att stöda lärande och undervisning. 8

9 När man tar i bruk och använder informations- och kommunikationsteknik är det viktigt att ha en infallsvinkel som beaktar lärmiljöns olika element och växelverkan mellan dessa. Den rådande praxisen är dock fortfarande att man bygger upp lärmiljöer som stöds av informations- och kommunikationsteknik genom att införa tekniken som en separat del i miljön. Eller så utvecklas endast någon enskild teknologisk egenskap utan att man desto noggrannare överväger vilken betydelse den har för undervisningen och lärandet. Det är viktigt att man ställer sig följande frågor: Vilken betydelse har informations- och kommunikationstekniken i uppfostran och undervisning? För vilka ändamål behövs de? Vad lär sig eleverna/de studerande i dessa miljöer och vad vill vi att de lär sig? Informations- och kommunikationstekniken tillför i sig inte lärandet något extra utan det viktiga är de intellektuella och sociala handlingar som eleverna utför med dessa redskap. Med tanke på lärandet är det hela lärmiljön, kulturen som är viktig, ingen enskild faktor. Utgångspunkten bör vara uppfattningen om vad lärandet och ett utmärkt tänkande kräver och hur teknologin kan stödja denna verksamhet. Olika teknologiska tillämpningar i undervisningen och främjandet av lärande Tack vare teknologi erbjuds lärarna allt fler arbetsredskap samt läromedel för undervisningen inom temaområden och i läroämnen. Inom undervisningen i främmande språk har man bland annat haft nytta av tillgången till e-läromedel samt av den digitala videoteknologin. Animationer och simuleringar i sin tur har hjälpt eleverna när de studerat komplicerade, abstrakta fenomen i matematik och naturvetenskaperna. 9

10 Digital video och fotografering har effektiverat idrotten samt studierna i andra konstoch färdighetsämnen. Studierna i läroämnena har effektiverats och inlärningsresultaten har blivit bättre då man med teknisk utrustning har dokumenterat prestationerna och de processer som leder till dem och tillsammans analyserat det digitala materialet. Vi får hela tiden nya möjligheter att tillämpa informations- och kommunikationsteknologi i skolundervisningen. Skolornas teknologiska infrastruktur blir också bättre. På sista tiden har intresset för användning av interaktiva tavlor i undervisning och lärande varit relativt stort. I de brittiska skolorna är de interaktiva tavlorna synnerligen vanliga jämfört med andra teknologier. Studier ger motsvarande resultat om effektiviteten av att använda tavlorna. Enligt forskningen är fördelen med att använda de interaktiva tavlorna att de effektiverar undervisningen och förbättrar inlärningsresultaten. Positiva inlärningsresultat erhålls särskilt när tavlorna används tillsammans med andra tekniska verktyg och när användningen är pedagogiskt motiverad. Om presentationsteknologier, exempelvis simuleringar och animationer, används tillsammans med de interaktiva tavlorna är det möjligt att åskådliggöra komplicerade och abstrakta fenomen med hjälp av konkreta exempel och visuella presentationer. Tillgången till och användningen av mobilteknologi och bärbara datorer ökar ständigt också i skolorna. Redskap som baserar sig på mobilteknologin används alltmer som stöd för studier och lärande i olika läroämnen och vid studier inom temaområden. Användningen av mobilteknologi har visat sig fungera särskilt väl när skolans traditionella lärmiljöer utvidgas till det omgivande samhället och informella miljöer. Flera av de läromedelsproducenter som utnyttjar informations- och kommunikationsteknologi har börjat ta fram spel som kan användas som stöd för lärande och un- 10

11 dervisning. Eleverna är motiverade att använda spel, och användningen av spel har konstaterats stödja utvecklingen av förmågan till problemlösning, beslutsfattande, processande av information och arbete i team. De virtuella lärmiljöerna och spelen erbjuder många möjligheter till samarbete, lösning av problem som omfattar flera områden, interaktion och lärande. Teknologi med en visuell dimension engagerar eleverna, och den har ofta ökat det samarbetsinriktade arbetet och interaktionen. De visuella teknologierna verkar vara mycket nyttiga för elever som har inlärningssvårigheter eller andra särskilda behov. Det har också observerats att adaptiv och assisterande teknologi är speciellt lämplig som stöd för lärandet hos elever som behöver särskilt stöd. När den är som mest effektiv kan teknologin identifiera elevernas särskilda behov och därigenom åstadkomma en inlärningssituation som beaktar individuella behov. Dessa redskap ger eleverna självständighet och gör att undervisningen blir ett flexibelt verktyg som motsvarar elevernas behov. Det för närvarande kanske viktigaste fenomenet inom informations- och kommunikationstekniken är det sociala mediet, det vill säga Web 2.0. Med detta avses tjänster som baserar sig på innehåll som användarna producerar och på deltagande samt på växelverkan mellan dem på många olika sätt. Till de vanligaste sociala medierna hör bloggarna och wikierna. Karakteristiskt för de sociala medierna som fenomen är uttryckligen att de erbjuder nya former för kollektivt deltagande, exempelvis nätordboken Wikipedia, som användarna själva skapar, samt videotjänsten YouTube. De sociala mediernas betydelse framgår exempelvis av att inofficiella källor, det vill säga internetanvändarna, ofta publicerar viktiga nyheter och händelser snabbare än de traditionella nyhetsbyråerna (till exempel om tsunamin i Thailand 2004 efter en jordbävning i Indiska oceanen). Å andra sidan verkar det ibland som om den alltmer komplicerade teknologin tar en aktiv roll, börjar leva sitt eget liv och gör oss människor passiva och kraftlösa. Den erfarenheten delas säkert av alla som exempelvis har försökt ändra datorns (även mobilapparaternas) dataskydds- och internetinställningar. Att utnyttja informations- och kommunikationsteknologi kan i bästa fall individualisera undervisningen och lärandet samt utvidga lärandet genom att gå utanför skolans gränser, med andra ord överbryggar klyftan mellan formellt och informellt arbete och lärande. Teknologin möjliggör lärande oberoende av tid och plats. Den möjliggör att man sammanlänkar och skapar interaktion mellan skolan och olika aktörer på lokal och internationell nivå. Teknologin skapar broar mellan olika aktörer. Användningen av teknologi i samarbetet mellan skolan och hemmet har först nu tagit fart. Utvecklingsarbete och nya innovationer behövs. Detsamma gäller skolans samarbete med andra samarbetspartner när man skapar lärmiljöerna. 11

12 Lärarna i centrum vid skapande av skolans pedagogiska verksamhetskultur Allt fler lärare har möjlighet att använda informations- och kommunikationsteknologi i sin undervisning. Fastän det fortfarande finns stora skillnader i skolornas och kommunernas utrustningsnivå har lärarna relativt goda tekniska färdigheter i det dagliga utnyttjandet av teknologi. Lärarnas kunskap om och färdigheter i informationsoch kommunikationsteknologi har blivit bättre tack vare utbildning. Man har satsat mycket på att främja användningen av teknologi i undervisningen. Utbildningen har varit effektivast när man har utgått från lärarnas behov. Fungerande nätverk har också ökat lärarnas planering av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen samt samarbetet mellan aktörerna i nätverken och delande av expertis. Interaktionen i lärarnätverken har dock ofta varit inriktad på frågor som gäller den tekniska användningen av informations- och kommunikationstekniken. Man har kunnat konstatera att samarbete mellan lärarna i frågor som gäller pedagogisk användning av undervisningsteknologi inte är lika vanligt. Att skolorna i Finland använder informations- och kommunikationsteknologi i så liten omfattning har inget samband med de teknologier som används i skolorna eller med lärarnas tekniska färdigheter. De största problemen ligger i att skolkulturen och pedagogiken inte har förändrats i någon större utsträckning samt i att lärarna inte har tillräckliga pedagogiska modeller för att integrera teknologi i undervisningen. Studier har visat att lärarna i Finland ofta använder informations- och kommunikationsteknik för undervisningsrutiner som stöder elevernas individuella och självständiga lärande. Lärarna utnyttjar i ganska liten utsträckning informations- och kommunikationsteknik som stöd för undersökande och problembaserad inlärning eller kollaborativt lärande. Det vanligaste är att man integrerar användningen av informations- och kommunikationsteknik med de befintliga pedagogiska arbetssätten. Lärarna har en central roll när det gäller användningen av informations- och kommunikationsteknologi i skolorna. Även om man skulle ge anvisningar i läroplanen om användning av teknologi är det läraren som i sista hand ansvarar för hur ofta och på vilket sätt teknologi används i undervisningen. Lärarnas kunnande och förhållningssätt inverkar således i hög grad på hur man integrerar teknologi i undervisningen. Det verkar inte finnas något samband mellan hur väl lärarna behärskar teknologi och den faktiska användningen av teknologi i undervisningen. Det som betyder mera är hur man ser på teknologins användbarhet i den egna undervisningen och teknologins lämplighet för lärande. I den framtida lärarutbildningen och fortbildningen bör man sprida användbara pedagogiska lösningar i vilka teknologi utnyttjas. De utvecklingsprojekt i skolorna som har fokuserat på användning av informationsoch kommunikationsteknologi har ganska ofta varit teknologicentrerade. Man har försökt införa ny utrustning eller program i skolans vardag. Mycket sällan har projekt 12

13 med dessa utgångspunkter resulterat i några långvariga förändringar i skolornas eller lärarnas arbetssätt. Efter att försöken avslutats har ivern att använda teknologi minskat betydligt och ofta har man återgått till de gamla bekanta arbetssätten. Om man genom användning av teknologi i undervisningen vill få till stånd bestående förändringar ska man i första hand inrikta sig på att ändra skolans kultur. I ett lärarcentrerat skolsystem som baserar sig på strikt läroämnesindelning ger teknologin inte bättre resultat än den traditionella undervisningen. Teknologi kan bäst utnyttjas i undervisningen genom att kombinera den med arbetssätt som överensstämmer med den nya synen på lärande. Arbetssätt som genomförs i projektform, som integrerar läroämnen och som baserar sig på växelverkan mellan eleverna och på problemlösning ger lärandet och användningen av teknologi i undervisningen helt nya dimensioner. I en sådan skola utgör teknologin i bästa fall ett redskap för informationssökning, differentierat arbete samt växelverkan mellan hem och skola. För att man ska kunna effektivera och öka användningen av informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen krävs att skolan utvecklas strukturellt och pedagogiskt, att tillgången till digitala läromedel är tillräcklig och att lärarna får teknisk-pedagogisk utbildning. Om utbildningen enbart går ut på att lärarna ska lära sig använda olika teknologier slösar man bort värdefulla utbildningsresurser. Det är betydligt effektivare att fokusera på pedagogiska innovationer som utnyttjar teknologi. 13

14 Framtidens professionella lärare ska kunna använda teknologi effektivt tillsammans med olika elever i olika inlärningssituationer. Utöver tekniska färdigheter behöver lärarna pedagogiskt kunnande för att användningen av teknologi ska vara meningsfull och stödja läroplanen. När lärarna börjar använda ny teknologi är de tvungna att ta ställning till hur den ska sammanjämkas med de gamla sätten att göra saker på, vad man ska bevara och vad som behöver ändras och till vad teknologin i själva verket ska användas. Man behöver inte vara någon särskilt skicklig spågumma för att förstå att dessa utmaningar åtminstone inte blir färre i framtiden. Detta beror på att den ständiga teknologiska utvecklingen ger innovationer, till exempel mobilteknologin, som alltid så småningom också når skolorna. Av denna anledning är det mycket viktigt att dryfta infallsvinklar med vars hjälp man bättre kan förstå de utmaningar som införande och användning av kollektiva teknologier innebär. Effektiv användning av teknologi kräver att undervisningspedagogiken utvecklas. Det skulle särskilt behövas mer projektarbete, mer teamarbete bland lärarna och bättre äkta möjligheter till växelverkan för eleverna. När utvecklingsprojekt genomförs bör man beakta behovet av att förändra hela skolkulturen. 14

15 Hur återspeglar sig resultaten av forskning och utveckling kring användning av IKT i undervisningen i skolornas verksamhet? I de finländska skolorna har det redan under två årtionden gjorts väldigt många olika försök med användning av teknologi i undervisningen. Det har exempelvis gjorts omfattande försök med elektroniska läromedel i olika läroämnen, användning av bärbara datorer i undervisningen, lärplattformar, olika operativsystem och mobillärande. Resultaten av försöken visar hur teknologierna kan ingå i skolans undervisning och stödja skolans vardag. Med försöken har man dock inte lyckats få någon omfattande och bestående förändring vad gäller att implementera användningen av teknologi i lärarnas arbete och elevernas lärande. Endast ett fåtal av de lärare som använder teknologi i sin undervisning har ändrat sina undervisningsrutiner. Trots otaliga tekniska innovationer har teknologi således inte blivit ett vardagligt redskap i undervisning och lärande. En av de viktigaste orsakerna till att de olika undervisningsförsöken har haft så liten effekt anses vara deras tekniska utgångspunkt. I undervisningsförsöken har man ofta utgått från att det finns en viss ny teknologi vars möjligheter man vill pröva i undervisningen. Försöken har ofta varit av engångsnatur och man har inte ens haft som mål att få till stånd förändringar i skolans arbetssätt på ett djupare plan. Efter försöken har man i skolorna återgått till de gamla arbetssätten. Däremot har användningen av teknologi i undervisningen varit lyckad i försök där teknologi har använts som redskap för förändring och som stöd för införande av nya pedagogiska modeller eller kritisk granskning av det egna arbetet. I dessa försök har man inte försökt få mer teknologi till skolorna utan använt befintlig teknologi som redskap för förändringar i skolorna. För att informations- och kommunikationsteknologin ska bli en naturlig del av skolans verksamhetskultur krävs att användningen av teknologi integreras i de pedagogiska rutinerna. Om man inte ändrar skolans strukturer kommer teknologin inte att bli ett redskap för lärarna och eleverna. De nya synerna på lärande, som betonar samarbete och social konstruktion av kunskap, kräver att den grundläggande utbildningen i Finland förändras. I denna förnyelseprocess spelar teknologin en viktig roll. Även de samhälleliga förändringarna, exempelvis den ökande kulturella mångfalden och behoven hos elever med särskilda behov, innebär nya utmaningar för skolorna. Skolan ska vägleda till informationssökning och konstruktion av kunskap. I framtiden blir det viktigt att kunna kombinera och tillämpa det man har lärt sig i olika kontexter. Därför bör skolornas läroplaner reformeras så att de baserar sig på omfattande helheter i vilka man kombinerar läroämnen. I framtidens skola bör eleverna redan från att de är små vänja sig vid projekt- och teamarbete. Ett centralt krav i dagens arbetsliv är att man ska ha förmåga att delta i olika, snabbt varierande grupper. I framtiden kommer detta att bli ännu viktigare. Framtidens skola bör beakta detta krav även i den praktiska verksamheten. Skolornas 15

16 traditionella skiljemurar kommer att brytas ned och i framtiden arbetar man i multiprofessionella undervisnings- och lärandeteam som överskrider skolornas gränser. Teknologi utgör en del av förnyelseprocessen i skolan och den är ett naturligt och nödvändigt redskap i det dagliga arbetet och verksamhetskulturen och inte ett extra komplement. Det verkar vara mycket viktigt att skolan har en egen strategi för användningen av informations- och kommunikationsteknologi för att användningen av teknologin i undervisningen ska ha någon inverkan. I skolans IKT-strategi förutspår man framtiden och tar ställning till hur användningen av teknologi ska bli en del av skolans vardag och långsiktiga utvecklingsarbete. I strategin för användningen av informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen utgör också fortlöpande utvärdering av de uppsatta målen och deras utvecklingsfaser en naturlig del. För att teknologiska innovationer ska kunna införas och bli en del av skolans dagliga verksamhet krävs ett uthålligt engagemang av hela skolkollektivet. I detta arbete spelar ledning och strategisk planering i skolan en viktig roll. Om den offentliga sektorn och företagen tillsammans skulle utveckla teknologiska lösningar skulle det leda till nya, potentiella lösningar för användningen av teknologi och för förändring av skolkulturen. 16

17 Skola 3.0 utmaningar och möjligheter Lärandet, kompetensbildningen och informationsskapandet i det allt mer diversifierat samhället befinner sig i ett brytningsskede. För att kunna utveckla vårt samhälle och individernas välbefinnande är det i dessa tider mycket viktigt att vi ständigt främjar lärandet och stöder samhällsmedlemmarnas aktivitet. Särskilt viktiga grupper är de äldre studerande, de som har inlärningssvårigheter samt de individer och grupper som har en annan kulturell bakgrund. De sociala nätverken och kollektiva arbetsformerna har blivit viktiga redskap för skapande av kunskap samt konstruktion av lärande och kunnande. En utmaning som vi står inför idag i fråga om utbildningen är att kunna skapa lärmiljöer där verksamhetskulturen stöder växelverkan mellan människor och delande av lärande och kunnande samt skapande av kunskap. Teknologin, som ständigt utvecklas, erbjuder nya möjligheter för kollektiv verksamhet, lärande och kunskapsbildning och -delning. I den samhälleliga diskussionen har man i allt högre grad fokuserat på vad det att ha teknologi överallt betyder för främjande av aktivitet och lärande hos personer i olika ålder och personer med olika bakgrund. Man har insett att det är viktigt att leda det teknologiska utvecklingsarbetet tvärvetenskapligt och multiprofessionellt, för att teknologin på bästa möjliga sätt ska gagna individernas lärande i olika miljöer. Med hjälp av innovativ teknologi kan eleverna och lärarna på ett nytt sätt vara närvarande i interaktion, samarbete och skapande av kunskap oberoende av tid och rum. De nya möjligheter och utmaningar som teknologin medför kräver att man även tar elevernas skapande av identitet i beaktande. 17

18 Det är en pedagogisk utmaning att kunna utnyttja styrkan i de teknologiska innovationerna för meningsfullt och livslångt lärande. När det gäller undervisningskontexten ska teknologin naturligtvis också vara annat än ett redskap för kommunikation och underhållning. Vår uppgift som fostrare och beslutsfattare inom utbildningssektorn är att säkerställa att alla elever omfattar en verksamhetskultur där användningen av teknologi stöder lärandet i olika verksamhetsmiljöer samt ett aktivt deltagande i samhället. Elever och studerande deltar och lär sig förutom i traditionellt, formellt skolarbete och i en fysisk lärmiljö i skolan även i otaliga andra nonformella, informella och virtuella miljöer. Informellt lärande sker ständigt i skolan och utanför skolan, hemma, i utövandet av fritidsintressen, i klubbar och tillsammans med kompisar. De nonformella lärmiljöerna utanför skolan, som vetenskapscentra, bibliotek och utställningar på museer bjuder på allt mångsidigare möjligheter till studier och lärande. Det kommer att vara en stor utmaning inom framtidens pedagogik att kunna utnyttja de allt mer omfattande lärprocesserna och lärmiljöerna på ett ändamålsenligt sätt i de allmänbildande studierna och den allmänbildande undervisningen. Undervisningen borde bygga broar mellan olika lärmiljöer och deras kulturella kapital. Det är också nödvändigt att stödja lärarnas arbete och utvecklingen av deras yrkesmässiga kompetens, för att de ska kunna utnyttja olika lärmiljöer, kunskapsreserverna i dessa samt redskap i undervisningen. Även den traditionella läroplanen bör utvecklas så att den mångsidigare än förut beaktar de nya lärmiljöerna, processerna i anslutning till lärandet och de teknologiska redskap som stöder dessa. Allestädes närvarande i fråga om lärande betyder att lärandet betraktas som en livsomfattande och livslång process. Lärande sker överallt även utanför den formella utbildningen. För att man 18

19 ska kunna stödja och ständigt utveckla lärandet och kunnandet i föränderliga verksamhetsmiljöer behövs multiprofessionellt samarbete och tvärvetenskaplig forskning samt en verksamhetskultur som stöder dessa. Klassrummet som fysisk miljö främjar uppkomsten av en viss typ av växelverkan: läraren och eleverna har en förhandsuppfattning om vad man kan göra i klassen och vilken ställning var och en har i verksamheten. När man går ut ur klassrummet skapas möjligheter för en ny typ av växelverkan och situationsdefinitioner, som man nödvändigtvis inte skulle se i ett klassrum. Elevernas kunskaper kan lättare komma fram utanför klassrummet. Barn lär sig exempelvis att använda ny teknologi betydligt snabbare än vuxna, vilket man bör utnyttja genom att ta i bruk bärbara datorer, mobiler, surfplattor och andra apparater som lätt kan användas. Barn lär sig snabbt att utnyttja teknologi och utvecklar också snabbt nya sätt att dra nytta av teknologi, så användning av tekniska redskap är ett förträffligt sätt att ge barnen möjlighet att visa sin kompetens och aktivitet. De nya formerna för lärande och kunskapsskapande, de nya redskapen och miljöerna ger individerna, utbildningsanordnarna, arbetslivet, familjerna och fritidsarrangörerna olika möjligheter och utmaningar. De trådlösa telekommunikationsnäten och mobilapparaterna ger oss tillgång till innehåll förmedlat av internet till exempel studiematerial på alla möjliga olika ställen: kaféer, butiker, tåg och bussar. Tack vare den teknologiska utvecklingen kan eleverna söka information på Google, skriva artiklar för Wikipedia och göra videoklipp för YouTube, dela sina tankar med andra i en blogg, delta i en videokonferens eller spela onlinespel med hundratusentals andra spelare över hela världen. Allt detta kan ske exempelvis i bussen på väg hem från skolan. 19

20 Användningen av informations- och kommunikationsteknik förändrar också sätten att umgås och interagera samt de regler som gäller vid umgänget. De framtida skoleleverna kanske alltmer vill ha omedelbara svar (det har de blivit vana med när de chattat och sms:at osv.) och göra många saker samtidigt. Webbgenerationen håller på att vänja sig vid information på rutor och i många olika former: bilder, video, musik. Det behövs ytterligare undersökningar om hur alla dessa utvecklingstrender skulle kunna utnyttjas som resurser inom skolundervisningen och vid lärande. Det talas också mycket om att kompetens inom informations- och kommunikationsteknik och förmåga att klara sig i den digitala världen (och inte tillgången till den) eventuellt leder till ojämlikhet bland barn och unga. Om detta stämmer kommer det oundvikligen att synas också i skolvärlden. Det finns redan preliminära forskningsresultat om att användningen av datateknik väsentligt kan förbättra inlärningsresultaten hos elever med en god ekonomisk, social och kulturell bakgrund, medan däremot de elever som har en motsatt bakgrund verkar använda informations- och kommunikationstekniken på ett annat sätt, och det förefaller som om användningen inte har någon positiv inverkan på deras inlärningsresultat. Enligt OECD är det sannolikt att lärarna till och med förstärker ojämlikheten om de inte förstår och i sin undervisning beaktar betydelsen av den nya digitala ojämlikheten. Lärarnas förhållningssätt är alltså av mycket stor betydelse för att de elever som har en sämre socioekonomisk bakgrund ska lära sig använda informations- och kommunikationsteknik på ett sätt som gynnar deras lärande. För dagens barn och unga utgör informations- och kommunikationsteknologin en väsentlig del av livet. De nya generationerna har växt upp med de digitala medierna och inom detta område utmanar ungdomarna lärarnas kunnande och expertis. Denna utveckling kommer kanske i framtiden verkligen att bli en utmaning för den traditionella lärarcentrerade undervisningen. Detta kan man i skolorna förhålla sig till som antingen en möjlighet eller en utmaning. 20

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen)

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Mårten Almerud Internationaliseringsansvarig Pedagogiska institutionen Umeå

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people -

employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people - employee engagement concept (Eec) - a respectful work life designed around people - The story Världen förändras allt snabbare och vi behöver göra saker på ett annorlunda sätt Tänk dig en arbetsplats som

Läs mer

Helping people learn. Martyn Sloman Carmel Kostos

Helping people learn. Martyn Sloman Carmel Kostos Helping people learn Martyn Sloman Chartered Institute of Personnel and Development Carmel Kostos Zest for Learning i d k/ t ti www.cipd.co.uk/presentations www.cipd.co.uk/helpingpeoplelearn Some propositions

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

DE TRE UTMANINGARNA..

DE TRE UTMANINGARNA.. DE TRE UTMANINGARNA.. SYSTEM MATERIAL PROCESSER PROTOTYP UTVECKLING SERIE UTVECKLINGSFASER NY LEVERANTÖR System Process AS9100 NadCap Geometri Legering In718/ Ti Rf/ Al Standard ISO9000 TID RESAN MOT MÅLET

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

International Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se

International Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se International Baccalaureate rolf.oberg@taby.se Open House 29 November 2011 International Baccalaureate Staff: Principal: Henrik Mattisson Head of programme: Mona Lisa Hein IB coordinator: Study councellor:

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

Mina målsättningar för 2015

Mina målsättningar för 2015 Mina målsättningar för 2015 den / - 1 Vad har jag stört mig på under 2014? När jag tänker på det, vill jag verkligen ändra på det i framtiden. Under 2014 har jag varit så nöjd med detta i mitt liv. Detta

Läs mer

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

KAPITEL12 LEDARSKAP. Jacobsen & Thorsvik

KAPITEL12 LEDARSKAP. Jacobsen & Thorsvik KAPITEL12 LEDARSKAP 1 VAD ÄR LEDARSKAP? 1. Ledarskap är en rad handlingar som utövas av en eller flera personer. 2. Ledarskap har till avsikt få andra att göra något 3. Ledarskap ska bidra till att organisationer

Läs mer

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 A library project, not a web project New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 Daniel Andersson, daniel@biblioteket.se 1 Daniel Andersson Project manager and CDO at, Stockholm Public

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15)

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15) IAK5 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design &2, 4 hp (H5) Antal respondenter: 6 : Svarsfrekvens: 6,25 %. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information

Läs mer

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011 Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16)

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) Antal respondenter: 14 : 3 Svarsfrekvens: 21,43 % 1. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information om kursens innehåll

Läs mer

1 (4) Toward a 21 st Century Mathematics Curriculum Resource ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

1 (4) Toward a 21 st Century Mathematics Curriculum Resource ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Toward a 21 st Century Mathematics Curriculum Resource ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ 1 (4) Curriculum resources 1 are widely used in Sweden as well as in many other countries in the world. Research

Läs mer

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Ny värld ny läroplan Vår tids läskompetens Kritisk läskunnighet Multilitteracitet allmänt Multilitteracitet i LP 2016 LP- strukturen

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Karlstad 16 november Erik Backman, FD utbildningsvetenskap Håkan Larsson, professor idrott Gymnastik och idrottshögskolan

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Designmönster för sociala användningssituationer

Designmönster för sociala användningssituationer Designmönster för sociala användningssituationer Baserat på Interaction design patterns for computers in sociable use, kommande artikel i International Journal of Computer Applications in Technology, matar@ida.liu.se

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet Svenska som additivt språk Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet 2009 09 11 1 Språket börjar över potatismoset (A.M. Körling 2008) bas utbyggnad

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad.

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. har varit aktivt sedan 2004, men min bransch erfarenhet började redan 1983. Jag sysslar

Läs mer

Skrivundervisning och skrivstöd efter Åsa Wengelins föreläsning, MAH vt Planera Planning Omsätta till språk Translation Redigera - Revision

Skrivundervisning och skrivstöd efter Åsa Wengelins föreläsning, MAH vt Planera Planning Omsätta till språk Translation Redigera - Revision Skrivundervisning och skrivstöd efter Åsa Wengelins föreläsning, MAH vt-2011 Planera Planning Omsätta till språk Translation Redigera - Revision Skriva Att skriva text en av de mest arbetsminneskrävande,

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING

OPEN NETWORKED LEARNING OPEN NETWORKED LEARNING Internationell kurs och arena för gränsöverskridande samarbete Lars Uhlin (Karolinska institutet) Maria Kvarnström (KI), Lotta Åbjörnsson, Maria Hedberg & Kenneth Johansson (LU),

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

What will teachers do with SF?

What will teachers do with SF? What will teachers do with SF? Mikael Thunblom Martin Larsson Martin Larsson Mikael Thunblom Martin Larsson Mikael Thunblom Mikael Thunblom The Principle The Teachers Mikael Thunblom The Swedish

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten

Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ltv 2015.1.1.1-839 Sakområde: Organisation och beslutsstruktur samt Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Dekan Avdelning/kansli:

Läs mer

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö.

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Varje oktober sedan år 2000 kommer världsledande ljusdesigners till Alingsås för att ljussätta centrala delar av staden.

Läs mer

GYMNASIEARBETE: NINJARENA - VÅRAT EGET SPEL

GYMNASIEARBETE: NINJARENA - VÅRAT EGET SPEL Grafiskt Utbildningscenter VT 2015 GYMNASIEARBETE: NINJARENA - VÅRAT EGET SPEL Jordi Orrellana Herrera Yonathan Sarria Flood Liam Fritzson Handledare: Per Djerf 1 av 11 Abstract The following set of papers

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Digitala resurser: Hjälpmedel för att förbättra studenternas lärande? Lena Zetterqvist 2014-03-20

Digitala resurser: Hjälpmedel för att förbättra studenternas lärande? Lena Zetterqvist 2014-03-20 Digitala resurser: Hjälpmedel för att förbättra studenternas lärande? Lena Zetterqvist Matematisk statistik / Matematikcentrum Lunds tekniska högskola / Lunds universitet 2014-03-20 Digitala resurser Digital

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg: Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?

Läs mer

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency Kursplan JP1040 Japanska III: Språkfärdighet 15 högskolepoäng, Grundnivå 1 Japanese III: Language Proficiency 15 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter avslutad kurs ska de studerande

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

NYANLÄNDA OCH LÄRANDE

NYANLÄNDA OCH LÄRANDE NYANLÄNDA OCH LÄRANDE En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 6:2010 NYANLÄNDA OCH LÄRANDE en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF By 0 - Are you searching for Sparbankerna pdf Books? Now, you will be happy that Sparbankerna PDF is available at our online library

Läs mer

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING Nu ett nytt kompetenskrav! Parul Sharma Head of CSR Compliance, Advokatfirman Vinge Leverantörsled; inköp och upphandling Nu ett nytt kompetenskrav! Miljö Mänskliga

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Helping out in the kitchen or how to measure engagement

Helping out in the kitchen or how to measure engagement 2015-01-22 Av Patrik Österblad Helping out in the kitchen or how to measure engagement Let's kick off with a fable so you get the hang of it... http://www.kidsfables.com/the-lion-and-the-ant/index.htm

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer