Begravningspastoral för Glanshammar församling

Transkript

1 Begravningspastoral för Glanshammar församling Den pastoralteologiska grunden för Svenska kyrkans begravningsverksamhet beskrivs i kyrkoordningen: I begravningsgudstjänsten tar församlingen och de sörjande avsked och överlämnar den som har dött åt Guds barmhärtighet. Kyrkan tror och bekänner att Jesus Kristus genom sin död har burit människans död och genom sin uppståndelse segrat över döden och öppnat vägen till det eviga livet. Vid begravningen kommer såväl sorgen och dödens allvar som hoppet och uppståndelsens ljus till uttryck. Den blir samtidigt en påminnelse för de närvarande att själva besinna sig inför livets frågor och dödens allvar. Den dubbelhet av död och liv, mörker och ljus som finns i varje människas liv och i korsets evangelium sätter således sin prägel på begravningen, men sorgen och döden får en ny och annorlunda karaktär, när den bärs upp av uppståndelsens och den himmelska lovsångens ton. 1 Därtill skall tilläggas att begravningsverksamheten är en av de mötesplatser där Glanshammars församling under ett år möter många av sina medlemmar. Därmed är begravningsverksamheten en central del av församlingens verksamhet som vill lyfta fram vikten av att förkunna hopp och ge omsorg om familjer. Denna pastoral tar hänsyn till detta i själavård och gudstjänst, och genomsyrar nedanstående rutiner. Inledning Vid kyrkomötet rekommenderades varje församling att utforma en lokalt förankrad begravningspastoral. Denna rekommendation förnyades i ett pastoralt brev från Svenska kyrkans biskopar Biskoparna definierar begravningspastoralens ändamål: Begravningspastoralen är en lokal överenskommelse om hur anställda och förtroendevalda i församlingen/församlingarna avser att arbeta med begravningsfrågorna. Syftet är en fungerande praktiskt användbar text, formulerad och genomtänkt för lokala förhållanden. Pastoralen är ett arbetsledningsinstrument för kyrkoherden och det åligger de anställda att lojalt följa de riktlinjer som läggs fast i begravningspastoralen. 3 Detta dokument utgör kyrkoherdens riktlinjer för begravningspastoral i Glanshammar och är ett led i kyrkoherdens ansvar att leda och fördela arbetet 4 i Glanshammars församling. Begravningspastoralen tillhandahåller riktlinjer för Glanshammars församlings präster, expeditionspersonal och kyrkogårdspersonal. Dessa riktlinjer är framtagna i samtal mellan kyrkoherde, ovanstående personal samt förtroendevalda. Detta dokument kompletteras med: Särskilda arbetsrutiner för expeditions- och kyrkogårdspersonal för hantering av begravningsärenden. Riskbedömning/rutin vid gravgrävning Etiska regler vid gravgrävning. 1 Kyrkoordningen, kapitel 24, inledningen. 2 Kyrkolivsutskottets överväganden till motion 2003:25. 3 Begravning ett brev från Svenska kyrkans biskopar, 2006, sid Arbetsdomstolen 1929/29. 1

2 Etiska regler vid arbete på kyrkogård. Etiska regler vid hantering av kistor och urnor Glanshammar församling utför begravningsverksamhet på följande platser: Glanshammar kyrkogård, Rinkaby kyrkogård, Lillkyrka kyrkogård samt Ödeby kyrkogård, samt i dessa kyrkor. Tillgänglighet Kontakt. Begravningsbyråer och sorgehus kommer i kontakt med församlingen för att boka begravningstid, planera begravning och för själavård: I första hand genom att under kontorstid kontakta Glanshammar församlings expedition. Där bokas begravningstid samt förmedlas kontakt med präst, vaktmästare och musiker. Vid borgerliga begravningar om tillhörighet i Svenska kyrkan föreligger endast musiker, i annat fall varken musiker eller präst. I andra hand utanför kontorstid, eller i särskilda fall, genom att kontakta präst. Denna lovar ingen begravningstid utan återknyter senast påföljande dag till expeditionen för bokning av tid, kyrka och för samordning med begravningsbyrå. Telefonnummer och adresser finns att tillgå på församlingens hemsida eller Bemötande. Församlingens personal förväntas bemöta sorgehus med saklighet, vänlighet, öppenhet, empati och diskretion. Expeditionspersonal förmedlar själavårdsärenden vidare till präster. Tillgänglighet Församlingens kyrkogårdar är alltid öppna för besök. Kyrkorna är handikappanpassade för rörelsehindrade och försedda med hörselslinga. Kyrkorna är öppna för enskild andakt i samband med gudstjänster. Kyrkorna skall vara öppna och tillgängliga för sorgehus och gudstjänstdeltagare minst 30 minuter före utsatt gudstjänsttid. Själavård På förfrågan skall församlingens präster, när de är i tjänst, stå till förfogande för själavård och andakter i samband med dödsfall. Församlingen förpliktar sig att i samband med begravning och dödsfall tillhandahålla följande själavård: Att ledsaga döende och anhöriga vid dödsbädden. Riter för detta återfinns i kyrkohandboken under Utfärdsbön och Bisättning. Att ledsaga sörjande i sorgeprocessen. Att när detta önskas delta vid gravsättning, fira minnesgudstjänster och andakt i samband med visning/och enskilt avsked. Präst samråder efter anhörigas önskan med begravningsbyråns representant om de praktiska frågorna vid gestaltandet av visning och använder sig av därvid angiven andakt. Präst skall vid inbjudan delta i minnestunder. Präst skall ha kontaktat de närmast anhöriga senast fem dagar före begravningen. Församlingen erbjuder själavårdskontakt efter begravningen. 2

3 Barn När barn drabbas av dödsfall i dess närhet, bör särskild omsorg om barnet iakttas. Församlingens präster har rutiner för kontakt med dagis, förskola och skola samt för särskilt utformade gudstjänster där barnen är delaktiga. Präst bör i sorgesamtal vara vaksam på barnets behov och inleda samtal med vuxna i dess omgivning om barnets särskilda behov av stöd. Prästen tar kontakt med ansvariga för församlingens barn och ungdomsverksamhet. I förekommande fall bör kurator och därför särskilt utbildad personal kontaktas för samtal. Personal på dagis, förskola eller skola bör ges stöd och efter sådan kontakt kan präst bjuda in till samtal i barnets skolklass. Begravningsakten kan utformas så att barnen själva är delaktiga i symbolhandlingar. Församlingen erbjuder en begravningsgudstjänst eller när det bedöms pastoralt lämpligare en andakt även vid dödsfall av foster. Detta gäller även aborterade foster. Där erbjuder församlingen även hjälp med den eventuella skuldproblematik som uppstått. 5 Gudstjänstens utformning Vid begravningsgudstjänster i församlingen följs kyrkohandboken med dess riktlinjer. Anhörigas delaktighet i begravningsgudstjänstens utformande uppmuntras. Anhörigas aktiva deltagande i val av musik, bibeltexter och böner understöds av präst och musiker. Likaså tillhandahåller präst och musiker stöd när det gäller placering av psalmer, solosång och instrumentalmusik i gudstjänsten. Begränsningar i ovan sagda är ibland nödvändiga för att bevara kyrkorummets helgd och begravningsaktens värdighet. Nedanstående begränsningar skall iakttas: Musik, symboler och poesi som kan uppfattas stötande i sammanhanget samt musik och poesi med budskap konträra till begravningsaktens eget budskap om Guds barmhärtighet, livets värde, gravfrid, den avlidnes heder och uppståndelsehoppet. Tjänstgörande präst avgör utifrån dessa riktlinjer hur ovanstående situationer skall hanteras på ett pastoralt riktigt sätt. Tacksägelse läses enligt överenskommelse med sorgehuset en söndag efter begravningen och en särskild inbjudan skickas ut eller ges till de närmast anhöriga. Vid gudstjänsten kungörs den avlidnes namn och ålder samt infogas i den allmänna förbönen. Samtidigt tänds ett ljus i den därför avsedda ljushållaren. Minnesgudstjänst för årets avlidna firas då det är möjligt i Glanshammar kyrka, Lillkyrka kyrka och Rinkaby kyrka i samband med Allhelgonahelgen. Präster finns tillgängliga i kyrkorna för samtal. Samverkan Glanshammars församling samverkar med ett flertal institutioner och begravningsbyråer i frågor gällande begravningsverksamhet: För samverkan med begravningsbyråer ansvarar präst. För samverkan med skola ansvarar präst. För samverkan med äldreboenden och vårdhem ansvarar präst. Ingen sjukhuskyrka finns inom församlingens gränser. Rutiner för kris- och katastrofhantering finns i därför särskild pärm. För samverkan med andra församlingar ansvarar kyrkoherden. 5 Begravning ett brev från Svenska kyrkans biskopar, 2006, sid. 43f.. 3

4 För jourtelefon ansvarar kyrkoherden. Kyrkoherden beslutar från fall till fall (Kyrkoordningen kap 42 9) om upplåtelse av gudstjänstlokal för begravning av person som inte tillhör Svenska kyrkan samt (kap 41 6) för upplåtelse av gudstjänstlokal för begravningsgudstjänster i annat trossamfunds ordning. För borgerliga begravningar upplåts gravkapellen. Präst, anställd eller förtroendevald i församlingen förrättar inte borgerlig begravning. Miljöhänsyn och miljöcertifiering Glanshammars församling har en policy för miljöarbete som även gäller i begravningsverksamheten. Konflikter Kyrkorådet delegerar ansvar för dessa frågor till kyrkoherden vid konflikter gällande kyrkogårdsärenden. Vid konflikter vad gäller ett begravningsärende skall den präst som har kontakt med sorgehuset underrätta kyrkoherden och överlåta ärendet till denne. Uppföljning Församlingens präster samordnar och utvärderar kontinuerligt begravningspastoralen. Kyrkoherde och arbetsledare på kyrkogården för ett löpande samtal om begravningspastoralen. Kyrkoherden och arbetsledaren på kyrkogården utvärderar varje år begravningspastoralen och presenterar utvärderingen för kyrkorådet. Glanshammar Anders Lennartson Kyrkoherde 4

5 Bilaga till Glanshammar församlings begravningspastoral Begravningsärenden, rutiner för expeditions-och kyrkogårdspersonal Expeditionspersonal Anmälan och registrering av dödsfall vid kyrklig begravning Begravningsbyrå eller anhöriga kontaktar expeditionen och expeditionspersonal undersöker i bokningskalendern vilka tider för begravning som är tillgängliga. I samråd med begravningsbyrå och eventuellt de anhöriga lägger expeditionspersonalen fast tid och datum för begravningsgudstjänsten. Dessutom informeras begravningsbyrån om tjänstgörande präst och bokar vid behov lokal för minnestund. I första hand väljs en av församlingens ordinarie begravningstider. Undantag kan dock göras och andra tider väljas om det är möjligt att boka präst, musiker, och tiden är lämplig för kyrkogårdspersonalen. Dödsfallsanmälan ifylls under pågående samtal för att säkerställa att de ifyllda uppgifterna stämmer. Expeditionspersonalen fastställer om den avlidne var kyrkotillhörig genom att se efter i KBOK. När dödsfallsanmälan inkommit med post/fax från begravningsbyrå kontrollerar expeditionspersonalen att alla uppgifter på anmälan stämmer överens med den eget ifyllda anmälan. Därefter skriver expeditionspersonalen ut en begravningsblankett från KBOK, antecknar tacksägelsen och samråder med präst om en skriftlig inbjudan till tacksägelsegudstjänsten. Begravningsblankett lämnas till tjänstgörande präst. Kopia på dödsfallsanmälan lämnas till musiker och till kyrkogårdspersonalen. Efter begravningsgudstjänsten signerar och återlämnar präst som genomfört begravningsgudstjänsten begravningsblanketten till expeditionen. Expeditionspersonalen registrerar begravningen i K-boken. Urnnedsättningar bokas via församlingsexpeditionen. Anmälan och registrering av dödsfall vid borgerlig begravning Expeditionspersonalen kontrollerar om den avlidne var kyrkotillhörig. Vid kyrkotillhörighet tillhandhåller församlingen musiker, dock inte präst. Tacksägelse i kyrkan kan ske om så önskas. I de fall personen inte var kyrkotillhörig bokas begravningstid och meddelas kyrkogårdspersonalen enligt ovan. 5

6 Kyrkogårdspersonal Inledning Ordningsregler finns anslagna vid ingångarna till kyrkogårdarna All kyrkogårdspersonal skall visa respekt och omsorg i bemötande av anhöriga till avlidna, därtill även att visa respekt och vördnad i hantering av kistor, urnor och avlidna enligt särskild policy. Förmannen eller präst visar anhöriga vid behov de gravar som är lediga. Begravningsbyrå kommer till kyrkorna med kistan. Kistan tas in i kyrkorna med hjälp av höj och sänkbar kisthanteringsvagn. Detta sköts av begravningsbyrån och kyrkvaktmästare. Kyrkogårdsanställda samt präster har tillgång till kyrkornas nycklar och larmkoder.. Vid bisättning Kistan körs på kisthanteringsvagn till kyrkorna där den lastas över på katafalk. Ljus tänds i kyrkorna. Detta sköts av begravningsbyrån och kyrkvaktmästare. Vid jordfästing Kyrkogårdspersonal kontrollerar namn och personnummer på arbetsorder mot namn och personnummer på kista. Prästen kontrollerar att namnet stämmer på kistan Kistan levereras till kyrkorna senast en timme före begravningsgudstjänsten. Den transporteras på kisthanteringsvagnen in i kyrkan. Kistan ställs på plats. Vid förfrågan tillhandahålls ett bårtäcke. Blommor levereras och placeras ut. Blomsterkransar ställs efter behov på därför framställda kransställ. Ljusstakar ställs fram och mullåda ställs till höger om kistans huvudände. Blommor och ljus ställs på altaret. Senast en halvtimme före jordfästningen tänds ljusen. Kyrkogårdspersonal är på plats för att se till att allt är i ordning. I samråd med präst startar kyrkogårdspersonal klockringning. Präst hämtar anhöriga om de ej sitter i kyrkan. Under begravningsgudstjänsten finns kyrkogårdspersonal tillgänglig och ser till att allt är i ordning. Vid gudstjänstens slut öppnar kyrkogårdspersonal porten/dörren till kyrkan och startar klockringningen. Tillfälle till fotografering bereds de anhöriga. Därefter släcks ljusen ned och begravningsbyråns representant/ kyrkogårdspersonal bär ut blommor till graven eller lägger dem utanför kyrkan. Vid direkt transport till krematoriet tas kistdekorationen bort och läggs ut tillsammans med övriga blommor och kransar och kistan lastas därefter in i begravningsbilen av begravningsbyråns representant och kyrkvaktmästare. Gravgrävning Arbetsorder från expeditionen anländer till kyrkogårdspersonalen som kontrollerar plats och namn. Vintertid; skotta upp till graven, lägg på ett värmetråg, i god tid innan graven grävs. Graven grävs normalt fyra dagar före begravningen. Om detta inte är möjligt meddelas de anhöriga av kyrkogårdspersonal, genom begravningsbyrån, om tidpunkten för gravsättningen. Tidpunkt för gravsättning beror på när gravintyget anländer till expeditionen. Kistdjup kontrolleras mot gravbok. Graven täcks med särskilt lock. Jorden körs till uppläggningsplats eller läggs i jordlåda. Vid grävning av urngrav läggs jorden i en skottkärra. Gravgrävning och gravsättning, se särskild policy. Vid kistsättning sänks kistan manuellt med sänkband. Kistan täcks med sand. Återfyllning av grav görs i anslutning till gravsättningen. Kransar läggs ut på graven, ny grav markeras med ett kors med namn, graven och området 6

7 vid graven städas. Gravsten återmonteras. Arbetsordern ifylls med datum, djup, kvarter och gravplatsnummer. Urnnedsättning Kontrollera med arbetsorder var urnan skall sättas ned och stäm av namnet på urnan mot namnet på arbetsordern. Vid vinter sker skottning av gravplats och uppvärmning med värmetråg. Kyrkogårdspersonal möter de anhöriga i kyrkan. De anhöriga tillfrågas om klockringning och om de önskar bära urnan själva. Vid graven kan anhöriga själva sätta ned urnan, i annat fall hjälper kyrkogårdspersonal till. Därefter skottas urngraven igen för hand. Minneslund Urnorna grävs ned i enskildhet. Endast kyrkvaktmästare är närvarande. Platsen för urngraven är anonym. Ingen spridning av aska förekommer. Hämtning och förvaring av urnor Detta sker regelbundet från Örebro krematorium (på sommaren oftare). De transporteras till Glanshammar kyrkas bisättninglokal. Denna lokal är låst. 7

8 Svenska kyrkan Glanshammar församling Etiska regler vid gravgrävning Generella regler om ordning och etik på begravningsplatserna finns i begravningslagen andra kapitel där det i 12 anges En begravningsplats skall hållas i ordnat och värdigt skick och den helgd som tillkommer de dödas vilorum skall alltid beaktas. Därtill anges i 13 En grav får öppnas bara genom innehavarens av begravningsplatsens försorg. Graven får inte öppnas på ett sådant sätt att stoft eller aska skadas. I kapitel 5 i Risker och etiska aspekter i samband med gravgrävning lyfts en rad frågor om hur gravgrävningsarbetet ska utföras från etiska utgångspunkter. Det innebär att det etiska hänsynstagandet måste ges stort utrymme. Det är formuleringar som är självklara utifrån allmänna kristna och etiska värderingar. Vid gravgrävning uppmanas således huvudmännen särskilt beakta följande: Gravgrävning och gravsättning ska alltid utföras på ett värdigt och säkert sätt. Anhöriga bör om de så önskar, kunna deltaga vid återfyllning av grav. Eventuella ben och kistrester ska hanteras pietetsfullt och nedgrävas på större djup för att bereda plats för aktuell kistgravsättning. Eventuellt tidigare gravsatta urnor ska hanteras pietetsfullt i avvaktan på återförande och återfyllning av grav. Vid återfyllning av grav ska kistan först höljas försiktigt så att den inte skadas vid återföljande maskinell återfyllning. Tunga lerjordar bör undvikas närmast kistan och i översta skiktet eller i gravkulle. Vid högt grundvattenstånd bör övervägas att temporärt eller permanent införa stopp för kistgravöppning och gravsättning. 8

9 Svenska kyrkan Glanshammar församling Etiska regler vid arbete på kyrkogårdarna Generella regler om ordning och etik på begravningsplatserna finns i begravningslagens andra kapitel där det i 12 anges En begravningsplats skall hållas i ordnat och värdigt skick och den helgd som tillkommer de dödas vilorum skall alltid beaktas. Arbetena ska alltid ske på ett värdigt och säkert sätt. Musik i hörselskydd får inte ha en volym som hindrar uppmärksamhet för arbetskamrater och besökare. Musik i maskiner får inte ha en volym så att besökare kan störas. Hänsyn tas till begravningar och andra förrättningar så kyrkogårdsverksamheten inte stör. 9

10 Svenska kyrkan Glanshammar församling Etiska regler vid hantering av kistor och urnor Generella regler om ordning och etik på begravningsplatserna finns i begravningslagen andra kapitlet där det i 12 anges En begravningsplats skall hållas i ordnat och värdigt skick och den helgd som tillkommer de dödas vilorum skall alltid beaktas. Hantering av kistor och urnor ska alltid utföras på ett värdigt och säkert sätt. Anhöriga bör om de så önskar, kunna medverka vid hantering av kistor och urnor. 10

11 Föreskrifter, riskanalys samt markanalys vid gravöppning i Glanshammars Församling gällande Glanshammar, Lillkyrka, Rinkaby och Ödeby kyrkogårdar 11

12 FÖRESKRIFTER OCH RISKANALYS VID GRAVÖPPNING Gravöppning är ett arbete som har många riskfyllda moment. För att undvika tillbud och skador är det viktigt att arbetet planeras och genomförs på ett genomtänkt och säkert sätt. Detta kräver att personalen har god kunskap om arbetet. Vidare krävs kunskap om de verktyg och maskiner som används vid gravöppning. Nedanstående riskanalys vid gravöppning ska vidtas innan arbetet påbörjas: A. Riskanalys av grundläggande faktorer som påverkar arbetet: 1. Vid vilken årstid utförs gravöppningen? 2. Kräver gravöppningen att värmetråg används? 3. På vilken kyrkogård ska gravöppningen ske? 4. Har intilliggande gravplatser öppnats? 5. Utförs gravöppningen med maskin? 6. Utförs gravöppningen för hand? 7. Finns gravvård och gravram? 8. Ska gravstämp/rasskydd användas? 9. Ska jordlåda användas? 10. Ska utbärning ske? Föreskrifter med anledning av riskbedömning. 1. Årstidspåverkan 1.1. Vår, sommar och höst Pga. tjällossning under våren ökar risken för ras. Vid kraftig nederbörd finns samma risk under sommar och höst. Under våren kan marken tina ca 5-10 cm, medan underliggande mark är frusen. Marken kan också vara vattenmättad, då är risken stor att sprickor uppkommer i gravväggarna, vilket ökar rasrisken. Graven kan också delvis vattenfyllas. Åtgärd: Gravöppning ska ske med stor försiktighet. Gravstämp skall användas. Se punkt 8. Vatten i graven öses upp med grävmaskinsskopa eller länspump Vinter Vintertid är marken tjälbunden och värmetråg måste användas (se punkt 2) före gravöppning. När värmetråg används tinas en större yta än den som krävs för gravöppningen. Detta medför att gravväggarna närmast intill gravöppningen består av upptinad mark, medan marken i ytterområdet fortfarande är frusen. Risken för ras är stor. Åtgärd: Gravöppning ska ske med stor försiktighet. Gravstämp skall användas. Se punkt 8 2. Användande av värmetråg Värmetråg värms med elektricitet. Elkabel till värmetråg kan på kyrkogården korsa gångvägar, som också kan trafikeras med motorfordon (traktor med snöslunga, bilar med dubbdäck). Nötningsskador på elkabel kan uppkomma. Om tjälen är djupgående måste gravöppning ske i flere steg. Upptining med värmetråg och därefter grävning av upptinade jordmassor, åter igen upptining med värmetråg och gravöppning till föreskrivet djup. 12

13 Åtgärd: Före användning av värmetråg ska elkabelns kondition kontrolleras Jordfelsbrytare ska användas. Elkabeln ska markeras och skyddas när den korsar gångvägar. När värmetråget vid djup tjäle ska användas för ytterligare upptining av frusen mark ska stor försiktighet iakttas vid utsättande av värmetråg. Personal som utför arbetet ska bära värmetråget i dess kortsidor och lägga ut tråget över graven utan att gå längs gravöppningens långsidor. När värmetråget tas bort ska samma rutiner användas. 3. Kyrkogårdar 3.1.:Kyrkogårdarna i Glanshammars församling består av delvis uppfyllda och icke genomgrävda områden varför rasrisk och markförhållande skiljer sig väldigt mycket från varandra. Se bifogad mark analys för respektive kyrkogård. Åtgärd: Gravöppning ska ske med stor försiktighet. Gravstämp skall användas. Se punkt Vid gravöppning på kyrkogårdar där det har varit gravsättningar vid flera tillfällen kan det förekomma att det kommer upp rester av ben. Dessa rester skall behandlas varsamt och förvaras i ett för ändamålet avsett kärl till dess att grävningen är klar då skall resterna gravsättas i botten på graven. Detta gäller även gravöppning av urngrav och vid samtliga grävarbeten på kyrkogårdarna. Åtgärd: Gravöppning ska ske med normal försiktighet. Punkterna 1-2 och 4-10 för gravöppning ska följas. 4. Intilliggande gravplatser Om intilliggande gravplats öppnats kan den mellanliggande orörda marken vara instabil, vilket ökar risken för ras. Åtgärd: Gravöppning ska ske med stor försiktighet. Gravstämp skall användas. Se punkt Gravöppning med grävmaskin 5. 1 Gravöppning med grävmaskin kan i stort sätt ske på församlingens alla kyrkogårdar. Vid gravöppning med grävmaskin föreligger risk för att personal och besökare kan skadas av grävmaskinens rörliga delar. Bom och skopa är rörliga i många riktningar. Hytten är med bom och skopa runtomsvängande, varför maskinens arbetsområde utgör en riskzon för kringstående. Åtgärd: Förare som sköter gravgrävaren ska ha god kännedom om grävning med maskin. Obehöriga ska hållas på avstånd. Maskinföraren måste under arbetets gång vara uppmärksam på var övrig personal är så att de inte kommer till skada. Ingen får vistas i maskinens arbetsriktning Justering av gravväggar och gravbotten sker oftast för hand och är det mest riskfyllda moment vid gravöppning. Det föreligger stor risk för ras. Se även punkterna 1-4 och Åtgärd: Arbetsmomentet kräver att minst två personal är närvarande. Endast en personal får utföra justeringen. Stege ska användas vid ned- och uppgång. Innan personal klättrar ner i graven ska kontroll av eventuella förändringar och sprickor i gravväggarna utföras. Under arbetet ska även kontrollen ske fortlöpande. Skyddshjälm och skor/stövlar med stålhätta ska användas. 13

14 6. Manuell gravöppning Den manuella gravöppningen används där det är för trångt att utföra gravöppningen med maskin och vid tillfällen då markskadorna blir för stora vid maskingrävning. Vid grävning för hand är en personal under hela arbetet i graven och risken för ras är stor. Se även punkterna 1-5 och Åtgärd: Vid handgrävningen ska minst två personal närvara. Endast en personal i taget får utföra grävningen. Stege ska användas vid ned- och uppgång. Skyddshjälm och skor/stövlar med stålhätta ska användas. Kontinuerlig kontroll av eventuella förändringar och sprickor i gravväggarna ska utföras. 7. Befintlig gravvård och gravram Rasrisk kan föreligga vid gravöppning av grav med befintlig gravvård. Risken är att gravvården tippar ner i graven. Även gravram kan rasa ner i graven. Åtgärd: Gravvården och gravram nedmonteras. 8. Användande av gravstämp/rasskydd Gravstämp används för att förhindra ras. Om gravstämpen monteras felaktigt kan den öka risken för ras. Dessutom kan konsekvenserna av ett ras bli mer omfattande för personalen. Gravstämpen ska även demonteras på rätt sätt. Se punkterna 1-7 och Gravstämp skall alltid användas. Åtgärd: Gravstämpen ska monteras med noggrannhet. Endast personal som har kunskap om rätt montering av gravstämp får utföra arbetet. Ramen för gravstämpen monteras i våg vid ett djup av ca cm. Sidostycken monteras och trycks ner i takt med grävningen. Vid demontering ska graven återfyllas till en höjd av ca cm på sidostyckena innan gravstämpens ram demonteras. Demonteringen påbörjas från gravens kortsidor. 9. Användande av jordlåda Jordlåda används för uppsamling av uppskottade jordmassor vid gravöppning. Om jordlådan monteras för nära kanten på graven eller monteras i lutning mot graven kan trycket från jordlådan utlösa ett ras. Även jordlådan med jordmassor kan glida ner i graven. Åtgärd: Jordlådan ska placeras på stabilt underlag minst 0,5 m från graven. Det är viktigt att jordlådan står i våg, eller lutar svagt från graven. 10. Gravsättning av stoft Om anhöriga medverkar som bärarlag vid gravsättning av stoft föreligger rasrisk om inte gravplanken är utlagda på rätt sätt. Viss snubbelrisk kan även finnas då gravklädsel täcker väggar och plank. Åtgärd: Noggrannhet vid utläggning av gravplank ska iakttas. Längsgående gravplank ska vila på plank som har sådan längd att de täcker gravens kortsida och de längsgående gravplankens bredd. Information ska lämnas till bärarlaget så att gravsättningen kan ske på ett säkert sätt När församlingens personal utför gravsättningen av stoft föreligger rasrisk om personalen har felaktig placering vid graven. Skador pga. tunga lyft kan förekomma om 14

15 personalen är för få vid arbetets utförande. Vid användning av församlingens vagn för gravsättning finns viss rasrisk. Åtgärd: När församlingens personal manuellt utför gravsättning av stoft ska minst fyra personal medverka. Vid sådan gravsättning placeras först kistan parallellt vid sidan av graven och ca 1 m från kanten av graven. Därefter sker sänkningen genom att kistan med hjälp av sänkband flyttas till graven och personalen sänker kistan stående på kortsidorna av graven. Generella åtgärder 1. Vid gravöppning ska minst en av församlingens ordinarie kyrko- och kyrkogårdsvaktmästare medverka 2. Vid gravöppning ska inte församlingens feriearbetande skolungdomar medverka. 3. Obehöriga ska hållas på avstånd 4. Efter avslutad gravöppning ska graven täckas med gravlock 5. Nödvändig skyddsutrustning ska användas 6. Halkbekämpningsmedel ska användas vid halt underlag 7. Gravöppning vid mörker ska undvikas 8. Vid gravöppning ska varsamhet om kringliggande gravar med gravvårdar, planteringsytor, häckar mm iakttas MARKANALYS/MARKFÖRHÅLLANDEN PÅ KYRKOGÅRDARNA Samtliga kyrkogårdar består av icke genomgrävd och eller uppfylld mark. Användning av gravstämp/rasskydd sker alltid vid öppning av samtliga jordgravar Glanshammar Kv 1 Fast jord Berg eller stora stenar Rasrisk vid sprängning Kv 2 Lös sandjord från ytan ner till 1,5 m därefter hård sandjord Hårt i botten efter 1,5 m Stora stenar Begravt många gånger, risk för mycket benrester Stor rasrisk Kv 3 Fast jord Hårt i botten efter 1,5 m Begravt många gånger, risk för mycket benrester Medelstor rasrisk Kv 4 Urngravsområde och minneslund Fast jord och grus 15

16 Kv 5 Lös sandjord från ytan ner till 1,5 m där efter hård sandjord Hårt i botten efter 1,5 m Stora stenar Begravt många gånger, risk för mycket benrester Stor rasrisk Lillkyrka Kv 1 Fast jord Låg rasrisk Begravt många gånger, risk för mycket benrester Kv 2 Lös jord Högt grundvatten Medelstor rasrisk Begravt många gånger, risk för mycket benrester Kv 3 Lös jord Medelstor rasrisk Begravt många gånger, risk för mycket benrester Kv 4 Lös jord med lera i botten från 1 m Högt grundvatten Olämpligt för jordbegravning vissa tider på året Stor rasrisk vid blött väder Kv 5 Privat gravplats Lös jord med lera i botten från 1 m Högt grundvatten Olämpligt för jordbegravning under vissa tider på året Stor rasrisk vid blött väder Kv 6 Uppfyllt område med diverse olämpliga jord och fyllnadsmassor såsom sandlera, grus, blålera (bäckrens), alv,stora stenar Området dränerat men pga. högt grundvatten ingen funktion Södra delen av kvarteret från grav NR är ej lämpliga för jordbegravning under vissa tider på året. Rasrisk från 1.5 m pga. att vattensjuk flytalv/lera trycker in från sidorna 16

17 Rinkaby Kv 1 Lös jord i ett ytlager Hård sandjord Lera i botten Medelstor rasrisk Kv 2 Lös jord i ett ytlager Hård sandjord Lera i botten Vattensamlingar mellan jordlagren Begravt många gånger, risk för mycket benrester Medelstor rasrisk Kv 3 Del av kvarter är minneslund, urngravar och askgravar samt en rad i söder med möjlighet att jordbegrava Hård sandjord Liten rasrisk Kullen består till stor del av berg Kv 4 Hård sandjord Liten rasrisk Kv 5 Hård sandjord Lera i botten grav NR 1-30 Medelstor rasrisk Kv 6 Området ligger nära kyrkan och användes bara till urngravar Ödeby Ödeby kyrkogård består av en grusås och lös jord Stor rasrisk 17