Kvalitetsredovisning 2012/2013
|
|
- Inga Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsredovisning 2012/ Socialförvaltningen
2 2
3 Inledning Statliga styrmedel Lagar Föreskrifter och allmänna råd Tillsyn Ny tillsynsmyndighet Terminologi Nationella riktlinjer inom missbruksoch beroendevården God vård och omsorg i socialtjänsten Kommunala styrmedel Vision Styrmodell Plan för socialtjänst Policydokument Strategier Tillväxtprogram Socialtjänstens mål Krav på god kvalitet Socialnämndens ansvar Lagstiftning, förordningar Socialtjänstens målgrupp Vision Målbild Strategiområden Organisation Årets resultat verksamhet Klienter Medarbetare Tillbud, skador, obehag, hot/våld Materiella resurser Projekt Samordningsförbund Ledningssystem för kvalitet Samverkan Internkontroll Avvikelserapporter Lex Sarah Servicedeklarationer Synpunktshantering Brukarundersökning Kvinnofrid Metoder i klientarbetet Kompetensutveckling Uppföljningar, utvärderingar Tillsyn Klagomål från enskilda Revisorernas uppdrag Granskning av rutinerna för utbetalning av försörjningsstöd Ej verkställda beslut Överklagade beslut Sociala medier Informationskanaler internt/externt Kommungemensamt Utvecklingsforum Servicedeklarationer Välfärdsredovisning Nämndspecifikt Organisationsbidrag Besvarade motioner, remisser, enkäter Överenskommelser, avtal Styrdokument, revidering Ansökningar om medel Drift av personliga ombud Övergripande utveckling FOU Deltagande i forskning-familjehemsteamet Regionala stödstrukturer Omvärldsorientering - externt perspektiv Öppna jämförelser Barn och unga Ekonomiskt bistånd Missbruks- och beroendevård Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Stöd till brottsoffer Insikt om företagsklimat Kommunens kvalitet i korthet Servicemätning via telefon och e-post Jämförelseprojektet Måttbandet Kvalitetsnyckeltal för Individ- och familjeomsorg Omvärldsorientering internt perspektiv Vilka faktorer bidrog till årets resultat? Viktiga faktorer för kommande utveckling Årsredovisning...44 Bilaga: Organisationsskiss...47
4 Kvalitetsredovisning 2013 Inledning För att ge en samlad bild av socialförvaltningens verksamhet tas för andra gången en kvalitetsredovisning fram. Avsikten är att den ska ge en övergripande bild av verksamheten. Redovisningen bygger på faktabeskrivningar, uppföljningar, utvärderingar och mätningar som genomförts under året både nationellt och lokalt. Förutom att ses som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen kan den också ligga till grund för verksamhetsplanering och förbättring. Dessutom stadgas i de föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9, ikraftträdande ) att en årlig kvalitetsberättelse ska tas fram. (7 kap 1 ). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse av vilken det bör framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet och vilka resultat som har uppnåtts. Berättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Berättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 4
5 1 Statliga styrmedel 1.1 Lagar Kommunens verksamhet styrs av ett antal lagar. De lagar och förordningar som styr socialnämndens verksamhet redovisas under punkt Föreskrifter och allmänna råd Föreskrifter utarbetas av regering och Socialstyrelsen. Föreskrifter är tvingande till skillnad från de allmänna råd som Socialstyrelsen utarbetar. 1.3 Tillsyn - Ny tillsynsmyndighet Den 1 juni 2013 bildas Inspektionen för vård och omsorg och den nya myndigheten tar över ansvaret för tillsyn av socialtjänst, hälso- och sjukvård samt dess personal, verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt handläggning av anmälningar enligt till exempel lex Sarah, lex Maria, kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut, allmänhetens klagomål på vård och omsorg, prövning av ansökningar om tillstånd för enskilda verksamheter enligt socialtjänstlagen och LSS, patientjournalförstöring, vissa tillståndsärenden inom hälso- och sjukvården. IVO kommer också ansvara för de register som behövs för att utöva verksamheten. Från den 1 juni 2013 kommer Socialstyrelsens samtliga regionala tillsynsenheter (Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro, Umeå och Jönköping) att övergå till IVO. Analys. IVO ska regelbundet analysera och dra generella slutsatser av de brister och missförhållanden som myndigheten ser i verksamheterna inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Tillsynsåterföring. IVO ska återföra brett vad myndigheten ser i tillsynen för ett systematiskt lärande och för att undvika att brister och missförhållanden upprepas. Vägledning. IVO ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och ge vägledning till verksamheterna i vård och omsorg Socialstyrelsen fortsätter att arbeta för en god hälsa, vård och omsorg genom att styra med föreskrifter, nationella riktlinjer, vägledningar och statsbidrag, genomföra uppföljningar, utvärderingar och öppna jämförelser, utfärda legitimationer, specialistbevis och tillstånd att bedriva rikssjukvård, hantera ett stort antal regeringsuppdrag varje år. Socialstyrelsens verksamhet kommer i fortsättningen att vara samlad i Stockholm. 1.4 Terminologi Socialstyrelsen rekommenderar i nyhetsbrev användningen av termen brukare som samlande begrepp för alla de som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. Användningen av termen har förankrats genom en bred remiss till kommuner och flera brukarorganisationer. Brukare används som samlande begrepp för alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten oavsett vilken typ av insatser det handlar om. Insatserna kan röra allt från stöd och service till mer omfattande bistånd, och en brukare kan vara allt från ett nyfött barn till en mycket gammal människa. Observera att brukare även inkluderar personer som är tvångsomhändertagna.med andra ord när insatserna från socialtjänsten inte är frivilligt mottagna. Ordet brukare anger att personen tar en insats i bruk oavsett om den är frivilligt mottagen eller ges med tvång. Eftersom termen brukare står för alla som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten är det inte lämpligt att kalla någon för brukare när man avser en särskild grupp eller enstaka individer - det kan uppfattas som en sorts avståndstagande. Beroende på sammmanhang kan därför andra mer precisa benämningar vara lämpliga att använda istället, till exempel assistantanvändare, familjehemsplacerat barn, klient, tvångsomhändertagen. (Socialstyrelsens termbank) 1.5 Nationella riktlinjer inom missbruks- och beroendevården Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården år Sedan dess har nya behandlingsmetoder introducerats och nya metoder för upptäckt och prevention har tillkommit i vården och omsorgen. Det finns därför behov av en revidering av de nuvarande riktlinjerna för att bättre vägleda socialtjänsten och hälso- och sjukvården i användandet av dessa metoder. De reviderade riktlinjerna tar upp följande områden; bedömningsinstrument, medicinska test, farmakologisk och psykosocial behandling, ungdomar/unga vuxna, samsjuklighet. Arbetet med de reviderade riktlinjerna kommer att fokusera på att ta fram relevanta indikatorer för missbruks- och beroendevården. En preliminär version av de reviderade riktlinjerna beräknas vara klar våren
6 1.6 God vård och omsorg i socialtjänsten Förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänst kräver en samsyn kring vad som är viktigt och definitioner är centrala för att kunna uppnå det. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har under 2010 arbetat fram definitioner på sex områden som tillsammans ska ge en helhetsbild av socialtjänstens arbete. Dessa områden är: Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Tillgänglighet Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten (källa Socialstyrelsen). 6
7 2 Kommunala styrmedel 2.1 Vision Kommunfullmäktige har fastställt en politisk vision som ska genomsyra all kommunal verksamhet: Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. De mål- och styrdokument som utarbetas och det arbete som bedrivs i kommunen ska styra mot den politiska visionen. 2.2 Styrmodell Kommunen antog en ny styrmodell 2003 som innebär att Formulera mål - fördela resurser - följa upp - och utkräva ansvar. En mer tydlig styrprocess beskrivs i kommunens Mål- och styrkedja, se ostersund.se/styrmodell Olika typer av mål I kommunens styrmodell används två begrepp: inriktningsmål och effektmål. Inriktningsmål fastställs av kommunfullmäktige och anger i vilken riktning verksamheten ska utvecklas (finns i budget och planer osv.). Effektmålen fastställs av styrelser och nämnder (och av fullmäktige i årsbudget) och anger vilka effekter/ resultat verksamheten ska uppnå under innevarande budgetår. Effektmålen ska vara realistiska, begripliga och helst kvantifierade. Målen följs upp tre gånger per år i budgetuppföljningen och årsredovisningen. Verksamheten utarbetar handlingsplaner som innehåller aktiviteter som ska genomföras under året i syfte att uppnå beslutade effektmål. Kommunfullmäktige beslutade 2008 om en modell för kvalitetsutveckling som innebär att löpande följa upp vad medborgare och brukare tycker om den kommunala servicen och kvaliteten. 7
8 2.2.1 Plan för socialtjänst Nämnder/förvaltningar kan utarbeta program för att tydligare beskriva hur effektmålen ska uppnås. När årsbudget utarbetas föreslår styrelse/ nämnder en prioritering av vissa inriktningsmål i planerna samt formulerar effektmål se årsbudget. Kommunfullmäktige beslutade den 29 januari , om ett Förtydligande av kommunens styrmodell och lade fast att planer för verksamheten ska finnas och beslutas av kommunfullmäktige. Se socialnämndens plan: Plan för socialtjänsten på ostersund.se. 2.3 Policydokument I kommunen finns två olika grupper av styrdokument; måldokument och policydokument. Motiv för detta är att öka tydligheten i styrningen av verksamheten. Måldokumenten beskriver vad som ska göras och vilka mål verksamheten ska sträva mot medan policydokumenten beskriver ett förhållningssätt. En policy kan förtydligas genom att en rutin- eller processbeskrivning görs som kan gälla för hela eller delar av verksamheten. En policy är ett politiskt dokument som beslutas i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Rutin- och processbeskrivningar är däremot förvaltningens egna dokument. Det finns en mängd olika policydokument inom olika områden. Några av dessa är; Alkohol- och drogpolicy Arbetsmiljöpolicy IT-säkerhetspolicy Kommunikationspolicy Kvalitetspolicy Medarbetarpolicy Miljöpolicy Mångfaldspolicy Resepolicy Säkerhetspolicy Upphandlingspolicy En länsgemensam folkhälsopolicy för åren antogs av kommunfullmäktige , Dnr Strategier När kommunen ska utarbeta styrdokument för andra verksamheter än den primära, tas strategier fram. Detta kan vara utvecklingsområden som alla nämnder och förvaltningar ska arbeta med. För närvarande har kommunfullmäktige fastställt strategier inom ett antal utvecklingsområden; Strategi för Integration Strategi samverkan kommunen och idrotten Strategi socialt hållbart Östersund Internationell strategi Strategi för besöksnäringen SKL har tagit fram en strategi för att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor och rekommenderat kommunerna att anta strategin. Kommunstyrelsen antog strategin för e-samhället , 304. Kommunledningsförvaltningen fick i uppdrag att utarbeta förslag till strategi för Östersunds kommuns utveckling av kommunala e-tjänster i enlighet med esamhällets målbild. 2.5 Tillväxtprogram Kommunens Tillväxtprogram ska ange inriktningarna för de kommande årens tillväxtarbete och ange inom vilka områden som kommunen ska prioritera sina utvecklingsresurser. I maj 2012 beslutades att nuvarande Tillväxtprogram skulle utvärderas och parallellt med detta skulle ett projektdirektiv som beskriver hur arbetet med att ta fram kommande Tillväxtprogram ska genomföras. Utvärderingen av det nuvarande Tillväxtprogrammet inleddes i november Utvärderingen bygger på intervjuer med chefer, medarbetare och förtroendevalda inom kommunen samt ett antal utvalda externa intressenter. Syftet var att dra lärdomar från arbetet med utformande och genomförande av nuvarande Tillväxtprogram och dess handlingsplan. Fokus har varit att utvärdera hur arbetsprocessen i genomförandet har fungerat. Det reviderade tillväxtprogrammet ska beskriva de utvecklingsområden och de utvecklingsmål som ska skapa tillväxt i Östersunds kommun under perioden I det förnyade Tillväxtprogrammet ska stort fokus ligga på att ta fram strategier och handlingsplaner på hur vi ska nå målen i Tillväxtprogrammet. Dialog ska föras med företrädare för näringslivet, akademin, den sociala ekonomin och allmänheten om hur strategier och handlingsplaner gemensamt ska tas fram så att ambitionen att nå tillväxtmålen blir ett delat och engagerat ansvar. 8
9 3 Socialtjänstens mål Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet jämlikhet i levnadsvillkor aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap 1 Barn och ungdomar har rätt till det stöd och skydd de behöver. Socialtjänstlagen, Föräldrabalken och FN:s barnkonvention anger målen för socialförvaltningens arbete med barn och ungdomar. När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsyn till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. SoL 1 kap 2 Socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. SoL 5 kap 1 Grundtankar i barnkonventionen: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Varje barn har rätt att få sina grundläggande behov uppfyllda. Varje barn har rätt att få skydd mot övergrepp och utnyttjande. Varje barn har rätt att få uttrycka sin mening och bli respekterat. 9
10 3.1 Krav på god kvalitet Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. SoL 3 kap 3 Kvalitet handlar om: att uppfylla lagstiftningens och de kommunala målens krav och intentioner att insatserna har en positiv effekt på den enskildes livssituation att klient och andra intressenter är nöjda (Källa Metoder och verktyg för kvalitet, Socialstyrelsen 2000) God kvalitet i socialtjänsten innefattar också bemötande, rättssäkerhet, den enskildes medinflytande och en lättillgänglig vård och service. Andra faktorer är en väl fungerande arbetsledning och en lämplig sammansättning av ett arbetslag. En del av kvaliteten är också att socialtjänsten använder sig av ett genomtänkt arbetssätt, och det understryks också att verksamheten behöver följa upp och utvärdera olika insatser. Av förarbetena i propositionen (1996/97:124) framgår följande faktorer som påverkar vad som är god kvalitet t ex hur man bemöter enskilda, en förtroendefull samverkan, respekten för den enskildes personliga integritet, personalens lyhördhet och inlevelseförmåga, att den enskilde har både insyn i och inflytande över de insatser som personen får samt en objektiv och korrekt ärendehandläggning (Prop. 1996/97:124). När verksamhetens kvalitet utvärderas bör den utvärderas utifrån Hur väl verksamheten uppfyller lagstiftningens krav och intentioner samt kommunala mål och riktlinjer. Måluppfyllelsen utvärderas. Det sociala arbetets innehåll och resultat. Insatsernas effekt för den enskilde utvärderas. Hur verksamhetens kvalitet bedöms av den enskilde och andra intressenter 3.2 Socialnämndens ansvar Det framgår av socialnämndens reglemente (beslutat av KF , 187) vilka uppgifter och vilket ansvar som åligger socialnämnden. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom socialtjänsten såvitt gäller individ- och familjeomsorg utom de biståndsfrågor kommunstyrelsen har ansvar för beträffande migrations- och integrationsfrågor, kommunens prövning av tillstånd för servering av alkoholdrycker, tillsyn över servering av alkoholdrycker och detaljhandel med öl, tillsyn enligt tobakslagen samt kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel, fördelning av bidrag till ideella organisationer inom nämndens verksamhetsområde, fördelning av bidrag ur sociala fonden för allmänna hjälpbehov och barns hjälpbehov, ärenden om tjänstekort såvitt avser socialförvaltningens personal, medelsförvaltningen avseende nämndens verksamhet, att främja sociala företag, kommunens uppgifter vad gäller ensamkommande asylsökande barn och barn som beviljats uppehållstillstånd Lagstiftning, förordningar Socialnämndens verksamhet styrs av följande lagar och förordningar: Socialtjänstlagen SOL (2001:453) Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM (1988:870) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU (1990:52) Offentlighets och sekretesslagen OSA (2009:400) Förvaltningslagen (1986:223) Kommunallagen (1991:900) Alkohollag (2010:1622) Bidragsbrottslagen (2007:612) Lag om mottagande av asylsökande m fl (1994:137) Lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (1964:167) Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:454) Föräldrabalk (1949:381) Socialtjänstförordningen (2001:937) Förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:637) Proposition Mottagande av ensamkommande barn (2005/06:46) 10
11 3.2.2 Socialtjänstens målgrupp Socialtjänstens målgrupp finns bland samtliga medborgare som vistas i Östersunds kommun. Målgruppen kan delas in i sex kategorier; Barn, ungdomar och vuxna med risk för ogynnsam utveckling, bor i familjer med missbruk/misshandel, psykisk ohälsa eller annan problematik. Medborgare som behöver hjälp vid fastställande av faderskap/vårdnad, boende, umgänge och adoptioner. Vuxna med missbruksproblem eller psykisk ohälsa, i behov av stöd för sin försörjning, i behov av rehabilitering, psykosocialt stöd m.m. Vuxna och barn som utsatts eller riskerar att utsättas för våld/övergrepp i nära relation. Boende och stöd till ensamkommande asylsökande barn och barn som beviljats permanent uppehållstillstånd samt nyanlända. Restaurangägare/näringsidkare för serveringstillstånd/tillsyn av servering av alkoholdrycker, tillsyn av försäljning av tobak, öl och receptfria läkemedel, samt rökförbud i offentliga miljöer. 3.3 Vision Målbild ALLTID RÄTT INSATS I RÄTT TID Målbild Inflytande/delaktighet Rätt kvalitet En effektiv kunskapsbaserad verksamhet som svarar mot medborgarnas föränderliga behov och som följer lagstiftning, politiska mål och prioriteringar. Resurserna används effektivt och prioriteringar utifrån verksamhetens behov görs. Samverkan internt/externt Vi strävar efter att använda våra resurser på det mest effektiva sättet. Extern såväl som intern samverkan sker på ett strukturerat sätt. Ledarskap/medarbetarskap Med ledarskap menas att tydligt leda och styra verksamheten, ta ansvar för helheten och göra prioriteringar mot verksamhetens mål. Medarbetarskap handlar om ansvarstagande, vilja och förmåga att utveckla sig själv och verksamheten, arbetsglädje. Information Kommunikation Vårt föränderliga uppdrag tydliggörs löpande. Varje medarbetare tar del av den information och kunskap som behövs för att kunna utföra sitt medarbetarskap. Genom deltagande i dialog skapas delaktighet och vikänsla. Kvalitetsdimensioner Kommunfullmäktige har fastställt fyra kvalitetsdimensioner som ska genomsyra arbetet. Tillgång och tillgänglighet Alla som vänder sig till kommunen upplever att tillgängligheten är god. Vi ger all information på ett sådant sätt att den uppfattas som tydlig och begriplig. Kompetens Flexibilitet God ekonomisk hushållning Information/ kommunikation Medborgaren i fokus Rätt kvalitet Ledarskap/ medarbetarskap Samverkan internt/externt Bemötande Tillgänglighet Inflytande Vi underlättar för medborgare att vara delaktiga och ha inflytande när det gäller kommunens utbud och utförande av tjänster. Bemötande De vi är till för upplever att de blir lyssnade till och bemöts personligt med respekt och engagemang. Kompetens De vi är till för upplever att våra uppdrag utförs med rätt kompetens. På så sätt skapar vi förtroende för kommunens verksamheter. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning förutsätter långsiktighet, planering och uppföljning och följer lagstiftning, politiska mål och prioriteringar. Det innebär även flexibilitet inför prioriterade behov. Socialförvaltningen har därutöver lagt till kvalitetsdimensionen; Flexibilitet Vi använder våra resurser på ett flexibelt sätt. 11
12 Det arbetas för att stärka KASAM känsla av sammanhang. Socialtjänstens styrning ska uppfattas vara begriplig, hanterbar och meningsfull. Styrningen ska möjliggöra att varje medarbetare i organisationen ser sin roll i ett större sammanhang. Begriplighet I vilken utsträckning sammanhanget förstås. På arbetsplatsen kan begriplighet stärkas genom kunskap, dialog och feedback. Hanterbarhet Att ha resurser till sitt förfogande och möjligheter att agera. Den kan också påverkas av en tydlig organisation och riktlinjer men också av den egna fysiska och psykiska hälsan. Hanterbarheten kan stärkas genom att öka kompetensen, att förutsättningar finns att påverka samt genom hög delaktighet. Meningsfullhet En del av arbetslivets motivationsfaktorer och det som gör att utbyte av arbetet fås. En del av begreppet meningsfullhet är att känna att det finns en överensstämmelse mellan organisationens värderingar och ens egna Strategiområden Socialförvaltningens ledningsgrupp har prioriterat strategiska områden som särskilt ska fokuseras på. Dessa är kopplade till målbilden. Strategiområdena är;: Barnperspektiv (med koppling till målbild=) Medborgaren i fokus Våld i nära relationer - Medborgaren i fokus Tidiga insatser, öppenvård God ekonomisk hushållning Systematiskt kvalitetsarbete - Rätt kvalitet Samverkan internt och externt Samverkan internt/externt Personal, arbetsmiljö Ledarskap, medarbetarskap Information, kommunikation Information, kommunikation Respektive verksamhetsområde inom socialförvaltningen utarbetar en handlingsplan med årsvisa aktiviteter som är knutna till respektive strategiområde. Aktiviteterna ska vara uppföljningsbara och sträva emot visionen. För strategiområdet Personal, arbetsmiljö upprättar varje område egna handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet. För strategiområdet Information, kommunikation finns beskrivning över de olika informationskanaler som finns samt att medarbetaren har ansvar för att både ta till sig, söka och förmedla information. Totalt togs 70 olika aktiviteter fram för Den genomförda uppföljningen visar att 51 aktiviteter genomförts, 13 pågår och 6 ej genomförts. Total måluppfyllelse för genomförda och pågående aktiviteter är 91%. För 2013 har 57 aktiviteter tagits fram. För barnperspektiv 13 aktiviteter, våld i nära relation 6, tillgänglighet 6, tidiga insatser öppenvård 6, systematiskt kvalitetsarbete 15 och samverkan internt/externt 11 aktiviteter. 3.4 Organisation Socialförvaltningen är indelad i fyra olika områden; Barn Ungdom Vuxen, Försörjning, Öppenvård, Integration. Integrationsservice har överförts till Område Integration. Ett mottagningsteam finns som en gemensam ingång för ärenden som ej varit aktuella inom den senaste ett års perioden. Gemensam administration servar hela förvaltningen. I och med införandet av ett kommungemensamt Kundcenter hösten 2013 kommer mottagningsteamet som team att upphöra. Mottagandet kommer att organiseras under respektive område Försörjning samt Barn ungdom vuxen. Se organisationsskiss i bilaga 1. Utanför kontorstid finns en social beredskap för akuta typer av ärenden där insats ej kan dröja till nästa arbetsdag. Detta handlar främst om barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa, våld i nära relationer. Inom förvaltningen finns krisstödjare att tillkalla för avlastande samtal om medarbetare utsatts för våld eller hot om våld. En POSOM-grupp finns inom kommunen som är avsedd att leda och samordna det psykologiska och sociala omhändertagandet av drabbade, anhöriga och personal vid allvarlig händelse eller olycka. 3.5 Årets resultat verksamhet Det ekonomiska resultatet för 2012 redovisar ett överskott med 0,2 Mkr. Det är ett resultat av att nämnden beviljats de äskanden som framförts (totalt 9 Mkr) samt strikt återhållssamhet enligt åtgärdsprogram. Programmet innebar bl a restriktivitet vid placeringar, vakanshållning av tjänster samt ändrade riktlinjer av bistånd inom ekonomiskt bistånd. Parallellt med åtgärds- 12
13 programmet krävdes att verksamheterna utvecklades. Förvaltningen granskade de interna processerna och fann möjliga effektiviseringsmöjligheter. Omorganisationer genomfördes för att kunna möta de nya behoven och nya samarbetsmöjligheter med externa huvudmän hittades. Institutionsvården och familjehemsvården enligt LVU minskar ( dygn år 2012 i jämförelse med dygn år 2011). Det sker en ökning inom frivillig placering ( dygn år 2012 i jämförelse med dygn år 2011). En redovisning av resultat per åldersgrupp visar att för gruppen år har placeringarna ökat med 8 st i jämförelse med 2011 (totalt 118 st). För åldersgruppen 21 år och äldre har antalet placeringar ökat med 27 (totalt 159 st). Sett över en treårsperiod har vårddagarna ökat med 65 % för denna målgrupp. åldersgruppen över 21 år är antalet placerade personer 99 (år personer). Totalt antal placerade i alla årsgrupper är 277 personer. Kontaktfamilj var beviljad till 138 personer och kontaktperson till 127 personer. Totalt fick hushåll försörjningsstöd under år ,3 Mkr utbetalades. 3.7 Medarbetare Antalet årsarbetande i förvaltningen är 228,1 (år ,7) personer. Antalet tillsvidareanställda är 233 (224) personer och 25 (21) personer är visstidsanställda. Könsfördelningen bland tillsvidareanställd personal är 81,1 % kvinnor och 18,9 % män. Genomsnittsåldern för tillsvidareanställda är 46,2 (45) år. Under 2012 uppnådde två medarbetare pensionsåldern 65 år. Mellan åren 2013 t o m 2021 kommer 45 anställda att fylla 65 år och ha möjlighet att gå i pension. (år personer, år personer, år personer) Sjukfrånvaron uppgår till 6,1 % totalt. Målet om att sjukfrånvaron minskar och inte överstiger 5,5% uppnås ej. Högsta sjukfrånvaron finns i gruppen 50 år och äldre med 6,8 (8,0) %. Antalet långtidssjuka är elva personer vilket är en ökning med fyra personer jämfört med föregående år. 3.6 Klienter Genomsnittliga hjälptiden för hushåll med försörjningsstöd är 5,0 månader (år ,9 mån). Andel av befolkningen som får försörjningsstöd är 4,6 (år ,6 mån). Genomsnittligt belopp som utbetalts per hushåll och månad (kr/hushåll) är kr (år kr). Andel hushåll i % med försörjningsstöd månader under kalenderåret är år ,6% (år ,1%) Andel barn och unga (0-20 år) som placerats utanför den egna familjen i förhållande till totalt antal barn per tusen är 12,8 % (år ,50 %). Totalt antal lokala stöd- och behandlingsinsatser för ungdomar och vuxna är (år ). Antal öppna insatser som sker i samverkan med externa samarbetspartners i förhållande till det totala antalet är 19, 5 % (år ,85 %). Placerade i åldersgruppen 0-15 år är 103 barn (år barn). I åldersgruppen år är antalet placerade 75 ungdomar (år ungdomar). För Nöjdmedarbetarindex 2012 är 76 vilket är samma värde som Andelen anställda med utomnordisk bakgrund uppgår till 4,6 %, målet om 4,3 % uppnås. 3.8 Tillbud, skador, obehag, hot/våld Under 2012 har 19 tillbud och 13 skador rapporterats i Marsh plus. 3.9 Materiella resurser All myndighetsutövande personal är lokaliserade på onögat liksom stab, områdesledning för Öppenvård samt Integration. Teamet för beroende och rehabiliteringsfrågor har lokaler på Solliden. På onögat finns fyra bokningsbara bilar. Därutöver har mottagningsteamet en egen bil. För handläggning av ärenden används IT-systemet VIVA. Rättsdatabasen Infosoc med lagstiftning, nyheter m m har alla medarbetare tillgång till. 13
14 Överfallslarm finns för alla handläggare. Ett bärbart larm finns i receptionen att kunna användas av all personal på onögat. De båda alkoholhandläggarna har varsina larm. Ett larm finns för den sociala beredskapsgruppen. Brandlarmet testas med jämna mellanrum. All personal ska genomgå brandskydds- samt förstahjälpen utbildning Projekt Centrum mot våld i nära relationer är ett länsövergripande projekt som startade hösten 2010 och finansieras via statliga projektmedel. Projektet erbjuder individuella samtal och rådgivning till kvinnor och män som utsatts för våld, konsultation och samordning av utbildningar för yrkesutövare. Trappan-samtal, stödjande och bearbetande samtal för barn och ungdomar som upplevt våld. Sedan hösten 2012 erbjuder CMV även Trappan barngruppsverksamhet samt gruppverksamhet för kvinnor som utsatts för våld. Östersunds kommun, genom vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden, fungerar som projektägare i ESF-projektet Arbetslivscenter (dnr ). Arbetslivscenter är ett samverkansprojekt som primärt syftar till att skapa nya samverkansformer för individer som i dagsläget hamnar i utanförskap. Genom att löpande arbeta med ett antal deltagare under tre år hoppas projektet kunna utarbeta en metodik som även i framtiden hanterar dessa grupper och skapar möjlighet för individerna att kunna beträda arbetsmarknaden och ta tillvara sina resurser. Detta sker genom arbetsplatsförlagd praktik, utbildningsinsatser, möjligheter till arbetsterapeuter, studievägledare och andra resurser samt en nära stöttning från personal på Arbetslivscenter. De medverkande/medfinansierande parterna är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Jämtlands läns landsting genom psykiatrin samt Östersunds kommun genom vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen. De som deltar i projektet är personer mellan år som på grund av psykiska, neuropsykiatriska, intellektuella och/eller psykosociala begränsningar haft svårigheter att få ta del av arbetslivet och möjligheten att på bästa sätt nyttja sina resurser. Deltagarna har kontakt med någon av de samverkande parterna, men utan att vara i någon aktiv åtgärd. Målsättning: ökad självkänsla och att i egen takt, i trygg miljö, ta sig vidare i någon form av aktivitet och komma närmare arbetsmarknaden. Den röda tråden (ESF-projekt ) Målgruppen är personer med psykisk ohälsa. Syftet är att minska utanförskap och öka delaktighet i arbetsliv och sysselsättning, att utifrån en individuell bedömning och successiv utveckling av en handlingsplan öka individens egenmakt, känsla av sammanhang och handlingskraft, att utveckla en systematisk samverkansmodell mellan de olika samhällsaktörerna genom en insatskedja kring individens förutsättningar och behov, att söka och pröva evidens för de olika psykoterapeutiska och psykologiska behandlingsmetoder som blir aktuella för de olika individerna och deras respektive behov, att nyttja folkhögskolans humanistiska miljö och pedagogik som resurs för att stärka de terapeutiska behandlingarnas genomslagskraft i form av aktiviteter som skall leda till varaktig sysselsättning och egenmakt Mångbesökarprojektet Mångbesökarprojektet kartlägger samverkan och vårdkedja kring mångbesökare dvs personer som haft kontakt med flera olika vårdgivare och som vid flera tillfällen återkommit till missbruks- eller beroendevården. Projektet ger bl a underlag för att identifiera hur vård- och omsorg fungerar i förhållande till de behov som brukare och deras närstående själva säger att de har, systembrister vilken vård- och omsorg som brukaren har fått och hur vård- och omsorgsgivare samarbetat kring brukaren, kostnader för sluten- och öppenvård, socialtjänstens insatser m m Samordningsförbund Östersunds kommun ingår tillsammans med länets övriga kommuner som medlem i Samordningsförbundet Jämtlands län (Samjamt), det gemensamma samordningsförbundet inom området samordnad rehabilitering för personer med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Övriga medlemmar i förbundet är Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden i Jämtlands län, Jämtlands läns landsting. Östersunds kommuns del i finansieringen fördelas mellan social- respektive vårdoch omsorgsnämnden. Brobygget Målgruppen är personer som har någon form av psykiskt/neuropsykiatriskt funktionshinder och vill ha stöttning att komma vidare/tillbaka till arbete eller studier. 14
15 4 Ledningssystem för kvalitet Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. (SOSFS 2011:9 ikraftträdande 1 jan 2012) Den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Med stöd av ledningssystemet ska den som bedriver socialtjänst planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ledningssystemet omfattar: Processer och rutiner Samverkan Riskanalys Egenkontroll Utredning av avvikelser Sammanställning och analys av inkomna rapporter, klagomål, synpunkter Förbättrande åtgärder i verksamheten Förbättring av processerna och rutinerna Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Dokumentationsskyldighet En redovisning följer av några av de områden som omfattas av ledningssystemet. 4.1 Samverkan Socialnämnden beslutade (dnr ) om deltagande i kommunnätverket Kompotten. Det är en överenskommelse om samverkan kring stöd vid byte av bostadsort gällande personer som utsatts för våld av närstående. Gemensamma riktlinjer i Jämtlands län för samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (dnr ). Med utgångspunkt från detta framarbetade dokument ska ett gemensamt principdokument för samverkan i länet processas fram. Ett samarbetsavtal med Östersundsbostäder beslutades , reviderat socialnämndens protokoll, Dnr Syftet med samarbetet mellan Östersundsbostäder och socialnämnden är att hyresgäster så långt det är möjligt erhåller egna förstahandskontrakt och att i möjligaste mån undvika att hyresgäster förlorar sin bostad. Samarbetsavtal mellan Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting gällande gruppverksamhet Fjärilen har slutits, Dnr Östersunds kommun tillhandahåller lokaler, handledning, löpande material och kontorskostnader. Jämtlands läns landsting tillhandahåller Östersunds kommun utbildad gruppledare 20% av 100% tjänst. 15
16 Gruppledaren skall en dag (åtta timmar) per vecka arbeta med anhöriggrupper inom Fjärilens verksamhet. I arbetsuppgifterna ingår även viss informationsverksamhet. Mellan Östersunds kommun; barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen, samt Jämtlands läns landsting, primärvården Östersund har ett samverkansavtal träffats för familjecentraler i Östersunds kommun. Verksamheten riktar sig till familjer med barn i åldrarna 0-6 år och till blivande föräldrar. Syftet är att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa och positiv livsmiljö hos barn och föräldrar och därigenom fungera förebyggande. Socialförvaltningen åtar sig att arbeta förebyggande och stödjande. Avtalet gäller under perioden till och med Avtalet förlängs därefter med 3 år i taget om ingen av parterna säger upp avtalet senast 6 månader före avtalstidens utgång. Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst. Dnr Samverkansdokumentet är framtaget av och revideras av SVOM. Det grundar sig på nya bestämmelser i hälsooch sjukvårdslagen (HSL 1982:763) och i socialtjänstlagen (SOL 2001:453), regeringens proposition 2008/09:193. Den individuella planen ska tydliggöra huvudmännens gemensamma ansvar och säkerställa samarbetet så att individens samlade behov av hälsooch sjukvård och socialtjänstinsatser tillgodoses. Samarbetsavtal om tillnyktringsverksamhet Dnr Avtalet gäller fr om t o m Nytt avtal ska träda i kraft senast Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län, plan för tydliggörande av bl a ansvar Dnr Ökad brukarsamverkan inom missbruks- och beroendevården Dnr Socialnämnden har för avsikt att hjälpa missbrukare i kommunen att få en dräglig livssituation och gör detta bl a genom att lämna bidrag till föreningar/organisationer för att möjliggöra för dem att bedriva verksamhet för målgruppen i sina lokaler. Nämnden beslutar att lämna bidrag med kr till Pingstkyrkan i Östersund för bedrivande av värmestugeverksamhet under perioden Ett dokument för samverkan på organisatorisk nivå är framtaget. En checklista finns att använda för olika former av klargöranden innan en ny konstellation bildas. Ett samverkansavtal som beskriver hur parterna ska hantera samverkansfrågor inom Östersunds kommun. Med samverkansfrågor menas frågor som berör arbetsmiljö, medbestämmande, kompetens, verksamhet, likabehandling och diskriminering. Socialförvaltningen har kartlagt sina interna och externa samverkanskonstellationer, se under Kvalitet på socialförvaltningens hemsida. 4.2 Internkontroll Intern kontroll är en del i ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Syftet är att påverka organisationens beteende i önskad riktning avseende resultat, effektivitet och ekonomi. I kommunallagen 6 kap 7 skrivs att nämnden ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Det interna kontrollarbetet syftar vidare till att; skapa ändamålsenliga och dokumenterade system och rutiner säkra en rättvisande och tillförlitlig redovisning säkerställa att lagar och policies följs kommunens tillgångar skyddas allvarliga fel kan upptäckas och elimineras Nämnden ska också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. I syfte att ge socialnämnden verktyg för detta upprättar socialförvaltningen årligen en handlingsplan för internkontroll. För respektive process/ rutin finns förtydligande av vad som kontrolleras, metod som används, utfall av riskbedömning, ansvarig. Utfallet rapporteras till socialnämnden senast februari varje år. Se uppföljning av internkontrollplan 2012 samt handlingsplan för internkontroll 2013 på ostersund.se/internkontroll 16
17 4.3 Avvikelserapporter Rapporterna är en del i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete och i uppföljningen av förvaltningens rutiner, processer och arbetssätt. Avvikelserapporterna fångar bl a upp brister i rutiner, fastställda rutiner som ej följs, om otillräcklig information har getts, om det är oklar ansvarsfördelning eller något annat som brister. Riktlinjer för detta arbete samt flödesschema för hur arbetet med rapporterna ska bedrivas är utarbetat. Under året har 30 avvikelserapporter inkommit. 4.4 Lex Sarah Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om Lex Sarah i socialtjänstlagen (2001:453), SOL, och i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, i kraft. Bestämmelserna om Lex Sarah utvidgades till att omfatta hela socialtjänsten samt all verksamhet vid Statens institutionsstyrelse. Utvidgningen innebär även att bestämmelserna om Lex Sarah ska tillämpas i verksamheter enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Lex Sarah är en del i det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas i verksamheter inom socialtjänsten och enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet är att komma till rätta med brister i verksamheten och förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen. En anställd ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör en eller flera enskilda som får insatser inom verksamheten eller kan komma ifråga för insatser. Med missförhållanden avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. 4.5 Servicedeklarationer Syftet med servicedeklarationer är bl a att skapa förtroende för kommunens verksamheter genom att tydliggöra tjänster, service, bemötande och en viss kvalitetsnivå. Servicedeklarationer är ett sätt att beskriva vad man som brukare och medborgare kan förvänta sig när man nyttjar kommunala tjänster men också vad man inte kan förvänta sig. Servicedeklarationer ska ses som en strategisk del av kommunens kvalitetsarbete nära kopplat till den synpunktshantering som finns i kommunen. Den 3 april 2007 fastställde kommunstyrelsen en första kommunövergripande servicedeklaration, Dnr , 109, med utgångspunkt från kvalitetsdimensionerna: Du kan alltid förvänta dig att du av alla anställda får ett positivt och respektfullt bemötande och att kvalitetsbrister snabbt åtgärdas. Alla som tar kontakt med kommunen ska uppleva att tillgängligheten är hög och att man får snabb och korrekt information. Du ska inte behöva ringa mer än ett samtal. Vi ser till att rätt person kontaktar dig inom två arbetsdagar. Du ska uppleva att du som medborgare genom dialog har möjlighet att vara delaktig och ha inflytande över kommunala tjänsters utformande. Vår ambition är att förfoga över god och mångsidig kompetens och genom det kunna utföra alla tjänster med rätt och god kvalitet och säkerhet. Nämnderna uppmanades av kommunstyrelsen 6 nov 2007, dnr , 276 att utforma nämndsförvaltningsspecifika servicedeklarationer. Inom socialnämndens ansvarsområde är servicedeklarationer fastställda för försörjningsstöd, samarbetssamtal, kontaktfamilj för barn och unga, serveringstillstånd, område Integration samt Integrationsservice. Rapporten lämnas till närmast ansvarig chef. När en rapport har tagits emot ska missförhållandet eller risken för ett missförhållande avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål om det bedöms nödvändigt. En rapport enligt Lex Sarah inkom under
18 4.6 Synpunktshantering Det går att lämna synpunkter - klagomål, förslag eller beröm, förutom skriftligen, även via kommunens webb. En sammanställning görs varje tertial av inkomna synpunkter. För år 2012 har Socialförvaltningen registrerat 21 synpunkter varav 14 klagomål, tre beröm och fyra förslag. De är fördelade på följande sätt efter kvalitetsdimensionerna. Klagomål Beröm Förslag Summa Tillgång & tillgänglighet Kompetens Bemötande Inflytande Verksamhetsspecifika Summa Ett förslag är att socialförvaltningen ska ha en mobil så att de som inte har råd att ringa kan sms:a. Ett annat förslag är att det ska vara snabbare handläggning vid ärenden rörande ungdomar, tillsätt socialsekreterare på polisen som tar emot alla nya ärenden som kommer via polisen. Efter avslutad insats ska personer som fått del av en insats få en enkät eller bli intervjuade är ett annat förslag samt att föräldrarna inte ska glömmas bort i detta om ett barn varit placerat. Klagomål på tillgänglighet handlar om att det är svårt att nå socialsekreterare även under telefontid och att ibland rings man inte upp fast man lämnat meddelande, svårt att få tag på handläggare och lång tid mellan besöken då socialsekr inte har tid. Inkomna synpunkter, förslag, beröm, klagomål tas till det vara i det ständigt pågående förbättringsarbetet, tas upp på arbetsplatsträffar m m. 4.7 Brukarundersökning En årlig brukarundersökning genomförs sedan 2008 till alla klienter som under en viss period besöker socialförvaltningen. Enkäten finns också på arabiska och engelska. År 2013 genomfördes undersökningen under veckorna Totalt besvarade 515 personer enkäten. Bortfallet var 39%. Socialnämndens effektmål att minst 90% av de medborgare som är aktuella för utredning och/eller insatser upplever sig vara bemötta på ett respektfullt sätt uppnås då 94.3% år 2013 bedömt bemötandet som minst fyra i en sexgradig skala. Socialnämndens effektmål att minst 85% av de medborgare som varit aktuella för utredning och insatser anser sig vara delaktiga i besluten och åtgärderna kring dem uppnås då 94,7% år 2013 bedömt sin delaktighet som minst fyra i en sexgradig skala. Resultat uppföljning till kommunfullmäktige: Andel som bedömt bemötandet som minst tre i en fyrgradig skala (mål minst 90%) Andel medborgare vilka haft kontakt med socialtjänsten som anser sig delaktiga i beslut som berör dem genom att ange minst värdet tre på en fyrgradig skala (mål minst 85%) 93,5% 94% 94% 92,6% 94,3% 86,5% 86% 89,9% 91,2% 94,7% 18
19 Här nedan redovisas resultaten från brukarundersökningen i ett index som går från Gränsen för nöjd går vid 55 och index på 75 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. Hur viktigt brukaren tycker att det som efterfrågas är har fått ett index för alla frågor med 87. Hur väl detta infrias får ett index för alla frågor på 80. Det som får högst betyg är bemötandet som fått ett index på 83. Index Det är viktigt att... g tycker att... Skillnad... bra mottagande i receptionen det är lätt att nå den socialarbetare jag söker... blir bra bemött av de socialarbetare som jag kommer i kontakt med... socialarbetaren är lätt att prata med... socialarbetaren uttrycker sig enkelt och tydligt... mina synpunkter tillvaratas på ett bra sätt... jag får information om orsakerna till de beslut jag får... jag får tillräckligt med tid vid mina kontakter med socialförvaltningen socialarbetaren som jag har kontakt med har bra kunskaper Totalt (Antal svar=515 st.) Kvinnofrid Alla kvinnor som utsätts för våld eller riskerar att utsättas för våld erbjuds att fylla i en enkät om hur de upplevt bemötande, inflytande, delaktighet. Målet om att minst 90% av de kvinnor som riskerar eller utsatts för våld upplever sig bemötta på ett respektfullt sätt uppnås. Måluppfyllelsen är 99%. (Måluppfyllelse har angivits om svarsalternativet är lägst sju på en tiogradig skala). Målet om att minst 85% av de kvinnor som riskerar eller utsatts för våld anser sig vara delaktiga i besluten och åtgärderna som berör dem uppnås. Måluppfyllelsen är 92,5 %. (Måluppfyllelse har angivits om svarsalternativet är lägst sju på en tiogradig skala). 19
20 5 Metoder i klientarbetet Ett professionellt förhållningssätt innebär Att så långt möjligt ha en vetenskapligt och professionellt förankrad uppfattning om orsaker och lämpliga insatser Att beakta klientens/patientens/brukarens egen uppfattning om orsakerna till och möjliga sätt att möta behov och problem Att så långt möjligt välja och föreslå insatser som är evidensbaserade Att ta ansvar för och följa upp insatsernas effekter på klientens/patientens/brukarens livssituation Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens/brukarens värderingar, förväntningar och förutsättningar i övrigt..en process eller metod för praktikern att i mötet med klienten/brukaren/patienten söka, värdera och integrera olika kunskapskällor inför val av insatser Evidensbaserad kunskap; erfarenhetsbaserad kunskap grundad på vetenskapliga undersökningar. Evidensbaserade metoder: insatser som i vetenskapliga studier har visat sig i genomsnitt ha positiva effekter (dvs gäller bara på grupp/-aggregerad nivå) Genom att använda evidensbaserad praktik i den lokala verksamheten ger det en unik grund att steg för steg bygga upp något man kan kalla för lokal beprövad erfarenhet. En sådan erfarenhet bygger man upp genom att inför valet av insatser visa och dokumentera vilken kunskap som insatsen bygger på. Efter insatsen följer man upp och utvärderar resultaten. Med andra ord att dokumentera hur man vägt samman forskning, professionell erfarenhet och klienternas unika förutsättningar. På så sätt blir evidensbaserad praktik inte bara ett förhållningssätt och en metod för den enskilda praktikern, utan på sikt också en plattform för att utveckla en professionell kompetens motsvarande den medicinska praktikens begrepp beprövad erfarenhet. (källa Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, Lars Oscarsson, 2009) Nedan följer en kortfattad beskrivning av dokumentationssystem och metoder som används inom förvaltningen: BBIC (Barns Behov I Centrum) är ett dokumentationsoch handläggningssystem för användning i den sociala barnavården som följer hela ärendegången från anmälan/ansökan till utredning, insatser och uppföljning och syftar till att stärka barnets ställning. Barnets behov ska fångas upp och bedömas utifrån hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande samt förmåga att klara sig själv. Barnets behov sätts i relation till föräldrarnas förmåga och faktorer i den omgivande miljön. 20
Ledningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Läs merStöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.
Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merBilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merLedningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och
Läs merLedningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialförvaltningen Fastställd av Socialnämnden 2013-08-28, 100 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 God kvalitet inom socialtjänsten...
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merProgram. för vård och omsorg
STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer
Läs merSocialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.
Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merKVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072
1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara
Läs merNationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg
Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merSlutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)
Bilaga 4 Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) 2011-03-15 ARBETSLIV OCH STÖD VÅRD OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merBarntandvårdsdagar 2006 i Jönköping
Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merBeskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen
Dnr: SN 64-2012/5 Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen Antagen av Socialnämnden 2014-03-26 Dokumentansvarig (tjänstetitel och namn) Förvaltningschef - Ingmar Ångman Dokumentnamn (samma som filnamn)
Läs merKvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg OP Assistans AB 556553-5910 Kvalitetsdeklaration avseende 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet
Läs merKvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Vi Omsorg i Sverige AB 556042-8517 Kvalitetsdeklarationen gäller för 2017 Att arbeta med kvalitet är
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs merKvalitetsrapport hemtja nst
Kvalitetsrapport hemtja nst 2018-08-13 1 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Kvalitetsrapporten... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1 Riskanalys... 3 2.2 Egenkontroll... 4 2.3 Utredning av avvikelser,
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merVerksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar
1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet
Läs merAnalys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård
RAPPORT april 2014 Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning För femte gången presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av den
Läs merPolicys. Vård och omsorg
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)
Läs merKvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Läs merVarje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering
Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Dnr 2015/331.709 Id 22621 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument för Socialnämndens verksamhetsområden Antaget av Socialnämnden 2015-10-22 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merKvalitetsberättelse för 2017
Tjänsteskrivelse 1(5) VIMON 2017/000308/739 Id 25472 Socialnämnden Kvalitetsberättelse för 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2017 och lägger informationen till handlingarna.
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merVeroma Omsorgs kvalitetsberättelse
Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post
Läs merförmedlingsmedel/egna medel
RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,
Läs merDnr SN11/68. Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68
Dnr SN11/68 Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68 Dnr SN11/68 2/6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 5 Anmälningsskyldighet... 5 Handläggning och hantering av anmälan... 6 Information
Läs merInformation om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merNationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten
Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merVilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merLEX SARAH RIKTLINJE GÄLLANDE LEX SARAH ENLIGT SOL OCH LSS
LEX SARAH RIKTLINJE GÄLLANDE LEX SARAH ENLIGT SOL OCH LSS KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Ledningsstaben Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen, socialt ansvarig samordnare Gäller fr o m: 2015-06-24 Uppdateras
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merRiktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer
Läs mer1. Riktlinjernas bakgrund och syfte
SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service
Läs merVård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan
Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av
Läs merKommunens författningssamling
Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens
Läs merRIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år
RIKTLINJE Lex Sarah Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tills vidare, dock längst fyra år Förvaltningschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer
Läs merEnhetsundersökning LSS
Enhetsundersökning LSS Resultat år 2017 Nationell undersökning avseende Bostad med särskild service (vuxna) och Daglig verksamhet Omsorgsnämnden Socialstyrelsens öppna jämförelser Är ett nationellt verktyg
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Daglig verksamhet
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Daglig verksamhet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: AVUX/2015:44 Dokumentet är beslutat av: Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden
Läs merLex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande
Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 137/18 Gäller för
Läs merAvvikelser och Lex Sarah. Monika Jonasson Robotycka SAS (socialt ansvarig samordnare)
Avvikelser och Lex Sarah Monika Jonasson Robotycka SAS (socialt ansvarig samordnare) SAS, socialt ansvarig samordnare Genomför utredningar och granskningar som syftar till att säkerställa att verksamheterna
Läs merRapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merHKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
1 (7) Antagen av socialnämnden 2017-09-21, 3 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde 1 Inledning Den här riktlinjen kompletterar
Läs merKVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (6) SDN 2008-11-27 KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11 Kvalitetssystemet inom Södermalms stadsdelsnämnd omfattar verksamhet enligt socialtjänstlagen
Läs merAwiljas kvalitetsberättelse för personlig assistans för år 2017
Awiljas kvalitetsberättelse för personlig assistans för år 2017 Sammanställd 2018-01-25 av VD/verksamhetsansvarig Gunilla Andersson Inledning Enligt Socialstyrelsens SOSFS 2011:9, 7 kap 1, Socialstyrelsens
Läs merPolitiska inriktningsmål för vård och omsorg
Dnr 2017KS562 078 Politiska inriktningsmål för vård och omsorg Förord En helhetssyn med utgångspunkt från den enskildes behov och alla människors lika värde tillsammans med självbestämmande, trygghet och
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-12-21 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00203-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merKvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Awilja Management AB 556872-5864 Kvalitetsdeklaration gäller för 2017 Att arbeta med kvalitet är en
Läs merIFO-plan för Ydre kommun
IFO-plan för Ydre kommun 2009-2014 Antagen i Kommunfullmäktige 2008-12-15 66 1 Innehåll sida 1. Inledning 3 2. Mål 3 3. Nuläge 3 4. Särskilda grupper och områden 4 5. Samverkan 5 6. Framtida utmaningar
Läs merStadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...
Läs merLex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam
Lex Sarah Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Vad är lex Sarah? Bestämmelser i SoL och LSS 14 kap. 3-7 och 7 kap. 6 SoL 24 b-g och 23 e LSS Socialstyrelsens föreskrifter
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-01-07 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2018/00754-1.3.2 Individ- och familjeförvaltningen Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Individ- och familjenämnden Riktlinje
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merTrygg och säker uppföljning av patienten
www.ivo.se Trygg och säker uppföljning av patienten Enligt 2 a HSL ska hälso- och sjukvården bedrivas så att den tillgodoser patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Med frivillig hälso-
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET VAD ÄR ETT LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET? Ett ledningssystem består av en organisatorisk struktur, processer, rutiner, och resurser som är nödvändiga för ledning, styrning och
Läs merKlagomålshantering. Kommungemensamma rutiner Vägledande information. En informationsskrift till anställda inom Östersunds kommun
Klagomålshantering Kommungemensamma rutiner Vägledande information En informationsskrift till anställda inom Östersunds kommun Innehåll Vägledande information...3-5 Kommunens klagomålshantering...3 Syfte...3
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hälso- och sjukvård, socialtjänst samt verksamhet enligt LSS Antaget av: Barn- och skolnämnden 170214 22 Kommunstyrelsen 170125 6 Vård- och omsorgsnämnden
Läs merKristina Söderborg. Utredare Avdelningen för analys och utveckling
Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling En regionaliserad verksamhet Insynsråd Generaldirektören Internrevision Avdelningen för verksamhetsstöd och styrning Generaldirektörens
Läs merKvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29
Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.
Läs merSektorn för socialtjänst. Sektorschef Lena Lager
Sektorn för socialtjänst Sektorschef Lena Lager Uppdrag Socialtjänsten ska bidra till goda och jämlika levnadsvillkor hela livet för människor som bor och vistas i kommunen Yttersta skyddsnätet - ansvar
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merKvalitets och värdegrundsdeklaration
s och värdegrundsdeklaration på Fogdaröd: I vårt dagliga arbete på Fogdaröd strävar vi alltid efter att brukare, boende och elever med sina företrädare och anhöriga ska uppleva att vi med överlägsen yrkeskompetens
Läs merInformation till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah
1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering
Läs merLex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 1 Gäller
Läs merTillämpningsområde. Vård och omsorg. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Vård och omsorg Osby
Vård och omsorg 1(5) Riktlinjer för rapportering om missförhållanden eller en påtaglig risk för missförhållande enligt socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om särskilt stöd och service (LSS) lex Sarah Syfte
Läs merBestämmelserna om lex Sarah (SOSFS 2011:5) hittar du på Socialstyrelsens hemsida.
RIKTLINJE FÖR LEX SARAH inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Socialt ansvarig Beslutsdatum: 2018-10-01 samordnare (SAS) Enhet: Central administration Reviderad: Beslutad av SAS Inledning Lex
Läs merL f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN
Bilaga 7, socialnämnden 2018-06-05 77 Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I
Läs merRIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merSTORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen
STORFORS KOMMUN Bilaga 5 Kommunstyrelsen 2016-03-21 74 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheter som lyder under Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Läs merSTRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008
1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merÄrende- och dokumenthantering
www.pwc.se Revisionsrapport Ärende- och dokumenthantering Robert Bergman Projektledare 2016 Christer Marklund Kvalitetssäkrare Mars/2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...
Läs mer