Uppföljning av resultat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av resultat"

Transkript

1 Uppföljning av resultat MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Idéer för utveckling av system för uppföljning Det är många personer varje år som får psykosocialt stöd, psykosocial behandling och/eller läkemedelsassisterad behandling. Men det flesta vet väldigt lite om hur det går för dessa personer. Det gäller både behandlare, chefer och politiker. För att skaffa sig en bättre uppfattning av resultatet krävs att insatser dokumenteras och följs upp både på individ och gruppnivå. För att inspirera till att införa system för uppföljning har vi tagit fram detta material som beskriver olika modeller och vad de kan ge för information som grund för vidareutveckling av verksamheten. Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner och landsting, SKL. Den bärande idén är att kommuner, landsting och regioner ska ta ett gemensamt ansvar för att Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården och annan aktuell kunskap införs och tillämpas. Målet är att alla brukare ska få bästa möjliga vård. Arbetet går i stora drag ut på två saker: 1. utveckla ett kvalificerat stöd för kommuner och landsting/regioner genom att utveckla en struktur för samverkan på nationell, regional och lokal nivå, utbilda och informera praktiker, chefer och politiker om vilka metoder och arbetssätt som att har bäst effekt samt att stödja kommuner och landsting i förändringsarbetet. 2. utveckla en organisatorisk struktur för erfarenhetsutbyte och samverkan mellan kommuner, landsting, lokala FoU-enheter, högskolor och universitet. Mer information finns på Beställ eller ladda ner på eller på telefon Kunskap till praktik Post: Stockholm Telefon: Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm Telefon: Uppföljning av resultat Idéer för utveckling av system för uppföljning

2

3 Uppföljning av resultat

4 Upplysningar om innehållet: Gunborg Brännström, Sveriges Kommuner och Landsting, 2010 ISBN/Bestnr: Text: Elisabeth Gustafsson, E Gustafsson Information AB Illustration framsida: Sara-Mara Form & Illustration Produktion: SKL FS/XGS Grafisk Produktion

5 Följ upp resultatet systematiskt Det är många personer som årligen får psykosocialt stöd, psykosocial behandling och/eller läkemedelsassisterad behandling för sitt missbruk eller beroende. Men de flesta vet väldigt lite om hur det går för dessa personer. Det gäller både behandlare, chefer och politiker. Att skaffa sig en bättre uppfattning om vilka insatser som fungerar är oerhört angeläget, både för att återföra positiva resultat till klienten/patienten och som underlag för utveckling av vården. För att kunna följa upp resultaten krävs att man gör en ordentlig kartläggning av situationen både en problembedömning och en personbedömning. Med den samlade kartläggningen som utgångspunkt görs en bedömning av vilka insatser som är lämpliga. Därefter erbjuds någon form av behandling som syftar till att möta klientens/ patientens behov. Insatserna måste kunna beskrivas konkret, både vad de innehåller, hur frekvent olika typer av insatser genomförs och under hur lång tid. Cirka sex månader efter det att insatserna är genomförda bör man följa upp vilket resultat som uppnåtts. I denna inspirationsskrift presenteras några olika system för uppföljning. Med diagram illustreras också hur resultaten kan redovisas. Tanken är att ni ska inspireras att få igång en systematisk uppföljning och att ni enkelt ska kunna vända er till dem som intervjuats i dessa artiklar om ni skulle vilja veta mer om de olika metoderna. Artiklarna är skrivna av Elisabeth Gustafsson, frilansjournalist, på uppdrag av Kunskap till praktik. Lycka till! Gunborg Brännström Projektchef Kunskap till praktik Sveriges Kommuner och Landsting

6 ASI i Hedemora och Trelleborg Kartläggning, bedömning och uppföljning nyckelord för utveckling Högre kvalitet på utredningarna och mer likartade bedömningar. Det är två effekter av att använda ASI som både Trelleborgs och Hedemoras beroendeenheter lyfter fram. Verksamhetsuppföljningen blir också bättre, säger Fredrik Palmgren, enhetschef i Trelleborg. Anne Carlsson, Hedemora Fredrik Palmgren, Trelleborg Socialtjänsten i Trelleborg började använda ASI 2004 och har gjort omkring 200 intervjuer sedan dess. I Hedemora började man något senare, 2008, och har hunnit med drygt 130 intervjuer. I ASI-planen regleras noggrant vilka klienter som ska intervjuas och vem som ska göra intervjuerna. I Hedemora görs intervjuer av både handläggarna som utreder och behandlingspersonal, i Trelleborg görs de av handläggarna. Alla som gör intervjuer har utbildning i hur man arbetar med ASI, säger Anne Carlsson, sektionschef i Hedemora. Både Anne och Fredrik ser många fördelar med att använda ASI. Hos oss har det främst två funktioner. I det direkta individarbetet är det ett stöd vid bedömning av hjälpbehovet. Och jag som enhetschef har det som ett verksamhetsstöd där jag kan göra sammanställningar på gruppnivå, säger Fredrik Palmgren. Systemet ger en bild av behovet i stort och förändring över tid och används både i ledningen av verksamheten och för att återkoppla till politikerna. Även Anne Carlsson ser möjligheterna i det samlade materialet. Vi ser saker som vi annars inte skulle haft en aning om, till exempel hur vanligt det är att klienterna, framför allt kvinnorna, varit utsatta för misshandel, både psykiskt, fysiskt och sexuellt. Det är sådant som vi kanske inte hade frågat om, ifall vi inte hade haft ASI. Materialet från Hedemora, som hittills omfattar 2008 års intervjuer, visar också att drygt hälften av de intervjuade endast hade grundskoleutbildning, 4 Uppföljning av resultatet på individnivå

7 ingen hade högskole- eller universitetsutbildning, och att det är vanligare att kvinnor har sin försörjning via socialtjänsten medan majoriteten av männen får ersättning av Försäkringskassan. Men det är fortfarande ett mycket litet material, så det går inte att dra några statistiska slutsatser, påpekar Anne Carlsson. I både Trelleborg och Hedemora är det numera självklart att genomföra grundintervjun med klienter som har missbruks- och beroendeproblem. I Hedemora ingår även klienter som är aktuella inom socialpsykiatrienheten. Intervjun är det första steget i utredningsarbetet och görs tidigt i processen. I början kunde det komma invändningar från personalen om att det tog för mycket tid att göra ASI-intervjuerna, men idag förekommer det nästan aldrig. På våra behandlingskonferenser, som vi har var fjortonde dag, börjar vi alltid med att prata ASI. Var tredje månad har vi en särskild ASI-träff, då vi ofta har ett exempel som vi går igenom för att se om vi bedömer lika. Det är viktigt att hålla igång diskussionen. Vi får också stöd av metodstödjarna vid Dalarnas forskningsråd, som varit mycket värdefullt, säger Anne Carlsson. Alla klienter som intervjuas enligt grund-asi i Hedemora och Trelleborg får skriva på Samtycke till att delta i en ASI-uppföljningsintervju. Det innebär att de efter månader blir kontaktade av handläggaren för att göra den uppföljande intervjun. Klienter som deltar i Hedemoras egen öppenvårdsbehandling ska alltid intervjuas vid avslutad eller avbruten behandling. Endast ett fåtal har inte velat bli kontaktade och några har av olika skäl inte gått att få tag i. I Hedemora har man ännu inte hunnit med så många uppföljningsintervjuer och i Trelleborg startade det arbetet Implementeringen av arbetet med uppföljningsintervjun pågår fortfarande. Det tar lite tid innan det sitter i ryggmärgen, men uppföljningen är ett oslagbart instrument för att visa på förändringar både på individ- och gruppnivå, menar Fredrik Palmgren. Genom att jämföra intervjuarens skattning vid grundintervjun med uppföljningsintervjun kan man se om det har skett någon förändring. En förändring av minst två steg på skalan är tillräcklig för att bedömas som tillförlitlig. Av de uppföljningsintervjuer som har gjorts i Trelleborg framgår till exempel att hjälpbehovet har minskat för 73 procent av klienterna som hade alkoholproblem och 65 procent för klienter med narkotikamissbruk (se diagrammet). Fakta ASI ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning i missbruks- och beroendevård och närliggande områden. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas för vuxna personer med missbruks- eller beroenderelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. ASI-intervjun finns i två varianter, ASI Grund och ASI Uppföljning. Inom varje livsområde finns frågor både om faktiska förhållanden och subjektiva upplevelser och frågorna har olika tidsperspektiv. De sju livsområdena är: Fysisk hälsa Arbete och försörjning Alkohol- och narkotika användning Rättsliga problem Missbruk, psykiska problem och kriminalitet i släkten Familj och umgänge Psykisk hälsa Metoden förvaltas och utvecklas av Socialstyrelsen. Myndigheten står också för utbildning för utbildare inom ramen för Kunskap till Praktik. (Källa: Uppföljning av resultatet på individnivå 5

8 ASI i Hedemora och Trelleborg Det går också att göra gruppsammanställningar i ASI-net, en gemensam databas för ASI-användare, av flera kommuners resultat. Det finns mycket data nu, som skriker efter forskning, säger Fredrik Palmgren, som i likhet med Anne Carlsson dock varnar för att dra för stora slutsatser av statistiken, utan använda den på rätt sätt. Det som saknas är möjligheten att göra effektstudier. Ingenting sägs om vilken behandling som har gjorts. Det hade gjort instrumentet ännu vassare, säger Fredrik Palmgren. Anne Carlsson ser ytterligare en fördel med uppföljningarna: Som socialsekreterare är det roligt att få veta hur det går för klienterna. Den återkopplingen har vi inte fått förut. 6 Uppföljning av resultatet på individnivå

9 80% 70% Minskat hjälpbehov 60% 50% Ökat hjälpbehov 40% 30% 20% 10% 0% Fysisk hälsa Arbete Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj Psykisk hälsa Diagrammet visar hur hjälpbehovet har förändrats vid uppföljningsintervjun. Sammanställning av resultat på gruppnivå i Trelleborg Uppföljningsintervjun avslutas inom varje livsområde med att intervjuaren skattar personens behov av hjälp på en tio-gradig skala där noll betyder inget behov av hjälp och nio betyder stort behov av hjälp. För att sedan se om där har skett en förändring för klienten jämförs intervjuarskattningen i grundintervjun med motsvarande intervjuarskattning i uppföljningsintervjun. Har klienten ett högre värde i grundintervjun, jämfört med uppföljningsintervjun, har behovet av hjälp minskat. Det visar således att man inte längre har lika stora problem eller att man har fått mer hjälp för de problem man upplever. För att resultatet ska bli tillförlitligt räknas inte de klienter med som endast förändrats med ett steg, till exempel från 6 till 5. Räknar man ut andelen klienter som förändrats med minst 2 skalsteg på intervjuarskattningen motsvarar det en reliabel förändring med 95 procents säkerhet. Diagrammet visar andelen personer som förändrat med minst två skalsteg. De blå staplarna visar andelen som i skattningen har förbättrats med minst två skalsteg. Deras hjälpbehov har alltså minskat mellan den första ASI-intervjun och uppföljningsintervjun. De röda staplarna omfattar som i skattningen har försämrats med minst två skalsteg. Deras hjälpbehov har alltså ökat. Klienternas hjälpbehov gällande fysisk hälsa minskade endast hos 24 procent av klienterna medan det ökade hos 16 procent. Vad det gäller hjälpbehovet för problem med alkohol och narkotika är andelen klienter som skattas ha ett mindre hjälpbehov vid uppföljningen 73 procent respektive 65 procent, vilket är siffror som visar på förändring hos en stor majoritet av de intervjuade klienterna. Även hjälpbehovet för problem med psykisk hälsa visar på en stor förändring med 58 procent. Kontakt Vill du vetar mer kontakta Anne Carlsson, eller Fredrik Palmgren, Uppföljning av resultatet på individnivå 7

10 DOK i Karlskrona Bättre utredningar och vårdplaner när vårdbehovet är i fokus Utredningarna har blivit mycket bättre och vi får en bra bild av vårdbehovet. Annars är det lätt att för tidigt fokusera på insatsen, säger Bengt-Erik Eriksson, 1:e socialsekreterare vid Alkohol- och drogsektionen i Karlskrona kommun. Här används DOK sedan 2008 som en självklar del i arbetet. DOK introducerades i Karlskrona av två socialsekreterare som arbetade med haschavvänjningprogrammet, HAP, redan Men det var först när Bengt- Bengt-Erik Eriksson, Karlskrona Erik Eriksson varit på en DOK-konferens och såg möjligheterna med instrumentet som man beslutade att det skulle användas av alla handläggare på sektionen. Det var Det tog två år att införa arbetssättet och idag ska DOK användas vid alla ansökningar om vård och behandling som leder till beslut om en insats, säger Bengt-Erik Eriksson. Den stora fördelen med DOK, som han ser det, är att intervjun ger mycket information som behövs för att kunna bedöma vårdbehovet och som inte hade kommit fram på något annat sätt. Vårdplanerna blir bättre, helt enkelt, vilket också är huvudskälet för att använda DOK på Alkohol- och drogsektionen. Vi kan se att det exempelvis är oerhört viktigt att känna till debutåldern, när klienten började med droger eller alkohol. De svåraste personerna vi arbetar med är de som har börjat i 9 10-årsåldern. Det blir så tydligt att de inte fått med sig någonting i livet, de är uppväxta på gatan och har inga referenser till ett normalt liv. Det är sådant vi måste ha med i bedömningen. I DOK-intervjun finns också frågor om psykisk och fysisk hälsa, både under uppväxten och i dagsläget, om det har förekommit övergrepp eller andra kränkningar. Vi försöker hålla isär om det är en beroendeperson eller en person som börjat med droger av andra skäl, som att själv medicinera bort problem, säger Bengt-Erik Eriksson och ger ett exempel som visar hur viktigt det är att känna till bakgrunden till ett missbruk: I en familj med små barn missbrukade både mamma och pappa amfetamin. De hade varit på familje- 8 Uppföljning av resultatet på individnivå

11 hem för behandling, men det hade inte hjälpt. Vid DOK-intervjuerna med var och en kunde man se att kvinnan hade en historia med anorexi och hade börjat med amfetamin för att kunna hantera sina ätstörningar, medan mannen hade ett vanligt beroende. Genom att erbjuda två vitt skilda behandlingar i samma familj, mot anorexia för kvinnan och Vi har pensionärer som klienter, som druckit mycket hela sitt liv, men när de slutar jobba dricker de varje dag. Fakta om DOK DOK är ett dokumentationssystem som används inom missbrukarvården för att mäta faktorer som har relevans för drogmissbruk. Bedömningsinstrumentet är inte granskat av Socialstyrelsen men rekommenderas i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. DOK-systemet är uppbyggt på halvstrukturerade intervjuer med klienten vid inskrivning (in- DOK), avstämning, utskrivning (ut-dok) och vid uppföljning. Dokumentationen ligger till grund för behandlingsplanering för den enskilde klienten, självutvärdering på den enskilda behandlingsenheten, kunskapsutveckling inom missbrukarvården och epidemiologisk information på nationell och internationell nivå. DOK-systemet finns i två olika versioner. En för de enheter som tillhör Statens institutionsstyrelse (SiS-DOK) och en för behandlingsenheter med andra huvudmän (IKM-DOK). Utbildning krävs och metoden har en årlig avgift för support. (Källa: 12-stegsbehandling för mannen, lyckades båda komma ur sitt drogberoende. Att det var så vårdbehovet såg ut hade vi aldrig fått fram utan DOK, konstaterar Bengt-Erik Eriksson. Att införa DOK var ingen helt smärtfri process. Det fanns motstånd i personalgruppen. Invändningarna handlade om att det skulle ta för mycket tid att göra intervjuerna, att relationen till klienten skulle bli sämre och att man inte såg nyttan med DOK blev ett inkörnings- och läroår. Handläggarna övade på varandra i att ställa frågorna och diskuterade skattningsskalor. Någon särskild utbildning behövdes inte. Idag är det rutin för de socialsekreterare som gör utredningar att använda in-dok, medan de behandlare som gjort den huvudsakliga behandlingsinsatsen gör ut-dok. Sedan 2007 har 386 in-dok gjorts och det med 335 unika personer. Rutinen är att om man återkommer mer än tre månader efter en ut-dok görs en ny intervju, annars inte. Ur DOK-systemet går det att få fram mängder av statistik av olika slag. Den används vid verksamhetsdagar och fungerar som kunskapsunderlag när Uppföljning av resultatet på individnivå 9

12 DOK i Karlskrona Debutålder för primär drog i förhållande till kön 120 Kvinnor Män Antal vårdtillfällen år och yngre år år år 18 år och äldre Diagrammet visar debutålder för primär drog för män respektive kvinnor i Karlskrona. Bilden baseras på 355 vårdtillfällen (270 män och 85 kvinnor) åren Den totala genomsnittliga debutåldern för primär drog 1 är 15,7 år 1 Med primär drog avses den drog som orsakar individen mest problem/utgör anledningen till behandling 120 Debutålder för hasch Antal vårdtillfällen år och yngre år år år 18 år och äldre Diagrammet visar att merparten eller över hälften börjar röka hasch i grundskolan. Bilden baseras på 251 vårdtillfällen där den intervjuade har uppgett att han eller hon någon gång i livet har använt hasch, uppgiften avser debutålder. Den genomsnittliga debutåldern för hasch är 16,7 år. 10 Uppföljning av resultatet på individnivå

13 arbetet på sektionen diskuteras. Även socialnämnden får information som bygger på statistik från DOK, men enligt Bengt-Erik Eriksson är tyvärr intresset bland politikerna måttligt. Men vi har till exempel lyft det faktum att många till en annan inom Alkohol- och drogsektionen. Men att söka upp klienter ett halvår eller ett år efter avslutade insatser är Bengt-Erik Eriksson är tveksam till: Det är en etiskt svår fråga. Att få ett brev eller telefonsamtal från socialtjänsten när man börjat ett nytt En form av uppföljning är ju att se hur många som kommer tillbaka. Hos oss är det väldigt få. Gör man rätt från början så blir det bra som söker hjälp för alkoholproblem är äldre. Vi har pensionärer som klienter, som druckit mycket hela sitt liv, men när de slutar jobba dricker de varje dag. Och får problem. Målsättningen är att också göra uppföljnings- DOK. Den görs alltid när en klient går från en insats liv med nya relationer det kanske inte är så bra. Dessutom är det svårt att över huvud taget få tag i personerna, det behöver man lägga mycket tid på. En form av uppföljning är ju att se hur många som kommer tillbaka. Hos oss är det väldigt få. Gör man rätt från början så blir det bra, avslutar Bengt-Erik Eriksson. Kontakt Vill du vetar mer kontakta Bengt-Erik Eriksson, Uppföljning av resultatet på individnivå 11

14 Metod för uppföljning av evidensbaserad praktik Nu vet vi vad klienterna får Startsträckan var lång. Men nu är en modell för lokal uppföljning och utvärdering av evidensbaserad praktik i Umeå på god väg. Det vi nu har är en beskrivning av vad klienterna får i öppenvård och heldygnsvård. Nästa steg är att få en bild av resultatet, säger Jan Brännström, på UFFE, Umeå kommuns FoU-enhet. Det var 2008 som Utvecklings- och fältforskningsenheten vid socialtjänsten i Umeå (UFFE) började arbeta med utvecklingen av uppföljningssystemet, Jan Brännström, Umeå som fått arbetsnamnet Loke (Lokal evidens). Både politiker och tjänstemän tyckte det var viktigt att ta reda på hur det går för de klienter som får stöd via Verksamhetsbanken. Det är ett 20-tal verksamheter som erbjuder öppen- och heldygnsvård och som drivs av kommunen, säger Jan Brännström, utvärderare vid UFFE. Av dessa vänder sig sju verksamheter till personer med missbruks- och beroendeproblem. Det gjorde att SKL intresserade sig för projektet, och 2009 utökades det till att bli ett nationellt projekt för att utveckla ett uppföljningssystem för den kommunala missbruks- och beroendevården. Fakta om UFFE UFFE är en forsknings- och utvecklingsenhet vid socialtjänsten i Umeå kommun. UFFE:s uppgift är att medverka till en kunskaps- och kompetenshöjning inom alla områden i socialtjänsten. För att uppnå detta har verksamheten ett nära samarbete med Umeå universitet, främst institutionerna för socialt arbete och psykologi. Förutom att driva egna projekt och genomföra utvärderingar, erbjuder UFFE stöd och handledning till olika projekt för att stimulera lärande och kompetensutveckling. Dokumentationssystemet består av tre delar: Bakgrundsdata, processdata och utfallsdata. I dokumentationen för verksamheterna in uppgifter om vilka personer som kommer till dem, vilka insatser de får och i vilken omfattning. Verksamheterna själva har utifrån en mall utformat en verksamhetsbeskrivning. Utifrån denna har vi konstruerat en verksamhetsidé för varje 12 Uppföljning av resultatet på individnivå

15 socialtjänsten, men den var för allmänt hållen. Därför har en särskild brukarenkät konstruerats för de berörda verksamheterna. Än så länge fyller verksamheterna i sina uppgifter månadsvis i excel-ark som bearbetas av medarbetarna på UFFE. De måste i det arbetet gå tillbaka till verksamheterna för att validera uppgifterna, det Då skapade vi en styrgrupp med socialchefen och Verksamhetsbankens områdeschefer. Då gick det lättare att få in uppgifterna från verksamheterna verksamhet som innehåller tänkt målgrupp, tänkta insatser och tänkta resultat. Vi vill alltså veta vad de gör för att få en bild av vad klienterna får. Det handlar inte om någon tidsstudie, påpekar Jan Brännström. Det som varit svårt att lösa är hur man ska mäta resultatet av insatserna. Målet är att hitta standardiserade instrument, men det är inte alltid att de som finns passar verksamheterna. Och känner de inte att de har någon nytta av ett instrument så blir det inte använt. I början var det trögt att få in uppgifterna från verksamheterna. Många uppfattade det som att det var UFFE som ville få in informationen att det var ett uppdrag från socialnämnden hade inte gått fram överallt. Då skapade vi en styrgrupp med socialchefen och Verksamhetsbankens områdeschefer. Då gick det lättare att få in uppgifterna från verksamheterna, konstaterar Jan Brännström. Brukarnas erfarenheter följs upp med hjälp av en enkät. Det fanns en generell brukarenkät för hela vill säga pröva att de är rimliga och korrekta. Hela processen tar tid, men förhoppningsvis kan inmatningsjobbet på UFFE elimineras när det finns ett webbaserat datasystem där uppgifterna kan läggas in direkt. Ett sådant är på gång, men det är oklart när det kan börja användas. Trots en trög start och att verksamheterna fått nya arbetsuppgifter med uppföljningssystemet, känner Jan Brännström att det nu är förankrat och efterfrågat. När uppgifterna väl är inlämnade är alla, både medarbetare och politiker, väldigt intresserade att få återkoppling. Några har upptäckt att de inte har så mycket kontakter med klienterna som de trodde. Men det är deras egna siffror och det finns förstås förklaring- Uppföljning av resultatet på individnivå 13

16 Metod för uppföljning av evidensbaserad praktik ar till varför det ser ut som det gör, säger Jan Brännström. Man har också i de sammanställningar som gjorts kunnat se förhållanden som tidigare inte var lika uppenbara. En verksamhet fick till exempel skatta hur fördelningen mellan olika insatstyper såg ut. Därefter mättes de utifrån faktiskt antal timmar som användes. Då visade det sig att upprätthållande insatser var den klart dominerande typen av insats (se diagram). Det gav ett bra underlag för diskussion i verksamheten. Uppgifterna kan ju användas vid verksamhetsplaneringen och de ska även finnas med som underlag i budgetprocessen. Jag hade gärna sett att vi hade fått med mer resultat från verksamheterna, men där är vi inte ännu, säger Jan Brännström och menar att politikerna oftare borde ställa frågan hur går det? i stället för vad gör ni?. Tålamod. Sådant här tar tid. Och glöm inte att återkoppla resultatet och glöm inte heller att det behövs människor som kan göra det. Så här i sluttampen av det treåriga projektet är det särskilt en egenskap som Jan Brännström menar är nödvändig i det här arbetet: Tålamod. Sådant här tar tid. Och glöm inte att återkoppla resultatet och glöm inte heller att det behövs människor som kan göra det. Diagram Typ av insats 2009 Antal timmar Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Utvecklande insatser Upprätthållande insatser Återerövrande insatser Kompensatoriska insatser En verksamhet arbetar med fyra olika insatstyper kompensatoriska (göra saker åt klienten på grund av att klienten saknar förmåga eller kunskaper), upprätthållande (stötta och göra saker tillsammans med klienten utifrån klientens befintliga kunskap och förmåga. I det här skeendet handlar det om saker som klienten brukar göra för att ha en fungerande vardag), återerövrande (stötta klienten till att återuppta/återerövra områden. Områden som klienten tidigare i livet klarat av och som kan ge klienten ökad livskvalitet) och utvecklande (stötta klienten i att utforska, utveckla nya områden och färdigheter utifrån klientens målbild). Under 2009 mättes hur dessa insatser fördelades utifrån antal insatstimmar. Januari och februari skattade personalen hur fördelningen såg ut och under resterande månader under året dokumenterades vilka insatser som faktiskt användes. Som framkommer av dokumentationen så är upprätthållande insatser den dominerande typen av insats. 14 Uppföljning av resultatet på individnivå

17 Diagram Resultat ORS allmänt, mellan tillfälle 1 och kvinnor (n=15) män (n=24) Denna verksamhet använder Outcome Rating Scale (ORS) var sjätte månad för att mäta förändring. Instrumentet innehåller fyra skattningsfrågor om livet i allmänhet, personligt välbefinnande, familj och andra nära relationer samt skola, arbete och vänner. Här illustreras förändringen totalt i antal skalsteg för olika individer, fördelat på kön, mellan första och andra skattningstillfället för den första frågan, om livet i allmänhet. 0 är ingen förändring, + är positiv förändring, och är negativ förändring. Bilden visar att kvinnorna har en mer positiv förändring under denna tidsperiod jämfört med männen. Detta resultat kvarstår även efter kontroll för ingångsvärden och takeffekt. Kontakt Vill du veta mer om projektet i Umeå? Kontakta Jan Brännström, Uppföljning av resultatet på individnivå 15

18

19

20 UIV i Göteborg Uppföljning av vården ur brukarens perspektiv Förändrade vistelsen på behandlingshemmet något för Lennart? Har Agnetas förutsättningar att hantera sitt missbruk förbättrats efter 12-stegsprogrammet? Det är svar på sådana frågor, om resultatet av en insats sett ur klientens perspektiv, som verktyget UIV ger. UIV står för Uppföljning av Insatser för Vuxna och är ett nytt verktyg för uppföljning av missbrukarvård. Det har utvecklats i Göteborgs Stad och började Marco Fredin, Göteborgs Stad användas hösten I dagsläget används det av 115 handläggare inom kommunens missbrukarvård. Bakgrunden till uppföljningsinstrumentet är en kartläggning av hur missbrukarvården fungerar i Göteborg som gjordes av Marco Fredin, planeringsledare på Stadskansliet, under Kartläggningen ledde i sin tur fram till frågan vad insatserna leder till för brukarna. Vi, och politikerna, ville veta vad vi får för de mer än 500 miljoner kronor som läggs på köpt vård och sociala boenden varje år. Vi vet att vi får väldigt många vårddagar, men vad har vården betytt för klienterna? Vilken påverkan har insatserna i deras liv? Politikerna har dessutom slagit fast att insatserna inom missbrukarvården ska vara evidensbaserade och att resultaten ska kunna följas upp ur ett brukarperspektiv. Man har också beslutat att de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården ska gälla i staden. I stadsdelen Tynnered fanns ett uppföljningssystem för att bedöma hur behandlingshemmen fungerar. Det blev grunden till UIV som utvecklades tillsammans med externa konsulter i rekordfart, kan man nog säga. I maj 2009 fanns ett program och hösten 2009 gjordes de första uppföljningarna. De insatser som följs upp ska vara baserade på biståndsbeslut och ha pågått minst en vecka. Verktyget är datorbaserat så att man kan fylla i svaren direkt, men det går förstås också att skriva ut frågeformulären på papper och ta dem med till exempelvis boendet eller institutionen där klienten finns. Utvärderingen görs tillsammans med klienten, men handläggaren kan även fylla i utvärderingen själv, baserat på det handläggaren vet är 18 Uppföljning av resultatet på individnivå

21 Fakta om UIV Uppföljning av Insatser för Vuxna, UIV, innehåller fyra frågeområden och sammanlagt 40 frågor och görs när det fattats ett biståndsbeslut och när insatsen varat i mer än sju dagar. Frågorna besvaras tillsammans med klienten (med undantag av de fem sista frågorna) i samband med att insatsen avslutas. Bakgrundsinformationen innehåller frågor om bland annat kön, ålder, typ av vård, missbruk, inom vilka livsområden det finns förändringsbehov och typ av insats. Därefter ställs frågor om det har skett någon förändring vid avslutad insats, till exempel vad gäller missbruket, relation till familjen, boende, ekonomi och fysisk hälsa, som ger en bild av om insatsen har förändrat klientens förutsättningar att hantera sina problem. Klienterna får också skatta hur nöjda eller missnöjda de är med insatsen, bland annat med bemötande och vårdgivarens förmåga att motivera till att behandlingen fullföljs. klientens uppfattning. Det finns ju ett terapeutiskt värde i att sitta ner med klienten och gå igenom fråga för fråga och reflektera över det man varit med om, påpekar Marco Fredin. Förutom grundläggande frågor om klienten och den vård som han eller hon har genomgått, får klienten själv skatta vilka effekter insatserna haft på olika livsområden, som i stora drag är samma som finns i till exempel ASI 1 och DOK 2. Skattningen i UIV handlar om ifall förutsättningarna för att hantera de svårigheter som gjorde att klienten fick insatsen har förändrats vilken nytta han eller hon har haft av vården. Vi pratar inte om problem utan om klientens behov av förändring och hur det har blivit tillgodosett Vi pratar inte om problem utan om klientens behov av förändring och hur det har blivit tillgodosett, betonar Marco Fredin. Slutligen får klienten även skatta hur vårdgivaren har utfört insatserna, vilken kvalitet det var på tjänsten. De frågorna handlar bland annat om bemötande, förmåga att motivera klienten och om man arbetat enligt intentionerna i vårdplanen. Hittills (oktober 2009 september 2010) har 192 uppföljningar gjorts med hjälp av UIV. När antalet närmar sig 700 finns ett tillräckligt stort material för att göra mönsteranalyser, enligt forskare som granskat verktyget. På sikt kan materialet bli en bra källa för forskarna. Det är inte knutet till någon person eller någon akt. Den kopplingen kan endast den enskilda handläggaren göra genom att till exempel 1 ASI, Addiction Severity Index, är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning i missbruks- och beroendevård. 2 DOK är ett dokumentationssystem som används inom missbrukarvården för att mäta faktorer som har relevans för drogmissbruk. Uppföljning av resultatet på individnivå 19

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem Kvalitetsutveckling av missbruksvården i Sverige UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem IKMDOK Ett samarbete mellan IKM, Linnéuniversitet och Journal

Läs mer

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-01 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Implementering av socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Lokal uppföljning med stöd av UIV

Lokal uppföljning med stöd av UIV Lokal uppföljning med stöd av UIV marco.fredin@grkom.se 076-0 77 65 Drivkrafter för uppföljning av insatser Vården kostar 57 mkr Boenden kostar mkr vilken nytta för klienterna? Önskan från verksamheterna

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program ASI i Implementering Politiken Sammanställningar Program Historisk beskrivning Implementeringsarbetet Politiken Vad har förändrats & vad är kvar att göra Vad har varit viktigast Aktuella sammanställningar

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS Vad är det som fungerar i behandling? Beskriva vad vi gör, dela erfarenheter kring vad som fungerar. Avslutningsintervjuer. Gör mer av det som fungerar.

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) ASI (Addiction Severity

Läs mer

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte PROGRAM Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Vision Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik är en fortbildning som ska ges kontinuerligt, vara gemensam,

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2015

Genomförandet av mätningen 2015 Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen

Läs mer

Tillämpningen av LOKE bland små och stora datamängder. Jan Hjelte 150916

Tillämpningen av LOKE bland små och stora datamängder. Jan Hjelte 150916 Tillämpningen av LOKE bland små och stora datamängder Jan Hjelte 150916 Tänkt målgrupp Anammad teori Verksamhetsidé Tänkt resultat Tänkta insatser Målgrupp o Personnummer/Person-ID o Kön Insatserna o Typ

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2013

Genomförandet av mätningen 2013 2 Genomförandet av mätningen 2013 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 2013. Enkäten utförs årligen. Sammanställningar kommer

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter

Läs mer

Individbaserad systematisk uppföljning

Individbaserad systematisk uppföljning Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-09-21 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-26. Grundintervjuerna är gjorda

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren Utdrag Protokoll I:9 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8974/FS/(delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Yttrande över Jämförelser i Missbruksvården resultat i tre kommuner, Luleå, Sundsvall och Umeå kommun

Yttrande över Jämförelser i Missbruksvården resultat i tre kommuner, Luleå, Sundsvall och Umeå kommun Allmänna utskottet 2010-09-14 46 5 Socialnämnden 2010-09-23 112 8 Dnr 2010/223-752 Yttrande över Jämförelser i Missbruksvården resultat i tre kommuner, Luleå, Sundsvall och Umeå kommun Bilagor: Slutdokument

Läs mer

NET-PLAN Vad är Net-Plan Beslutsstöd?

NET-PLAN Vad är Net-Plan Beslutsstöd? RÅBE OCH KOBBERSTAD NET-PLAN 1 (6) 08-668 50 00 12-07-12 NET-PLAN Vad är Net-Plan Beslutsstöd? Net-Plan Beslutstöd är ett verktyg i ASI-Net som på individnivå underlättar val av vårdnivå och omfattning

Läs mer

Kunskap till praktik 2010-06-09

Kunskap till praktik 2010-06-09 Kunskap till praktik 2010-06-09 Kristina Bloomfield Wijk Projektledare Utvecklingsarbetet Utveckling av vårdkedjan Personal vid mottagning 2, Beroendecentrum (BCM), som ansvarar för läkemedelassisterad

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Bert Gren, specialist i klinisk psykologi Utvecklingsledare för IKMDOK IKM, Växjö universitet Social Resursförvaltning, Göteborgs stad Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

Reviderad 2006-05-09. Vårdkedjehandbok

Reviderad 2006-05-09. Vårdkedjehandbok Reviderad 2006-05-09 Vårdkedjehandbok INNEHÅLL Vårdkedjearbetet steg för steg Informationsbroschyr. Samtycke till att delta i vårdkedjearbetet Process för behandlingsplanering Behandlingsplan, gemensam

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. PROJEKTPLAN 1(5) 2010-07-01 INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. Bakgrund: Arbetet med missbruk- och beroendeproblematik

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140905 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Utredning av alkohol- och drogproblem

Utredning av alkohol- och drogproblem Utredning av alkohol- och drogproblem Orientering i bedömningsinstrumenten ASI, ADAD och ADDIS Jenny Åkerlund, ASI-utbildare, socialtjänsten Skellefteå Utredningsmodell Behandling Steg 1 Gallring finns

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2010

Genomförandet av mätningen 2010 Genomförandet av mätningen I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Alkohol- och drogsektion under. Enkäten ska hädanefter utföras årligen. Enkäten

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING Bo G. Ericson Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi KOMPLETTERANDE MANUAL 1 Psykologisk konsult AB: Adr: Bergsgatan 15, S-561 31 Huskvarna Tel: 036-14 45 79, Mobiltel: 0705-144579,

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Cyberrymden

Cyberrymden 2016-10-01 Cyberrymden knarkologika.se är ett apolitiskt och irreligiöst forum för konstruktiv diskussion kring missbruk och missbruksvård. Varje person med ett seriöst motiv är välkommen med sitt bidrag

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län Arbetsrapport 2011:2 Beroendemottagningarna i borgs län Sammanställning av besökarstatistik första halvåret 2010 Ann Lyrberg Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport 2011:2 FoU Välfärd Region borg Grafisk

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

UIV. Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare. Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare/SUD/Högskolan Dalarna

UIV. Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare. Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare/SUD/Högskolan Dalarna UIV Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare/SUD/Högskolan Dalarna ukf@du.se Varför uppföljning? Lagstiftningen Låta brukarna komma till tals Sprida professionens

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Öppenvård, handläggare

Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 2014-0-0 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda intervjuer

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD

AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD En kort orientering inom några screenings-och kartläggnings- /bedömningsinstrument tillsammans med: Catherine Larsson, metodstödjare på Sjuhärads Kommunalförbund Nationella

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl

Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl Innehållsförteckning. Personalens perspektiv.... Beskrivning av personalen.... Om målsättning.... Om stödet..... Om kontaktmannaskapet.... Om metoder.... Om

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Chatta med socialrådgivningen, socialtjänsten mer tillgänglig för invånarna. Alexandra Göransson, Stockholms stad

Chatta med socialrådgivningen, socialtjänsten mer tillgänglig för invånarna. Alexandra Göransson, Stockholms stad Chatta med socialrådgivningen, socialtjänsten mer tillgänglig för invånarna Alexandra Göransson, Stockholms stad Bakgrund Sedan våren 2013 har Stockholms stad tjänsten Socialrådgivning på nätet (stockholm.se/socialradgivning),

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140317 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer